TSIU61: Reglerteknik. Regulatorsyntes mha bodediagram (1/4) Känslighet Robusthet. Sammanfattning av föreläsning 7

Relevanta dokument
TSIU61: Reglerteknik. Lead-lag-regulatorn. Gustaf Hendeby.

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av kursen. Gustaf Hendeby.

Lead-lag-reglering. Fundera på till den här föreläsningen. Fasavancerande (lead-) länk. Ex. P-regulator. Vi vill ha en regulator som uppfyller:

TSIU61: Reglerteknik. Reglerproblemet. Innehåll föreläsning 12: 1. Reglerproblemet: Ex design av farthållare. Sammanfattning av kursen

Kretsformning och känslighet

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av föreläsning 8 (2/2) Andra reglerstrukturer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 8 ˆ Framkoppling från störsignalen

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 6. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

EL1000/1120 Reglerteknik AK

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 5 (2/4) Stabilitet Specifikationer med frekvensbeskrivning

EL1010 Reglerteknik AK

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 7

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 8

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 12. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens ω och amplitud A,

TSIU61: Reglerteknik. Frekvensbeskrivning Bodediagram. Gustaf Hendeby.

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

Reglerteknik AK Tentamen

TSIU61: Reglerteknik. de(t) dt + K D. Sammanfattning från föreläsning 4 (2/3) Frekvensbeskrivning. ˆ Bodediagram. Proportionell }{{} Integrerande

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

Nyquistkriteriet, kretsformning

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

Specifikationer i frekvensplanet ( )

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 7. Framkoppling Koppling mellan öppna systemets Bodediagram och slutna systemets stabilitet

A. Stationära felet blir 0. B. Stationära felet blir 10 %. C. Man kan inte avgöra vad stationära felet blir enbart med hjälp av polerna.

Överföringsfunktion 21

TSIU61: Reglerteknik

Sammanfattning TSRT mars 2017

TSIU61: Reglerteknik. Matematiska modeller Laplacetransformen. Gustaf Hendeby.

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Reglerteori. Föreläsning 12. Torkel Glad

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN I REGLERTEKNIK I

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TSIU61: Reglerteknik. Poler och nollställen Stabilitet Blockschema. Gustaf Hendeby.

Reglerteknik AK. Tentamen 16 mars 2016 kl 8 13

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 10

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

En allmän linjär återkoppling (Varför inför vi T (s)?)

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

A

Överföringsfunktioner, blockscheman och analys av reglersystem

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 5: RGA, IMC. Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5: LQG. Föreläsning 6: LQ-reglering

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

Reglerteori. Föreläsning 5. Torkel Glad

Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Reglerteknik, TSIU 61

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 3 AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 5

Reglerteori. Föreläsning 8. Torkel Glad

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

TSIU61: Reglerteknik. Tillståndsbeskrivning. Lite om tillstånd och återkoppling

Transkript:

TSIU6 Föreläsning 8 Gustaf Hendeby HT 207 / 8 Innehåll föreläsning 8 TSIU6: Reglerteknik Föreläsning 8 Känslighet Robusthet Gustaf Hendeby ˆ Sammanfattning av föreläsning 7 ˆ Känslighet mot störningar ˆ Robusthet mot modellfel gustaf.hendeby@liu.se TSIU6 Föreläsning 8 Gustaf Hendeby HT 207 2 / 8 Sammanfattning av föreläsning 7 Regulatorsyntes med bodediagram. Räcker det med en P-regulator? 2. Inför en leadlänk (PD) för att få tillräcklig snabbhet och stabilitetsmarginal. Välj β så tillräcklig ϕ m fås (tänk på att laglänken tar fas) 2. Välj τ D så att fasökningen sker vid c 3. Välj K så att w c hamnar rätt 3. Om reglerfelet är för stort, inför en laglänk (PI). Välj γ så felkoefficienterna blir tillräckligt liten 2. Välj τ I så insvängningen mot stationäritet blir tillräckligt snabb 4. Rita bodediagram för det kompenserade systemet. Kontrollera att samtliga krav i frekvensplanet är uppfyllda. 5. Rita stegsvar och kontrollera att samtliga krav i tidsplanet är uppfyllda. OBS! Det är inte ovanligt att man måste göra om sin syntes några gånger! Det är en iterativ process! TSIU6 Föreläsning 8 Gustaf Hendeby HT 207 3 / 8 Regulatorsyntes mha bodediagram (/4) Tillbaka till kranen: ˆ ˆ Önskad skärfrekvens: rad/s Önskad fasmarginal: 50 (bör ge rimlig resonanstopp) ˆ Nuvarande fas i önskad skärfrekvens: 43 ˆ Nödvändig fasavancering: 3

TSIU6 Föreläsning 8 Gustaf Hendeby HT 207 4 / 8 Regulatorsyntes mha bodediagram (2/4) TSIU6 Föreläsning 8 Gustaf Hendeby HT 207 5 / 8 Regulatorsyntes mha bodediagram (3/4) ˆ Nödvändig fasavancering 3 ˆ Vi gör ett stegsvar med en P-regulator med K = 2 ˆ Alldeles för svängigt ˆ Kan vi på ett strukturerat sätt konstruera en bättre regulator mha öppna systemets bodediagram? arctan β 2 β = 3 π 80 β = 0.63 ˆ Denna fasavancering skall ske vid önskad skärfrekvens = = τ D β τ D =.26 ˆ Kretsförstärkningen skall vara i denna frekvens G(i)F lead (i) = K β G(i) = K =.0 TSIU6 Föreläsning 8 Gustaf Hendeby HT 207 6 / 8 Regulatorsyntes mha bodediagram (4/4) Känslighet

TSIU6 Föreläsning 8 Gustaf Hendeby HT 207 8 / 8 Känslighet mot störningar (/2) TSIU6 Föreläsning 8 Gustaf Hendeby HT 207 9 / 8 Känslighet mot störningar (2/2) Varför kan inte S(s) göras godtyckligt liten? Reglermål: z(t) = r(t) Z(s) = Specialfall G c (s) Slutna systemet R(s) + S(s) Känslighetsfuntionen V (s) Den modell vi tidigare (oftast) jobbat med får med: T (s) N(s) Komplementära känslighetsfunktionen G c = S = T = GF r + GF y + GF y GF y + GF y. Praktiska skäl: ˆ S(s) liten svarar mot att G(s)F y (s) är stor, vilket kräver en stor styrsignal. ˆ S(s) kan bara göras liten i det frekvensområde som har små mätstörningarm eftersom S(s) + T (s) = 2. Teoretiska skäl: ˆ Bodes integralsats S(i) < för vissa frekvenser S(i) > för andra frekvenser. F r (s) = F y (s) = F (s) och n = 0 TSIU6 Föreläsning 8 Gustaf Hendeby HT 207 / 8 Modellfel Robusthet ˆ Hur bra måste vår modell av det verkliga (sanna) systemet vara? ˆ Vad händer med stabiliteten?

TSIU6 Föreläsning 8 Gustaf Hendeby HT 207 2 / 8 Illustration av robusthetskriteriet (/2) Ex (försummad tidskonstant, α) TSIU6 Föreläsning 8 Gustaf Hendeby HT 207 3 / 8 Illustration av robusthetskriteriet (2/2) G c (i) = T (i) < G (i) G 0 (s) = α s + α G(s) G (s) = α s + α = s s + α G (i) = α + ( α )2 Notera brytpunkten i α. G (i) = α + ( α )2 OBS Om α är liten (den försummade dynamiken har låg frekvens, dvs den är långsam) måste bandbredden vara låg. TSIU6 Föreläsning 8 Gustaf Hendeby HT 207 4 / 8 Robusthet: exempel, svävande kula (/3) Vi approximerar modellen för den svävande kulan med en dubbelintegrator (dvs ett enkelt kraft-massa system) mÿ(t) = u(t) Y (s) = ms 2 U(s) Vi känner inte kulans massa exakt utan har m = m + δ Den verkliga överföringsfunktionen kan efter lite omskrivningar skrivas som ( n + δ)s 2 = m ( δ ) + m + δ G TSIU6 Föreläsning 8 Gustaf Hendeby HT 207 5 / 8 Robusthet: exempel, svävande kula (2/3) Nominell modell med m = G(s) = s 2 Regulator baserad på nominell modell (PD med approximerad derivata) ( s ) F (s) = 2 + 2 0.s + Komplementära känslighetsfunktionen T (s) = G(s)F (s) + G(s)F (s)

TSIU6 Föreläsning 8 Gustaf Hendeby HT 207 6 / 8 Robusthet: exempel, svävande kula (3/3) Som störst.72 Sammanfattning δ < + δ.72 0.46 < δ < 5.8 TSIU6 Föreläsning 8 Gustaf Hendeby HT 207 8 / 8 Några begrepp som får summera föreläsning 8 Bodes integralsats: Denna integral kan ses som ett mått på den totala känsligheten över samtliga frekvenser. Processbrus: Det brus så påverkar processen (systemet). Mätbrus: Det brus som påverkar mätsignalen y. Modellfel: Den modell vi använder kommer alltid att innehålla fel, detta innebär att vi måste försöka ta hänsyn till detta. Robusthetskriteriet: Sats som ger oss ett tillräckligt villkor för stabilitet, givet viss information om modellfelets storlek (ofta har vi en övre gräns).