Budget 2019 med verksamhetsplan

Rapport Diarienummer KF2018-219 Projektnummer Budget 2019 med verksamhetsplan 2020-2021 Käppalaförbundet

Käppalaförbundet 2 (30) Innehållsförteckning 1. Uppdrag förbundets ändamål 3 1.1. Framtagning och uppdatering av verksamhetsplan... 3 2. Strategisk plattform med vision, övergripande mål och uppföljning 4 2.1.1. Uppdrag... 5 2.1.2. Vision... 5 2.1.3. Övergripande mål och strategier... 5 2.1.4. Aktiviteter och handlingsplaner... 6 2.1.5. Övergripande Budget och verksamhetsplan... 6 2.1.6. Nyckeltal... 6 3. Strategisk investeringsplan 7 4. Omvärldsanalys 8 4.1. Förutsättningar externt och internt... 8 4.1.1. Ränta och elkostnader... 8 4.1.2. Entreprenad- och konsultkostnader... 9 4.1.3. Personalkostnader... 9 4.1.4. Volymer och belastning... 10 4.1.5. Nya medlemskommuner... 10 4.1.6. Nytt verksamhetstillstånd och nya reningskrav... 11 4.1.7. Utredning om fosforutvinning samt förbud mot slamspridning på åkermark11 4.1.8. Finansiering av investeringsplanerna... 12 4.1.9. Reningstekniker... 15 4.1.10. Organisatoriska förutsättningar och ny lagstiftning... 16 4.1.11. Investeringsplaner i budget och i strategisk investeringsplan... 16 4.1.12. Ekonomiska förutsättningar... 20 5. Kommentarer till budget 2019 med verksamhetsplan 2020-2021 21 5.1. Kapitalkostnader... 21 Resultat, årsavgifter kostnad per pe... 22 6. Tabellbilagor till budget 24 6.1. Resultaträkning Budget 2019 och prognos 2020-2021... 24 6.2. Balansräkning Budget 2019 och prognos 2020-2021... 25 6.3. Kassaflödesanalys Budget 2019 och prognos 2020-2021... 26 6.4. Driftbudget med nyckeltal per avdelning 2019 och prognos 2020-2021... 27 6.5. Kostnadsutveckling 5 år med Budget 2019 och prognos 2020-2021... 28

Käppalaförbundet 3 (30) 6.6. Detaljerad investeringsredovisning med budget 2019 och prognos 2020-2021 29 6.7. Arvoden för förtroendevalda... 30 1. Uppdrag förbundets ändamål Käppalaförbundets verksamhetsstyrning baseras på den traditionella modellen där det strategiska arbetet utgör planeringsdelen och genomförandet ligger i den operativa delen. Det strategiska arbetet ägs och drivs av förbundets fullmäktige, styrelse och ledning i samverkan medan genomförandet sker i organisationen enligt befintliga processer och handlingsplaner som tas fram för att stödja de strategiska planerna. Den strategiska delen består av uppdrag, vision, övergripande mål samt strategier och påverkas ständigt av omvärldens utveckling, krav och förväntningar. Detta kan vara demografi, kunder och andra intressenter och speglas i bland annat konjunktur och legala krav. Förbundets uppdrag finns formulerat i förbundsordningens ändamålsparagraf som fastställdes vid bildandet av förbundet. Förbundsordningen godkänns av Käppalaförbundets fullmäktige och samtliga medlemskommuners fullmäktigen och är styrande för förbundets verksamhetsplan. 1.1. Framtagning och uppdatering av verksamhetsplan Käppalaförbundets styrelse genomför i samverkan med förbundets ledningsgrupp vart fjärde år en omvärldsanalys som ska ligga till grund för revidering och eventuell uppdatering av vision och övergripande mål. Strategier och handlingsplaner för att uppnå de övergripande målen och vidare leda förbundet närmare visionen, bereds och beslutas av förbundsledningen samt revideras årligen. Ett antal nyckeltal definieras för uppföljning av övergripande mål. Dessa revideras årligen av styrelsen och följs upp och rapporteras till styrelsen kvartals- och årsvis. Årligen tar varje avdelningschef fram en verksamhetsplan för den egna avdelningen. Verksamhetsplanerna fastställs av VD och följs löpande upp under verksamhetsåret. Budgeten, som beslutas av förbundsfullmäktige, är styrande för avdelningarnas verksamhetsplaner.

Käppalaförbundet 4 (30) 2. Strategisk plattform med vision, övergripande mål och uppföljning Käppalaförbundets strategiska plattform kan illustreras i form av ett Käppalahus där taket består av förbundets uppdrag och vision, väggarna av de övergripande målen och fundamentet av förbundets värderingar: respekt, engagemang och samarbete.

Käppalaförbundet 5 (30) 2.1.1. Uppdrag Käppalaförbundets uppdrag är att omhänderta och rena medlemskommunernas avloppsvatten. Detta uppdrag finns formulerat i förbundsordningen. 2.1.2. Vision Förbundets vision är Rent avloppsvatten och rena resurser. Visionen ger en ideal bild av kvaliteten på inkommande och utgående avloppsvatten samtidigt som den förmedlar att reningsprocessen både nyttjar och producerar rena resurser. 2.1.3. Övergripande mål och strategier Hösten 2016 fattade styrelsen beslut om nya övergripande mål för verksamheten. Ledningsgruppen har därefter arbetat fram strategier för att uppnå målen och nyckeltal för verksamheten i stort som används i uppföljningssyfte. De övergripande målen, med tillhörande strategier, är: Minskad negativ miljöpåverkan o Minska mängden tillskottsvatten o Sänka koldioxidfotavtrycket o Öka kunskap och påverka beteende hos målgrupperna i medlemskommunerna o Identifiera och verka för att minska utsläpp av oönskade ämnen vid källan Stabil ekonomi o Effektivisera projektportföljstyrning o Utveckla en långsiktig finansieringsstrategi Effektivt resursutnyttjande o Utveckla en hållbar återföring av växtnäringsämnen o Öka energiutbytet från avloppsvatten o Utveckla regionala samarbeten o Effektiva processer, verktyg och system Driftsäker anläggning o Hög anläggningstillgänglighet o Tillräcklig redundans o Anpassa verksamheten för nytt tillstånd Säker och attraktiv arbetsplats o Säkerheten först o Behålla och attrahera kompetenta medarbetare

Käppalaförbundet 6 (30) 2.1.4. Aktiviteter och handlingsplaner Varje avdelning arbetar fram en avdelningsspecifik verksamhetsplan en gång per år. I den beskrivs vilka aktiviteter och handlingsplaner avdelningen arbetar med under året för att bidra till att de övergripande målen uppnås och vilka nyckeltal avdelningen arbetar mot. Dessa dokument följs upp av VD. 2.1.5. Övergripande Budget och verksamhetsplan Övergripande mål, strategier och nyckeltal beskrivs i föreliggande Budget och verksamhetsplan som tas fram en gång per år. I detta dokument finns också bland annat budget för det kommande året och två år framåt i tiden. Kopplingen mellan mål, strategier, aktiviteter och handlingsplaner samt nyckeltal: 2.1.6. Nyckeltal Nyckeltal för verksamheten i stort fastställs varje år och följs upp varje kvartal och varje helår i årsredovisningen. Varje avdelning kan även ha avdelningsspecifika nyckeltal. Till dessa nyckeltal finns också ett antal finansiella mål kopplade. De nyckeltal med målvärden som styrelsen fastställt under 2018 och som ska följas upp under 2019 är följande: NYCKELTAL ENHET Mål 2019 KOMMENTAR MINSKAD NEGATIV MILJÖPÅVERKAN Kopparhalt i utgående slam mg/kgts 459 Kadmiumhalt i utgående slam mg/kgts 0,69 Totalt CO2 fotavtryck utryckt som CO2e ton/år 19 361 Avser helår CO2e/pe kg 30,5 Avser helår CO2 fotavtryck N-rening kg/kg avskiljd N 10,2 Avser helår CO2 fotavtryck P-rening kg/kg avskild P 62,9 Avser helår STABIL EKONOMI Avvikelse budget vs utfall % av omsättning < 5,0 % Avser helår Självfinansieringsgrad (avskrivningar/nettoinvesteringar) % >25% Utvecklingskostnader i förhållande till omsättningen % 1,0 Avser helår Utfall mot beslutad investering (slutkostnad/investeringsbeslut) % < 20 Avser helår Soliditet (inkl ansvarsförbindelse) % 5-10 % Skuldsättningsgrad % < 95,0 % EFFEKTIVT RESURSUTNYTTJANDE Andel slam till åkermark % > 75 % Avser helår Nettokostnad per omhändertagen volym Kr/m 3 < 4,5 Fordonsgasproduktion miljoner m 3 /år 4,1 Fordonsgasleverans % av total produktion 95 Nettokostnad/pe Kr/pe < 320 Avser helår Polymerförbrukning g/kg TS 12 Energibalans kwh-ut/kwh-in % 118,5 Elförbrukning kwh/m 3 renat vatten < 0,70 DRIFTSÄKER ANLÄGGNING Andel mekaniskt renat bräddvatten (%) % av inkommande mängd 0 BOD 7 -halter i utgående vatten mg/l 8 Fosforhalter i utgående vatten mg/l 0,3 Kvävehalter i utgående vatten mg/l 10 Anläggningstillgänglighet (T-värde) % 96 SÄKER OCH ATTRAKTIV ARBETSPLATS Frisknärvaro % av total tid > 95,00 Olyckor med sjukfrånvaro antal 0 Nöjd medarbetarindex % av referens index < 100 % Genomförs vart tredje år

Käppalaförbundet 7 (30) 3. Strategisk investeringsplan Sen 2017 finns en modell utvecklad för en strategisk investeringsplan som löper minst 15 år framåt i tid från aktuellt budgetår. Den innebär en något annorlunda investeringsbudgetering jämfört med den mer kortsiktiga årliga budgeten med verksamhetsplan. Syftet med planen är att proaktivt kunna överblicka konsekvenser av olika omvärldsfaktorer, eller strategiska val som påverkar förbundens verksamhet. Planen innefattar olika scenarier beroende på de omvärldsfaktorer som berör förbundet, till exempel: A. Kapacitetsrelaterade frågor (ökad belastning på anläggningarna) B. Kvalitets- och miljökrav (till exempel ny lagstiftning, utsläppsvillkor, krav på ökad driftsäkerhet) C. Effektivitetshöjande investeringar (för att öka effektivitet ochminska resursförbrukning) D. Löpande reinvesteringar (investeringar som utförs för att bibehålla funktion) Utifrån valda scenarier kan olika investeringar komma att behövas för att klara framtida utmaningar. De ekonomiska konsekvenserna avseende både drift- och kapitalkostnader kan analyseras och olika alternativs övriga konsekvenser övervägas. De olika scenarier som prövas utgår från olika belastningsprognoser, utsläppsvillkor, lagstiftning, alternativa användningar av resurser med mera och sammanställs i tre olika scenarier, nedan redovisas övergripande skillnader i dessa: a) Lågt scenario Ett passivt alternativ som utgår från att nuvarande verksamhetstillstånd är gällande och med nuvarande belastningsökning. Nödvändiga reinvesteringar genomförs tillsammans med kapacitetshöjande investeringar vid behov enligt belastningsprognosen. Detta scenario medför de lägsta investeringarna men bedöms vara mindre sannolikt att inträffa. b) Mellanscenario Som lågt scenario men med tillägg för nytt verksamhetstillstånd och utveckling av tillkommande kommuner samt en något högre belastningsprognos. Utveckling av ny slambehandling på grund av nya lagdirektiv och värmeåtervinning av utgånde vatten. Läkemedelsrening införs. Detta scenario har bedömts som mest troligt. c) Högt scenario Som för mellanscenatiot men med en högre belastningsutveckling, mer skärpta utsläppsvillkor, ny hantering av slam, utökad värmeåtervinning och gasproduktion med tillförsel av externt material för rötning, membranteknik installerad för vattenreningen. Detta scenario medför de högsta investeringarna men bedöms vara mindre sannolikt.

Käppalaförbundet 8 (30) Genom de olika simuleringsmodellerna kan konsekvenser för taxeuttagen i framtiden analyseras och ge förbundet möjlighet att agera proaktivt tillsammans med medlemskommunerna. 4. Omvärldsanalys 4.1. Förutsättningar externt och internt De ekonomiska förutsättningarna för planperioden grundas bland annat på prognoser från Riksbanken och SKL. Käppalaförbundets huvudsakliga driftkostnader utgörs av personalkostnader, elenergi, slamomhändertagande och kemikalier. Dessa kostnader beräknas individuellt utifrån avdelningarnas verksamhetsplaner och antaganden om produktionsförutsättningarna utanför de generella antaganden om inflation som olika prognosinstitut genomför. I huvudsak utnyttjas SKL:s olika prognoser som utgångspunkt för antagandena, förutom vid kapitalkostnadsantagandena där en sammanvägning av olika finansinstitut använts. Intäkterna utgörs främst av gasförsäljning där ett avtal med SL reglerar det kommande årets prisnivåer efter ett speciellt energiprisindex. Under 2019 och resten av planperioden beräknas inflationen stiga till riksbankens mål på 2 % förutsatt att den allmänna tillväxten i ekonomin först fortsätter att stiga för att sedan avmattas under den återstående planperioden. Riksbanken har fokuserat på att få upp inflationen och främst arbetat aktivt med styrräntan. Lönerna förväntas under denna period i genomsnitt att öka med 2,0-2,2 % årligen. Samtidigt kan man inte utesluta att det låga ränteläget kan medföra justeringar av pensionernas diskonteringsränta med ökade pensionsavsättningar som följd. Arbetskostnadsindex förväntas öka med 3,7-3,9 % årligen under planperioden. 4.1.1. Ränta och elkostnader Räntorna ligger stabilt på en låg nivå och förväntas stiga långsamt under hela planperioden. I budgeten för 2019 förväntas en snittränta på 0,75 % i låneportföljen (förbundets snittränta var 0,50 % i juli 2018) och i verksamhetsplanen för 2020-2021 beräknas en snittränta på 0,85-0,95 % inklusive förbundets genomsnittliga marginal på cirka 0,51 %. Räntekostnaderna beräknas med hänsyn tagen till de säkringsnivåer som föreligger och som överensstämmer med vald finanssäkringsstrategi i enlighet med finanspolicyn. De totala räntekostnaderna utgår också från beräknad lånevolym som i sin tur är avhängig kalkylerade investeringsutgifter under perioden. Här finns dock osäkerhetsmoment avseende upparbetandetakt som i hög grad påverkar budgeten.

Käppalaförbundet 9 (30) Elkostnaderna beräknas utifrån att skattebefrielsen som gäller elförbrukningen för gasproduktionen bibehålls under hela planperioden (cirka 13 % av elförbrukningen). Elpriserna har stigit brant under 2018 och har säkrats maximalt i enlighet med förbundets säkringsstrategi avseende elpriser. För planperioden beräknas elpriserna fortsatt stiga till ungefär de nivåer som gäller under juli 2018. Säkringsinsatserna medför dock att de stigande priserna inte påverkar totalkostnaden fullt ut under planperioden. Elskatten har under 2018 höjts till 33,1 öre/kwh och förväntas höjas till 34,7 öre/kwh 2019 och har kalkylerats stanna där. 4.1.2. Entreprenad- och konsultkostnader För entreprenad- och konsultmarknaden är det osäkert om inflationsförväntningarna kommer att påverka prisnivåerna. Den lokala marknaden i Stockholmsområdet är redan överhettad avseende efterfrågan på infrastrukturuppdrag. Under planperioden pågår en rad stora infrastrukturprojekt som kommer att öka efterfrågan på dessa tjänster ytterligare. Detta påverkar sannolikt prisbilden negativt med höjda priser på konsult- och entreprenadtjänster. Detta påverkar Käppalaförbundets kostnader negativt både inom det normala drift- och underhållsarbetet men framförallt inom investeringsverksamheten. 4.1.3. Personalkostnader Personalkostnaderna påverkas också indirekt av kostnaderna för inhyrd personal samt tjänste- och konsultentreprenader. Idag hyrs personal in för begränsade projekt eller arbetsuppgifter av engångskaraktär eller där det finns osäkerhet om hur permanent ett bemanningsbehov kommer att vara. Personalkostnaderna är med andra ord inte längre så statiska och kopplade till fasta befattningar som historiskt. Jämfört med budget 2018 är personalkostnaderna stigande. Personalkostnaderna för 2017 och 2018 beräknades för högt i budgetsammanhang. Detta föranleddes dels av ett beräkningsfel och dels av att den ökning av antalet tjänster (7,5 stycken) som budgeterades för 2017 inte fullt ut kunde besättas. Under 2018 har dessa tjänster kunnat tillsättas och medelantalet anställda uppgick vid halvårsskiftet 2018 till 66 stycken. För helåret 2017 var motsvarande siffra 63 trots budgeterade 67. Under resterande år 2018 tillsätts en rad tjänster som tidigare budgeterats och prognosen är att medelantalet anställda vid 2018 års slut uppgår till 68 stycken. Budget 2019 utgår från knappt 71 heltidstjänster men beräknas sedan vara stabilt under resterande planperiod. Ökningen av tjänster under de senaste åren beror främst på högre interna krav avseende investeringsverksamheten som behöver medverkan från den ordinarie driftpersonalen under projektens genomförande. En försiktig beräkning visar att investeringsprojekten använder interna resurser motsvarande cirka tolv heltidstjänster exklusive själva projektavdelningen som består av åtta heltidstjänster. Detta ställer givetvis helt nya krav på organisationen som tidigare var bemannad för en renodlad driftorganisations krav.

Käppalaförbundet 10 (30) De nya tjänsterna som initierades i budget 2017 och som slutförs under 2019 inrättas för att möta de krav som ställs på förbundet som en följd av nytt verksamhetstillstånd och medföljande projektverksamhet. Samtidigt minskas kostnaderna för främmande tjänster med dessa nyanställningar. 4.1.4. Volymer och belastning Befolkningstillväxten i anslutningsområdet ökar med cirka 1,5-2 % per år och samtidigt ökar anslutningsområdet i yta i takt med utbyggnad av kommunal VA-försörjning samt eventuellt tillkommande medlemskommuner. Under perioden förväntas antal personekvivalenter, p e, det vill säga boende och övrig anslutning (verksamheter, industrier m m), stiga från drygt 700 000 p e vid utgången av 2018 till över 750 000 p e vid utgången av planperioden 2021 (exklusive en eventuell anslutning av Vaxholm och Österåker). De ökade avloppsmängderna som medlemskommunernas starka expansion och befolkningsökning innebär påverkar belastningen på verket, där också myndigheternas framtida hårdare krav på utsläpp ska mötas. Vid sidan om den ökade belastningen sker också en ökad hydraulisk påverkan på ledningssystem och dimensionering av verket. Stora momentana flödesmängder uppstår ibland genom inläckage i avloppsnäten i samband med varaktig nederbörd i upptagningsområdet. Tillskottsvattnet bidrar i genomsnitt med cirka 40 % av volymen vatten in till verket. Förbundet arbetar långsiktigt med strategier och åtgärder i samverkan med medlemskommunerna för att minska det ovidkommande vattnet både i de lokala kommunägda näten och i Käppalaförbundets system. 4.1.5. Nya medlemskommuner År 2014 fick Käppalaförbundet tillstånd av Mark- och miljödomstolen att ta emot och behandla avloppsvatten från Österåkers och Vaxholms kommuner i Käppalaverket. Därefter har en förstudie genomförts och en systemhandling upprättats där man tittat på konsekvenser kring den tekniska lösning som föreslagits för att överföra avloppsvattnet från dessa kommuner och övriga tillväxtområden i anslutning till den tunnel som föreslås byggas. Projektet har under 2018 stoppats i avvaktan på att Käppalaförbundet och dess medlemskommuner kan enas om en anslutningsavgift för de tillkommande kommunerna som också accepteras av dem. Under 2017 och 2018 har förhandlingar genomförts i dialog med samtliga parter. I dagsläget saknas en överenskommelse vilket gör att projektet ej beaktas i föreliggande budget. Skulle ett avtal om anslutning upprättas, som godkänns av samtliga inblandade parter, innebär det nya förutsättningar för budget och verksamhetsplan som då får revideras. Knivsta kommun har lämnat in en förfrågan om anslutning av kommunen till Käppalaförbundet. En översiktlig studie har genomförts avseende ekonomiska, juridiska, miljömässiga och tekniska förutsättningar för en sådan anslutning. Studien visar att ingen av faktorerna skulle innebära något hinder för anslutning.. I budgeten för 2019 och verksamhetsplanen för 2020-2021 har ingen hänsyn tagits till en sådan anslutning i avvaktan på faktiska beslut.

Käppalaförbundet 11 (30) 4.1.6. Nytt verksamhetstillstånd och nya reningskrav Käppalaverkets reningsprocess regleras idag bland annat av Länsstyrelsens krav på rening av kväve-, fosfor och organiskt material. Det renade avloppsvattnet släpps ut i Halvkakssundet, som är en del av Stockholms innerskärgård. Sverige har åtagit sig att minska utsläppen av kväve och fosfor till Östersjön eftersom dessa ämnen bidrar till övergödningen. Åtagandena regleras i Baltic Sea Action Plan och i EU:s havs- och vattendirektiv. Utsläppsgränserna för kväve och fosfor kommer att skärpas och för att Käppalaförbundet ska klara kraven behövs en omställning av reningstekniken. För att klara av den snabba befolkningsökningen i Stockholms län, möta skärpta utsläppskrav samt öka resursutvinningen ansökte Käppalaförbundet om tillstånd för 1. Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse motsvarande en ekvivalent folkmängd av maximalt 900 000 personer (en ökning med 200 000 personer jämfört med dagens tillstånd). 2. Produktion av maximalt 10 miljoner m 3 gasformigt bränsle (fordonsgas) per år, det vill säga en ökning med 4 miljoner m 3 jämfört med dagens tillstånd. Ökningen avses delvis ske genom biologisk behandling (rötning) av maximalt 30 000 ton externt organiskt material per år. 3. Drift av värmepumpar för uttag av värmeenergi från renat avloppsvatten, för en maximal levererad effekt av upp till 40 megawatt. I arbetet med tillståndsansökan samarbetade förbundet med övriga VA-organisationer i Storstockholmsområdet, SYVAB och Stockholm Vatten, för en gemensam syn på vilka utsläppsvillkor som är rimliga att ställa och uppnå. Ansökan om nytt verksamhetstillstånd lämnades in till Länsstyrelsen i början av 2015. Kompletteringar som förbundet fick ett föreläggande om lämnades in i februari 2016. I december 2017 erhöll förbundet ett beslut från Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation i linje med ansökan. I beslutet angavs också krav på att på sikt införa läkemedelsrening samt att utreda frågan om mikroplaster i det renade avloppsvattnet. Käppalaförbundet valde att under våren 2018 överklaga delar av tillståndsbeslutet till Mark- och miljödomstolen i Nacka. De delar som överklagades gällde främst förhållandet mellan utsläppta mängder och halter avseende fosfor och kväve som i det givna tillståndet är oförenliga. Även utredningsansvaret för mikroplaster överklagades av förbundet som inte anser att frågan ska åläggas en enskild VA-aktör utan borde betraktas som grundforskning och finansieras av andra än VA-abonnenter inom Käppalaförbundet. När det gäller läkemedelsrening ska Käppalaförbundet själv föreslå olika metoder och teknikkoncept i det krav på att hitta metoder för rening som ålagts verket i tillståndet. 4.1.7. Utredning om fosforutvinning samt förbud mot slamspridning på åkermark Under sommaren 2018 meddelade regeringen att en utredning tillsätts vars direktiv är att ta fram en lagstiftning som förbjuder spridning av avloppsslam på åkermark men som samtidigt tvingar avloppsreningsverken att utvinna den fosfor som finns i slammet.

Käppalaförbundet 12 (30) Idag finns inte några enkla och kostnadseffektiva tekniker för fosforutvinning. En rad olika experiment och försöksverksamheter inom området bedrivs idag där även Käppalaförbundet deltar aktivt. Under 2018 genomförs en slamupphandling av Käppalaförbundet som utgår från nuvarande slamstrategi där minst 75 % av slammet ska återföras till åkermark. Under 2017 och 2018 är närmare 100 % av slammet använt på sådant sätt. Samtidigt har förbundet hyrt en yta av SÖRAB för lagring av slam som kan tas i bruk under 2019 och ett antal avtal har upprättats med lantbruk om lagring och spridning av slam utanför upphandlingens volymer. Trots regeringens utredning förväntas inga större förändringar genomföras under planperioden. Dock kommer inte några nya avtal att tecknas med lantbrukare. Under de kommande åren kommer istället arbetet med att hitta nya processer och utveckla produkter av slammet för utökade avsättningsmöjligheter att intensifieras. Framtagandet av en ny slamstrategi ligger i budgeten för 2019 och kommer troligen också att pågå under hela planperioden eftersom det i dagsläget inte finns några tekniker för fosforutvinning ur slam som är ekonomiskt realiserbara. 4.1.8. Finansiering av investeringsplanerna För att klara de skärpta reningskraven i det nya verksamhetstillståndet samt för att klara den ökade belastningen från verksamhetsområdets befolkningsmässiga tillväxt måste Käppalaförbundet investera i nya tekniker/processer samt utöka kapaciteten i vissa trånga sektioner genom nyinvesteringar. Den ökade anslutningen innebär att fler abonnenter delar på kostnaderna för avloppsvattenreningen vilket gör den både kvalitativt och kostnadsmässigt mer effektiv. Samtidigt krävs relativt stora reinvesteringar i pumpstationer och distributionssystem som efter 50 års funktion är i stort behov av upprustning. För att klara dessa utmaningar har ett investeringsprogram påbörjats i enlighet med tidigare års budgetar. 2018 erhöll förbundet en utökad låneram från 1 400 Mkr till 1 800 Mkr genom beslut hos medlemskommunerna. Redan vid dåvarande ansökan om utökad låneram angav förbundet att ytterligare 400 Mkr skulle behövas under 2020 upp till 2 200 Mkr för att genomföra investeringsplanen som sträcker sig över nuvarande planperiod. Vid periodens slut (2021) förväntas förbundets låneskuld uppgå till 1 900 Mkr. Man kan förenklat säga att med nuvarande investeringsplaner ökar förbundets skuld med cirka 200 Mkr per år. I syfte att säkerställa investeringsprogrammet också efter planperioden kommer samtliga medlemskommuner att erhålla detaljerade beslutsunderlag avseende investeringarna i budget och framgent. Budgeten för Käppalaförbundet har upprättats utifrån förutsättningen att låneramen höjs så att nödvändig finansiering kan erhållas under planperioden för att säkerställa drift- och lagkrav samt nödvändiga kapacitetsutbyggnader. I budgeten har dock ingen hänsyn tagits till en eventuell anslutning av Österåker och Vaxholm. Ett sådant beslut behandlas i så fall i särskild ordning av fullmäktige och medlemskommuner.

Käppalaförbundet 13 (30) I nedanstående diagram redovisas Käppalaförbundets olika investeringsfaser under dess 60- åriga verksamhet. Det finns fyra tydliga toppar i investeringsnivåerna: a. Vid byggandet av verket under 1960-talet b. Under utbyggnaden av verket och införandet av kväverening under sent 1990-tal c. De närmaste 7 åren då verket måste anpassas till det nya verksamhetstillståndet och kapaciteten byggas ut tillsammans med nödvändiga reinvesteringar d. De därpå kommande 10 åren med läkemedelsrening och ny slamhantering Käppalaförbundet får, enligt kommunallag och Lag om allmänna vattentjänster, inte ta ut högre avgifter än vad som går åt för att täcka nödvändiga kostnader för att bedriva verksamheten. Möjligheterna är därför begränsade att fondera vinstmedel för framtida finansiering. I princip finns bara egenfinansiering i form av avskrivningar. Varje år som förbundets nettoinvesteringar överskrider avskrivningarna medför det således att ett lånebehov uppstår. Under år när det råder motsatta förhållanden så kan låneskulden amorteras. I nedanstående figur redovisas förbundets låneskuldsutveckling som kan sättas i direkt relation till investeringsverksamheten i föregående diagram.

Käppalaförbundet 14 (30) När investeringarna ökar mer än avskrivningarna och låneskulden ökar medför det tillkommande kapitalkostnader i form av räntor och avskrivningar. Eftersom verksamheten är mycket anläggningsberoende med långa livslängder på investeringarna blir kapitalkostnaderna ryckiga och kraftigt stigande några år efter det att nyinvesteringarna genomförts. Detta påverkar i slutändan de avgifter som tas ut från medlemskommunerna. I nedanstående diagram redovisas den förväntade utvecklingen av årsavgifter från medlemskommunerna, som idag (2018) uppgår till 210 Mkr. Årsavgifterna förväntas successivt öka till 285 Mkr år 2023. Därefter förväntas avgiftsökningarna plana ut. Samtidigt ökar antalet invånare och verksamheter inom verksamhetsområdet vilket i sin tur medför att årsavgifterna fördelas på fler abonnenter vilket gör kostnaden mindre kännbar för den enskilde abonnenten. Nettokostnadsökningarna per personekvivalent kommer ändå att öka under perioden och har beräknats förändras från 284 kr per personekvivalent till 357 kr 2023. För en genomsnittlig husägare (abonnent i typhus A enligt branschens beräkningssätt) innebär det årliga höjningar på cirka 44 kr per år under 5-årsperioden på en total genomsnittlig årsavgift i medlemskommunerna som idag är drygt 6 000 kr. Den faktiska ökningen i taxa för medelabonnenten uppgår således till cirka 0,7 % per år.

Käppalaförbundet 15 (30) 4.1.9. Reningstekniker Under planperioden genomförs försök med ändringar av reningsteknikerna för att kunna möta de reningskrav avseende kväve, fosfor och BOD7 som det nya verksamhetstillståndet stipulerar. Innan teknikerna införs i full skala testas de i en försökslinje i Käppalaverket. Införandet medför högre energi- och kemikaliekostnader men är nödvändiga för att nå ned till halterna i det nya verksamhetstillståndet. Käppalaförbundets strategi har varit att hitta nya reningstekniker anpassade till verkets specifika förutsättningar med stora bassängvolymer insprängda i berget och fortfarande dra nytta av de stora investeringar som gjordes på 90-talet. Förbundet kan därför i motsats till andra i branschen satsa på successiva förbättringar av reningsprocesserna med väl beprövad teknik. Alternativet är att satsa på en helt ny reningsteknik, till exempel membran, och därmed tvingas bygga om hela verket på en gång med betydligt högre investeringsnivåer. En av elva reningslinjer har byggts om till försökslinje där olika reningstekniker provas ut för att sedan appliceras på de övriga linjerna. Under 2019 slutförs dessa försök och om resultatet är som förväntat byggs sedan resterande linjer om. Detta är den stora kvalitetshöjande investering som måste genomföras för att anpassa verket till verksamhetstillståndets krav och kan delas upp i delinvesteringar. Här innefattas till exempel investeringar i en anläggning för att kunna dosera kolkälla, luftarsystem, ombyggnad av bassängvolymer, hydrocykloner, rejektvattenrening, förfällning- och efterpolering. Utöver nya reningstekniker pågår också renoveringar i befintliga anläggningar som, i vissa fall, också moderniseras och byggs ut för att klara en ökad framtida belastning. Exempel är en tredje rötkammare, högflödesrening, reinvesteringar i tunnelsystem och pumpstationer samt uppgradering av styrsystem (se avsnittet Investeringsplaner nedan). Försök pågår parallellt, i samarbete med olika universitet och forskningsinstitut, för att kunna möta övriga reningskrav gällande miljöskadliga ämnen, så som läkemedelsrester, mikroplaster och organiska miljögifter.

Käppalaförbundet 16 (30) 4.1.10. Organisatoriska förutsättningar och ny lagstiftning Käppalaförbundet samarbetar inom olika områden med Norrvatten. Det gäller till exempel växel och IT-funktioner. Vidare pågår samarbeten beträffande gemensam beredskap och utveckling för el- och automation. Samarbetena har varit framgångsrika både avseende kvalitet och kostnadseffektivitet och kommer att fortsätta under planperioden. Samarbetena regleras via avtal. En rad olika lagstiftningar påverkar förutsättningarna för Käppalaförbundets verksamhet. På den administrativa sidan har till exempel införandet av utökat skydd av personuppgifter (GDPR) och intrångsskyddslagstiftning (NIS) medfört utökade åtaganden inom administration och IT-drift. Under 2018 genomförs val i Sverige vilket innebär att förbundets olika beslutande organ förändras i sammansättning. Det medför att förbundet under 2019 utökar insatserna på information och rutiner kring sin nämndadministration liksom för medlemsinformation och ägardialog där ett behov av utökade insatser aviserats från medlemskommunerna 2017 och 2018. Detta arbete utvecklas vidare under den kommande planperioden med bland annat framtagande av en ny förbundsordning som anpassats till medlemsbehov och ny lagstiftning. Förslaget arbetas fram tillsammans med representanter från medlemskommunerna för att beslutas politiskt under 2019. 4.1.11. Investeringsplaner i budget och i strategisk investeringsplan En successivt ökad belastning på Käppalaverket i takt med kommunernas expansioner i kombination med skärpta reningskrav som presenterats i det nya verksamhetstillståndet ställer krav på ökad kapacitet och reningseffektivitet. Detta påverkar investeringsbehovet för såväl de yttre anläggningarna i upptagningsområdet som på Käppalaverket. Käppalaförbundet är nu inne i en investeringsintensiv period vilket ställer stora krav på samordning både internt och externt. Under den senaste femårsperioden har investeringsplanerna och beslutade budgetar präglats av dessa förutsättningar och investeringsvolymen har ökat i takt med omvärldskraven. I föreliggande budget redovisas investeringsplaner på olika tidshorisonter. I budgeten för 2019 finns de investeringsprojekt upptagna som förutsätts starta inom den närmaste treårsperioden. För att kunna genomföra investeringarna krävs löpande att förbundets låneram höjs genom godkännande från samtliga medlemskommuner. I den strategiska investeringsplanen beaktas investeringar som troligen måste genomföras under de närmaste 15 åren fram till 2034. Dessa investeringar är på grund av den långa tidshorisonten mer osäkra. De redovisas i dagens penningvärde men måste, om de genomförs, givetvis uppräknas till genomförandetidens ekonomiska förutsättningar. Yttre anläggningar. De yttre anläggningarna har inte renoverats i sin helhet sedan de togs i drift i slutet av 1960-talet men har nu inventerats med omfattande investeringsprojekt som

Käppalaförbundet 17 (30) följd. Samtidigt som anläggningarna renoveras anpassas de så att volymerna i tunnelsystemet bättre kan användas vid flödestoppar som uppstår vid regn och snösmältning. Under 2017 och 2018 har de prioriterade åtgärderna för att säkerställa funktionaliteten i Långängsstrand i Danderyd, och Antuna i Upplands Väsby, i stort sett slutförts. Totalt har 121 Mkr budgeterats för dessa arbeten. I budgeten för den närmaste femårsperioden finns ytterligare 55 Mkr budgeterade för pumpstationen Spisen på Lidingö och Långängsstrand etapp 2. I den strategiska planen finns investeringar upptagna för Edsbergs pumpstation i Sollentuna och övriga investeringar för över 90 Mkr. Här återfinns också framtida åtgärder för en förbiledning (redundans) mellan Långängsstrand i Danderyd och Spisen på Lidingö. Idag leds vattnet i en tunnel under vattnet som är svår att inspektera. Förbindelsen utgör den mest kritiska länken i tunnelsystemet och är vital för 8 av medlemskommunernas avloppshantering. Cirka 175 Mkr finns upptagna i den strategiska investeringsplanen omkring år 2030 för åtgärder. Kapacitetsutökning för Vallentuna. En av förutsättningarna för den eventuella anslutningen av Vaxholm och Österåker till Käppalaförbundet var att den skulle samordnas med utökning av kapaciteten för Vallentuna där nuvarande ledning inte är tillräcklig för att klara expansionen i nordost. Om inte anslutningen av Vaxholm och Österåker genomförs betyder det att kapacitetsutökningen för Vallentuna måste lösas separat. I 2019 års budget finns 3 Mkr upptagna som en första delinvestering för förstudie. I den strategiska planen finns ytterligare 224 Mkr upptagna fram till 2024. Efter förstudie och projektering kan projektet kostnadsberäknas mer exakt. Anslutning av Vaxholm och Österåker. I dagsläget är det osäkert om ÖVA-projektet, som syftar till att ansluta Österåker och Vaxholm till förbundet, kommer att genomföras i den form som planerats. Parterna är inte överens om den ekonomiska fördelningen. I avvaktan på detta har framdriften i projektet i stort sett avstannat. Om parterna enas om att fortgå med projektet kommer separata beslut och budgetar att upprättas för detta. I föreliggande budget har således inte projektet räknats in i planeringen. På Käppalaverket vidtas åtgärder för att förbättra driftsäkerhet och reningseffektivitet enligt nedan: Ombyggnad renshantering. Befintlig renshantering är i ett stort renoveringsbehov. Nya rensgaller samt renstvätt- och press installeras vilket samtidigt sänker transportkostnaderna och kommer att ge en mer attraktiv produkt, med ett torrare rens som kan användas som bränsle vid förbränning. Projektet sker etappvis och ställer stora krav på samordning med ordinarie drift. Genomförandet startade i början av 2016 och beräknas vara klart i början av 2019. Styrelsen har godkänt en projektbudget uppgående till 35 Mkr. I föreliggande budget begärs ytterligare 5 Mkr till sammanlagt 40 Mkr.

Käppalaförbundet 18 (30) Högflödesrening. I samband med regn och snösmältning kan inkommande flöden överstiga den hydrauliska kapaciteten i Käppalaverket. För att hantera detta utan att behöva öka kapaciteten i hela reningsverket investerar förbundet i en anläggning för högflödesrening som tas i drift när flödet är för stort för att kunna renas i huvudprocessen. Att undvika bräddning är en förutsättning för att klara de skärpta reningskraven i det nya verksamhetstillståndet. Anläggningen planeras att tas i drift 2019. Total kalkylerad projektkostnad uppgår till 170 Mkr som beslutats av styrelsen i olika steg. I budget för 2019 begärs ytterligare 15 Mkr till sammantaget 185 Mkr. Tredje rötkammare. Slammet som produceras i Käppalaverkets processer behandlas biologiskt via anaerob rötning och bildar biogas som säljs som fordonsbränsle. Nuvarande rötningskapacitet är densamma som när reningsverket byggdes på 60-talet och ett allt mer akut behov av utökad kapacitet har funnits de senaste 10 åren. Sen 2016 pågår ett projekt för att utöka kapaciteten med 50 % och uppföra en tredje rötkammare. Detta är viktiga åtgärder för att säkerställa slambehandlingskapaciteten året runt, samt att bibehålla en hög och tillförlitlig leverans av fordonsgas. Arbetena planeras vara klara 2019. Styrelsen har fastställt en total projektbudget uppgående till 230 Mkr men ytterligare 20 Mkr är nödvändiga att anslå till investeringen. Renovering av rötkammartoppar. När den tredje rötkammaren tagits i drift kan de två gamla rötkamrarna inspekteras och renoveras en i taget. Det är i dagsläget osäkert hur mycket insatser som kommer att krävas eftersom inspektionsmöjligheterna är begränsade under drift. 80 Mkr har lagts in i budgeten men siffran är mycket osäker fram tills en inspektion av anläggningarna varit möjlig att genomföra. Sandfilter. I det sista reningssteget, sandfiltren, har det blivit dags att byta filtermaterialet efter mer än 15 års kontinuerlig drift. Projektet ställer stora logistiska krav eftersom hela 1 800 m 3 sand och krossad leca måste transporteras med lastbilar i bergrummen samtidigt som avloppsreningsverket är i full drift. Arbetet planeras att genomföras under 2018-2019. Styrsystem. Styrsystemet är i behov av uppdatering och modernisering både vad gäller mjukvara och hårdvara. Projektet måste genomföras etappvis under en flerårsperiod för att säkerställa driften av verket. Totalt förväntades projektet medföra investeringsutgifter på cirka 90 Mkr. Styrelsen har godkänt en första etapp under 2016-2017 uppgående till 37 Mkr. För 2018-22 budgeteras 55 Mkr i etapp två samtidigt som etapp ett avslutats under 2017 för ca 13 Mkr det vill säga avsevärt lägre än förväntat. Total investeringsbudget har därför räknats om från 90 Mkr till 68 Mkr. Slamlager. Vid Käppalaverket produceras cirka 30 000 ton avvattnat slam per år. Slammet ska enligt certifieringssystemet Revaq mellanlagras i minst sex månader innan det får spridas på åkermark. Även i det fall slammet hygieniseras vid Käppalaverket eller förbränns i ett värmekraftverk kommer en lagring att krävas. I dag sker lagring till största delen i entreprenörs regi och i viss omfattning hos de lantbrukare med vilka förbundet tecknat direktavtal.

Käppalaförbundet 19 (30) Förbundet planerade tidigare att bygga ett slamlager i egen regi i Upplands-Bro med en projektbudget uppgående till 40 Mkr. Projektet har under tillståndsprocessen mötts av kritik från närboende och i tillståndet har det ställts krav på olika former av tak och luktskydd som ökar byggkostnaderna avsevärt. Ytterligare 10-20 Mkr hade behövts skjutas till projektet om det ska kunna uppföras enligt plan. Käppalaförbundet har därför istället valt att arrendera en lagerplats med cirka 15 000 ton i årlig kapacitet hos SÖRAB där erforderliga tillstånd och infrastruktur finns färdiga. Lokaliseringen är dock något sämre ur transportsynpunkt när det gäller den slutliga användningen av slammet. Investeringen gällande ett eget slamlager har tills vidare tagits bort från investeringsplanen men finns ändå kvar som ett möjligt alternativ för reaktivering om den nya slamlagstiftningen medför att utökad lagringsyta bör beaktas. Ombyggnad av Käppalaverkets mekaniska verkstad, elverkstad, laboratorium, och kontrollrum. Med skärpta reningskrav kommer stora omställningar krävas vad avser instrumentering i reningsverket och medföljande instrumentskötsel, analys och provtagning. Nuvarande laboratorium och verkstäder behöver upprustas för att möte dessa nya krav. Även den fysiska IT-säkerheten kring driftcentralen måste moderniseras och ett projekt som ser över samtliga är inkluderat i den strategiska investeringsplanen. De närmaste åren har cirka 15 Mkr budgeterats och i den strategiska investeringsplanen finns ytterligare 65 Mkr utlagda fram till år 2030. Sammanlagt 80 Mkr har lagts i 2019 års budget för dessa framtida investeringar som löpande kommer att genomföras under många år. Käppala 900 k. Som tidigare redovisats i budgeten finns en rad investeringsplaner som går ut på att anpassa Käppalaverket till det nya verksamhetstillståndets strängare reningskrav. Under samlingsnamnet Käppala 900 k samlas de olika investeringar som hör samman med denna anpassning till reningskraven. Namnet anspelar på att tillståndet som getts Käppalaförbundet gäller till den framtida belastningen med 900 000 personekvivalenter. I dagsläget ger det nya verksamhetstillståndet förväntas förbundet ha sju års tid att anpassa processerna till de nya reningskraven. Under 2019 kommer pilotförsöket i en av verkets reningslinjer att utvärderas och att användas som mall för resterande linjers ombyggnad. Processförändringarna kan också ses som separata investeringar och redovisas per delprojekt. I budget för 2019 har därför sammanlagt 616 Mkr budgeterats för dessa projekt som bland innefattar pilotförsöket, förfällning, efterdenitrifikation, kolkälla, luftarsystem, rejektvattenrening, efterpolering och eventuellt hydrocykloner. De belopp som angetts i investeringsplanen är mycket grova uppskattningar som redovisas i avvaktan på att pilotförsöket utvärderats. När denna utvärdering gjorts kan bättre kostnadsberäkningar genomföras och redovisas i framtida investeringsplaner och budgetar. Eventuella affärsmässiga investeringar. Bland övriga investeringar i den strategiska planen finns olika projekt som med mer eller mindre stor sannolikhet kommer att genomföras eftersom de är beroende av beslut eller initiativ från andra aktörer. Det gäller till exempel tillvaratagande av värme från det renade avloppsvattnet (RAV-värme) till fjärrvärmenätet och mottagande av externa fraktioner komposterbart avfall för

Käppalaförbundet 20 (30) gasproduktion. Dessa investeringar genomförs endast om det finns ett långsiktigt nyttovärde kopplat till dem för Käppalaförbundet och dess medlemskommuner. I de fall dessa investeringar förverkligas kommer det att innebära en omfördelning av investeringsprojekten och Käppalaförbundets resurser för att genomföra dem. 4.1.12. Ekonomiska förutsättningar Känslighetsanalys 2019 I en budget finns många osäkra faktorer som Käppalaförbundet inte kan påverka. Förbundet måste förlita sig på uppskattningar av tidigare års utfall eller prognoser från olika företag eller myndigheter. Nedan presenteras några sådana faktorer och hur en förhållandevis liten förändring kan slå mot resultatet. Kemikalier Kemikaliepriser +/- 10 % +/- 0,8 Mkr Förändringar vid upphandlingar och marknadspriser liksom, i viss mån, volymer förändrar kostnaderna gentemot normalbudget. Elskattebefrielsen slopas Elskatt 33,1 öre/kwh - 1,3 Mkr Om elskattebefrielsen på produktionen av fordonsgas tas bort höjs produktionskostnaden med 1,3 Mkr. Räntekostnader Genomsnittlig ränta +/- 0,1 % +/- 1,5 Mkr Räntekostnadsberäkningen utgår från Riksbankens senaste ränteprognos. Sett historiskt kan dessa ändras fort och Riksbanken kan börja höja reporäntan tidigare än beräknat. Käppalaförbundet skyddar låneportföljen mot oväntade ränteförändringar genom att säkra räntan med olika derivat (Swappar) i enlighet med beslutad finanspolicy. Räntebärande låneskuld Låneskuld +/- 100 Mkr +/- 0,8 Mkr Räntekostnadsprognosen bygger på antaganden om hur stor låneskuld förbundet har vid olika tidpunkter. Låneskuldens storlek är beroende av avskrivningarnas storlek (dessa kan betraktas som amorteringar eller självfinansiering) och investeringsutgifterna över tid. Om investeringarna försenas innebär det att kapitalkostnaderna skjuts på framtiden och både avskrivning och räntekostnader minskar mot budgeterat utfall. Lönekostnader Lönekostnader +/- 1 % +/- 0,6-1,0 Mkr Personalkostnaderna påverkas inte bara av löneförändringar. Indirekta lönekostnader avseende pensioner, löneskatt, arbetsgivaravgifter etc kostnadshöjs i senare skeden. Dessa osäkra faktorer som förbundet inte kan påverka gör det önskvärt med en budget med ett positivt utfall med minst 2 % av omsättningen för att kunna klara av eventuella negativa förändringar och bibehålla det egna kapitalet utan att behöva göra oplanerade taxeförändringar. I föreliggande budget har dock resultatet inte nått upp till detta värde eftersom det råder viss osäkerhet kring hur vinster och förluster kan redovisas i en verksamhet som indirekt också lyder under Lagen om allmänna vattentjänster. I avvaktan på

Käppalaförbundet 21 (30) riktlinjer för resultatdisponeringsmetoder budgeteras låga resultat som sänker förbundets soliditet under de ekonomiska målvärdena. 5. Kommentarer till budget 2019 med verksamhetsplan 2020-2021 5.1. Kapitalkostnader Käppalaförbundets Kapitalkostnader 2016-2023, tkr Utfall Utfall Prognos Budget Prognos Prognos Prognos Prognos År 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Avskrivningar 68 914 60 661 58 441 69 219 89 309 89 951 95 177 96 081 Finansnetto 10 536 9 769 10 667 11 878 14 696 17 900 22 324 32 604 S:a Kapitalk 79 450 70 430 69 108 81 097 104 005 107 852 117 501 128 685 Käppalaförbundets kapitalkostnader utgörs av räntor på lån och avskrivningar av anläggningstillgångar. Avskrivningarna ska avspegla förbundets nyttovärde av tillgångarna medan räntenettot är en produkt av aktuell låneskuld och tillämpad räntesats. Käppalaförbundet är i ett skede med stora egna investeringar. En del av investeringarna är driftsmässigt kostnadsneutrala, det vill säga de sänker driftskostnaderna mer än dess kapitalkostnader men i de flesta fall är det fråga om reinvesteringar, kvalitets- och/eller kapacitetshöjande investeringar för att klara skärpta krav på verksamheten. Som synes fördubblas nästan förbundets kapitalkostnader under den kommande femårsperioden på grund av investeringsverksamheten. De kommande investeringarna ställer stora krav på en effektiv projekt- och beställarkompetens inom organisationen och innebär också finansiella risker. Projekten upparbetar under perioden lika mycket årliga utgifter som förbundets normala driftverksamhet. Avskrivningarna ökar med ökade värden på anläggningstillgångar. Livslängden på anläggningarna har dock ökat jämfört med tidigare år då livslängderna åtminstone kalkylmässigt var för låga. I dag tillämpas komponentavskrivning som innebär att man försöker redovisa anläggningstillgångarna uppdelade på de ingående komponenterna och avskriva dessa med en bra överensstämmelse på respektive komponents faktiska ekonomiska livslängd. Att tillgångar och skulder ökar i etapper är naturligt då reinvesteringar genomförs i samma tidsintervall som ursprungliga nyinvesteringar genomförts i samlade etapper. Räntenettot för 2019 är en produkt av erhållen räntesats och aktuell låneskuld. Räntesatsen är i sin tur beroende av räntelägen och kapitalbindningsmarginaler. Käppalaförbundet har aktivt arbetat med att få låneportföljen anpassad till aktuellt ränteläge inom det riskmandat som stipuleras i finanspolicyn. Kapital- och räntebindning på de olika lånen har successivt

Käppalaförbundet 22 (30) minskats vilket medfört lägre räntelägen allt eftersom äldre bundna lån förfallit till dagens låga ränteläge. I dag upphandlas lånen ofta räntemässigt rörligt och binds i så kallade swappar på olika räntebindningstider. Generellt sett har räntesatserna sjunkit medan kapitalbindningsmarginalerna stigit. Förbundet arbetar aktivt på finansmarknaden för att sprida riskerna och för att erhålla så goda villkor som möjligt med hänsyn tagen till riskmandaten från fullmäktige och styrelse. Under 2017 och 2018 erhölls till exempel två marknadsnoterade obligationslån till förmånliga villkor. Inför 2019 förutspås något höjda räntor jämfört med dagens rekordlåga värden. Trots den högre låneskulden under året medför ränteläget att räntekostnaderna endast höjs marginellt jämfört med 2018 års värden. Genomsnittlig räntesats för låneskulden 2019 beräknas till öka till 0,75 %. Därefter förväntas både räntor och låneskuld öka relativt långsamt under resterande planperiod. Avskrivningarna höjs också successivt i takt med att investeringarna aktiveras och börjar förbrukas. I verksamhetsplanen för 2020-2021 har planerade investeringar förväntats avslutas inom planlagd tid. Det är dock inte ovanligt att yttre omständigheter försenar slutförandet av investeringsverksamheten. Styrelse och VD har rätt att omfördela investeringar inom av fullmäktige beslutad investeringsram under löpande verksamhetsår. Resultat, årsavgifter kostnad per pe Käppalaförbundets avgifter, resultat och kostnad per personekvivalent 2016-2023 Utfall Utfall Utfall Budget Prognos Prognos Prognos Prognos År 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Årsavgift, tkr 210 000 210 000 210 000 217 000 244 000 250 000 262 000 273 000 Resultat, tkr 5 141 914 2 129 113 335 631 233 191 Nettokostnad 274 265 284 309 339 338 347 357 Resultatet för 2018 beräknas sammanlagt uppgå till drygt 10 Mkr vilket överskrider förbundets direkta behov av eget kapital. I samband med årsredovisningens behandling 2016 och 2017 bestämdes att överskotten för verksamhetsåret skulle användas för en investeringsfondering som upplöses löpande i takt med att anläggningarna avskrivs. Upplösningarna från 2016 har börjat redan under 2018. De tidigare verksamhetsårens överskott jämnar således ut behovet av ökade avgifter för framtiden. Förbundet diskuterar i dagsläget vilka redovisningsprinciper för överskott eller underskott som ska tillämpas. Revisorerna har gett förbundet i uppgift att utreda frågan huruvida investeringsfondering och vinstgenerering överhuvudtaget är tillåten enligt Lagen om allmänna vattentjänster som tillämpas av primärkommunerna inom VA-området. I en kommuns redovisning visas aldrig ett överskott eftersom detta betraktas som ett överuttag av avgifter från VA-abonnenterna som ska återbetalas (eller upplösas genom underskott) inom tre år från överuttaget. För förbundet skulle dock en sådan redovisning innebära att det egna kapitalet på sikt äts upp av balansräkningens tillväxt (både tillgångar