Slutrapport för period 1 April 2012 oktober 2015 Miljösamverkan Västerbotten www.miljosamverkanvasterbotten.se Miljösamverkan Västerbotten är ett samverkansforum om tillsyn och prövning enligt miljöbalkens regelverk för kommuner och verksamhetsutövare i Västerbottens län.
Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Motiv... 3 1.2 Syfte... 4 1.3 Mål... 4 2. Verksamhetsbeskrivning... 5 1. Verksamhet 2012... 5 2.2 Verksamhet 2013... 6 2.3 Verksamhet 2014... 7 2.4 Verksamhet 2015... 8 3. Resultat, kvantitativa och kvalitativa effekter... 9 3.1. Effektmål... 9 3.1.1 Ökad kvalitet i myndighetsutövningen... 9 4. Diskussion och slutord... 22 Bilaga 1... 23
1. Inledning 1.1 Motiv Motiven till att bilda ett forum för regional miljösamverkan i Västerbotten var flera, och kom både från nationellt och regionalt/lokalt håll. Dels hade Miljömålsrådet i en utvärdering av miljökvalitetsmålen ansett att nätverk och forum för dialoger kring miljömålen mellan myndigheter och näringslivet behövde etableras och förstärkas för att öka förståelsen för olika utgångspunkter inom företag och myndigheter i fråga om hur miljöarbetet utvecklas, och för att effektiva regler och god efterlevnad av miljölagstiftningen/ miljöbalken. Dels fanns önskemål både från kommunerna och länsstyrelsen i länet om att skapa samsyn och en mer resurseffektiv myndighetsutövning inom miljö- och hälsoskydd. Det fanns också vid tiden för Miljösamverkan Västerbottens bildande goda erfarenheter från andra regionala miljösamverkan, i 11 regioner i andra delar av landet. I den projektbeskrivning som skrevs under 2011 angavs följande specifika motiv för regional miljösamverkan: Ökad samverkan krävs mellan myndigheter för att klara kompetenskraven Arbetsområdet miljö- och hälsoskydd växer, utvecklas och förändras ständigt. För att svara upp mot lagstiftningens intentioner måste varje kommun och länsstyrelse ha tillgång till bred och hög kompetens inom prövnings- och tillsynsområdet. Det är knappast möjligt att varje enskild kommun på sikt ska ha den kunskap och kompetens som är nödvändig för att klara dessa alltmer komplexa arbetsuppgifter. Ökad samverkan krävs mellan myndigheter för att utnyttja resurserna på bästa sätt Vårt län har 15 kommuner. Varje kommun har ett miljökontor eller motsvarande med uppdrag att bland annat bedriva tillsyn och prövning enligt miljöbalken. Det innebär att man arbetar med samma frågeställningar på många ställen. En samverkan mellan kommunerna, att hjälpas åt med exempelvis handläggningsrutiner, taxekonstruktioner, bedömningsgrunder med mera kan göra arbetet enklare och öppna för en ökad kvalitet i arbetet i den enskilda kommunen. Brist på samverkan mellan myndigheter ger olika lagtillämpning och snedvrider konkurrensen Utan samverkan ökar risken att lagar och föreskrifter tillämpas olika. Detta kan i vissa fall snedvrida konkurrensen mellan verksamhetsutövare i olika kommuner. Skillnader i tillämpningen av regelverket skapar irritation bland verksamhetsutövare och osäkerhet bland myndigheter. Detta är något framkommit enligt Tillväxtverkets undersökningar och även framfört av Svenskt Näringslivs regelnämnd. Brist på kompetens inom företagen försämrar deras konkurrenskraft Även företag, speciellt mindre företag, har problem med att hålla sig informerade om nya lagar och regler inom miljöområdet. Låg miljökompetens hos företagen minskar deras konkurrenskraft och försämrar förutsättningarna för att utvecklas och växa. Brister i kommunikation och kunskap ger sämre miljöarbete hos företagen Brister i kommunikation och mellan tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare minskar förutsättningarna för ett effektivt miljöarbete. Låg kompetens hos företagen ger också större risk för en negativ miljöpåverkan. Region Västerbotten har mindre resurser än tidigare att vara motor i samverkan Under de senaste åren har Region Västerbottens möjligheter att arbeta med miljösamverkan minskat. Detta har medfört att tidigare bedriven samverkan inte fungerat vilket många mindre kommuner upplevt som ett problem.
Dialog med näringslivsföreträdare ger stöd för projektet Region Västerbotten har haft en dialog med företrädare för Företagarna Västerbotten, Handelskammaren och Svenskt Näringsliv. Samtliga ger sitt stöd för projektet och ser dialog och samverkan som ett bra initiativ och positivt för företagens arbete med miljöfrågorna. 1.2 Syfte Det faktiska syftet med Miljösamverkan Västerbotten period 1, har varit att skapa ett forum för samverkan mellan kommuner, länsstyrelse, regionförbund och näringsliv kring frågor som gäller tillsyn och prövning enligt miljöbalken med det vidare syftet att; höja kompetensen hos myndigheterna inom miljö- och hälsoskyddsområdet. genom samverkan skapa förutsättning för att myndigheterna kan dela kompetens med varandra i syfte att öka spetskompetensen ge bättre resursutnyttjande hos myndigheterna leda till samsyn och mer likartade bedömningsgrunder vid tillämpningen av miljöbalkens regelverk och en mer rättssäker handläggning av miljöfrågorna i länet öka kunskapen om miljö hos verksamhetsutövare och höja deras konkurrenskraft öka kunskapen om miljö hos verksamhetsutövare och därmed förbättra förutsättningar för ett bra miljöarbete och att nå miljömål och hållbar utveckling skapa en stabil plattform för miljösamverkan som kan fortleva efter projektet etablera en god kommunikation mellan näringsliv och myndigheter genom bland annat mötesplatser i delprojekten och genom att ta fram lättbegripligt informationsmaterial utveckla arbetet med projektinriktad tillsyn som metod 1.3 Mål För projektperiod 1 (april 2012- oktober 2015) har det funnits två effektmål samt tre övergripande resultatmål samt ett antal specifika aktivitetsmål. Ett mål i sig var också att utveckla indikatorer, mätetal för att kunna följa upp de övergripande effektmålen. Effektmål 1. ökad konkurrenskraft och förbättrat miljöarbete hos verksamhetsutövarna 2. samt ökad kvalitet på myndigheternas arbete Resultatmål 1. minst tre delprojekt ska ha genomförts under projektperioden 2. alla kommuner i Västerbotten ska ha deltagit i minst ett delprojekt 3. projektet ska ha nått minst 200 företag och verksamhetsutövare inom ramen för delprojekten Aktivitetsmål övergripande Utveckla en egen Hemsida och logotyp Hitta minst sex mått som kan indikera effekter av miljösamverkan delprojekt Inleda med en kartläggningsfas Ta fram minst 3 vägledningar (en per projekt) riktade till tillsynsmyndigheter Ta fram minst 3 gemensamma informationsmaterial Alla delprojekt ska utvärderas och slutrapporteras seminarier, utbildningar Anordna minst 3 temadagar, seminariedagar eller minimässor riktade till VU Anordna minst 3 temadagar, projektarbetsdagar eller seminariedagar riktade TM
presidieträffar Genomföra minst 3 möten för presidierna i länets miljönämnder/presidier för att informera om Miljösamverkan Västerbotten och andra aktuella miljöfrågor. (Aktiviteten samordnas gärna med plan och bygg) slutrapportera Skriva slutrapport, utvärdera, följa upp Projektet ska kunna redovisa kvalitativa och kvantitativa effekter av samverkan Målgrupper är miljö- och hälsoskyddshandläggare inom offentliga sektorn och verksamhetsutövare inom såväl den offentliga som den privata sektorn. De delprojekt som ska genomföras kan rikta sig till olika branscher beroende på delprojektets syfte/inriktning 2. Verksamhetsbeskrivning av Miljösamverkan Västerbottens verksamhet april 2012 oktober 2015 1. Verksamhet 2012 Nulägesanalys av kommunernas samverkan, samsyn, behov etc. Utveckling av indikatorer, mått för att mäta miljösamverkan Framtagande av hemsida Framtagande av logotyp Ägargruppsmöte Start delprojekt Egenkontroll med fokus på riskbedömning Start delprojekt Inventering av nedlagda deponier Regelbundna styrgruppsmöten Elektroniska nyhetsbrev varje månad Vid start av Miljösamverkan Västerbotten i april 2012 så genomfördes en nulägesanalys vad gällde miljöförvaltningarnas befintliga samverkan och förväntningar på miljösamverkan etc. Vi frågade också inom vilka områden kommunerna önskade ökad kompetens, och vad som de tyckte var viktigt för en god samverkan och vad som skulle vilja få dem delta i ett miljösamverkansprojekt. Områden som kommunerna önskade öka kompetensen inom var bland annat kring deponier, sågverk, hälsoskydd, kemikalietillsyn, avloppsinventering, buller, olyckor, återvinning/återanvändning, PCB, förorenade områden, transport av farligt gods, Reach och cisterner. Vid ett möte med ägargruppen i augusti fick kommunerna gemensamt besluta om vilka delprojekt som skulle inleda miljösamverkans verksamhet. Dessa var; egenkontroll med fokus på riskbedömning, inventering av nedlagda deponier och avfall för anläggningsändamål. För vart och ett av delprojekten sattes projektgrupper ihop och projektledare utsågs för respektive delprojekt. På frågan om hur kommunerna såg på samverkan så nämndes följande faktorer som viktiga för en fungerande samverkan och för att kommunerna skulle vilja och ha möjlighet att delta i delprojekten; öppenhet mellan aktörerna, att det finns en vilja och ett ledningsstöd för att delta aktivt, att det finns en tydlig och bra styrning av delprojekten och att dessa planeras i god tid innan kommunerna gör sina verksamhetsplaner. Ytterligare faktorer som nämndes för kommunerna skulle ha möjlighet att delta i de olika delprojekten att de hade tid och ekonomi att avsätta och att delprojekten skulle vara till nytta för den egna verksamheten. Under 2012 togs också en webbplattform och en logotyp för Miljösamverkan Västerbotten fram. Tanken med webbplattformen var att den både skulle innehålla viss grundläggande information kopplat till miljöbalkens regelverk och vara riktad till de bägge målgrupperna; myndigheter inom miljö- och hälsoskyddskydd och företag/verksamhetsutövare som berörs av miljöbalkens regelverk.
Tanken med webbplatsen har också varit att den ska vara aktuella med relevanta nyheter och ett kalendarium där evenemang listade för målgrupperna visas. Vidare har tanken varit att webbplatsen också skulle fungera som dokumentation för genomförda delprojekt, seminarier, utbildningar, ägargruppsmöten och presidieträffar. I projektbeskrivningen till Miljösamverkan Västerbotten period 1 framgick att mäta effekterna av miljösamverkan var svårt och att det skulle vara ett projekt i sig, att utveckla minst 6 mått för detta. Utifrån Miljösamverkans effektmål togs 34 indikatorer fram för detta ändamål. Indikatorerna, måtten som valdes var dels sådana som andra regionala miljösamverkan använt eller länsstyrelsen använt i sin uppföljning av miljö- och hälsoskyddsverksamheterna men en rad nya mått, framförallt där kommunerna och verksamhetsutövare har fått skatta sin upplevelse på en skala 1-5 har tagits fram. Då några av måtten var onödigt komplicerade eller inte precist relevanta skedde en utveckling av dessa mellan 2011 och 2012 varför, tyvärr, några av måtten från 2012 (avseende verksamheterna hos de kommunala förvaltningarna inom miljö- och hälsoskydd 2011) inte är helt jämförbara med de uppföljningar som har gjorts 2013, 2014 och 2015 (avseende år 2012, 2013 resp. 2014). Uppföljning av kommunernas verksamhet är alltså gjord en gång per år medan uppföljning av effekterna hos verksamhetsutövare endast är gjord på ett bra sätt efter genomförande av de två delprojekt där verksamhetsutövare aktivt deltagit i dem. Indikatorerna listas i bilaga 1. Under hösten 2012 påbörjades delprojekten om Egenkontroll med fokus på riskbedömning och Inventering av nedlagda deponier. Respektive projektgrupp beslutade om delprojektens form och omfattning, och har också tagit fram det material i form av slutrapporter med sammanfattning av delprojekten, handläggarsstöd och informationsmaterial. Inom bägge dessa delprojekt anordnades möten, träffar och utbildning med verksamhetsutövarna. Delprojektet Egenkontroll med fokus på riskbedömning innebar också en tillsynskampanj i några av länets kommuner medan delprojektet Inventering av nedlagda deponier resulterade i att verksamhetsutövarna i alla länets kommuner inventerat och riskklassat enligt MIFO så gott som länets samtliga nedlagda deponier. Regelbundna styrgruppsmöten har hållits, i första hand via telefon. Varje månad (ej sommarmånaderna) har ett elektroniskt nyhetsbrev med aktuella notiser från webbplatsen skickats ut till drygt 100 prenumeranter. 2.2 Verksamhet 2013 Genomförande och avslut delprojekt Egenkontroll med fokus på riskbedömning Genomförande och avslut delprojekt Inventering av nedlagda deponier Uppstart, genomförande och avslut delprojekt Avfall för anläggningsändamål Seminarium Inomhusmiljö och hälsa (feb, samverkan KOMIN, VLL, UmU, Lst) Dialogmöte med VA-samverkansgruppen (mars) Dialogmöte med Samrådsgrupp avfall (dec) Seminarium Miljökvalitetsmål, miljökvalitetsnormer och folkhälsomål (sept, SEE-veckan, samverkan Hållbara Västerbotten, Lst, Umu, VLL, RV) Utbildning Riskbaserad taxa (okt, samverkan Lst, Umeå, Luleå kommuner) Presidieträff och ägargruppsmöte med fokus miljömål, klimatanpassning och kompetensutveckling Åtalsanmälningar (jan) Ägargruppsmöte (maj) Presidieträff och ägargruppsmöte med kompetensutveckling Korrekt- och brukarvänlig myndighetsutövning (okt) Länsstyrelsens miljöskyddsdagar (okt, samverkan Lst) Utbildning Ventilationen är viktig (dec, även webb, samverkan KOMIN, Umu, VLL, Lst) Utbildningar om MIFO, om MIFO-inventering etc. Dialogmöte med entreprenörer som använder avfall för anläggningsändamål Informationsträffar om Egenkontroll med fokus på riskbedömning i cirka fem av länets kommuner Framtagande av föreläsningsfilm om Egenkontroll med fokus riskbedömning (38 min, filmning RV) Regelbundna styrgruppsmöten
Vedeldningsbroshyr inkl. kampanj i några kommuner (höst, samverkan ICCI) Elektroniska nyhetsbrev varje månad Handledning examensarbeten vid Miljö- och hälsoskyddsprogrammet, Umeå universitet Framtagande av kortfilm om Hållbara Västerbotten/SEE (2,20 min, https://vimeo.com/73246252) Under våren 2013 påbörjades ett 3:e delprojekt; Avfall för anläggningsändamål. Projektgruppen som tillsattes bestämde att detta skulle vara ett kunskapsprojekt och framförallt resultera i ett handläggarstöd. Verksamhetsutövarna bjöds in till ett dialogmöte först i slutskedet av projektet. Under 2013 hölls tre träffar med ägargruppen och på två av dessa var politikerna i miljö- och hälsoskyddsnämnderna med. Vid träffar har dels Miljösamverkans verksamhet presenterats och diskuterats, dels har ett pass med kompetensutveckling funnits med. Kompetensutveckling under 2013 har handlat om miljömålen, klimatanpassning, åtalsanmälningar och korrekt- och brukarvänlig myndighetsutövning. Under 2013 arrangerade Miljösamverkan Västerbotten eller var medarrangör till flera seminarier och utbildningar. De seminarier och utbildningar Miljösamverkan medverkat till har i första hand grundats i kommunerna eller verksamhetsutövarnas behov vad gäller kompetensutveckling och inspiration. I några fall har Miljösamverkan tillsammans med forumet Hållbara Västerbotten valt att anordna seminarier om aktuella miljö- och hållbarhetsfrågor vilka haft en tydligare koppling till miljökvalitetsmålen än miljöbalkens konkreta regelverk. Under 2013 webbsändes en av utbildningarna vilket var ett mycket uppskattat initiativ. Då Region Västerbotten stod för webbsändningen fanns också möjlighet till spridning av denna i ett bredare forum. Inbjudningar till seminarier och utbildningar har inte bara gjorts i det egna länet utan också till de tre grannlänens offentliga aktörer; i Norrbotten, Västernorrland och Jämtland. Vice versa, när Kommunförbundet i Norrbotten har anordnat utbildningar och seminarier relevanta för miljöinspektörer har även inspektörerna i Västerbotten bjudits in. Alla seminarier där Miljösamverkan Västerbotten medverkat som arrangör i någon form finns dokumenterade på webbplatsen www.miljosamverkanvasterbotten.se, under fliken Seminarier. De tre påbörjade delprojekten avslutades alla tre under 2013. Slutträffar har hållits för respektive delprojekt. Till dessa har samtliga miljöförvaltningar bjudits in, även de som inte deltagit aktivt i delprojektet. Vid slutträffarna har framtaget material presenterats och diskuterats. Slutrapporter från respektive delprojekt inkl. handläggarstöd och informationsmaterial finns på webbplatsen www.miljosamverkanvasterbotten.se, dels under fliken Projekt, dels under fliken I skrift. Under hösten 2013 genomfördes också en vedeldningskampanj där en informationsbroschyr riktad till hushåll togs fram i samverkan med projektet International Cryosphere Climate Initiative, ICCI, med stöd av Nordiska ministerrådet. Även länsstyrelsen, Vännäs, Norsjö och Lycksele kommuner deltog. Regelbundna styrgruppsmöten har hållits, i första hand via telefon. Varje månad (ej sommarmånaderna) har ett elektroniskt nyhetsbrev med aktuella notiser från webbplatsen skickats ut till drygt 100 prenumeranter. 2.3 Verksamhet 2014 Uppstart, genomförande och avslut delprojekt Små avlopp Uppstart delprojekt Externa boenden Uppstart delprojekt Skjutbanor Seminarium Byggnadsrelaterad ohälsa (feb, webb, samverkan KOMIN) Seminarium/utbildning Energikunskap och energitillsyn (april, samverkan Lst, Energimyndigheten) Seminarium Småskalig biobränsleeldning emissioner, halter och hälsorisker (maj, samverkan Umu, VLL, m fl.)
Seminarium Hållbar konsumtion, miljömål och folkhälsomål (sept, SEE-veckan, webb) Utbildning Krav på miljö- och hälsoskydd vid anläggande av små avlopp Presidieträff och ägargruppsmöte med kompetensutveckling Juridik VA och planering (maj) Utbildning Lär dig mer om buller (nov, webb) Regelbundna styrgruppsmöten Elektroniska nyhetsbrev varje månad Handledning examensarbeten vid Miljö- och hälsoskyddsprogrammet, Umeå universitet Handledning praktikant Under 2014 startade tre nya delprojekt startades upp; Små avlopp, Externa boenden och Skjutbanor. Inom delprojektet Små avlopp har ett omfattande handläggarstöd tagits fram, då det funnits gott om erfarenheter att dela med sig av från de kommuner i projektgruppen som genomförde egna avloppsinventeringar under året. Delprojektet Små avlopp avslutades också med en informationsträff för länets samtliga kommuner där materialet presenterades och diskuterades, och också en utbildning för maskinentreprenörer om krav på miljö- och hälsoskydd vid anläggande av små avlopp. Materialet finns också sparat på webbplatsen. Under hösten 2014 påbörjades delprojekten om Externa boenden och Skjutbanor. Under året arrangerade Miljösamverkan tillsammans med andra arrangörer ett flertal seminarier och utbildningar. Då det tidigare visat sig att webbsändning och filmning av sådana varit uppskattat har de flesta utbildningar och seminarier under 2014 filmats och webbsänts. Ett seminarium (byggnadsrelaterad ohälsa) hade hela 350 tittare via webben. Dokumentation inkl. filmer från alla seminarier och utbildningar finns att tillgå via Miljösamverkanswebben. Under året fattades beslut om hur en kommande period för Miljösamverkan borde organiseras. Kommunerna, ägarna, beslutade vid ett möte i maj att man vill att en ny ansökan om regionala utvecklingsmedel skulle göras, och att huvudmannaskapet fortsatt borde ligga på Region Västerbotten. En ny projektansökan utarbetades, och ansökan skedde. I december 2014 beviljades projektmedel (för halva finansieringen) för ytterligare 10 månader (av ansökta tre år) med uppmaningen att försöka ansöka komplettera projektet med EU-medel, från till exempel EU:s strukturfonder. Under året har regelbundna styrgruppsmöten hållits, i första hand via telefon. Varje månad (ej sommarmånaderna) har ett elektroniskt nyhetsbrev med aktuella notiser från webbplatsen skickats ut till drygt 100 prenumeranter. Under sept 2014 maj 2015 har Miljösamverkan haft en praktikant som har arbetstränat. Denna har fått under handledning från Miljösamverkan ansvara för projektledning och genomförande av delprojektet Externa boenden. Under 2014 var Miljösamverkans projektledare sjukskriven på deltid ett par månader efter en knäoperation. Detta innebar dels att antalet genomförda aktiviteter var lite lägre än under 2013. Det möjliggjorde dock en förlängning av projektet fram till oktober 2015 (istället för mars 2015). 2.4 Verksamhet 2015 Genomförande och avslut delprojekt Externa boenden Genomförande och avslut delprojekt Skjutbanor Projektpresentation av slutförda delprojekt för tillsynsmyndigheterna Seminarium Cirkulär ekonomi (maj, samverkan Hållbara Västerbotten, Lst, RV) Ägargruppsmöte (feb) Dialogmöte med Samrådsgrupp avfall (april) Regelbundna styrgruppsmöten Elektroniska nyhetsbrev varje månad Handledning examensarbeten vid Miljö- och hälsoskyddsprogrammet, Umeå universitet Handledning praktikant
Slutrapportering Miljösamverkan, period 1 Under 2015 genomfördes och avslutades delprojekten om Externa boenden och Skjutbanor. Det material som tagits fram inom delprojekten redovisades, och diskuterades, på en slutträff. Materialet finns också dokumenterat på webbplatsen. Ett seminarium om Cirkulär ekonomi har anordnats och webbsänts. Ett dialogmöte med Samrådsgrupp avfall har också genomförts. Resultatet av delprojekt, dokumentation från seminarier etc. finns på webbplatsen. Projektet har förlängts till och med 2015-10-31. Nästa projektperiod för vilken medel har tilldelats kommer att genomföras 2015-11-01 2016-08-31. Slutrapporten har skrivits. Regelbundna styrgruppsmöten har hållits, i första hand via telefon. Varje månad har ett elektroniskt nyhetsbrev med aktuella notiser från webbplatsen skickats ut till drygt 100 prenumeranter. I maj 2015 lämnade projektledaren Miljösamverkan Västerbotten. En ny projektledare har rekryterats med tillträdesdatum 1 september 2015. 3. Resultat, kvantitativa och kvalitativa effekter av Miljösamverkan Västerbotten period 1 3.1 Effektmål Det har funnits två övergripande effektmål för Miljösamverkan Västerbotten period 1: 1. Ökad kvalitet i myndighetsutövningen 2. Ökad kunskap och därmed ökad konkurrenskraft hos företag/ verksamhetsutövare 3.1.1 Ökad kvalitet i myndighetsutövningen Det ena effektmålet handlar om Ökad kvalitet i myndighetsutövningen. Inom Miljösamverkan har ett antal indikatorer tagits fram vilka kan knytas till effektmålet. Också Miljösamverkan Västerbottens delar av övergripande syften kan knytas till målet. Ökad kvalitet i myndighetsutövningen handlar bland annat om ökad resurseffektivitet, en ökad samverkan, ökad kompetens, och om samsyn och likartade bedömningar mellan miljöförvaltningarna. En ökad kvalitet kan också innebära att tillsynen ska vara planerad och prioriterad, exempelvis utifrån miljökvalitetsmålens dignitet. Utifrån verksamhetsutövarnas perspektiv kan kvalitet i myndighetsutövningen innebära att det finns en rättsäkerhet vid både tillsyn och prövning, att kommunerna har likartade taxor och att miljöhandläggarna har god kompetens om både lagstiftning, de olika verksamheterna och eventuell påverkan på miljön och människors hälsa. Enkät till miljöförvaltningarna 2015 Miljöförvaltningarna har själva fått skatta sin upplevelse på en skala 1 till 5 i vilken utsträckning Miljösamverkan Västerbotten period 1 har bidragit till att uppnå effektmålet Ökad kvalitet i myndighetsutövningen utifrån de övergripande syftena. 1 innebär att Miljösamverkan Västerbotten har bidragit till det listade syftet i låg grad, och 5 i hög grad (8 svarande kommuner): höja kompetensen hos myndigheterna inom miljö- och hälsoskyddsområdet 4,25
ge bättre resursutnyttjande hos myndigheterna 3,875 utveckla arbetet med projektinriktad tillsyn som metod 4,125 genom samverkan skapa förutsättning för att myndigheterna kan dela kompetens med varandra i syfte att öka spetskompetensen 4,125 leda till samsyn och mer likartade bedömningsgrunder vid tillämpningen av miljöbalkens regelverk och en mer rättssäker handläggning av miljöfrågorna i länet 4,25 Årlig uppföljning Miljöförvaltningarna har också årligen (2012, 2013, 2014 resp. 2015 avseende verksamhetsåren 2011, 2012, 2013 resp. 2014) fått besvara vissa frågor för att kunna mäta förändringen över tiden vad gäller effektmålets och syftenas uppfyllelse, antingen på en skala 1 till 10 eller 1 till 5 där 1 innebär i låg utsträckning/inte alls och 5 alt. 10 innebär i mycket hög utsträckning. Miljöförvaltningarnas tillsyn; händelsestyrd vs. planerad Figur 1. Händelsestyrd vs. planerad tillsyn avseende verksamhetsåren 2011, 2012, 2013 resp. 2014. Resultatet visar att det eg. är svårt att visa på en förändring över tiden, i några kommuner kan en svag ökning av planerad tillsyn ses över åren.
Miljökvalitetsmålen som grund för tillsynen Figur 2. Miljömålen som grund för tillsyn avseende verksamhetsåren 2011, 2012, 2013 resp. 2014. Resultatet visar snarare att miljömålen används som grund för tillsyn i lägre utsträckning idag än när Miljösamverkan Västerbotten startade 2012. Miljöförvaltningarnas samverkan med andra miljöförvaltningar i länet Figur 3. Samverkan med andra miljöförvaltningar i länet avseende verksamhetsåren 2011, 2012, 2013 resp. 2014. Resultatet visar att samverkan med andra miljöförvaltningar ökat något under de år som Miljösamverkan Västerbotten bedrivit verksamhet.
Samverkan med miljöförvaltningar i andra län Figur 5. Samverkan med miljöförvaltningar i andra län avseende verksamhetsåren 2011, 2012, 2013 resp. 2014. Resultatet visar att samverkan med miljöförvaltningar i andra län också varierat över åren och mellan kommunerna. Miljöförvaltningarnas samverkan med kommunernas näringslivskontor Figur 6 Samverkan med kommunens näringslivskontor avseende verksamhetsåren 2011, 2012, 2013 resp. 2014. Resultatet visar att samverkan med kommunernas näringslivskontor har varierat över åren och också mellan kommunerna.
Miljöförvaltningarnas samverkan med länsstyrelsen Figur 7 Samverkan med länsstyrelsen avseende verksamhetsåren 2011, 2012, 2013 resp. 2014. Resultatet visar att samverkan med länsstyrelsen är relativt god men att den har varierat över åren. Likartade bedömningar Figur 8 Miljöförvaltningarnas upplevelse om i vilken utsträckning de gjort likartade bedömningar som andra kommuner i länet under avseende verksamhetsåren 2011, 2012, 2013 resp. 2014. Resultatet visar att kommunerna upplever att de gör något mer likartade bedömningar som andra miljöförvaltningar idag än när Miljösamverkan Västerbotten startade.
Kommunernas taxor Miljöbalkstaxan och livsmedelstaxan är också ett mått på samsyn, och likformighet, inte minst för verksamhetsutövare som kanske bedriver verksamhet i flera olika kommuner. Tanken är också att taxan ska svara mot de faktiska kostnader tillsynsmyndigheten har för att kontrollera verksamhetsutövarnas efterlevnad av lagstiftningen. Ofta betalar verksamheterna en årlig fast avgift eller en rörlig timtaxa för inspektioner etc. Det är denna kostnad vi efterfrågat hos miljöförvaltningarna. Taxan ska baseras på tillsynsmyndighetens faktiska kostnader för inspektion, administration, fordon, lokaler, it etc. samt verksamhetens omfattning och verksamhetens risk vilken påverkar tillsynstiden (ju större risk en verksamhet innebär för miljö och hälsa desto mer tillsyn). Miljösamverkan har också velat mäta kommunernas kostnader för livsmedelstillsyn för att se hur denna varierar mellan kommunerna. Den är i regel något högre än miljöbalkstaxa, och grundas på Livsmedelsverkets rekommendationer medan miljöbalkstaxan ofta grundas på rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting. Miljöförvaltningarnas timtaxa för miljöbalkstillsyn Figur 9 Miljöbalkstaxa varierar i länets kommuner, från 700 till drygt 900 kronor per timme tillsyn avseende verksamhetsåren 2011, 2012, 2013 resp. 2014. Skillnaden mellan kommunernas taxa är mindre idag än när Miljösamverkan Västerbotten startade 2012.
Miljöförvaltningarnas timtaxa för livsmedelstillsyn Figur 10 Livsmedelstaxan (ej miljöbalkens regelverk) varierar i länets kommuner, från 700 till drygt 1200 kronor per timme tillsyn avseende verksamhetsåren 2011, 2012, 2013 resp. 2014. Skillnaden mellan kommunernas taxa är mindre idag än när Miljösamverkan Västerbotten startade 2012 dock finns relativt stora skillnader ändå. Antal handläggningsdagar för värmepumpsärenden Figur 11 Den genomsnittliga tiden för handläggning av ett ärende om värmepumpar varierar i länets kommuner, från 2-3 till cirka 20, under 2011, 2012, 2013 resp. 2014.
Verksamhetsutövarnas perspektiv på kvalitet i myndighetsutövningen Miljösamverkan har också frågat verksamhetsutövarna om deras syn på tillsynsmyndigheternas kompetens, rättsäkerhet mm. för att kunna uppskatta tillsynsmyndigheternas kvalitet. Verksamhetsutövarnas har fått ange och gradera sin upplevelse om tillsynsmyndigheten på en skala 1 till 10. Om 1 har angivits innebär det att verksamhetsutövaren upplever att tillsynsmyndigheten har låg eller ingen relevant kompetens etc., och om 10 har angivits så innebär det att verksamhetsutövaren upplever att tillsynsmyndigheten har mycket god, mycket hög kompetens etc. Inventering av nedlagda deponier (n=10) Egenkontroll med fokus på riskbedömning (n=52) Upplevelse av miljöförvaltningens och länsstyrelsens kompetens i det aktuella delprojektets ämne Verksamhetsutövarnas upplevelse av miljöförvaltningens och länsstyrelsens rättsäkerhet.
Verksamhetsutövarnas upplevelse ang. miljöförvaltningarnas Lika behandling (om olika kommuner, olika verksamheter). Verksamhetsutövarnas upplevelse ang. att få valuta för tillsynsavgiften. Ökad kunskap och därmed ökad konkurrenskraft hos företag/verksamhetsutövare Det andra av miljösamverkans effektmål har varit att öka verksamhetsutövarnas och företagens kunskap om miljö och hållbar utveckling för att därmed dels bidra till miljökvalitetsmålens uppfyllelse och god lagefterlevnad, dels att öka deras konkurrenskraft. Att mäta Miljösamverkan Västerbottens bidrag till företagens konkurrenskraft är i sig inte möjligt eller ens rimligt då konkurrenskraft beror att betydligt fler saker än miljökunskaper. I två av delprojekten har det dock varit relevant att följa upp företagens/verksamhetsutövarnas ökade kunskap till följd av projektet. Verksamhetsutövaren har fått ange i vilken utsträckning, 1 till 10 där 1 innebär i låg utsträckning/inte alls och 10 innebär i mycket hög utsträckning, delprojektet bidraget till effektmålet.
Inventering av nedlagda deponier Egenkontroll med fokus på riskbedömning Informationen inom delprojektet är anpassad Ökad kunskap i allmänhet om inventering av förorenade områden respektive egenkontroll
Ökad kunskap i synnerhet om nedlagda deponier respektive om miljöriskbedömning och verksamhetens påverkan på miljö och hälsa Verksamhetsutövarens arbete med miljöfrågor i övrigt Antal med miljöpolicy: Ja: 4 st., Nej 6 st. Antal med miljöledningssystem: Ja 1 st., Nej 9 st. Antal med miljöpolicy: Ja 44 st., Nej 7 st. Antal med miljöledningssystem: Ja 40 st., Nej12 st.
Enkät till miljöförvaltningarna 2015 Miljöförvaltningarna har också fått göra sin bedömning ang. i vilken utsträckning, på en skala 1 till 5, Miljösamverkan Västerbotten period 1 (april 2012-maj 2015) har bidragit till att uppnå effektmålet Ökad kunskap och därmed ökad konkurrenskraft hos företag/verksamhetsutövare. 1 innebär att Miljösamverkan Västerbotten har bidragit till det listade syftet i låg grad, och 5 i hög grad (8 svarande kommuner): öka kunskapen om miljö hos verksamhetsutövare och höja deras konkurrenskraft 3,25 öka kunskapen om miljö hos verksamhetsutövare och därmed förbättra förutsättningar för ett bra miljöarbete och att nå miljömål och hållbar utveckling 3,25 etablera en god kommunikation mellan näringsliv och myndigheter genom bland annat mötesplatser i delprojekten och genom att ta fram lättbegripligt informationsmaterial 3,125 Avfall för anläggningsmaterial I samband med slutförandet av delprojektet Avfall för anläggningsändamål hölls ett dialogmöte med verksamhetsutövare/entreprenörer. Vid detta framkom bland annat verksamhetsutövarnas behov av stöd inom området, och bland annat ville dessa få mer kunskap om prövnings- och tillsynsmyndigheternas bedömningsgrunder. För flera verksamhetsutövare var det också viktigt att villkoren och bedömningarna i olika kommuner i länet är desamma då dessa bedriver verksamhet i flera kommuner. Verksamhetsutövarna inom detta område ville också få ett mer substansiellt material än ett enkelt informationsmaterial, varför den slutrapport som togs fram gjordes i två versioner; en riktad till tillsynsmyndigheter och en riktad till verksamhetsutövare. Små avlopp En komptensutvecklingseftermiddag hölls i november 2014 där materialet presenterades och bedömningsgrunder diskuterades. Materialet reviderades något efter denna träff. Materialet är också Ett material riktat till fastighetsägare och en utbildning för entreprenörer som anlägger småskaliga avlopp. Externa boenden och Skjutbanor Inom ramen för dessa delprojekt har informationsmaterial riktat till verksamhetsutövare tagits fram och skickats till kommunerna för distribution. Projekten slutredovisades vid en miljösamverkansträff i april 2015. Uppföljning av Resultatmål och Aktivitetsmål Resultatmål 1. minst 3 delprojekt ska ha genomförts under projektperioden 2. alla kommuner i Västerbotten ska ha deltagit i minst ett delprojekt 6 delprojekt har genomförts under projektperioden 1. Egenkontroll med fokus på riskbedömning 2. Inventering av nedlagda deponier 3. Avfall för anläggningsändamål 4. Små avlopp 5. Externa boenden 6. Skjutbanor Alla kommuner har deltagit i minst ett delprojekt 1. Egenkontroll med fokus på riskbedömning (Umeå, Skellefteå, Storuman, Åsele, Lst deltog o projektgruppen, flertalet kommuner i länet deltog på ett eller annat sätt i tillsynskampanjen eller har använt sig av delar av framtaget material ) 2. Inventering av nedlagda deponier (Bjurholm, Skellefteå, Vilhelmina, Malå-Norsjö, Lst i projektgruppen och alla kommuner utom Umeå (redan utfört inventeringar) och Lycksele deltog i projektet. 3. Avfall för anläggningsändamål (Skellefteå, Vännäs, Lycksele,
Umeå, Lst deltog i projektgruppen) 4. Små avlopp (Vännäs, Robertsfors, Umeå, Skellefteå, Lst deltog i projektgruppen) 5. Externa boenden (Vindeln, Åsele, Arvidsjaur, Lst deltog i projektgruppen) 6. Skjutbanor (Umeå, Skellefteå, Lst deltog i projektgruppen) 3. projektet ska ha nått minst 200 företag och verksamhetsutövare inom ramen för delprojekten Inom delprojekten: Egenkontroll med fokus på riskbedömning 126 företag/verksamhetsutövare Inventering av nedlagda deponier; tekniska förvaltningar; 14 (alla utom Umeå som redan genomfört inventeringar) Dialogmöte Avfall för anläggningsändamål; 33 företag/ verksamhetsutövare Små avlopp; 12 företag, entreprenör vid utbildning, ett större antal fastighetsägare ibland annat Vännäs och Robertsfors kommuner 2014 (samt Nordmaling 2015). Externa boenden och Skjutbanor, material distribuerat till kommunerna för utskick/information till verksamhetsutövare i resp. kommun. Vid seminarier, utbildningar: omkring 500 åhörare live och åtminstone lika många via webben. Aktivitetsmål Aktivitetsmål Minst 3 vägledningar (en per projekt) Ta fram minst 3 gemensamma informationsmaterial Anordna minst 3 temadagar, seminariedagar eller minimässor riktade till VU Anordna minst 3 temadagar, projektarbetsdagar eller seminariedagar riktade TM Alla delprojekt ska utvärderas och slutrapporteras Egen Hemsida och logotyp ska utvecklas Genomföra minst 3 möten för presidierna i länets miljönämnder/presidier för att informera om Miljösamverkan Uppföljning av aktivitetsmål 6 handläggarstöd med checklistor, mallar, bedömningsgrunder, relevant lagstiftning etc. är framtagna 6 informationsmaterial är framtagna 19 temadagar, seminarier, utbildningar etc. har anordnats under projekttiden, vid 16 av dessa har företag, verksamhetsutövare varit en av målgrupperna 19 temadagar, seminarier, utbildningar etc. har anordnats under projekttiden, vid 18 av dessa har tillsynsmyndigheterna varit en av målgrupperna Slutrapporter finns för alla 6 delprojekten, dokumentation av samtliga delprojekt finns på www.miljosamverkanvasterbotten.se Alla delprojekt har presenterats och reviderats utifrån miljöinspektörerna i länets och miljöhandläggare på länsstyrelsens synpunkter. Ett handläggarstöd har också reviderats utifrån branschorganisationens synpunkter. Två av delprojekten har utvärderats på ett tydligt sätt med verksamhetsutövarnas synpunkter. Alla slutrapporter finns också publicerade i den för landets alla miljösamverkan gemensamma webbplattformen www.miljosamverkan.se En hemsida finns framtagen www.miljosamverkanvasterbotten.se och två logotyper finns framtagna vilka återges på denna rapports framsida. 3 presidieträffar och 6 ägargruppsmöten är genomförda under perioden. Dessa finns dokumenterade på www.miljosamverkanvasterbotten.se
Västerbotten och andra aktuella miljöfrågor. (Aktiviteten samordnars gärna med plan och bygg) Hitta minst 6 mått som kan indikera effekter av miljösamverkan Projektet ska kunna redovisa kvalitativa och kvantitativa effekter av samverkan Slutrapportera Denna rapport, oktober 2015 I övrigt har regelbundna styrgruppsmöten hållits, ca varannan månad. Minnesanteckningar från dessa finns också dokumenterade på hemsidan. 34 indikatorer är utvecklade för att mäta och följa upp effekterna av Miljösamverkan Västerbottens verksamhet. Se resultatpresentation i denna rapport. 4. Diskussion och slutord I uppföljningen av projektet utifrån de övergripande syftena har svarande kommuner upplevt att projektet har bidragit på flera sätt för att öka kvaliteten på myndighetsutövningen. De årliga uppföljningarna utifrån framtagna indikatorer på kvalitet i myndighetsutövningen ger inte ett lika tydligt resultat. Det går att urskilja positiva trender på att tillsynen blir mer planerad, att kommunerna gör mer likartade bedömningar, att de samverkar mer och att skillnaden mellan kommunernas tillsynsavgifter har minskat. På andra områden är det svårare att urskilja att det skett någon förändring över tid, endast att det varierar både inom och mellan kommunerna. Det gäller exempelvis i vilken utsträckning kommunerna samverkar med miljöförvaltningar i andra län och med länsstyrelsen, i vilken utsträckning de samverkar med det egna näringslivskontoret samt genomsnittlig handläggningstid för värmepumpsärenden. Upplevelsen av i vilken utsträckning miljömålen används som grund för tillsyn och prövning har till och med visat sig minska sedan projektet startade. Majoriteten av verksamhetsutövarna som deltog i delprojekten Inventering av nedlagda deponier och Egenkontroll med fokus på riskbedömning upplever att myndighetsutövningens kvalitet är god både i form av myndigheternas kompetens och rättsäkerhet samt att kommunerna gör likartade bedömningar. Det finns dock företag som upplever att kvaliteten är dålig och många av de verksamhetsutövare som deltog i projektet Inventering av nedlagda deponier ansåg sig inte ha fått valuta för tillsynsavgiften. Vad gäller frågan om verksamhetsutövarnas kunskap om miljö har förbättrats så upplever en majoritet av dem som deltog i ovan nämnda delprojekt att deras kunskap har ökat. Det är även miljöförvaltningarnas upplevelse. Av satta resultat- och aktivitetsmål är det endast resultatmålet att projektet ska ha nått minst 200 företag och verksamhetsutövare inom ramen för projektet som är svårt att bedöma. Det är dock troligt att målet är uppnått. Klart är att 185 företag och verksamhetsutövare har nåtts men sannolikt har även fler berörts via utskick som är gjorda samt via utbildningar och seminarier. I övrigt har alla resultatoch aktivitetsmål uppfyllts. Även om det finns områden som kan utvecklas vidare så finns det resultat av projektet att glädjas över. Många resultatmål och effektmål är uppfyllda med råge och uppföljningen visar att flera delar kopplade till effektmålen har haft en positiv utveckling. Detta bör ge positiva resultat för länet både i nuläget och på längre sikt. Genom att miljöförvaltningarna samverkar mer och gör mer likartade bedömningar ger det förutsättningar för bra relationer och ett gott samarbete mellan tillsynsmyndigheterna och verksamhetsutövarna. Detta bör gynna verksamhetutövarna eftersom det underlättar ett miljömässigt hållbart arbete, något som även kan förbättra deras konkurrenskraft. I slutändan bör på så sätt länet vara en vinnare i och med att förutsättningarna för att uppnå de regionala miljökvalitetsmålen ökar, något som alla invånare kan glädjas över då risken för negativ påverkan på hälsan och miljön minskar.
Bilaga 1 Indikatorer för att mäta och följa upp Miljösamverkan Västerbotten 2012-2014 Effektmål: Ökad kvalitet på myndigheternas arbete Personella resurser Inspektionsfrekvens Resurseffektivitet (följs upp årligen genom enkät till kommunerna) Taxa och självfinansieringsgrad (följs upp årligen genom enkät till kommunerna) Åtalsanmälningar (följs upp årligen genom enkät till kommunerna) Handläggningstid (följs upp årligen genom enkät till kommunerna) Miljömålstillsyn (följs upp årligen genom enkät till kommunerna) Samverkan (följs upp årligen genom enkät till kommunerna) Samsyn och Kompetensutveckling (följs upp efter delprojekt m.m.) Antal årsarbetskrafter inom miljöbalkens område totalt/bedömt behov Antal årsarbetskrafter inom miljöbalkens, inspektörer eller motsvarande, totalt/bedömt behov Antal årsarbetskrafter inom miljöbalkens, stödjande personal, totalt/bedömt behov Antal tillsynsobjekt miljöbalkstillsyn A-, B- och C-verksamheter Antal inspektioner A-, B- och C-verksamheter Beskriv om taxa tillämpas för tillsynen (fast eller timbaserad) och i så fall hur stor andel av verksamheten är finansierad miljöbalkstaxa? Taxa, kr per timme exkl. moms för miljöbalkstilllsyn A-, B- och C- verksamheter Antal åtalsanmälningar A-, B- och C-verksamheter Antal dagar (medelvärde) avser tid från registrering av inkommen handling till expediering anmälan värmepumpar Antal dagar (medelvärde) avser tid från registrering av inkommen handling till expediering klagomål bostad Upplevelse, 1-5, ang. i vilken utsträckning miljömålen används som grund för tillsyn och prövning. Upplevelse, 1-10, ang. projektstyrd verksamhet vs. händelsestyrd. Beskrivning på vilket sätt de nationella eller regionala miljömålsuppföljningarna tjänat som underlag för arbetet med tillsynsplan och behovsutredningen. Upplevelse 1-5 ang. samverkan med näringslivskontor där 5 är i hög grad och 1 inte alls. Upplevelse 1-5 ang. samverkan med andra kommuner inom länet där 5 är i hög grad och 1 inte alls Upplevelse 1-5 ang. samverkan med andra kommuner utanför länet där 5 är i hög grad och 1 inte alls. Upplevelse 1-5 ang. samverkan med länsstyrelen där 5 är i hög grad och 1 inte alls. Upplevelse 1-5 ang. i vilken utsträckning likartade bedömningar som andra MF inom länet görs där 5 är i hög grad och 1 inte alls. Antal kommuner i länet som deltar i miljösamverkans olika delprojekt Antal kommuner i länet som medverkar på Miljösamverkans olika utbildningar Antal kommuner i länet som deltar med politiker/tjänstemän på presidier
Effektmål: Ökad kunskap om miljö hos verksamhetsutövare och ökad konkurrenskraft hos verksamhetsutövare Företagens nöjdhet (Följs upp efter genomfört delprojekt genom enkät till medverkande företag) Miljökompetens (följs upp efter projekttid) Konkurrenskraft (Marknadsandelar) (följs upp efter genomfört delprojekt genom enkät till medverkande företag) Företagens upplevelse ang. miljömyndighetens information, 1-10, där 10 är väl anpassad och relevant information och 1 är icke anpassad och irrelevant information (muntligt, skriftligt, webbplats) Företagens upplevelse ang. miljömyndighetens kompetens, 1-10, där 10 är mycket hög kompetens och 1 är mycket låg/irrelevant kompetens (kunskap och kompetens, förmåga att hjälpa till) Företagens upplevelse ang. miljömyndighetens rättsäkerhet, 1-10, där 10 är mycket hög rättsäkerhet och 1 är obefintlig/mycket låg rättsäkerhet (tydlighet i lagar och regler, motiv till beslut, kommunicering av underlag till beslut, information om att överklaga) Företagens upplevelse ang. om miljömyndighetens service och grad av rättvisa i relation till vad som kan förväntas, 1-10, där 10 är service och rättvisa i mycket hög utsträckning och 1 är i mycket utsträckning/inte alls Företagets upplevelse ang. att man får valuta för tillsynsavgiften mm, 1-10, där 10 är valuta för tillsynsavgiften i mycket hög utsträckning och 1 är i mycket låg utsträckning/inte alls. Företagens upplevelse ang. om miljömyndighetens beslut gått med eller mot dem? Ja/Nej. Antal företag som deltar på minimässa, temadag, utställning inom resp. delprojekt Antal genomförda minimässor/utbildningar/utställningar för företag Antal framtagna informationsmaterial, vägledningar för företag Antal genomförda tillsynsbesök/företagsdialoger inom ramen för miljösamverkan som i annat fall inte skulle ha genomförts. Företagens upplevelse ang. ökade förutsättningar för att miljökunnande ska kunna bidra till ökad konkurrenskraft, 1-10, efter deltagande i projekt, där 10 är i mycket hög utsträckning och 1 är i mycket låg utsträckning/inte alls. Andel/antal företag (som deltar i resp. projekt) med miljöledningssystem. Andel/antal företag (som deltar i resp. projekt) med miljöpolicy. Efter genomfört projekt görs även intervjuer med målgrupperna angående projektets nytta.