E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Objektnummer 8448590
Titel: E4 Förbifart Stockholm, Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Objektnummer: 8448590 Utgivningsdatum: Maj 2011 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Riggert Anderson Författare: Konsortiet Förbifart Stockholm Foton: Trafikverket, Författarna Layout: Konsortiet Förbifart Stockholm Tryck: Arkitektkopia Distributör: Trafikverket, 172 90 Sundbyberg, Telefon 0771-921 921, www.trafikverket.se
INNEHÅLL FÖRORD 4 SAMMANFATTNING 5 INLEDNING 7 ANALYS 13 FEM GESTALTNINGSPRINCIPER 17 VÄGARKITEKTUR 21 TEKNIKBYGGNADER 53 TRAFIKPLATSER 59 Kungens kurva 60 Lovö 70 Vinsta 80 Hjulsta 88 Akalla 100 Häggvik 112 KÄLLOR 130 MEDVERKANDE 131 BILAGA 1 132 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 3 INNEHÅLL
FÖRORD Trafikverket har ett miljöansvar för såväl den statliga väghållningen som för hela vägtransportsektorns utveckling. I detta ansvar inbegrips också hänsyn till den visuella, kulturella och ekologiska miljön. Föreliggande gestaltningsprogram för Förbifart Stockholm är framtaget för att tillgodose nämnda områden inom vårt miljöansvar. Förbifart Stockholm avser att åstadkomma en bättre miljö, öka tillgängligheten och förbättra förutsättningar för Stockholmsregionens utveckling. Syftet med det framtagna gestaltningsprogrammet är att skapa förutsättningar för omsorg om vägmiljöns gestataltning. I denna ambition har Trafikverket också knutit det regionala skönhetsrådet till arbetet med Förbifart Stockholm. Trafikverket Maj 2011 Riggert Anderson Projektchef FÖRORD Mats Broman Funktionsansvarig vägarkitektur 4 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
SAMMANFATTNING Förbifart Stockholm omfattar drygt 21 km ny motorväg varav den längsta sammanhängande tunneln är drygt 16 km. En kortare tunnel under Järvafältet är knappt 2 km. Vägen, tunneln och trafikplatserna ska uppfattas som en samordnad helhet som speglar de olika platserna och landskapets förutsättningar. Utformningen ska stödja god orienterbarhet under hela dygnet. Gestaltningen utgår från fem gestaltningsprinciper som kan sammanfattas i orden Möten, Lutningar, Kontinuitet, Hierarki och Proportioner. Möten uttrycks som omsorg och omhändertagande av olika möten t.ex. mellan olika material. Stödmurar, barriärelement och kantbalkar ges en karaktäristisk lutning på 10:1. Kontinuitet uttrycks av element som håller ihop ytlägen och tunnelrum, t.ex. barriärelement. Hierarki uttrycker ställningstagande avseende vad som rår över vad. Proportioner uttrycks som en strävan efter lätthet och luftighet hos t.ex. broar och tunnelmynningar. Tunnelmynningars form bestäms av principlösning för lutningar och E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen möten. Mynningarna knyts till platsen i detaljutformning av mötet med omgivningen. Zonen kring mynningen hålls så rent som möjligt för att föraren ska kunna rikta sin uppmärksamhet mot tunnelinfarten. Stödmurar och barriärelement är de mest påtagliga sammanhållande elementen. De utformas med en lutning 10:1. Stödmurar längs vägen ges en enkel bearbetning anpassad till platsen. Stödmurar tvärs vägen bildar fond och ges en högre bearbetningsgrad. Fondväggar kläs med natursten. Barriärelement är 0,8 meter höga för att inte störa blicken. En brofamilj har tagits fram där kantbalkens lutning och detaljlösningar är genomgående för samtliga vägbroar. Slänter anpassas till platsen. Slänter binds ihop så att hyllor mellan olika slänter inte uppstår. Vegetation bidrar till att integrera vägmiljön i landskapet samt att föra in det omgivande landskapet i det inre vägrummet. Väl vald vegetation har också en stoftuppsamlande effekt. Väsentligt för ett gott resultat är att tåliga och härdiga arter väljs, att växtbäddar är optimalt utformade, att konstbevattning används i svårtåtkomliga vegetationsytor och att växterna ges möjlighet till etablering genom omsorgsfull skötsel, särskilt i etableringsskedet. Långa bergskärningar i landskapet som uppstår när vägen går i öppet läge blir viktiga och storslagna landskapselement som bearbetas och ges ett medvetet uttryck. Vägmiljön ska upplevas som en harmonisk helhet. Vägutrustning väljs enligt ett familjetänk där samtliga delar hänger ihop. Vägutrustningen ska vara enhetlig, enkel och visuellt tilltalande. Belysningsstolpars höjd, armaturer och ljuskällor väljs för att skapa en god och behaglig belysning av vägar och gator. Ljus används även som effektskapare och för att lyfta fram olika objekt och landmärken under mörkertid. Ljuskälla väljs så att belysning av ytlägen och tunnel harmonierar. Teknikbyggnader utformas med ett tydligt arkitektoniskt uttryck. Byggnadernas proportioner anpassas till landskapets struktur och skala. 5 SAMMANFATTNING
SAMMANFATTNING Bearbetad fasadskiva Betongtunnel I tunnelmynningar sammafattas de fem gestaltningsprinciperna. Betongtunneln möter en mer bearbetad, lutande fasadskiva - möten och lutningar. Betongtunneln dras ut och rår över fasadskivan som bildar bakgrund - hierarki. Tunnelmynningarna utformas på samma sätt genom projektet - kontinuitet. Tunnelmynningen utformas med balanserade proportioner. Exemplet visar en ramptunnelmynning. SAMMANFATTNING 6 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
Inledning Här beskrivs syftet med gestaltningsprogrammet och hur samhällsperspektivet, trafikantperspektiv och åskådarperspektiv ger olika förutsättningar för vägmiljöns utformning.
INLEDNING Förbifart Stockholm omfattar drygt 21 km ny motorväg och är en del i en yttre led som binder ihop väg 73 i söder med E18 i norr. Förbifart Stockholm länkar ihop Södertörnsleden med Norrortsleden. Större delen av Förbifart Stockholm går i tunnel. Mellan Skärholmen och Hjulsta går vägen i en drygt 16 km sammanhängande tunnel. En kortare tunnel under Järvafältet är knappt 2 km. Mellan Skärholmen och Hjulsta gör Förbifart Stockholm avtryck på ytan i trafikplatserna på Lovön och i Vinsta samt i olika teknikbyggnader som behövs för att klara elbehov och luftkvalitet i tunneln. E18 Jakobsberg FÖRBIFART STOCKHOLM Ekerö E4 E18 HJULSTA-KISTA Vällingby Sollentuna NORRORTSLEDEN Täby NORRA LÄNKEN Stockholm E18 SÖDRA LÄNKEN ÖSTERLEDEN Nacka 222 INLEDNING BAKGRUND Förbifart Stockholm har utretts under lång tid. Redan år 1996 togs Gestaltningsprogram för Yttre tvärleden fram. Programmet omfattade Södertörnsleden, Västerleden och Yttre tvärledens norra del. Förbifart Stockholm motsvarar Västerleden och del av Yttre tvärledens norra del (Bergslagsplan - Häggvik) E4/E20 MASMOLÄNKEN/ SÖDERTÖRNSLEDEN 226 73 Huddinge Haninge Tyresö Översiktskarta som visar hur Förbifart Stockholm, orange, ansluter till planerade och existerande vägar. 8 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
År 2003 togs Underlagsrapport arkitektur fram som del av vägutredningen för projekt Effektivare nord - sydliga förbindelser i Stockholmsområdet. Rapporten vidareutvecklade riktlinjer och tankar från gestaltningsprogrammet för Yttre tvärleden. I föreliggande gestaltningsprogram, som tas fram som en del av arbetsplanen för Förbifart Stockholm, fördjupas studierna ytterligare. SYFTE Projektets omfattning innebär att projektering och byggande kommer att pågå under lång tid. För att säkerställa gestaltningskvalitet i ett projekt, vars huvudsakliga byggtid ligger flera år fram i tiden, har detta gestaltningsprogram tagits fram. Gestaltningsprogrammet ska identifiera utformningsfrågor och arkitektoniska utgångspunkter som projektet har att förhålla sig till, samt att formulera medvetna principförslag och riktlinjer för hur dessa ska hanteras i utformningen av vägmiljön. I efterföljande skeden kommer dessa riktlinjer och principer att ytterligare preciseras och detaljeras. I gestaltningsprogrammet beskrivs utgångspunkter för en gestaltningsmässig samordning av projektet samtidigt som utrymme ska finnas för en anpassning till skiftande förutsättningar. Gestaltningsprogrammet behandlar vägrummet i sin helhet varför ibland tankar och idéer sträcker sig längre än den formella gräns som ligger inom Trafikverkets rådrum. Gestaltningsprogrammet utgör ett underlag för beställare, kommuner, projektörer och entreprenörer i beslut rörande projektets gestaltning. Gestaltningsprogrmmet för Förbifart Stockholm har delats upp i två delar: del 1 Ytlägen och del 2 Tunnel. Gestaltningsprogram, del 1 Ytlägen, behandlar delarna ovan jord och tunnelmynningar samt övergången mellan tunnel och ytlägen. MÅL Det övergripande målet för vägarkitekturen är att tillsamman med övriga delaktiga i projektet, skapa en säker och väl fungerande trafikförbindelse som på ett naturligt sätt är integrerad i sin omgivande miljö där utformningen uppfyller högt ställda krav på en god arkitektur. SAMHÄLLSPERSPEKTIV Inom Stockholms stad finns en tradition att beskriva stadens olika årsringar. Även trafiksystemet har årsringar med olika karaktär. Västerbron, Essingeleden, Södra länken är alla exempel på den successiva utflyttningen av trafik från stadens centrala delar, präglade av den tid då de byggdes ut. Väg i stadsbygd I stadsbyggd råder stadens villkor och vägen och dess kringutrustning, t.ex. de stora teknikbyggnader som krävs, anpassas till stadens mått och skala. I stadsbygd råder omgivningen över vägen på så sätt att omgivningens krav ges hög prioritet. Trafikantens upplevelse underordnas omgivningens upplevelse. Vägprojektet ska innebära förbättringar för de som bor, vistas och rör sig kring den nya vägen. Detta innebär att bullerskydd, utformning INLEDNING E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 9
INLEDNING Väg i kulturlandskap Kulturlandskapet ställer andra krav på vägens gestaltning än stadsbygden. Där Förbifart Stockholm gör avtryck i kulturlandskapet, främst på Lovön men också vid passagen av Järvafältet, finns starka bevarande- och skyddsintressen. Lovön ingår i riksintresse för kulturmiljövården. Här ligger också världsarvet Drottningholm. Bevarandeintressena innebär att vägen i mycket hög grad måste underordna sig det omgivande landskapet. Vägen och teknikbyggnader ska helst inte synas från det omgivande landskapet. INLEDNING Väg i stad, Södra länken vid Hammarby sjöstad. Väg i kulturlandskap, Norrortsleden. av gång- och cykelvägar, placering och utformning av gång- och cykelpassager, kvalitet och precision i materialval etc. prioritereras. I stadens villkor ingår att platsutrymmet är begränsat. Många intressen ska samsas inom samma område samtidigt som olika säkerhetskrav måste uppfyllas. TRAFIKANTPERSPEKTIV De som färdas i bil längs en väg, som förare eller passagerare, upplever vägen som en film i långa sekvenser. För trafikanter på vägen domineras rumsupplevelsen av vägens utrustning; skyltar, barriärelement, räcken, stolpar m.m. De som färdas långsamt, på cykel eller till fots, har en helt annan upplevelse. För de senare är vägmiljön mer påtaglig. Buller, luft, temperatur m.m. upplevs tydligt. Som cyklist och fotgängare är man också mer sårbar. Trafikantperspektivet kan alltså se väldigt olika ut. I projektet ska vägmiljön utformas med hänsyn till olika typer av trafikanter. Den mest sårbara trafikantgruppen på olika platser lägger ribban. 10 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
14 13 12 11 0 1 2 3 Häggvik Akalla huvudmynning Hjulsta huvudmynning N Hjulsta huvudmynning S Jakobsberg TRAFIKPLATS HJULSTA TRAFIKPLATS HÄGGVIK TRAFIKPLATS AKALLA Sollentuna Kista Tensta 9 5 Vinsta Hässelby Strand TRAFIKPLATS VINSTA Vällingby Sundbyberg 7 7 Mittpunkt Bromma flygplats TECKENFÖRKLARING Tunnelläge Ytläge Ramp Kulturlandskap Stadsbygd 4 0 11 14 MINUTER Lovö Kungens kurva Ekerö Lovön TRAFIKPLATS LOVÖ Drottningholm Kungshatt Skärholmen Översikten visar hur lång tid det tar att åka från Kungens kurva till Häggvik i 90 km/ tim Sätra strand Alvik Hägersten TRAFIKPLATS KUNGENS KURVA INLEDNING E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 11
ÅSKÅDARPERSPEKTIV Åskådare är de som befinner sig vid sidan om vägen. De huvudsakliga åskådarna är människor som bor och/ eller arbetar intill vägen. Åskådarperspektivet är aktuellt där vägen går i ytläge. För många åskådare är vägen ett oönskat tillskott i boendemiljön. Projektet ska utformas med hänsyn och lyhördhet för boende och arbetande intill vägen. Åskådarperspektivet domineras av upplevelsen av trafiken på vägen, men också av vägens landskapsanpassning, terrängutformning och detaljutformning. Landskapsanpassning handlar om tillvaratagande av landskapets förutsättningar vid utforming av t.ex. broar och trafikplatser. Terrängutforming handlar om omdaningar av terrängen t.ex. utformning av skärningar/bankar, terrängmodelleringar och tunnelmynningar. I detaljutformningen gestaltas olika element som bullerskydd och planteringar. VÄGENS INRE OCH YTTRE RUM Vägens inre och yttre rum behandlar trafikantens närmiljö och vägens relation till det omgivande landskapet. Trafikanten har vägens inre rum nära inpå sig, det är en del av trafikantperspektivet. Det inre rummet präglas av vägutrustning, t.ex. skyltar, värgräcken, belystningsstolpar, bullerskydd och stödmurar. En del av elementen i det inre rummet påverkar även det yttre rummet; exempelvis påverkar bullerskärmar och stödmurar vägens relation till omgivningen. Vägens yttre rum relaterar till åskådarperspektivet. Målet med utformningen av det yttre rummet är att förankra vägen i landskapet så att en tilltalande miljö skapas även för betraktaren vid sidan av vägen. Utformning av vägens yttre rum har också en tydlig koppling till arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen för projektet. I vägens yttre rum ingår projektets broar som blir påtagliga nya element i landskapet. Vägens inre rum. Södra länken, vid Globen. Vägens yttre rum. Bergslagsvägen vid Hjulsta. ANALYS 12 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
Analys I detta avsnitt analyseras vad som är platsspecifikt och vad som är gemensamt. Ett övergripande förhållningssätt är att arbeta ytsnålt med stor omsorg om platsens uttryck och med stor hänsyn och anpassning till sin omgivning.
ANALYS ANALYS DEL I EN HELHET Förbifart Stockholm var från början en del i Dennisöverenskommelsen från början av 1990-talet. För den inre delen, Ringen, togs 1994 fram ett Kvalitetsprogram för gestaltning. Detta följdes 1996 av Gestaltningsprogram för Yttre tvärleden, där det som idag kallas Förbifart Stockholm är en del. De delar av Ringen och Yttre tvärleden som är genomförda eller pågår är Södra länken, Norra länken, Södertörnsleden och Norrortsleden. I Kvalitetsprogram för Ringen finns en historisk genomgång av utvecklingen av Stockholms stora gator och vägar. Huvuddelen av de stora vägar som byggdes ut under 1950-70-talen formades efter trafiktekniska och vägbyggnadstekniska principer. Så sent som i början av 1990-talet när E4/E20 mellan Essingeleden och Uppsalavägen byggdes ut formades vägen efter landsvägstraditionen. Haga Norra trafikplats som blev färdig 1993 innebar en vändpunkt i synen på stora vägars gestaltning. FÖRUTSÄTTNINGAR Med stigande välstånd i samhället har trafiken ökat. På Essingeleden från 1960-talet, som dimensionerades för ca 80.000 fordon/dygn färdas idag dubbelt så många fordon. Trafikens baksidor har med tiden blivit alltmer uppenbara. Vägen och trafiken på vägen medför miljökonsekvenser i form av bullerstörningar, barriäreffekter, utsläpp av ämnen och partiklar till luft, i anspråktagande av mark m.m. Nya vägar får också strukturerande effekter och påverkar därmed samhällsbyggandet i stort. Omgivningens krav har inneburit att Förbifart Stockholm till stor del förlagts i tunnel. Från Skärholmen i söder till Hjulsta i norr löper vägen i en sammanlagt drygt 16 km lång sammanhängande tunnel. Mellan Hjulsta och Häggvik ligger vägen mestadels i ytläge med undantag för passagen av Järvakilen där vägen går i en knappt 2 km lång tunnel. Mellan Skärholmen och Hjulsta kopplar Förbifart Stockholm till lokalnätet endast i trafikplats Lovö och trafikplats Vinsta. På sträckan avspeglar sig dock den underjordiska infrastrukturen på ytan i form av olika teknikbyggander; luftutbytesstationer, frånluftsanläggningar, mottagningsstationer, en VA-station och luftintag för eldriftutrymmen i tunneln. VÄGENS INDELNING Förbifart Stockholm kan delas in i tre olika karaktärer: Väg i stadsbygd (Kungens kurva, Vinsta, Hjulsta, Akalla och Häggvik). Väg i kulturlandskap (Lovön/Lindö). Väg i tunnel. GEMENSAMMA OCH PLATS- SPECIFIKA FÖRUTSÄTTNINGAR I arbetet med gestaltningsprogrammet har olika teser för vad som är gemensamt och vad som är platsspecifikt prövats. Tunneldelen utgör ett enhetligt rum som formas efter sina egna villkor. Dessa redovisas i Gestaltningsprogram del 2 Tunnel. Förutsättningarna för ytlägena är olika och en anpassning till platsen är huvudprincip för gestaltningen. Gemensamma element har gestaltas 14 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
utifrån de fem övergripande gestaltningsprinciper som presenteras längre fram i programmet. Ett övergripande förhållningssätt för väg i ytläge är att arbeta ytsnålt, men med stor omsorg om platsens uttryck. Varje plats utformas med stor hänsyn och anpassning till sin omgivning. Vad detta innebär för varje plats och den bakomliggande analysen beskrivs i särskilt avsnitt om trafikplatserna. Eftersom trafikplatsernas ytdelar till stor del består av just denna övergångszon har ett av målen med gestaltningen av ytdelarna varit att skapa ett lugnt och lätt orienterbart inre rum för trafikanten. Samordning och placering av skyltning är här särskilt viktig. SAMMANBINDA UTE OCH INNE Övergången mellan ute och inne sker stegvis; från ett rent ytläge vars generella uttryck är välkänt, via en entrézon som innebär en övergång till tunnelrummet och till sist själva tunneln. En utgångspunkt för gestaltningen av trafikplatserna har varit att det finns vissa gemensamma element som fungerar som länk mellan väg i öppet läge och tunnel. Beteendevetenskapliga studier visar att övergången mellan ute och inne är ett stressmoment för trafikanten. En övergångszon som hålls relativt fri från element som kräver trafikanternas uppmärksamhet är därför av stor vikt. ANALYS E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 15
Fem gestaltningsprinciper I detta avsnitt sammanfattas och beskrivs Förbifart Stockholms arkitektoniska uttryck. Fem gestaltningsprinciper har fomrulerats och kan sammanfattas i orden möten, lutningar, kontinuitet, hierarki och proportioner.
FEM GESTALTNINGSPRINCIPER Förbifart Stockholm - vägen, tunneln och trafikplatserna - ska uppfattas som en samordnad helhet som samspelar med stadens och landskapets förutsättningar. Förbifart Stockholm har hållbara lösningar som baseras på utrymmessnålhet, långsiktigt hållbara material, omsorgsfullt lösta funktioner och drift- och underhållsaspekter över tid. Fem gestaltningsprinciper för Förbifart Stockholm Möten Hierarki Lutningar Proportioner Kontinuitet Vägen formges så att den upplevs som attraktiv, trygg och säker. Gestaltningen medverkar till att föraren ska vara positivt uppmärksam, känna sig nyfiken och vara fokuserad på bilkörningen. Vägens utformning och omgivning stödjer god orienterbarhet under hela dygnet. Lutning 10:1 FEM GESTALTNINGSPRINCIPER Fem gestaltningsprinciper Förbifart Stockholms arkitektoniska signum kan sammanfattas i följande ord; möten, lutningar, kontinuitet, hierarki och proportioner. Vid beslut som påverkar gestaltning ska konsekvenserna för dessa punkter vara en del av beslutsunderlaget. Möten - uttrycks som omsorg och ett omhändertagande av materialmöten, möten mellan olika element samt möten mellan olika objekt och landskapet. Laerdalstunneln i Norge. Lutningar - 10:1. Byggda element som stödmurar, barriärelement och kantbalkar med en lutning på 10:1 får ett enhetligt uttryck och gemensam karaktär. Bilden visar exempel på en gabionmur med karaktäristisk lutning vid Arlanda. 18 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
Kontinuitet - uttrycks i element som håller ihop ytlägen och tunnelrum, t.ex. barriärelement, utformning av sidoområden, bergskärningar och slänter. Bilden visar det viktigaste exemplet på kontinuitet; samma barriärelement återfinns i tunnel såväl som utanför tunnel. Hierarki - uttrycks i ställningstagande avseende vad som rår över vad. I detta exempel lyfts en tunnelmynning i betong fram och den lutande fasaden i natursten bildar bakgrund. Proportioner - uttrycks som en strävan efter lätthet och luftighet hos broar och gångpassager, Genom medvetna förhållanden mellan konstruktionshöjd och spännvidd hos broar, mellan brostödens höjd och form samt mellan byggnaders olika mått. Bilden visar en bro där lätthet och luftighet har eftersträvats. Proportioner är viktigt på alla nivåer, från det lilla till det stora. FEM GESTALTNINGSPRINCIPER E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 19
Vägarkitektur I detta avsnitt beskrivs olika delar som tillsammans utgör gestaltningen av vägrummet. Avsnittet tar upp byggda element som tunnelmynningar, stödmurar, barriärelement, mittremsa, broar och bullerskydd men även annat i vägrummet som slänter, vegetation, belysning, gång- och cykelvägar samt dagvattendammar. För varje element beskrivs vilka förutsättningar som finns och vilka gestaltningsnycklar som används för att uttrycka de övergripande utformningsprinciperna.
TUNNELMYNNINGAR Förutsättningar Tre olika typer av tunnelmynningar finns i projektet: huvudtunnelmynningar, ramptunnelmynningar i tätort och ramptunnelmynningar i kulturlandskapet. Samtliga tunnlar har en mer eller mindre lång betongtunneldel innan bergtäckning uppnås. Huvudtunnlarnas mynningar är breda och omfattar 3-4 körfält medan ramptunnlar omfattar 1-2 körfält. Mynningarna utformas med rätvinklig öppning. Mittväggen mellan tunnelmynningar varierar i tjocklek. Är väggen bred delas mynningen i två delar (en mynning för varje tunnelrör), är väggen smal är mynningen gemensam för de båda tunnelrören. Principen för mynningens form är att den ska vara en liggande rektangel. Gestaltningsnycklar Principlösningar för lutningar och möten bestämmer utformningen. Mynningarna proportioneras efter vägbanornas olika bredd. För att förare ska kunna rikta sin uppmärksamhet mot tunnelinfarten utan att ändra sitt körbeteende ska mynningsområdet vara så rent som möjligt från skyltar och liknande. Skärningar vid entrén till tunneln görs så korta som möjligt. Tunnelmynning placeras så snart tillräcklig höjd finns. Höjden på den omgivande fasadskivan ska stå i proportion till tunnelmynningens bredd och platsens känslighet. Tunnelmynningar utformas så att övergången mellan ute och inne blir så odramatisk som möjligt. Barriärelementen återfinns utanför och innanför tunneln. Material Samtliga tunnelmynningskarmar ska utföras i ljus betong. Gjutningen görs mot en form av smalare träribbor, med änden vänd mot mynningen (se bild från Laerdalstunneln på sid 18). VÄGARKITEKTUR Tunnelmynningens betongkarm dras alltid fram i förhållande till tunnelns fasadskiva så att den inte uppfattas som påklistrad på fasadskivan. Fasadskivan kläs med natursten. Sort och huggning anpassas till respektive plats. 22 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
Tunnelramen, gjuten i betong ansluter mot en naturstensbeklädd fasadskiva med lutningen 10:1. Av säkerhetsskäl utformas tunnelmynningar med ett förhöjt liv och räcke ovanpå. Betongen gjuts mot en form av smala träribbor som ställs med kortsidan mot mynningen, hörnen geras. Principskiss för tunnelentré, en kvadratisk välproportionerad öppning vars höjd är anpassad till vägbanans bredd. Barriärelementen följer med in i tunneln. VÄGARKITEKTUR E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 23
Övergångszon Övergångszonen mellan ytläge och tunnel ska göras attraktiv och inbjudande samt ge trafikanten en upplevelse av att det är tyggt att färdas i tunneln. Vid infart i tunnel bör en 150-200 meter lång zon närmast mynningen hållas så ren som möjligt från information och annat som kan distrahera föraren. Många förare är fokuserade på mynningen och riskerar att inte uppfatta information i denna zon. För att skapa kontinuitet mellan Förbifart Stockholms ytdelar och tunneldelar följer vissa element från ytläget med in i tunneln. I själva mynningszonen följer formspråket från stödmurarna med en bit in i tunneln. Barriärelementet löper med längs hela tunnelsträckningen. Betongtunneln skjuter ut en bit från fasadskivan. Karmens ljusa betong fortsätter en bit in i tunneln. Formspråket från stödmurar utanför mynningen följer med en bit in i tunneln. Tunnelmynningen utformas med vit, slät betong för att skapa en ljus och välkomnande entré. Exempel på utformning av fasadskivan som polygonmur. Barriärelementet följer med in i tunneln Övergångzon mellan ytläge och tunnel. 24 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
Rökgasskärm För att förhindra att rök vid en brand i det ena tunnelröret sprider sig in i motsatt tunnelrör kan en skärm sättas upp mellan mynningarna. Skärmen dras ut 10-20 meter från mynningen beroende på situation och är lika hög som tunnelmynningen, dvs. ca 6-7 meter hög. Andra sätt att förhindra röken kan vara reversibla fläktar i tunnelmynningen eller möjligen någon form av raster i tunneltaket närmast mynningen för att ventilera ut rök. Alternativa lösningar till rökgasskärm bör undersökas vidare. Rökgasskärmen blir ett påtagligt inslag vid mynningen och utformas med ett ljust, lätt och genombearbetat uttryck. Exempel på höga transparenta skärmar med sceentryck, Paris. E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 25
BARRIÄRELEMENT Förutsättningar Barriärelementet används som ett sammanhållande element mellan ytläge och tunnel samt för att hålla samman vägrummet där släntlutningar varierar. Barriärelementen gjuts mot slät form. Barriärelementen utförs som prefabelement med speciallösningar för avslut och övergång till vägräcke. Gestaltningsnycklar Barriärelementet utformas med en lutning som i uttryck samstämmer med övriga lutande element. Barriärelementet är lägre än ögonhöjden hos förare för att inte störa blicken. Bakom barrärelementet läggs en plan krossyta, ca 5 cm lägre än överkant element. 1,0m 0,5m VÄGARKITEKTUR Norrortsleden Förbifart Stockholm Exempel på barriärelement E18, delen Hjulsta- Kista Södra Länken Sektion på barriärelement på Förbifart Stockholm. Barriärelement, avslutning. 26 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
MITTREMSA Förutsättningar I bergtunnel är väggen mellan tunnelrören upp till 15 meter bred. Väggen smalnar successivt av i betongtunneldelen men avsmalningen tas inte i alla lägen upp fullt ut i betongtunneldelen. Mittremsans bredd varierar därför i ytlägen mellan 6 meter ner till ca 2 meter som är det generella måttet på mittremsan. Mittremsan bör vara neutral och enhetlig, lättskött och tilltalande. Beroende på situation kan mittremsan utformas som hårdgjord yta med t.ex. stenkross, eller med låg vegetation. Växter ska vara tåliga och valda utifrån erfarenhet från andra projekt. Inom staden kan klippt gräs förekomma för att ge ett mer stadsmässigt uttryck. Gestaltningsnycklar Mittremsan är upphöjd, 0,8 m, och byggs upp av barriärelementen. Mittremsans yta är tilltalande och lättskött. Vegetation väljs generellt med hänsyn till klimat, skötsel och utseende. Stenkross kan användas på ett snyggt och ordnat sätt i mittremsan. Torktåliga växter -exempel på material i mittremsa. foto VegTech AB. Barriärelement används som stödmur för mittremsa. Stenkross ordnat med stora grusfogar. VÄGARKITEKTUR E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 27
STÖDMURAR OCH BERGSKÄRNINGAR Förutsättningar I projektet är utrymmeseffektiva lösningar att föredra. I trafikplatserna Kungens kurva, Akalla och Häggvik förekommer höga stödmurar och tråg. Även tunnelmynningens fasadskiva är en slags stödmur men utformas enligt egna principer (se avsnitt Tunnelmynningar). Höga bergskärningar förekommer i trafikplatserna Kungens kurva och Hjulsta samt mellan trafikplatserna Akalla och Häggvik. Material Stödmurarna utförs i betong med lutningen 10:1. I kombination med bergskärning lutas stödmurar i samma lutning som berget. Stödmurarnas ytbehandling utformas platsspecifikt. För att undvika färgskiftningar vid gjutning av större konstruktioner bör tidpunkt och klimatförutsättningar samordnas. Gestaltningsnycklar Stödmurar lutas i 10:1. Lutningen är vald genom en avvägning av ljusnedsläpp, utseende och byggbarhet. De murar som löper längs med vägen ges enkel bearbetning anpassade till platsen. Stödmurar på berg ges samma lutning som bergskärningen. Höga bergskärningar gestaltas väl genomtänkt och anpassat till platsen. Betongyta med staghål. VÄGARKITEKTUR Betongstödmur med screentryck Kalmar. Lutande betongstödmur mot tunnelmynning, Södra länken. 28 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
STÖDMURAR OCH BERGSKÄRNINGAR Bergskärningar Bergskärningar kan utföras på olika sätt. Generellt föreslås tätsöm. Höga bergskärningar i exponerade lägen, som mellan trafikplatserna Akalla och Häggvik samt i Kungens kurva, utförs bergskärningen med stor omsorg och arkitektonisk kvalitet. Olika möjligheter finns: t.ex. konventionell sprängning som vidarebearbetas av stenhuggare eller konstnär, sprängning med tätsöm eller vajersågning. Principsektion för stödmur ovanpå bergskärning. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel på sprängning med tätsöm. VÄGARKITEKTUR E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 29
BROAR Förutsättningar Förbifart Stockholm innehåller ca 35 broar eller andra typer av brokonstruktioner. Broarna representerar olika typer och som kan delas in i olika kategorier beroende på landskapsrum, spännvidder och funktion. Gestaltningsnycklar Kantbalkens lutning och detaljlösningar är genomgående för samtliga vägbroar. Pelarform och brotyp varierar efter platsen. Broarna anpassas till det landskapliga sammanhanget. I långsmala rum utan viktiga siktstråk tvärs vägen kan skivstöd användas vilket ger en tydlig riktning och rumslig vägvisning. I de stora landskapsrummen med siktlinjer från olika håll är runda pelare och långa spännvidder att föredra. Proportionerna på pelare anpassas i olika broavsnitt efter brohöjd och spännvidd. Broar ges en slät yta. Synliga delar av landfästen görs så små som möjligt. VÄGARKITEKTUR Broar i en cirkulationsplats. Skivstöden bidrar till att understödja vägens riktning. 30 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen VÄGARKITEKTUR E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 31
BROAR Optimal lutning på bullerskydd utreds vidare i bygghandlingsskedet. VÄGARKITEKTUR Sektion kantbalk med belysning. Sektion kantbalk med bullerskärm. Sektion kantbalk med broräcke. 32 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
Hjulsta, huvudbro Hjulsta, ramp 2:1 2:1 1:5 1:5 Häggvik, Stockholmsrampen 1:5 2:1 Akalla, cirkulationsplats 2:1 1:5 Häggvik, Norra Kolonnvägen 20:1 20:1 20:1 2:1 1:5 Trafikplats Lindvreten, broar vid cirkulation Ny trafikplats Kungens kurva, broar vid cirkulation södra norra södra ramp södra norra 2:1 2:1 2:1 2:1 2:1 1:5 1:5 1:5 1:5 1:5 20:1 20:1 20:1 20:1 20:1 Sammanställning av brofamiljens olika brobredder och kantbalkens lutning. Här utformade med två olika typer av brostöd. VÄGARKITEKTUR E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 33
BROAR VÄGARKITEKTUR Förbifart Stockholms broar Inom projektet finns följande typer av brorar: Långa vägbroar som påverkar landskapsrummet i hög grad. Horisontlinjen och befintliga siktlinjer ska i möjligaste mån bevaras. Stora spännvidder förordas så att antalet brostöd kan minimeras. Korta vägbroar korsar oftast vägområdet inom trafikplatserna. Broarna kan ses från många riktningar och runda pelare är därför att föredra. De böjda vägbroarna bär upp cirkulationsplatser, de ligger i samtliga fall i smala utrymmen där fokus ligger längs vägens sträckning. Eftersom broarna, ur ett trafikantperspektiv, alltid ses från sidan är det möjligt att använda skivstöd. Skivstöden ger ett stramt, elegant intryck med en tydlig riktning. Gång- och cykelbroar överbrygger barriärer och utformas efter lokala förhållanden och förebilder. Utformning av mark under broar varierar beroende på situation. Under broar med sol- och regnskugga hårdgörs marken på ett platsanpassat sätt. Under högre broar tillåts vegetation växa in under bron. Exempel på lutande kantbalk, Norrortsleden. 34 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
BULLERSKYDD Förutsättningar Bullerdämpande åtgärder i form av skärmar, vallar eller fasadåtgärder kommer att utföras på en rad platser. Det är i allmänhet bostadsområden som behöver skyddas, men i Hjulsta krävs även ljuddämpning för ett närliggande naturreservat och framtida begravningsplats. Bullerskydd för enstaka hus utförs som lokala skärmar. Skärmar intill vägen används när större områden måste skyddas. Gestaltningsnycklar Ett långt bullerskydd utformas med en växlande karaktär för att inte bli enformigt. Bullerskärmar intill vägen och på broar utformas med en lutning in mot vägbanan. Höga skärmar utformas med ett lätt och ljust uttryck. Bullerskydd kan utformas som en kombination av vall och skärm. Proportionerna mellan skärm och vall varieras beroende på omgivande förutsättningar. Bullervallar anpassas till platsen och har en släntlutning av max 1:2. Bullervallar planteras. Form och växtmaterial anpassas till platsen. Bullerskärmar på broar och stödmurar utförs som transparenta skärmar. Skärmarna lutas in mot vägbanan och utformas i samspel med den lutande kantbalken. Skärmar fästs i kantbalken. Bullerskärmar intill Förbifart Stockholm utformas med lutning in mot vägbanan. Skärmarna utformas med ett ljust och lätt uttryck mot vägen. Gestaltningen anpassas till motorvägens hastighet. Sidan vänd mot bebyggelsen utformas med en högre detaljeringsgrad. Skärmarna gestaltas och färg- sätts på ett sätt som tar ner skalan på skärmen. Bullerskydd på lokalvägnätet och lokala skärmar vid bostader utformas med anpassning till platsen. VÄGARKITEKTUR E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 35
BULLERSKYDD Transparenta skärmar på bro, Södra länken vid Hammarby Sjöstad. Bullerskärm av cortenstål på vall. VÄGARKITEKTUR Träskärm med transparent överdel, Berlin. Bullerskärm av betong och glas, Göteborg. 36 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
SLÄNTER Förutsättningar Släntutformningen anpassas till platsen. Generellt eftersträvas en ytsnål och sammahållen lösning. Alla slänter grässås. Planteringar på slänter beror av situation och anpassas till platsen. Gestaltningsnycklar Slänter binds ihop så långt det är möjligt. Hyllor mellan olika slänter undviks. Slänterna utformas som strikta, geometriska slänter eller till omgivningen mjukt anslutande slänter. Terrängmodelleringar ansluter primärt till omgivningens karaktär vad gäller lutningar och former. Slänter utformas med mjuka former. 1.3 1.2 VÄGARKITEKTUR E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 37
VEGETATION Förutsättningar De befintliga miljöerna påverkas och förändras redan i anläggningsskedet. Nya miljöer som hör till vägen skapas, som dagvattendammar, slänter, mittremsor osv. Vegetationen bidrar till att integrera vägen i landskapet. Växtligheten har även i kombination med markmodellering en läkande roll på platser som delvis påverkats eller helt förstörts i samband med byggandet av vägen. För att ge karaktär och rumslighet i de nya trafikmiljöerna är vegetation ett Gestaltningsnycklar Vegetation har en identitetsskapande och orienterande funktion i vägmiljön och landskapet. Val och komposition anpassas till platsen. Bevarande och komplettering av befintlig vegetation är viktig för integreringen av de nya vägmiljöerna. Arter som är naturligt förekommande på platsen ska företrädesvis användas. Växtbäddar utformas så att vegetationen ges förutsättning för god etablering. Konstbevattning används i svåråtkomliga växtbäddar. Vegetation ska se bra ut över tid. Känsliga och skötselintensiva växter undviks. VÄGARKITEKTUR Olika typer av vegetation i trafikplats Haga Norra. 38 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
Grupper av björkar bredvid vägen, Haga Norra. Vildvuxen ängsvegetation. foto VegTech AB. Planteringsytor utformas med ett täckande skikt av t.ex. kross för att underviktigt gestaltningselement. Vägmiljön är dock tuff för växter. För att ny vegetation ska klara sig krävs därför att den ges goda förutsättningar, dvs. ordentliga planteringsytor och om- sorgsfull skötsel, inte minst bevattning, särskilt i etableringsskedet. lätta ogräsrensning. Där träd föreslås anpassas formen på det täckande ytskiktet efter gräsklipparens rörelsemönster. VÄGARKITEKTUR E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 39
VEGETATION Slån är vanligt längs den nya vägsträckningen och bör därför användas även i återplanteringen. Där vegetation delvis tas bort återskapas varierade bryn. VÄGARKITEKTUR Haglandskapet med inslag av ek återskapas. 40 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
Kross Gräs Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Växter i tråg på stödmur. Klätterväxter på bullerskärm. VÄGARKITEKTUR E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 41
GÅNG- OCH CYKELVÄGAR Förutsättningar Ytlägen i Förbifart Stockholm berör gång- och cykelvägar både i det lokala och regionala nätet. Korsningar med Förbifart Stockholm görs planskilt. Ombyggnader och förbättringar av gång- och cykelstråk i anslutning till trafikplatserna kommer att utföras. De regionala stråken går ofta genom flera kommuner, klarar en högre kapacitet och förutsätter god framkomlighet och säkerhet. I de lokala näten blandas cyklister och fotgängare och dessa måste kunna samspela med varandra. Gestaltningsnycklar Gång- och cykelvägar i det lokala nätet utformas så att cyklisters hastighet dämpas. Material i gång- och cykelpassagerna väljs med hänsyn till platsen och ska uttrycka omsorg i detaljer. Gång- och cykelpassager ska kännas trygga och utformas ljusa, luftiga och överblickbara. Passager utformas med en invändig höjd på minst 3,2 meter. Belysningen ska tydligt beskriva rummet, öka orienterbarheten och bidra till att skapa en trygg atmosfär. Ljuskällor ska ha god färgåtergivning. Material som förstärker ljud/buller bör undvikas. Material väljs med hänsyn till drift och underhåll Vegetation placeras med hänsyn till orientering och siktlinjer. VÄGARKITEKTUR Gång- och cykelnäten ska förbättras och standarden ska höjas med tanke på framkomlighet, säkerhet och trygghet. Bredd på regionala cykelvägar utökas till 4 meter i möjliga lägen. Gång- och cykelvägarna ska harmoniera med landskap och omgivning. De ska vara attraktiva och användarvänliga även under kvällen. Det är viktigt att gång- och cykeltunnlarna upplevs som ljusa och inbjudande, även nattetid. 42 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
Passager placeras så de ger en gen väg för gång- och cykeltrafikanter. Gång- och cykelpassager under vägar utformas med generösa mått så att man får en bra överblick genom tunnelpassagen och ut på andra sidan. Bilderna visar minimimått. 3,2m 12m-16m 5m-6m Minimimått för gång och cykelpassager i sektion. siktlinje Befintliga gång och cykelstråk finns kvar eller leds om i närheten och korsar Förbifart Stockholm på ett säkert sätt. Gång- och cykel passage i plan. Med generösa öppningar möjliggörs sikt genom passagen. VÄGARKITEKTUR E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 43
DAGVATTENDAMMAR Förutsättningar Dagvattendammar finns vid alla ytlägen. De är placerade i olika typer av miljöer; vägmiljöer, åkermiljöer, naturreservat eller nära bostäder, vilket ger olika förutsättningar för gestaltning och funktion. Dagvattendammarna är utformade efter reningsfunktion och kommer att ha en permanent vattenyta. Dammarna ska vara en upplevelsemässig tillgång både från biltrafikanten som kör på vägen och för gångtrafikanten som passerar förbi. Vissa dammar kan göras viktiga för djurliv. Dammarna gestaltas med hjälp av form, släntlutning och med planteringar. Gestaltningsnycklar Dammarna utformas så de anknyter till omgivningens marknivåer på ett naturligt sätt. Material i dammen och vegetation väljs med omsorg och med hänsyn till drift av dammen. Dammarnas anpassas till omgivningen. Flacka slänter är att föredra ur säkerhetsperspektiv för människor och djur. Dammens vattenyta ska synliggöras. Arter som naturligt förekommer på platsen ska företrädesvis användas. VÄGARKITEKTUR Dagvattendamm i bostadsnära område. foto VegTech AB. 44 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
Dagvattendamm i naturmark, Kolarängen, Tyresö. Dagvattendamm i naturmark, Hammarby sjöstad. Övre kant för dammen Exempel på markutformning vid dagvattendamm. Medelvattenstånd Friskängsvegetation Övre kant för dammen Bef mark Slänt flackas ut VÄGARKITEKTUR E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 45
BELYSNING Förutsättningar Belysningen ska göra Förbifart Stockholms nya miljöer säkra och trygga. Orientering i förhållande till de befintliga trafiklederna vid vägens huvudentréer i Häggvik och Kungens Kurva förtydligas med belysning. Målet är att ljussättningen på olika sätt medverkar till att vägen, dess omgivning och enskilda byggnadselement längs Förbifart Stockholm upplevs som ett sammanhängande byggnadsverk. Gestaltningsnycklar Belysningsstolpar för lokalgator placeras vid sidan om vägen och har en en höjd som är anpassad till gatans karaktär och bredd. I motorvägsmiljöer placeras dubbelmonterade armaturer i mittremsan. Belysning i gång- och cykelpassager är jämn, bländar inte och framhäver takhöjd, volym och ytstrukturer. Tunnelmynningarnas fasader, material och struktur belyses generellt på liknande sätt vid alla trafikplatser. Tunnelmynningar på Lovö belyses sparsamt eller inte alls. Belysning används som effektskapare och för att lyfta fram landmärken under den mörka tiden VÄGARKITEKTUR Modellstudie av integrerad gestaltningsbelysning i stödmurar i anslutning till tunnelmynning (vägbelysning saknas). 46 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
Belysningens intensitet anpassas till respektive trafikplats stadsmässiga och trafikkapacitetsmässiga förutsättningar. Ljuskällor med god färgåtergivning bör användas. Generellt eftersträvas en så låg energiförbrukning som möjligt och att minska onödigt ljus, s.k. ljusföroreningar. Ett belysningskoncept baserat på högmaster kan vara aktuellt. Ett sådant koncept studeras för Masmolänken. Gestaltningsbelysning är ett viktigt medel för att skapa identitet och öka orienterbarhet längs tunnelns uppfarts- och nedfartsmiljöer som i vissa fall kan vara komplexa att läsa av och uppfatta. Gestaltningsbelysning är också viktig för att skapa atmosfär och trygghet, speciellt i närmiljöer som används av många fotgängare och cyklister. Den nya vägen integreras i omgivningen genom att materialval och ljuskällor anpassas till den rådande situationen. Exempel på belysning av gång- och cykelunderfart, Skärholmen Stockholm. Exempel på belysning av bro och slänt, Götaleden, Göteborg. VÄGARKITEKTUR E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Gestaltningsbelysning på gestaltade ytor vid Götaleden, Göteborg. 47
VÄGUTRUSTNING Förutsättningar Valet av vägutrustningen är viktig och skall underlätta orienterbarheten och skapa enhetlighet i vägrummet. Utrustningens alla delar ska ha ett gemensamt formspråk, vara funktionell och uppfylla alla krav på säkerhet, vara estetiskt tilltalande och stor hänsyn ska tas till framtida drift och underhåll. Man bör prioritera utförande och materialval med lång livslängd. Gestaltningsnycklar Räcken ska ha en sluten rörprofil. Vägräcke, broräcke, räckesavslutningar och barriärelement samordnas. Bullerskärmar ska vara möjliga att montera på räcke. Räckesavslutning ska vara energiabsorberande, nedvinkling undviks. Avstängningsbom ska vara utformad för fjärrstyrning och bör ha bomfodral som skydd i lodrätt läge Vägskyltbärare utformas med en cylindrisk hålprofil. Belysningsstolpar ska vara eftergivliga. Armaturer monteras på kort rak arm och ska ha god ljusspridning, och inte blända. Ljuskällan ska vara energisnål. VÄGARKITEKTUR Exempel på räcke med rörprofil. 48 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
Räcken Räcken ersätter barriärelementet på bl.a. broar, samt på- och avfartsramper. Samordnade lösningar mellan vägräcke, broräcke och räckesavslutningar bör väljas i första hand och sammankoppling mellan olika fabrikat bör undvikas. Övergången mellan de olika räckestyperna (vägräcke, broräcke och vägräckesände) och mellan räcke och barriärelementet studeras särskilt så att en enhetlig lösning uppnås. Räcken föreslås ha en sluten rörprofil både vad gäller ståndare och navföljare. Infästning av bullerskärmar på broräcken bör övervägas. Räckesavslutningar Krockdämpare/ energiabsorberande räckesavslutning är ett mindre ytkrävande alternativ än nedvinkling av räcke. Räckesavslutningar samordnas med typ av rörprofilsräcke. Exempel på energiabsorberande räckesavslutning för rörprofilsräcke. Exempel på broräcke med horisontella rörprofiler. VÄGARKITEKTUR E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 49
VÄGUTRUSTNING Påkörningsskydd Påkörningsskydd används främst då två räcken går ihop t.ex. vid rampnosar. De ska vara energiabsorberande för att minska skaderiskerna vid påkörning. Påkörningsskydden finns i olika modeller både raka och kilformade. Det är viktigt att påkörningsskyddet inte sprider lösa delar vid påkörning. Vägskyltbärare Vägskyltbärare längs Förbifart Stockholm omfattar portaler, halvportaler, master och stolpar. Enkel- och dubbelstolparna utformas med en cylindrisk hålprofil liksom även portalerna, halvportalerna och masterna. I undantagsfall, t.ex. vid anslutning till befintlig väg, kan gitterstolpar väljas. För mått, innehåll och placering hänvisas till skyltningsprogrammet och respektive planritning. Avstängningsbom Bommen skall vara utformad för fjärrstyrning. Bomfodral bör användas som skydd för bommens lodräta läge. VÄGARKITEKTUR Påkörningsskydd i en rampnos. Beroende på lokalitet kan den anvisande vägskylten vara mindre. Skyltportal med cylindrisk hålprofil. Exemplet visar Safeline-konceptet. 50 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
Belysningsstolpar Belysningspunkterna skall vara placerade så att de ger god visuell ledning. Utmed Förbifart Stockholm placeras belysningsstolpar med två armaturarmar i vägens mittremsan. Utmed ramper och anslutande lokalgator placeras stolparmaturer med enkelsidig armaturarm. Belysning i anslutning till gång- och cykelvägar och vägportar utformas så att rummet upplevs tryggt, tydligt och lätt att orientera sig i. Nya stolparmaturer i det lokala vägsystemet ska vara lika befintliga. Gemensamt för stolparmaturerna på Förbifart Stockholm är att stolpen ska vara eftergivlig, t.ex. genom att använda en konisk åttakantig form på stolpen. Armaturen ska monteras med en kort och rak arm. Armaturen ska ge god ljusspridning på vägbanan men får inte vara bländande. Ljuskällan bör vara energisnål. Belysningsstolpar med kort rak arm. VÄGARKITEKTUR E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 51
Teknikbyggnader En rad olika teknikbyggnader förekommer i projektet. Från de små friskluftshuvarna till stora luftutbytesstationer. Ett särskilt PM för ovanjordsanläggningarna har tagits fram som komplement till detta gestaltningsprogram. I PM Ovanjordsanläggningar redovisas volymstudier på plats av de större anläggningarna.
LUFTUTBYTESSTATIONER Förutsättningar Luftutbytesstationer är stora byggnadsvolymer som måste placeras med stor omsorg i landskapet. De finns på Lovö och i Vinsta. En luftutbytesstation består av tillluftsintag och frånluftstorn. Tillluftsintaget utgörs av 2 st byggnader med vardera 200 kvm stora gallerytor- ett intag för varje tunnelrör. Med hänsyn till storlek på galler kommer tilluftsintaget bli ca 7 meter högt. Frånluftstornen har en höjd av ca 10-15 meter. Frånluftsarean skall vara 100 kvm per torn. Frånluftstornen är 2 st, ett för varje tunnelrör. Gestaltningsnycklar Byggnaderna utformas med ett tydligt arkitektoniskt uttryck. Byggnaderna ska terränganpassas och även i övrigt samspela med omgivningen. Placeringen av till- och frånluftsdelarna bestäms av bergtekniska förhållanden och dimensioner på fläktrum och placering i förhållanden till tunnelrören. Byggnadernas proportioner anpassas till landskapets struktur och skala. Servicevägar terränganpassas. TEKNIKBYGGNADER Volymstudie av luftutbytesstationens ytdelar i proportion till en människa och en bil. Till vänster frånluftstorn och till höger tilluftsanläggning. 54 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
FRÅNLUFTSSTATION Förutsättningar Frånluftsstationer är placerade vid tunnelmynningar i situationer när tunnelluften vid mynningen är alltför förorenad och måste ventileras ut. Frånluftstationerna förläggs, där det är möjligt, under mark med endast tornet som synlig del ovan mark. Gestaltningsnycklar Frånluftstorn utformas med arkitektonisk och skulptural stringens. Tornens placering bestäms till största delen av tekniska krav men ett gott samspel med omgivningen eftersträvas. En liten frånluftsstation består av en fläkt och frånluftsarean är ca 17 kvm. En stor frånluftsstation består av tre fläktar och har en frånluftsarea på 50 kvm. Tornens höjd är ca 10-15 meter. Placeringen av frånluftstationen är låst till tunnelmynningen. Exempel på olika ventilationstorn från Paris TEKNIKBYGGNADER E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 55
MOTTAGNINGSSTATIONER OCH VA-STATION Förutsättningar Mottagningsstationer för distribution av el ligger i Skärholmen och i Vinsta. De ligger båda inom stadsbebyggelse och utformning ska ta sin utgångspunkt från platsen. Byggnaderna ska kännas väl integrerade i sin omgivning. En mottagningsstation är ca 20x25 meter stor och ca 6 meter hög. Förutsättningar En VA-station föreslås i Skärholmen. Stationen innehåller reningdammar och upptar en stor yta, ca 20x50 meter. Den är ca 6 meter hög. Byggnaden som anpassas till platsen i form och material. Gestaltningsnycklar Byggnaden ska ges ett medvetet arkitektoniskt uttryck. Byggnaden ska terränganpassas och samspela med omgivningen. TEKNIKBYGGNADER Mottagningsstation vid Södra länken. Mottagningsstation i Kristineberg, Stockholm. 56 E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen
SMÅ OVANJORDSALÄGGNINGAR Förutsättningar Friskluftintag, teknikkiosker, nödutgångar till ytan och rökgasschakt är på ytan små anläggningar i storleksordningen ca 3x3x3 meter. De ska vara tillgängliga även om de sällan behöver underhållas. De utformas lika inom hela projektet. Gestaltningsnycklar Små ovanjordsanläggningar utformas med medvetet men diskret arkitektoniskt uttryck. Placering underordnar sig omgivningen. Exempel på prefabricerad teknikkiosk. Exempel på friskluftsintag vid Södra länken. TEKNIKBYGGNADER E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen 57