Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret 2013-14

Relevanta dokument
Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolan läsåret

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Kyrkskolan 4-6

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för förskolan Indianberget läsåret Ansvarig förskolechef Carola Michaelsdotter

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolan läsåret

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret

Kvalitetsrapport för skolområdet Grangärde- Säfsen läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde Lorensberga skola 4-6 Ludvika kommun

Kvalitetsrapport för grundsärskolan läsåret

Kvalitetsrapport för Kyrkskolan läsåret

Kvalitetsrapport för grundsärskolan läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsrapport. Ludvika gårds förskola samt Lorenbergaskolan åk 4-6

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde F-3, Ludvika kommun

Kvalitetsrapport för Marnäs förskoleområde läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde Blötbergets skola F-6 Ludvika kommun

Kvalitetsrapport för Parkskolan läsåret

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Kvalitetsrapport för Öppna Förskolan på Familjecentralen Villgott läsåret

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsrapport för Junibackens förskoleområde läsåret

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundskola och fritidshem

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Skolutvecklingsplan. Skolans namn: Hallerna Skola Läsår: Kommun: Stenungsunds kommun. Vi utbildar världsmedborgare

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsrapport. Ramshyttans skola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Systematiskt Kvalitetsarbete

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan

Utvecklingsplan Fuxernaskolan Årskurs

Beslut för förskoleklass och grundskola

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Enhetsplan för Nödingeskolan

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsredovisning

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET

Skolområde Korsavad 2012/2013

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Beslut för grundskola

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete

rin Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Gårdstensskolan 4-9 i Göteborgs kommun Beslut Göteborgs kommun

Beslut för grundskola

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Kvalitetsrapport

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9))

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Beslut för förskoleklass och grundskola

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsrapport. Stadsskogsskolan

Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden

Kungsgårdens skolas arbetsplan

Skolområde Korsavad 2013/2014

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Transkript:

0 Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret 2013-14 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I grundskolan åk 4-6 Ansvarig rektor Ann-Katrin Bohman

Sida 1 av 12 Innehåll Styrkort 2014-2015... 1 KVALITETSARBETE... 2 MÅL... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Medarbetarperspektivet... 3 Ekonomiperspektivet... 5 RESULTAT... 6 KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG... 6 Barnperspektivet... 6 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM... 9 Processperspektivet... 9

1 VISION: Lust att lära och att utvecklas i en trygg miljö präglad av hänsyn och respekt. STRATEGISKT MÅL STYRTAL VAD SOM MÄTS 2013-14 Måltal 2014-2015 Styrkort 2014-2015 Rektor Ann-Katrin Bohman Lorensbergaskolan åk 4-6 AKTIVITETER/ÅTGÄRDER 2014-2015 2014-15 Barnperspektiv Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer med delaktighet och kreativitet Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 4 Meritvärdet i åk 6 Andelen elever som upplever att de har inflytande Andelen elever som upplever att de får information om sin utveckling mot målen 79 % 202 94 % 92 % Fortsätta att utveckla den formativa bedömningen tillsammans med lärarna Följa upp utvecklingen av arbetet med bedömning för lärande och pedagogiska planeringar med elevernas delaktighet Införa nätverksträffar i ett F-9 perspektiv Tillsammans med specialpedagog och lärare planera för och utveckla svenskan i alla ämnen Utveckla vårt arbete med elevinflytande Utveckla en hållbar organisation kring nyanlända elever inom Lorensberga skolområde tillsamman med arbetslaget och förstelärare Tillsammans med pedagoger skapa en tydlig agenda gällande både arbetslag och närteam Införa elevledda utvecklingssamtal där den sociala utvecklingen kommuniceras muntligt av pedagog Utöka kunskapen och det pedagogiska användandet av IKT som stöd i undervisningen

Sida 2 av 12 Processperspektiv Medarbetarperspektiv Ekonomiperspektiv Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Budget i balans genom strategiska prioriteringar Andelen elever som känner sig trygga Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan Andelen nöjda medarbetare Andelen grundskollärare med pedagogisk högskoleutbildning Budget i balans 98 % 5 % - 75,9 % Minska 0 % Informera vårdnadshavare om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tydliggöra likabehandlingsgruppens arbetsuppgifter Fortsätta att arbeta med ett aktivt värdegrundsarbete Tillsammans med förskolechef och rektorer inom Lorensberga skolområde hitta nya former för samverkan med föräldrar Regelbundna och strukturerade medarbetar- och lönesamtal Kompetensutveckla eller rekrytera speciallärare med speciallärarexamen Utveckla elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete Effektivisera tidsanvändningen för arbetslaget och närteamen Se över och sammanställa verksamhetens rutiner för oss själva men även för nyanställd personal Månadsuppföljning/analys med handläggaren kring budgetläget Regelbundna genomgångar kring budget och budgetuppföljning med personalen

2 MÅL Rektors kvalitetsrapport för läsåret 2013-14 innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen i läroplanen (Lgr 11) för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet uppnåtts samt vilka åtgärder som rektor avser att vidta för att utveckla kvaliteten inom verksamheterna. Kommunens ansvar, som huvudman för utbildningen, är att stödja verksamheterna i deras uppdrag och arbete med de nationella målen. Ludvika kommun/ social- och utbildningsnämnden beskriver sitt ansvarstagande och sina ambitioner för utbildningsverksamheten i Social- och utbildningsplanen för perioden 2012-2015. I den formuleras politikernas viljeinriktning som strategiska mål: Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Budget i balans genom strategiska prioriteringar KVALITETSARBETE Under läsåret har ett förankringsarbete pågått för att utveckla målstyrningen som metod; att tillsammans med personalen enas om inriktningen för verksamheten och att hålla koll på att riktningen följs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de fyra perspektiven: barn- och vuxen, process, medarbetare, ekonomi. Styrkort används på alla nivåer och i alla verksamheter inom nämndens ansvarsområden. Styrkorten visar var vi är, vart vi ska och hur vi tar oss mot målet. Följande kvalitetsrapport är en resultatsammanställning med fördjupad analys utifrån rektors styrkort. Underlag för sammanställningen är resultat hämtade från: SCB- statistik Elevenkät åk 5 Na- prov åk 6 Meritvärde åk 6 Språklig kartläggning åk 4 Personalens självvärdering BRUK Läså Personal, elev- och föräldraenkäter Skolinspektionens återkoppling Uppföljning och utvärdering av områdets plan mot diskriminering och kränkande behandling Lorensbergaskolan i centrala Ludvika är en f-9 skola med 186 elever i åk 4-6 läsåret 2013-2014.

Sida 3 av 12 FÖRUTSÄTTNINGAR Under läsåret 2013-14 fanns på Lorensbergaskolan 180 elever i grundskola åk 4-6 - 66 elever i åk 4-56 elever i åk 5-64 elever i åk 6 Medarbetarperspektivet Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Grundskolan Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen Antalet elever per lärare Området/ enheten Kommunen Riket 75,9 % 83 % 86 % 12,1 10,8 12,1 Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal gällande för 2013. Rektors analys Hur blev det? et visar att andelen personal med pedagogisk högskoleexamen ligger lägre än både kommun- och rikssnittet. Andelen har ökat i jämförelse med föregående läsår. Antalet elever per heltidstjänst är högre än kommunsnittet men motsvarar rikssnittet. Var är vi! Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har ökat sedan förra läsåret men den behöver öka mer. Den låga andelen beror på att vi under läsåret har haft vikarier som inte har pedagogisk högskoleexamen. Vi har under läsåret haft ett elevhälsoteam som har träffats en gång per vecka. Tyvärr, har vi inte haft tillgång till specialpedagog, kurator och skolsköterska i den omfattning som skulle behövas. En specialpedagog har varit knuten närmare verksamheten, inte heller det i den omfattning som området behöver. Ett specialteam med två pedagoger har ombesörjt specialundervisningen. Teamet har under våren utarbetat en handlingsplan för elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Det arbetet ska fortsätta att utvecklas nästa läsår.

Sida 4 av 12 Modersmålslärare har funnits på skolan i somaliska, arabiska, kinesiska och spanska. De har jobbat med både modersmål och studiehandledning. Vi har haft en introduktionsgrupp på skolan för våra nyanlända elever. En gång i veckan erbjuder vi eleverna läxhjälp Målstugan efter skoltid där ett flertal pedagoger finns med för att hjälpa våra elever att nå högre måluppfyllelse. Skolområdet har en övergripande ledningsgrupp med tre rektorer, en förskolechef och en biträdande rektor. Lorensberga åk F-6 har en ledningsgrupp där två rektorer, en handläggare + utvecklingsledare ingår. Arbetslaget 4-6 är uppdelade i tre närteam : årskurs 4, årskurs 5 och årskurs 6. Varje lärare undervisar utifrån sin behörighet vilket innebär att läraren som har behörighet i ex matematik ansvarar för matematikundervisningen i årskursen. Vi försöker hitta kvalitetstid för våra elever. Det innebär att fler pedagoger finns kring en elevgrupp vid samma tillfälle. Lärarnas arbetsbelastning upplevs som mycket hög då vi har väldigt stora elevgrupper. Våra arbetslagsträffar fungerar tillfredställande men innehållet kan behöva ses över. Vi har under vår APT försökt att fokusera på det kollegiala lärandet under en punkt. Vårt arbete att ta vara på varandras kompetens är viktig inför framtiden. Skolan har ett kompetent och ambitiöst kollegium, som i alla lägen sätter eleven i centrum. Samarbetet i arbetslaget och närteamen fungerar ofta tillfredställande men det kan utvecklas till att bli ännu bättre. Arbetslagsträffarna behöver styras upp mer och ibland behöver vår tid användas bättre. Vi tillsammans behöver skapa goda förutsättningar för att det ska lyckas. Nästan 50% av arbetslaget har ingått i det nya läraravtalet 40+5, vilket av de flesta har upplevts som positivt. Lärarna har fått mer tid på arbetsplatsen att utveckla sin undervisning individuellt och i grupp. Vi har haft regelbundna och strukturerade medarbetar- och lönesamtal. En individuell utvecklingsplan för medarbetaren upprättas vid utvecklingssamtalet. Vi behöver se över och sammanställa verksamhetens rutiner dels för oss själva men även för nyanställd personal. Under läsåret har vi startat upp en modell för skolutveckling genom kollegial handledning i form av lärande samtal Reflekterande rum i ett f-9 perspektiv. Det har mottagits mycket positivt av hela kollegiet. Samtalen kommer att fortsätta även under nästa läsår. Vart ska vi? Andelen lärare i grundskolan med pedagogisk högskoleexamen ska öka. Andelen nöjda medarbetare ska öka. Rektors åtgärder läsåret 2014-15 Hur gör vi? - Regelbundna och strukturerade medarbetar- och lönesamtal - Kompetensutveckla eller rekrytera speciallärare med speciallärarexamen - Utveckla elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete - Effektivisera tidsanvändningen för arbetslaget och närteamen - Se över och sammanställa verksamhetens rutiner för oss själva men även för nyanställd personal

Sida 5 av 12 Ekonomiperspektivet Budget i balans genom strategiska prioriteringar STYRTAL Bokslut 2012 Måltal 2013 2013 BOKSLUT Kompetensutveckling och skolverksamhet +502Tkr (skolan +70Tkr) Nollresultat -398 Tkr Rektors analys Hur blev det? et visar på ett underskott. Var är vi? Genom att antalet elever är stabilt på skolan har en ekonomisk hållbar organisation kunnat byggas upp. Under första halvan av 2014 har området haft en något större organisation, under hösten kommer vi att minska lärartätheten något för att få budget i balans. et visar ett underskott gällande skolverksamheten för åk 4-6 trots ett strategiskt ekonomiskt tänkande, fler elever och återhållsamhet gällande vikarier. Vi har fortsatt med morgonmöten varje morgon för att se över ev frånvaro och samordna med vikarier. När ny budget läggs har rektor och handläggare djupa och strukturerade diskussioner hur budgeten ska formas. Tillsammans med handläggare diskuteras också budgetläget varje månad, även vid inköp förs en diskussion innan beslut tas. Arbetslaget har en egen pott pengar att förfoga över som utvecklingsledaren ansvarar för. Regelbundna genomgångar kring budget och budgetuppföljning med personalen görs kontinuerligt. Budgetåret 2014 är ekonomiskt ansträngt. Vart ska vi? Budget i balans (0 % avvikelse). Rektors åtgärder läsåret 2014-15 Hur gör vi? - Månadsuppföljning/analys med handläggaren kring budgetläget - Regelbundna genomgångar kring budget och budgetuppföljning med personalen på vår APT

Sida 6 av 12 RESULTAT Rektorn ansvarar för enhetens kvalitetsarbete och att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje elev att utvecklas så lång som möjligt i förhållande till de nationella målen (Allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete s 13.) KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG Barnperspektivet Barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Styrtal Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 4 Meritvärdet i åk 6 Andelen elever som upplever att de har inflytande Andelen elever som upplever att de får information om sin utveckling mot målen läsåret 2012-2013 Måltal läsåret 2013-2014 läsåret 2013-2014 85 % 79 % 185 202 92 % 94 % 88 % 92 % Rektors analys Hur blev det? et visar att - Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 4 har minskat från 85 % till 79 % - Meritvärdet i åk 6 202 poäng, en ökning i jämförelse med 2012-2013 - 94 % av eleverna i åk 5 upplever att de har inflytande, en liten ökning jämfört med 2012-2013 - 92 % av eleverna upplever att de får information om sin utveckling mot målen, en ökning i jämförelse med 2012-2013

Sida 7 av 12 Var är vi? et av språkkartläggningen i åk 4 har sjunkit från 85% till 79%. Meritvärdet i åk 6 har ökat från 185 poäng till 202 poäng vilket får anses som ett bra resultat. När det gäller matematik har resultatet på de nationella proven ökat från 88 % till 94 % detta läsår. Mycket bra! När den här årskursen började i åk 4 ingick lärarna i ett matematikprojekt i kommunen. Detta projekt pågick under två år och bidrar säkert till det höjda resultatet med ett annat upplägg på lektionerna med utomhusmatematik och fokus på problemlösning. Efter att förra året haft ett mycket lågt resultat i svenskan har vi höjt oss till 78,5%. Däremot har resultatet i engelska sjunkit, endast 63% har klarat måluppfyllelse. Här måste vi tillsammans analysera vad det beror på. Skolinspektionens granskning påvisar ett vi bl a behöver utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med att analysera våra resultat i samtliga ämnen. Som rektor har jag analyserat resultaten för åk 6 och ser då att andelen pojkar som klarar kunskapskraven i samtliga delprov på nationella proven i svenska, skiljer sig markant från flickornas resultat (67 % resp 93 %). Pojkars betygspoäng i svenska, No- och i So- ämnena är också lägre än flickornas. Detta konstaterande ligger till grund för en fördjupad analys för arbetslaget. Frågeställningen är: Hur kan vi stärka pojkars språk -och kunskapsutveckling? Pedagogerna har genomfört en rad kompetensutvecklande insatser som t ex kommunövergripande bedömarträning och sambedömning för åk 6 kring de nationella proven. Rektor har också gjort en tidsplan för att pedagogerna ska hinna med rättningarna av de nationella proven under våren där samtliga lärare i arbetslaget på något sätt varit delaktiga. Totalt sett har det tagit 298 h att rätta och dokumentera de nationella proven under vt-14, vilket naturligtvis påverkar kvaliteten av den övriga undervisningen. NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) har pedagogerna fortsatt att utbilda sig inom. Många spännande projekt har varit igång under läsåret. Åk 4-6 har under läsåret omorganiserat elevhälsan efter en ny modell. Elevhälsan har under läsåret träffats en gång/vecka. Dessutom har vi haft en sk klasskonferens en gång per termin för att gå igenom elevernas behov av stöd i respektive årskurs. Hela personalgruppen kring årskursen har deltagit samt kurator, skolsköterska och specialpedagog. Två speciallärare har jobbat målmedvetet under läsåret med elever som är i behov av särskilt stöd. Elevhälsoarbetet har resulterat i att ett stort antal pedagogiska utredningar har gjorts som i de allra flesta fall lett till ett åtgärdsprogram. Pedagogerna har två gånger/termin dokumenterat elevernas måluppfyllelse i vårt nya dokumentationsstöd Unikum. Vi behöver fortsätta att utveckla vårt arbete med formativ bedömning. Pedagogerna behöver bli bättre på att informera eleverna om förmågor som ska utvecklas, återkoppla till eleven i vardagen under arbetes gång var den befinner sig i sitt lärande, medvetandegöra eleven vad den behöver arbeta med för att nå ett högre kunskapskrav. Vi har haft återkommande diskussioner i arbetslaget under läsåret om elevinflytande. Ett arbete har påbörjats som ska utmynna i en genomtänkt plan för elevernas inflytande så att det blir en tydlig progression i hur inflytandet ska anpassas efter ålder och mognad. Trots stora elevgrupper är pedagogerna bra på att lyssna på elevernas åsikter och tankar. Elever med särskilt stöd och

Sida 8 av 12 åtgärdsprogram har under skoltid deltagit i utvärdering och utformning av nya insatser tillsamman med mentor/ speciallärare. Eleverna i åk 6 har fått prova på att redovisa sina arbeten via eget förslag ex power points, visa sina förmågor, fördjupning, grupper mm. Vi har också startat med kamratbedömning av olika arbetsområden. Årkurs 4 har under våren provat på modellen elevledda utvecklingssamtal, vilket har fått ett mycket positivt gensvar hos både elever, föräldrar och pedagogerna själva. Alla årskurser kommer att börja med det under läsåret 14/15. Den sociala utvecklingen ska kommuniceras muntligt vilket ska göras på alla samtal. Pedagogerna är duktiga på att observera eleverna så att lärarna kan skriva bra individuella utvecklingsplaner. Tillfällen ska läggas in i agendan på konferenstid (närteam) för pedagogernas gemensamma arbete med utvecklingsplanerna. Tiden finns inte alltid till efterarbete, reflektioner och observationer inför lärarnas dokumentation. Här kan vi se att det nya läraravtalet är en mycket uppskattad lösning för att få mer gemensam tid. De pedagoger som har ingått i avtalet har skrivit en utvecklingsplan för sitt arbete på arbetsplatsförlagd tid. Vart ska vi? Andelen elever med stanine 6-9 på språkkartläggningen i åk 4 ska öka Andelen elever som klarar kunskapskraven i samtliga ämnen på Na proven åk 6 ska öka Meritvärdet i åk 6 ska öka Andelen elever som upplever att de får vara med och påverka ska öka Rektors åtgärder läsåret 2014-15 Hur gör vi? - Fortsätta utveckla formativ bedömningen tillsammans med lärarna - Följa upp utvecklingen av arbetet med bedömning för lärande och pedagogiska planeringar med elevernas delaktighet - Införa nätverksträffar i ett F-9 perspektiv - Tillsammans med specialpedagog och lärare planera för och utveckla svenskan i alla ämnen - Utveckla vårt arbete med elevinflytande - Utveckla en hållbar organisation kring nyanlända elever inom Lorensberga skolområde tillsamman med arbetslaget och förstelärare - Tillsammans med pedagoger skapa en tydlig agenda gällande både arbetslag och närteam - Införa elevledda utvecklingssamtal där den sociala utvecklingen kommuniceras muntligt av pedagog - Utöka kunskapen och det pedagogiska användandet av IKT som stöd i undervisningen Arbetslagets åtgärder läsåret 2014-15 Hur gör vi? - Ge eleverna en bättre formativ bedömning (jobba utifrån målen i rektorsgruppens bedömningspolicy) - Kontinuerlig uppföljning av elevernas kunskaper i alla ämnen - Diskutera hur vi ska utveckla läsningen, utgå från de nationella proven i svenska - Satsning på läsa/skriva, läsförståelse i alla ämnen, använda arbetsmaterialet En läsande klass - Mera samplanering mellan ämnena i resp årskurs ex använda skrivandet i svenska på Nolektioner

Sida 9 av 12 - Utöka kunskapen och det pedagogiska användandet av IKT som stöd i undervisningen - Tydliggöra elevinflytande och skapa en plan med en tydlig progression NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM Processperspektivet Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Styrtal Andelen elever som känner sig trygga Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan läsåret 2012-2013 Måltal läsåret 2012-2013 läsåret 2013-2014 96 % 98 % 10 % Minska 5 % Rektors analys Hur blev det? Andelen elever som känner sig trygga i skolan har ökat. Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta har minskat. Enligt skolans egen trivselenkät har upplevelsen av trivsel och trygghet i skolan ökat i åk 4 men minskat i åk 5 och 6. Var är vi? De allra flesta eleverna trivs dock bra i skolan. från skolans egen trivselenkät läsåret 13/14 visar att trivsel och trygghet upplevs i mindre utsträckning av eleverna i åk 5 och 6. Bilden var densamma föregående läsår. Andelen elever som trivs i skolan: åk 4 96 % åk 5 83 % åk 6 86 % Andelen elever som känner sig trygga i skolan: åk 4 96 % åk 5-89 % åk 6-91 % En tänkbar orsak kan vara att det händer mer kring eleverna i åk 5-6 mognadsmässigt, de kommer upp i tonåren, kanske med rollkonflikt med sig själva. Under läsåret har en ny arbetsform (Reflekterande rum) utvecklats för pedagoger från förskolan till åk 9. Pedagogerna träffas i grupper för samtal och erfarenhetsutbyte kring värdegrundsfrågor.

Sida 10 av 12 Jag som rektor upplever ändå att läsåret på många vis har varit ett lugnt år. Vi har ett väl fungerande likabehandlingsarbete och ett aktivt värdegrundsarbete som också intygades av skolinspektionen. Personalen vet vad de ska göra vid kränkande behandling. Signalerna om kränkningar tas alltid på allvar. En kartläggning görs 1 gång/år tillsammans med eleverna i åk 4-6. Utifrån denna kartläggning har skolan vidtagit åtgärder som skall bidra till att eleverna på skolan ska känna sig trygga på alla platser i skolan. I vår plan mot diskriminering och kränkande behandling skrivs nya mål in utifrån vad som kommit fram under kartläggningen med eleverna, mål som vi jobbar mot under det nya läsåret. Eleverna har vid ett flertal tillfällen jobbat med planen under läsåret och föräldrarna har fått information om planen på höstens föräldramöte. När det gäller verksamhetsrådet på skolan (F-9) behöver vi hitta nya former för samverkan med föräldrar. Det är oftast få föräldrar som kommer på mötena. Det är viktigt att hitta områden som känns aktuella för föräldrar. Likabehandlingsgruppen träffas månadsvis. Vi behöver utveckla arbetet kring hur den gruppen ska fungera och vad arbetsuppgifterna ska bestå av. När det gäller samverkan med IFO har vi inte haft något s k anmälningsmöte tillsammans med IFO, vårdnadshavare och elev. Vi har haft besök av socialtjänsten på vår APT. Ett mycket uppskattat besök. Vart ska vi? Andelen elever som känner sig trygga ska öka Andelen elever som anser sig ha blivit kränkta i skolan ska minska Rektors åtgärder läsåret 2014-15 Hur gör vi? - Informera vårdnadshavare om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tydliggöra likabehandlingsgruppens arbetsuppgifter - Fortsätta att arbeta med ett aktivt värdegrundsarbete - Tillsammans med förskolechef och rektorer inom Lorensberga skolområde hitta nya former för samverkan med föräldrar