Dnr 43-2016:10515 Ljungby kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Ljungby kommun Skolinspektionen Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress Gasverksgatan 1
Dnr 43-2016:10515 2 (6) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Ljungby kommun att senast den 15 mars 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen konstaterar att Ljungby kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i förskoleklass och grundskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (5 kap. 4 skolförordningen) Åtgärder Se till att det på grundskoleenheterna för eleverna i förskoleklass och grundskola finns sådan tillgång till samtliga kompetenser inom elevhälsan, så att den samlade elevhälsan kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. - Se till att eleverna i grundskolan får studiehandledning på modersmålet utifrån sina behov. Ytterligare brist Skolinspektionen konstaterar att Ljungby kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Alla elever deltar i den verksamhet som anordnas för den avsedda utbildningen, om inte eleven har giltigt skäl att utebli. (7 kap. 17 skollagen) Åtgärd Säkerställa att alla elever deltar i den verksamhet som anordnas för den avsedda utbildningen, om inte eleven har giltigt skäl att utebli.
Dnr 43 2016:10515 3(6) Bedömning Det har i tillsynen framkommit att det finns flera delar i verksamheten som fungerar väl. Dock bedömer Skolinspektionen att Ljungby kommun inte ser till att det för förskoleklassen och grundskolan finns sådan tillgång till elevhälsa så att denna kan arbeta främst förebyggande och hälsofrämjande och att studiehandledning på modersmålet inte erbjuds till eleverna i den omfattning som behövs. Dessutom bedömer Skolinspektionen att Ljungby kommun inte har säkerställt att alla elever deltar i den verksamhet som anordnas för den avsedda utbildningen då elever avviker från ordinarie undervisning för att delta i Kulturskolans verksamhet. Föreläggande Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Det saknas tillgång till elevhälsa i den omfattning som krävs för att kunna arbeta främst förebyggande och hälsofrämj ande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Skolinspektionens bedömer att tillgången till elevhälsa vid grundskoleenheterna inte uppfyller författningarnas krav. Utredningen visar att det vid grundskoleenheterna inte finns tillräcklig tillgång till de kompetenser som ska ingå i den samlade elevhälsan att denna kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande. Av skollagen framgår att för eleverna i förskoleklassen och grundskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. I intervju med chefen för den centrala elevhälsan uppger hen att elevhälsan främst arbetar åtgärdande. Chefen för den centrala elevhälsan framhåller att för att kunna arbeta främst förebyggande och hälsofrämjande behöver tillgången av skolpsykolog, kurator, specialpedagog och skolsköterska utökas. Skolområdeschefema uppger i intervju att tillgången till skolpsykologer inte är tillräcklig och att elevhälsan främst arbetar åtgärdande. I intervju med förvaltningschefen och barn- och utbildningsnämndens presidium i intervju uppger de att kommunen skulle behöva utöka omfattningen av främst skolpsykolog och att de även ser ett behov av att öka tillgången till skolsköterska för att möjliggöra ett arbete av främst förebyggande och hälsofrämjande karaktär. Representanter för den centrala elevhälsan uppger i intervju att elevhälsan har en intention att kunna arbete förebyggande och hälsofrämjande men att de inte gör det i dagsläget. De berättar att insatserna sker mer på det individuella planet och är mer av åtgärdande karaktär. Grundskolans rektorer uppger vid intervju att elevhälsan inte kan arbeta främst förebyggande och hälsofrämjande.
Dnr 43-2016:10515 4 (6) Huvudmannen säkerställer inte att eleverna får den omfattning av studiehandledning på modersmålet de behöver. Skolinspektionen bedömer att studiehandledning på modersmålet inte ges i enlighet med författningarnas krav. Utredningen visar att alla elever i grundskolan som behöver studiehandledning på modersmålet inte ges sådan handledning utifrån de behov de har. Av skolförordningen framgår att en elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Representanter för rektorerna i Ljungby kommun berättar i intervju att eleverna inte får den omfattning av studiehandledning de behöver och att det finns språk som inte studiehandledning kan ges i. De säger att en konsekvens av detta kan bli en försenad utveckling för eleven. Rektorerna berättar att det finns ett digitalt komplement till studiehandledning där eleverna kan få olika saker förklarade för sig på sitt modersmål. Ansvarig för den centrala fördelningen av studiehandledning berättar i intervjun att tiden för studiehandledning fördelas enligt en schablon om ungefär en timme per elev och vecka. Hen berättar att det är svårt att rekrytera personal och att det saknas tillgång till studiehandledning i bosniska, serbiska, kroatiska, rumänska och finska. Vidare uppger ansvarig för den centrala fördelningen vid intervjun att kommunen delar in eleverna i två prioriteringsgrupper där den första gruppen utgörs av nyanlända elever och den andra av övriga elever som rektor ansökt om studiehandledning på modersmålet för. Vid intervjun säger den ansvarige för fördelningen av studiehandledning att kommunen erbjuder studiehandledning på internet men att detta inte passar alla. Främst de yngre eleverna som kan ha svårt att nyttja det. Skolområdescheferna säger i intervju att de anser att en till två timmars studiehandledning på modersmålet inte räcker för elevernas behov och att kvaliteten på studiehandledningen behöver höjas. De berättar att det säkert finns elever i kommunen som skulle behöva mer studiehandledningstid på modersmålet. Skolområdescheferna berättar att de har svårt att rekrytera studiehandledare i arabiska och dan. I intervju med förvaltningschefen och nämndens presidium anger intervjupersonerna att kommunen har svårt att rekrytera studiehandledare och de säger att deras uppfattning är att elevernas behov av studiehandledning på modersmålet är större än vad Ljungby kommun ger tillgång till och att kommunen har svårt att rekrytera studiehandledare. Förvaltningschefen säger att kommunens svårighet att rekrytera modersmålslärare även för med sig effekter på studiehandledningen men att han inte vet i vilka språk det saknas personal i. Förvaltningschefen säger att det digitala verktyg för studiehandledning som kommunen tittat på inte ersätter den muntliga kontakten eleven behöver och att följden av bristande tillgång till studiehandledning kan bli sämre måluppfyllelse.
Dnr 43 2016:10515 5(6) Motivering till föreläggande som ingripande Då Ljungby kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, finner Skolinspektionen skäl att förelägga Ljungby kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Ytterligare brist Det är inte säkerställt att alla elever deltar i den verksamhet som anordnas för den avsedda utbildningen. I utredningen framkommer att elever på vissa skolor i Ljungby kommun lämnar ordinarie undervisning för att delta i Kulturskolans verksamhet. Mot denna bakgrund bedömer Skolinspektionen att Ljungby kommun inte säkerställer att alla elever deltar i den verksamhet som anordnas för den avsedda utbildningen. Av skollagen framgår att en elev i grundskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Flera rektorer från grundskolan uppger vid intervju att det på flera av kommunens skolor finns elever som lämnar ordinarie undervisning för att delta i Kulturskolans verksamhet. En av rektorerna säger att en stor del av Kulturskolans verksamhet sker under lektionstid på den skolan som hen ansvarar för. I intervjun berättar en annan rektor att ordinarie lektioner måste anpassas utifrån att några elever går och kommer tillbaka från Kulturskolans lektioner. Samma rektor berättar att det är svårt för eleverna att ta igen det de missar då de lämnar lektionerna. Vid tillsynsbesök vid en av huvudmannens grundskolor i september 2017 uppger rektorn att Kulturskolans verksamhet sker under skoltid och att elever då avviker från ordinarie lektioner för att spela instrument. Detta innebär att eleverna förlorar mycket lektionstid säger rektorn som även uppger att detta har påtalats för huvudmannen. Skolområdescheferna berättar i intervju att det är rektorerna som avgör hur Kulturskolans verksamhet förläggs på skolorna och att huvudmannen inte följer upp hur det fungerar i praktiken. De säger att Kulturskolans verksamhet inte ska läggas då eleverna har lektioner så att de tvingas gå ifrån dessa. På fråga från Skolinspektionen om förvaltningschefen och barn- och utbildningsnämndens presidium följer upp att Kulturskolan har verksamhet under ordinarie skoltid, uppger förvaltningsledningen och nämnden att de tydliggjort för Kulturskolan att deras verksamhet ska ligga på elevernas fritid. I tydliggörandet ligger att eleverna inte ska gå ifrån samma lektioner varje vecka för att ta del av Kulturskolans verksamhet säger förvaltningschefen. Motivering till föreläggande som ingripande Då Ljungby kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Ljungby kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen.
Dnr 43-2016:10515 6(6) Områden där Skolinspektionen inte har funnit brister Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Ljungby kommun uppfyller författningarnas krav inom utveckling av utbildningen vid skolenheterna. På Skolinspektionens vägnar G, Åsa Kilden sfattare k -;i- Klas Tambour Föredragande Allmänt om tillsynen: Mer om Skolinspektionens tillsyn hittar du på www.skolinspektionen.se Bilagor Bilaga 1: Fakta om Ljungby kommun
Bilaga 1 Dnr 43-2016:10515 Fakta om Ljungby kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Ljungby kommun under höstterminen 2017. Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola. Ljungby kommun är till ytan södra Sveriges största kommun och har drygt 28 000 invånare. Cirka hälften av dessa bor i Ljungby stad och övriga i kringliggande samhällen. Kommunens förvaltningar leds och samordnas av kommunchefen medan kommunstyrelsens ordförande har det högsta ansvaret för nämnderna. Politiskt ansvarig nämnd för utbildningsverksamheten i Ljungby kommun är Barn- och utbildningsnämnden. Nämndens tillhörande förvaltning, Barn- och utbildningsförvaltningen, leds av en förvaltningschef med ansvar för förskola, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. I Ljungby kommun erbjuds förskoleklass och grundskoleverksamhet vid 13 skolor. En del av skolorna består av två eller flera enheter. Sammanlagt 292 elever går i förskoleklass och 2714 elever går i kommunal grundskola i Ljungby. Varje skolenhet leds av en rektor. Skolorna är indelade i två skolområden som leds av två skolområdeschefer. I kommunen finns även två skolenheter som drivs i enskild regi. 1 (2) Måluppfyllelse Kunskapsresultat åk 3 I huvudmannens redovisning av elevernas måluppfyllelse framgår att cirka 82 procent når målen i svenska. Motsvarande siffra i matematik är cirka 84 procent. I samhälls- och naturorienterande ämnen når 94,5 procent av eleverna målen. Skolverkets statistik rörande resultaten på de nationella ämnesproven för 2016 visar att en hög andel av eleverna i Ljungby kommun klarat samtliga delprov i svenska och matematik. I något enstaka delprov som prövar specifik förmåga avviker resultaten något dock. I såväl svenska som i matematik har flickor ett högre resultat än pojkar. I svenska som andraspråk redovisar kommunen ett relativt ojämna resultat i de olika delproven. Kunskapsresultat åk 6 Av Skolverkets statistik för 2016 framgår att mer än 90 procent av eleverna i grundskolorna i Ljungby kommun i årskurs 6 har erhållit lägst betyget E i samtliga ämnen. Den genomsnittliga betygspoängen varierar år 2016. Resultaten pendlar från 14,1 i idrott och hälsa till 12,6 i kemi. Övriga ämnen befinner sig i intervallet förutom svenska som andraspråk som avviker markant med en betygspoäng på 8,8. I samtliga ämnen utom i engelska och idrott och hälsa har flickorna högre betygspoäng än pojkarna. Minst skillnad är det i ämnet musik och störst i ämnena bild och svenska som andraspråk. Kunskapsresultaten har se senaste åren varit i stort sett konstanta.
Bilaga 1 Dnr 43-2016:10515 Kunskapsresultat åk 9 2 (2) Av Skolverkets statistik från 2017 framgår att det genomsnittliga meritvärdet för elever i årkurs 9 vid de kommunala skolorna i Ljungby kommun är 233 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet har sjunkit varje år de tre senaste åren från 225 till 212. År 2017 är behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram 77,9 procent vilket även det är en minskning jämfört med de två tidigare åren. Resultaten avseende meritvärde och behörighet till yrkesprogram skiljer sig åt mellan könen då det genomsnittliga meritvärdet 2017 var 205 poäng för flickor jämfört med pojkarnas 183 poäng. Andelen behöriga till yrkesprogram år 2017 var för flickorna 85,8 procent och 65,7 procent för pojkarna. De tre senaste åren har skillnaden mellan flickor och pojkar ökat avseende både meritvärde och behörighet till yrkesprogram.