Projektbeskrivning

Transkript

1 Projektbeskrivning

2 1. Bakgrund De flesta företag och verksamheter påverkar miljön och klimatet, och exempel är växthuseffekten, förlust av biologisk mångfald, utsläpp av kemikalier och andra förorenande ämnen som försämrar livsvillkoren för djur, människor och natur. För att minska påverkan på miljön kan olika verktyg och metoder användas; skatter, lagar, målstyrning, informationsinsatser och olika typer av kampanjer kan bidra till att nationella och internationella mål nås. Nytänkande och innovationer är också viktigt för att utveckla samhället, och för att nå dit behövs naturliga mötesplatser där olika aktörer och kompetenser kan mötas (Strategiskt vägval nr. 2). Kompetensutveckling inom olika områden behövs också för att skapa förutsättningar för innovationer. I Västerbottens län visar den regionala utvecklingsstrategin och andra länsövergripande strategier vilken väg vi ska gå och vilka insatser som ska prioriteras. Med allt fler människor på jorden och allt färre globala naturresurser ökar det miljömässiga trycket på världen, och kompetens om verksamheters miljöpåverkan och dess konsekvenser kommer därför att vara avgörande för företag som vill finnas kvar på en marknad i en framtid. Just investering i utbildning och kompetens pekas också ut i den regionala utvecklingsstrategin som ett strategiskt vägval för en långsiktigt konkurrenskraftig region (Strategiskt vägval nr. 4). En annan förutsättning för en hållbar utveckling är samhället är jämställt, och att män och kvinnor har samma förutsättningar att bedriva och delta i ett aktivt miljö- och hållbarhetsarbete. Vad gäller män respektive kvinnors påverkan på miljön och klimatet har studier gjorts som visar att män ofta har fler och bättre förutsättningar att minska negativ miljö- och klimatpåverkan. Exempelvis finns skillnader mellan könen vad gäller att bestämma över energiproduktion och distribution. Det finns även skillnader när det gäller själva påverkan på miljön och klimatet mellan kvinnor som grupp och män som grupp. Att minska glappet mellan män och kvinnors förutsättningar att bidra till minskad miljö- och klimatpåverkan i vårt län skulle också kunna betraktas som ett sätt att öka det sociala ansvarstagandet i ett regionalt perspektiv. För att öka kvinnors inflytande kopplat till verksamheter och företag som verkar med hänsyn till miljölagstiftningens villkor krävs kompetensutveckling om jämställdhet, men också kring kommunikation och beteendeförändringar. Inom området miljö, klimat och hållbar utveckling är miljöbalken och dess regelverk samt viss EUlagstiftning viktiga verktyg för att minska negativ miljöpåverkan och för att främja en hållbar utveckling samt för att bidra till de nationella miljökvalitetsmålen. Regelverket är omfattande och inkluderar ett 40-tal förordningar och över 250 föreskrifter som spänner över vitt skilda områden. Miljölagstiftningen är också föränderlig över tiden, och sedan den instiftades i vårt land (1969) så har den överlag blivit mer skarp, och krävande, och också mer detaljerad beroende på att kunskapen om verksamheters påverkan på miljö och hälsa ökar i takt med att vetenskapen utvecklas. Miljöförvaltningarna och länsstyrelsen har den största delen av uppdraget att utöva tillsyn och prövning för verksamheter som påverkar miljön. Trots att det finns flera centrala tillsynsvägledande myndigheter inom miljöbalkens regelverk så innebär lagstiftningens omfattning och komplexitet att den kan tolkas och tillämpas olika i olika sammanhang, i olika kommuner och till och med av olika handläggare i en och samma kommun. Detta påverkar företagen och de organisationer som vill bedriva verksamheter som påverkar miljön (vilket nästan alla verksamheter gör på något sätt), då miljövillkoren som ställs i värsta fall varierar mellan kommunerna och därmed snedvrider företagens/verksamheternas konkurrens. Genom att öka samverkan mellan kommunerna, länsstyrelsen och företag/verksamhetsutövare om olika specifika frågor inom miljöbalkens regelverk kan myndigheternas tolkning och tillämpning blir mer lika och företagens/verksamheternas snedvridning av konkurrens kan minskas eller motverkas. Även forskare och akademin bör även bjudas in till gemensamma mötesplatser, till seminarier, utbildningar där komplexa frågeställningar utifrån ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Om företagen/verksamhetsutövarna ökar sin kompetens

3 inom miljö och hållbarhet kan detta också underlätta att de blir mer konkurrenskraftiga på marknaden och också att dessa kan bidra till att satta mål för miljön och klimatet nås. Denna samverkan tillsammans med den ökade kunskapen i samhället och dessa mötesplatser skapar också förutsättningar för nytänkande, nya strukturer och innovationer för att samhället ska kunna möta framtida utmaningar ur ett flerdimensionellt och hållbart perspektiv. I Sverige finns 13 regionala miljösamverkan vilka inkluderar 15 läns kommunala miljöförvaltningar med det övergripande syftet att skapa samsyn, öka kompetens och effektivisera sådant arbetet som miljöförvaltningarna bedriver både i enligt med, men också utöver, miljöbalkens regelverk. De regionala miljösamverkan organiseras på olika sätt i olika län och miljösamverkan nämns allt oftare i nationella sammanhang som ett viktigt bidrag till miljö- och hållbarhetsarbetet. Dock saknas formella krav för att regionala miljösamverkan ska upprättas och finnas. Under åren 2012 till 2014 har Miljösamverkan Västerbotten byggts upp. Flera delprojekt och många utbildningar och seminarier har genomförts med lyckat resultat. Delprojektens och seminariernas inriktning utgår från miljöhandläggandenas behov och aktuella frågor inom området miljö och hållbarhet. Delprojektens och seminariers/utbildningars inriktning beslutas årsvis eller efter hand, gemensamt av intressenterna utifrån aktuella behov och skeenden i omvärlden. De seminarier och utbildningar som har genomförts mellan 2012 och 2014 har varit välbesökta och har, i nästan samtliga fall, riktats till både miljömyndigheter och verksamhetsutövare i hela länet. Universitetet i Umeå, landstinget och liknande aktörer från grannlänen har också bjudits in att medverka eller delta på dem. Just att skapa mötesplatser mellan olika aktörer, och också att ta del av nya rön från akademin har varit både önskvärt och viktigt. Inom ramen för Miljösamverkan Västerbotten har också flera studenter från Umeå universitet fått göra sina examensarbeten och därmed fått en bra ingång till en eventuell framtida arbetsmarknad samtidigt som deras förbjudningar inom specifika frågeställningar kan bidra till att utveckla kompetensen generellt. Resultatet av Miljösamverkan Västerbotten (hittills, apr 2012-nov 2014) visar att samsynen i myndighetsutövningen kommunerna emellan har ökat då kommunerna upplever idag att de gör mer likartade bedömningar än innan Miljösamverkan startades. Miljökontoren upplever också att samverkan mellan kommunerna har ökat. De upplever även att Miljösamverkan Västerbotten har förbättrat kompetensen bland inspektörerna och att projektet har bidragit till ett bättre resursutnyttjande hos myndigheterna. I två av de fyra delprojekt som har avslutats har företag och verksamhetsutövare fått svara på om de tycker att deras kunskap vad gäller respektive delprojekts inriktning har ökat, både allmänt och i synnerhet. Verksamhetsutövarna anger att kunskaperna har ökat i viss utsträckning. Det mest konkreta resultatet av Miljösamverkan har kanske varit de 200 nedlagda deponier i länet som har inventerats utifrån ett miljö- och hälsoskyddsperspektiv i anslutning till delprojektet Inventering av nedlagda deponier. Inför framtiden finns ett stort intresse hos länets miljöförvaltningar att Miljösamverkan Västerbotten utvecklas. Exempelvis vill man i högre grad samverka med fler aktörer. Det finns bland annat intresse av att utveckla samverkan med fler områden för att kunna planera långsiktigt hållbara samhällen. Det är möjligt att Miljösamverkan Västerbotten kan bidra vid utvecklande av metoder och modeller för att arbeta med hållbar samhällsutveckling, tillväxt och attraktivitet (omnämns som prioriterad inriktning inom det strategiska vägvalet nr 1 Samhällen som inkluderar och utvecklar människor, i den regionala utvecklingsstrategin ). Miljösamverkans olika möten, seminarier blir också plattformar och mötesplatser för innovation där samverkan mellan den offentliga sektorn, näringslivet och akademin kan utvecklas (jfr den regionala utvecklingsstrategins strategiska vägval nr 2. Strukturer för innovation). Det finns också ett intresse att utveckla dialogen med specifika branscher, och till exempel, skapa mötesplatser för innovationer av hållbar energi- och miljöteknik.

4 Från miljöförvaltningarnas sida finns det dessutom önskemål om att utveckla Miljösamverkan Västerbottens verksamhet så att den tydligt kopplar till det regionala miljömålsarbetet, den regionala energi- och klimatstrategin och den regionala utvecklingsstrategin. 2. Syfte och mål 2.1 Syfte Miljösamverkan :s syfte är främja en hållbar utveckling, en hållbar tillväxt och att bidra till att regionala miljökvalitetsmål kan nås genom att utveckla kompetens och samverkan mellan kommuner, länsstyrelse, regionförbund och näringsliv med utgångspunkt i miljöbalkens regelverk. Specifikt innebär detta att: Utveckla företagens och verksamhetsutövarnas kompetens om miljömässig, social och ekonomisk hållbar utveckling samt miljölagstiftning med det vidare syftet att öka deras konkurrenskraft och förbättra deras förutsättningar att bidra till att satta miljö- och klimatmål nås och att en hållbar utveckling främjas samt ytterligare att skapa förutsättningar för innovationer. Utveckla miljömyndigheternas samsyn och kompetens vad gäller tolkning och tillämpning av miljölagstiftningen med det vidare syftet att deras arbete i högre grad ska bidra till att mål för miljö, klimat och hållbar utveckling nås samt för att utveckla nya strukturer. Samsynen ska också skapa förutsättningar för samarbeten, utbyte av kompetens med mera för ökad rättsäkerhet och mer likartade bedömningar kommuner emellan. Miljöbalkens regelverk kommer att tillämpas så att konkurrensen för länets företag och verksamhetsutövare inte snedvrids på grund av olika villkor och krav i olika kommuner. Utveckla dialogen och samverkan mellan olika aktörer, mellan företag och verksamhetsutövare, och miljömyndigheter. 2.2 Mål 1. Ökad kompetens om miljölagstiftning, miljö och hållbar utveckling hos företag och verksamhetsutövare vilket i sin tur skapar förutsättningar för ökad konkurrenskraft och innovationer 2. Ökad kompetens om hållbarhetsaspekter i allmänhet, och om hur faktorer som kommunikation, beteendeförändringar, socialt ansvarstagande och jämställdhet etc. kan öka näringslivets och verksamhetsutövares konkurrenskraft och stärka regionens attraktivitet däribland kommunernas attraktivitet 3. Ökad kvalitet på myndigheterna inom miljö- och hälsoskyddsområdets arbete genom utvecklad kompetens, ökad samsyn, ett effektivare utnyttjande av personella resurser och nya strukturer 4. Minst 2 delprojekt riktade till både verksamhetsutövare och miljömyndigheter ska genomföras under projektperioden 5. Minst 4 utbildningar/seminarium riktade till både verksamhetsutövare och/eller miljömyndigheter ska genomföras under projektperioden 6. Minst 8 kommuner i Västerbotten ska ha deltagit i minst ett delprojekt under projektperioden 7. Delprojekten och seminarierna ska nå minst 60 företag/verksamhetsutövare under projektperioden 2.3 Målgrupper Primära målgrupper för Miljösamverkan är miljö- och hälsoskyddshandläggare inom offentliga sektorn och verksamhetsutövare inom såväl den offentliga som den privata sektorn. De

5 delprojekt och seminarier med flera aktiviteter som ska genomföras kan rikta sig till olika branscher beroende på delprojektets syfte/inriktning. Länsstyrelsen, landstinget, specifika branscher och universitet är exempel på viktiga samarbetspartners i delprojekt och seminarier, utbildningar. 3. Aktiviteter Delprojekt Kommunernas och verksamhetsutövarnas behov ska vara vägledande vid val av delprojekt. Följande kriterier ska gälla för val av projekt: De regionala miljömålen och den regionala utvecklingsstrategin ska vara vägledande. Delprojekten ska vara konkreta, avgränsade och operativt inriktade. Projekten ska utgå från aktuella frågor inom områdena hållbar utveckling och miljö- och hälsoskydd och grundas på bedömningar att det inom valt område finns kvalitets- och effektivitetsvinster att göra för projektets målgrupper. Delprojekten ska också i de fall det är relevant beakta ett jämställdhetsperspektiv samt skapa förutsättningar för innovationer Aktiviteter inom respektive delprojekt Bjuda in kommuner till delprojekt Konstituera arbetsgrupp Kartlägga lagstiftning, problematik och eventuella redan gjorda arbeten Kartlägga nuläge och behov i kommuner och företag i länet Kartlägga berörda verksamhetsutövare/målgrupp Projektplanering, ta fram projektplan Genomförande av projekt Framtagande av handläggarstöd Framtagande av informationsmaterial riktat till verksamhetsutövare Anordnande av temadag, seminarium, utbildning för myndigheter och verksamhetsutövare, universitet m fl. Ta fram slutrapport för delprojektet Utvärdera delprojektets resultat i relation till Miljösamverkans effektmål och Miljösamverkans indikatorer Sprida resultaten för projektet via hemsidan, riktade mejl och pressmeddelanden Exempel på inriktning på ett delprojekt kan vara Energitillsyn med utgångspunkt från att energi- och klimatfrågor står högt på agendan idag. På många miljöförvaltningar saknas det idag kunskap om detta område då frågorna traditionellt inte har ingått i de utbildningar miljö- och hälsoskyddshandläggare genomgår. Här behövs en kompetensutveckling och till exempel kan en energitillsynskampanj genomföras med syftet att inventera energiflöden i verksamheter. Det ökar förutsättningarna för att i ett senare skede ge råd och stöd och eventuellt ställa krav på att energieffektiviserande åtgärder genomförs. Åtgärder för att effektivisera och ställa om till förnybar energi lyfts också fram som viktiga i den regionala utvecklingsstrategin , både i strategins utgångspunkter och i dess strategiska vägval, nr 3. Miljödriven utveckling. En genomgång av en verksamhets energiflöden kan också skapa förutsättningar för verksamhetsspecifika innovationer. 3.2 Seminarier, utbildningar Inriktning på, och ämnen för, seminarier och utbildningar, ska också utgå från miljömyndigheternas och/eller verksamhetsutövarnas behov av kompetensutveckling samt även från aktuella omvärldsfrågor. Seminarier och utbildningar bestäms både i samband med årlig verksamhetsplanering, och efter hand då behov framkommer eller uppstår.

6 Aktiviteter vid seminarium/utbildning Göra omvärldsanalys, kartlägga problematik och utbildningsbehov Konstituera arbetsgrupp, bjuda in samverkanspartner Kartlägga kompetens inom området hos kommuner och hos företag i länet Anordna och genomföra seminarium, utbildning för myndigheter och verksamhetsutövare Dokumentera och kommunicera seminariet, utbildningen på hemsidan samt sprida erfarenheterna från det Om intresse finns skapa nya nätverk mellan deltagarna på seminariet 3.3 Uppföljning, utvärdering, indikatorer och slutredovisning Miljösamverkan Västerbotten, period 2, ska pågå i ett år. Effekten och resultatet av Miljösamverkan Västerbotten följs dels upp efter avslutad projekttid vad gäller tillsynsmyndigheternas resultat, dels efter genomförda delprojekt vad gäller verksamhetsutövarna. För att följa upp miljösamverkan och dess mål har 34 indikatorer utvecklats (se bilaga 1). Inför en kommande projektperiod kommer indikatorerna ses över och kompletteras med fler sådana relevanta för nya områden inom projektet Miljösamverkan, och för att mäta hållbarhet ur flera perspektiv, till exempel jämställdhet. Efter genomfört projekt görs en sammanställning och slutredovisning. Aktiviteter vid uppföljning Undersöka målgruppernas kunskap och nytta av genomfört projekt Använda i projektet framtagna indikatorer för att mäta projektets effekter Vid slutredovisning skriva slutrapport och tillsammans med målgrupperna diskutera och besluta om en fortsatt samverkan är önskvärd och hur den i så fall ska bedrivas 3.4 Projektövergripande aktiviteter Kontinuerligt utveckla och uppdatera webbplatsen för Miljösamverkan Västerbotten med notiser, dokumentation från seminarier och delprojekt, kalendarium mm. Skicka ut pressmeddelanden efter genomförda delprojekt och inför publika seminarier Vid behov mejla relevant information om t ex remisser, nationella tillsynsprojekt till Miljösamverkans kontaktpersoner Ge ut ett elektroniskt nyhetsbrev till prenumeranter Anordna möten för länets miljönämnder/presidier för att informera om Miljösamverkan Västerbotten och andra aktuella miljöfrågor. Delta på projektledarträffar för regionala miljösamverkan (där även Miljösamverkan Sverige och de nationella tillsynsmyndigheterna deltar regelbundet) Kompetensutveckling 4. Projektorganisation och aktörernas roller Projektägare: Region Västerbotten är huvudman och projektägare för projektet Miljösamverkan Västerbotten. Projektägarens roll är att sköta ekonomi och administration och att vara arbetsgivare till projektledaren. Ägargruppen: Ägargruppens roll är att fatta principiella beslut om projektets inriktning. Ägargruppen består av en representant från var och en av finansiärerna dvs. kommunerna, länsstyrelsen och Region Västerbotten. Ägarna utser själva sin representant i ägargruppen. Ägargruppen sammanträder åtminstone en gång per år. Kommunen beslutar om man vill delta i samverkan. Om detta beslut kan tas av miljökontoret eller om beslutet måste tas av miljönämnden avgör den enskilda kommunen själv. Miljösamverkan Västerbotten tar inte över någon myndighetsutövning och

7 Miljösamverkan Västerbotten är operativ till karaktären. Ägargruppen förväntas bemannas av tjänstemän. Styrgrupp: Styrgruppens roll är att leda projektet, följa upp ekonomin och vara närmsta bollplank till projektledaren. Styrgruppen består av en representant från Region Västerbotten, två representanter från Länsstyrelsen i Västerbotten samt fem representanter från kommunernas miljökontor. Förslag till förändringar i styrgruppen förankras i ägargruppen. Styrgruppen sammanträder ca 6-8 ggr per år. Vid val av styrgrupp ska en jämn könfördelning mellan kvinnor och män eftersträvas. Styrgruppen förväntas bemannas av tjänstemän. Projektledare: Projektledaren samordnar verksamheten och genomför aktiviteter. Projektledaren har ansvaret för den övergripande kommunikationen och tar fram underlag för beslut i styrgruppen. Projektledaren följer också upp verksamheten. Arbetsgrupper samt sammankallande för delprojekt: För genomförande av olika delprojekt, och även utbildningar, utses tillfälliga arbetsgrupper. Arbetsgruppens roll är att planera, genomföra och dokumentera delprojekten. Arbetsgruppen utser en sammankallande/delprojektledare. I första hand är projektledaren även delprojektledare, men även andra personer kan vara delprojektledare/sammankallande för delprojektet. Den sammankallandes roll är att säkerställa att projektet drivs framåt och att ansvara för att projektgruppsmöten genomförs regelbundet eller så ofta det behövs under den tid delprojektet löper. Arbetsgruppen ansvarar gemensamt för att ta fram sådant material och genomföra sådana utbildningar, möten mm som avses genomföras inom ramen för delprojektet. Den sammankallande ansvarar tillsammans med huvudprojektledaren att i första hand sådana aktiviteter som specificeras att ingå i resp. delprojekt i projektbeskrivningen genomförs. Den sammankallande ansvarar tillsammans med huvudprojektledaren för att resp. delprojekt följs upp, och/eller utvärderas. Arbetsgruppen ansvarar gemensamt för att en slutrapport för delprojekt tas fram. Vid val av arbetsgrupper ska en jämn könfördelning mellan kvinnor och män eftersträvas. Arbetsgrupper förväntas bemannas av tjänstemän. Kontaktpersoner på kommuner och länsstyrelsen: På varje miljöförvaltning och på länsstyrelsen finns en kontaktperson. Deras roll är att: Ta emot information från projektledningen och se till att denna vidarebefordras till dem inom den egna förvaltningen/kommunen som berörs. När uppgifter efterfrågas från projektledaren bör kontaktpersonerna även se till att berörda på förvaltningen får kännedom om detta, och bevaka att uppgifterna skickas in. Meddela gärna projektledaren om det är så att uppgifter inte kommer att lämnas in i tid. Informera projektledningen om sådant som är av vikt att känna till med tanke på Miljösamverkan Västerbottens arbete, exempelvis sådant eget arbete som nära anknyter till aktuella delprojekt. Vara en ambassadör för Miljösamverkan Västerbotten och kunna ge allmän information om miljösamverkan och dess syften, och vinster. Om man varit sjuk eller frånvarande under en period ta då för vana att då gå in på webbplatsen och orientera er om vad som är nytt, vilka notiser och vilka uppgifter i kalendariet som tillkommit. Informera miljöchef/förvaltningschef eller motsvarande löpande om Miljösamverkan Västerbottensverksamhet för att ha möjlighet att beakta det i förvaltningens verksamhetsplanering. Informera kollegor löpande om miljösamverkans verksamhet, t ex genom att ha som rutin att på veckovisa kontorsmöten eller motsvarande ha en stående punkt och informera om aktuellt i Miljösamverkan Västerbotten. Håll er väl underrättade om hur Miljösamverkan Västerbottens webbplats är uppbyggd och vad den innehåller, så att ni vid behov kan visa arbetskamrater till rätta. Ha som rutin att kort informera nyanställda om Miljösamverkan Västerbotten. Näringsliv, verksamhetsutövare: Projektet samverkar med näringsliv och verksamhetsutövare i delprojekten och vid seminarier och utbildningar. Samarbetspartners kan vara

8 branschorganisationer, enskilda verksamhetsutövare, kommunerna näringslivskontor, ALMI med flera. Vid behov hålls dialoger med näringslivsorganisationer för att till exempel: Få kunskap och idéer om näringslivets och verksamhetsutövarnas behov i allmänhet Samtala om projektets inriktning och lämpliga delprojekt Skapa kommunikation och förmedla kontakter Akademin: Miljösamverkans ambition är att nära samverka med akademin, att bjuda in forskare och undervisande lärare till seminarier, att ta emot och handleda studentarbeten. 5. Projektet jämfört med ordinarie verksamhet Inom ordinarie verksamhet hos miljömyndigheterna ryms normalt sett tillsyn och prövning och visst stöd och råd. Det finns sällan eller aldrig resurser för att genomföra projekt som leder till samsyn mellan kommuner och resurserna för kompetensutveckling brukar vara begränsade. De flesta miljökontoren arbetar med små resurser och saknar möjlighet att inom ordinarie verksamhet arbeta med samverkan. Det arbete som kommer att utföras inom projektet Miljösamverkan Västerbotten ligger utanför ordinarie verksamhet. Detsamma kan gälla företagen och verksamhetsutövarna där brist på resurser och avsaknad av kompetens kan begränsa att miljö och hållbar utveckling implementeras i verksamheten. Samverkan mellan myndigheter som behövs för att klara kompetenskraven i alla länets kommuner - Ligger utanför ordinarie verksamhet Arbetsområdet miljö- och hälsoskydd utvecklas och förändras ständigt. För att svara upp mot lagstiftningens och miljökvalitetsmålens intentioner måste varje kommun och länsstyrelse ha tillgång till bred och hög kompetens. Vårt län har 15 kommuner med 14 miljöförvaltningar och det är knappast möjligt att varje enskild kommun/förvaltning kan ha den kunskap och kompetens som är nödvändig för att klara dessa alltmer komplexa arbetsuppgifter. (Jfr Hög kompetens som nämns som en förutsättning för en attraktiv och konkurrenskraftig region i det strategiska vägvalet Investeringar i utbildning och kompetens. Samverkan mellan myndigheter för bättre utnyttjande av resurserna i alla länets kommuner - Ligger utanför ordinarie verksamhet Varje kommun har ett miljökontor eller motsvarande med uppdrag att bland annat bedriva tillsyn och prövning enligt miljöbalken. Det innebär att man arbetar med samma frågeställningar på många ställen. En samverkan mellan kommunerna, att hjälpas åt med exempelvis handläggningsrutiner, taxekonstruktioner, bedömningsgrunder med mera, kan göra arbetet enklare och öppna för en ökad kvalitet i arbetet i den enskilda kommunen. Samverkan och dialog mellan myndigheter och företag/verksamhetsutövare och andra samhällsaktörer för ett långsiktigt hållbart, konkurrenskraftigt och attraktivt Västerbotten samt innovationer - Ligger utanför ordinarie verksamhet Kompetensen och perspektiven kan vara olika hos olika samhällsaktörer. En dialog och en bred samverkan mellan flera av samhällets aktörer skapar bättre förutsättningar för att de beslut som fattas tar hänsyn till många olika aspekter och har en helhetssyn. Därmed främjas det regionala miljö- och klimatmålsarbetet, en långsiktigt hållbar utveckling samt ett konkurrenskraftigt och attraktivt Västerbotten. Det skapar också förutsättningar för nya strukturer och innovationer. Samverkan mellan myndigheter som ger lika lagtillämpning och rättvis konkurrens - Ligger utanför ordinarie verksamhet Utan samverkan ökar risken att lagar och föreskrifter tillämpas olika. Detta kan i vissa fall snedvrida konkurrensen mellan verksamhetsutövare i olika kommuner. Skillnader i tillämpningen av regelverket skapar irritation bland verksamhetsutövare och osäkerhet bland myndigheter. För långsiktig hållbar

9 tillväxt måste hela regionens konkurrenskraft förbättras, den bör därför inte kunna snedvridas av olika tillämpningar av lagstiftningen. Kompetensutveckling om miljö och hållbar utveckling för företag och verksamhetsutövare förbättrar deras konkurrenskraft - Ligger utanför ordinarie verksamhet Även företag, speciellt mindre företag, har problem med att hålla sig informerade om nya lagar och regler inom miljöområdet. Kompetensbristen kan leda till en känsla av osäkerhet och att miljölagstiftningen är krånglig och svår att tillämpa, vilket kan medföra onödigt trassel och kostnader i form av sanktionsavgifter mm. Låg miljökompetens hos företagen minskar deras konkurrenskraft och försämrar förutsättningarna för hållbar tillväxt vilket är det huvudsakliga syftet med den regionala utvecklingsstrategin och för att regionala miljö-, energi- och klimatmål ska kunna nås. En låg miljökompetens ger knappast heller förutsättningar för innovationer. Kompetensutveckling om även sociala och ekonomiska aspekter av hållbarhet förbättrar företags och organisationers förutsättningar för att främja en hållbar utveckling ur både ett lokalt, regionalt och globalt perspektiv - Ligger utanför ordinarie verksamhet Både miljöhandläggare, andra aktörer och tjänstemän inom kommunerna och företagen har svårt att hinna med att kompetensutveckla sig inom området hållbar utveckling ur ett bredare perspektiv, till exempel om hur aspekter såsom cirkulär ekonomi, mångfald, jämställdhet och socialt företagande spelar roll för aktörerna själva men också för hållbar regional utveckling med hög attraktivitet. En lägre grad av kunskap om detta försämrar också deras förutsättningar att bidra till en lokal, regional och global hållbar utveckling, bland annat i enlighet med den regionala utvecklingsstrategin. Nya och bredare kunskaper kan också skapa innovationer och utveckla samarbetsstrukturer. 6. Samverkan och eventuella samverkansavtal Den 14 maj 2014, i Lycksele, träffades projektets ägargrupp, det vill säga dess finansiärer - kommunerna i Västerbotten, Länsstyrelsen och Region Västerbotten - för att diskutera fortsättningen på projektet. Ägargruppen utryckte att de uppskattar projektet och vill att det ska både fortsätta och utvecklas. Ett liknande men utvecklat upplägg är önskat. Kommunerna vill också att Region Västerbotten forsätter att vara huvudman, att omfattningen för projektledaren bör ligga på cirka 50 procents tjänst och att finansieringen som i allmänhet tas ur miljökontorens verksamhetsbudget för de små kommunerna inte kan överstiga kr per år och kommun. I en nästa etapp vill man som tidigare nämnts i denna projektbeskrivning se ett tydligare fokus på delprojekt som bidrar väsentligt till att nå miljömålen och ett ökat fokus på ledningsfrågor. Ägargruppen vill också se ett ökat samarbete och kanske någon form av nya strukturer tillsammans med den verksamhet som Region Västerbotten bedriver inom VA och avfall och kring frågor som rör fysisk planering. Även länsstyrelsen är positiva till ett fortsatt och utvecklat Miljösamverkan Västerbotten. Med syftet att utveckla arbetssättet och kompetensen kring innovationer, och skapande av mötesplatser för detta, har en första kontakt tagits med vd:n för inkubatorn Uminova Innovation, vilka har mångårig erfarenhet av att stötta entreprenörer och innovatörer. 7. Förväntat resultat Projektet ska leda till höjd miljökompetens bland de medverkande parterna inom såväl den offentliga som privata sektorn samt till ett effektivare miljöarbete. Samverkan ska ge bättre samsyn och mer likartade bedömningar vid tillsyn och prövning. Detta kommer att minska miljöpåverkan i regionen samtidigt som man stärker och utvecklar näringslivets miljökompetens och konkurrenskraft. I takt med att möten med många olika aktörer sker bör strukturer för innovationer kunna utvecklas.

10 8. Jämställdhet Angående genusperspektivet görs ibland studier om olika köns påverkan på klimatet och miljön, och det finns studier som visar skillnader mellan mäns och kvinnors miljöpåverkan. Dock i vårt land bidrar allas, både män och kvinnors, livsstil till en miljö- och klimatpåverkan som inte är långsiktigt hållbar, även om mäns klimatpåverkan har lyfts fram som mer betydande. Bland annat har projektet JämLys vid Länsstyrelsen Västerbotten sett skillnader vad gäller transporter, boende och konsumtion. Inom miljöområdet, både i utbildning och i yrkesverksamhet är merparten verksamma kvinnor. Vid tillsättning av ägargrupp, styrgrupp och arbetsgrupper ska en jämn könsfördelning eftersträvas. Hos företag och verksamhetsutövare som bedriver miljöfarlig verksamhet, och som är miljösamverkans ena målgrupp, tycks fallet snarare vara det omvända, en övervägande del i de projekt som genomförts inom ramen för Miljösamverkan har varit män. I det kommande projektet kommer Jämställdhet kopplat till miljö- och hållbarhetsaspekter att belysas. Bland annat kommer dessa aspekter att lyftas fram och konsekvenserna beskrivas i projektets nyhetsbrev, samt i delprojektens planer och slutrapporter i de fall det är relevant. På projektets hemsida kommer också social hållbarhet att beslysas med tips till både företag, verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter för att utveckla sitt arbete på området. Kontakter för att få stöd i arbetet kommer också att tas med länsstyrelsens och regionförbundets samordnare för dessa frågor. 9. Mångfald (integration) Mångfald är en av flera viktiga aspekter ur ett hållbarhetsperspektiv och som är självklar att belysa på samma sätt som andra sociala hållbarhetsaspekter (jämställdhet, socialt ansvarstagande m fl.). Det är också viktigt att tillvarata olika aktörers kompetens inom området då projektets målgrupper, tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare, kan ha olika perspektiv på samma problematik. 10. Miljö och klimat Höjd miljökompetens och effektivare miljöarbete ökar förutsättningarna för minskade utsläpp och minskad energianvändning och därmed bättre konkurrensförhållanden för länets verksamhetsutövare. Projektet bidrar även till att skapa förståelse för miljöfrågor och hållbar utveckling, och samsyn och samverkan ger bra förutsättningar för att bidra till att de lokala och regionala miljömålen och hållbarhetsstrategierna nås. 11. Utveckling och förnyelse av näringslivet samt näringslivsstödjande strukturer Projektet syftar till att stödja näringslivet i deras arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor och att bidra till att utveckla deras kompetens inom detta liksom inom miljölagstiftningens område med det vidare syftet att öka deras konkurrenskraft samt att utveckla plattformar och mötesplatser som kan bli nya strukturer för innovationer. En hög kompetens inom miljö och hållbar utveckling hos företag och verksamhetsutövare gör att deras förutsättningar för att arbeta framåtsyftande med miljö och hållbar utveckling ökar och de blir också i och med det mer konkurrenskraftiga på en global marknad. Kompetens om verksamheters miljöpåverkan och dess konsekvenser kommer vara avgörande för företag som vill finnas kvar i en framtid där de naturgivna resurserna krymper allt mer. 12. Samverkan och nätverksbyggande Samverkan och nätverksbyggande är utgångspunkt i alla aktiviteter som Miljösamverkan Västerbotten genomför. Projektet avser att utveckla samverkan mellan olika kommunaltekniska områden, mellan offentliga aktörer sinsemellan och mellan offentliga och privata aktörer med syftet att främja en långsiktigt hållbar utveckling. Olika samverkansformer kommer att prövas. Nya strukturer för innovationer kommer samtidigt att kunna skapas. Dessutom sker en samverkan och ett

11 erfarenhetsutbyte mellan de regionala miljösamverkan som finns i hela landet och med centrala tillsynsmyndigheter inom miljöbalkens område. 13. Efter projektet Ambitionen är att projektets ägare och finansiärer efter projekttiden ska driva Miljösamverkan Västerbotten och att ett antal nya projekt med koppling till miljö, klimat och hållbarhet, ska ha skapats där aktörer har mötts inom ramen för Miljösamverkan Västerbottens plattform. 14. Indikatorer Miljösamverkan Västerbotten förväntas ha en positiv påverkan på följande indikatorer i den regionala utvecklingsstrategin för Västerbottens län : Växthusgasutsläpp Energiintensitet Förnybar energi Ohälsa Det är också möjligt att Miljösamverkan Västerbotten i ett sekundärt skede kan påverka följande indikator på ett positivt sätt: Sysselsättningsgrad 34 indikatorer har tagits fram för att följa upp Miljösamverkan övergripande mål (se bilaga 1). Inför ett nytt treårigt projekt ( ) kommer dessa indikatorer att utvecklas så att aspekter som jämställhet och strukturer för innovationer kan följas upp. 15. Budget Kostnader Löner Externa tjänster Resor Indirekta kostnader Summa kostnader: Intäkter Regionala utvecklingsmedel /Region Västerbotten Kommuner per kommun (14 st) Länsstyrelsen Västerbotten Summa intäkter:

12 Bilaga 1: INDIKATORER FÖR MILJÖSAMVERKAN VÄSTERBOTTEN Effektmål: ÖKAD KVALITET PÅ MYNDIGHETERNAS ARBETE (mäts årligen) Personella resurser Inspektionsfrekvens Resurseffektivitet (följs upp årligen gm enkät t kommunerna) Taxa och självfinansieringsgrad (följs upp årligen gm enkät t kommunerna) Åtalsanmälningar (följs upp årligen gm enkät t kommunerna) Handläggningstid (följs upp årligen gm enkät t kommunerna) Miljömålstillsyn (följs upp årligen gm enkät t kommunerna) Samverkan (följs upp årligen gm enkät t kommunerna) Samsyn och Kompetensutveckling (följs upp efter delprojekt mm.) Antal årsarbetskrafter inom miljöbalkens område totalt/bedömt behov Antal årsarbetskrafter inom miljöbalkens, inspektörer eller motsvarande, totalt/bedömt behov Antal årsarbetskrafter inom miljöbalkens, stödjande personal, totalt/bedömt behov Antal tillsynsobjekt miljöbalkstillsyn A-, B- och C-verksamheter Antal inspektioner A-, B- och C-verksamheter Beskriv om taxa tillämpas för tillsynen (fast eller timbaserad) och i så fall hur stor andel av verksamheten är finansierad miljöbalkstaxa? Taxa, kr per timme exkl. moms för miljöbalkstilllsyn A-, B- och C-verksamheter Antal åtalsanmälningar A-, B- och C-verksamheter Antal dagar (medelvärde) avser tid från registrering av inkommen handling till expediering anmälan värmepumpar Antal dagar (medelvärde) avser tid från registrering av inkommen handling till expediering klagomål bostad Upplevelse, 1-5, ang. i vilken utsträckning miljömålen används som grund för tillsyn och prövning. Upplevelse, 1-10, ang. projektstyrd verksamhet vs. händelsestyrd. Beskrivning på vilket sätt de nationella eller regionala miljömålsuppföljningarna tjänat som underlag för arbetet med tillsynsplan och behovsutredningen. Upplevelse 1-5 ang. samverkan med näringslivskontor där 5 är i hög grad och 1 inte alls. Upplevelse 1-5 ang. samverkan med andra kommuner inom länet där 5 är i hög grad och 1 inte alls. Upplevelse 1-5 ang. samverkan med andra kommuner utanför länet där 5 är i hög grad och 1 inte alls. Upplevelse 1-5 ang. samverkan med länsstyrelen där 5 är i hög grad och 1 inte alls. Upplevelse 1-5 ang. i vilken utsträckning likartade bedömningar som andra MF inom länet görs där 5 är i hög grad och 1 inte alls. Antal kommuner i länet som deltar i miljösamverkans olika delprojekt Antal kommuner i länet som medverkar på Miljösamverkans olika utbildningar Antal kommuner i länet som deltar med politiker/tjänstemän på presidier

13 Effektmål: ÖKAD KUNSKAP OM MILJÖ HOS VU samt ÖKAD KONKURRENSKRAFT HOS VERKSAMHETSUTÖVER (mäts efter genomförda delprojekt om möjligt) Företagens nöjdhet (följs upp efter genomfört delprojekt gm enkät till medverkande företag) Miljökompetens (följs upp efter projekttid) Konkurrenskraft (marknadsandelar) (följs upp efter genomfört delprojekt gm enkät till medverkande företag (ej pkt 1) Företagens upplevelse ang. miljömyndighetens information, 1-10, där 10 är väl anpassad och relevant information och 1 är icke anpassad och irrelevant information (muntligt, skriftligt, webbplats) Företagens upplevelse ang. miljömyndighetens kompetens, 1-10, där 10 är mycket hög kompetens och 1 är mycket låg/irrelevant kompetens (kunskap och kompetens, förmåga att hjälpa till) Företagens upplevelse ang. miljömyndighetens rättsäkerhet, 1-10, där 10 är mycket hög rättsäkerhet och 1 är obefintlig/mycket låg rättsäkerhet (tydlighet i lagar och regler, motiv till beslut, kommunicering av underlag till beslut, information om att överklaga) Företagens upplevelse ang. om miljömyndighetens service och grad av rättvisa i relation till vad som kan förväntas, 1-10, där 10 är service och rättvisa i mycket hög utsträckning och 1 är i mycket utsträckning/inte alls. Företagets upplevelse ang. att man får valuta för tillsynsavgiften mm, 1-10, där 10 är valuta för tillsynsavgiften i mycket hög utsträckning och 1 är i mycket låg utsträckning/inte alls. Företagens upplevelse ang. om miljömyndighetens beslut gått med eller mot dem? Ja / Nej. Antal företag som deltar på minimässa, temadag, utställning inom resp. delprojekt Antal genomförda minimässor/utbildningar/utställningar för företag Antal framtagna informationsmaterial, vägledningar för företag Antal genomförda tillsynsbesök/företagsdialoger inom ramen för miljösamverkan som i annat fall inte skulle ha genomförts. Företagens upplevelse ang. ökade förutsättningar för att miljökunnande ska kunna bidra till ökad konkurrenskraft, 1-10, efter deltagande i projekt, där 10 är i mycket hög utsträckning och 1 är i mycket låg utsträckning/inte alls. Andel/antal företag (som deltar i resp. projekt) med miljöledningssystem. Andel/antal företag (som deltar i resp. projekt) med miljöpolicy.