Geoteknisk undersökning

Tekniska verken 2015-07-03 Dnr 1509 VASTKUSTSTUGAN AB Detaljplan för Björkö 3:31 och del av Kungsbro 1:759, Ljungsbro Geoteknisk undersökning Geoteknisk PM Tekniska Verken Driftum AB Infrateknik/Geoteknik 2015-07-03 Dnr 1509

Tekniska verken 2015-07-03 Dnr 1509 INISIEHÅLLSFÖRTECKNIIMG 1 Uppdrag 3 2 Genomförda undersökningar 3 3 Geoteknisk beskrivning 3 3.1 Områdesbeskrivning, topografi, geologi etc 3 3.2 Jordlagerbeskrivning 4 3.3 Grundvattennivå och vattennivå i Motala ström 4 3.4 Geotekniska parametrar 4 3.4.1 Odränerad skjuvhållfasthet 4 3.4.2 Dränerad skjuvhållfasthet 4 3.4.3 Densitet 4 4 Släntstabilitet 5 4.1 Beräkningsförutsättningar 5 4.2 Val av parametrar 5 4.3 Planerad bebyggelse, uppfyllnader etc 5 4.4 Val av säkerhetsfaktorer 5 4.5 Beräkningsresultat 6 5 Rekommendationer till grundläggning 7 6 Dimensionering av gatuöverbyggnader 7 7 Dagvattenhantering 7 8 Förutsättningar för detaljplan 7 9 Granskning 8 Bilagor: Stabilitetsberäkningar 1:1-5 och 2:1-5 Gräns för orörd mark 3

Tekniska verken 2015-07-03 Dnr 1509 Detaljplan för Björkö 3:31 och del av Kungsbro 1:759, Ljungsbro Geoteknisk PM 1 UPPDRAG På uppdrag av Västkuststugan AB har Tekniska verken Driftum AB, Geoteknik, utfört geoteloiisk undersökning för detaljplan på fastigheterna Björkö 3:31 och Kungsbro 1:759 i Ljungsbro. Syftet med undersökningarna har varit att redovisa de geotekniska förutsättningarna för detaljplaneläggning av området inklusive att klarlägga stabilitetsforhållandena ner mot Motala sti'öm. 2 GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Resultat av fältundersökningar redovisas separat i Rapport geotekniska fält- och laboratorieundersöloiingar, RGeo, daterad 2015-07-03. Som underlag for stabilitetsutredningen har även använts resultat från tidigare utförda undersökningar (Översiktlig kartering av stabilitetsförhållandena i Linlcöping, Statens geotekniska institut 2000-04-25). 3 GEOTEKNISK BESKRIVNING 3.1 Områdesbeskrivning, topografi, geologi etc Planområdet som är ca 10 ha stort är beläget omedelbart nordost om släntfaönet till den ravin inom vilken Motala ström är nederoderad i. Större delen av området som planeras för bebyggelse utgörs av åkermark, fruktodlingar m m. Vegetationen i slänten ned mot strömmen består av träd och annan växtlighet som med sitt rotsystem binder samman de ytliga jordlagren i de relativt branta slänterna. Från ravinens släntl<xön höjer sig marken från ca + 52 m till ca +63 m i områdets nordöstra del. Området mellan släntlcrön och strömmens strandkant utgörs av 2 delslänter med en mellanliggande terrass. Lödningar av strömmens botten, utförda i tidigare undersökningar, visar att vattendraget har eroderat sig ned ytterligare 4 å 5 m under nuvarande vattenyta. (Enligt uppgift fördjupades vattendragets botten nedströms Icraftstationen i samband med att denna byggdes). Medelutningen mellan Motala ströms botten och det övre släntlcrönet är som mest ca 1:2 (ca 26 ). I områdets södra del finns en sidoravin till strömmen som sträcker sig ca 150 m norrut in i området som planeras att bebyggas.

Tekniska verken 2015-07-03 Dnr 1509 Motala ström är på den aktuella sträckan 40-60 m bred och har ett vattendjup av ca 4 m. Vattendraget är som bredast i samband med att det ändrar riktning och viker av något mot nordost. Breddningen indikerar pågående erosion i "yttersvängen" d v s på den motstående stranden (södra sidan). Jorden utgörs av mäktiga sedimentavlagringar av torrskorpelera på silt och finsand. 3.2 Jordlagerbeskrivning Inom området för planerad bebyggelse består jorden, under ca 0,2 m muuhaltig lera, av torrskorpelera ned till mellan 1 och 2 m djup under markytan varvid lerans mäktighet är minst i områdets nordöstra delar. Under torrskorpan följer mäktiga avlagringar av silt och fmsand. Vid släntkrönet har sonderingarna nedförts till fastare bottenlager, sannolikt morän, som påträffats ca 20 m under släntkrönets marknivå (ungefär i nivå med vattendragets botten). Silten/finsandens relativa fasthet är ned till ca 16 m djup hög, inom 16-19 m djup låg och i moränen därunder mycket hög. I slänten ned mot strömmen består de övre jordlagren varierande av silt och finsand som är erosionskänslig. Vid Motala ströms strandkant består jorden, under ca 0,2 m mullhaltig sand, av grusig sand (svämsediment) ned till ca 1,5 m djup under markj1:an. Därunder indikerar sonderingsresultaten silt/sand vars relativa fasthet är medelhög-hög ned till 5 å 6 m djup och därunder mycket hög. Strömmens botten är således nederoderad (delvis nedschaktad) i fastare bottenlager, sannolikt av morän. 3.3 Grundvattennivå och vattennivå i Motala ström Grundvattennivån är såväl vid strandkanten som under släntkrönet belägen i nivå med strömmens vattenyta ca +38 m i den aktuella sektionen. Samma nivå uppmättes i februari 1968 och nivån bedöms därför som stabil. I området bakom släntkrönet höjer sig sannolikt grundvattennivån snabbare än markj^ans stigning. I stabilitetsberälcningama har antagits att grundvattenytan relativt snabbt stiger till ca 6 m under markytan och sedan till 4 m under markytan 3.4 Geotekniska parametrar 3.4.1 Odränerad skjuvhållfasthet Torrskorpelerans odränerade skjuvhållfasthet Tfu har valts empiriskt. 3.4.2 Dränerad skjuvhållfasthet I leran har kohesionsinterceptet c' och fiiktionsvinkeln ( )' valts till c' = 0,1 x Tju respektive f = 30^ I friktionsjorden har friktionsvinklar valts empiriskt med utgångspunlct från sonderingsresultaten med beaktande av att jorden är siltig. 3.4.3 Densitet Densiteten har i lera, silt/sand och morän valts empiriskt till respektive 16, 17-19 och 21 kn/ml

Tekniska verken 2015-07-03 Dnr 1509 4 SLÄNTSTABILITET 4.1 Beräkningsförutsättningar Stabilitetsberäkningama har utförts med datorprogrammet SlopeAV version 2007 varvid Morgenstern-Price metod har använts. Omfattning av undersölcningar ocli beräloiingar följer de rekommendationer som ges i Slcredkommissionens Rapport 3:95 "Anvisningar for släntstabilitetsutredningar" beträffande s k "Detaljerad utredning". Beräkningarna är utförda med både odränerad och kombinerad analys. Med odränerad analys avses att jorden går till brott (en glidyta uppstår) utan att någon egentlig portrycksförändring hinner ske. Vid ett dränerat brott antas däremot portrycksförändringar ske vilket påverkar brottmekanismen. Hänsyn till detta tas i den kombinerade analysen på så vis att stabiliteten vid olika portrycks- och dräneringsförhållanden beräloias med antagande av dränerade respektive odränerade förhållanden utmed skilda delar av glidytan. På så vis används den farugaste kombinationen av dränerade respektive odränerade brott utmed glidytan vid berälcning av lägsta säkerhetsfaktor. 4.2 Val av parametrar Val av parametrar redovisas i avsnitt 3.4 samt i bilagan "Beräkningssektioner". Val av torrskorpelerans odränerade skjuvhållfasthet har gjorts empiriskt. I torrskorpan har antagits torksprickor som är till hälften fyllda med markvatten. Vid val av dränerad hållfasthet har anvisningarna i Slcredkommissionens Rapport 3:95 avsnitt 5.2.2 tillämpats varvid friktionsvinkeln (})' satts till 30 och kohesionsinterceptet c' = 0,1 XTfa. I friktionsjorden har im-e friktionsvinldar valts utifrån sonderingsresuhaten varvid reduktion med 3 för att jorden är siltig har utförts. Jordens densitet har i huvudsak valts empiriskt med ledning av jordart. Grundvattennivåer har valts utifrån utförda mätningar med beaktande av att nivåerna för närvarande, enligt SGU, är nära de normala samt att strömmens vattenyta är stabil. 4.3 Planerad bebyggelse, uppfyllnader etc Beräloiingarna gäller under förutsättning att marloiivån inom området för bebyggelse inte höjs med mer än 0,5 m och byggnaderna är småhus i 1 till 1,5 plan. I slänten ned mot strömmen har förutsatts att befintliga marknivåer bibehålls. 4.4 Val av säkerhetsfaktorer Val av erforderliga säkerhetsfaktorer har skett enligt Skredlcommissionens Rapport 3:95, avsnitt 8.2.3.

Tekniska verken 2015-07-03 Dnr 1509 Erforderliga säkerhetsfaktorer varierar med undersökningens omfattning och konsekvensen av ett slcred. För kohesionsjord gäller vidare att normalt ska såväl odränerade som kombinerade analyser utföras samt att såväl leraven på Fc som Fkomb ska vara uppfyllda. Erforderlig säkerhetsfaktor vid "Detaljerad utredning" och vid olika markanvändning framgår av nedanstående (del av Tabell 8:1, Skredlcommissionens Rapport 3:95). Nyexploatering Befintlig bebyggelse och anläggning Annan mark Naturmark Fc>l,7-1,5 Fo>l,7-1,5 Fe > 1,6-1,4 Fc>l Fkomb > 1,45-1,35 Fkomb > 1,45-1,35 Fkomb > 1,4-1,3 Fkomb ^ 1 1) Exempelvis lokalgator, gc-vägar och parker. Säkerhetsfaktorer inom respektive spann bedöms enligt aktuella forutsättningar med hänsyn till gynnsamma och og3ninsamma forhållanden. Bedömning av gynnsamma och ogynnsamma forhållanden görs med utgångspunlct fi-ån bl a fält- och laboratorieundersökningamas omfattning, släntens geometri, erosionsrisk, konsekvenser av ett skred etc. För området med planerad bebyggelse gäller kraven för "Nyexploatering". För området som utgörs av slänten ned mot strömmen gäller idag "Naturmark" men om bebyggelse placeras i direkt anslutning bör kraven för "Annan mark" tillämpas. Undersökningarna har normal omfattning, sonderingsresultaten indikerar en relativt homogen jordlagerföljd och erosionsförhållandena på Motala ströms norra sida är gynnsamma. Erforderliga säkerhetsfaktorer kan därför väljas i den lägre delen av respektive intervall. Stabilitetsberäkningarna har utförts med den topografi som gäller i sektion D-D där avståndet mellan släntkrön och strandkant är minst och således lokalt är ogynnsammare än för området i sin helhet. 4.5 Beräkningsresultat Fullständiga beräkningsresultat redovisas i Bilaga 1:1-5 och 2:1-5. Med undantag av små lokala glid)1;or i strandlcanten är stabiliteten tillfiredsställande i alla delar av slänten. Dessa små glidytor salcnar betydelse for områdets totalstabilitet. Förändringar i släntens geometri kan dock försämra stabiliteten och alla eventuella utfyllnader eller avschaktningar ska därför foregås av detaljerad stabilitetsutredning. Släntens nuvarande utformning med en mellanliggande terrass är nära nog idealisk ur stabilitetssynpunlct och det är därför sannolikt att alla förändringar försämrar stabiliteten. Det är med hänsyn till risk for ytlig erosion också viktigt att vegetationen bibehålls långsiktigt genom att man utför successiv försiktig gallring och nyplantering i slänterna så att åtgärder av typ "kalhuggning" kan undvikas i framtiden. För stora glidytor som omfattar hela slänten och området med planerad bebyggelse är säkerhetsfalctom i storleksordningen 2 eller större, således tillfredsställande stabilitet.

Tekniska verken 2015-07-03 Dnr 1509 5 REKOMMENDATIONER TILL GRUNDLÄGGNING Uppfyllnader/terrasseringar i storleksordningen 0,5 m (räknat från dagens marknivåer) kan utforas utan restriktioner med avseende på stabiliteten. Grundläggning av småhus i 1-1,5 plan kan ske med hel kantforstyvad bottenplatta av betong alternativt på långsträckta sulor av betong. Maximala grundtrycket under vouter, sulor etc bör begränsas till 100 kpa. Där byggnader ska uppföras ska mullhaltig jord och eventuella befintliga fyllnadsmassor tas bort innan eventuella uppfyllnader och grundläggning utförs. Vid nederbörd kan det behövas länshållning med pumpar på schaktbotten. Lera är måttligt tjällyftande. Vid kall väderlek (minusgrader) måste schaktbotten skyddas med isolering med överlappande skarvar. Om marknivån under byggnaderna behöver höjas kan detta förslagsvis utföras enligt AMA Anläggning 10, kapitel CEB.21 "Fyllning för grundläggning av byggnad". Under byggnadskonstruktionen utförs dränerande och kapillärbrytande lager exempelvis enligt AMA Anläggning 10, kapitel CEF.21 "Dränerande och kapillärbrytande lager för byggnad". Dräneringsledningar kring byggnaderna utförs i normal omfattning. 6 DIMENSIONERING AV GATUÖVERBYGGNADER Hårdgjorda ytor dimensioneras för materialtyp 4B och tjälfarlighetsklass 3 enligt AMA Anläggning 10. 7 DAGVATTENHANTERING Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) i slänter, sidoraviner och deras närområde försämrar stabiliteten och ökar risken för erosionsskador. Infiltrationsanläggningar för dagvatten får därför inte byggas i slänten, sidoraviner samt inom ett avstånd av minst 50 m från släntkrönet (gäller även sidoravinens släntkrön). Vid utsläpp av dagvatten till Motala ström ska risken för erosionsskador beaktas. Slänter och sidoraviner är mycket erosionskänsliga och dagvattnet behöver därför ledas i ledningar ned till strömmen. Utloppen ska utföras med tillräckligt kraftiga erosionsskydd. Sannolikt behöver också åtgärder som minskar vattnets hastighet vidtas. 8 FÖRUTSÄTTNINGAR FOR DETAUPLAN Området är, från geoteknisk synpunkt, lämpligt för planerad bebyggelse med småhus i 1-1,5 plan. Med hänsyn till stabiliteten vid släntkrönet bör dock ett område om minst 10 m fi-ån släntkrönet lämnas orört, se även föreslagen gräns i Bilaga 2.

Tekniska verken 2015-07-03 Dnr 1509 Oimådets lämplighet är dock beroende av att området mellan släntkrön och Motala ström samt i sidoraviner bibehålls intakta. Man bör därför överväga att inkludera dessa områden i detaljplanen och reglera att marlmivåema inte får forändras exempelvis genom schaktning och/eller fyllning. 9 GRANSKNING Rapporten har granskats av Lisa Björk Tekniska Verken Driftum AB Infrateloiilc/ Geoteknik Lars Johansson Lisa Björk

1509 Björkö 3:31 de/av Kungsbro 1:759 Odränerad analys Ny bebyggelse.s lo 4 c 2 t: o 3 -o ^ r3 o o? ni j 5 r o 3 J 3 H' c c o <u =) O E I S? " " = S - II» '5 ~ II fe S O S. o 2 ^ SK g 1 f 2 S = o Ii o ~^ tö O fr: :,1 ^ ^ W S -2^ c: -fa /, -f ID o < CD Ii s s ' II; 2 S é o j o s Q. i Distance 130 140

Elevation -ti Ol Ol CD O) lo' 1 ^ I. J...1.. t cr (D cr CQ (Q ro O Q. S. (C 3 Q- D) D O to Oi ~%?r O: w w ^ o o 3- Q. 2. c 3 (Q cn to Name: Let 1 Model: Undralned {Phi=0) Unil Welght:16kN/m» Coheslon: 30 kpa Plezometric LIne: 1 Name: Let 2 Model: Undralned (Phi=0) UnltWelght:16kN/ra> Coheslon: 30 kpa Plezometric LIne: 1 Name: Sill 1 Model: Mohr-Coulomb UnltWelght:18kN/m' Coheslon: 0 kpa g rs o Phi: 35 Plezometric LIne: 1 Name: Silt 2 Model: Mohr-Coulomb UnltWelght:18kN/m' Coheslon: 0 kpa PhI: 34 Plezometric LIne: 1 Name: Silt 3 Model: Mohr-Coulomb Unit Welght: 18 kn/m* Coheslon: 0 kpa PhI: 35 Plezometric LIne: 1 Name: Slit 4 Model: Mohr-Coulomb Unit Welght: 18 mim' Coheslon: 0 kpa PhI: 34 Plezometric LIne: 1 Name: Slit 5 Model: Mohr-Coulomb Unit Welght: 19 kn/m' Coheslon: 0 kpa Phi: 36 0): Plezometric Line: 1 (T) Name: Slit 6 < Model: Mohr-Coulomb Unit Welght: 18 kn/m' Coheslon: 0 kpa CD PhI: 33 ><: Plezometric LIne: 1 Q. Q) Name: Sill 7 cn Model: Mohr-Coulomb -Q Unit Welght: 17 kn/m' o' Coheslon: 0 kpa q PhI: 30 Plezometric LIne: 1 Name: Morän Model: Mohr-Coulomb Unit Welght: 21 kn/m' Cohesion: 0 kpa Phi: 40 Plezometric LIne: 1

Elevation Ä g a f i CO tö i I Name: Let 1 Cohesion: 30 kpa Cohesion: 30 kpa PiezometricLine:1 Phi: 35- i Phi: 34' I i Piezomelric Line: 1 Unit Weight: 18 kn/m» Phi; 35" Piezomelric LIne: 1 PhI: 34 I I g- Plezometric Line: 1 Phi: 36" Unit Welght: 18 kn/m= Cohesion: O kpa PhI: 33' Unit Welght: 17 kn/m' Phi: 30 Plezometric LIne: 1 UnitWeight:21 kn/m' Phi: 40 Piezomelric LIne: 1

Plezometric Phi: 40' Line: 1 Elevation Ä g a I I 0) i i I UnitWeight: 16 kn/m' Cohesion: 30 kpa Piezomelric LIne: 1 Name: LeI 2 Model: undralned (Phl=0) UnitWeight: 16 kn/m" Plezometric Line: 1 Unit Welght: 18 kn/m' PhI: 35' Name: sm 2 Unit Welght: 18 kn/m' PhI: 34 Plezometric Line: 1 UnitWeight: 18 kn/m' Phi: 35 Plezometric Line: 1 Phi: 34 Piezomelric Line: 1 Phi: 36 Piezomelric Line: 1 PhI: 33 Plezometric LIne: 1 UnitWeight: 17kN/ra' Phi: 30

Elevation 2 I t i ä I I I Name: Let 1 ^ Coheslon: 30 kpa Name: Let 2 Unit Welght: 16 kn/m" Plezometric LIne: 1 Phi: 36 Plezometric LIne: 1 I PhI: 34 Plezometric LIne: 1 I Phi: 35 Plezometric Line: 1 Name: Slit 4 PhI: 34 PhI: 36 Piezometric Line: 1 Phi: 33 Plezometric Line: 1 Unit Welght: 17 kn/m» Phi: 30" Plezometric Unit Cohesion: Phi: Piezometric 40 Welght: O LIne: Line: kpa 21 kn/m» 1

z 1509 Björkö 3:31 och del av Kungsbro 1:759 Kombinerad analys Q. Nybebyggelse Ä O 2 E 6 mb mb E o z T- o V ^ > o E T3 ra O C z: :^ z) D_ 1 H_ -c E -o : lå: : *: o Z S D o o. i? ^ ^ E s Z S D o Q. Q. 5 s; 1^ 5 8 i z a o ai CL.g = o - - f I g ii s 1 s i i ^? -g ^ s Z: S Z) O D_ D. I D- : -~ O Lin 3iQh BSi Lin letri Till hälften fyllda torksprickor C O 1 50 55 UJ Distance

1509 Björkö 3:31 och del av Kungsbro 1:759 Kombinerad analys Ny bebyggelse Z S D O. C mb Weigt- Weigt- E o z o Z o ro 3 o CO a. O ra L) _^ CO c_ CO ^ O o -C O o O) cf W S o OJ o "S i:: O 'm '6 "5 in E öi "ö E > 01 03 ii.-k.c ^ N E o o e -o J= N E -g f l D O ä. Z i 3 o o, il z :^ mb mb -i" s ik i I E åls I s i f g. i iu 5 ^ o ~ "i Ö z s D o : ^ 'c "o i:. S 3 O Q. Q- - 03 o E E 2 ^ ij o i i f g. Sissi F l<onnb 1,35 Till hälften fyllda torksprickor

1509 Björkö 3:31 och del av Kungsbro 1:759 Kombinerad analys Ny bebyggelse to CL ra Q, r, X3 w ^ 0- E E CL m o o _r z z z C3 CO i: X) S 03 co b' CD hi 3 C CD ra 03 >i C Ö3 oj -Q >. 4) ja ra '3 O c. CO O. O CL A: c. 1J _j x: O JZ o CD o '1 o E i; o c W 2 03 o o ^ -a O) 'S _i O "05 '03 o O CO Q. Q- 03 o öi 15 o Q. o" E o H ii 1 'w LO E o 03 5 CO E o E -D - x: ra o c: ~ CO CO I? 0) 5 o = E -a ä 13 03 ^ ra "R E n o C o!c 03 o C o 03 e -D 2 S =! 0, O O CD o = Z S 3 CL u O O. Z 5 3 o CL b- Z 2 3 o CL il ra O Z S CO ^ o f g. 51; E-g: 2 2 D O [ :! 'c O : ; 3 o t 1^ Z 2 ) ^ - : ^ O fli Ä: X:. 3 O t II O ^ ro 'i ^ -p o o i i f g. 1 «-5 5 s s i 1 g f -g.s 2 2 3 O CL fl. I E = 9S& =2 -C O " - > -S :» 0) S o i 1? : Z 2 3 o 1 F l<omb 1,5 70 65 Till hälften fyllda torksprickor 1 q=30 kpa 1= 1 O 50 Ol "w+38 70 80 Distance

1509 Björkö 3:31 och del av Kungsbro 1:759 Kombinerad analys Ny bebyggelse c CD i I -s -ä ' Z S D o- ( Top of LE syer: 3 kpa j-top of 1 -ayer: 30 kpi Bzometric 3 Line: 1 1 me: Silt 3del: Mof ir-coulomb E CO D) fl) ra D- jx: )hesion: i li: 35" ezometric ; Line: 1 5me: Silt: 2 3del: Mof ir-coulomb E litweigh: ro Q, o c o S.9 o o h_ z 2 3 o Q. D. 2: S Z) 0 a. EL 3_ 2 S 3 o )hesion: ( li: 34" ezometric ; Line; 1 E,E - I : s 9 " & 5 S I E -I räsf g. I giil SS i E -o ±i x: N ra o c o x:. Z 2 ZJ O O- Q- 9?^ & I _^ i: o ; - i ra c, s ä "03 5 mc i E ^ z: 2 z) o Q. CL : ra c, I o z - 9?^ 5 2.ra c, Q J -q- g Z 2 3 0 C L Q. z 2 Z ) O Q. ä : F komb 1,6 Till hälften fyllda torksprickor 30 40 50 70 80 Distance

hievation -TI Z TT < O cr 3 CO cr cr _i '< CQ Ol (Q CD (/) CO 7s o 3 g- CD a. Q) 01 O to o": - I?r O: W O O =r Q. 2. sa < c 3 (Q (fl O" Name: Let 1 Model: Combined, S=f(depth) UnitWeight: 16 kn/m» PhI: 30 C-Top of Layer: 3 kpa Cu-Top of Layer: 30 kpa Plezometric LIne: 1 -~4 cn CO Name: Let 2 Model: Combined, S=f(depth) UnitWeight: 16 kn/m» Phi: 30 C-Top of Layer: 3 kpa Cu-Top of Layer: 30 kpa Piezometric Line: 1 Name: Silt 1 Model: Mohr-Coulomb UnitWeight: 18 kn/m» Coheslon: O kpa PhI: 35 Plezometric LIne: 1 Name: Sill 2 Model: Mohr-Coulomb UnitWeight: 18 kn/m» Coheslon: O kpa PhI: 34 Piezomelric LIne: 1 Name: Sill 3 Model: Mohr-Coulomb UnitWeight: 18 kn/m» Cohesion: O kpa Phi: 35 Piezometric LIne: 1 Name: Sill 4 Model: Mohr-Coulomb UnitWeight: 18 kn/m» Cohesion: O kpa Phi: 34 Piezomelric Line: 1 Name: Silt 5 Model: Mohr-Coulomb UnitWeight: 19 kn/m» Coheslon: O kpa Phi: 36" Plezometric LIne: 1 Name: Sill 6 Model: Mohr-Coulomb UnitWeight: 18 kn/m» Coheslon: O kpa Phi: 33" Piezometric Line: 1 Name: Silt 7 Model: Mohr-Coulomb UnitWeight: 17 kn/m» Cohesion: O kpa Phi: 30' Plezometric Line: 1 Name: Morän Model: Mohr-Coulomb Unit Welght: 21 kn/m» Cohesion: O kpa Phi: 40 Piezometric Line: 1

Tekniska verken 2015-07-03 Dnr 1509 VASTKUSTSTUGAN AB Detaljplan för Björkö 3:31 och del av Kungsbro 1:759, Ljungsbro Geoteknisk undersökning Rapport geotekniska fält- och laboratorieundersökningar, RGeo Tekniska Verken Driftum AB Infrateknik/Geoteknik 2015-07-03 Dnr 1509

Tekniska verken 2015-07-03 Dnr 1509 INNEHALLSFÖRTECKNING 1 Uppdrag 3 2 Geotekniska undersökningar 3 3 Redovisning 3 BILAGOR Nr Jordprovstabell 1:1-2 SGF:s Beteckningssystem RITNINGAR Planritning, skala 1:2000 Gl Sektionsritningar, skala tiöjd 1:100, längd 1:500 G2-3 SGI 2000-04-25, planritning skala 1:1000 4 SGI 2000-04-25, sektion 1:200 11

Tekniska verken 2015-07-03 Dnr 1509 Detaljplan för Björkö 3:3 och del av Kungsbro 1:759, Ljungsbro Rapport geotekniska fält- och laboratorieundersökningar RGeo 1 UPPDRAG På uppdrag av Västkuststugan AB har Tekniska verken Driftum AB, Geotelaiik, utfört geoteknisk undersöloiing for detaljplan på fastigheterna Björkö 3:31 och Kungsbro 1:759 i Ljungsbro. Syftet med undersöloiingarna har varit att redovisa de geotelcniska förutsättningarna for detaljplaneläggning av området inklusive att klarlägga stabilitetsforhållandena ner mot Motala Ström. 2 GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR Geotelcniska fältundersökningar har utförts i juni 2015 av Mikael Lennartson med borrbandvagn GH8. Fältundersökningarna har omfattat: Vikt sondering Hejarsondering Skruvprovtagning (störda prover) Grundvattennivåmätning i öppna rör 9 punlcter 2 punkter 5 punlcter 3 punlcter Utsättning och avvägning av bonpunkter har gjorts av personal vid Driftum AB i koordinatsystemet SWEREF 99 15 00 och höjdsystem RH2000. Jordprovema har undersökts i fält och på Driftums laboratorium varvid jordartsbestämning har utförts på samtliga prover. 3 REDOVISNING Sammanställning och uppritning av undersökningsresultaten har utförts av Mikael Lennartson, och redovisas på bifogade ritningar. Telcniska Verken Driftum AB Infrateknik/Geotelcnik Lisa Bjöåc Lars Johansson

Tekniska verken 2015-06-25 Bilaga 1:1 Detaljplan: Björkö 3:31 och del av Kungsbro 1:759 Dnr: 1509 JORDPROVSTABELL Sekt eller punktnr Provtagningsmetod Djup (m) Geologisk benämning Tjälfarlighetsklass 1 Skr 0-0,2 Mullhaltig sand med växtdelar 0,2-1,4 Brun grusig sand (svämsediment) (1) 2 Skr 0-0,2 Brun mullhaltig lera med växtdelar 0,2-1,3 Brun varvig torrskorpelera med rottrådar 3 1,3-2,0 Brun varvig lera med tunna siltskikt, torrskorpetyp 3 2,0-2,3 Brun skiktad lera och silt, torrskorpetyp 4 2,3-3,2 Grå silt med tunna lerskikt "torr" 4 3,2-5,0 Grå finsilt "torr" 4 4 Skr 0-0,2 Brun mullhaltig siltig lera 0,2-1,0 Brun varvig torrskorpelera 3 1,0-2,2 Brun varvig lera med tunna siltskikt, rottrådar, torrskorpetyp 3 2,2-3,0 Grå finsilt med tunna lerskikt (torr) 4 3,0-5,0 Grå finsilt (torr) 4 5,0-9,3 Silt enligt bedömning i fält, blött från ca 9 m

TekniskQ verken 2015-06-25 Bilaga 1:2 Detaljplan: Björkö 3:31 och del av Kungsbro 1:759 Dnr: 1509 JORDPROVSTABELL Sekt eller punktnr Provtagningsmetod Djup (m) Geologisk benämning Tjälfarlighetsklass 5 Skr 0-0,2 Brun mullhaltig lera med växtdelar 0,2-1,2 Brun rostfläckig varvig torrskorpelera med tunna rottrådar 3 1,2-2,0 Brun siltig lera med siltskikt (halvfast-fast) 4 7 Skr 0-0,2 Brun mullhaltig lera med växtdelar 0,2-0,4 Brun torrskorpelera 3 0,4-1,0 Brun varvig siltig torrskorpelera med siltskikt 4 1,0-2,0 Brun siltig finsand med siltskikt 4

Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS) Beteckningssystem för geotekniska utredningar SGF/BGS Beteckningssystem Vetsion 2001:2

Redovisning i plan Sondering o Undersökningspunkt (grundsymbol) utan attribut vid sondering samt enkel sondering utan redovisning av sonderingsmotstånd (t ex sticksondering eller slagsondering utan registrering av sonderingsmotstånd) Q Statisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex vikt- och trycksondering) ^ CPT-sondering Dynamisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex hejarsondering) Tillägg för djup- och bergbestämning O P Sondering avslutad utan att stopp erhållits Sondering till förmodad fast botten, dvs sonden kan inte med normalt förfarande utan svårighet drivas ned ytterligare 2 Sondering till förmodat berg ^ ^ ^ Sondering mindre än 3 m i förmodat berg Sondering minst 3 m i förmodat berg Sondering minst 3 m i förmodat berg samt analys av borrkax ^ Kämborming minst 3 m i förmodat berg rr^ Lutande borrhål genom jord ned i förmodat berg. Planprojicerat läge 5 redovisas samt bergnivå och borrhålsslut. Lutning och längd kan anges. SGF/BGS Beteckningssystem Vetsion 2001:2

Redovisning i plan Provtagning ^ Q ^ g ^' ^' ^ Störd provtagning (vanligen med kaim-, skruv- eller spadprovtagare, provtagningsspets eller specialprovtagare, t ex ballastprovtagai-e) Ostörd provtagning (vanligen med kolvprovtagare av standardtyp eller kämprovtagare) Provgrop. Större provgrop redovisas skalenligt. Ytlig provtagning i berg/knackprov. Utförda analyser och mätningar på prover kan anges med bokstavsförkortningar enligt följande: T = annan teknisk analys P = petrografisk analys, tunnslipsanalys C = kemisk analys SQF/BGS Beteckningssystem Veision 2001:2

Redovisning i plan Hydrogelogiska undersökningar 6 6 Vattennivå bestämd, t ex i provtagningshål Grundvattennivå bestämd vid korttidsobservation i öppet system Grundvattennivå bestämd vid långtidsobservation i öppet system Avslutad observation Portrycksmätning Provpumpning eller infiltrationsförsök Vattenförlustmätning i berg Brunn (grävd, sprängd eller borrad) SGF/BGS Beteckningssystem 11 Version 2001:2

Redovisning i sektion Beteclmingar i sondermgsstapel I fält bedömda jordarter vid sondering redovisas enligt följande. X Fritt vatten (kod 81) Fyllningsjord (kod 30) Torv (kod 83) Torrskorpelera (kod 31) Lera och kohesionsjord (kod 37) Siltjord (kod 82) Sandjord (kod 38) X( (icke bedömd jordart) (kod 36) Grusig jord (kod 39) Stenig jord och blockjord (kod 40) Friktionsjord, allmänt (kod 32, kod 33-35,37) Moränjordar, exkl lermorän (kod 84) Genomborrat block eller sten (kod 41) Lermorän (kod 85) Bergyta (kod 94) Sondering i berg Sondering i berg avslutad (kod 95) SGF/BGS Beteckningssystem Veision 2001:2 15

Redovisning i sektion Avslutning av sondering Exemplen nedan redovisas med tillhörande plansymbol. O T Sonderingen avslutad utan att stopp erhållits (kod 90) 9 Block eller berg (kod 93) 9 Sonden kan ej neddrivas ytterugare enligt för metoden normalt förfarande (kod 91) 2 Stopp mot förmodat berg (kod 94) 9 Stopp mot sten eller block (kod 92) 9? Jord-bergsondering. Sondering i förmodat berg (kod 95). Vid 3 m eller längre borrlängd i berg redovisas undre plansymbol annars övre SGF/BGS Beteckningssystem Vetsion 2001:2 16

Redovisning i sektion Viktsondering Grandsymbol i plan: Q (kod HM=01) Neddrivningsmotståndet registreras som belastning i kn utan eller med samtidig vridning. Motståndet vid självsjunkning anges med belastning i kn för markerade intervall. Vid vridning av sonden avsätts antal halwarv (hv/0,2 m) vid intervallets undre gräns. Skrafferat intervall och "si" anger att sonden drivits ned med slag. Tecken till vänster om stapeln anger stopp mot lokala hinder, nederst sten, block eller berg, överst annat hinder (t ex virke). Sonderingsförsök har utförts till angivna nivåer. Bedömda jordarter i samband med sonderingen kan anges i borrstapeln. N4335 Vim +2.0 RÖTTER 1.00 (.75 50 Vim använd metod +2,0 utgångsnivå för sondering N4335 hålets identitet (samma som i plan) 0,50 belastning i kn 63 exempel på de fall då antalet halwarv ej ryms inom angiven skala. L75 1.00 10 20 30 40 50 hv/0.20m t 63 Plansymbol i exemplet: +2.0 N4335 t SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2

Redovisning i selction Hejarsondering Grundsymbol i plan: (kodhm=09) N6302 HfA +4.7 Hejarsondering utförs enligt metod A eller B. Motståndet anges som antal slag för neddrivning (sl/0,2 m) och redovisas i stapeldiagram. Olika skalor kan väljas. Vridmotståndet (M^ i Nm) och beräknad mantelmktion (Pf i sl/0,2 m) kan utelämnas. Bedömda jordarter i samband med sondering kan anges i borrstapeln. Beteckningar till vänster om borrstapeln: 400/15 O 10 20 30 40 50 sl/0.20m O 40 80 Nm uvr anger att vridning ej utförts från markerat djup. X anger längre uppehåll än 5 min i sonderingen. O anger att sonden sjunker utan slag. N6302 Plansymbol i exemplet: +4.7 ^ SGF/BGS Beteckningssystem Vereion 2001:2 23

Redovisning i sektion Provtagning av jord Störd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 26,27,31,32,33,34) Ostörd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 25, 28, 29, 30) Q Provtagning redovisas med en 1 mm bred stapel till vänster om sonderingsstapeln. Horisontellt streck anger att prov undersökts på laboratorium. Jordart anges med förkortning till vänster om redovisningsstapel, xx anger förlorat prov. I diagrammen redovisas okorrigerad skjuvhållfasthet (TJ^ och sensitivitet (Sj^), vattenkvoter (naturlig WN, flytgräns och skrymdensitet (p). FörkonsoUderingstryck (G-'(J) och kompressionsmodul Mj^ bestämda vid kompressionsförsök, i detta fall CRSförsök. Skr Kv(Stl) K /!/-///= Let Le CRS Le- CRS Le- CRS sile- Sa- XX kpa (oreducerad) O 10 20 30 TT 1 VA O 20 40 Sensitivitet 1 40 60 80 Skjuvliällfasthet(Tf) enligt: Vattenkvot w % 40 60 80 71 i 1/ 1.0 1.5 2.0 Skrym densitet pt/m' Vattenkvot (w) och densitet (p) Förkonsolidering (afc) 20 40 60 80 / \ o 1000 2000 3000 ivilckpa) Konförsök i / ^ Naturlig vattenkvot Sensitivitet (Sj) enligt: Konflytgräns y''' Konförsök Skrymdensitet Plansymbol i exemplet: SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2 28

Redovisning i sektion Hydrogeologiska undersökningar Grundvattenrör och portryckspets redovisas med 1 mm bred stapel. Filterspets visas med verklig längd av filtret. Portrycksspets anges med 1 mm fylld stapel. Rörspets, filtereller portrycksmätares nivå anges. Ovanfor observationsröret anges observationsperiod. Vatten-, grundvatten- samt portrycksnivåer anges utefter observationsröret med ett horisontellt streck tillsammans med datum för observationen. De högsta och lägsta observationsnivåema redovisas enligt: GW W Rö Rf Pp grundvattenyta eller nivå andra vattennivåer och portryck öppet rör filterspets portryckmätare Uppmäts inget vatten i röret anges "torrt", alternativt "< nivå " +9.8 ///=!//= ///=///= W+9.1 82-02-25 17GW 1993-03-15 1993-03-28 Rö 1 +9.6 ///=///= ///=///= GW+7.9 1993-03-27 GW+7.1 1993-03-21 +6.1 16GW 1993-03-15 1995-03-28 ÖK RÖR+10.1 18GW 1993-03-15 1993-04-24 Rf +9.2 ///=///= ///=///= GW+8.6 1993-03-28 GW+7.6 1994-03-27 Pp 1 +9.3 ///=///= W+8.7 1993-03-15 +6.5 +3.77 W<+7.1 1993-04-27 SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2 36

Bilaga 1 Förkortningar Bilaga 1 Föri<ortningar Sondering CPT Hf Jb-1, Jb-2, Jb-3 Slb Sti Tr TrP TrS Vi Vim Provning in situ DMT Kb PMT Pp Vb Provtagare Cone Penetration Test hejarsondering (t ex HfA.) j ord-bergsondering slagsondering sticksondering trycksondering portrycksondering spetstrycksondering viktsondering viktsondering, maskinell vridning dilatometerförsök kämborming pressometerforsök portryckmätning vingförsök Fo folieprovtagare Gnmdvattenprovtagning i öppet rör: Ba - hämtare Gl - gas lyft (blåsning, mammutpump m fl) Ml - mekanisk (centrifiigal, bladder m fl) SI - sugpump Hsa hollowstem auger Js jalusiprovtagare K kannprovtagare Kr kämprovtagare Kv kolvprovtagare Ps provtagningsspets Sgs el Pip porluftprovtagning csgs kontinuerlig porluftprovtagning Skr skruvprovtagare Sp spadprovtagare SGF/BGS Beteckningssystem 57 Veision 2001:2

Bilaga 1 Förkortningar Berg och jord Huvudord Tilläggsord Skikt/lager B berg Bl blockjord bl Br rosberg blockig Dy dy dy Cs Misstänkt förorenad jord cs enligt ratinbedömning i fält F fyllning Gy gyttja gy Gy/Le kontakt, gyttja överst, lera () underst Gr grus gr J jord Le lera le Mn morän BlMn block- och stenmorän StMn stenmorän GrMti grusmorän SaMn sandmorän SiMn siltmorän LeMn lermorän (moränlera) Mu mulljord (mylla, matjord) mu Sa sand sa Si silt si Sk skaljord sk Skgr skalgrus Sksa skalsand St stenjord st Su sulfidjord su SuLe sulfidlera SuSi sulfidsilt T torv TI lågförmultnad torv (tidigare benämnd filttorv) Tm mellantorv Th högförmultnad torv (tidigare benämnd dytoiv) Vx växtdelar (trärester) vx dyig lokalt forkommande föroreningar gyttjig något, t ex(sa)= något sandig grusig lerig mullhaltig sandig siltig med skal stenig sulfidjordshaltig med växtdelar dy cs gy Q gr le mu sa si sk st su yx dyskikt föroreningar finns som tunnare skikt gyttjeskikt tunnare skikt grusskikt lerskikt mullskikt sandskikt siltskikt skalskikt stenskikt sulfidj ordsskikt torvskikt växtdelskikt t (efter huvudord) torrskorpa, v t ex Let och Sit = torrskorpa av lera resp silt varvig, t ex vle = varvig lera (beteckningen varvig bör fi3rbehållas glaciala avlagringar) Tilläggsord är placerade före huvudord och sä, att den kvantitativt större fi-aktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel: sisale si = siltig, sandig lera med siltskikt. Mineraljordartema kan indelas i grapperna fm-, mellan- och grov-, resp f, m, och g, t ex Saf = fmsand. SOF/BOS Beteckningssystem Version 2001:2 59