Kvalitetsrapport

Relevanta dokument
NAMN TITEL DATUM Marie Öhman Förskolechef Kvalitetsrapport. Hersby förskola

NAMN TITEL DATUM Marie Öhman Förskolechef Kvalitetsrapport. Torsviks förskola

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Torsviks förskola. Kvalitetsrapport

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Torsviks förskola. Kvalitetsrapport

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

KVALITETSRAPPORT BODALS FÖRSKOLA 2014 / 2015 Annika Björkholm

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan. Kumlasjo ns fo rskola Internt styrdokument

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Kvalitetsrapport

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

DIGITALISERING FLERSPRÅKIGHET. SKA Systematiskt kvalitetsarbete GODA MILJÖER/ LÄRMILJÖER. Treälvens förskola. Arbetsplan

2.1 Normer och värden

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Systematiskt kvalitetsarbete

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

KVALITETSRAPPORT BAGGEBYGÅRDS FÖRSKOLA 2014/2015 Annika Björkholm

Lejonets förskola. Kvalitetsrapport

Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Innehå llsfö rteckning

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Fiskarhöjdens förskola. Nacka kommunen

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

VERKSAMHETSPLAN 2012/2013 Vattmyra förskolor Berghems förskola Nibble Förskola Vattmyra förskola Pedagogisk omsorg

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Verksamhetsplan

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsrapport för

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

NAMN TITEL DATUM Annika Matsson Förskolechef Kvalitetsrapport. Tuppens förskola

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Kvalitet på Sallerups förskolor

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Arbetsplan. Killingens förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan för Violen

Kvalitetsarbete i förskolan

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

En förskola på kristen grund

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Mjölnargränds förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Kvalitetsrapport

Kvalitetsuppföljning läsår Benjamins förskoleenhet

NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Hopprepets förskola

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Blåbärets Kvalitetsredovisning

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Transkript:

NAMN TITEL DATUM Marie Öhman Förskolechef 2017-07-06 Kvalitetsrapport 2016-2017 Hersby förskola

Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för genomförande... 3 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering... 4 3 Måluppfyllelse resultat och analys... 5 3.1 Kunskaper, utveckling och lärande... 5 3.2 Normer, värden och inflytande... 6 3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete... 6 3.4 Övergång, samverkan och omvärld... 7 4 Identifierade utvecklingsområden... 8 Hersby förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 2(8)

1 Förutsättningar för genomförande Ledning, styrning och ansvarfördelning Jag arbetar heltid som förskolechef på Torsviks och Hersby förskolor. På Torsviks förskola har jag ansvar för ca 105 barn och 20 medarbetare. Förskolechefens ansvar Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. (Läroplan Lpfö 98/10, Skolverket, 2010) Förskolechefens uppdrag och roll Jag lägger hela min kraft på att coacha och stödja pedagogerna så att de kan bedriva en pedagogisk verksamhet med hög kvaltitet samt möta barn och föräldrar på ett professionellt sätt. Mitt samarbete med föräldrarna har jag genom regelbundna föräldraråd och jag möter dem också på olika sätt i samtal. Som ledare brinner jag för utveckling. Det är viktigt att ta vara på det vi gör som är bra, men det är också nödvändigt och spännande att hitta nya lösningar när de gamla inte håller måttet. Tillsammans med pedagogerna är detta ett ständigt pågående arbete. När det är många människor som arbetar tillsammans är det också viktigt att man bygger upp tydliga mötes- och informationssystem som fungerar. Det har vi lagt ner stor kraft på och kommit en bra bit på vägen. Eftersom jag är ansvarig för två förskolor känns det naturligt att driva utvecklingen gemensamt på båda förskolorna om det går. Följande mötesforum är gemensamma för Hersby och Torsviks förskolor: Ledningsgrupp En förskollärare per avdelning ingår tillsammans med förskolechefen i ledningsgruppen som har ett 2-timmarsmöte var tredje vecka. I ledningsgruppen diskuteras och tas beslut i följande: praktiska verksamhetsfrågor, aktuella pedagogiska frågor, samarbetsfrågor, utvecklingsfrågor samt ekonomiska frågor. Utvecklingsgrupp En pedagog per avdelning ingår tillsammans med förskolechefen i utvecklingsgruppen som har ett 2-timmarsmöte var tredje vecka. I utvecklingsgruppen diskuterar vi utvecklingsfrågor och färdigställer dokument. Vi tar också fram nya beslutsunderlag till ledningsgruppen och arbetsplatsmötena. Det har varit en lyckad satsning som driver verksamheten framåt. Nätverksmöten En pedagog per avdelning ingår tillsammans med förskolechefen i ett nätverk som träffas några gånger under året.. Där diskuteras pedagogernas aktuella frågor. Apt Vi har stängt förskolan 16.00 en gång per månad för att ha arbetsplatsmöten två timmar. Dessa möten är både informations- och diskussionsmöten. Utvecklingsdagar Förskolan har två utvecklingsdagar per termin då vi arbetar med planering, uppföljning och utvärdering samt fördjupar oss inom olika ämnesområden. Hersby förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 3(8)

Organisation och öppettider Hersby förskola är öppen 07.30-17.30. Förskolan består av avdelningarna Västra och Östra. På Västra är det 6 pedagager som ansvarar för ca 30 barn i åldrarna 1-3 år. På Östra är det 6 pedagager som ansvarar för ca 40 barn i åldrarna 3-6 år.barnen på respektive avdelning är indelade i 3 mer ålderhomogena projektgrupper. 2 pedagoger har särskit ansavar för varje projektgrupp. Dessutom har vi 2 pedaoger för barn i behov av särskilt stöd. Pedagoger Hersby förskola Pedagogerna på Hersby förskola är en blandning av förskollärare och barnskötare. Förutom ordinarie pedagoger har vi två pedagoger som är anställda för barn i behov av särskilt stöd. Vissa pedagoger har lång erfarenhet andra mycket kort. Gemensamt för alla är engagemanget i arbetet och i barnen. För att stärka kvalitén i förskolan finns en strävan att ha en hög andel förskollärare. Under året har det varit ca 45%, vilket är bra. Två av förskollärarna är nyutbildade och har under året bidragit med sina teoretiska kunskaper kopplade till det praktiska arbetet genom att driva olika utvecklingsfrågor. Läge Hersby förskola ligger centralt på Lidingö precis vid Lidingöbron. Vi har nära till kommunikationer, natur och kultur. Det är lätt för alla som arbetar här att ta sig hit med kommunala medel. Det finns gott om små oaser av grönområden och parker inom gångavstånd. Alla bussar passerar Centrum så det är också smidigt att ta sig iväg på längre utflykter. Vi kan enkelt besöka biblioteket och de teaterföreställningar som erbjuds i stadshuset eller på Saga-teatern. Lokaler Hersby förskola byggdes 1977 och fastighetskontoret har under de senaste åren sett till så att lokalerna succesivt renoverats och ljudmiljön har förbättrats. Arbetsmiljön är nu riktigt bra. 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering Följande mötesfora ligger till grund för kvalitetsredovisningen:möten för pedagogerna (förutom de möten som beskrivs under kapitel 1): Pedagogerna i resp. projektgrupp har haft veckoreflektion/planering en timme per vecka. Pedagogerna har haft individuell reflektion en timme per vecka. En gång i månaden har pedagogerna haft avdelningsmöte tre timmar på kvällstid. En gång per vecka har vi logistikmöte. Vi har också samarbetsgrupp som träffas regelbundet och diskuterar aktuella frågor. Kvalitetssäkring genomförs också på individnivå under medarbetarsamtal och lönesamtal. Möten med föräldrarna: Föräldraråd: Vi har 4 träffar om året med fast innehåll som verksamhetsplanering och uppföljning, budget, kvalitetsredovisning och fastighetsfrågor samt utrymme för aktuella frågor. Alla föräldrar är inbjudna till mötena där de får träffa en pedagogrepresentant från varje avdelning och förskolechefen. Det innebär att det är olika föräldrar som kommer men ofta är mötena väldigt givande och tydliga minnesanteckningar skrivs och skickas ut till alla. Under de sista mötena har vi haft hög närvaro. Mötena har under de senaste åren hållits 07.30-08.30 men efter förslag från föräldrarna höll vi det senaste mötet 15.30-16.30. Kanske är det ett koncept vi ska fortsätta med. Hersby förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 4(8)

Föräldraenkäten CMA vt 17: Vi uppmuntrar föräldrar att fylla i enkäten eftersom det är ett sätt för oss att få indikation om vi enligt föräldrarna gör rätt saker på rätt sätt. Deltagandet på senaste enkäten var 68 %, vilket är helt ok. Även om vi fick både ris och ros så är resultatet något bättre än förra året vilket bekräftar att vi är på rätt väg. Föräldramöten: Varje avdelning har ett föräldramöte under hösten då man informerar om planer för verksamheten under året. Det följs upp med ett möte/vernissage under våren då pedagogerna tillsammans med föräldrar tittar på vad som hänt under året. Det är mycket uppskattat av föräldrarna och bra för pedagogerna att få feedback. Utvecklingssamtal: Minst 2 gånger om året erbjuds föräldrarna att ha utvecklingssamtal om sitt barn med en ansvarig pedagog. De flesta föräldrarna nyttjar det erbjudandet och kommer till samtal. Däremellan förekommer samtal efter föräldrars eller pedagogers önskemål. Vid vissa samtal är förskolechefen med. 3 Måluppfyllelse resultat och analys 3.1 Kunskaper, utveckling och lärande 3.1.1 Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Östra: Vi anser att vi nått fram till barnen om värdet av förskolan, som en skolform. I och med att barnen förstår ordet förskola och innebörden, att vi sysslar med utbildning och lärande för yngre barn. Förskola - En skola före skolan, säger de. Därmed är värdet av sin förskola och dess verksamhet implementerat hos barngruppen och de känner stolthet över sin/vår verksamhet och till föjd av detta hör vi barnen varje vecka rätta sina föräldrar när de fortsätter att säga Dagis. Vi har genom våra olika aktiviteter, vårt projektarbete och genom att alltid reflektera kring aktiviteten med barnen i olika grupper förstärkt och förtydligat vilket lärande som skett och som pågår. I vår gemensamma reflektion har vi sett att det saknas lärande mellan de olika projektgrupperna. Vi ska framöver mer ta tillvara på varandras projekt och aktiviteter för att utöka det kollegiala lärandet. Sprida vad vi gör och gjort mer till varandra! Västra: Vi har stimulerat, bemött och väckt barnens vilja till utveckling och lärande. Det är ett stort spann på en småbarnsavdelning där barnen lärt sig alltifrån att gå, äta och prata till att lära sig om programmering och identitetsstärkande övningar. Bland annat har de lärt sig vikten av sitt namn samt Yoga. Hos oss värdesätter vi vikten av det första mötet i förskolan som är det första steget i utbildningsledet. Vi visar barnen hur roligt och spännande det är och att här börjar det livslånga lärandet. Vi har sett hur vår flexibilitet gynnar barnen och vi har satt barns bästa i första rummet vid varje situation och beslut. Precis som Östra skriver tycker vi att vi behöver utöka än mer det kollegiala samarbetet, att ta del av varandras kunskaper samt att delge varandra. Alla har olika spetskomptenser och erfarenheter som vi ska bli bättre på att ta tillvara. Hersby förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 5(8)

3.2 Normer, värden och inflytande Indikatorer Utfall 2017 Utfall 2016 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan 94 % 93 % 3.2.1 Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Östra: Vi har förberett och givit barnen försmak av en god demokratisk grund att bygga på under resten av sin utbildning samt en bra och positiv start som aktiv och initiativtagande ung medborgare i samhället. Vi har på många olika sätt förtydligat vikten av att använda sin röst, deltaga och påverka för barnen och som en del barn brukar säga "vi kan väl rösta om vi ska rösta" De har fått styra stora delar av sin verksamhet som tillexempel utflykter, maträtter, sånger, spel och lekar. Vi kommer fortsätta att bruka detta förhållningssätt oavsett vilket projektämne vi än hamnar i under kommande läsår. Västra: Genom att ge barnen ett berikat språk, där vi sätter ord på allt vi gör, ger vi barnen orden för att kunna uttrycka sin vilja och mening. Barnen kan då kommunciera med sin omvärld samt föra dialoger och diskussioner. Som man säger "ett barn har 100 språk men förlorar 99", För att motverka det försöker vi att använda oss av samtliga uttrycksformer så att vi lyfter fram och tar tillvara på allt vad barnen säger och visar oss. 3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete Utvärdering för pedagogerna, varför och hur? För att utveckla sig själv och kvalitén i den egna verksamheten Kontrollera om man uppnått de givna och de egna uppställda målen Om man inte uppnått målet/målen motivera varför och ha förslag till åtgärder Se om åtgärderna kan genomföras inom givna resurser Genom konsekvensbeskrivning visa om man inte tycker att givna resurser räcker till Formulera nya mål Vi söker ständigt efter enkla och bra metoder för att följa upp, utvärdera och utveckla vår verksamhet. Vi har använt oss av Lärande- och kulturförvaltningens projektstruktur som har gjort pedagogerna bättre på att följa en röd tråd i projektarbetet, reflektera, utvärdera och sätta nya mål. Vi skriver också projektblad varje vecka enligt en egen utarbetad mall. Projektbladet skickas till föräldrarna. Föräldrarna kan med hjälp av texten i projektbladet ställa adekvata frågor till barnen.syftet är att barnen med hjälp av bilder ska kunna se tillbaka på veckan, terminen, året och se vad de varit med om. Projektbladet är också en hjälp för pedagogerna att göra barnen delaktiga i projektet och dokumentationen. Tillsammans kan de blicka både bakåt och framåt i tiden. I maj har vi gått in i den nya informations- och kommunikationsverktyget Vklass. Nästa års utmaning ligger i att hitta metoder för att följa upp, utvärdera och analysera i Vklass. Hersby förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 6(8)

3.4 Övergång, samverkan och omvärld Vi har ett bra samarbete med Torsviks skola som ligger närmast. Vi har ett årshjul som vi följer och där ingår bland annat att vi har ett pedagogmöte per termin. Vi använder skolverkets blanketter som underlag för överlämning av information. Pedagogerna intervjuar barnet och skriver in sina egna kommentarer. Efter sista utvecklingssamtalet får föräldrarna skriva i sin del och sen lämnar vi blanketten till mottagande skola. Vi har överlämningssamtal tillsammans med föräldrar och skolans personal för barn i behov av särskilt stöd. Varje vår åker hela gruppen tillsammans till de olika skolor som barnen ska börja i. På så sätt får de visa "sin" skola för varandra. Varje höst bjuds barnen som börjat i skolan in till förskolan för att grilla korv på gården mad sina gamla kompisar och pedagoger. Det är ett möte som alla ser fram emot. 3.4.1 Barns bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. Östra: Vi har lyft vikten av barns integritet. Belyst och berört de svårare bitarna kring detta och även sett vikten av att granska, säkerställa och skriva om vår handlingsplan mot kränkande behandling. Barnen vet att de har rätt att säga "Nej", inte bli tvingade att göra eller deltaga. Det vet också att de kan be om en hjälp av någon pedagog eller kompis om de behöver.. Vi har lyft rätten till att vara olika och hur detta gör livet och världen roligare. Detta har lett till en stor acceptans och empati hos barnen, våra unga medmänniskor. Detta bör och måste alltid finnas med i vår verksamhet! Vi har säkerställt och underlättat övergången till förskoleklass för de äldsta barnen och även utmanat dem lite extra kring vissa bitar som t.ex. att ta ansvar för sig själv, sina handlingar och eget lärande. Västra: Vi har arbetat mycket med att dela in barnen i mindre grupper. Genom att vi pedagoer är lyhörda för barnens utvecklingsnivåer och förändrar verksamheten efter barnens olika behov ger vi barnen möjligheter till bra lärande och utveckling. Barns bästa ska beaktas i alla situationer under hela dagen. Det här är ett ständigt pågående arbete då gruppen har varit i förändring under hela året, vi har skolat in barn under hela läsåret och då påverkas gruppen både i det stora och lilla. Vi arbetar aktivt för att säkerställa att alla barn är sedda och hörda. Oavsett vad barnet har för behov så är alla barn olika men har lika värde. Lika förutsättningar ska ges, det här är en förskola för alla! Det här grundläggande tankesättet kommer vi att bära med oss i vårt kommande arbete och det är en ständig process. Hersby förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 7(8)

4 Identifierade utvecklingsområden Under flera år har vi fördjupat oss i naturvetenskap, språk och matematik. Därför kändes det naturligt och viktigt att under detta år koncentrera oss på demokrati- och värdegrundsarbete. Det har vi gjort under tema: Barnkonventionen. Målet var att tillsammans med barnen undersöka och söka kunskap om vad barnkonventionen kan betyda för dem själva och andra barn i världen. Arbetet under detta tema har varit mycket spännande och innehållsrikt. Både barn och pedagoger har fått vara med om mycket lärarande och aha-upplevelser. Vi har fördjupat vårt arbetssätt så att vi hela tiden tar med barnens tankar och idéer och det kommer vi att fortsätta med. Inför nästa år vill vi bära med oss vårt fördjupade värdegrundsarbete men också ta med övriga områden som ligger i tiden för förskolorna i Lidingö stad, språk och teknik. För läsåret 2017-2018 har vi enats under temat: Broar Värdegrundsarbete; Vi bygger mänskliga broar.mål: Varje barn ska utveckla sin förmåga att visa respekt, omsorg om och ta hänsyn till sig själv och andra människor. Teknik; Hur bygger vi broar?mål: Varje barn ska utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Språk och läsning; Vad kan broar berätta?mål: Varje barn ska utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Metoder för reflektion, analys och kommunikationi år är det första gången vi på riktigt arbetar i Stratsys. Det är vårt nya digitala verktyg för systematisk kvalitetsuppföljning och kvalitetsrapportering som vi ser många fördelar med. Utmaningen för nästa år blir att använda Stratsys ännu mer löpande och koppla ihop det med Vklass, som är vår nya plattform för planering och reflektion samt kommunikation med föräldrarna. Hersby förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 8(8)