Samråd enligt miljöbalken 6 kap 30 Ansökan om spänningshöjning på tillståndsgiven 36 kv kraftledning till 150 kv kraftledning mellan vindkraftsparken Tomasliden och Finnforsen Skellefteå och Norsjö kommuner, Västerbottens län Skellefteå Kraft Elnät AB
RAPPORT 2(17) Inneha ll 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund och syfte... 3 1.2. Koncessionsansökan... 4 2. Alternativ på sträckan Tomasliden-Bastuträsk... 5 3. Alternativ på sträckan Bastuträsk-Finnforsfallet... 6 4. Nollalternativ... 7 5. Tekniskt utförande... 7 5.1. Luftledning... 8 5.2. Markkabel... 8 6. sbeskrivning... 8 6.1. Kommunala planer... 9 6.2. Riksintressen och reservat... 9 6.3. Landskap... 10 6.4. Natur- och kulturmiljövärden... 10 6.5. Markanvändning och rennäring... 12 6.6. Bebyggelse... 13 6.7. Rekreation och friluftsliv... 13 7. Förutsedd miljöpåverkan... 13 7.1. Landskap... 13 7.2. Natur och kulturmiljövärden... 14 7.3. Markanvändning... 15 7.4. Rennäring... 15 7.5. Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet... 15 7.6. Rekreation och friluftsliv... 16 8. Tidplan... 17 9. Synpunkter och frågor... 17
RAPPORT 3(17) 1. Inledning 1.1. Bakgrund och syfte Ny kraftledning Tomasliden-Finnforsfallet wpd driver ett vindkraftsprojekt i Norsjö kommun genom projektbolaget wpd Onshore Tomasliden AB. Bolaget har i oktober 2014 sökt tillstånd för en vindkraftsanläggning med högst 10 vindkraftverk på berget Tomasliden/Bjärkliden väster om Bastuträsk i Norsjö kommun. Tillståndet för vindkraftsparken vann laga kraft i januari 2018. I juni 2016 sökte Skellefteå Kraft Elnät AB (fortsatt kallat Skellefteå Kraft) koncession för en 36 kv ledning för att ansluta vindkraftspark Tomasliden till en transformatorstation vid Finnforsens kraftstation i Skellefteå kommun. Koncessionen för den ledningen vann laga kraft i januari 2018. På grund av planerad ökad effektinmatning i Finnfors har det visat sig att det av tekniska skäl är bättre att bygga kraftledningen i 150 kv utförande än i 36 kv utförande. I enlighet med reglerna i Ellagen så måste en helt ny koncessionsansökan tas fram i samband med en spänningshöjning. Hela samråds- och tillståndsprocessen måste därför tas om på nytt från början. Eftersom det formellt sett är en helt ny ansökan så presenteras i detta samrådsunderlag flera alternativa sträckningar för ledningen. Skellefteå Krafts huvudalternativ är dock att 150 kv ledningen ska kunna byggas i samma sträckning och i princip samma utförande som den tillståndsgivna men ännu inte uppförda 36 kv ledningen. De miljökonsekvenser, skyddsmått m.m. som beskrivit i den tidigare ansökningsprocessen för 36 kv kraftledningen kommer därmed fortsatt gälla. Anslutningen av vindkraftverken inom vindkraftsprojekt Tomasliden till den gemensamma anslutningsledningen kan utföras genom ett så kallat icke koncessionspliktigt nät (IKN). Anslutningsledningen ska ägas och drivas av Skellefteå Kraft som i samarbete med wpd Scandinavia AB tar fram underlaget för ansökan. Samråd Detta samrådsmaterial utgör underlag för avgränsningssamråd enligt 6 kap i miljöbalken. Eftersom projektet i den förra ansökan (36 kv) ansågs ha betydande miljöpåverkan och då utförandet i föreliggande ansökan (150 kv) är snarlikt i form av dragning och uppförande bedömer Skellefteå Kraft att betydande miljöpåverkan kan antas även i detta fall. En specifik miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken ska därmed genomföras och Skellefteå Kraft genomför därför inte först ett så kallat utredningssamråd före avgränsningssamrådet. I samband med ansökan Skellefteå Kraft samråd med ett antal olika aktörer/sakägare och på samma sätt vill Skellefteå Kraft härmed samråda kring föreslagna ledningsalternativ med Länsstyrelsen Västerbotten, Norsjö kommun, Skellefteå kommun, ägare och innehavare av särskild rätt till berörda fastigheter, övriga enskilda särskilt berörda, rennäringen, organisationer såsom jaktlag och intresseföreningar, övrig berörd allmänheten samt övriga berörda statliga myndigheter enligt 6 kap 29 miljöbalken samt ellagen. Resultatet kommer att redovisas samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen kommer även resultatet och åtaganden från samrådet kring 36 kv-kraftledningen att redovisas.
RAPPORT 4(17) Därefter kommer en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att tas fram. När MKB och ansökan för ny koncession för linje avseende 150 kv är framtagen kommer handlingarna att skickas in för prövning hos Energimarknadsinspektionen. 1.2. Koncessionsansökan För att få bygga och driftsätta en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje, enligt Ellagen. Koncessionsansökan lämnas till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter remisshantering fattar beslut. Ansökan omfattar bland annat teknisk beskrivning, fastighetsägarförteckning, samrådsredogörelse, miljökonsekvensbeskrivning och karta. Ett koncessionsbeslut ger rätt att bygga ledningen men inte rätt att ta mark i anspråk. Skellefteå Kraft strävar efter att teckna frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Koncessionsbeslutet kommer att ligga till grund för den ledningsrätt som Skellefteå Kraft ämnar ansöka om hos lantmäterimyndigheten. Figur 1. Ledningssträckning för det befintliga tillståndet att bygga en 36 kv ledning.
RAPPORT 5(17) 2. Alternativ på sträckan Tomasliden-Bastuträsk Till samrådet och koncessionsansökan för 36 kv elledning 2016 tog Skellefteå Kraft fram en utredningskorridor mellan vindkraftspark Tomasliden och en transformatorstation söder om Bastuträsk. Samma utredningskorridor är aktuell för planerad 150 kv-ledning. Inom utredningskorridoren har inventeringar av naturvärden, kulturlämningar och fågelmiljöer utförts. Inom utredningskorridoren har fyra alternativ för ledningssträckning tagits fram. Tre av alternativen är luftledningar och ett utgörs av en markkabel. Huvudalternativet Luftledning Norr utgår från vindkraftspark Tomasliden, följer en skogsväg österut och korsar vägen mellan Riskälen och Risberg. Därefter följer ledningen en rågång och går via Holmen Skogs mark och längs kanten av två vägar fram till transformatorstationen söder om Bastuträsk. Detta alternativ har samma sträckning som den redan tillståndsgivna 36 kv luftledningen. Alternativet Luftledning Mitt utgår från vindkraftspark Tomasliden, följer en skogsväg österut och korsar vägen mellan Riskälen och Risberg. Därefter viker den av mot sydost och följer en skogsbilväg och landsvägen till transformatorstationen. Alternativet Luftledning Söder utgår från vindkraftspark Tomasliden, följer en skogsväg österut och viker av mot sydost innan den korsar vägen mellan Riskälen och Risberg. Därefter följer den huvudsakligen en skogsbilväg och landsvägen till transformatorstationen. Alternativet med Nedgrävd Kabel utgår från vindkraftspark Tomasliden, följer en skogsväg österut och viker av mot sydost innan den korsar vägen mellan Riskälen och Risberg. Därefter följer den huvudsakligen en skogsbilväg och landsvägen till transformatorstationen.
RAPPORT 6(17) Figur 2. Utredningskorridor med studerade alternativ på sträckan Tomasliden- Bastuträsk. 3. Alternativ på sträckan Bastuträsk-Finnforsfallet Mellan Bastuträsk och Finnforsfallet finns sedan 1950-talet en 36 kv luftledning. Här planerar Skellefteå Kraft att uppföra den nya 150 kv ledningen i kraftledningsgatan ca 10 m från nuvarande ledning. Den befintliga ledningen har en rationell sträckning och är sedan årtionden ett etablerat inslag i landskapsbilden. Den befintliga ledningen passerar inte något så känsligt område att det är motiverat att ändra ledningssträckningen och etablera en ny kraftledningsgata. Alternativ lokalisering på sträckan Bastuträsk-Finnforsfallet är om den nya ledningen placeras på norra sidan eller på södra sidan om den gamla ledningen. Eftersom ledningsgatan behöver vara trädsäker kommer den att breddas ca 10 m på den sidan där den nya ledningen byggs. Huvudalternativet är att bygga den nya 150 kv Luftledningen på norra sidan om den befintliga ledningen där den tillståndsgivna 36 kv ledningen skulle ha byggts. Alternativt utförande kan vara att ersätta luftledningen med en nedgrävd markkabel. Eftersom luftledningen passerar över ett stort antal sjöar och våtmarker samt även korsar Skellefteälven kommer en nedgrävd kraftledning medföra tekniska svårigheter, höga
RAPPORT 7(17) kostnader och större miljöpåverkan jämfört med en ny luftledning längs med befintlig kraftledningsgata. Figur 3. Den nya 150 kraftledningen placeras bredvid den befintliga ledningen Bastuträsk-Finnforsfallet 4. Nollalternativ Nollalternativet ska ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. I detta fall innebär det att vindkraftsparken troligen kommer att anslutas med den 36 kv luftledning som det redan finns lagakraftvunnen koncession för, vilket dock från allmän synpunkt är ett sämre alternativ. I detta fall innebär alltså nollalternativet att landskapsbilden och naturmiljön påverkas på ungefär samma sätt som om 150 kv ledningen får koncession. 5. Tekniskt utförande För den nya ledningen Tomasliden-Bastuträsk har Skellefteå Kraft tagit fram tre alternativ med luftledning och ett med nedgrävd markkabel, tekniken för dessa beskrivs nedan. För den nya ledningen Bastuträsk-Finnforsfallet är alternativet att följa befintlig kraftledning det som bedömts utgöra det minsta intrånget och därför vara det bästa alternativet.
RAPPORT 8(17) 5.1. Luftledning En 150 kv luftledning byggs med tre fasledare monterade på ca 17 meter höga parstolpar, men beroende på terrängprofil kan högre stolpar komma att användas. Ledningsgatan för aktuell ledning mellan Tomasliden och Bastuträsk blir cirka 40 meter bred. För ledningen mellan Bastuträsk och Finnfors kommer befintlig ledningsgata att breddas ca 10 m. De 17 m höga stolparna för 150 kv ledningen är 2 m högre än de 15 m höga stolparna som var planerade för 36 kv ledningen och avståndet mellan stolparna kan göras ca 20 m längre. I övrigt är skillnaden i utseende liten mellan 36 kv och 150 kv luftledning. Den planerade ledningen kommer att utföras trädsäker, vilket innebär att ledningsgatan görs så bred att inga träd intill kraftledningen ska kunna växa in i, eller falla på kraftledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste därför även enstaka så kallade farliga kantträd med jämna mellanrum avverkas i sidoområdena. 5.2. Markkabel Markkabel kan vara fördelaktigt vid passage av tätbebyggt område med bebyggelse då en markförlagd kabel skapar mindre elektromagnetiskt fält och tar mindre mark i anspråk. En markförlagd kabel är dock betydligt dyrare än en luftledning, särskilt på högre spänningsnivåer såsom 150 kv, och försämrar driftsäkerheten genom att felsökning och reparation försvåras. Ett kabelhaveri medför oftast omfattande och långvariga elavbrott pga. omfattande grävarbeten för att lokalisera och reparera den felande delen av ledningen. Detta är särskilt påtagligt där det inte finns väginfrastruktur. Kabelalternativet kräver också att kostsam kompensationsutrustning installeras. Omfattningen av kompensationsutrustning beror bland annat på kabelns längd och spänningsnivå. Markförlagda kablar medför ett intrång med krav på vissa restriktioner/begränsningar längs med kablarna, även om påverkan på landskapsbilden kan minskas genom markförläggning. Kraven kan vara i form av fria ytor (inga buskar, träd, stängsel, byggnader m.m.) motsvarande cirka 10 meter bredd längs hela kabelstråket. I kabelstråkets hela bredd på cirka 10 meter krävs att ytan hålls fri från träd buskar och byggnader m.m. Kabelalternativet bedömdes inte vara ett rimligt alternativ i ansökningsprocessen kring 36- kv ledningen och utgör därmed inte heller ett alternativt i denna ansökan. 6. sbeskrivning I beskrivningen nedan omnämns närliggande intresseområden som berörs av utredningskorridoren. Informationen kommer i första hand från de inventeringar som gjordes i samband med koncessionsansökan för 36 kv ledningen. Uppdaterad information har även inhämtats från Länsstyrelsen, Sametinget, Skogsstyrelsen, Sveaskog, Holmen Skog och Riksantikvarieämbetet. Information om bebyggelse har hämtats från fastighetskartan och information om översiktsplan och vindkraftsplan har inhämtats från Norsjö kommun och Skellefteå kommun.
RAPPORT 9(17) 6.1. Kommunala planer Det finns inte någon detaljplan eller områdesbestämmelser för utredningskorridoren i Norsjö kommun. Enligt Norsjö kommuns översiktsplan från år 2010 finns det ett biotopskyddsområde i västra delen av utredningskorridoren, i östra delen finns riksintressen för rennäringen och ledningen berör även tre våtmarker som finns med i våtmarksinventeringen. Dessa områden beskrivs mer detaljerat nedan. För resten av utredningskorridoren anges ingen specifik markanvändning i översiktsplanen. Projektet bedöms inte stå i konflikt med föreslagen markanvändning enligt Norsjö kommuns översiktsplan. I Norsjö och Malås gemensamma vindkraftsplan från år 2015 är området vid Tomasliden utpekat som ett lämpligt område för vindkraft, benämnt Bjärkliden. I vindkraftsplanen framgår även att kommunen är införstådd med att det kan behövas nya anslutningsledningar från nya vindkraftsparker till Skellefteå Krafts befintliga nät. För ledningen Bastuträsk-Finnforsfallet anges i Norsjö kommuns översiktsplan att den korsar ett riksintresse för rennäringen och två våtmarker av klass 4 enligt våtmarksinventeringen. Vidare anges att ledningen korsar triangelspåret mellan Skelleftebanan och Stambanan genom övre Norrland. I Skellefteå kommuns översiktsplan från år 1991 anges området kring ledningen som Övrig mark/skogsbruk, förutom området kring Skellefte älv som är av intresse för naturvården och friluftslivet. 6.2. Riksintressen och reservat I östra delen av utredningskorridoren för den nya ledningen finns ett riksintresse för rennäringen bestående av en flyttled längs sjöarna sydväst om Bastuträsk. Inga andra riksintressen finns utpekade i utredningskorridoren eller i dess närhet. Den befintliga ledningen berör fyra områden av riksintresse för rennäringen och korsar två spår som är av riksintresse för järnvägen. Ca 100 m norr om den befintliga ledningen finns Stensberget som är av riksintresse för naturvården av geologiska skäl. Inom utredningskorridoren och längs den befintliga ledningen finns inget område som är avsatt som naturreservat eller Natura 2000 område.
RAPPORT 10(17) Figur 4. Riksintressen i utredningskorridoren och längs befintlig ledning. 6.3. Landskap Landskapet består av myrar och brukad skog där de dominerande trädslagen är tall och gran. Bebyggelsen är gles och ligger främst längs landsvägar, sjöar och älvdalar. Utredningskorridoren och den befintliga ledningen är belägna i en relativt flack och låglänt del av landskapet. 6.4. Natur- och kulturmiljövärden Under hösten 2015 har fältinventeringar av naturvärden och fornminnen genomförts inom utredningskorridoren. I naturinventeringen konstaterats att områdets har en lång historia av skogsbruk och våtmarksdikning vilket påverkat naturvärdena negativt. De områden med högre naturvärden som påträffats består mestadels av äldre skogar och orörda våtmarker, se figur 5. I fornminnesinventeringen påträffades ett tjugotal kulturhistoriska lämningar och fornminnen. Hälften av dessa utgörs av bläckningar, d.v.s. märken på björkar där näverstycken tagits bort. Bland de övriga lämningarna ingår husgrunder, kolmilor och en gammal färdväg.
RAPPORT 11(17) Figur 5. Naturvärden, fornminnen och bebyggelse i utredningskorridoren. Under sommaren 2016 har fältinventeringar av naturvärden och fornminnen genomförts längs den befintliga ledningen. Den befintliga ledningen på sträckan berör enligt naturvärdesinventeringen två Naturvärdesområden och tio områden med Vissa Naturvärden. Dessa områden består mestadels av äldre skogar och orörda våtmarker, se figur 6. I fornminnesinventeringen påträffades ett trettiotal kulturhistoriska lämningar och fornminnen. Bland lämningarna ingår fångstgropar, stenmurar, kolmilor och gamla diken.
RAPPORT 12(17) Figur 6. Naturvärden, fornminnen och bebyggelse längs befintlig ledning. 6.5. Markanvändning och rennäring Skogsbruket dominerar markanvändningen i området. Ungefär hälften av marken i av utredningskorridoren och den befintliga ledningen ägs av bolagen Sveaskog och Holmen skog, den andra hälften ägs av privata markägare. Merparten de berörda och närliggande våtmarkerna har dikats under 1900-talet i markförbättrande syfte. Utredningskorridoren ligger helt inom Malå samebys gränsbestämda vinterbetesområde. Östra delen av utredningskorridoren berör riksintresse för rennäringen bestående av en flyttled längs sjöarna sydväst om Bastuträsk. Östra delen är klassat som trivselland och hela utredningskorridoren ingår i betesområde på förvintern. Den befintliga ledningen utgår från Malå samebys gränsbestämda område söder om Bastuträsk, korsar sedan Maskaure samebys gränsbestämda område och avslutas vid Finnforsfallet inom Mausjaure samebys område. Enligt Sametingets kartmaterial går en av Maskaure samebys flyttleder längs med den befintliga kraftledningen. Maskaure och Mausjaure samebyar har uppsamlingsområden på varsin sida om Skellefteälven vid Finnforsfallets kraftstation. Dessa båda uppsamlingsområden och ett område mitt på den befintliga ledningen är klassade som riksintresseområde för rennäringen, se figur 4.
RAPPORT 13(17) 6.6. Bebyggelse Inom ett område på ca 500 m från utredningskorridoren finns två bostadshus. Det närmaste är ett fritidshus vid sjön Nörd-Lidträsket inom utredningskorridoren på ca 100 m avstånd från ledningsalternativen. Vid Norrmyran finns det bostadshus på 200-500 m avstånd från de olika ledningsalternativen. Från byarna Riskälen och Risberg är avståndet ca 1 km, se figur 5. Kring den befintliga ledningen finns det sex bostadshus inom 100 m och ytterligare ett antal hus inom 200 m, det närmaste ligger på ca 40 m avstånd från ledningen. De närliggande bostadshusens status och en bedömning av deras nuvarande användning kommer att redogöras för i kommande MKB. Fem av de sex närmaste husen vara av ett används som byagård ligger söder om ledningen och ett ligger ca 100 m norr om ledningen. Samlad bebyggelse vid kraftledningen finns på båda sidor om älven vid Finnforsfallet. Längs resten av ledningssträckan finns ytterligare ett närliggande hus norr om byn Röjnoret, se figur 6. 6.7. Rekreation och friluftsliv Aktuellt område är tillgängligt för bland annat jakt, skoteråkning, bär- och svampplockning och som strövområde. Inga områden av riksintresse för friluftsliv eller rörligt friluftsliv berörs av utredningskorridoren. En skoterled mellan Bastuträsk och Kalvträsk korsar utredningskorridoren. Den befintliga kraftledningen korsar en skoterled söder om Bastuträsk och en annan skoterled vid Finforssens kraftstation. Finnforsens kraftstation med omgivningar är ett populärt turistmål i Skellefteå kommun. Turisterna kommer för att se Finnfors kraftverksmuseum som skildrar vattenkraftens utveckling från år 1906. Den befintliga kraftledningen ingår här som en naturlig del i ett större kulturhistoriskt sammanhang. 7. Förutsedd miljöpåverkan I detta avsnitt redovisas en översiktlig bedömning av vilka konsekvenser den planerade ledningen förväntas medföra. I den MKB som kommer att bifogas ansökan kommer kraftledningarnas miljökonsekvenser att utredas och beskrivas mer utförligt, liksom motivering till val av ledningssträckning. Generellt har utredningskorridoren och de olika ledningsalternativen planerats för att begränsa intrång och störningar på berörda intressen så långt möjligt. 7.1. Landskap Byggnation av en ny kraftledning ger alltid viss påverkan på landskapet. En luftledning påverkar landskapet genom stolpar och trädfria skogsgator. Bredden på skogsgatan och stolparnas höjd har betydelse för ledningens påverkan. I alternativet med markkabel blir
RAPPORT 14(17) påverkan på landskapet något mindre, särskilt om markkabeln i huvudsak förläggs längs med befintliga vägar. Det i huvudsak skogsklädda relativt låglänta landskap som berörs av utredningskorridoren bedöms som tåligt visuellt och påverkan på landskapsbilden bedöms därför bli liten oavsett var i utredningskorridoren ledningen placeras. Den befintliga kraftledningen är sedan årtionden ett etablerat inslag i landskapet och ett byte av ledning längs samma kraftledningsgata förändrar inte detta märkbart. 7.2. Natur- och kulturmiljövärden Under hösten 2015 har fältinventeringar av naturvärden och fornminnen genomförts inom utredningskorridoren, se figur 5. Huvudalternativet och de övriga alternativen har anpassats så att påverkan på de identifierade naturvärdena minimeras. I fornminnesinventeringen påträffades ett tjugotal kulturhistoriska lämningar och fornminnen. Hälften av dessa utgörs av bläckningar, d.v.s. märken på björkar där näverstycken tagits bort. Bland de övriga lämningarna ingår husgrunder, kolmilor och en gammal färdväg. Alla kulturlämningar bedöms kunna bevaras med huvudalternativet och de andra alternativen. I den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska bifogas ansökan om nätkoncession kommer kraftledningens miljökonsekvenser att utredas och beskrivas mer utförligt. Huvudalternativet Luftledning Norr har anpassats förr att undvika identifierade naturvärden och kulturhistoriska lämningar. Även de andra alternativen medför att naturvärden och kulturhistoriska värden huvudsakligen bevaras. Längs den befintliga ledningen har två Naturvärdesområden och tio områden med Vissa Naturvärden identifierats, se figur 6. Huvudalternativet Luftledning Norr kommer att medföra att kraftledningsgatan breddas norrut ca 10 m vilket medför ett mindre intrång i en del av de identifierade områdena med naturvärden. Även alternativet med luftledning söder om befintlig ledning innebär ett intrång i områden med naturvärden. I MKB kommer åtgärder presenteras för att minska intrånget och påverkan i känsliga miljöer. I den arkeologiska utredningen påträffades ett trettiotal kulturhistoriska lämningar och fornminnen. Bland lämningarna ingår fångstgropar, stenmurar, kolmilor och gamla diken. Den nya ledningen kommer att passera över flera av de kulturhistoriska lämningarna. Arkeologerna bedömde att den nya kraftledningen kan uppföras utan att skada fornminnena så länge hänsyn tas vid placering av stolpar och vid övriga arbeten. Vid Skellefteälven rekommenderas att ledningsdragningen justeras så att en stenåldersboplats kan undvikas.
RAPPORT 15(17) 7.3. Markanvändning Markanvändningen i utredningskorridoren består i huvudsak av skogsbruk. Konsekvensen av den nybyggda ledningen och tillhörande ledningsgata är att produktiv skogsmark tas ur bruk. Påverkan på skogsbruket blir mindre där den nya ledningen kan samlokaliseras med befintliga vägar eller placeras längs våtmarker och rågångar. Under samrådet 2016 om 36 kv ledning tog Skellefteå Kraft och wpd utifrån markägarnas synpunkter fram en ledningsdragning som i hög grad minimerade intrånget på privat skogsmark och undvek naturvärden och kulturlämningar. Denna ledningssträckning utgör nu Huvudalternativet Luftledning Norr för 150 kv ledningen. Även vid den befintliga kraftledningen består den huvudsakliga markanvändningen av skogsbruk. För skogsbruket kan de båda ledningsalternativen anses vara ungefär likvärdiga. Närmare Finnforsfallet finns bebyggelse och tomtmark huvudsakligen på de befintliga ledningens södra sida varför en placering av den nya ledningen på nordsidan är att föredra. 7.4. Rennäring Under samrådsprocessen för 36kV ledningen för vindkraftsparken genomfördes ett samrådsmöte med Malå Sameby. Samebyn hade då inga synpunkter på valet av ledningssträckning och man bedömde att ledningen kommer att ha liten betydelse Ledningen berör huvudsakligen Maskaure sameby som under samrådsprocessen för 36kV ledningen meddelade att man inte har någon erinran mot projektet. Kraftledningen går även över Mausjaure samebys område under ca 900 m i Finnforsens samhälle och påverkan på rennäringen där bedöms bli liten. De tre samebyarna kommer att få chansen att yttra sig även till följd av Skellefteå Kraft ansöker om att utföra ledningen i en högre spänning 7.5. Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält finns nästan överallt i vår miljö, runt alla elektriska ledningar och elektriska apparater. De uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. De elektromagnetiska fälten påverkas bland annat av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan dem. Fälten är som starkast närmast fas alternativt ledare och avtar snabbt med avståndet. Elektriska fält kan delvis avskärmas av till exempel byggnadsmaterial och vegetation, men magnetfält är betydligt svårare att skärma av. Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar (utöver skyddsavstånd med hänsyn till eltekniska aspekter) finns inte framtagna av svenska myndigheter, då de inte anser att det vetenskapliga underlaget är tillräckligt gediget. Däremot har ansvariga svenska
RAPPORT 16(17) myndigheter (där bl.a. Strålsäkerhetsmyndigheten ingår) gemensamt formulerat en försiktighetsprincip för lågfrekventa magnetiska fält. Principen innebär, att man bör eftersträva att reducera magnetiska fält som starkt avviker från vad som kan anses vara normalt i bostäder och på arbetsplatser, om detta kan ske till rimliga kostnader och utan andra starkt negativa konsekvenser. Magnetfältet kring en kraftledning beror främst på strömmen i ledningen. Ju högre spänning man har desto mindre ström behövs för att överföra samma effekt. Det innebär att magnetfältet i detta fall beräknas bli lägre med en högre spänning. En mer utförlig beskrivning av magnetfältet ges i miljökonsekvensbeskrivningen. De föreslagna ledningarna ligger som närmast ca 40 m från ett bostadshus, på detta avstånd är magnetfältet så lågt att inga ytterligare åtgärder bedöms behöva vidtas. Eftersom ingen permanentbostad eller fritidshus ligger invid planerad ledning förväntas hälsoeffekterna bli obetydliga. På sträckan Tomasliden-Bastuträsk finn ett fritidshus på ca 100 m avstånd från ledningsalternativen. Vid Norrmyran finns det bostadshus på 200-500 m avstånd från de olika ledningsalternativen. Från byarna Riskälen och Risberg är avståndet ca 1 km, se figur 5. Kring den befintliga ledningen Bastuträsk-Finnforsfallet finns det sex bostadshus inom 100 m, det närmaste ligger på ca 40 m söder om ledningen. Fem av de sex närmaste husen vara av ett används som byagård ligger söder om ledningen och ett ligger ca 100 m norr om ledningen. För att minska störningen i boendemiljön för de närboende är en placering på norra sidan om befintlig ledning att föredra. 7.6. Rekreation och friluftsliv En trädfri korridor, med eller utan luftledning, i landskapet kan upplevas som störande vilket påverkar upplevelsen av området. Denna påverkan blir mindre för de delar av ledningen som går över myrar eller samlokaliseras med befintliga vägar. Den befintliga skoterleden kommer att korsa ledningen söder om Stor-Rödmossamyran. Här går de olika ledningsalternativen antingen över öppen myrmark eller längs en befintlig väg varför en skoteråkare på leden inte kommer att mötas av ett nytt öppet område i skogen när ledningen är färdig. Vilda däggdjur verkar inte störas av elledningar när konstruktionsfasen är avslutad. Sammanfattnings bedöms områdets värde för jakt, skoteråkning eller allmänt friluftsliv inte påverkas i någon betydande omfattning av något av ledningsalternativen. Under byggtiden kommer dock området tillfälligt att bli mindre tillgängligt och störas av anläggningstrafik. Uppförandet av en ny ledning bredvid den befintliga ledningen bedöms inte påverka rekreation och friluftsliv jämfört med idag annat än under byggfasen.
RAPPORT 17(17) 8. Tidplan Under 2018 genomförs avgränsningssamråd med markägare, myndigheter, samebyar och närboende. Under hösten 2018 planeras en koncessionsansökan med MKB att skickas in till Energimarknadsinspektionen. Ledningarna planeras att uppföras så att de kan tas i bruk samtidigt med vindkraftsparken vilket beräknas ske år 2020-2021. 9. Synpunkter och frågor Det är viktigt för oss att få era synpunkter på den föreslagna ledningen för att vi ska kunna utforma projektet så bra som möjligt. Inkomna synpunkter från samrådet kommer att inarbetas i koncessionsansökan och miljökonsekvensbeskrivning. Synpunkter skickas till l på Skellefteå Kraft, se kontaktuppgifter nedan. Det går även bra att kontakta Erik per telefon och e-post med frågor och synpunkter. Kontakt Skellefteå Kraft Elnät AB Kanalgatan 71 931 180 Skellefteå E-post: erik.spinnel@skekraft.se Tfn: 0910-77 27 65