VISK. Hur går vi tillväga för att analysera virus från. Oslo Slutkonferens VISK 19 mars 2013. vattenprover? Fredrik Nyström



Relevanta dokument
Norvid norovirus i svenska råvattentäkter

Metoder för detektion av norovirus i vatten

Kartläggning av virusförekomst i Göta älvregionen

Nationella dricksvattenkonferensen i Göteborg den april 2013

- Analys av norovirus i dricksvattenberedningen

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Norovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas?

dricksvattenberedningen

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält

Ultrafilter som barriär mot smittspridning i dricksvatten

Mikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience

DNA FRÅN BLOD & KINDCELLER

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

Gastro och lite annat

Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten. Jonas Toljander

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden

Enkät hos kommunala membrananläggningsägare

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Virus i vatten metoder för detektion av norovirus

NORVID. Riskanalys med MRA och GDP baserad på långtidsundersökning av norovirusförekomst i svenska ytvattentäkter. Rapport Nr

Fisk, kräftor & musslor som edna Patrik Bohman, SLU Aqua Sötvattenslaboratoriet

Om patogener i en svensk vattentäkt om modellering och validering

Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder

SafeDrink. Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten

Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of

Schysst vatten i kranen?

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter

Centrum för genetisk identifiering Fisk, kräftor och musslor som edna metod och fältprover

2011 års noro/sapoviruspanel och en tillbakablick på fecesjakten. Kjell-Olof Hedlund Equalis Användarmöte 13 mars 2012

Cirkulerande cellfritt DNA

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening

Säkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll.

Detektion av högpatogena bakterier i vatten

Vattenverk i Askersund kommun

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Onlinemätning av mikrobiologisk påverkan i råvatten, beredning och ledningsnät

VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.

Provtagning av mikroorganismer. Erfarenheter från ett fältförsök

Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter

MEMBRANTEKNIK FÖR URAN OCH RADIOAKTIVT VATTEN

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Detektion av Streptococcus agalactiae (GBS) från selektiv odlingsbuljong med MALDI-TOF och illumigene

Provtagning av dricksvatten 2011

Vad är vatten egentligen?

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

Dricksvattenburna sjukdomsutbrott

1 24 April 2017 Stilmas Group

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader

AVANCERAD RENING I FULLSKALA ERFARENHETER OCH RESULTAT FRÅN KNIVSTA RENINGSVERK BERNDT BJÖRLENIUS, KTH JERKER FICK, UMU

5/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

Egenkontroll med HACCP. Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper

Calicivirus och andra virus. Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

PUBLIKATION P112 Juni Introduktion till Mikrobiologisk BarriärAnalys, MBA

Fekal källspårning i ytråvatten

Att analysera väntade och oväntade kemiska ämnen i dricksvatten

automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening Anders Rönnmark, Motala kommun Sudhir Chowdhury, Predect AB

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm

Desinfektion av virus i dricksvatten

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Ackrediteringens omfattning Klinisk mikrobiologi

Kromatografi. Kromatografi

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Ackrediteringens omfattning Unilabs AB, Laboratoriemedicin, molekylärbiologi 1329

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 11, december 2017

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen

Cryptosporidium och Giardia

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen.

Centrifugering av lipemiska prover. Filtrering av prover för kreatininoch ammoniumjonmätning vid höga bilirubinhalter

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING

Utveckling av membranbaserade analysmetoder och mätning av läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Faroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det?

VIRUS I VATTEN, ETT NYTT (?) PROBLEM CARL-HENRIK VON BONSDORFF HELSINGFORS UNIVERSITET

Risig i kistan kan det vara kranvattnet?

Transkript:

VISK Hur går vi tillväga för att analysera virus från vattenprover? Oslo Slutkonferens VISK 19 mars 2013 Fredrik Nyström

Agenda Problematiken kring virusanalyser i råvatten Analysmetodik för virus i: Råvatten Avloppsvatten Erfarenheter och möjligt vidare arbete

Analysering av virus i råvattenprover Problem: Direktanalys ej möjlig Normalhalten av virus i råvatten långt under känslighetsnivån i de molekylära analyserna. Någon form av anrikning behövs

Anrikning av virus från råvattenprov Stor volym Låg koncentration Liten volym Hög koncentration

Filtrering av råvattenprov

Norovirus transportegenskaper Vi utnyttjar norovirus transportegenskaper Dess isoelektriska punkt Aggregationsdynamik Vidhäftningsförmåga vid olika jonstyrkor Da Silva et al., 2011. Environmental Science & Technology. Adsorption and aggregation properties of norovirus GI and GII virus-like particles demonstrate differing responses to solution chemistry.

Filtreringsmetoden i VISK för Dead-end filtrering råvattenprover Enkel adsorption / eluering Tre-stegs isoleringsmetod med två olika filter samt en mikrokoncentrator

Flödesschema 4.5 l MNV-1 P U M P F I L T E R 2 u m Positive control Source water F I L T E R 0. 4 5 u m MgCl 2 Microconcentration 50,000 kda Flocculation 200 ul Molecular analysis

Flödesschema 4.5 l MNV-1 P U M P F I L T E R 2 u m Positive control Source water F I L T E R 0. 4 5 u m MgCl 2 Microconcentration 50,000 kda Flocculation Recovery: 0.01 15 % 200 ul Molecular analysis

Analysöversikt av råvattenprover

Virusanalys av avloppsvatten Lättare att arbeta med Högre viruskoncentrationer Enklare upparbetningsmetodik 100 gångers anrikning

PEG-fällning av avlopssvatten System Biosciences http://www.systembio.com/

PCR METODIK http://www.gmotesting.com

Erfarenheter av metoden Bra effektivitet under utvärdering Ojämn effektivitet under provtagning Känslig för heterogeniteten hos proverna Indikationer på relativt höga koncentrationer, men metodiken ej känslig nog för noggrann kvantifiering Vidare metodikutveckling Byte av metodik Öka provolymerna (ex. ultrafiltrering)

Tack för uppmärksamheten Frågor? Stort tack till personal vid vattenverk samt avloppsreningsverk som hjälpt i studien. Tack till kollegor inom VISK-projektet.

Ultrafiltrering för detektion av mikroorganismer i vatten Ronnie Eriksson Livsmedelsverket

Metodkrav Användningsområden Kartläggningar Utbrottsutredningar Beredskap mot antagonistiska händelser Detektera virus, bakterier och parasiter från samma prov Typer av vatten och önskade volymer Dricksvatten, DR, (~200 L) Ytvatten, YV, (~40-50 L) Grundvatten (~100)

Hollow Fiber Ultrafilter Filtrerat vatten Hollow fiber Filtrerat vatten Mikroorganismer Stora molekyler Vattenprov in Filter Cut Off Filter area Filtrering Vattenprov in Rexeed-25SX 30kD 2,5 m 2 1,4 L/min

Dead End Filtrering Labb I fält Direkt från kranen

Olika vatten olika resultat Badsjö 20 L Almunge vattenverk 40 L Görvelns vattenverk 40 L Dricksvatten Sjövatten Eluat Ytråvatten Eluat Eluat

Dead end Filtrering 200 L Dricksvatten / 40 L Ytvatten -> 500 ml Sekundär koncentrering DV 500 ml / YV 140-300 ml -> 2mL Upprening 2 ml -> 2mL Nukleinsyraextraktion 0,4-2 ml -> 50-100 µl Inhibitionsbortagning Rexeed-25SX (olika storlekar) Fresenius FX-1000 Millipore Centricon-70 Polyetylenglykol (PEG) Kloroform:Butanol Ingen Biomeriux NucliSens MiniMAG Qiagen EZ1 Biorobot MN NucleoSpin Virus Zymo PCR Inhibitor removal Qiagen RNA Cleanup Kit Ingen Realtids RT-PCR Qiagen QuantiTect Virus Invitrogen UltraSens Tataa Grandmaster Quanta Toughmix BSA T4 gene 32 protein Ingen

Dead end Filtrering med Back flush eluering 200 L Dricksvatten / 40 L Ytvatten -> 500 ml Sekundär koncentrering DV Centricon-70, 500 ml -> 2 ml YV PEG, 150-300 ml -> 2 ml Upprening Kloroform:Butanol, 2 ml -> 2 ml Nukleinsyraextraktion NucliSens MiniMAG, 2 ml -> 100 µl Centrifugering ger pellet med bakterier och parasiter. Får även bort fast material. Realtids one-step RT-PCR Quanta Toughmix, 5 µl = 10 L DV / 0,6-1,2 L YV

Resultat Utbyte från 40 L ytråvatten MNV FCV MS2 Utbyte (%) 18 12 89/44 Sensitivitet 200 L dricksvatten Nv. GGI Nv. GGII FCV Plasm. Ekv/L 100 <150 <100 U MNV: Murint Norovirus FCV: Felint Calicivirus Noro. GGI: Norovirus Genogrupp I Noro. GGII: Norovirus Genogrupp II MS2: Bakteriofag MS2 VTEC Campylobakter Cryptosp. Giardia Utbyte (%) 80 60 50 60

Slutsatser - Filtrerar stora volymer ytvatten (40 L) och dricksvatten (200 L) med UF - Högt utbyte över UF (~90% MS2) - Detekterar virus, bakterier och parasiter från samma prov Problem Fortfarande inhibition i PCR som ökar med volymen Volymen vi faktiskt analyserar Hela eluatvolymen från UF utnyttjas inte till sek. konc.

Vi som arbetar med Ultrafiltrering Ronnie Eriksson Magnus Simonsson Karin Jacobsson Sofia Persson