Psykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr

Relevanta dokument
Psykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr

PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER

HUR KÄNNER MAN IGEN EN PSYKOPAT? FEBRUARI 2017

PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR

1 Fråga: Hur vet jag om en för mig ny människa som ger ett trevligt intryck egentligen är psykopat? Svar: Det vet du inte

PSYKOPATI & NARCISSISM KÄNSLOKALLA & SAMVETSLÖSA PERSONLIGHETSSYNDROM

Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Personlighetsstörningar

PSYKOPATI & NARCISSISM!

Lagöverträdare med psykisk ohälsa och problematiskt substansbruk: Behandling och återfall i brott

Personlighetsstörningar

Styrs världen av psykopater?

Psykopati inom juridikenom betydelsen av andra vetenskaper vid rättstillämpningen

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Psykopati. Vad är det och vad kan vi göra åt det? Henrik Belfrage

Självskadebeteende. BUP-kongressen Linköping april Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Personlighet och personlighetsrelaterade svårigheter

1

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Personlighetsstörning och eller funktionsnedsättning

PSYKOPATISKA DRAG HOS BARN OCH UNGDOMAR

Personlighetssyndrom. Borderline Narcissism Antisocial Paranoid. Personlighet och personlighetsstörningar. Personlighetselementa

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Vold og rus. Det mänskliga temat Rus och vold Behandling

NEUROLOGISKA SKILLNADER MELLAN KRIMINELLA OCH LAGLYDIGA PSYKOPATER

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Personlighetsstörningar

Psykopater i näringslivet

Personlighetssyndrom. Vikten av ett professionellt möte. Lisa Ekselius Uppsala universitet & Akademiska sjukhuset

Psykopater på arbetsplatsen Finns de? Fredag 14 mars 2014

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott

Beteendestörningar hos barn och ungdomar

Diagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Psykisk störning polisens bemötande av psykiskt störda.

Valda ICD-koder för patientgrupperingar

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

SMART. Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll SMART Utbildningscentrum smartutbildning.se 1. Den emotionella komponenten

Kommunikation, konflikter och bemötande

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Diagnoskriterier (DSM IV)

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

I psykopatens fotspår

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland

Statestik över index brott RPV-sektionen

Vad känner vi till om ekobrottslingar?

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare

Den moraliska pop-out-effekt

Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom

Beteendeproblem i förskolan

Beteendeproblem i äldrevården

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Lågaffektivt bemötande i förskolan

Uppförandestörning Trotssyndrom -aggressiva beteendestörningar. Mia Ramklint

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation

Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas

Risk för framtida kriminalitet

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Traumamedveten omsorg

Antisociala ungdomar

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

Lågaffektivt bemötande

Lycka och lidande Begrepp, förklaring, strategi. Olika definitioner av lycka. Att mäta lycka I: Livstillfredsställelse.

Psykisk Ohälsa och Våldsbrott inget okomplicerat samband

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI

Begåvning och brottslighet bland svenska män

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

Behandlingsprogram mot våld. Våld & Kriminalitet

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Anabola Androgena Steroider (AAS) och våldsbrottslighet

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? Vad utmärker en frisk, sund och välfungerande personlighet?

Lågaffektivt bemötande

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Personlighetsstörningar

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

En rimlig teori räcker inte

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Validand och valideringshandledare

Lågaffektivt bemötande

Transkript:

Psykopati myter och fakta Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr

Diskussionsområden Vad är psykopati? Hur vanligt är psykopati? Vad skapar en psykopat? Tidiga varningstecken på psykopati Att bemöta & hantera psykopater

Vad är psykopati? Extrem variant av personlighetsdrag? Personlighetssyndrom? Överlevnads- och fortplantningsstrategi? Genetisk/neurobiologisk avvikelse?

Psykopati genom historien Beskrivet i olika ursprungskulturer Moral insanity Prichard, 1835 Vet vad som är rätt & fel, men gör hemskheter ändå Beror inte på annan psykisk ohälsa, t.ex. mani eller psykos Sociopathy Fokus på samhälleliga konsekvenser Psychopathy Cleckley, 1941 Psychopathy Checklist Hare, 1980

Att bedöma psykopati Läs tidigare dokumentation Intervju(er) Samla in ytterligare information

Psykopati: 4 dimensioner Psykopati Interpersonell Affektiv Livsstil Antisocial

Interpersonella dimensionen Talförhet/ Ytlig charm Bedräglig/ manipulerande Grandios självuppfattning Patologisk lögnaktighet

Affektiva dimensionen Saknar ånger och skuldkänslor Tar inte ansvar för sina handlingar Kall/bristande empatisk förmåga Ytliga affekter

Livsstilsdimensionen Parasiterande livsstil Impulsiv Behov av spänning/blir lätt uttråkad Ansvarslös

Antisociala dimensionen Bristande självkontroll Tidiga beteendeproblem Ungdomsbrottslighet Kriminell mångsidighet

Psykopati och ASPD i samhället Samhället ASPD 3-5% Psykopati <1%

Psykopati och ASPD bland kriminella Alla kriminella ASPD 50-80% Psykopati 15-25%

Psykopati och kriminalitet Tidigare debut Högre frekvens Kriminell mångfald Instrumentellt våld Burn-out vid 35-40-årsåldern En av de tyngsta riskfaktorerna för våld (och annan kriminalitet) Bestraffning? Avvikande reaktionsmönster

Psykopati hos kvinnor Ett manligt begrepp? Vanligare hos män eller ser ut på annat sätt hos kvinnor? Kvinnor bättre på social maskering? Förväxlas med borderline PD, histrionisk PD, somatiseringssyndrom? Senare debut hos kvinnor (tonåren)? Skillnader i uttryck av aggression 9-17% bland dömda kvinnor Olika genetiska kopplingar män/kvinnor Livstils- och antisociala dimensionen visar genetiska samband med inåtriktad psykisk ohälsa hos kvinnor Betydelse av uppväxtmiljö

Psykopati hos barn & ungdomar Kan barn vara psykopater? Utvecklingsfaser & moralutveckling Tonårspsykopati Etiska problem Psykopati börjar i barndomen? Kan märkas från ca 6 års ålder Uppförandestörning med kyliga & oemotionella drag Genetiska bidrag Varför identifiera psykopati hos barn & ungdomar Rätt typ av och nivå på insatser Möjliggöra mer positiv utveckling

Orsaker till psykopati? Biologi Genetik Avvikelser i serotonin- och noradrenalinsystemet Hormoner- testosteron & thyroidea Prefrontalcortex & amygdala Lateralisering: processar affekter i vänster hemisfär Familje- och uppväxtvillkor

Bemötande psykopati Betydelsen av sammanhang Beroendeställning? Vad har personen att tjäna på? Var påläst Var tydlig & fyrkantig Bli inte ensam! Tro inte att du kan förändra personen/dess beteende Dokumentera! Du kanske inte ser hela sammanhanget

Behandling psykopati Psykoterapi kan vara kontraindicerat? Multimodal behandling Psykopati & gruppbehandling? KBT-strategier Ej empatiträning! Intensiteten i behandlingen Tidiga insatser Primär/sekundär psykopati Brist på bra studier

Frågor/funderingar? Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Marta.Wallinius@med.lu.se