Helårsrapport Samordningsteam Sala Period 2016-01-01 till och med 2016-12-31 1
Sammanfattning Deltagare Under denna period har 52 deltagare, fördelat på 30 kvinnor och 22 män, varit inskrivna hos Samordningsteam Sala. 19 personer har avslutats och av dessa har 14 personer funnit vägar fram till arbete, heltidsstudier eller annan rehabiliteringsaktör. Av de övriga personerna som avslutats har 3 återgått till medicinsk behandling. Det är personer som tagit del av samordningsteamets verksamhet under längre tid och där prövandet har lett till fortsatt utredning via sjukvården eller ansökan om sjukersättning via Försäkringskassan. Sammantaget har 14 avslutas med ett positivt resultat. Av dessa avslut är snittiden i utanförskap och offentlig försörjning 2,8 år innan start hos samordningsteamet. Genomströmningstid för dem som deltagit är i snitt 14,2 månader. Personal Samordningsteamet i Sala har fortsatt en stabil grund att stå på då personalomsättningen är låg. Sjuktalen för personalen är också låg. Trivseln är hög och personalen har en fortsatt gemensam syn på både metod och förhållningssätt i både kontakt med myndigheter och deltagare. Året måste ändå beskrivas som något svajigt ur personalhänseende. Hela teamet har påverkats stort av flytt och att de nya lokalerna ännu inte till fullo fått tas i besittning. Året har haltat på många sätt av detta. Perioder av stress, otålighet och känslor av att inte räcka till i individärenden och deltagare som inte lyckats med sina planer har gjort att personal ibland ifrågasatt metoder och arbetssätt i sin omedelbara reaktion över att inte räcka till. Överinskrivning av deltagare och den kö som vuxit under hösten har skapat en viss press. Ambitionsnivån från personal i teamet är hög. Uteblivna resultat samt det stora engagemanget har givit perioder av mindre utmattning hos personal. Extern handledning kan vara nödvändigt till kommande år. Organisation Förändringar sker inom varje organisation i väldig fart just nu vilket gör att vi ser dialogen kring detta med våra huvudmän som fortsatt viktig. Av den anledningen har vi haft ambitionen att träffa dessa 1-2 gånger under året. Vi har också haft ett stormöte där representanter från samtliga ägare deltog. Styrgruppen har träffats kontinuerligt under året. När vi inte har dialogen är missförstånden och tolkningsutrymmet större vilket ofta leder till större glapp. Vårt samarbete med Enheten för arbete och försörjning har kommit att betyda mer än tidigare i samband med vår lokalbrist. 2
Inledning I denna årsrapport har vi beslutat att fördjupa och loda i några ämnen under varje rubrik. Detta för att än mer finna förklaring/svar/tankar om vad som egentligen gör skillnad för människor i denna rehabiliterande process. Vi har utifrån denna ansats valt bort upprepande beskrivningar och hänvisar till den första rapporten för en mer detaljerad beskrivning om verksamhetens val av metod och arbetssätt. En stor händelse under året är den flytt till andra lokaler som genomfördes i juni. Detta har vi i denna rapport funderat en del kring för att åskådliggöra hur det har påverkat processer och mående hos både deltagare och personal. Vi skulle här i inledningen bara kortfattat vilja beskriva händelseförloppet för att skapa en förståelse hos dig som läser. Flytten har kommit att bli en långdragen process. Till en början var det ju så klart bara prat om att kommunen behövde lokalerna till annan verksamhet. När väl beslutet var taget och en annan lokal fanns för vår verksamhet gick det snabbt och flytten genomfördes i början av juni. Då flyttade vi in i två av de tredjedelar som vi skulle få hysa in oss i. I väntan på att den sista tredjedelen skulle bli tillgänglig fick vi magasinera möbler och pinaler i Enheten för arbete och försörjnings konferensrum. I skrivandets stund har vi fortfarande inte fått tillgång till den sista tredjedelen vilket har gjort att vi under sommaren och hösten har varit trångbodda. Det här har påverkat deltagare, personal och verksamheten. Inte bara vår egen utan även Enheten för arbete och försörjning. På vilket sätt kommer vi också beskriva i rapporten. Deltagare förutsättningar Som tidigare år ser vi ett stort inflöde från den unga gruppen av människor. Det är en ökad ohälsa markant inom gruppen 90-talister som börjar närma sig 25 år. Det är som att livet kommer ifatt dem. Avhopp från skola och oförmåga att ta sig vidare i livet har många gånger satt livet på paus. Självmedicinering med droger och alkohol kan för vissa ha varit ett sökande och val innan personen önskar göra en vidare förändring. I kombination med detta så ser vi att gruppen med stressutlösta symtom växer igen. Utmattning till följd av olika livshändelser i kombination med en kravfylld arbetssituation. Vi ser också att fler än tidigare av de nya har kontakt med psykiatrin. Aktualiseringarna in till teamet kommer fortfarande från våra olika ägare i relativt jämn ström med en liten överrepresentation av deltagare från Försäkringskassan. Det är många med aktivitetsersättningar som aktualiseras, unga personer med flertalet diagnoser som behöver komma till större aktivitet för att inte passiviseras in i systemet. Arbetsförmedlingen lyfter många gånger in dem där tvåpartsgemensamma handlingsplaner funnits men inte fungerat i längden. Kön till Samordningsteamet har vuxit under detta år. Från att i början av året nästan inte ha någon kö alls och med få intag under våren, hade teamet i slutet av 2016 en kö där enstaka individer har stått på väntelista upp till 6 månader. Vad det beror på kan nog vara en kombination av flera anledningar som vi ska försöka att redogöra för här nedan. 3
Vi kan se att vi under 2016 har skrivit in något färre deltagare i teamet än tidigare år. Vi har ändå, under hela året, haft en överinskrivning och en någorlunda jämn inskrivning över tid. Dock ser vi att den förändrade målgruppen, med många som tidigare haft drogproblematik och fler som har stressutlöst ohälsa gör att inskrivningstiderna ökar. Eventuella återfall till droger bromsar upp processen och stressutlöst ohälsa tar lång tid att återhämta sig från. Här har vi funderat över om den tid av drogfrihet som vi i dagsläget kräver innan deltagande i teamet, fyra veckor, är för kort. Vi diskuterar också det faktum att det är svårt att avsluta ett deltagande då vi under en tid lärt känna en person som utifrån inte tycks ta steg vidare men själv beskriver en nytta i att vara i teamet. Ensamhet, tristess och isolering är alternativen till att avslutas i teamet. Flytten har också påverkat att vi inte kunnat hålla efter kön. Vår önskan om att alla ska få en bra start i teamet gjorde att vi valde att inte skriva in några nya deltagare tätt inpå flytten. Dessutom har det, utifrån mindre lokaler och avsaknad av egna samtalsrum och grupprum, under hösten inte funnits utrymme att skriva in fler än vad vi gjort. Samverkansgruppen ser inte någon förändring vad gäller ökning/minskning av ärenden under året. En känsla är att ärenden med olika tyngd och diagnoser ofta kommer i olika perioder. Gruppen unga pojkar med viss drogproblematik kan dominera listan totalt under en period medan gruppen unga flickor med diagnos ADHD/depression kan dominera kommande månad. Gruppen saknar fysiskt deltagande från Försäkringskassan samt Landstinget. Förhoppningsvis kan detta åtgärdas under året. En intention är att gruppen skall träffas vid ett tillfälle i månaden istället för två. Möjligheten att delta kanske blir större för fler representanter då mindre tid behöver avsättas. Väntetiden från besked om deltagande i Teamet och verkligt deltagande kan minska med denna förändring. Vad gäller de nya lokalerna så ser vi att det finns stor potential i dem. Bara att befinna sig i ett av Salas äldsta stenhus mitt i stan gör att vi känner oss priviligierade. Många deltagare har fått närmare att ta sig till teamet och vi bedömer att när vi får tillgång till alla utrymmen kommer tillgängligheten att öka. Då kommer vi också fylla ut de tomrum som vi upplevde på förra stället. Vi kommer få fler samtalsrum, egna toaletter och ökad närhet till våra arbetsrum. Hos våra redan inskrivna deltagare skapade ovissheten oro. Att läsa i tidningen att C-huset skulle inhysa skola och fritids fr.o.m. sommaren utan att vi visste vart vi skulle ta vägen skapade många frågor och mycket funderingar och oro. Under året har vi sett en ökad andel återvändare, personer som tidigare tagit del av Samordningsteamet och avslutats till jobb eller studier och som efter ett antal år inte pallar trycket och faller tillbaka i bidragsberoende. I och för sig smickrande för oss att se att det finns ett förtroende för vår verksamhet både från personen i fråga och aktuella handläggare men ändå sorgligt utifrån personernas bästa. Det visar på hur skör gruppen som vi jobbar med verkligen är samt också hur hårda krav arbetsmarknaden har. I samband med det här blir vi nyfikna över vad alla de deltagare som vi haft genom åren sysselsätter sig med och hur de försörjer sig fem år efter avslut, som det nu börjar kunna vara i år. 4
Deltagare genomförande och process För att kunna känna oss mer trygga i att det vi erbjuder anses kunna kommer till nytta för våra deltagare så har vi även under 2016 i så stor utsträckning som möjligt engagerat deltagare i både planering och genomförande av aktiviteter utifrån deras förutsättningar. Vid två tillfällen under året har vi erbjudit deltagare att vara med på planeringsdagar där fokus varit på vad som är till nytta för dem för att generera bättre hälsa och välmående och vad de vill att teamet ska erbjuda inom kommande halvår. Resultatet av detta är att vi har fortsatt med aktiviteter varje vardag där många är återkommande från vecka till vecka. Under hösten har vi däremot sett, och uppfattningen hos deltagarna är också, att vi har ställt in fler aktiviteter än tidigare. Detta pga. att det har varit för få deltagare anmälda på dessa aktiviteter. Det här är en avvägning som vi gör inför varje enskild aktiviter. Hur många deltagare behöver det vara för att det ska vara försvarbart, ekonomiskt och tidsmässigt, att åka på en aktivitet. För en person kan det ju vara så mycket värt att genomföra aktiviteten trots att det är få som är med. Därför händer det att vi gör bedömningen att åka med endast en deltagare på en aktivitet. Den låga anmälningsfrekvensen kan vara en effekt av att vi vid flytten, till viss del, ändrat rutinerna kring information och anmälan men också att vi under hösten haft en intensivare period på många sätt. Våra KRAV-märkta frukostar är uppskattade och under året har vi satsat på en mer varierad och hälsosam frukost. Många som tidigare inte ätit på morgnarna smakar nu den nygjorda smoothiesen, äter ett ägg eller en go-macka när de kommer till oss på förmiddagarna. Under året har deltagare fått möjlighet att dela med sig av sina egna kunskaper vilket ger mervärde i form av stärkt självkänsla och ökad energi. De har bl.a. medverkat på en julmarknad som föregicks av både planering och produktion av olika julpyssel. Att ha vårt café som nav är fortfarande väldigt viktigt för de deltagare som finns hos oss. Vi hör återkommande att de spontana mötena och samtalen ibland har det största värdet för en persons insikt och självutveckling. Här ges möjligheten till att bara vara i ett första ofta skört läge. Inga krav på att behöva ta till sig någon information eller krav på aktivitet. Vi har också fått till oss att det är viktigt att vi finns med i cafét. Deltagare blir stressade om vi far runt och aldrig stannar upp i cafét och ger oss tid för spontana samtal. Vi behövs för att normalisera och bara dela med oss om att vara människa. För att få till detta har teamets personal ansvarat för varsin dag då vi är i caféet under förmiddagen. En struktur som främjar närvaro och ett stadigt deltagande under veckans alla dagar. Sedan flytten har cafét varit i, visserligen en mysig trerummare, men också en trång sådan. Utrymmet sågs till en början, för de gamla trygga deltagarna som inbjudande där intima samtal lätt kom igång. Tids nog har andra deltagare däremot vittnat om att de drar sig för att komma. Därför upplever vi inte att cafét är tillgängligt för alla. Speciellt inte för de som har svårt med det sociala och med trånga utrymmen. I många fall gör det låga taket och de små rummen att deltagares första steg in vid en uppstart blir svårare att ta än vad vi upplevde i våra gamla lokaler. Det har vi försökt lösa med mer enskilda samtal och med aktiviteter i mindre grupp utanför teamets lokaler. 5
Att föra samtal med fler än sex-sju personer i cafét samtidigt har varit svårt eftersom vi då behöver dela upp oss i flera rum och det då blir en känsla av segregation och processen i gruppen avtagit. Det har varit mer märkbart att vi hela hösten har haft en överinskrivning av deltagare, då lokalen vi har haft att tillgå fort känts full och trång. Vi har under hela sommaren och hösten stått utan både samtalsrum och grupprum. Något som självklart försvårat vårt arbete då en stor del av verksamheten bygger på både enskilda möten och gruppsamtal. Sedan i juni har vi därför fått dela ett samtalsrum med Enheten för arbete och försörjning. Vi har också kunnat hysa in både våra grupptillfällen och de möbler och pinaler vi inte haft utrymmer för innan hela flytten är genomförd i deras enda konferensrum. Att detta inte bara påverkat vår verksamhet utan även försvårat enhetens arbete är en självklarhet då rummen ofta är upptagna när vi allihop ska använda dem. Gruppen unga killar med drogproblematik har ökat under året. Låg närvaro, låg intensitet vid närvaro samt låg framgångsfaktor ligger till grund för att vi upplever att vi har haft svårt att nå dessa. Därför har samtal om ett förändrat arbetssätt för just den gruppen, med större krav på närvaro och styrt innehåll, kommit igång. Det betyder inte att grunden i vårt synsätt förändras utan att något annorlunda behöver prövas för att få ny fart på arbetet med denna problematik. Deltagare resultat och effekter Under denna period har 52 deltagare, fördelat på 30 kvinnor och 22 män, varit inskrivna hos Samordningsteam Sala. 19 personer har avslutats och av dessa har 14 personer funnit vägar fram till arbete, heltidsstudier eller annan rehabaktör (se tabell nedan). De övriga personerna som avslutats har 3 återgått till medicinsk behandling. Det är ofta personer som tagit del av samordningsteamets verksamhet under längre tid och där prövandet har lett till fortsatt utredning via sjukvården eller ansökan om sjukersättning via Försäkringskassan. 2 personer har flyttat till annan kommun och därmed avslutats hos oss. Sammantaget har 14 deltagare avslutats med ett positivt resultat. Av dessa avslut är snittiden i utanförskap och offentlig försörjning 2,8 år innan start hos samordningsteamet. Genomströmningstid för dem som deltagit är i snitt månader 14,2 månader. Utfallsmått aktiva under perioden 1601-1612 avslut totalt Varav dropouts (tidiga avhopp) i arbete i studier till annan arbetslivsinriktad rehab till medicinsk rehab till föräldraledighet till annat 52 19 0 7 1 6 3 0 2 6
Att föra statistik över vad som händer våra deltagare ger såklart en indikation på om vårt arbete har någon verkan. Om än otillräcklig. Att komplettera med ORS ger mervärde och beskriver till viss del den rörelse som annars är svår att mäta. Och vi tycker oss skönja en märkbar positiv stegförändring i deltagarens regelbundna skattningar av ORS. Många är nöjda och upplever sig få en ökad livskvalitet av deltagandet i sig. Att tillhöra ett sammanhang kan i sig vara tillfrisknande. Vilka effekter som i mer generella ordalag framkommit, på våra 3 månaders (intervall) uppföljningar, från våra deltagare är; Goda aktiviteter som ger mig energi Möjlighet att utmana sig och träna på det jag behöver Andra deltagares del i mitt tillfrisknande Varmt och gott klimat där jag kan vara mig själv Bra personalgrupp med fint & välkomnade bemötande Gör upptäckter om mig själv tillsammans med andra Personal förutsättningar Teamets bas, 2.83 tjänster fördelat på fem personer, har under 2016 varit fortsatt stabil med låg personalomsättning och låga sjuktal. Vi har dock kunnat se en ökad ansträngning hos flera av oss. När vi tittar i backspegeln kan vi uppleva att vi under de gångna åren tänjt mer och mer på oss och att vi under 2016 upplever att vi har nått en gräns. En gräns där det inte varit hälsosamt för oss att ligga då vi upplever en del stressymptom. Det här ser vi som en utmaning inför nästa år. Att se över vårt sätt att arbeta och hitta balans. Skörhet ger kraft till förändring. Vi är noga med, utan att lägga för mycket tid i anspråk för teamträffar, att ha återkommande veckovisa avstämningar gällande både personalläget och verksamhetsuppdateringar. Att ha en bra grund, som alla i personallaget känner sig bekväma med och där innehållet speglar verksamheten är otroligt viktigt för ett välfungerande team och dess utveckling. Lite förändringar har ändå skett. Vår frukostvärdinna gick vidare till ny arbetsplats under våren, så härligt att se hennes utveckling. Det gav utrymme för att ett par deltagare haft möjlighet att ta sina första steg mot arbetsmarknaden genom att arbetsträna i vårt café. En av dessa arbetsträningar resulterade senare i en anställning hos oss. Jätteroligt när deltagare vågar testa och hittar förmågor och resurser. Dessvärre gjorde privata angelägenheter att hon hade en hel del frånvaro och valde efter en kort tids anställning att inte fortsätta hos oss. I långa perioder har vi därför skött frukostar och cafè själva under sommaren och hösten. Något som så klart frestat på personalen extra då 50 % tjänstgöring fördelats på våra redan tighta 2.83. Som en förstärkning under sommaren hade vi en nyutbildad hälsovägledare som praktiserade hos oss. Med hennes erfarenheter både från arbets- och privatliv och kunskaper inom, för vårt team, kompletterande områden kunde hon på ett mycket tryggt och bra sätt prova det hon just lärt sig genom att på egen hand planera och tillsammans med oss genomföra insatser i grupp och enskilt. I grupp genom träningstillfällen och enskilt genom hälsosamtal och massage. 7
Under hösten genomförde teamet ett samarbete med Försäkringskassan, som då fått projektmedel för att genomföra samtalsgrupper med långtidssjukskrivna, Mitt Val. En insats som kom att kosta en hel del personalresurser men som vi i fortsättning kan se att vi kommer ha nytta av i vår verksamhet med grupper. Att under så pass lång tid kunna bedriva den typen av verksamhet som vi har gjort i så bristfälliga lokaler som vi haft sedan i juni, utan större gnissel och problem, tycks i skrivandets stund som en omöjlig uppgift och en ekvation som inte går ihop. Detta visar på otroligt god vilja, hög grad av lösningsfokus och stor anpassningsbarhet hos deltagare och personal. Personal arbetssätt och metoder Ambitionsnivån i teamet är hög, och visst tror vi att engagemang är en styrka och en framgångsfaktor, men det kan finnas en baksida också, att den höga ambitionen även kan få marken under oss att gunga. Så här anser vi att det transparanta samtalet mellan oss kollegor är oerhört viktigt. Att våga lyfta alla tankar och funderingar om det som händer just nu. Det är för oss kompetensutveckling. Att våga ta processen i sin hand och följa med i alla svängar som den vill bära med oss i. Vi lär oss också otroligt mycket av våra kompetenta deltagare. Som var och en tar oss med på en ny resa. Att sedan få inspel med föreläsningar och utbildningar i ett lösningsfokuserat arbetssätt är suveränt. I ett samarbete med Enheten för arbete och försörjning hade delar av teamet, under våren, handledning. Personalgruppen på ca 15 personer ansågs vara för stor för att få utrymme och vilja att lyfta känsliga frågor rörande deltagare eller teamet. Vi upplever att vi har ett högt förtroende från vår styrgrupp och tillika ägare till verksamheten. Det ger oss råg i ryggen att fortsätta vår väg fram. Och vi försöker såklart förvalta detta förtroende på bästa sätt. Integrerad samverkan är en pågående process och det ligger i dess natur att det alltid finns glapp att fylla. Om vi skapar bättre samordning inom vissa delar kan andra bli lidande eller i vilket fall inte ha ljuset riktat på sig ett tag vilket gör att nya svaga länkar finns att fylla. Det är en mangrann uppgift att få till hela nätverket och det med bibehållen kvalitet och uppdaterad kunskap om våra olika uppdrag men också alla de förändringar som pågående uppdateras inom systemen. Personal Resultat och effekter Luta sig tillbaka och samtidigt leta utvecklingsmöjligheter, att låta aktiviteter bero, som vi anser fungerar bra, och samtidigt leta nya. Det är en hårfin balansgång i tillvägagångssättet. Ofta behöver vi ha tilliten till stöd. Tilltron till att det vi gör, trots upprepande mönster, är något som faktiskt ser ut att fungera för många av våra deltagare. Ibland vill man förändra av bara farten. Bara för att vi tror att utveckling är det enda raka för att uppleva att vi gör ett bra jobb. Så är det inte alltid. Rutiner och upprepningar har i vårt arbete en stor vinst i sig, då det oftast är något som saknas hos våra deltagare. Det är alltså än viktigare här. 8
Men vi anser också att vi har utmaningar och då helst med gruppen unga killar som väljer sociala medier med spel och annan kommunikation som nummer ett i livet. Av dessa är det fler som väljer att självmedicinera med alkohol och droger. Konsekvenserna blir än mer isolering och upplevelse av utanförskap. Såklart finns en förklaring, som ser olika ut för alla, till det valet att lägga tiden på datoranvändning och droger. Detta i kombination med den korta tid av drogfrihet som vi kräver innan inskrivning får oss som personalgrupp att ibland få misstankar mot vissa av våra deltagare. Till det hör också en avsaknad av stöd och samarbete med kommunens vuxengrupp och beroendemottagning, pga deras personalbrist. Organisation förutsättningar Ett stormöte har under året genomförts då handläggare från alla parter dryftade sina funderingar kring teamets upplägg och arbete. Fler frågetecken och funderingar ventilerades. Styrgruppen har samlats kontinuerligt under året. Arbetet präglas av samförstånd med fokus på lösningar. Gruppen har under åren också blivit lite av informationsplats från de olika myndigheterna om vad som är på gång internt i varje organisation. Många små diskussioner/dialoger om gemensamma lösningar på kommande utmaningar för samhället dyker ofta upp på agendan. Samtliga medlemmar i styrgruppen har haft god närvaro vid mötena detta år. Att arbeta nära enheten för arbete och försörjning bidrar en del i vårt goda resultat. Genom närhet blir det enkelt och smidigt att prata möjligheter för oss personal. Men även för våra deltagare blir steget inte så långt då några av verksamheterna ligger på samma gata. Det gör det mindre stort att påbörja en praktik då basen i trygghet bara finns en minut därifrån. Som vi ofta återkommer till så behöver många ha en fot kvar i varje delprocess innan man vågar släppa tagen och kliva vidare in i nästa process. Under året har även detta samarbete visat sig vara en av våra livsnerver. Utan deras uppbackning vad gäller bland annat lokaler hade det varit omöjligt att bedriva den verksamhet som vi gjort under 2016, vilket gör oss oerhört tacksamma. Försäkringskassan har under året haft svårare att hitta tid till att vara med på uppföljningar. För att lösa det så har de varit med via telefon vid våra gemensamma träffar, i större utsträckning än tidigare. Vi funderar kring hur det påverkar våra deltagare och också risken för att handläggarna går miste om ibland subtila signaler från deltagare som kan påverka kommande handläggning.. Organisation genomförande och process Att fortsätta hålla i vår dialog med våra uppdragsgivare och samarbetspartners, för att skapa lärande och nya arbetssätt kräver tålamod och samtidigt gehör. Det är klurigt då förändringar sker inom varje organisation i väldig fart just nu. Det påverkar oss alla, så utmaningen är större än någonsin att förena oss kring det som är gemensamt. Det kräver samtal och åter samtal oss 9
emellan och det går inte att släppa taget om det. Styrgruppen har ett stort värde och ansvar i denna dialog. När vi inte har dialogen är missförstånden och tolkningsutrymmet större vilket ofta leder till större glapp. Vi har haft som ambition att träffa våra samarbetspartners 1-2 gånger under året. Organisation Resultat och effekter Vi håller i och försöker på alla tänkbara sätt samordna oss efter aktuella förutsättningar. Det räcker långt men inte hela vägen. Arbetet har vi tillsammans och behöver faktiskt bara fortsätta tänka vi och inte ni/de. Då kommer vi längre i det vi vill kalla integrerad samverkan. Budgeterat medel för Samordningsteamet har under detta år varit i balans med ett överskott vid årets slut. Tabellen nedan visar årets, 1601-1612, utfall. Ett överskott på 420 000 kronor kan till viss del förklaras med avsaknad av lokaler och därmed lägre hyra, samt medel som inte rekvirerats av annan part. Flytten under året har gjort att aktiviteter inte kommit igång som ett normalt år och därmed lägre kostnader. Kostnader för externa tjänster ligger detta år i posten Övriga kostnader. Bokföringsmässigt finns inget slag för inköp av externa tjänster. Beslut totalt* Tidigare godkända kost.* Periodens kostnader Verifikat nummer Ackumulerat (ifylls automatiskt) Återstår Egen personal 1 332 000 1 013 000 319 000 Externa tjänster i teamet Lokaler 202 000 161 000 41 000 Övriga kostnader 415 000 355 000 60 000 S:a bokförda kostnader 1 949 000 1 529 000 420 000 Samordningsteamet i Sala 10