Gymnasienätverket Göteborg 11 juni 2017 Minnesanteckningar från möte i Gymnasienätverket Tid: Torsdag 11 maj, kl. 13.00-16.00. Plats: Anders Personsgatan 8, Göteborg Gymnasienätverket Sammansättning Namn Karl-Olof Petersson, Ordförande Vakant Dennis Pavlovic Kristina Bergman Alme Annika Forsler Mikael O Karlsson Per Lindberg Egil Gry Cynthia Runefjärd Cristine Lysell Göran Careborg Leif Gardtman Lena Hellsten Lena Almqvist Helen Petersson Katarina Lindgren Kommun Partille Ale Alingsås Göteborg, Schillerska gymnasiet Göteborg, Gymnasieområde Skånegatan UBF Göteborg/Hvitfeldtska gymnasiet Göteborg, Gymnasieområde Lindholmen Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Öckerö Margaretha Allen, Sekreterare Sara Younis Lena Sjöstrand John Nelander GR Migrationsverket, del av mötet GR, del av mötet GR, del av mötet Syfte/uppdrag: Nätverkens representanter har strategiska ledaruppdrag. Ledamotskapet är personligt och nätverkets syften är att; - initiera regiongemensamma satsningar och uppdragsförslag till Utbildningschefsnätverket, - byta idéer, erfarenheter och kunskaper till gagn för den egna kommunens verksamhet såväl som för det regionala samarbetet, - på uppdrag av Utbildningschefsnätverket genomföra insatser såsom utredningar, projekt, kunskapsöversikter etc. - bevaka verksamhetsområdets utveckling nationellt och
internationellt och pröva tanken på samagerande där så är relevant, - årligen avlägga kort verksamhetsrapport. Ärendelista 1. Föregående mötes anteckningar Dessa lades till handlingarna. 2. Ev. nya medlemmar Inga nya medlemar. Regionalt samråd 3. Rapport om gymnasialt utbud 2016/2017 Margaretha A presenterade innehållet i rapporten. Nätverket uttryckte sig positivt till den nya rapporten. Förslag lämnades om att bjuda hit utbildningsutskottet för presentation av regionens arbete. Utbildningschefsnätverket har lämnat en gemensam skrivelse om alla de statsbidrag som kommunerna förväntas ansöka om. Skrivelsen har lämnats in i samverkan med Storstockholm och Skånekommunerna. Kompetensförsörjningen är under lupp. De flesta branscher behöver rekrytera. Vår egen bransch har inget råd. Varför inte det? Det kommer att behövas många nya förskollärare och lärare. En kommentar lämnades om att vi måste hålla i utbudet. Allt kan inte anpassas efter arbetslivets kortsiktiga behov. 15-16-åringen har ett långt arbetsliv framför sig. Den kommunala kortsiktiga budgeten kan inte bara råda. Kostnaderna ses över just nu. Utfallet 2015 visade på kraftiga höjningar för vissa program. Det måste ses som ett gemensamt ansvar. Göteborg, Mölndal, Lerum och Partille är med i en grupp som referens till Gymnasieekonomnätverket. 4. Kapaciteten 1-3 år framåt i 1:a aprilprocessen en utmaning Diskussion om utbudet, utifrån några av reflektionsfrågorna i Gymnasierapporten, genomfördes. En liten arbetsgrupp bör kika på den totala kapaciteten. Kalle tar med sig frågan till UC om hur en sådan utredning då ska se ut. Diskussion fördes om vad det är som begränsar kapaciteten. Är det lokalerna, när vi går mot ett mer digitalt skolsamhälle eller är det lärarbristen? Vad gör vi om vi inte lyckas locka lärare? Kapacitet utifrån det gamla sättet. Hur kan vi tänka nytt?
Malmö har börjat tänka nytt när det gäller lärare. Pedagoger och föreläsare kan vara två yrkesgrupper i skolan. Kvalitetsfrågor 5. Fördjupa det som kom fram vid föregående möte. Diskussion om: - Ingångs- och utgångsvärde - Mät- och vägbar kvalitet - Det demokratiska uppdraget - Anställningsbarhet - Väl förberedd för vad? - Alla GRs elever ska lyckas oberoende av huvudman hur då? - Plattform för samlad bild? - Olika uppdrag i olika roller - Vilka verktyg är framgångsrika? - Hårda eller mjuka data? Frisvar? - Tar vi reda på hur det går i arbetslivet eller på högskolan? - Hur får vi analyskompetens? - Ta fram två exempel till höstens första möte - Exempel på vad som görs i kvalitetsarbetet. Beslut om att ta denna fråga vidare i en lunch till lunch-konferens från lunch 14 september till lunch 15 september. Förslag lämnades om att träffa Malmös utbildningschefer. Egil har kontaktpersoner där. Kalle har också kontakter. Arbetsutskottet bereder frågan vidare. Information, vägledning och marknadsföring 6. Information om aktiviteten Future skills under Gymnasiedagarna Lena Sjöstrand GR Lena arbetade tidigare med Euro skills. Nu jobbar hon med arvet efter detta. En ny mötesplats i anslutning till Gymnasiedagarna planeras. Den ska handla om arbetsmarknaden, om var jobben finns och hur kan vi synliggöra detta. I oktober ska detta gå av stapeln. De vi vill ska medverka, alltså branscherna, är jättepositiva. Många har sagt ja. Många olika målgrupper finns, inte bara grundskoleeleverna. AF och BRG är med i arbetet. Det ska bli en mötesplats kring kompetensförsörjning. En gemensam sådan som vi kan utveckla årligen. Syftet är att samla erfarenhet och kompetens. Gymnasiedagarna är en känd plattform som målgrupperna kommer till. Bygger vi en ny mötesplats, så kan det nog bli bättre när det gäller antal deltagare. Logistiken under Euro Skills var samma som under Gymnasiedagarna. Future skills handlar om att öka matchningen och att hjälpa till med kunskap om olika yrken och karriärvägar. Ytan är lite separerad från Gymnasiedagarna.
Andra målgrupper är nyanlända, vuxna m fl. De kommer inte att besöka Gymnasiedagarna. En öppen yta, inspiration, marknadsplats, prova-på, dialog. Den här kompetensen behöver vi. Sveriges Byggindustrier vill möta och berätta om sina yrken. Prova-på ytorna koncentreras. I år blir det inga tävlingar eller uppvisningar. Hur kan vi visa upp kommande år via tävlingar? Det kittlar. Ett torg kommer finnas med eftergymnasial utbildning; Högskolor och universitet, yrkeshögskola och vuxenutbildning. Ett torg med Skola-Arbetslivsbesök. Praktikplatsen, Fastighetslabbet. Ett sommar- och extrajobbstorg för att locka dit föräldrar och andra. Exempel på bristområden: Poliser, Ingenjörer, Vårdpersonal. Lärare är också ett bristyrke. Pedagogiska yrken som, förskollärare och yrkeslärare. Lärarförbundet är engagerats. Under den vanliga mässan hur ska detta kopplas ihop? Kan man hänvisa till varandras ytor? Samma information ska finnas. Om jag ska bli detta hur ska jag gå då? Målgrupperna är i första hand: Elever år 8-9, vårdnadshavare och SYV. Under Euro skills var gymnasieeleverna nästan hälften av dem som kom. Syftet var då att stärka dem i sitt befintliga val inom gymnasieskolan. Nya målgrupper Gymnasieelever Vårdnadshavare- föräldramöte på plats (glöm inte gode män) Lärare/rektor lärarhandledning Arbetsförmedlare Nyanlända, arbetssökande - guidade turer om arbetsmarknaden på 5 olika språk Nätverket uppmanas att nominera till tävlingen Utmärkelsen och till Årets yrkeslärare. Prislistan för att delta presenterades. Aktuella frågor 7. Tema nyanlända -Uppdrag från UC om IM Språkintroduktion John Nelander GR presenterade ett nytt uppdrag om att kartlägga intressanta sätt att organisera IM Språkintroduktion. John kan komma tillbaka senare och presentera resultatet. - Annat aktuellt om nyanlända, laget runt
Sara Younis på Mottagningsenheten på Migrationsverket hade bjudits in till mötet (med kort varsel). Hon och hennes kollega Fathia tittar just nu på hur de kan jobba fram nya rutiner för de asylsökande ensamkommande barn som fyller 18 år under 2017. Inom ramen för detta tittar de även på skolfrågan, hur och var ungdomarna som flyttar till ett anläggningsboende kan fortsätta gå i skolan. På GR finns ett nytt projekt som heter Från barn till myndig och syftet är att titta på hur kommuner och Migrationsverket kan verka för en bättre övergång från kommunen boende till Migrationsverkets boende för de EKB som fyller 18 år. Sara har i uppdrag att arbeta med 18-åringar. Ansvaret gäller främst för frågor kring boendet. Förra året noterades att det var en skarp gräns mellan att vara barn och vuxen. Göteborgssituationen är väldigt speciell i förhållande till andra ställen. Här äger man inte boendena. Det som finns här är mera temporärt. Man vill försöka bli bättre på att följa närhetsprincipen. Det finns inga platser i Göteborg men det finns i Vänersborg och Borås. Är det pendlingsavstånd? Det finns boenden som inte används längre. Varför? Mottagningsenheten vill ha ett boende för 18-åringar. Det är svårt att få till ett särskilt boende. Vi håller på att utveckla Kållered just nu. Rutinen idag är att den kommande 18-åringen kallas till ett samtal på Fjärde Långgatan. Då finns det inget att erbjuda. Ankomstboendet kan erbjuda ett par nätter. Den nya rutinen ska bli att 18-åringen ska få en plats redan på 4:e Långgatan. På regional nivå diskuteras det mera om hur man kan informera ungdomarna. Att försöka förbättra mellan HVB och Migrationsverket. Närhetsprincipen bygger på skolgången. Förslaget ser ut så här: Mindre än en månad kvar då blir det Kållered. Har man mer än en månad kvar, så ska man slussas vidare till Vänersborg och Borås. De boenden som finns i närheten håller på att avvecklas. Inom Migrationsverkets boende så bestämmer verket. Bor du E-bo så får du flytta om du vill. För 18-åringen som har fått uppehållstillstånd är det annorlunda. Anvisning sker för dem som har uppehållstillstånd. En gång får de hjälp. Placering sker i mån av plats. När det blir utflyttningar så ska det bli plats för 18-åringar. Vem står för pendlingskostnaderna? Migrationsverket står inte för det. Lena: OM de väljer att gå kvar så eftersöker boendekommunen. Det blir fler och fler kommuner som inte behåller eleven i kommunen. Problem: Det handlar om hur staten väljer att fördela pengar. I förra veckan kom en ny lag om att även en 18-åring har rätt att fortsätta. Man kan eftersöka för dem som inte har fullföljt. Eleven har en individuell studieplan. IM-eleverna på SPRINT är som alla andra elever. Uppmaning från Sara: Skolorna kan skicka in uppgifter om kontaktperson till Sara. Denna kan informera om hur många elever som har mindre eller mer tid än en månad kvar av sin skolgång.
UC har gett ett uppdrag att inventera hur skolorna organiserar denna målgrupp. Är de i egen grupp eller integrerade? 8. College Väst - Aktuellt från ESF-projektet Johanna Redelius berättar om College Väst-projektet. Det är ett paraplyövergripande projekt som ägs av GR. Det består av Teknikcollege, Vård och omsorgscollege och Gröna näringar. I det sista handlar det om samverkan med Halland och en kartläggning. Vi samverkar med de andra delregionerna i VGR. College är en samverkan mellan kommun, utbildningsanordnare och arbetsliv. Två olika former av samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Ett led i att säkra kompetensförsörjning inom två sektorer. Begreppet ägs av parterna i arbetslivet. Konceptet bygger på partssamverkan ska bidra till kvalitet i utbildningen. Målen är att förstärka utbildningssystemets relevans för arbetsmarknadens behov och utsätta könsstereotypa yrkes- och utbildningsval för förändringstryck. Teknikcollege GR är nu återcertifierat i ytterligare fem år. Vård- och omsorgcollege arbetar under året med sin återansökan inför ny certifieringsperiod. Dessutom ska man i projektet kartlägga förutsättningar för nya samverkansstrukturer inom området livsmedel och gröna näringar. Förstärka strategiska samverkansstrukturer. Olika mål ingår i de tre delarna. Se bilder. Handledarutbildningar är i fokus. Skolverkets utbildning har nu byggts på med branschspecifika delar via branscherna själva. 9. Övriga frågor Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gymnasienätverkets möten återfinns på GR Utbildnings webbsida www.grkom.se/utbildning. Anmälan sker via länk i mailet. Vid anteckningarna /Margaretha Allen Sekreterare Gymnasienätverket