» Industriell ekonomi



Relevanta dokument
» Industriell ekonomi

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

Kalkyleringens avvägning

Kalkyleringens avvägning

Skärvad Olsson Kap 18

Reflektioner från föregående vecka

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

» Industriell ekonomi

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Uppgift: Självkostnad och ABC

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Allmänt om kalkylering

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010

Seminarium 4 (kap 16-17)

2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data:

Datum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna:

Företags- och Personalekonomi G88

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

Kalkyler som beslutsunderlag

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

IEK 415 Industriell ekonomi

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

KALKYLERING II - ACTIVITY BASED COSTING DISPOSITION CENTRALA BEGREPP

Datum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: Ansvarig lärare: Sofi Rehme, tfn 2522, Besöker salarna:

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

Reflektioner från föregående vecka

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel Emmanouel Parasiris 1

LÖSNINGSFÖRSLAG EFTERUPPGIFTER...

Agenda F3. Internredovisning Produktkalkyl i kontoform. Differenser. Standardpriser. Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex.

» Industriell ekonomi

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

SVECASA Simulerat prov

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Kod: Tentamensdatum: Tid:

IEK415 Industriell ekonomi E

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

LE1 PRODUKTKALKYLERING

EXAMENSARBETE. Anpassning av internredovisning till ABC. Katja Vaattovaara. Ekonomprogrammet C-nivå

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Datum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104,

Ind ek E d) Se FEK100 samt PowerPoint-bilder.

Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel

Byggdelskalkyl. Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program Projektering Produktion

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

K11 Prissä)ning, För 2. Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust?

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Uppgift 1 (max 8 poäng)

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

TENTAMEN I TEIE53 INDUSTRIELL EKONOMI IEI, Linköpings universitet

» Industriell ekonomi

Uppgift 1.1 i resultatplanering

FAR Akademi. Ekonomisveriges självklara val. Böcker Utbildning FAR Online

Försättsblad Tentamen

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)

Datum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104,

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

De generella kalkylproblemen

PRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG

Datum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104,

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Ekonomi- och verksamhetsstyrning, 15 hp (2FE252) Skrivning (8hp) lördag 18 augusti 2012, kl. 9-13

Institutionen för Teknikens Ekonomi och Organisation, Operations Management. Industriell ekonomi. M, E, TM, TD m.fl.

ABC-kalkylering inom restaurangbranschen

Produktkalkylering - en studie för ett litet producerande företag

Transkript:

» Industriell ekonomi FÖ4 Produktkalkylering forts Linköping 2012-11-01 Magnus Moberg

FÖ4 Produktkalkylering forts» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition Anna och Lisa har länge funderat på att öppna en webbyrå. De har tidigare läst datateknik på uni och arbetar nu på ett stort itkonsultbolag. De tror att många kvinnliga företagare skulle kunna tänka sig att anlita dem eftersom de själva är kvinnor. Nu finns det en ledig lokal tillgänglig och de har möjlighet att köpa utrustning och annat som de behöver från en konkurrent som ska läggas ned. Totalt måste de satsa 150 000 kr var för att komma igång. Anna och Lisa satsar 50 000 var och lånar resten Ge exempel på fyra saker Anna och Lisa bör ta reda på innan de startar företaget» Frågor?

Kostnadsindelningar Indelning enligt Syfte/användningsområde Volym Fasta Rörliga Periodiskt återkommande produktion Få eller liknande produkter Totala Kostnadsslag Direkta Indirekta Fördela totalkostnad på enstaka produkter Många produkter med gemensamma resurser Påverkbarhet Sär Sam Beslutssituationer Vanligtvis kort sikt Endast hänsyn till som påverkas av beslutet

Direkta och indirekta» Kostnadsfördelning Kostnadsslag - Indelnings efter handelsbenämning ex. lön Kostnadsställe - Avdelning/ funktion ex. tillverkning, försäljning Kostnadsbärare - Objektet ex. en produkt, en tjänst» Direkta en kostnad kan hänvisas till en kostnadsbärare» Indirekta (om) en kostnad som inte direkt kan hänvisas till en kostnadsbärare Kostnadsslag Indirekta (om) Kostnadsställe Direkta Fördelning av indirekta Kostnadsbärare

Påläggskalkyler» Varför? Fördela de totala na på enstaka produkter Undersöka lönsamhet per produkt samt för prissättning» När? Används främst när na för företagets resurser i betydande omfattning är gemensamma för företagets produkter samtidigt som produkterna skiljer sig väsentligt åt» Utmaningar Hitta den faktor som driver respektive omkostnad (Kausalitetsprincipen)

Kostnadsslag» Direkta dm Direkt material dl Direkt lön Speciella direkta ex. tillverkning patent och försäljning - provisioner» Indirekta MO Materialom ex. lagerlokal, svinn TO Tillverkningsom ex. avskrivningar på maskiner AO Administrationsom ex. ekonomiavdelningen FO Försäljningsom ex. reklam AFFO Affärsom = AO+FO MO TO AFFO

Metod för påläggskalkylering 1. Dela in alla i kostnadsslag 2. Välj påläggsbas för samtliga om 3. Beräkna total påläggsbas 4. Beräkna påläggssatser för om 5. Beräkna omkostnad per enhet

Påläggskalkylering Direkta Indirekta Tillverkningskostnad Självkostnad dm dm MO MO dl dl Tillverknings- TO TO Kostnad Speciella direkta tillverknings Speciella direkta tillverknings. AFFO Speciella direkta försäljnings AO FO Speciella direkta försäljnings

Påläggsbas och sats» Vanligaste påläggsbaser MO - dm, antal enheter, lageryta TO - dl, maskintid, fabriksyta, arbetstid, olika avdelningar AFFO - tillverkningskostnad (Tvk), antal enheter» Påläggssats = det som ska fördelas total påläggsbas

Uppställning Direkt material Materialomkostnad Direkt lön Tillverkningsomkostnad Speciella direkta tillv. kostn. Tillverkningskostnad Σ AFFO Speciella direkta fsg. kostn. Självkostnad Σ Vinst Försäljningspris Σ Exempel (påläggssats MO) * dm (påläggssats TO) * maskintid/st (tex royalties) (påläggssats AFFO) * tillv. kostn./st (tex provision)

Exempel Påläggskalkyl Under ett år som bedöms vara ett normalår tillverkar och säljer ett företag 20 000 enheter av A och 30 000 enheter av B. Företaget har följande. Direkt material för en A är 2 kr och för en B 3 kr medan den direkta lönen per styck är 4 respektive 5 kr. De totala na för materialhantering uppgår till 39 000 kr årligen. Gemensamma i tillverkningsavdelningen var 322 000 kr. Administration och försäljning kostar varje år 72 100 kr. Vad kostar det företaget att tillverka och sälja en enhet av A respektive B?

» Fast försäljningspris Vinst Pris/st Självkostnad/st = x kr Vinst/st (absolut vinst)» Vinstpålägg Pris = självkostnad * (1+vinstpålägg)» Vinstmarginal (VM) Pris = självkostnad/(1-vm)

Kostnadsslag i kalkyltrappan Resultat AFFO Försäljningsom, FO Administrationsom, AO Speciella direkta Tillverkningsom, TO Direkta löne, dl Materialom, MO Direktmaterial, dm Tillverkningskostnad, Tvk Självkostnad Sjk Försäljningspris

» Påläggskalkylering Pålägg till ABC Påläggskalkylering ofta för grov uppdelning Förutsätter att produkter utnyttjar resurser med relativt lika» ABC-kalkylering Activity Based Costing - Aktivitetsbaserad kalkylering Ej volymrelaterad utan relaterad till värdeadderande aktivitet (ett arbetsmoment eller arbetsuppgift) Kostnadsdrivare - faktorer som driver aktivitetskostnad Bakomliggande tanke liknar i praktiken väldigt mycket en påläggskalkyl nedbruten till många kostnadsslag med olika påläggsbaser Mer korrekt kostnadsfördelning då andel om är stor

ABC-kalkyl Kostnadsslag Direkta Kostnadsbärare Indirekta Fördelade Kostnadsställe Kostnadsställe Aktivitets Aktivitet

Påläggskalkylering» Påläggskalkylering Flera olika produkter som utnyttjar resurser olika (direkta och indirekta ) Om fördelas med pålägg: OMK/ påläggsbas (volym: tid, kvantitet, värde etc.)» Olika om och nycklar MO fördelas med förhållande till dm TO fördelas med förhållande till dl AFFO fördelas med förhållande till TVK Försäljningsom Administrationom Speciella direkta Tillverkningsom Tillverkningskostnad Självkostnad Direkta lönekostander Materialom Direktmaterial

Till lektion

» Frågor?