Mötesanteckningar 1 (5) 2018-04-10 ES/INF Martin Löwing Möte i användarrådet för FU-statistik, 10 april 2018 Närvarande: Göran Marklund, Vinnva, rdförande Lars Bager-Sjögren Tillväxtanalys Peter Jhanssn, Teknikföretagen Marianne Hall, Vetenskapsrådet Karl Westberg, Näringsdepartementet Rger Svenssn, Institutet för Näringslivsfrskning Ingrid Petterssn, Universitetskanslersämbetet Eva Marie Rigné, Sveriges Kmmuner ch Landsting Martin A Wikström, Kungl. IVA Olf Sandberg, RISE AB Från SCB: Cecilia Hertzman, ES/LEDN Christian Schultz, b.ec ES/INF Martin Löwing, ES/INF sekr. Amanda Hanssn ES/INF Nils Adrianssn ES/INF Alicja Markiewicz, ES/INF Gerli Baldzens, ES/INF Frånvarande: Mats Jhnssn, Utbildningsdepartementet 1 Frmalia 1a. Ordf. öppnar mötet ch hälsar alla välkmna 1b. Eva Marie Rigné väljs till justerare 1c. Dagrdningen gdkänns 1d. Anteckningarna från föregående möte gdkänns 1e. Krt presentatinsrunda
2 (5) 2 SCB ch INF Cecilia Hertzman börjar med att presentera vad sm händer på SCB i strt, men främst på Avdelningen för eknmisk statistik (ES). SCB har sedan mitten på december en ny gd Jakim Stymne, sm närmast kmmer från SPV. Stymne kmmer att vara placerad i Örebr. SCB:s certifiering enligt ISO 20252 frtsätter att gälla SCB:s verksamhetsuppföljning för 2017; den avgiftsfinansierade verksamheten har genmförts i enlighet med kundernas beställningar hög punktlighet vid publiceringar; 99 % inga allvarliga fel svarsnivåerna har stabiliserats Omlkaliseringen till Örebr påverkade ca 100 persner, varav 32 nu har blivit uppsagda pga. arbetsbrist. SCB:s fältrganisatin har en övertalighet på ca 40 persner. Periden 2019-2021; SCB hppas kunna öppna upp företagsdatabasen för allmänheten. Detta kräver dck en förändrad finansieringsmdell Ett antal EU-direktiv får inverkan på verksamheten Fkus på öppna data Christian Schultz presenterar vad sm händer på ES/INF. ES/INF brttas främst med den stra persnalrtatinen. Fkus för att hantera detta ligger främst på att skapa effektiva utbildningsinsatser för nya kllegr samt att få igång vårt kvalitetssäkringssystem i SharePint. 3 Infrmatin från wrkshpen 28/2 Martin Löwing rapprterar från wrkshpen den 28/2 2018. Frågan m den nya definitinen av FU ledde fram till mindre (men mycket viktiga!) förändringar. Efter synpunkterna sm uppkm på mötet spreds ytterligare än versin av definitinen till deltagarna på wrkshpen, sm sedan gdkände denna.
3 (5) Frågan m de lika finansieringskällrna i ffentlig sektr samt UH diskuteras. Vilka finansieringskällr ska räknas sm interna respektive externa? UKÄ kan redan idag hjälpa SCB med detta. Frågan m tjänstekategrier inm UH-sektrn diskuteras. Frågan databehv leder fram till diskussiner m samverkan. Sm respns på detta handlar en str del av detta rådsmöte m detta. 4 CIS Från ch med nästa mgång kmmer Cmmunity innvatin survey (CIS) att baseras på den nya versinen av Oslmanualen (OM18). Amanda Hanssn presenterar krtfattat några av de viktigaste förändringarna samt ber rådet m synpunkter enligt underlag (Underlag punkt 4). Påverkan på CIS: OM18 fkuserar i högre grad på utput, effekter ch aktiviteter än vad tidigare versiner har gjrt. Dessutm flyttas en del fkus till icke-innvativa företag. För att parerar den förväntat ökade uppgiftslämnarbördan förändras ett antal andra frågr. Definitinen av innvatin breddas: för att man ska kunna prducera innvatinsstatistik enligt OM i andra sektrer än företagssektrn har definitinen av begreppet breddats. I praktiken påverkas definitinen (business innvatin mycket lite. Karl Westberg (N.dept.) har deltagit på BSDG ch gdkänt den nya definitinen för Sveriges räkning. Arbete med CIS-enkäten kmmer att frtskrida med att SCB tar fram en versin sm ska mättestas. Innan utskick kmmer rådsmedlemmarna att erbjudas tillfällen att lämna kmmentarer enkäten, dess utfrmning ch (delvis) innehåll. SCB frågade efter rådets tankar kring tre specifika frågr, ch m synpunkter i allmänhet rörande den nya CIS-enkäten; 1. C-Creatin (samskapande) / Custmisatin (Användaranpassande) Frågrna kring begreppen c-creatin ch custmisatin gällde hur vida rådet kände till begreppen ch m de trdde att företagen kan svara på frågr kring dem. Överlag verkade rådet uppfatta begreppen sm igenkända ch etablerade, men att det skulle vara svårt för företagen att svara på frågr kring dem. Även m det finns ett generellt intresse kring dessa frågr så är risken att så grunda indikatrer ger en falsk bild av det man vill mäta. Behvet är inte heller jättestrt.
4 (5) 2. Samverkan/samarbete I tidigare versiner av CIS har vi översatt c-peratin till samarbete. Ska vi istället översätta c-peratin till samverkan? Rådet verkar överlag tycka att rden (i alla fall i denna kntext) är synnyma ch det inte spelar någn större rll. Under diskussinen uppkmmer dck frågan m vilka typer av rganisatiner sm företagen samverkar med. I tidigare versiner av enkäten har vi frågat efter m företagen har haft innvatinssamarbeten med lika typer utav rganisatiner, vilket det under mötet verkade sm att vi ska sluta med. Rådet uttryckta en stark vilja att vi även i frtsättning ska samla in dessa data efter typ av rganisatin. I efterhand har det dck framkmmit att frågan kmmer att kvarstå i sin nuvarande frm även i cre-enkäten från Eurstat. Utöver detta kmmenterades att det är intressant att veta mer m hur mönstren för innvatinssamverkan ser ut. Hur ser den vertikala respektive hrisntala samverkan ut? Samverkar företagen med knkurrenter? Ytterligare knceptuella diskussiner m CIS-undersökningen rörde vad sm egentligen räknas sm en innvatin ch m det verkligen är rätt att inkludera köpt innvatin. Är imitatin (reverse engineered) verkligen innvatin? Vad händer m ett företag startar med en innvatin hur syns det i statistiken? 3. Intra-grup lans ch kncernintern samverkan I den nya enkäten har vi möjlighet att inkludera frågr m s.k. intragrup lans ch m kncernintern samverkan. Är det intressant? Rådet, framförallt Vinnva, uttrycker att det är väldigt intressant. 5 Samverkan Efter wrkshpen den 28/2 hs SCB framkm att det fanns ett behv av att prata m frsknings-, ch innvatinssamverkan. Sedan frskningsprpsitinen Kunskap i samverkan utkm 2016 har behvet av att mäta fenmenet ökat ytterligare, ch med det SCB behv av att veta vad våra användare behöver. Vid en runda kring brdet fick alla representanter möjlighet att beskriva samverkan utifrån sin kntext. SCB hade på förhand bett SKL, VR ch UKÄ att förbereda krta presentatiner m sin syn på samverkan VR (i samarbete med UKÄ) släppte måndagen innan mötet rapprten Redvisning av regeringsuppdrag att utveckla uppföljning av svensk frskning, sm bland annat behandlar ämnet. Nedanstående är främst tänkt att sammanfatta dessa synpunkter ch uttrycker inte nödvändigtvis alla lika nyanser. En mer detaljerad sammanställning av frågr ch svar kmmer att cirkuleras till
5 (5) rådsmedlemmarna sm underlag för vidare diskussiner vid ett senare tillfälle. Generellt kan sägas att rådet anser att statistik kring samverkan kmmer att behövas även i framtiden, ch att SCB kan hjälpa till att prducera denna. Det står ckså klart att det inte finns en unisnt vedertagen definitin av vad samverkan är även fast i princip alla är berörda av det. Trts detta har det gjrts en hel del arbete kring fenmenet, ch ett antal embryn definitiner (sm till stra delar liknar varandra) finns beskrivna. Det är dck klart m det är möjligt, eller ens önskvärt, att definiera samverkan så brett att definitinen täcker in alla varianter av fenmenet sm existerar. Arbeten kring samverkansmönster ch förslag på indikatrer finns ckså publicerade. SKL föreslg i slutet utav diskussinen att ett arbete kring att få klarhet i hur vi kan mäta samverkan bör påbörjas inm ramen för användarrådet. SCB åtg sig att anrdna en wrkshp efter smmaren på temat, men påpekade ckså att ansvaret för beredning av underlag inte enbart kan ligga på ss. SCB återkmmer till med en intresseförfrågan kring vilka av rådets medlemmar sm kan tänka sig att bistå. 6. Nästa möte + övrigt Nästa möte Sm datum för nästa rådsmöte väljs den 22/11 2018 Sm preliminärt datum för näst-nästa rådsmöte väljs den 9/4 2019. Övriga frågr Ingrid Petterssn, UKÄ: Hur bevarar ni ämneskunskapen? Utbildningspaket ch kvalitetssäkring. Peter Jhanssn, Teknikföretagen: kmmer en eventuell mklassning av vad sm räknas sm stra företag att påverka FUstatistiken? Om vi tvingades att redvisa statistiken på detta sätt skulle vi vara tvungna att sekretessmarkera många fler celler. Det är förståeligt att man i Tyskland vill göra detta, men antalet företag med fler än 500 anställda är inte strt i Sverige. Utöver detta kan det nteras att detta sätt (antal anställda) att definiera vad ett strt företag är överhuvudtaget kan ifrågasättas. 7. Sammanfattning -