Geoteknisk undersökning

Transkript

1 Tekniska verken Dnr 1486 LINKÖPINGS KOMMUN, MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Detaljplan för Kungsbergsskolan 2 Geoteknisk undersökning Geoteknisk PM Tekniska Verken Driftum AB Infrateknik/Geoteknik Dnr 1486

2 Tekniska verken Dnr ime INNEHALLSFÖRTECKNING 1 Uppdrag 3 2 Områdesbeskrlvnlng 3 3 Genomförda undersökningar 3 4 Geoteknisk beskrivning Jordförhålianden Grundvattenförhållanden 4 5 Förutsättningar för grundläggning, schaktning etc Grundläggning av byggnader Schaktslänter, behov av sponter etc 5 6 Lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD 5 7 Granskning 5

3 Tekniska ^ verken Dmuse Detaljplan för Kungsbergsskolan 2 Geoteknisk undersökning Geoteknisk PM 1 UPPDRAG På uppdrag av Linlcöpings kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, har Tekniska verken Driftum, Infratelaiik/Geotelaiik, utfört översiktlig geotelcnisk utredning för detaljplan för Kungsbergsskolan 2. Syftet med den geotekniska undersöloiingen har varit att översiktligt redovisa de geotekniska förutsättningarna för planläggning av området med skolbyggnader i 4-6 våningar och eventuellt källare samt parkering under skolgården. 2 OMRADESBESKRIVNING Idag utgörs planområdet av befintliga skolbyggnader med tillhörande asfalterad skolgård, parkeringsytor samt ett mindre grönområde i den västra delen av kvarteret. Befintliga skolbyggnader i öster och söder planeras att rivas för att ge plats åt nya. I områdets västra delar, närmast Drottningtorget, kommer nya skolbyggnader att uppföras. Marken inom kvarteret sluttar svagt fi-ån ca +44 m i sydost ned till ca +42 m i nordväst. 3 GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Resultat av geotekniska fältundersöloiingar redovisas separat i Rapport geotekniska fältoch laboratorieundersöloiingar, RGeo, daterad GEOTEKNISK BESKRIVNING 4.1 Jordförhållanden Kvarteret täcks i sin helhet av 0,5-1 m fyllning med varierande sammansättning. Under fyllningen följer torrskorpelera ned till 2-2,5 m djup under markytan varunder följer i huvudsak halvfast lera ned mellan 3 och 5 m djup. Under leran följer silt samt skiktad lera och silt vars mäktighet varierar mellan 0,5 och 2,5 m. Den siltiga jordens relativa fasthet

4 Tekniska verken Dnr 1486 varierar stort, från låg till hög. Vidare är den siltiga jorden flj^benägen såväl under grundvattenytan som vid vattenöverskott ex vis orsakat av nederbörd. Fastare bottenlager av friktionsjord, sannolikt morän, har påträffats inom 4-8 m djup under markytan. Sonderingarna har avslutats i mycket fast lagrad morän på 6-10 m djup (sannolikt ofta nära bergets överyta). I borrhål 109 (mitt i kvarteret) har berg konstaterats på 7,5 m djup. 4.2 Grundvattenförhållanden Grundvattennivån har uppmätts att i huvudsak ligga mellan nivåerna +39 m och +41 m (ca 3 m under markytan) varvid nivåerna, liksom markytan, stiger från nordväst till sydost. 5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GRUNDLÄGGNING, SCHAKTNING ETC 5.1 Grundläggning av byggnader Allmänt I byggskedet laävs detaljerad geoteknisk undersökning i aktuella byggnadslägen. Som vägledning i planskedet för planering och utformning av planområdet ges följande preliminära riktlinjer. Dessa är dock inte tillräckliga som underlag för dimensionering av grundläggning. Byggnad i väster (vid Drottningtorget) Djupet till fastare bottenlager av fiiktionsjord uppgår till i medeltal 6 å 7 m. Grundläggning av byggnader med 4-6 våningar bedöms därför behöva utföras med pålar oavsett om byggnaden utförs med källare eller ej. Schaktning under nivån +39 m innebär schaktning i flytbenägen siltjord och bör undvikas (risk för uppluclcring av schaktbotten föreligger). Byggnad i söder (vid Hästskogatan) Djupet till fastare bottenlager av friktionsjord minskar successivt från 8 å 9 m i väster till 5 å 6 m i öster. Grundläggning av byggnader med 4 ä 5 våningar bedöms därför behöva utföras med pålar oavsett om byggnaden utförs med källare eller ej. Schaktning under nivån ca +39 m väster och under nivån +41 m i öster innebär schaktning i flytbenägen siltjord och bör undvikas (risk för uppluclcring av schaktbotten föreligger). Byggnad i öster (vid Stallgatan) Djupet till fastare bottenlager av fnktionsjord uppgår till i medeltal ca 5 m. Grundläggning av byggnader med 4 å 5 våningar bedöms därför behöva utföras med pålar oavsett om byggnaden utförs med källare eller ej. Schaktning under nivån +41 m innebär schaktning i flytbenägen siltjord och bör undvikas (risk för upplucloing av schaktbotten föreligger). Parkeringsgarage under skolgården Vid gruidläggning av garage under mark schaktas merparten av den lastspridande torrskorpan bort varvid schaktbottennivån saimolikt hamnar på halvfast lera alternativt skiktad lera och silt med stora variationer i fasthet. Grundläggning av garage under mark innebär vanligtvis att relativt stora koncentrerade laster ska bäras upp under pelare inuti i byggnaden samt i fasadliv. Grundläggning av den bärande konstruktionen behöver därför preliminärt utföras med pålar nedförda till berg såvida inte detaljerade undersökningar visar att moränen har tillräcklig bärförmåga för grundläggning med plintar/grävpålar.

5 Tekniska verken Dnr 1486 Sonderingsresultaten indikerar att djupet till fastare bottenlager av friktionsjord är minst i kvarterets centrala delar (den nuvarande skolgården). Inom delar av skolgården kan därför grundläggning med plintar nedförda till friktionsjorden eventuellt övervägas. Notera dock att schaktning under nivån +40 m i skolgårdens västra del och +41 m i den östra delen innebär schaktning i flytbenägen siltjord (risk för uppluckring av schaktbotten föreligger). Schaktning för plintgropar under dessa nivåer kräver därför lokal avsänkning av giomdvatten3l:an exempelvis med filterbrunnar, vakuumspetsar (well-points) eller motsvarande. Golvet i källare/garage kan utföras som betongplatta på mark alternativt som en asfalterad yta på en grusöverbyggnad. 5.2 Schaktslänter, behov av sponter etc Vid schaktdjup maximalt 2 m krävs släntlutning 3:1 eller flackare och vid maximalt 3 m djup lutning 2:1 eller flackare. Djupare schakter medför schaktning i flytbenägen siltjord och Icräver i så fall särskild utredning beträffande behov av spont, grundvattensänkning etc. 6 LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN, LOD Leran har låg permeabilitet och förutsättningarna för LOD är därför begränsade. Fördröjningsmagasin med viss förmåga till infiltration kan dock anordnas under förutsättning att de förses med breddavlopp och att byggnaderna utförs utan källare. 7 GRANSKNING Rapporten har granskats av Lisa Björk Teloiiska Verken Driftum AB Infratelcnilc/Geoteknik Lars JohanSsoh Lisa Björk

6 Tekniska verken Dnr 1486 LINKÖPINGS KOMMUN, MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Detaljplan för Kungsbergsskolan 2 Geoteknisk undersökning Rapport geotekniska fält- och laboratorieundersökningar, RGeo Tekniska Verken Driftum AB Infrateknik/Geoteknik Dnr 1486

7 Tekniska verken Dnr use INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Uppdrag 3 2 Geotekniska undersökningar 3 3 Redovisning 4 BILAGOR Jordartstabeller 1:1-3 Nr SGF:s Beteckningssystem RITNINGAR Planritning, skala 1:1000 Sektionsritning, skala H = 1:100, L = 1:400 Gl G2 Tekniska Verken i Linköping AB : Planritning, skala 1: :1 Sektionsritningar, skala 1: :2-3

8 TekniskQ verken Dnr MSG Kungsbergsskolan 2 Rapport geotekniska fält- och laboratorieundersökningar RGeo 1 UPPDRAG På uppdrag av Linlcöpings kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, har Tekniska verken Driftum, Inftatelcnik/Geoteloiik, utfört översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan Kungsbergsskolan 2. Syftet med undersölcningama har varit att redovisa de geoteloiiska förutsättningarna för detaljplaneläggning av området. 2 GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR Nu utförda fältundersökningar har utförts i december 2014 av Mikael Lennartson med borrbandvagn typ GH8. Undersöloiingama har omfattat: Viktsondering Jord-bergsondering Slcruvprovtagning (störda prover) Grundvattenrör 12punl<;ter 1 punlct 6 punkter 3 punlcter Utsättning och avvägning av boixpunkter har gjorts av personal vid Driftum AB i koordinatsystemet SWEREF och höjdsystem RH2000. Jordproverna har undersökts i fält och på Driftum:s laboratorium varvid jordartsbestämning har utförts på samtliga prover. I redovisningen ingår även resultaten av tidigare utförda undersöloiingar inom Kungsbergsskolan 2 (Teloiiska Verken i Linlföping AB, , dnr 662).

9 3 REDOVISNING Tekniska verken Dnr 1486 Sammanställning och uppritning av undersökningsresultaten har utförts av Mikael Lennartson, och redovisas på bifogade ritningar. Tekniska Verken Driftum AB Infrateknilc/ Geoteloiik Lars Johansson Lisa Björk

10 Tekniska verken Bilaga 1:1 Kungsbergsskolan 2 Dnr: 1486 JORDPROVSTABELL Sekt punktnr eller Provtagningsmetod Djup (m) Geologisk benämning TJälfarlighetsklass 101 Skr 0-0,2 Fyllning: mullhaltig lera med växtdelar 0,2-1,0 Fyllning: något mullhaltig lera med enstaka sand- och gruskorn, spår av tegelrester 1,0-1,6 Brun rostfläckig varvig torrskorpelera med tunna siltskikt 3 1,6-2,2 Brun varvig torrskorpelera med tunna siltskikt 3 2,2-3,2 Brun varvig lera (torrskorpekaraktär) 3 3,2-4,0 Brun varvig lera med tunna siltskikt (fast) 3 4,0-5,0 Brun varvig lera (halvfast-fast) Skr 0-0,03 Asfaltbeläggning 0,03-0,3 Fyllning; brun grusig sand 0,3-0,6 Fyllning: brun lera 0,6-1,2 Brun rostfläckig varvig torrskorpelera 3 1,2-2,7 Brun varvig torrskorpelera med tunna siltskikt 3 2,7-3,0 Brun silt (flytbenägen) 4 3,0-3,8 Brun skiktad lera och silt (halvfast) 4

11 Tekniska verken Bilaga 1:2 Kungsbergsskolan 2 Dnr: 1486 JORDPROVSTABELL Sekt punktnr eller Provtagningsmetod Djup (m) Geologisk benämning Tjäifarlighetsklass 106 Skr 0-0,03 Asfaltbeläggning 0,03-0,4 Fyllning: brun grusig sand 0,4-1,1 Fyllning. Brun något mullhaltig lera med sandoch gruskorn 1,1-2,0 Brun rostfläckig varvig torrskorpelera med tunna siltskikt och tunna rottrådar 3 2,0-2,8 Brun varvig lera med tunna siltskikt (torrskorpekaraktär) 3 2,8-3,3 Brun skiktad silt och lera (fast) 4 3,3-4,0 Brun silt (flytbenägen) 4 4,0-4,7 Brun siltig lera med siltskikt (halvfast, flytbenägen silt) Skr 0-0,6 Fyllning: brun något mullhaltig lera 0,6-1,1 Brun rostfläckig varvig torrskorpelera 3 1,1-2,0 Brun varvig torrskorpelera med tunna siltskikt 3 2,0-3,0 Brun varvig lera med tunna siltskikt (halvfastfast) 3 3,0-4,4 Brun varvig lera med tunna siltskikt (halvfast) 3 4,4-5,0 Brun skiktad siltig lera och silt (flytbenägen) 4

12 Tekniska verken Bilaga 1:3 Kungsbergsskolan 2 Dnr: 1486 JORDPROVSTABELL Sekt punktnr eller Provtagningsmetod Djup (m) Geologisk benämning Tjälfarlighetsklass 109 Skr 0-0,03 Asfaltbeläggning 0,03-0,5 Fyllning: brun grusig sand 0,5-1,2 Brun varvig torrskorpelera 3 1,2-2,3 Brun varvig torrskorpelera 3 2,3-3,1 Brun varvig lera med tunna siltskikt (halvfastfast) 3 3,1-4,0 Brun lera med siltskikt (halvfast-fast) 4 4,0-4,5 Brun lerig silt (halvfast, flytbenägen) Skr 0-0,2 Fyllning: mullhaltig lera med växtdelar 0,2-1,1 Fyllning: brun något mullhaltig lera med sandoch gruskorn samt tegelrester och glas 1,1-2,1 Brun rostfläckig varvig torrskorpelera med tunna siltskikt 3 2,1-3,4 Brun varvig lera med tunna siltskikt (fast) 3 3,4-4,0 Brungrå lera med tunna siltskikt samt rottrådar och växtdelar (halvfast) 3 4,0-5,0 Grå skiktad lera och silt med inslag av finsand (flytbenägen) 4

13 Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) Byggnadsgeoiogiska Sällskapet (BGS) Beteckningssystem för geotekniska utredningar SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2

14 Redovisning i plan Sondering ^ Q ^ Undersökningspunkt (grundsymbol) utan attribut vid sondering samt enkel sondering utan redovisning av sonderingsmotstånd (t ex sticksondering eller slagsondering utan registrering av sonderingsmotstånd) Statisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex vikt- och trycksondering) CPT-sondering Dynamisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex hejarsondering) Tillägg för djup- och berg bestämning O O Sondering avslutad utan att stopp erhållits Sondering till förmodad fast botten, dvs sonden kan inte med normalt förfarande utan svårighet drivas ned ytterligare 2 Sondering till förmodat berg ^ ^ Sondering mindre än 3 m i förmodat berg Sondering minst 3 m i förmodat berg Sondering minst 3 m i förmodat berg samt analys av borrkax ^ rr^ o Kämborming minst 3 m i förmodat berg Lutande borrhål genom j ord ned i förmodat berg. Planprojicerat läge redovisas samt bergnivå och borrhålsslut. Lutning och längd kan anges. SOF/BOS Beteckningssystem Version 2001:2

15 Redovisning i plan Provtagning Störd provtagning (vanligen med karm-, skruv- eller spadprovtagare, provtagningsspets eller specialprovtagare, t ex ballastprovtagare) ^ ^ g ^' ^ Ostörd provtagning (vanligen med kolvprovtagare av standardtyp eller kämprovtagare) Provgrop. Större provgrop redovisas skalenligt. Ytlig provtagning i berg/knackprov. Utförda analyser och mätningar på prover kan anges med bokstavsförkortningar enligt följande: T = annan teknisk analys P = petrografisk analys, tunnslipsanalys C = kemisk analys SGF/BOS Beteckningssystem Version 2001:2

16 Redovisning i plan Hydrogelogiska undersökningar i 5 S Vattennivå bestämd, t ex i provtagningshål Grundvattennivå bestämd vid koittidsobservation i öppet system Grundvattennivå bestämd vid långtidsobservation i öppet system Avslutad observation Portrycksmätnuig Provpumpning eller infiltrationsförsök Vattenförlustmätning i berg Brunn (grävd, sprängd eller borrad) SGF/BGS Betedaiingssystem 11 Veision 2001:2

17 Redovisning i sektion Beteckningar i sonderingsstapel I fält bedömda jordarter vid sondering redovisas enligt följande. Fritt vatten (kod 81) Grusigjord(kod39) 1/1= 1/1= Fyllningsjord (kod 30) Stenig jord och blockjord (kod 40) Torv (kod 83) Friktionsjord, allmänt (kod 32, kod 33-35,37) Torrskorpelera (kod 31) Moränjordar, exkl lermorän (kod 84) Lera och kohesionsjord (kod 37) Siltjord (kod 82) Genomborrat block eller sten (kod 41) Lermorän (kod 85) Bergyta (kod 94) Sandjord (kod 38) Sondering i berg X (icke bedömd jordart) (kod 36) Sondering i berg avslutad (kod 95) SGF/BGS BetEclaiingssystem Veision 2001:2 15

18 Redovisning i sektion Avslutning av sondering Exemplen nedan redovisas med tillhörande plansymbol. O T Sonderingen avslutad utan att stopp erhållits (kod 90) 9 Block eller berg (kod 93) 9 9 Sonden kan ej neddrivas ytterligare enligt för metoden normalt förfarande (kod 91) Stopp mot sten eller block (kod 92) 2 9 Stopp mot förmodat berg (kod 94) Jord-bergsondering. Sondering i förmodat berg (kod 95). Vid 3 m eller längre borrlängd i berg redovisas undre plansymbol annars övre SOF/BGS Beteckningssystem Veision 2001:2 16

19 Redovisning i sektion Viktsondering Grundsymbol i plan: Q (kodhm=01) Neddrivningsmotståndet registreras som belastning i kn utan eller med samtidig vridning. Motståndet vid självsjunkning anges med belastning i kn för markerade intervall. Vid vridning av sonden avsätts antal halwarv (liv/0,2 m) vid intervallets undre gräns. Skrafferat intervall och "si" anger att sonden drivits ned med slag. Tecken till vänster om stapeln anger stopp mot lokala hinder, nederst sten, block eller berg, överst annat hinder (t ex virke). Sonderingsförsök har utförts till angivna nivåer. Bedömda jordarter i samband med sonderingen kan anges i borrstapeln. N4335 Vim +2.0 ///=/// ///=///- RÖTTER -,00,75 50 Vim använd metod +2,0 utgångsnivå för sondering N4335 hålets identitet (samma som i plan) 0,50 belastning i kn 63 exempel på de fall då antalet halwarv ej ryms inom angiven skala.,75, hv/0.20m t 63 Plansymbol i exemplet: N ^ SGF/BGS Beteckntogssystem Veision 2001:2

20 Redovisning i sektion Jord-bergsondering Grundsymbol i plan: (kodhm=12) Allmänt Jb-sondering kan utföras i tre olika klasser benämnda Jb-1, Jb-2 och Jb-3. Jb-1 Motståndet anges som tid för neddrivning per djupintervall (sek/0,2 m) och redovisas som blockdiagram med tjocka vertikallinjer. Plansymbolen anger registrering vid borrning i jord samt att mer än 3 m borrats i förmodat berg. Borrning i berg redovisas med enkel vertikallinje. Genomborrat block anges, se exempel. Använd maskintyp anges om flera olika typer använts i samma projekt. Noteringar till vänster om borrstapelns nedre del mellan nivåmarkeringar: N6013 Jbl +5.5 ///=///= C + + O X ORATTKAX + o ib Ej märkbara sprickor, jämn sjunkning Sprickigt berg, märkbara sprickor Mycket sprickigt berg, svårigheter att vrida Öppen eller fylld spricka, fri sjunkning Förekomst av sprickor har ej bedömts Anger att registrering ej skett ir Jbl Utförandeklass N6013 Plansymbol i exemplet: +5.5 ^ s/0.20m SGF/BGS Beteckningssystem Vereion 2001:2 24

21 Redovisning i sektion Provtagning av jord Störd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 26,27, 31, 32, 33, 34) Ostörd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 25, 28,29, 30) Q Provtagning redovisas med en 1 mm bred stapel till vänster om sonderingsstapeln. Horisontellt streck anger att prov undersökts på laboratorium. Jordart anges med förkortning till vänster om redovisningsstapel, xx anger förlorat prov. I diagrammen redovisas okorrigerad skjuvhållfasthet (TJ^) och sensitivitet (Sfj^), vattenkvoter (naturlig WN, flytgräns V^L) och skrymdensitet (p). Förkonsolideringstryck (o-'(.) och kompressionsmodul Ml, bestämda vid kompressionsförsök, i detta fall CRSförsök. Skr Kv(StI) K /!/=///= Let Le CRS Le- CRS sile CRS Le- Sa- XX Tf kpa (oreducerad) O ^7 / ; ( 1 i 1 O Sensitivitet S+ Skjuvhållfasthet (Tf) enligt: Vattenkvot w% T i / Skrym densitet pt/m^ Vattenkvot (w) och densitet (p) Förkonsolidering (cjc) \ / A \ o ML(kPa) Konförsök Naturlig vattenkvot Sensitivitet (S^) enligt: Konförsök p y'' Konflytgräns Skrymdensitet Plansymbol i exemplet: SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2 28

22 Redovisning i sektion Hydrogeologiska undersökningar Grundvattenrör och portryckspets redovisas med 1 mm bred stapel. Filterspets visas med verklig längd av filtret. Portrycksspets anges med 1 mm fylld stapel. Rörspets, filtereller portrycksmätares nivå anges. Ovanför observationsröret anges observationsperiod. Vatten-, grundvatten- samt portrycksnivåer anges utefter observationsröret med ett horisontellt streck tillsammans med datum för observationen. De högsta och lägsta observationsnivåema redovisas enligt: GW W Rö Rf Pp grandvattenyta eller nivå andra vattennivåer och portryck öppet rör filterspets portryckmätare Uppmäts inget vatten i röret anges "torrt", alternativt "< nivå " Pg +9.8 ///=///= ///=///= W GW Rö ///=//!= ///=///= GW GW GW ÖK RÖR+10.1 Rf +9.2 ///=///= ///=///= GW GW GW Pp ] //=///= W W< SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2 36

23 Bilaga 1 Förkoitningar Bilaga 1 Förkortningar Sondering CPT Hf Jb-1, Jb-2, Jb-3 Slb Sti Tr TrP TrS Vi Vim Provning in situ DMT Kb PMT Pp Vb Provtagare Cone Penetration Test hejarsondering (t ex HfA) j ord-bergsondering slagsondering sticksondering trycksondering portrycksondering spetstrycksondering viktsondering viktsondering, maskinell vridning dilatometerförsök kämborming pressometerförsök portryckmätning vingforsök Fo folieprovtagare Grundvattenprovtagning i öppet rör: Ba T hämtare Gl - gas lyft (blåsning, mammutpump m fl) Ml - mekanisk (centrifiigal, bladder m fl) SI - sugpump Hsa hollowstem auger Js jalusiprovtagare K kannprovtagare Kr kämprovtagare Kv kolvprovtagare Ps provtagningsspets Sgs el Pip porluftprovtagning csgs kontinuerlig porluftprovtagning Skr skmvprovtagare Sp spadprovtagare SGF/BOS Beteckningssystem 57 Veision 2001:2

24 Bilaga 1 Förkortningar Berg och jord Huvudord Tilläggsord Skikt/lager B berg Bl blockjord bl blockig Br rosberg Dy dy dy dyig dy dyskikt Cs Misstänkt förorenad jord cs lokalt forkommande cs föroreningar finns som enligt rutinbedömning i fält föroreningar tunnare skikt F fyllning Gy gyttja gy gyttjig gy gyttjeskikt Gy/Le kontakt, gyttja överst, lera 0 något, t ex(sa)= något tunnare skikt tmderst sandig a Gr grus gr grusig SL grusskikt J jord Le lera le lerig le lerskikt Mn morän BlMn block- och stenmorän StMn stenmorän GrMn grusmorän SaMn sandmorän SiMn siltmorän LeMn lermorän (moränlera) Mu muujord (mylla, matjord) mu mullhaltig mu muuskikt Sa sand sa sandig sa sandskikt Si silt si siltig si siltskikt Sk skaljord sk med skal ± skalskikt Skgr skalgrus Sksa skalsand St stenjord st stenig st stenskikt Su sulfidjord su sulfidjordshaltig su sulfidj ordsskikt SuLe sulfidlera SuSi sulfidsilt T torv t torvskikt TI lågformultnad torv (tidigare benämnd fdttorv) Tm mellantorv Th högförmultnad torv (tidigare benämnd dytorv) Vx växtdelar (trärester) vx med växtdelar vx växtdelskikt t (efter huvudord) torrskorpa, t ex Let och Sit = torrskorpa av lera resp silt v varvig, t ex vle = varvig lera (beteckningen varvig bör förbehållas glaciala avlagringar) Tilläggsord är placerade före huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel: sisale si = siltig, sandig lera med siltskikt. Mineraljordarterna kan indelas i grupperna fm-, mellan- och grov-, resp f, m, och g, t ex Saf = fmsand. SGF/BOS Beteckningssystem Version 2001:2 59

25

26

27

28

29