Miljösamverkan Västerbotten

Transkript

1 Projektbeskrivning Miljösamverkan Västerbotten Vännforsens naturreservat. Foto Lena Friborg Version 1: 2 Skickad till styrgruppen över sommaren Därefter reviderad efter samatal med ekonomiansvarig Därefter reviderad efter samtal med enheten för projektfinansiering Liggande version diskuteras vid styrgruppens möte den 1 sept 2011 Thage, Aronsson, Region Västerbotten Lena Friborg, Region Västerbotten,

2 1. Kortfattad projektidé Projektets syfte är att skapa ett forum för samverkan mellan kommuner, länsstyrelse, regionförbund och näringsliv kring frågor som gäller tillsyn och prövning enligt miljöbalken. Forumet kallas Miljösamverkan Västerbotten. Miljösamverkan Västerbotten ska ge gemensamma vägledningar, checklistor och bedömningsgrunder till hjälp för myndigheterna. Syftet med detta är att öka kompetensen hos myndigheterna och att göra rationaliseringsvinster genom samverkan. Miljösamverkan Västerbotten ska också genomföra informationskampanjer, temadagar och minimässor riktade till verksamhetsutövare. Syftet med dessa är att öka verksamhetsutövarnas kompetens inom miljöområdet och därmed bidra till en ökad konkurrenskraft. Syftet är också att förbättra verksamheternas miljöarbete så att lokala, regionala och nationella miljömål kan uppnås. Detta ska åstadkommas genom att genomföra ett antal delprojekt med inriktning på olika tillsynsområden, exempelvis hantering av farligt avfall, energitillsyn/energieffektivisering, verksamhetsutövarens egenkontroll, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten eller tillsyn av vindkraftverk. Delprojektens inriktning beslutas i dialog med kommuner, länsstyrelse, företag och branschföreträdare. 2. En förstudie är genomförd Under våren 2011 har Region Västerbotten gjort en förstudie om miljösamverkan. En arbetsgrupp bestående av representanter från kommuner, Länsstyrelsen i Västerbotten och Region Västerbotten har lett arbetet. I mars 2011 träffades representanter från 14 kommuner, Länsstyrelsen i Västerbotten och Region Västerbotten för överläggningar om formerna och innehållet i miljösamverkan. Mötet gav arbetsgruppen mandat att ta fram en ansökan. Mötet tog också fram en lista med 22 förslag på delprojekt, varav 7 stycken prioriterades. För dessa 7 har förstudien utvecklat enkla skisser till delprojekt. (Listan och projektskisserna bifogas ansökan) Även i Norrbotten pågår det samtal om möjligheterna att starta ett forum för miljösamverkan. Kommunerna, Kommunförbundet i Norrbotten och Länsstyrelsen i Norrbotten har fått information om pågående arbete i Västerbotten. I maj 2011 informerades politiker och chefstjänstemän från Norrbotten om projektet vid bygg- och miljödagarna i Boden. Diskussioner har förts om att bilda ett gemensamt forum för miljösamverkan som skulle omfatta Norr- och Västerbottens län. Men eftersom Norrbotten inte kommit lika långt med förankringsprocessen kommer projektet endast att omfatta Västerbottens län. Delprojekt kan däremot utvidgas till att omfatta både Norr- och Västerbottens län. Under förstudien har några ur arbetsgruppen haft dialog med företrädare för Företagarna Västerbotten, Handelskammaren och Svenskt Näringsliv som alla stöder idén om Miljösamverkan Västerbotten. 3. Bakgrund miljömål och miljöbalken Sveriges riksdag har beslutat om sexton ambitiösa och långtgående miljökvalitetsmål. Det långsiktiga målet är att lämna över ett samhälle till nästa generation där alla stora miljöproblem är lösta. Miljömålen anger den kvalitet och det tillstånd i miljö som ska uppnås inom en generation. I utvärderingen av Sveriges miljömål anser Miljörådet att nätverk och forum för dialoger kring miljömålen mellan myndigheter och näringslivet behöver etableras och förstärkas för att öka

3 förståelsen för olika utgångspunkter inom företag och myndigheter i fråga om hur miljöarbetet utvecklas För att nå miljömålen föreslås flera viktiga åtgärder bl. a. att säkra effektiva regler och god efterlevnad av miljölagstiftningen/miljöbalken. Miljöbalkens syfte är att ge alla invånare och kommande generationer en hälsosam och god miljö samt leda samhällsutvecklingen i en hållbar riktning. De svenska miljömålen ska vara vägledande vid tillämpning av miljöbalkens regler. Miljöbalkens regler gäller alla såväl företag, offentlig sektor, föreningar och enskilda personer. För att kontrollera efterlevnaden av miljöbalkens lagstiftning finns olika tillsynsmyndigheter. Tillsynsansvaret inom miljöbalkens område är i länet delat mellan den regionala och lokala nivån. 4. Motiv för projektet 4.1 Ökad samverkan krävs mellan myndigheter för att klara kompetenskraven Arbetsområdet miljö- och hälsoskydd växer, utvecklas och förändras ständigt. För att svara upp mot lagstiftningens intentioner måste varje kommun och länsstyrelse ha tillgång till bred och hög kompetens inom prövnings- och tillsynsområdet. Det är knappast möjligt att varje enskild kommun på sikt ska ha den kunskap och kompetens som är nödvändig för att klara dessa alltmer komplexa arbetsuppgifter. 4.2 Ökad samverkan krävs mellan myndigheter för att utnyttja resurserna på bästa sätt Vårt län har 15 kommuner. Varje kommun har ett miljökontor eller motsvarande med uppdrag att bland annat bedriva tillsyn och prövning enligt miljöbalken. Det innebär att man arbetar med samma frågeställningar på många ställen. En samverkan mellan kommunerna, att hjälpas åt med exempelvis handläggningsrutiner, taxekonstruktioner, bedömningsgrunder med mera kan göra arbetet enklare och öppna för en ökad kvalitet i arbetet i den enskilda kommunen. 4.3 Brist på samverkan mellan myndigheter ger olika lagtillämpning och snedvrider konkurrensen Utan samverkan ökar risken att lagar och föreskrifter tillämpas olika. Detta kan i vissa fall snedvrida konkurrensen mellan verksamhetsutövare i olika kommuner. Skillnader i tillämpningen av regelverket skapar irritation bland verksamhetsutövare och osäkerhet bland myndigheter. Detta är något framkommit enligt Tillväxtverkets undersökningar och även framfört av Svenskt Näringslivs regelnämnd. 4.5 Brist på kompetens inom företagen försämrar deras konkurrenskraft Även företag, speciellt mindre företag, har problem med att hålla sig informerade om nya lagar och regler inom miljöområdet. Låg miljökompetens hos företagen minskar deras konkurrenskraft och försämrar förutsättningarna för att utvecklas och växa. 4.6 Brister i kommunikation och kunskap ger sämre miljöarbete hos företagen Brister i kommunikation och mellan tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare minskar förutsättningarna för ett effektivt miljöarbete. Låg kompetens hos företagen ger också större risk för en negativ miljöpåverkan. 4.7 Region Västerbotten har mindre resurser än tidigare att vara motor i samverkan Under de senaste åren har Region Västerbottens möjligheter att arbeta med miljösamverkan minskat. Detta har medfört att tidigare bedriven samverkan inte fungerat vilket många mindre kommuner upplevt som ett problem.

4 4.8 Dialog med näringslivsföreträdare ger stöd för projektet Region Västerbotten har i haft en dialog med företrädare för Företagarna Västerbotten, Handelskammaren och Svenskt Näringsliv. Samtliga ger sitt stöd för projektet och ser dialog och samverkan som ett bra initiativ och positivt för företagens arbete med miljöfrågorna. 5. Effekterna av bristande samverkan, kunskap och kommunikation Bristande samverkan mellan myndigheterna leder till: Ökad risk för att olika bedömningsgrunder används vid prövning och tillsyn i olika delar av länet. Skillnader i tillämpningen av regelverket skapar irritation bland verksamhetsutövarna och osäkerhet bland myndigheterna. Ett sämre nyttjande av den samlade kompetensen hos kommuner och länsstyrelse Sämre nyttjande av de samlade resurserna för informationsarbete och kommunikation Bristande kunskap om miljö och bristande kommunikation med miljömyndigheterna hos företagen leder till: En känsla av osäkerhet och att miljölagstiftningen är krånglig och svår att tillämpa, vilket kan leda till onödigt trassel och kostnader i form av sanktionsavgifter mm Sämre konkurrenskraft om företagen inte lever upp till de miljökrav som bl.a. kunderna ställer. Bristande kunskap om miljö och ekologiskt hållbar utveckling leder till ökad miljöpåverkan 6. Projektets syfte Projektets syfte är att skapa ett forum för samverkan mellan kommuner, länsstyrelse, regionförbund och näringsliv kring frågor som gäller tillsyn och prövning enligt miljöbalken. Forumet kallas Miljösamverkan Västerbotten. Miljösamverkan Västerbotten ska: Höja kompetensen hos myndigheterna inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Genom samverkan skapa förutsättning för att myndigheterna kan dela kompetens med varandra i syfte att öka spetskompetensen Ge bättre resursutnyttjande hos myndigheterna Leda till samsyn och mer likartade bedömningsgrunder vid tillämpningen av miljöbalkens regelverk och en mer rättssäker handläggning av miljöfrågorna i länet Öka kunskapen om miljö hos verksamhetsutövare och höja deras konkurrenskraft Öka kunskapen om miljö hos verksamhetsutövare och därmed förbättra förutsättningar för ett bra miljöarbete och att nå miljömål och hållbar utveckling Skapa en stabil plattform för miljösamverkan som kan fortleva efter projektet Etablera en god kommunikation mellan näringsliv och myndigheter genom bland annat mötesplatser i delprojekten och genom att ta fram lättbegripligt informationsmaterial. Utveckla arbetet med projektinriktad tillsyn som metod

5 7. Projektets mål Projektet följande resultatmål: minst tre delprojekt ska ha genomförts under projektperioden alla kommuner i Västerbotten ska ha deltagit i minst ett delprojekt projektet ska ha nått minst 200 företag och verksamhetsutövare inom ramen för delprojekten Effektmålen är ökad konkurrenskraft och förbättrat miljöarbete hos verksamhetsutövarna samt ökad kvalitet på myndigheternas arbete. För dessa effektmål är det svårt att sätta upp indikatorer. Det går, men är nästan ett projekt i sig. Projektet kommer att innehålla en aktivitet med syftet att undersöka hur man kan mäta effekterna av miljösamverkan. Aktivitetsmålen finns i anslutning till beskrivning av projektets genomförande. 8. Målgrupp Målgrupp är miljö- och hälsoskyddshandläggare inom offentliga sektorn och verksamhetsutövare inom såväl den offentliga som den privata sektorn. De delprojekt som ska genomföras kan rikta sig till olika branscher beroende på delprojektets syfte/inriktning. 9. Projektets omfattning Projektet kommer att pågå under tre år med start 2012 och omfatta Västerbottens län. Initialt omfattar samverkan endast områdena miljö- och hälsoskydd men utesluter inte att senare utökas till att omfatta även livsmedel. 10. Aktiviteter och aktivitetsmål 10.1 Projektförberedelser (oktober december 2011) Aktiviteter: Rekrytera projektledare/samordnare Konstituera styrgrupp 10.2 Projektinledning (januari februai 2012) Aktivitet: Projektledare/samordnare anställs Möten med ägargruppen Möten med näringslivsrepresentanter och kommunernas näringslivskontor Beslut om delprojekt 10.3 Aktiviteter i delprojekten (mars dec 2014) Inledning delprojekt Aktivitet: Konstituera arbetsgrupp Projektplanering Bjuda in kommuner till delprojekt Aktivitetsmål: Alla kommuner i Västerbotten ska delta i projekt minst en gång. Minst 10 kommuner ska delta i arbetsgrupp minst en gång.

6 Kartläggning i delprojekt Aktivitet: Kartlägga lagstiftning, problematik och eventuella redan gjorda arbeten Kartlägga nuläge och behov i kommuner och företag i länet Kartlägga berörda verksamhetsutövare/målgrupp Aktivitetsmål: Alla projekt ska inledas med en kartläggningsfas Vägledningar och checklistor Aktivitet: Framtagande av vägledningar, checklistor och bedömningsgrunder Aktivitetsmål: Åstadkomma minst 3 vägledningar, checklistor eller bedömningsgrunder under projekttiden Information och kampanjer Aktivitet: Framtagande av informationsmaterial riktat till verksamhetsutövare Anordna temadagar, minimässor, mötesplatser för myndigeter och verksamhetsutövare Aktivitetsmål: Ta fram minst 3 gemensamma informationsmaterial Anordna minst 3 temadagar, seminariedagar eller minimässor riktade till verksamhetsutövare Anordna minst 3 temadagar, projektarbetsdagar eller seminariedagar riktade till deltagande myndigheter Rapportering och utvärdering Aktivitet: Ta fram slutrapport för delprojektet Utvärdera val av inriktning, metod och resultat för delprojektet Sprida resultaten i målgruppen för projektet Aktivitetsmål: Alla delprojekt ska utvärderas och slutrapporteras 10.4 Projektövergripande aktiviteter ( jan dec 2014) Kommunikation Aktivitet: Ta fram en hemsida där information om projektet och aktiviteterna samlas Ta fram en logotyp för Miljösamverkan Västerbotten Information om Miljösamverkan Västerbotten till målgruppen Aktivitetsmål: Miljösamverkan ska ha en egen hemsida och egen logotype i feb Information till kommunpolitiker Aktivitet: I samverkan med Region Västerbotten anordna möten för länets miljönämnder/presidier för att informera om Miljösamverkan Västerbotten och andra aktuella miljöfrågor. (Aktiviteten samordnars gärna med plan och bygg) Aktivitetsmål: Genomföra minst 3 möten för presidierna i länets miljönämnder eller motsvarande Utveckla effektmål och indikatorer Aktivitet: Arbeta fram metoder för att ta reda vilken effekt miljösamverkan har för myndigheter och företag. Mäta effekterna av miljösamverkan med de metoder som tagits fram Aktivitetsmål: Hitta minst sex mått som kan indikera effekter av miljösamverkan

7 Projektet ska kunna redovisa kvalitativa och kvantitativa effekter av samverkan 10.5 Utvärdering och slutredovisning (juni 2014 december 2014) Aktivitet: Undersöka målgruppernas kunskap, nytta och inställning till genomfört projekt Använda i projektet framtagna indikatorer för att mäta projektets effekter Skriva slutrapport och slutredovisa projekt Tillsammans med målgrupperna diskutera och besluta, om en fortsatt samverkan är önskvärd och hur den i så fall ska bedrivas 11. Arbetssätt och principer 11.1 Kriterier för delprojekt Kommunernas och verksamhetsutövarnas behov ska vara vägledande vid val av delprojekt och dialog med dem ska föregå beslut om delprojekt. Styrgruppen väger samman synpunkter och behov och fattar beslut om vilka delprojekt som ska genomföras. Följande kriterier ska gälla för val av projekt: Insatserna inom miljösamverkan ska vara konkreta, väl avgränsade och operativt inriktade. Samverkan ska ske utifrån aktuella frågor inom miljö- och hälsoskyddsområdet och grundas på behov och bedömningar att det inom valt område finns kvalitets- och effektivitetsvinster att göra, helst för både myndigheter och verksamhetsutövare. De regionala miljömålen ska vara vägledande för val av projekt Samverkan tar inte över myndighetsrollen Miljösamverkan Västerbotten kan aldrig ersätta kommuner eller länsstyrelse i myndighetsrollen. Myndighetsutövningen sker alltid av den enskilda kommunen eller länsstyrelsen Samverkan är frivillig Att en kommun ansluter sig till projektet innebär inte att kommunen måste delta i arbetet med delprojekten, använda projektets material eller delta i kampanjer som genomförs i projektet. Syftet är att så många som möjlig ska vilja vara med, men det är frivilligt att delta i delprojekten. 12. Projektorganisation 12.1 Projektägare Region Västerbotten är huvudman och projektägare för projektet Miljösamverkan Västerbotten. Projektägarens roll är att sköta ekonomi och administration och att vara arbetsgivare till projektledaren Ägargruppen Ägargruppens roll är att fatta principiella beslut om projektets inriktning. Ägargruppen består av en representant från var och en av finansiärerna dvs kommunerna, länsstyrelsen och Region Västerbotten. Ägarna utser själv sin representant i ägargruppen. Ägargruppen sammanträder ca 3 gånger under projektperioden Styrgrupp Styrgruppens roll är att leda projektet, följa upp ekonomin och vara närmsta bollplank till projektledaren. Styrgruppen består av en representant från Region Västerbotten, en representant från Länsstyrelsen i Västerbotten samt fyra representanter från kommunernas miljökontor. Projektägaren tar fram förslag till ledamöter i styrgruppen i samråd med ägargruppen. Ägargruppen

8 fattar beslut om styrgruppens sammansättning. Konstituerande styrgrupp utgörs av styrgruppen för förstudien Projektledare En projektledare anställs på halvtid under projektperioden. Projektledaren samordnar verksamheten och genomför aktiviteter. Projektledaren har ansvaret för den övergripande kommunikationen och tar fram underlag för beslut i styrgruppen Arbetsgrupper För genomförande av olika delprojekt utses tillfälliga arbetsgrupper. Arbetsgruppens roll är att planera, genomföra och dokumentera delprojekten. Arbetsgruppen utser en ordförande och en delprojektledare. I första hand är huvudprojektledaren även delprojektledare, men även andra personer kan vara delprojektledare Näringsliv och verksamhetsutövare Projektet samverkar med näringsliv och verksamhetsutövare i huvudsak i två skeden 1) I en övergripande dialog som sker med näringslivsföreträdare, exempelvis Företagarna i Västerbotten, Svenskt Näringsliv, Handelskammaren, kommunernas näringslivskontor och tjänstemän på Region Västerbotten. Syftet med en sådan dialog är att ge kunskap och idéer om näringslivets och verksamhetsutövarnas behov i allmänhet samtala om projektets inriktning och lämpliga delprojekt skapa kommunikation och förmedla kontakter Styrgruppen tar initiativ till en regelbunden kontakt. Men ingen särskild grupp skapas för syftet. 2) Ett mer operativ samverkan som sker i delprojekten. Målgruppen bestäms utifrån delprojektens inriktning. Det kan vara branschorganisationer, enskilda verksamhetsutövare, kommunerna näringslivskontor, ALMI med flera. Syftet med den mera operativa samverkan är att ge kunskap om näringslivets och verksamhetsutövarnas behov inom ett specifikt område identifiera, planera och genomföra gemensamma aktiviteter inom delprojekten sprida kunskap inom ett specifikt område 12.7 Bemanning av grupper Vid val av referensgrupp, styrgrupp och arbetsgrupper ska en jämn könfördelning mellan kvinnor och män eftersträvas Roll för miljönämnd och miljökontor Kommunen beslutar om man vill delta i samverkan. Om detta beslut kan tas av miljökontoret eller om beslutet måste tas av miljönämnden avgör den enskilda kommunen själv. Miljösamverkan Västerbotten tar inte över någon myndighetsutövning och Miljösamverkan Västerbotten är operativ till karaktären. Ägargrupp, styrgrupp och arbetsgrupper förväntas därför bemannas av tjänstemän.

9 13. Icke ordinarie verksamhet och nyskapande 13.1 Samverkan är inte ordinarie verksamhet De uppdrag miljökontoren och länsstyrelse har inom tillsyn och prövning finns reglerad i lagstiftningen. Samverkan mellan kommuner och länsstyrelse bör eftersträvas men det får då ske på frivillig basis. De flesta miljökontoren arbetar med små resurser och saknar möjlighet att inom ordinarie verksamhet arbeta med samverkan. Det arbete som kommer att utföras inom projekt Miljösamverkan Västerbotten ligger utanför ordinarie verksamhet Samverkan satt i system är nyskapande Enskilda samverkansprojekt har genomförts med gott resultat i Västerbotten. Det nyskapande med denna satsning är ambitionen att sätta samverkan i system och att utveckla metoderna för projektinriktade insatser 15. Förväntat resultat Projektet ska leda till höjd miljökompetens bland de medverkande parterna inom såväl den offentliga som privata sektorn samt till ett effektivare miljöarbete. Samverkan ska ge bättre samsyn och mer likartade bedömningar vid tillsyn och prövning. Detta kommer att minska miljöpåverkan i regionen samtidigt som man stärker och utvecklar näringslivets miljökompetens och konkurrenskraft. 16. Jämställdhet Projektet har inte någon uttalad satsning på jämställdhet. Vid tillsättning av ägargrupp, styrgrupp och arbetsgrupper ska det eftersträvas en jämn fördelning mellan kvinnor och män i de olika grupperna. 17. Miljö Höjd miljökompetens och effektivare miljöarbete bidrar till att minska risken för utsläpp av skadliga, främmande ämnen i naturmiljön. Projektet bidrar även till att skapa förståelse för miljöfrågor och hållbar utveckling. En bättre samverkan mellan tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare ger höjd miljökompetens och därmed bättre förutsättningar att nå de lokala och regionala miljömålen och hållbarhetsstrategierna. 18. Efter projektet Ambitionen är att projektets ägare och finansiärer efter projekttiden ska driva Miljösamverkan Västerbotten vidare. Kanske i samarbete med kommuner och länsstyrelse i Norrbotten. 19. Indikatorer Projektets effektmål är ökad konkurrenskraft hos verksamhetsutövarna förbättrat miljöarbete hos verksamhetsutövarna ökad kvalitet på myndigheternas arbete För dessa effektmål är det svårt att sätta upp indikatorer. Det går, men är nästan ett projekt i sig. Projektet kommer att innehålla en aktivitet( ) med syftet att undersöka hur man mäta effekterna av miljösamverkan.

10 20. Budget Kostnader summa Lön och sociala avgifter Projektledare 50 %, Administratör 5% Seminarier, konferenser Resor och traktamenten Dator och telefon Loklahyra Förbrukningsmaterial, porto mm Övriga kostnader Summa kostnader: Intäkter Kommuner per kommun Länsstyrelsen Region Västerbotten Intäkter, seminarier och konferenser Summa intäkter: Spec. Övriga kostnader, per år Möteskostnader Fortbildning, externa köp m.m Tidningar, facklitteratur mm 1000 Övrigt 4000 Summa: Uppföljning och utvärdering Projektet Miljösamverkan Västerbotten ska pågå i tre år med en avstämning efter varje år. Efter tre år görs en utvärdering av hela projektet. Delprojekt som genomförs under projektperioden utvärderas efter avslutat delprojekt.

11 Bilaga 1 Lista på projektidéer, framtagna på möte i Lycksele 24 mars med länets miljökontor Projektnamn/delprojekt Antal röster Egenkontroll, forts. utifrån tidigare projekt (industrier, fastigheter) 9 Vattendirektivet (recipientkontroll, egenkontroll, åtgärdsförslag) 6 Farligt avfall 5 Gamla deponier - riskklassning 5 Tillsyn vindkraftverk 4+1* Organiskt avfall (fiskodlingar, renslakt, älgslakt mm) 4 Energitillsyn/effektivisering (en del av miljötillsynen) 4 Småskalig förbränning/eldning 3 MKN luft, mätning/beräkning samordning 3 Förbränningsanläggningar (askåtervinning, kretslopp) 2 Förorenade områden 2 Vattenskyddsområden 2 Riskbaserad taxa 2 Industrier verkstadsindustrin, U-anläggningar 1 Materialförsörjningsplaner 1 Klimat 1 Hälsoskydd, t ex tatueringar, frisörer 1 Värmepumpar - Radon - PCB - Små avloppsreningsverk - Dieseltankar/Farmartankar - BEGRIPLIGHET 1 KNYTA AN MOT MILJÖMÅL - KUNSKAP OM MILJÖN/lyfta området - METODUTVECKLING FÖR PROJEKT -

12 Bilaga 2: Skiss till delprojekt Egenkontroll för företag i Västerbottens län Projektidé: Ett utbildningsprojekt med syftet att höja kompetensen kring egenkontroll hos Västerbottens läns företag. Bakgrund Systematiserad egenkontroll är ett steg på vägen mot företagens ledningssystem för miljö. Det är också ett viktigt kundkrav idag och i framtiden för många företag. Ett funktionellt egenkontrollprogram är också ett bra verktyg för att på ett strukturerat sätt säkerställa att man som företagare uppfyller gällande lagstiftning inom miljöområdet. Miljöbalken ställer också krav på företagares egenkontroll. Det innebär att verksamhetsutövaren i enlighet med miljöbalkens krav ska vidta konkreta åtgärder, genomföra skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått samt undersöka resultaten av sitt miljöarbete. Tillsynsmyndigheterna i länets kommuner har kunnat konstatera att kvaliteten på och verksamhetsutövares kunskap om egenkontroll varierar stort. För att bygga upp och nå målet om en väl fungerande egenkontroll hos företagen är behovet av vägledning viktigt. Med en fördjupad samverkan mellan kommunerna i detta projekt finns förutsättningar att påverka insikt, uppbyggnad och utveckling av egenkontroll hos företagen i länet, till gagn både företag och tillsynsmyndigheter och miljön. Mål och syfte Projektet ska när det är avslutat ha: höjt intresset och kunskaperna kring egenkontroll hos länets företag och kommuner initierat och hjälpt företagen att starta ett metodiskt arbete med egenkontroll hittat en kommungemensam metodik vid tillsyn av företagens egenkontroll Omfattning Projektet riktar sig till företag och kommuner med miljöfarlig verksamhet (A, B, C och U). Vilka verksamheter som bjuds in avgörs av varje kommun. Vi räknar med att bjuda in ca 300 verksamhetsutövare och hoppas på att få ca 100 att gå med i projektet. Budget är dock räknad på 20 *3 deltagare, det vill säga 60 personer. Genomförande Information till företagen från respektive kommun och inbjudan till kursdag Genomförande av kursdagar Eget arbete med egenkontrollen i företagen. Miljökontoren är tillgängliga för frågor och dialog. Uppföljning och inspirationsdag till företagen

13 Bilaga3 : Skiss till delprojekt Farligt avfall Bakgrund Motiv för projektet Stora krav ställs på företagarnas kunskap om det farliga avfallet, dess egenskaper och hur detta kan påverka människors hälsa och miljön. Företagarna ska också ha kunskap om reglerna kring hantering av farligt avfall. Den som hanterar farligt avfall är skyldig att följa både ett stort antal allmänt hållna samt en del mycket preciserade lagar och regler. Vid tillsyn hos mindre företag har det många gånger visat sig att deras hantering av farligt avfall har varit bristfällig på olika sätt. Det handlar om brist på dokumentation av avfallsslag och mängd, avsaknad av avtal med någon entreprenör om hämtning av det farliga avfallet och att dokumentation saknas om var det farliga avfallet tar vägen. Av de svenska miljömålen ligger särskilt målen Frisk luft, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö nära frågorna kring uppkomsten och hanteringen av farligt avfall. Syfte Syftet är att stärka och stödja företagarnas miljöarbete rörande farligt avfall genom att anordna informationsinsatser, en temadag med mässa samt en tillsynskampanj, detta ska leda till att målen med delprojektet uppnås och medverka till att de svenska miljömålen nås. Mål Minimera uppkomsten av farligt avfall på småföretag. Öka företagarnas och tillsynsmyndigheternas kunskap kring farligt avfall. Öka andelen småföretag som säkerställt en god hantering av sitt farliga avfall. Ge tillsynsmyndigheterna verktyg för att bedriva en effektiv och likartad tillsyn. Samarbetsparter / Målgrupper Målgruppen är småföretagare inom länet och samarbete ska ske med Företagarna Västerbotten, näringslivskontoren i kommunerna, Samrådsgrupp Avfall i Västerbotten, företag med miljötekniska skyddsprodukter och transportörer av farligt avfall. Aktiviteter / Genomförande Utforma ett lättbegripligt informationsmaterial och blanketter till företagen. Arbeta fram tillsynsmaterial med lathundar och checklistor till tillsynsmyndigheterna. Genomföra en tillsynskampanj för erfarenhetsutbyte mellan tillsynsmyndigheterna och belysa eventuella gemensamma problem mellan företagen. Anordna en temadag med mässa där utställare bl.a. visar miljötekniska skyddsprodukter för farligt avfall. Sammanställa aktiviteter och resultat i enkel slutrapport.

14 Bilaga4: Skiss till delprojekt Hållbar användning av avfalls- och restprodukter (biologiskt avfall) i Västerbotten. Motiv för projektet. Genom ökad lokal och regional livsmedelsproduktion, exempelvis fiskodlingar, ren- och viltslakt mm ökar också mängden biologiskt avfall. Företagen inom dessa näringar söker också en hållbar hantering. Den största faran med biologiskt avfall som inte tas om hand på miljöriktigt sätt är att det producerar metan, en mycket stark växthusgas. Ett bra omhändertagande av biologiskt avfall kan därför ge stora miljöfördelar. Även biologiskt avfall från butiker, restauranger och storkök bör omfattas av insamling och behandling av avfall. Regionalt samarbete ökar förutsättningarna för att finna en godtagbar och hållbar hantering. I förordningen om deponering av avfall (SFS 2001:512) slås fast att det är förbjudet att deponera organiskt avfall. Syfte Syftet med projektet är att kartlägga förutsättningarna för ett bättre omhändertagande av biologiskt avfall och därmed minska miljöbelastningen (utsläpp av växthusgaser). Projektet stöder miljömålen: Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning och Bara naturlig försurning. Mål Genom bättre omhändertagande av det biologiska avfallet minska utsläppen av växthusgaser. Projektet ska bidra till att uppnå riksdagens beslut om återtvinning och återanvändning av matavfall/organiskt avfall genom biologisk behandling. Genom insamling och behandling av avfallet skapas förutsättningar för produktion av biogas till fordon eller för uppvärmning vilket leder till minskad användning av fossila bränslen. Samarbetspartner /Målgrupper Företag där biologiskt avfall uppkommer, biogasanläggningar, kommuner och landsting. Kommunerna har flera roller i projektet, dels som producent av avfall, dels som ansvariga för den kommunala avfallshanteringen men även som tillsynsmyndighet. Genomförande Arbetet genomförs i projektform. En inventering och kartläggning av förutsättningarna för ett bättre omhändertagande av det biologiska avfallet genomförs. Projektet genomförs i samverkan mellan kommunernas gatuavdelningar eller motsvarande, tillsynsmyndigheten och företrädare för näringslivet/branschen.

15 Bilaga5: Skiss till delprojekt Inventering av nedlagda deponier i Västerbottens län Varför inventera deponier? I Västerbottens län finns ett stort antal avslutade kommunala upplag/deponier som inte är inventerade. Med tiden finns risk att ämnen läcker ut i den omgivande miljön och påverkar människors hälsa och miljön genom förorening av mark och vatten. Enligt Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2006:6 följer av 6 att den kommunala avfallsplanen ska innehålla uppgifter om deponier (även industrideponier) som inte längre tillförs avfall eller som inte längre används för detta ändamål. För dessa deponier ska det i planen redovisas en bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa eller miljön. Detta arbete är ett viktigt led i arbetet för att uppnå det nationella målet att samtliga förorenade områden ska vara inventerade senast Arbetet med inventering av deponier är ett kommunalt ansvar och ska ingå i kommunernas avfallsplaner. Merparten av länets tekniska förvaltningar har inte inlett något arbete med inventering. En fördel med att driva detta som ett projekt i Miljösamverkan är att kommunernas miljöförvaltningar i samarbete skulle kunna driva frågan och att samma krav skulle ställas i hela länet. Syfte Syftet med projektet är att upptäcka vilka deponier som innebär risker för miljö- och hälsa i Västerbottens län samt att bland dessa prioritera vilka objekt som ska undersökas ytterligare och eventuellt åtgärdas. Mål Målet med projektet är i identifiera, inventera och riskklassa nedlagda deponier. Arbetet utförs enligt naturvårdsverkets metodik (MIFO, SNV rapport 4918) Omfattning Projektets omfattning och avgränsning bör avgöras i samråd med länets kommuner som väljer att ingå i projektet. Samarbetspartner Projektet bör genomföras som ett samverkansprojekt mellan länets miljöförvaltningar och regionförbundets avfallsnätverk. Miljösamverkan kan fungera som ett stöd till kommunernas miljöförvaltningar och ta upp frågor som vilka krav som bör ställas och hur riskklassningarna bör bemötas. Genomförande Projektet kan förslagsvis genomföras som ett samarbetsprojekt mellan länets tekniska förvaltningar för att ge ett effektivt utnyttjande av personella och ekonomiska resurser. Utförs inventeringen av en och samma person inom flera kommuner förkortas tiden för inläsning av metodik och bransch. Dessutom är det enklare att uppnå en enhetlig riskbedömning över länet. Resursbehov Eftersom riskbedömning av nedlagda deponier är ett kommunalt ansvar kan inventeringen av dessa inte finansieras av statliga efterbehandlingsbidrag. En förutsättning för projektet är därför att de kommuner som deltar gemensamt finansierar inventeringen.

16 Bilaga6: Skiss till delprojekt Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten Motiv för projektet. Sverige har nu antagna miljökvalitetsnormer för vattenförekomster och åtgärdsprogram som anger övergripande vad som behöver göras. En första tillsynsvägledande insats har gjorts, men den råder fortfarande osäkerheter om hur olika saker ska tolkas samtidigt som lagstiftningen ändras. Samtidigt förväntas tillsynsaktiviteterna stå för en stor del av genomförandet. Syfte med projektet Syftet är att ta fram gemensamma metoder och redskap för tillsynsmyndigheternas arbete med åtgärdsprogrammen och miljökvalitetsnormerna för vatten. Mål Tillsynsmyndigheterna ska veta hur de ska agera för att uppnå MKN, vilka möjligheter och skyldigheter de har och vilka begränsningar som finns. Samarbetsparter/Målgrupper Främst berör detta projekt tillsyns- och prövningsmyndigheterna samt Vattenmyndigheterna och vattenråden. Ett genomförande av projektet skulle dock också kunna ske i samverkan med de verksamheter som påverkas av vattendirektivet. Aktiviteter/ Genomförande För att miljökvalitetsnormerna ska uppnås krävs att de åtgärder som finns i åtgärdsprogrammen påbörjas så snart som möjligt. De åtgärder som föreslagits är antingen kontinuerliga eller engångsinsatser. I flera fall innebär de krav på utredningar som ska leda till faktiska åtgärder i vattenförekomster. Dessa faktiska åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna uppnås senast det år som är angivet i beslutet (2015, 2021 eller 2027). Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av åtgärdsprogrammen behöver den 28 februari varje år rapportera till Vattenmyndigheten vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår i syfte att säkerställa att miljökvalitetsnormerna som har föreskrivits för vattenförekomster inom myndighetens eller kommunens verksamhetsområde uppnås. Kommunerna Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer flerän 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag, har god kemisk status och godkvantitativ status och ett långsiktigt skydd.

17 Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. Länsstyrelserna Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamheternas inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilda förorenande ämnen, till vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status. Miljösamverkans roll För att komma vidare i det konkreta arbetet med att tillämpa normerna ska Miljösamverkan ta fram underlag och metoder för kommunernas tillsynsarbete. Genom att flera kommuner är delaktiga i arbetet kan samverkan ske mellan Länsstyrelsen och tillsynsmyndigheterna som har ansvar för en vattenförekomst som inte uppnår kvalitetskraven. Ett sätt kan vara att genomföra Rundabordssamtal i minst ett vattendistrikt. Dessutom bör projektet syfta till att underlätta åtgärdsrapportering till vattenmyndigheten.

18 Bilaga7: Skiss till delprojekt Energitillsyn / effektivisering Motiv för projektet Motivet till att genomföra ett projekt inom energitillsyn/energieffektivisering är att integrera energifrågorna i miljötillsynsarbetet och därmed även jobba mot det nationella och regionala miljömålet, Begränsad klimatpåverkan. Projektet ligger också i linje med de kommunala energirådgivarnas uppdrag att arbeta för energieffektivisering i små och medelstora företag. Det finns generellt en stor potential för effektivare energianvändning. Ytterligare ett skäl till att genomföra projektet är att enligt Energimyndighetens prognos fram till 2020 beräknas Sverige öka sin energianvändning mest av alla EU-länder. Europaforum norra Sverige har, , i sitt positionspapper om energi och klimat angett att norra Sverige gemensamt ska verka för energiomställning och energieffektivisering. Små och medelstora företag och offentliga lokaler bör energieffektiviseras med 25 % fram till 2020 med 1990 som basår. Syfte Syftet är att få små och medelstora företag i länet att arbetet med energitillsyn/energieffektivisering genom att erbjuda praktiska energiutbildningar för företag, ute på företag och i form av besök/inspektioner från projektdeltagarna. Projektet är i första hand informativt, det vill säga att skapa ett ökat intresse för energieffektiva åtgärder och en ökad kunskap hos företagen i länet. En ökad medvetenhet hos företagen skapar en efterfrågan på både produkter och tjänster inom energioch miljöområdet. Mål Det huvudsakliga målet är att minska energiförbrukningen hos företag (m fl.) och möjliggöra alternativa lösningar och olika energikällor. För att tydliggöra syftet och målet med projektet anges nedan några exempel på moment som tas upp inom projektet. Belysa kopplingen mellan energi och miljö och de nationella, regionala och lokala miljömålen. Kartlägga och få en nulägesrapport över företagens energianvändning i länet. Minska energiförbrukning hos företagen. Arbeta för att företagen genomför olika åtgärder inom verksamheten som medför att energiförbrukningen minskar. Få företagen att se över sin energianvändning och om möjligt använda sig mer av eller byta till förnybara energikällor som är förenliga med en hållbar utveckling. Kompetensutveckling hos företag och projektdeltagare. Skapa kommunal samverkan och samverkan mellan tjänstemän som inte traditionellt arbetar tillsammans. Därigenom nås synergieffekter i arbetet med energieffektivisering. Projektet ska leda till minskad användning av energi i länet trots en ökad tillväxt vilket stärker företagen. Samarbetsparter/Målgrupp Målgruppen för projektet är drift- och energiansvariga inom företag, konsulter som arbetar med energieffektivisering med flera men även kommunernas miljöhandläggare, energi- och klimatrådgivarna och handläggare vid länsstyrelsen kommer att vara involverade i arbetet. Genom ökad medvetenhet om kopplingen mellan miljö och energi kan företagare stärka sin konkurrenskraft.

19 Aktiviteter Genomföra utbildningar och kompetensutveckling av företag, miljöhandläggare samt energi- och klimatrådgivare inom energieffektivisering och energikartläggning. Utbildningarna ska omfatta besök/inspektioner och praktiska övningar ute hos olika företag. Aktiviteter ska genomföras som skapar fungerande arbetsmetoder och modeller för samverkan med näringslivet och som fortsätter även efter projektiden. De företag som inte har möjlighet att delta i utbildningen får en enkäter skickad till sig. Utifrån enkäten kan företagen göra en nulägesanalys av sin energianvändning och se potentialen för effektivisering och minskade kostnader. Därefter får företagen besök och stöd i sin energieffektiviseringsprocess av utbildade handledare inom projektet. Genomförande Arbetet genomförs som ett projekt inom ramen för Miljösamverkan Västerbotten. En arbetsgrupp bestående av 5-7 personer leder och ansvarar för genomförandet av projektet. I arbetsgruppen ingår några miljöinspektörer från länets miljökontor, energi- och klimatrådgivare, handläggare vid länsstyrelsen samt representanter för näringslivet.

20 Bilaga 8: Skiss till delprojekt Tillsyn av vindkraftverk Motiv för projektet. Vindkraftsparker är en relativt ny företeelse i Västerbotten. Många kommuner är intresserade av att överta tillsynen från länsstyrelsen efter uppbyggnaden. För majoriteten av kommunerna är detta ett nytt tillsynsområde varför erfarenhet och samsyn mellan kommunerna saknas i dagsläget. Det är därför motiverat att höja kompetensen i länets kommuner. Detta projekt passar bäst in under miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Syfte Syftet med projektet är bland annat att arbeta fram en vägledning med tillhörande checklistor för tillsyn av vindkraftverk samt att få till stånd en samsyn mellan länets kommuner. På detta sätt blir det tydligt gentemot bolagen vad som efterfrågas vid tillsynen och vilka förväntningar tillsynsmyndigheten har när de kommer ut på platsbesök. Mål Öka kompetensen inom länets miljöavdelningar Kvalitetssäkring genom likvärdig tillsyn Underlätta tillsynen genom att från början vara tydlig gentemot företagen om vad som efterfrågas. Samarbetsparter / Målgrupper Målgruppen är kommunernas miljöinspektörer och samarbete ska ske med kommuner, länsstyrelser och branschorganisationer. Aktiviteter / Genomförande Arbeta fram en tillsynsvägledning. Ta fram checklistor, i samarbete/samråd med branschorganisationerna. Seminarie/utbildningsdag med erfarenhetsutbyte, gärna en gemensam tillsynsgenomgång vid befintlig vindkraftsanläggning (i fält)