I SOLNA STAD Tekniska förvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2018-03-12 SID 1 (1) TND/2017:18 Beslut årsredovisning 2017 Sammanfattning Det ekonomiska resultatet per den 31 december 2017 visar ett underskott gentemot årets driftbudget på 0,4 miljoner kronor (mkr). Av de fem nämndmålen bedöms ett vara uppfyllt till stor del och fyra vara delvis uppfyllda. I rapporten redovisas utfall på mått och nyckeltal samt genomförda aktiviteter för respektive mål mer i detalj. Tekniska nämnden har huvudansvar för tre uppdrag under 2017. Samtliga uppdrag är slutförda enligt plan. Nämndens investeringsutgifter under perioden uppgår till 256,8 mkr, vilket är 59,4 mkr mer utifrån den tilldelade budgetramen på 197,4 mkr kronor. Den främsta orsaken till denna avvikelse är fördyringar i de stora nybyggnads- och ombyggnadsprojekten. Förutom ekonomiskt utfall och prognos redovisas även viktiga händelser under året, arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling, miljö, insatser inom de tvärsektoriella områdena, genomförda investeringsinsatser samt verksamhetsmått för nämnden Förslag till beslut Tekniska nämnden godkänner årsredovisningen för 2017. Lars Jolérus Förvaltningschef Johan Nilsson Stabschef
Årsredovisning 2017 TEKNISKA NÄMNDEN 11111 _. 11111 ~.. 1111111111 1111111111 1111 111 -, 1111 Il 1 I Il 1
Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Nämndens ansvarsområden... 3 Viktiga händelser... 3 Mål och uppdrag... 5 Ekonomisk analys av utfall... 10 Kvalitet, verksamhetsutveckling och effektivisering... 14 Tvärsektoriella frågor... 15 Medarbetare... 16 Framtida utmaningar och förändringar... 17 Konkurrensutsättning... 17 Internkontroll... 18 Verksamhetsmått... 19 2
Sammanfattning 2017 har varit ett händelserikt år för Tekniska nämnden. Som exempel kan nämnas att tre stora byggprojekt (Ishall nummer tre, Råsundagården och Parkskolan) har färdigställts, inrättande av cykelfält har skett (Råsundavägen), Sjövägen har enkelriktats och omgestaltats och många fler insatser i såväl stadens fastigheter som i stadsmiljön har genomförts. Det ekonomiska resultatet per den 31 december 2017 visar ett underskott gentemot årets driftbudget på 0,4 miljoner kronor (mkr). Av de fem nämndmålen bedöms ett vara uppfyllt till stor del och fyra vara delvis uppfyllda. I rapporten redovisas utfall på mått och nyckeltal samt genomförda aktiviteter för respektive mål mer i detalj. Tekniska nämnden har huvudansvar för tre uppdrag under 2017. Samtliga uppdrag är slutförda enligt plan. Nämndens investeringsutgifter under perioden uppgår till 256,8 mkr, vilket är 59,4 mkr mer utifrån den tilldelade budgetramen på 197,4 mkr kronor. Den främsta orsaken till denna avvikelse är fördyringar i de stora nybyggnads- och ombyggnadsprojekten. Förutom ekonomiskt utfall och prognos redovisas även viktiga händelser under året, arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling, miljö, insatser inom de tvärsektoriella områdena, genomförda investeringsinsatser samt verksamhetsmått för nämnden. Nämndens ansvarsområden Tekniska nämnden svarar för drift, underhåll och investeringar avseende stadens kommunaltekniska anläggningar såsom gator, byggnader, parker och grönområden. För att starta större investeringsprojekt krävs medgivande från kommunstyrelsens förvaltning. Vidare ansvarar nämnden för stadens parkeringsverksamhet samt den renhållning som staden enligt lag är skyldig att tillhandahålla. Tekniska nämnden är också trafiknämnd. Viktiga händelser I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2017 med inriktning för 2018-2019 angavs nämndmål, uppdrag och politiska prioriteringar för tekniska nämndens ansvarsområden. Utifrån dessa har följande åtgärder och aktiviteter genomförts under året. En trygg och säker stad Satsningar på att förbättra stadsmiljön och öka tryggheten i staden som påbörjades under förra året har fortsatt. Ett antal åtgärder inom trygghet, säkerhet och tillgänglighet har genomförts: Arbetet med trygghetsskapande åtgärder i stadens fastigheter har fortsatt, bl.a. genom investeringar i ny belysning, larm och säkerhet. Satsningarna på utökade åtgärder inom klottersanering, renhållning och belysning har fortsatt med samma inriktning och omfattning som under föregående år. Avrop har genomförts för montering av ny belysning på ett antal platser runt om i staden, exempelvis i parken intill Huvudsta centrum. Åtgärden genomfördes som ett resultat av en trygghetsvandring i området. Utbytet av gamla papperskorgar mot nya har påbörjats och flera platser som tidigare har saknat korgar får nu nya utplacerade. Totalt har 100 nya papperskorgar placeras ut under året. Upphandling av ny renhållningsentreprenör har genomförts. Inför upphandlingen har analyser genomförts för att bättre anpassa bland annat tömningsfrekvens av papperskorgar till ett områdes behov. Det nya avtalet innebär en högre frekvens av bastömningen av papperskorgar och att de områden med högst behov får tömning varje dag under de delar av året då behovet är som störst. Det nya avtalet innebär även att fler och större ytor kontinuerligt plockas rena från skräp. För att ytterligare stärka arbetet mot klotter har ett kompletterande avtal för klottersanering tecknats. Detta möjliggör bland annat sanering på höga höjder och intill högspänningsledningar. Sanering av området kring Solna station har kunnat genomföras som ett resultat av det nya avtalet. Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen längs Råsundavägen från Solna station och öster ut har genomförts. Målning av vägmarkeringar på asfalt har genomförts. Fokus för årets målningsarbeten var parkeringsplatser för funktionshindrade, övergångsställen samt symboler med 30 kilometer per timme 3
intill stadens skolor. Arbete med renovering av trappor i stadsmiljön i Råsunda och Skytteholm har slutförts. Montering av informationsskyltar vid stadens lekplatser har påbörjats. På skyltarna framkommer lekplatsens namn, geografiskt läge samt kontaktuppgifter för felanmälan. Arbetet med framtagande av en plan för säkra skolvägar har slutförts. En trivsam stad Solna ska vara en trivsam stad och erbjuda en attraktiv miljö att leva samt verka i. För att nå denna intention är det viktiga en långsiktigt god skötselnivå av det offentliga rummet. För det krävs bra avtal för drift och skötsel och en stark avtalsuppföljning och entreprenörsstyrning. De nya avtalen för tomt- och parkskötsel sommartid har implementerats under våren. Implementeringen av de två entreprenörerna - en för tomtmark och en för allmän platsmark - innebär inte bara fler och tydligare tjänster och högre servicenivåer än tidigare, det innebär också att flera platser i staden lyfts till en högre nivå av skötsel. Förutom ovanstående har nämnden inom detta område under året arbetat med följande åtgärder: Solnas nya blomsterprogram har implementerats. Bland annat så har ett 15-tal nya perennplanteringar planterats ut runt om i staden. En utökning av stadsodlingen har genomförts som innebär att en ny odlingsplats har etablerats i Bergshamra och att befintliga platser har kompletterats med ytterligare odlingsmöjligheter. Upphandling av skötselentreprenör för stadens naturmark är slutförd. Arbetet med stadens nya julbelysningsprogram har fortsatt. Under året har extra utsmyckning av tre platser i staden inför första advent genomförts. De tre platserna är utvalda för att det är platser som många solnabor och besökare passerar. På uppdrag av kommunstyrelsen och med utgångspunkt i den utredning som redovisats under 2016, har tekniska nämnden arbetat med att anlägga en ny allmän badplats. Under året valdes en plats för lokalisering av badet vid Huvudsta strand, invid Huvudsta bassängbad. Arbetet med att anlägga badet pågår. Cykelstaden Solna Utifrån översiktsplanens målsättning att det ska vara möjligt att nå hela Solna via cykel, antog kommunstyrelsen under 2016 en cykelplan. För att fortsätta genomförandet av planen har nämnden under året arbetet med följande projekt: Anläggning av cykelfält längs med Råsundavägen. Arbeten längs Sjövägen för att ge mer plats för gående och cyklister då nya cykelfält skapas i ett av de tidigare körfälten för biltrafik. Omskyltning av stadens cykelvägar med uppsättning av cirka 700 vägvisningsskyltar. Ett genomförandeprogram kopplat till stadens cykelplan har tagits fram. Nya verksamhetslokaler Den genomgående ombyggnationen av Råsundagårdens förskola har slutförts under hösten och planeras att tas i bruk till terminsstarten 2018. Före detta Fridhemsskolans lokaler har renoverats och anpassas till förskola, grundskola och kulturskola. Två nya klassrum har byggts för Granbackaskolan i den f.d. gymlokalen i grannfastigheten. Ny ishall på Ulriksdals idrottsplats Byggnation av den tredje ishallen på Ulriksdals idrottsplats har slutförts och hallen invigdes under hösten. Ny ventilation på Västra skogens förskola Arbetet med utbyte av ventilationssystem på Västra skogens förskola har genomförts. Inom ramen för projektet installerades ny ventilation, ny elcentral och ett urval av ytskikt målades. Omgestaltning av Sjövägen I mars beslutade tekniska nämnden att Sjövägen ska enkelriktas och omgestaltas. Det skapar förutsättningar för minskade trafikflöden, sänkta hastigheter och att ännu bättre än idag knyta samman grönområdena. Biltrafiken halveras och cyklister och gående prioriteras avseende användning av gaturummet. I och med beslutet påbörjades förvaltningens detaljprojektering och avrops- och upphandlingsarbete. 4
Under hösten har arbetena slutförts. Upphandling och avtalsuppföljning Arbete med många upphandlingar, både entreprenader och ramavtal, har pågått under perioden. Några exempel är fastighetsdrift, renhållning, underhåll av vägbeläggningar, digital betalning av parkeringsbiljett och skötsel av naturmark. Arbetet i flera av upphandlingarna har skett i nära samarbete med stadens övriga förvaltningar och andra kommuner. Inom stadsmiljöverksamheten fortsätter arbetet att stärka entreprenörsstyrning och avtalsuppföljning inom de tre avtalsområdena avfall & renhållning, gata & trafik och park & mark. Inom fastighetsverksamheten förbereds organisationen och hyresgästerna för det nya driftavtalet genom att sätta ny organisation och nya arbetssätt. Tekniska nämnden har fått en kompletterande utbildning av extern expert på lagen om offentlig upphandling och en repetition av stadens styrande dokument och arbetssätt avseende upphandlingsarbete. Vid utbildningstillfället fick nämnden även information om statistik rörande nämndens upphandlingsarbete sedan nämnden bildades 2015. Nämnden har sedan start 2015 genomfört 64 upphandlingar av ett samlat uppskattat avtalsvärde på 2 miljarder kronor. I och med nämndens gedigna och högkvalitativa upphandlingsarbete har ingen av de genomförda upphandlingarna överprövats. Av de 64 upphandlingarna har 32 upphandlingar beslutas i nämnden och 32 upphandlingar beslutats av förvaltningschef i enlighet med nämnden delegationsordning. De 32 upphandlingar nämnden fattat beslut om motsvarar 98 % av det uppskattade ordervärdet. De 32 mindre upphandlingar förvaltningschef fattat beslut om motsvarar därmed endast 2 % av nämndens totala avtalsvärde. Nya leverantörer för telefonbetalning av parkering Upphandling har utförts av nya leverantörer av telefonbetalning för parkering i Solna. Solnabor och besökare kan från den 1 september välja mellan tre olika leverantörer för telefonbetalning. I samband med denna förändring fick stadens alla parkeringsautomater ny och enhetlig information om telefonbetalning. Utökning av stadens mobila miljöstation Rutten för den mobila miljöstationen har utökats med ytterligare sju platser i Solna. Det gör det möjligt för ännu fler solnabor att återvinna farligt avfall och grovavfall nära hemmet. Mål och uppdrag Nedan redovisas uppföljning av de av kommunfullmäktige fastställda mål och uppdrag för 2017. Uppföljningen av nämndmål sker genom analys av mått samt aktiviteter som genomförts. Mål och uppdrag följs i första hand upp i delårsrapporten per augusti samt i årsredovisningen. Nämndmål Kommunfullmäktige har i stadens verksamhetsplan och budget för 2017 beslutat om följande nämndmål. I Nämndmål Solna ska ha en ren, snygg och trygg stadsmiljö. Avfallshanteringen ska ske med bästa möjliga resursutnyttjande och minsta möjliga miljöpåverkan. Solna ska ha en god framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet för alla som bor och rör sig i staden. Solna ska ha ändamålsenliga, tillgängliga och effektiva lokaler, som erbjuder en god miljö att vistas i. Tekniska nämnden ska öka nöjdheten hos solnabor, företagare och stadens verksamheter med nämndens service och myndighetsutövning. Solna ska ha en ren, snygg och trygg stadsmiljö. Målet uppfylls till stor del i år. De mått som ligger till grund för att bedöma om målet är uppfyllt eller inte baseras huvudsakligen på utfallet i den medborgarundersökning som staden deltar i. För 2017 har Solna haft följande resultat: Nöjdhet med renhållning av parker och allmänna platser i kommunen (6,4). Detta är en ökning jämfört med resultatet från 2016 (6,2) och 2015 (5,9). Nöjdhet med kommunens åtgärder mot klotter och annan skadegörelse (6,4). Detta är en minskning jämfört med resultatet från 2016 (6,5), men en ökning jämfört med 2015 (5,9). 5
Upplevelse av hur tryggt och säkert det är att vistas utomhus på kvällar och helger (6,3). Detta är en minskning jämfört med resultatet från 2016 (6,6), men är samma resultat som 2015 (6,3). Förutom mått från medborgarundersökningen bedöms också resultat från arbetet med avtalsuppföljning inom stadsmiljöområdet. Under perioden har arbetet med att stärka avtalsuppföljningen genomförts enligt plan. Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse är: Servicenivåerna för skräpplockning och tömning av papperskorgar har utökats under året efter analys av inkomna ärenden från medborgare samt översyn av stadens ytor. Utökningen är störst i områdena Huvudsta, Hagalund, centrala Solna, Bagartorp samt Bergshamra. Ungefär 100 nya papperskorgar har satts upp i stadsmiljön. Insatsen omfattar flera olika typer av papperskorgar, bl.a. ett antal s.k. smarta papperskorgar som automatiskt komprimerar avfallet. Förra årets servicenivåer för klottersanering har bibehållits och klottersanering utförs varje vardag utifrån stråk för rondering samt felanmälningar. Ett nytt program har implementerats under året för ettåriga växter (annueller). Totalt under året har drygt 10 000 lökar och plantor planterats ut i cirka 50 urnor, planteringslådor och rabatter. Ett 15-tal planteringar med perenna växter (fleråriga) har även fått nya plantor. Tre cirkulationsplatser har fått ny utsmyckning under året i form av växter och dekorationssten hämtat från stenbrottet i Huvudsta. Under 2016 genomfördes ett pilotprojekt för att låta solnaborna prova på stadsodling vid Huvudstafältet, Råstasjön och vid kvarteret Odin i Hagalund. Efter positiv respons från solnaborna har de tre odlingsplatserna under 2017 kompletterats med en fjärde plats vid Svedenområdet i Bergshamra. Belysningsstolpar, armaturer och ljuskällor byts kontinuerligt. De nya ljuskällorna är mer energieffektiva samt ger bättre ljus. Utifrån genomförd trygghetsvandring med Trygghetsrådet har exempelvis stadens park intill Huvudsta centrum fått ny belysning. Den sammanvägda bedömningen av mått och genomförda aktiviteter är att målet till stor del uppfylls under året. Avfallshanteringen ska ske med bästa möjliga resursutnyttjande och minsta möjliga miljöpåverkan. Målet uppfylls delvis i år. De mått som ligger till grund för att bedöma om målet är uppfyllt eller inte baseras huvudsakligen på utfallet i medborgarundersökningen. För 2017 har Solna fått följande resultat: Nöjdhet med sophämtningen i kommunen (7,5). Detta är en ökning jämfört med 2016 (7,3) och 2015 (7,3). Nöjdhet med tillgång till återvinningscentraler (6,0). Detta är en minskning jämfört med 2016 (6,1), men en ökning jämfört med 2015 (5,6). Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse är: Vidareutvecklingen av den mobila återvinningscentralen är slutförd enligt plan. Satsningen från 2016 med den mobila återvinningscentralen har fortsatt under 2017 och besöker regelbundet Bergshamra, Huvudsta och Hagalund. Under 2017 har den mobila miljöstationen utvecklats. Efter att tidigare endast besökt Solna centrum, besöker den mobila miljöstationen nu åtta olika platser runt om i staden. Arbetet med att sortera ut mer matavfall är slutfört enligt plan. Proaktiva insatser har genomförts främst i form av brevutskick till bostadsrättsföreningar och villaägare i Solna med information om sortering av matavfallet. Staden har även deltagit i den regionala informationskampanjen "Sortera matresten". Den sammanvägda bedömningen av mått, genomförda aktiviteter och det ekonomiska utfallet är att målet delvis uppfylls under året. 6
Solna ska ha en god framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet för alla som bor och rör sig i staden. Målet uppfylls delvis i år. De mått som ligger till grund för att bedöma om målet är uppfyllt eller inte baseras huvudsakligen på utfallet i den medborgarundersökning som staden deltar i. För 2017 har Solna fått följande utfall: Nöjdhet med möjlighet att transportera sig med bil i staden (7,3). Detta är en ökning jämfört med 2016 (7,2) och 2015 (6,9). Nöjdhet med tillgången till gång- och cykelvägar (6,8). Detta är en ökning jämfört med 2016 (6,6) och 2015 (6,5). Nöjdhet med trafiksäkerheten på gång- och cykelvägar (5,7). Detta är samma resultat som 2016 (5,7) och en ökning jämfört med 2015 (5,1) Antalet döda och allvarligt skadade i trafiken i staden ligger sedan flera år stabilt på låga nivåer. Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse är: Arbetet med att ta fram långsiktig genomförandeprogram för stadens cykelplan är slutförd. Råsundavägen som ingår i huvudcykelstråk har under 2017 fått nya cykelfält längs den sträcka där cykel tidigare gick i blandtrafik med bilar. I samband med enkelriktningen av Sjövägen har mer plats skapats för gående och cyklister. Insatsen innebär bättre framkomlighet på det regionala Solnastråket, som går mellan Solnabron och Enköpingsvägen. Omkring 700 nya vägvisningsskyltar har monterats längs stadens cykelstråk. Enköpingsvägen har fått ny asfalt under året liksom Barks väg och Björnstigen i Bergshamra. Arbetet med tillgänglighetsåtgärder i stadsmiljön är slutfört enligt plan. Övergångsställen längs Råsundavägen öster om Solna station har fått sänkning av kantsten samt taktila plattor för att underlätta för personer med synnedsättning. Trottoarer med ojämn plattsättning har fått ny plattläggning. Arbetet med att ta fram en plan för säkrare och tryggare skolvägar i Solna är slutfört enligt plan. Ett kompletterande genomförandeprogram kommer att färdigställas under första kvartalet 2018. Redan i år har inledande insatser genomförts vid Bergshamraskolan inom områdena belysning, övergångsställen & passager samt avlämningsplatser. Den sammanvägda bedömningen av mått och genomförda aktiviteter är att målet delvis uppfyllts under året. Solna ska ha ändamålsenliga, tillgängliga och effektiva lokaler, som erbjuder en god miljö att vistas i. Målet uppfylls delvis i år. De mått som ligger till grund för att bedöma om målet är uppfyllt eller inte baseras på uppföljning av lokal- och energieffektivitet samt brukarnas upplevelse av fastigheter och lokaler. Utvecklingen av energieffektivitet mäts baserat på förbrukning av el och fjärrvärme i stadens lokaler. I slutet av 2016 tecknades ett nytt avtal för elenergi där staden köper el som är producerad helt med förnybar energi. Detta innebär att alla fastigheter under 2017 enbart förbrukat förnyelsebar elenergi. Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse är: Arbetet med att utveckla fastighetsdriften har slutförts enligt plan. En upphandling av ny leverantör för fastighetsdrift har genomförts och avtal har tecknats. Arbetet med byte av leverantör och implementering av avtalet har pågått under hösten. Byggnation av en ny ishall på Ulriksdals idrottsplats har avslutats under hösten. Arbetet med en ny skola och kulturskola i före detta Fridhemsskolans lokaler pågår enligt plan. Upprustning av Råsundagårdens förskola är slutfört enligt plan. Arbetet med utbyte och installation av ny ventilation på Västra skogens förskola är slutfört enligt plan. Åtgärder för att öka energieffektiviteten i fastigheter och lokaler har fortsatt under året. I samband med bytet av leverantör inom fastighetsdrift skapades också möjligheter för bättre uppföljning och kontroll 7
av energiförbrukningen i stadens fastighetsbestånd. Arbetet med att genomföra planerat underhåll har pågått med avvikelser under året. På grund av de stora om- och nybyggnadsprojekten har några åtgärder inom planerat underhåll och energieffektivisering fått skjutas framåt i tid. Arbetet med kompetenshöjande insatser inom tillgänglighetsområdet har inte genomförts under året. Den sammanvägda bedömningen av mått och genomförda aktiviteter är att målet delvis är uppfylls under året. Tekniska nämnden ska öka nöjdheten hos solnabor, företagare och stadens verksamheter med nämndens service och myndighetsutövning. Målet uppfylls delvis i år. Brukarnöjdheten inom tekniska nämndens ansvarsområden har i mätningar utvecklats svagt positivt under året. Kontaktcenter genomför sedan mars 2015 kontinuerliga mätningar av solnabornas och andra intressenters nöjdhet inom områdena engagemang, generell nöjdhet, kunskap, tips och råd och uppklarning. Den generella nöjdheten har ökat något under året och ligger i senaste mätningen på 90 procent. Lösningsgrad är det mått som visar hur många ärenden kontaktcenter löser i första kontakten. Tekniska förvaltningen strävar efter att kontaktcenter ska få möjlighet att hantera så många ärenden som möjligt i första kontakten, det vill säga förvaltningen eftersträvar en så hög lösningsgrad som möjligt. Under året har kontaktcenters lösningsgrad för tekniska nämndens ärenden legat på 74,6 procent, vilket innebär en minskning med 6 procentenheter jämfört med föregående år. Solna deltar i Stockholm Business Alliances servicemätning. Undersökningen är upplagd enligt analysmodellen Nöjd-Kund-Index där kundnöjdhet mäts på en skala från 0-100. Det nöjd-kund-indexresultat (NKI) för markupplåtelser som presenterades i april 2017 blev 61 jämfört med 72 för år 2016. Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse är: Arbetet med att stärka avtalsuppföljningen har intensifierats under året. Ytterligare en avtalsansvarig har rekryterats för att följa upp viktiga avtal. Att snabbt följa upp avvikelser i upphandlad verksamhet ökar nöjdheten bland solnabor och verksamheter. Arbetet med att vidareutveckla kommunikationsinsatser har pågått under året. En handlingsplan för att förbättra nöjdheten med service inom markupplåtelser bland företagare är framtagen. Den sammanvägda bedömningen av mått och genomförda aktiviteter är att målet delvis uppfylls under året. Uppdrag Kommunfullmäktige har i stadens verksamhetsplan och budget för 2017 beslutat om följande uppdrag...,..,..,.., Uppdrag Tekniska nämnden får i uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen förbättra förutsättningarna för vardagsmotion i Solna. I detta arbete ingår att ta fram en plan för utveckling av utegym. Tekniska nämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att i samråd med trygghetsrådet ta fram en plan för säkra skolvägar samt för ökad trygghet och säkerhet i närmiljön vid Solnas skolor. Kommunstyrelsen genom trygghetsrådet har i uppdrag för 2016 att göra en trygghetsinventering i Solna. Med bl.a. denna trygghetsinventering som grund får tekniska nämnden i uppdrag att genomföra åtgärder i Solnas olika stadsdelar för att öka tryggheten och förbättra stadsmiljön. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med byggnadsnämnden och tekniska nämnden genomföra en utredning av hur solnaborna kan utnyttja närheten till vattnet. 8
Tekniska nämnden får i uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen förbättra förutsättningarna för vardagsmotion i Solna. I detta arbete ingår att ta fram en plan för utveckling av utegym. Uppdraget är slutfört. Uppdraget är slutfört och utredningen redovisades till kommunstyrelsen, tekniska nämnden och kultur- och fritidsnämnden i december. Utredningen om att förbättra förutsättningarna för vardagsmotion har samordnats med utredningen om uppdraget om närheten till vattnet. Utredningen är utförd av Iterio och redovisar förslag till åtgärder utmed vattnet som ska underlätta tillgängligheten och förbättra förutsättningarna för vardagsmotion i form av promenader, jogging och/eller cykling. Utredningen har också tagit fram en plan för utveckling av utegym. Den innehåller bland annat förslag på lämpliga platser för placering, en princip för hur utegym bör utformas vad gäller redskap, storlek, yta, utformning m.m. samt en kostnadsuppskattning på framtagna förslag. Tekniska nämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att i samråd med trygghetsrådet ta fram en plan för säkra skolvägar samt för ökad trygghet och säkerhet i närmiljön vid Solnas skolor. Uppdraget är slutfört. Uppdraget är slutfört och redovisat till de tre nämnderna i december. Nämnderna har beslutat om plan för säkrare och tryggare skolvägar i Solna stad. I stadens verksamhetsplan och budget för 2017 finns uppdraget att ta fram en plan för säkrare och tryggare skolvägar i Solna. Tekniska nämnden, barn- och utbildningsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden har haft uppdraget att i samråd med trygghetsrådet arbeta fram planen. Planen syftar till att ge inspiration och att redovisa konkreta åtgärder för hur staden bör arbeta långsiktigt med dessa frågor. Målet med arbetet utifrån planen är att höja trafiksäkerheten i den fysiska miljön vid stadens skolvägar och att öka den upplevda tryggheten i trafikmiljön. Kommunstyrelsen genom trygghetsrådet har i uppdrag för 2016 att göra en trygghetsinventering i Solna. Med bl.a. denna trygghetsinventering som grund får tekniska nämnden i uppdrag att genomföra åtgärder i Solnas olika stadsdelar för att öka tryggheten och förbättra stadsmiljön. Uppdraget är slutfört. Uppdraget är slutfört. Solna stad genomförde en trygghetsinventering under 2016 som har legat till grund för planeringen av stadens trygghetsarbete under 2017. Inom de fokusområden som har pekats ut för respektive stadsdel i inventeringen har särskilda trygghetsinsatser genomförts. Tekniska nämndens arbete har redovisats till trygghetsrådet i april och till tekniska nämnden i september. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med byggnadsnämnden och tekniska nämnden genomföra en utredning av hur solnaborna kan utnyttja närheten till vattnet. Uppdraget är slutfört. Uppdraget är slutfört och utredningen redovisades i kommunstyrelsen och tekniska nämnden i december 2017 och kommer att redovisas i byggnadsnämnden i januari 2018. Solnabornas tillgänglighet till vattnet sker i hög utsträckning via promenadvägar och cykelvägar utmed vattnet. 9
Det innebär att uppdraget har ett nära samband med uppdraget om spontanmotion inklusive utegym. Tekniska förvaltningen har därför genomfört en utredning som omfattar båda uppdragen. Utredningen har utförts av Iterio och redovisar förslag till åtgärder utmed vattnet, som ska underlätta tillgängligheten och förbättra förutsättningarna för vardagsmotion i form av promenader, jogging och/eller cykling. Det finns även ett förslag till utformning av standardutegym, samt en plan över lämplig placering av dessa. Ekonomisk analys av utfall Driftutfall Tekniska nämnden visar ett underskott på 0,4 mkr, vilket motsvarar 2,3 procent av nettobudgeten. För den skattefinansierade verksamheten uppgick intäkterna under året till 405,3 mkr vilket är 26,0 mkr högre än budget för 2017. Kostnaderna uppgick till 424,0 mkr, vilket är 26,5 mkr högre än budget. Överskottet jämfört med budget vad gäller nämndens intäkter beror främst på dessa faktorer: Gatukostnadsersättningar från exploateringsobjekt har gett nämnden ökade intäkter på totalt 7,7 mkr under året. Intäkterna motsvaras av samma kostnader för avskrivningar av exploateringsobjekten, vilket gör att nettokostnaden för exploatering på nämndens driftbudget är 0. Intäkterna för parkering på allmän platsmark är 6 mkr högre än budget. Detta beror bland annat på att avgifter betalade för parkering blivit högre än förväntat, vilket kan kopplas till befolkningsökningen och att antalet besökare i Solna stad ökat. Intäkter för markupplåtelser, TA-planer och schakttillstånd är 10 mkr högre än årets budget. Detta beror främst på att förvaltningen arbetat aktivt med uppföljningen av markupplåtelser för att säkerställa att dessa är i linje med de nya avgifterna som infördes inför 2016. Underskottet när det gäller nämndens kostnader kan främst förklaras av följande faktorer: Kostnader för elförbrukning är 4,9 mkr högre än årets budget. Detta beror dels på ökade avgifter för elnät, dels att det nya förbrukningsavtalet med rörligt spotpris blev högre än budgeterat, samt till viss del ökad förbrukning. På grund av vakanser och personalomsättning under året samt ökade kostnader för utredningsuppdrag är kostnaden för konsulter och inhyrd personal högre än budgeterat. Byte av driftentreprenör för markskötsel har gett engångskostnader på grund av så kallad "nollställning" av vissa ytor. Engångskostnader pga skadestånd och i förtid avslutade hyresavtal. Kapitalkostnader är 3,4 mkr högre än budget, främst beroende på grund av aktivering av tillfälliga boenden. Tekniska nämnden nettokostnader är 8,2 mkr lägre jämfört med samma period föregående år. Jämfört med föregående år har intäkterna ökat med 41,1 mkr och kostnaderna ökat med 32,9 mkr. Driftredovisning januari - december (tkr) Utfall 2016 Budget 2017 Utfall 2017 Avvikelse 2017 Avvikelse 2016-2017 Verksamhetens intäkter 364 146 379 250 405 282 26 032 41 136 Verksamhetens kostnader -391 071-397 487-423 968-26 481-32 897 Nettokostnader -26 925-18 237-18 686-449 8 239 Verksamhetens kostnader Underskottet när det gäller nämndens kostnader kan främst förklaras av följande faktorer: Kostnader för inköp av anläggningstillgångar och köp av huvudverksamhet (kontoklass 4) är 3,3 mkr högre än årets budget. Jämfört med föregående år har kostnaderna ökat med 3 mkr. Kostnader för köp av huvudverksamhet såsom parkeringsbevakning har ökat med 4 mkr i jämförelse med budget och utfall 2016 pga 10
nytt avtal som samtidigt resulterade i en ökning av parkeringsintäkterna. Avvikelsen mot budget kan vidare förklaras av att inköp av möbler och vitvaror till uthyrda fastigheter ökat något under perioden, vilket huvudsakligen berott på utbyte av gammal utrustning i fastigheterna. Kostnader för personal (kontoklass 5) är 5,4 mkr lägre än budget för perioden. Jämfört med föregående år har kostnaderna ökat med 2,4 mkr. Den ökade kostnaden beror på att planerade nyrekryteringar har genomförts. Kostnader för elförbrukning, uppvärmning, underhåll och reparation av fastigheter (kontoklass 6) är 0,5 mkr högre än budget för perioden. Jämfört med föregående år har kostnaderna ökat med 9 mkr. Främst beroende på ökade avgifter för elnät samt ett nytt förbrukningsavtal med rörligt spotpriset blev högre än budgeterat, samt till viss del ökad förbrukning. Övriga verksamhetskostnader (kontoklass 7) är 15,6 mkr högre än budget för perioden. Jämfört med föregående år har kostnaderna ökat med 10 mkr. Avvikelsen mot budget beror dels på att kostnader för konsulter och tillfälligt inhyrd personal har ökat och dels på att kostnader för köp av tjänster inom kommunen ökat. Ökningen av konsulter och tillfällig personal beror främst på att förvaltningen haft vakanser under året som har behövt ersättas med inhyrd personal. Ökningen av interna tjänster beror dels på ökade insatser inom IT-området och dels på viss utökning av insatser från socialförvaltningens arbetsmarknadsenhet för stöd med insatser i stadsmiljön. Utfall kostnader 2017 (tkr) Kontoklass 2016 2017 Förändring Kontoklass 4 (Anläggningstillgångar mm.) -64 937-68 038 4,8 % Kontoklass 5 (Löner mm.) -15 873-18 291 15,2 % Kontoklass 6 (Övriga verksamhetskostnader) -162 091-170 938 5,5 % Kontoklass 7 (Forts. övriga verksamhetskostnader) -32 501-42 696 31,4 % Köp av huvudverksamhet Förvaltningen har avtal inom ett flertal områden som klassas som köp av huvudverksamhet, det gäller: Skötsel av parker och naturmark Vinter och sommarunderhåll av gator, gång- och cykelvägar Entreprenader för vägarbeten, vägmärken och trafikljus Parkeringsövervakning samt bortforsling av bilar Inga stora förändringar har skett vad gäller typ av verksamhet som köps in under perioden. Jämfört med föregående år har flera avtal upphandlats på nytt, vilket gör att avtalsupplägg och utförare skiftat inom vissa områden. Under perioden har förvaltningen köpt huvudverksamhet för totalt 66,5 mkr, vilket kan jämföras med utfall för 2016 på 64,7 mkr. Ökning av kostnaderna beror främst på de nya avtalen såsom avtal för vinterväghållning, de ökade kostnaderna för felavhjälpning av belysningen m.m. Kostnaderna för parkeringsövervakning har ökat något beroende på en större grundbeställning och att flera stora evenemang genomförts under perioden. Köp av huvudverksamhet (tkr) Konto 2016 2017 Förändring Konto 463 (Köp av huvudverksamhet) -64 632-66 745 3,3 % Verksamhetens intäkter Överskottet jämfört med budget vad gäller nämndens intäkter beror främst på dessa faktorer: Intäkter för markupplåtelser, TA-planer och schakttillstånd är 10 mkr högre än budgeterat för perioden. Jämfört med förra året har intäkterna ökat med 10,8 mkr. Ökningen beror på att fler större byggetableringar har tillkommit, vilket innebär ökade intäkter för staden i form av markupplåtelser. Förvaltningen har också fortsatt arbetat aktivt med uppföljningen av taxeärenden för att säkerställa att dessa är i linje med de avgifter som antogs av kommunfullmäktige under 2016. Hyresintäkterna från fastighetsbeståndet är 1,8 mkr lägre än budget för perioden. Avvikelsen mot budget beror främst på att hyrorna för nyetablerade Parkskolan och tredje ishallen på Ulriksdal endast kommer 11
att faktureras under årets sista månader. Jämfört med samma period föregående år är hyresintäkterna 16 mkr högre. Ökningen jämfört med föregående år förklaras främst av att fler fastigheter och lokaler hyrts ut. Gatukostnadsersättningar från exploateringsobjekt har gett nämnden intäkter på totalt 7,7 mkr under perioden. Jämfört med föregående år har intäkterna ökat med 5,0 mkr. Ökningen beror på att flera exploateringsprojekt avslutats under 2017, vilket resulterar i ökade gatukostnadsersättningar. Intäkterna motsvaras av samma kostnader för avskrivningar av exploateringsobjekten, vilket gör att nettokostnaden för exploatering är 0 kr för Tekniska nämnden. Intäkterna för parkering på allmän platsmark är 6 mkr högre än budget för perioden. Jämfört med föregående år har intäkterna ökat med 10 mkr. Både intäkter för parkeringsavgifter, boendeparkering och felparkering har ökat. Detta beror på ett ökat antal boende och besökare i staden, men också på att nivån på parkeringsövervakningen är högre än under föregående år. Intäkterna för förhyrd parkering är 2,8 mkr lägre än budget för perioden. Intäkterna ligger på något högre nivå jämfört med föregående år. Under perioden har ett arbete pågått med att hyra ut vakanta parkeringsplatser. Effekten av detta arbete har varit lägre än förväntat. Dels beroende på en underskattning i efterfrågan på vakanta platser i vissa områden i staden, dels på grund av hyresstopp för vissa parkeringar som kommer att försvinna i och med planerade exploateringar. Utfall intäkter 2017 (tkr) Kontoklass 2016 2017 Förändring Kontoklass 3 och 8 (Intäkter) 364 146 405 282 11,3 % Investeringsutfall Tekniska nämndens sammanlagda investeringsutgifter för den skattefinansierade verksamheten under perioden uppgår till 256,8 mkr. Jämfört med samma period föregående år har investeringstakten ökat med 73,5 mkr. Sett till hela investeringsbudgeten är avvikelsen -59,4 mkr. Två av budgetområdena har under året relativt stora avvikelser i utfallet. Hyresgästanpassningar som har överskridit budgeten med 47,4 miljoner kronor och idrotts- och fritidsinvesteringar som har överskridit budgeten med 16,8 mkr. Även budgetområdena Energi/miljö samt "fastighet/myndighetskrav/säkerhet" har mindre avvikelser och har överskridit budget med 1,6 respektive 0,3 mkr. Som del i en generell förklaring till underskotten är dels att vakanser och personalomsättning på fastighetsavdelningen gett ökade kostnader för konsulter i projekten, dels har olika myndighetskrav som inte kunnat förutses vid beställning och projektering varit fördyrande. Avvikelserna kommenteras mer utförligt i texten om respektive investeringsområde. I budgetuppföljning per oktober 2017 lämnades en prognos på investeringsutfallet för 2017 på 227,4 mkr - ett underskott på 30 mkr. Den stora avvikelsen mellan prognos och utfall på 29 mkr hänförs till de tre stora investeringsprojekten på fastighetssidan. Dels av fördyringar och obudgeterade verksamhetsanpassningar, dels av en mycket hög progress och slutförandetakt. Idrotts- och fritidsinvesteringar Utfallet för hela området är 51,5 mkr under perioden. Det innebär att området som helhet redovisar ett underskott mot tilldelad budgetram på 16,8 mkr. Det enskilt största projektet inom området är den tredje ishallen vid Ulriksdals idrottsplats. Byggnationen av ishallen har pågått under hela året och hallen invigdes i november. Utfallet för projektet är 51,2 mkr under perioden. Underskottet i utfallet jämfört med budget beror bland annat på utgiftsökningar i projektet, främst markarbeten som under genomförandet var betydligt större än förväntat då projektet planerades. Progressen och slutförandet av byggnationen har också lett till att kostnader som förväntats belasta 2018 har uppkommit och belastat projektet 2017. Hyresgästanpassningar Utfallet för hela området är 146,1 mkr under perioden. Det innebär att området som helhet redovisar ett underskott mot tilldelad budgetram på 47,4 mkr. De största projekten inom området är ombyggnaden av f.d. Fridhemsskolan med ett utfall på 76,4 mkr och 12
upprustning av Råsundagårdens förskola med ett utfall på 52,3 mkr. Under perioden har också flera takarbeten genomförts med ett utfall på totalt 6,0 mkr. Det största projektet inom det området är bytet av tak på Råsundaskolan. Övriga projekt är bland andra verksamhetsanpassning på Granbackaskolan och Skytteholmsskolan, fortsatt etablering av nya paviljonger vid Paprikans förskola samt verksamhetsanpassning i Skoga äldreboende. Underskottet i utfallet jämfört med budget beror främst på förändringar i ekonomin i de två stora ombyggnadsprojekten Fridhemsskolan och Råsundagården. För Fridhemsskolan har behovet av renoveringar visat sig bli större än vad som förväntades när projektet planerades. Detta beror främst på att fastighetens skick gjorde att större insatser behövde genomföras under renoveringen. Det gäller t.ex. behovet av att byta delar av ventilation och att köket i skolan behövde moderniseras innan skolan åter kunde tas i bruk. Ytterligare krav på verksamhetsanpassningar av beställare har också bidragit till fördyringar i projektet. I renoveringen av Råsundagården beror utgiftsökningarna i projektet främst på dyrare insatser för projektering och rivning i samband med genomförandet av projektet. Även för dessa projekt har progressen och slutförandet av byggnationerna har också lett till att kostnader som förväntats belasta 2018 har uppkommit och belastat projektet 2017. Fastighet/myndighetskrav/säkerhet Utfallet för hela området är 15,1 mkr under perioden. Det innebär att området som helhet redovisar ett underskott mot tilldelad budgetram på 0,3 mkr. De största projekten inom området är upprustning av Råsundagårdens förskola med ett utfall på 11,1 mkr, säkerhetsinstallationer med ett utfall på 1,6 mkr, uppgradering till fullvärdiga kök i gruppbostäder (0,6 mkr) samt tillgänglighetsåtgärder (0,6 mkr) Energi/miljö Utfallet för hela området är 10,6 mkr under perioden. Det innebär att området som helhet redovisar ett underskott mot tilldelad budgetram på 1,6 mkr. De största projekten inom området är upprustning av ventilation på Västra skogens förskola (3,8 mkr), Bergshamraskolan (2,2 mkr) och Ängkärrsskolan (2,0 mkr). Övriga klimat- och miljöförbättrande upprustningar har ett utfall på 0,9 mkr och energieffektivisering med ett utfall på 0,9 mkr. Underskottet i utfallet beror dels på ovan angivna generella fördyringar i projekten, dels på oförväntade kostnader för evakueringar och högre materialkostnader. Gator och trafik Utfallet för hela området är 25,4 mkr under perioden. Det innebär att 93 procent av den tilldelade ramen på 27,1 mkr har förbrukats under perioden. De största projekten inom området är nya cykelfält längs med Råsundavägen och Sjövägen samt enkelriktning på Sjövägen med ett utfall på 5,7 mkr, allmänna badplatsen vid Huvudstabadet 2,5 mkr, vägbeläggning i Bergshamra och Kungshamra 1,7 mkr, uppsättning av nya väg- och trafikskyltar 1,2 mkr och tillgänglighetsåtgärder inom gata och trafik med ett utfall på 0,7 mkr. Trygghetsskapande åtgärder Utfallet för hela området är 8,3 mkr under perioden. Det innebär att 63 % av den tilldelade ramen på 13,0 mkr har förbrukats under perioden. De största projekten inom området gäller säkerhetsåtgärder och utomhusbelysning inom fastighetsområdet med ett utfall på 5,0 mkr, nya smarta papperskorgar med ett utfall på 0,9 mkr, åtgärder med upprustning av rondeller med ett utfall på 0,6 mkr, åtgärder inom utveckling av trygg stadsmiljö med utfall på 0,3 mkr. Avfalls- och återvinningsverksamheten Utfallet för hela området är 0,5 mkr under perioden. Det innebär att 66 procent av den tilldelade ramen på 0,7 mkr har förbrukats under perioden. Projektet källsortering står för hela utfallet. Investeringsredovisning januari - december (tkr) Utfall 2016 Budget 2017 Utfall 2017 Avvikelse 2017 Avvikelse 2016-2017 Verksamhetens inkomster 417 0 0 0-417 13
Utfall 2016 Budget 2017 Utfall 2017 Avvikelse 2017 Avvikelse 2016-2017 Verksamhetens utgifter -183 296-197 350-256 756-59 406-73 460 Nettoutgifter -182 879-197 350-256 756-59 406-73 877 Investeringsutfall per budgetområde januari - december (tkr) Budget Utfall 2017 2017 Tekniska nämnden Idrotts- och fritidsinvesteringar -34 700-51 515 Hyresgästanpassningar -98 750-146 109 Fastighet/myndighetskrav/säkerhet -14 800-15 141 Energi/miljö -9 000-10 648 Trygghetsskapande åtgärder -13 000-8 253 Gator och trafik -27 100-25 088 Summa -197 350-256 756 Tekniska nämnden, affärsverksamhet Renhållning -700-459 Summa -700-459 Affärsverksamheten Avfalls-och återvinningsverksamheten har under 2017 haft intäkter på 59,5 mkr och kostnader på 59,5 mkr. Jämfört med 2016 har både intäkter och kostnader ökat med 1,2 mkr. Nettoutfallet är ett nollresultat för 2017, vilket är i nivå med budget. Avfalls- och återvinningsverksamhetens kostnader täcks av avgifter från brukarna och eventuella underskott eller överskott redovisas som en fordran eller skuld gentemot avfallskollektivet. Det faktiska utfallet är ett underskott på 5,5 mkr för 2017. Detta beror främst på att avfallsverksamheten har haft kraftigare kostnadsutveckling än budgeterat. Den kraftiga kostnadsutvecklingen är också anledningen till att årets utfall var större i förhållande till den prognos som lades per oktober 2017. Stadens skuld till avfallskollektivet var den 1 januari 2017 3,6 mkr för att den 31 december 2017 övergå till en fordran gentemot avfallskollektivet med 1,9 mkr. Driftredovisning januari - december (tkr) Affärsverksamheten Utfall 2016 Budget 2017 Utfall 2017 Avvikelse 2017 Avvikelse 2016-2017 Verksamhetens intäkter 58 265 49 761 59 504 9 743 1 239 Verksamhetens kostnader -58 265-49 761-59 504-9 743-1 239 Nettokostnader 0 0 0 0 0 Investeringsredovisning januari - december (tkr) Affärsverksamheten Utfall 2016 Budget 2017 Utfall 2017 Avvikelse 2017 Avvikelse 2016-2017 Verksamhetens inkomster 0 0 0 0 0 Verksamhetens utgifter -472-700 -459 241 13 Nettoutgifter -472-700 -459 241 13 Kvalitet, verksamhetsutveckling och effektivisering Upphandling, avtalsuppföljning och inköp Under året har förvaltningen fortsatt arbetet med att förstärka både planering, genomförande och uppföljning av nämndens avtal. Specifika åtgärder som genomförts i perioden beskrivs närmare i avsnittet om viktiga händelser. Tekniska nämnden har löpande fått information om status avseende upphandlingarna i konkurrensplanen. Förvaltningen utgår i upphandlingsarbetet ifrån relevanta lagrum samt stadens policys, riktlinjer och anvisningar. I nya avtal med entreprenörer regleras beställarens rätt att genomföra revision i syfte att kontrollera att entreprenörens timpriser och kostnader för material enligt avropsavtal och åtagande är i enlighet med upphandlingen och ramavtalet, det framgår även att beställaren har rätt att genom auktoriserad revisor eller 14
annan oberoende tredje part granska leverantörens skyldigheter enligt avtalet. I samtliga upphandlingar framgår också vikten av uppföljning och detta finns redan i upphandlingsläget formulerat som krav på vilken uppföljning som ska genomföras. Vad gäller avvikelser och sanktioner kopplat till detta anges i avtalet vad som gäller rörande vite, omförhandling, avbeställning samt hävning av avtalet. I arbetet med inköpsprocessen avseende tjänstebeställningar har en förstudie har genomförts och samråd pågår med SLF för att ha ett system i staden och att ha koppling till ekonomisystemet för tydlig uppföljning. Arbetet kommer fortsätta under 2018. Kvalitetsdeklarationer Tekniska nämnden har fyra antagna kvalitetsdeklarationer; Renhållning på allmän plats, Skötsel av gator gång och cykelvägar samt trafiksäkerhet, Vård av park och natur samt Hantering av avfall. Uppföljningen av efterlevnaden av tekniska nämndens kvalitetsdeklarationer har genomförts löpande inom ramen för tekniska förvaltningens systematiska avtalsuppföljning och entreprenörsstyrning. Vidare följs svarstider avseende inkomna felanmälningar upp löpande. Vid nya upphandlingar ses kvalitetsdeklarationerna över för att harmoniseras mot nya avtal. Kontakt med medborgare I januari 2015 lanserades stadens kontaktcenter där solnabor, företagare och besökare genom ett flertal kanaler får svar, råd och vägledning. Under året har arbetet fortsatt med att utveckla servicen genom att sträva efter att öka andelen ärenden som får svar inom utsatt servicenivå, Förvaltningen har även stärkt samverkan med kontaktcenter och utvecklat de frågor och svar som ligger till grund till kontaktcenters förmåga att lösa ärenden i första kontakten. Kontaktcenter är en viktig ingång för stadens alla förvaltningar och inte minst för tekniska förvaltningen. Antalet ärenden ökar konstant. I genomsnitt inkommer cirka 2 000 ärenden varje månad som rör tekniska nämndens verksamhetsområden. Kontaktcenter löser 3 av 4 ärenden via telefon, webbärenden och via personliga besök i receptionen. I senaste mätningen ligger lösningsgraden på ett genomsnitt på 74,6 procent, vilket är en minskning med 6 procent jämfört med utfallet under 2016. Den främsta orsaken till minskningen av lösningsgraden är att kontaktcenter under året har haft en högre personalomsättning. Flera av de i personalen som varit med från starten av kontaktcenter i januari 2015 har gått vidare till andra tjänster inom staden eller till andra uppdrag. Staden följer även löpande upp solnabornas, företagarnas och besökarnas nöjdhet med kontakten. Nöjdheten mäts ur fem (5) perspektiv; engagemang, generell nöjdhet, kunskap, tips & råd samt uppklarning. Nöjdheten med ärenden kontaktcenter löser inom tekniska nämndens ansvarsområden ligger högt och stabilt. Kategorin generell nöjdhet har i senaste mätningen ökat till 90 procent. Tvärsektoriella frågor Internationellt Arbetet med de tvärsektoriella frågorna, likabehandling och internationellt arbete, styr mot samtliga mål i stadens verksamhetsplan och budget. Nämnden har en drivande och samordnande roll vad beträffar stadens stadsmiljö och underhåll av fastigheter. Genom denna roll företräder nämnden staden internationellt i stadsmiljö- och fastighetsfrågor och internationella samarbeten när det är aktuellt. Ambitionen inför 2017 var att ha ett större engagemang i internationella frågor, men det interna arbetet har prioriterats istället. Likabehandling Under året har arbetet fortsatt med riktade satsningar för att förbättra stadsmiljön och öka tryggheten i Solna. Ett antal åtgärder har genomförts inom detta område. Det handlar bland annat om fortsatt förstärkta åtgärder mot klotter, säkerhetsarbeten i stadens fastigheter samt utökad renhållning och utplacering av fler soptunnor som ett 15
led i att skapa en ren stadsmiljö. Förvaltningen har också fortsatt arbetet med att förbättra tillgängligheten i stadsmiljön och har fortlöpande gjort tillgänglighetsanpassningar i befintliga fastigheter efter behov från hyresgästerna. Tekniska förvaltningen har fortsatt samarbetat med barn- och utbildningsförvaltningen för att skapa trafiksäkerhet och trygghet i skolornas närmiljö. Miljö Utgångspunkten för Solna stads miljöarbete är den av kommunfullmäktige antagna miljöpolicyn. Fokus ligger på följande områden: hållbar stadsutveckling, effektiv resursanvändning och god livsmiljö, som beskrivs i kommunstyrelsens strategi för Solna stads miljöarbete 2016 2019. Fastighetsverksamheten I arbetet med sunda inomhusmiljöer för fastighetsverksamheten har i upphandlingar ställts krav på att varor (byggvaror, färger, kemikalier etc.) som används i entreprenader ska vara miljöprövade enligt flera branschspecifika kriterier, bla Byggvarubedömningen och ibland enligt Sunda hus A-lista. I första hand används samma lista på varor och material som gäller vid miljöklassning enligt senaste version Miljöbyggnad. För El- och VVS-varor gäller minst halogenfria material, eventuellt ytterligare krav bestäms vid avropsavtal. Arbetet med uppföljning av energianvändandet i beståndet och att tillsammans med övriga nämnder skapa förståelse för, och gemensamt planera för lägre förbrukningar har under året fortsatt. Uppkopplingar mot övervakande system för drift i fastigheter och anläggningar ger ökade möjligheter att kontinuerligt följa upp energianvändningen. Redan idag finns visst systemstöd för detta som kan användas för att bevaka uppvärmningen av fastigheter. Från 1 december 2017 har en ny driftentreprenör, Primär fastighetsförvaltning, tagit över skötseln av stadens fastigheter. Det nya avtalet innebär ett effektivare och mer systematiskt sätt att effektivisera och följa upp energianvändningen i beståndet tillsammans med verksamheterna. Stadsmiljöverksamheten Under året har Stadsmiljöavdelningen i enlighet med verksamhetsplanen genomfört: Fortsatt genomförande av stadens cykelplan. Aktiviteter som genomförts har bl.a. varit att skapa en ny och förbättrad cykelvägvisning genom att sätta upp 700 nya vägvisningsskyltar i hela staden. Ny gatubelysning och belysning i tunnlar med nya armaturer och energisnåla ljuskällor har fortsatt under 2017. Arbetet med insamling av matavfall har fortsatt. I dagsläget har över 50 procent av Solnas hushåll möjlighet att sortera matavfall. Gemensamt har hushåll och verksamheter under 2017 samlat in runt 2 490 ton matavfall, vilket är 244 ton mer än föregående år. Genom åren har Solnas invånare, fastighetsvärdar och verksamheter visat stort engagemang och vilja att sortera matavfall. Dessutom har den mobila miljöstation som etablerades i början av 2016 fått utökad rutt och sju nya platser har införts där solnaborna kan återvinna. Den är ett komplement till stadens återvinningscentraler och möjliggör fastighetsnära insamling för de som inte har bil. Gemensamt för hela staden har sedan början av året ett nytt avtal för elenergi som är till hundra procent förnybar. Sedan årsskiftet nyttjas avtalet för all förbrukningsel i staden, som t.ex. används för trafikljus och gatubelysning. Utveckling av nyckeltal Fastighetsverksamheten och avfalls- och återvinningsverksamheten använder en uppsättning nyckeltal med koppling till miljöområdet som följs upp och återrapporteras till nämnden. Dessa är också inarbetade som underliggande mått i nämndmålen och påverkar därmed måluppfyllnaden för nämnden direkt. Arbetet med att under året utveckla nyckeltal för miljöområdet har inte slutförts utan fortsätter under 2018. Flera områden har identifierats, och det finns god potential att där vidareutveckla användningen av nyckeltal inom miljö. Det gäller t.ex. miljöåtgärder inom gata och trafik och satsningar på cykelvägar i staden. Medarbetare Antalet tillsvidareanställda på förvaltningen var den 31 december 34 personer. Medelåldern är 45 år och 16