BILAGA 3 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ändring av nätkoncession för linje gällande flytt av 130 kv kraftledningar PL2 och PL7s9 16 januari 2017
Projektorganisation Vattenfall Eldistribution AB 971 77 LULEÅ Projektledare projektering: Projektledare bygg: Ansvarig tillstånd och MKB: MKB Sweco Energuide AB Box 34044 100 26 STOCKHOLM Uppdragsledare: Granskare MKB: Illustrationer och kartor har om inte annat anges tagits fram av Sweco. Kartmaterial: Lantmäteriet MS2013/04895 Omslagsfoto: Bild tagen från Iso Kumpu med Aitiks anrikningsverk i bakgrunden, foto 2 (69)
Presentation av Vattenfall Eldistribution Vattenfall Eldistribution AB bedriver elnätsverksamhet i Sverige, och har cirka 900 000 kunder. Allt från mycket små kunder till landets största företag, såväl uttagskunder som producenter som matar in på Vattenfall Eldistributions elnät. Sammanlagt transiteras ca 71 TWh/år. Uppdraget är att ständigt förbättra pålitligheten och effektiviteten i företagets elnät, för att erbjuda kunderna hållbara och tillförlitliga energilösningar. Företaget bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO14001-certifierat sedan 2005. Företaget har cirka 660 anställda, i huvudsak i Solna, Luleå och Trollhättan. Utöver detta upphandlas underhålls- och byggentreprenader för ca 3 miljarder kronor per år. Elnätet omfattar spänningsnivåerna 0,4 130 kv, indelat i lokalnät och regionnät. Den sammanlagda ledningslängden är cirka 124 000 km, vilket motsvarar drygt 3 varv runt jorden. Företaget omsätter ca 9,3 miljarder kronor och investerar årligen ca 3 miljarder i verksamheten. Vattenfalls miljöarbete Vattenfall har en miljöpolicy och en vision att vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfall Eldistribution AB arbetar utifrån ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO14001:2004. Bolaget verkar för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i sin verksamhet. Det övergripande miljömålet för Vattenfall Eldistribution AB är att arbeta för ständiga förbättringar så att vi minskar riskerna för utsläpp och läckage till luft, mark och vatten från våra anläggningar. Miljöfrågor ska ingå som en naturlig del vid utredning, projektering, arbetssätt och upphandling. 3 (69)
Icke-teknisk sammanfattning Inledning och Bakgrund Till följd av Bolidens expansion av koppargruvan i Aitik behöver Vattenfall Eldistribution AB (nedan Vattenfall) leda om två befintliga parallellgående 130 kv kraftledningar (PL2 och PL7s9) strax söder om Aitikgruvans dagbrott. Nollalternativ Om flytten av de aktuella ledningarna inte kan komma till stånd, det s.k. nollalternativet, kommer Bolidens planerade expansion av gruvdriften inte att bli möjlig. Detta skulle kunna leda till konsekvenser för Gällivare i form av bl.a. uteblivna arbetstillfällen och i förlängningen även samhällsekonomiska förluster. Ledningarna utgör en viktig del av det maskade regionnätet till malmfälten och östra Norrbotten. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som de nya ledningarna skulle innebära uteblir. Förordad ledningssträckning och utförande Den nya ledningssträckningen planeras söder om befintliga ledningar som raseras på en ca 5,5 km lång sträcka. Den nya sträckningens blir ca 8 km lång. Strävan har varit att förlägga ledningarna så nära som möjligt i förhållande till planerad infrastruktur för Aitikgruvan. Sökande har gjort bedömningen att sökt alternativ har maximal hänsyn till naturmiljö och rennäring vilket styrt valet av sträckning. Den förordade sträckningen utgår från en punkt strax nordväst om den södra toppen av berget Ahmavaara, se karta i Figur 1 nedan. Ledningarna rundar Ahmavaara strax söder om berget. Söder om Koppojärvi viker de av i ostlig riktning och rundar berget Iso Kumpu. De fortsätter i sydostlig riktning öster om berget. Strax söder om sjön Ahvenjärvi viker ledningarna av mot nordost för att den sista sträckan gå rakt norrut. Ledningarna kommer att uppföras både med två parallella träportalstolpar och i en gemensam rörstolpkonstruktion. Portalstolparna kommer att vara 16-18 meter höga trästolpar som uppförs i en ca 55 meter bred skogsgata. Gemensam konstruktion kan vara av stål eller komposit med en höjd på 25-35 meter. Skogsgatan blir här ca 30 meter. Luftledningarna kommer att utföras trädsäkra vilket innebär att inga träd får bli så höga att dessa riskerar att växa in i eller falla på kraftledningen. 4 (69)
Figur 1. Förordad sträckning för de båda kraftledningarna. Berörda intressen och konsekvensbedömning Inget område som skyddas eller är utpekat som särskilt värdefullt för landskapsbilden berörs av de planerade ledningarna. Inledningsvis byggs ledningarna i skogsmark där de uppförs i parallella träportalstolpar som smälter väl in i det omgivande skogslandskapet. Där ledningarna, i resterande sträckning, följer planerad infrastruktur för Aitikgruvan kommer de att synas väl i landskapet, framförallt i utförandet enkelstolpe av stål eller komposit. I området dominerar dock gruvan påverkan på landskapsbilden. Ledningarna berör i det centrala området, från Koppojärvi till Ahvenjärvi, skog med mycket höga naturvärden. Skogen är av urskogskaraktär och överlag ytterst lite påverkad av skogsbruk. Tillgången på död ved är god, både i form av lågor och stående torrakor. Ledningarna berör i detta område ett flertal nyckelbiotoper. Vattenfall avser att genomföra ett flertal åtgärder för att minska ledningarnas påverkan på den värdefulla naturmiljön i området. De viktigaste är minimering av skogsgata, genom val av gemensam stolpkonstruktion, samt åtgärder för att bibehålla tillgången till död ved i området. En övervägande del av fågelfaunan i området är starkt kopplade till skogliga biotoper med höga naturvärden och tillgång till naturliga hålträd. Att minimera habitatförlusterna i dessa områden är av största vikt både för fågelfaunan men även för andra organismgrupper. Inom projektet har en avvägning gjorts mellan kollissionsrisk för fåglar och habitatförluster. Parallella portalstolpar, som ger en bredare skogsgata, kommer 5 (69)
användas på sträckor längst i väster samt längst i öster. Denna stolptyp är att föredra ur fågelsynpunkt då den minskar kollissionsrisken. I de centrala delarna, där naturvärdena är som högst, kommer gemensam stolpkonstruktion att användas. Ledningarna kommer att förses med fågelavvisare på två platser. I närheten av ledningarna finns åtta stycken barktäkter klassade som övriga kulturhistoriska lämningar. Barktäkterna kommer att dokumenteras och tas bort av Boliden genom byggnation av sligtransportväg mm. Ledningarna kommer således inte att ha någon enskild påverkan på dessa. Området där ledningen planeras att uppföras berör inga utpekade intressen för turism eller friluftsliv men används som betesmarker året runt för Gällivare skogssameby. De planerade ledningarna kommer att placeras längs Bolidens sligtransportväg, en slags transportväg för fordon med tyngre last, och så långt möjligt innanför vägen. Boliden planerar också ett stängsel för att hålla renarna och andra större däggdjur borta från industriområdet. Samebyn har meddelat att de förordar sökt ledningssträckning. Ledningarnas sträckning är anpassad efter den gruvverksamhet som planeras i området framöver samt naturmiljö och rennäring. För skogsbrukets intressen innebär förordad ledningssträckning minimalt intrång med avseende på yta produktiv skogsmark som undantas från brukning. De schaktarbeten som görs vid stolpplatserna för att förankra stolparna är relativt små och bedöms inte medföra negativ påverkan på markgeologin eller på de hydrologiska förhållandena i marken. Inga massor kommer att tillföras utifrån. Eventuella överblivna massor fördelas jämt kring stolpen och marken jämnas till efter att stolpen har rests. Med skadeförebyggande åtgärder minimeras risken för utsläpp av drivmedel och kemikalier under byggnation. Inga bostadehus finns i närheten av de planerade ledningarna. Planförhållanden Gällande översiktsplan för Gällivare kommun antogs av kommunfullmäktige 2014-11-17. Den planerade nya sträckningen för ledningarna strider inte mot översiktsplanen. Samråd Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken har genomförts för två alternativa sträckningar. Samrådet genomfördes som ett skriftligt samråd där information skickades ut till berörda fastighetsägare, närboende, myndigheter och andra sektorsintressen i maj 2016. Annonser infördes i Norrländska Socialdemokraten och Norrbottens-kuriren i början av juni 2016. Samrådsunderlaget har funnits tillgängligt på Vattenfalls webbsida och har även varit möjligt att beställa i pappersform. Länsstyrelsen har i samband med sträckningssamrådet beslutat att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt i 6 kap 4 miljöbalken. 6 (69)
Innehållsförteckning MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING... 1 1 Inledning... 9 1.1 Bakgrund och syfte... 9 1.2 Gällande lagstiftning... 10 2 Rättigheter och övriga tillstånd... 11 2.1 Rättigheter för att nyttja annans fastighet... 11 2.2 Övriga tillstånd... 11 3 Val av alternativ... 12 3.1 Nollalternativ... 12 3.2 Sträckningsutredning... 12 4 Förordad sträckning... 15 4.1 Sträckning... 15 4.2 Utförande... 16 5 Alternativ sträckning... 19 5.1 Sträckning... 19 5.2 Utförande... 20 6 Byggnation, driftsättning och underhåll... 20 6.1 Byggnation av ledningarna... 20 6.2 Skogligt underhåll för en trädsäker ledning... 22 7 Metodik konsekvensbedömning... 23 7.1 Konsekvensbedömning... 23 7.2 Miljöåtgärdsplan... 23 7.3 Kunskapsunderlag... 24 8 Berörda intressen och konsekvensbedömning förordat alternativ... 25 8.1 Landskapsbild... 25 8.2 Naturmiljö, flora och fauna... 26 8.3 Fågelfauna... 34 8.4 Kulturmiljö... 36 8.5 Friluftsliv & turism... 38 8.6 Rennäring... 38 8.7 Övrig markanvändning... 40 8.8 Geologi och grundvatten... 40 8.9 Infrastruktur... 42 8.10 Bebyggelse/Boendemiljö... 42 9 Berörda intressen och konsekvensbedömning alternativ sträckning... 46 9.1 Landskapsbild... 46 7 (69)
9.2 Naturmiljö, flora och fauna... 47 9.3 Fågelfauna... 51 9.4 Kulturmiljö... 51 9.5 Friluftsliv & turism... 53 9.6 Rennäring... 54 9.7 Övrig markanvändning... 54 9.8 Geologi och grundvatten... 55 9.9 Infrastruktur... 56 9.10 Bebyggelse/Boendemiljö... 57 10 Artskyddsförordningen... 57 11 Planförhållanden... 58 12 Miljökvalitetsnormer... 58 13 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler... 58 14 Samrådsredogörelse... 60 14.1 Genomfört samråd... 60 14.2 Yttranden framförda i samrådet samt Vattenfalls kommentarer... 61 14.3 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan... 67 Bilagor 1. Karta förordad sträckning 2. Karta med stolpval 3. Karta alternativ sträckning 4. Karta intressen naturmiljö 9. Magnetfältsberäkningar 10. Inkomna samrådsyttranden 11. Länsstyrelsens beslut avseende miljöpåverkan 8 (69)
1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Till följd av Bolidens utökade produktion vid koppargruvan i Aitik har behov av en ökad kapacitet för deponering av anrikningssand uppstått. Sandmagasinet behöver därmed utvidgas. Detta innebär att Vattenfall Eldistribution AB (nedan Vattenfall) behöver leda om två befintliga parallellgående 130 kv kraftledningar (PL2 och PL7s9) strax söder om Aitikgruvans dagbrott för att ge plats åt magasinet. I kartan i Figur 1.1 nedan visas hur sträckningen för de två aktuella ledningarna står i konflikt med den planerade utvidgningen av sandmagasinet. De två ledningarna byggdes vintern 2009/2010 och är således relativt nybyggda. De har därmed också tillståndsprövats nyligen, ledningen PL2 har anläggningsnr. 8600X och ledningen PL7s9 har anläggningsnr. 8600V. Ledningarna befinner sig dock i dagsläget inom eller strax utanför ett verksamhetsområde för gruvdrift och de behöver nu anpassas till gruvans planerade expansion. Figur 1.1. Den befintliga sträckningen för de båda ledningarna PL2 och PL7s9 står i konflikt med planen för det utökade sandmagasinet. Ledningarna behöver flyttas längre söderut för att möjliggöra planen 9 (69)
1.2 Gällande lagstiftning För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd; nätkoncession. Energimarknadsinspektionen är den myndighet som prövar ansökningar om nätkoncession. Till ansökan skall bland annat en MKB bifogas. Energimarknadsinspektionen remitterar ansökan till länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs. Följande lagar och föreskrifter berörs i projektet: Ellagen (1997:857) - Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen (2013:208) - Reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur prövningen av koncessionsärenden skall gå till. Starkströmsförordningen (2009:22) - Innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Miljöbalken (1998:808) - 2 kap. Allmänna hänsynsregler. - 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden. - 4 kap. 5 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden. - 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag. - 7 kap. Tillstånd att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (ex strandskydd). Kulturmiljölagen (1998:950) 2 kap. Bestämmelser om fornlämningar. 10 (69)
2 Rättigheter och övriga tillstånd 2.1 Rättigheter för att nyttja annans fastighet För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. Vattenfall avser att skriva frivilliga markupplåtelseavtal med berörd fastighetsägare. I samband med detta ersätts fastighetsägaren för den skada som förorsakas fastigheten. 2.2 Övriga tillstånd Vid byggnation av en kraftledning kan det bli aktuellt att ansöka om andra typer av tillstånd, exempelvis dispens från strandskydd, anmälan om vattenverksamhet eller tillstånd enligt kulturmiljölagen. Stolpplacering skall undvikas i direkt anslutning till berörda vattendrag. Vidare skall lågväxande vegetation kvarlämnas intill strandkanter för att bibehålla beskuggning av vattendragen. Med vidtagandet av dessa skadeförebyggande åtgärder bedöms inte kraftledningen stå i konflikt med strandskyddets syften. Vattenfall gör därav bedömningen att dispensansökan enligt 7 kap. 18 miljöbalken ej är nödvändig. Vattenfall bedömer att ledningarna inte kommer att medföra behov av tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken. Det kan dock komma att bli aktuellt med anmälan av vattenverksamhet enligt samma kapitel. Detta är dock något som kommer att visa sig längre fram i projektet när man projekterat ledningen i detalj. En sådan anmälan ska i så fall göras till aktuell myndighet senast åtta veckor innan arbetena påbörjas. Ledningarna berör inga kända fornlämningar. Skulle sådana upptäckas under byggnation av ledningen avbryts arbetet och Länsstyrelsen kontaktas. Vid behov söks tillstånd enligt 2 kap. kulturmiljölagen. 11 (69)
3 Val av alternativ Miljöbalken ställer krav på att alternativa sträckningar och utföranden ska utredas om sådana är möjliga (6 kap. 7 MB). Vid val av alternativ ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Exempel på intressen som ska vägas in är ledningens inverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, bebyggelse och planförhållanden samt infrastruktur. Därutöver måste leveranssäkerheten vägas in. 3.1 Nollalternativ Om flytten av de aktuella ledningarna inte kan komma till stånd, det s.k. nollalternativet, kommer Bolidens sandmagasin inte att kunna utvidgas. Det medför i sin tur att den planerade expansionen av gruvdriften inte blir möjlig. Detta skulle kunna leda till konsekvenser för Gällivare i form av bl.a. uteblivna arbetstillfällen och i förlängningen även samhällsekonomiska förluster. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som de nya ledningarna skulle innebära uteblir, bl.a. avverkning av skog till förmån för den nya ledningsgatan. 3.2 Sträckningsutredning 3.2.1 Avfärdad ledningssträckning I ett tidigt skede studerades ett sträckningsförslag som höll ett relativt stort avstånd till gruvområdet och den planerade utvidgningen av sandmagasinet, se förkastat alternativ ifigur 3.1 nedan. Alternativet är ca 8,2 km långt och går genom Ekopark Leipipirs nordöstra hörn. Förslaget presenterades för Sveaskog som då klargjorde att ett de inte kunde acceptera det ingrepp i ekoparken som förslaget skulle medföra. Sveaskog lade istället fram önskemål om att påverkan på ekoparken helt skulle undvikas genom att anpassa sträckningen så att ledningarna i sin helhet skulle byggas utanför ekoparkens gräns. Leipipir är ett stort och väglöst fjällnära skogsområde med grannaturskogar i norr. Stora delar av ekoparken omfattar skog som ligger drygt 400 meter över havet. Detta gör att naturen på många håll påminner om fjällnära skog med dess speciella arter och naturvärden, vilket innebär att området är ekologiskt känsligt. I enlighet med Sveaskogs synpunkter förkastades det första alternativet. 12 (69)
Figur 3.1. Karta över utredda sträckningsalternativ för flytt av 130 kv ledningarna. 3.2.2 Alternativa ledningssträckningar Efter att den första sträckningen, som berörde Ekopark Leipipir, förkastats tog Vattenfall fram ett nytt förslag till sträckning, alternativ sträckning 1 i Figur 3.1 ovan. Alternativet utgår från befintlig sträckning och rundar södra toppen av berget Ahmavaara. Ledningarna fortsätter sedan i en östlig riktning varefter de går över den norra delen av berget Iso Kumpu i sydostlig riktning. Den sista sträckan på 1,7 km sammanfaller med det tidigare förkastade alternativet. Alternativet togs vidare till diskussion med Gällivare Skogssameby som bedriver rennäring i det berörda området. Samebyn meddelade att de önskar att de planerade ledningarna följer infrastrukturen för den planerade gruvexpansionen så nära som möjligt. Efter ytterligare diskussioner med Boliden och samebyn togs därav ett tredje sträckningsförslag fram, se alternativ sträckning 2 i Figur 3.1 ovan. För detta alternativ fanns två varianter för passage av berget Ahmavaara. Alternativet går så nära det planerade utvidgade sandmagasinet, med tillhörande infrastruktur, som möjligt. Ledningarna är också placerade så nära som möjligt i förhållande till det renstängsel som ska sättas upp söder om gruvan. Gällivare skogssameby har meddelat att de accepterar ledningssträckningen. Vattenfall har valt att förorda detta alternativ. För passagen av Ahmavaara har sträckningen som rundar berget valts då detta minimerar påverkan på fågellivet. 13 (69)
I Figur 3.2 syns den förordade sträckningen i förhållande till den planerade gruvexpansionen, planerad ny sligtransportväg (en slags transportväg för fordon med tyngre last) samt renstängsel. Figur 3.2. Förordad ny ledningssträckning i förhållande till planerad gruvexpansion. 14 (69)
4 Förordad sträckning 4.1 Sträckning Den förordade sträckningen utgår från befintlig sträckning vid en punkt strax nordväst om den södra toppen av berget Ahmavaara, se karta i Figur 4.1 nedan samt Bilaga 1. Den sträcker sig söderut genom skogsmark och rundar Ahmavaara strax söder om berget. Efter ca 2,2 km övergår underlaget till växlande skogs- och myrmark. Ledningarna passerar också en liten tjärn varefter de viker av i ostlig riktning. Här återgår underlaget till skogsmark. Ledningarna rundar berget Iso Kumpu strax norr om detta och fortsätter i sydostlig riktning öster om berget. Strax söder om sjön Ahvernjärvi viker ledningarna av, först mot nordost och sedan rakt norrut. Den sista sträckan går genom skogsmark i ett område med småtjärnar. Totalt är sträckningen för det förordade alternativet ca 8 km lång. Figur 4.1. Förordad sträckning för de båda kraftledningarna. 15 (69)
4.2 Utförande Ledningarna kommer att uppföras med två parallella träportalstolpar och delvis i en gemensam rörstolpkonstruktion. I rapporten som utreder påverkan på fågelfaunan i området, se Bilaga 7, görs en jämförelse av de båda tekniska utförandena utifrån påverkan på naturmiljön och fågelfaunan i området. Gemensam stolpkonstruktion är att föredra vid höga markbundna naturvärden då den tar en smalare skogsgata i anspråk, medan portalstolpar minskar kollisionsrisken för fåglar. En slutsats som dras i rapporten är att två parallella portalstolpar är att föredra på sträckan Ahmavaara - strax söder om Koppojärvi och sträckan Ahvenjärvi - Kiilavaara. Mellan Kopojärvi och Ahvenjärvi anses gemensamma stolpar vara det bästa utförandet. Vattenfall avser att följa denna rekommendation, se Figur 4.2 nedan samt Bilaga 2. Figur 4.2. Sträckor med parallella portalstolpar respektive gemensamma stolpar, samt placering av fågelavvisare. Portalstolparna kommer att utgöras av impregnerade trästolpar. Stolparnas normalhöjd kommer att uppgå till 16-18 meter (Figur 4.3). Spannlängden (avståndet mellan stolparna) kommer vanligtvis att vara 150-200 meter. För att minimera kollisioner med fåglar kommer ledningarna att vara försedda med fågelavvisare i enlighet med rekommendationen i fågelrapporten (Bilaga 7), se karta i Figur 4.2 ovan samt Bilaga 2. 16 (69)
Gemensam konstruktion kan vara av stål eller komposit med en normalhöjd på 25-35 meter (Figur 4.4). Spannlängden (avståndet mellan stolparna) kommer vanligtvis att vara 200-250 meter. Både stolparnas höjd och spannlängden kan komma att variera beroende på terräng- och markförhållanden. I vissa fall förstärks stolparna med staglinor och vid vinklar kan det bli aktuellt med trebenta stolpar. De flesta portalstolpar kommer att stagas medan gemensam stolpkonstruktion inte kommer att förses med stag. Optofiber kommer att placeras i toppen av kraftledningsstolparna. Luftledningarna kommer att utföras trädsäkra (se Figur 4.3 och Figur 4.4) vilket innebär att inga träd får bli så höga att dessa riskerar att växa in i eller falla på kraftledningen. För de parallella portalstolparna innebär det att skogsgatans bredd i normalfallet kommer uppgå till ca 55 meter. För gemensam konstruktion blir skogsgatan smalare, ca 30 meter bred. Utöver den avverkning som sker inom skogsgatan måste enstaka så kallade kantträd avverkas i sidoområdena. Detta gäller träd som är så högväxande att de riskerar att falla på och skada ledningen. Längs stora delar av sträckningen är dock skogen så lågväxande att kantträdsavverkning aldrig kommer att bli aktuell. Figur 4.3. Skogsgata parallella 130 kv ledningar, träportalstolpar. 17 (69)
Figur 4.4. Skogsgata parallella 130 kv ledningar, gemensam stolpkonstruktion i stål eller komposit. 18 (69)
5 Alternativ sträckning 5.1 Sträckning Den alternativa sträckningen utgår från en punkt strax nordväst om den södra toppen av berget Ahmavaara, se karta i Figur 5.1 nedan. Den sträcker sig söderut genom skogsmark väster om berget Ahmavaara. Söder om berget övergår underlaget till växlande skogs- och myrmark och ledningarna övergår i en sydostlig riktning. Ledningarna passerar vidare en liten tjärn varefter de viker av i ostlig riktning. Här återgår underlaget till skogsmark. Ledningarna fortsätter över den allra nordligaste toppen av berget Iso Kumpu och vidare i sydostlig riktning öster om berget. Strax söder om sjön Ahvernjärvi viker ledningarna av mot nordost och slutligen rakt norrut. Den sista sträckan går genom skogsmark där den också passerar några småtjärnar. Totalt är den alternativa sträckningen ca 8 km lång. Figur 5.1. Alternativ sträckning för de båda kraftledningarna. 19 (69)
5.2 Utförande I den alternativa sträckningen kommer ledningarna att uppföras med två parallella portalstolpar, för utförande se avsnitt 4.2 ovan. 6 Byggnation, driftsättning och underhåll 6.1 Byggnation av ledningarna Innan byggnationen av en ny kraftledning sker en värdering av den skog som behöver avverkas till förmån för den nya kraftledningsgatan varvid träd aktuella för avverkning stämplas. När fältarbetena är klara och erforderliga markavtal är påskrivna avverkas skogen för att åstadkomma den nya skogsgatan. Vanliga skogsavverkningsfordon såsom skördare och skotare används vid avverkningen. Eventuellt kommer en del avverkning att ske motormanuellt då terrängen bitvis är svår för fordonstransporter. Avverkning inom blöta markområden kommer att ske när marken är tjälad för att minska körskador. För det förordade alternativet kommer befintliga skogsvägar samt Bolidens nya sligtransportväg, se karta i Figur 3.2 ovan, att användas för transporter till och från skogsgatan. Den alternativa sträckningen ligger däremot längre från befintlig infrastruktur. Här kan transporter behöva ske i skogsmarken. Gällande transport av material till kraftledningsgatan skiljer detta sig beroende på stolptyp. För träportalstolpar sker leverans av stolpar och reglar m.m. med bandgående maskiner eller helikopter vilket innebär att inga nya tillfartsvägar behövs. För gemensam stolpkonstruktion, rörstolpar, är byggnationen av dessa beroende av väg, såsom Bolidens nya sligtransportväg. Transporter av material för byggnation av ledningen kommer att ske via denna väg. Vägen är även en förutsättning för de tunga lyft som görs vid stolpresning. Byggnationsarbeten kommer att ske när marken är tjälad, dels av tekniska skäl men även för att minska körskador. I samtliga moment kommer transport av personal att ske via befintliga tillfartsvägar samt i skogsgatan. Dessa transporter sker med lättare terränggående fordon eller bandvagn. För stolpresning av portalstolpar gäller följande. Stolparna grävs ner i marken på 2,0-2,2 meters djup. Gropen utförs så smal som möjligt för att få stabila kanter. Utgrävningsmassor återfylls i schaktgropen och packas noggrant. Se Figur 6.1 för ett exempel på stolpresning i skogsmark. 20 (69)
Vid placering av stolpar på berg i dagen eller berg strax under markytan borras tre s.k. bergdubbar ner i berget och i dessa fästs stolpen med träskruvar. En bergstolpe 3-stagas vanligtvis vilket innebär att stolpen förankras med tre stag med en spridning på ca 120 grader. De flesta portalstolpar kommer att stagas. Staget förankras i marken med en syll av trä eller betong. De schaktmassor som uppkommer i och med stolpresningen används för återfyllnad av schaktet när stolparna har rests. Regelsättning kommer eventuellt att ske med hjälp av helikopter, se Figur 6.2 nedan. Figur 6.1 Stolpresning i skogsmark. Figur 6.2 Regelsättning portalstolpe. Gällande rörstolpar grävs först en grop vari ett fundament gjuts på plats, se Figur 6.3 nedan. Storleken på fundamentet beror på markförhållanden, ju bättre och fastare mark desto mindre fundament behövs. Ett fundament vid bra markförhållanden är ca 7 x 8 meter i markplanet och ca 65 cm djupt. Efteråt återfylls schaktmassorna runt fundamentet. En del av fundamentet sticker upp, i denna del fästs stolpen med bultar, se Figur 6.4 nedan. Stolpar av stål transporteras till platsen med lastbil, medan kompositstolpar kan byggas utan väg men väg är att föredra. Inga stag är aktuella för rörstolparna. 21 (69)
Figur 6.3 Stolpfundament rörstolpe i stål. Figur 6.4 Stolpresning rörstolpe. För båda stolptyper gäller att när reglar monterats på samtliga stolpar dras faslinorna ut med bandvagn och spolverk placerade i ledningens ändar. Detta moment sker släpfritt varvid varken linor eller mark skadas. 6.2 Skogligt underhåll för en trädsäker ledning För att bibehålla en ledningsgata trädsäker måste denna kontinuerligt underhållas. Med underhåll menas att den hävdade skogsgatan röjs helt och hållet, samtidigt som kantträd avverkas, se beskrivning i avsnitt 4.2 ovan. Underhållsåtgärderna görs regelbundet ungefär vart tionde år. Röjningen görs motormanuellt med röjsåg. Lågväxande buskar och bärbärande träd sparas. På myrmark innebär detta att den mesta växtligheten blir kvar då vegetationen ofta är lågväxande på dessa marker. Växtlighet får aldrig sparas kring stolpar eller stag så att dessa är svåra att arbeta kring. I ledningsgatan ska även en patrullstig med samma bredd som en traktor (ca 3 meter) hållas fri från all växtlighet, vilket även gäller lågväxande arter. Detta för att enkelt kunna felsöka och åtgärda eventuella fel, samt underhålla själva ledningskonstruktionen. Utöver röjningen av ledningsgatan måste även kantträd avverkas, så kallade farliga träd. Farliga träd står utanför den röjda skogsgatan och har vuxit sig så höga att de vid storm kan falla på ledningen, stolpar och stag. Dessa träd mäts in och markeras med färg, det vill säga stämplas. Sedan avverkas de vanligtvis med en skördare som förflyttar sig i den röjda skogsgatan. En skotare samlar sedan ihop virke och kör ut det till närmaste väg som korsas av ledningen. 22 (69)
I det fall underhållsåtgärderna kan antas medföra en negativ påverkan på natureller kulturmiljö kommer Vattenfall att samråda med Länsstyrelsen kring åtgärden i enlighet med 12 kap. 6 miljöbalken. 7 Metodik konsekvensbedömning 7.1 Konsekvensbedömning I kommande avsnitt 8 och 9 nedan redovisas förordat alternativ samt alternativ sträckning utifrån vilka intressen som berörs, vilka skadeförebyggande åtgärder som kommer att vidtas för att minimera miljöpåverkan samt en bedömning av påverkan på de berörda intressena. Miljökonsekvenserna för de aspekter som tas upp i MKB:n har bedömts utifrån skalan obetydlig liten måttlig stor enligt nedan: - Stor påverkan uppstår när projektet förstör områdets karaktär eller värdekärnor, alternativt omöjliggör pågående verksamhet. - Måttlig påverkan uppstår när projektet innebär att enstaka värdefulla områden störs i sådan grad att dess värden delvis minskar, alternativt att pågående verksamhet försvåras till så stor del inom vissa områden att del av verksamheten måste flyttas/avbrytas. - Liten påverkan innebär att enstaka värdefulla områden endast störs i liten utsträckning och att områdenas samlade värden huvudsakligen kvarstår, alternativt att pågående verksamhet till viss del störs men att verksamheten i stort sätt kan pågå som tidigare. - Obetydlig påverkan innebär att värdefulla områden inte störs och att områdenas samlade värden kvarstår, alternativt att pågående verksamhet kan pågå som tidigare. 7.2 Miljöåtgärdsplan Som en generell skadeförebyggande åtgärd kommer en miljöåtgärdsplan att tas fram inför fortsatt projektering och genomförande av projektet. Åtgärderna som redovisas i MKB:n, såsom nedan nämnda skyddsåtgärder, bryts ned i konkreta åtgärder och förs in i planen. Detta gäller både byggnation och underhåll av ledningarna. Miljöåtgärdsplanen kommer att förmedlas till berörda entreprenörer inför ledningsbyggnation och till entreprenörer för ledningsunderhållet. 23 (69)
7.3 Kunskapsunderlag Information har hämtats ur digitalt underlagsmaterial från Länsstyrelsen (GISmaterial), Riksantikvarieämbetet (FMIS) och Skogsstyrelsen (Skogsdataportalen). Två naturvärdesinventeringar har utförts. Den första (Bilaga 5) utfördes av Licab AB hösten 2015 för den sträcka som då var aktuell, dvs. delar av alternativ sträckning. Sommaren 2016 utförde Miljötjänst Nord AB en kompletterande inventering för den sträckning som förordas, samt för de delar av alternativ sträckning som inte var med i inventeringen hösten 2015, se Bilaga 6. I kartbilagan (Bilaga 4), som visar på berörda intressen för naturmiljön, har dessa inventeringar förts samman för att ge en samlad bild av naturmiljön i området. Vattenfall har också låtit ta fram en rapport för bedömning av påverkan på fågelfaunan, se Bilaga 7. I denna görs rekommendationer för vilken ledningssträckning som ska väljas, vilken stolptyp som rekommenderas för olika sträckor samt var det kan vara motiverat att förse ledningarna med fågelavvisare. En artskyddsutredning har också tagits fram för den förordade sträckningen, för att utreda förekomst och eventuell påverkan på arter som omfattas av Artskyddsförordningen, se Bilaga 8. 24 (69)
8 Berörda intressen och konsekvensbedömning förordat alternativ 8.1 Landskapsbild 8.1.1 Allmän beskrivning Området där ledningarna planeras ligger omedelbart söder om det vidsträckta sandmagasinet i gruvområdet Aitik, drygt 10 km sydost om Gällivare samhälle. Området faller inom den naturgeografiska regionen Norra barrskogs-lappland som utmärks av bergkullslätt med stora barrskogsområden, myrmarker och en del förfjäll. I söder gränsar området direkt till ett stort skogbevuxet höjdlägesområde kallat Leipipir. Den nordvästra delen av området utgörs av berget Ahmavaaras flacka sydostsluttning. Höjden över havet varierar mellan 420 meter i myrområdet i den östra delen till drygt 510 meter på berget Iso Kumpus topp, centralt i området. 8.1.2 Berörda intressen Inget område som skyddas eller är utpekat som särskilt värdefullt för landskapsbilden berörs av de planerade ledningarna. 8.1.3 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella. 8.1.4 Konsekvensbedömning Den påverkan på landskapsbilden som är förknippad med byggtiden är eventuella visuella störningar i form av uppställda maskiner och upplag med byggmateriel. Under byggskedet kommer upplag av material huvudsakligen att begränsas till kraftledningsgatan. En kraftlednings påverkan på landskapsbilden består i den silhuettverkan som ledningen utgör. Omfattningen av påverkan avgörs av stolparnas utförande, höjd och antal samt det omgivande landskapets karaktär. 25 (69)
Inledningsvis byggs ledningarna i skogsmark där de uppförs i parallella träportalstolpar som smälter väl in i det omgivande skogslandskapet. Påverkan på landskapsbilden blir därmed liten. Där ledningarna följer planerad infrastruktur för Aitikgruvan, i form av väg och utskovskanal, kommer de att synas väl i landskapet, framförallt i utförandet enkelstolpe av stål eller komposit. Här dominerar dock gruvan påverkan på landskapsbilden. Sammantaget bedöms påverkan på landskapsbilden som liten i jämförelse med närheten till Skandinaviens största dagbrott. 8.2 Naturmiljö, flora och fauna 8.2.1 Allmän beskrivning Överlag är skogen grandominerad, av frisk ristyp där fält- och bottenskiktet karaktäriseras av arter som blåbär, lingon, revlummer och kråkbär. I delar av området förekommer en speciell typ av morän, veikimorän. Här växer en talldominerad skog av lavristyp på kullarna och åsarna medan en granskog av frisk eller fuktig ristyp tillsammans med små myrar och tjärnar fyller ut svackorna. I den talldominerade skogen består fält- och bottenskiktet till stor del av renlavar, kråkbär och plattlummer, medan olika mossarter (vägg-, hus-, kamoch björnmossa) blir allt mer dominerande i de fuktigare granskogspartierna. Inslag av högörtsvegetation finns fläckvis, huvudsakligen i områden med rörligt markvatten. Längst i nordväst, på berget Ahmavaara dominerar planterad, tallskog utan några speciella naturvärden. Värden finns här kopplat till en naturlig myr och söder och öster om myren. Även längst i öster av inventeringsområdet finns en del produktionsskogar. Det centrala området består i huvudsak av naturskogar av gran, men med inslag av tall- och lövträdsvärden. Dessa skogar håller högsta naturvärde. Skogen är överlag ytterst lite påverkad av skogsbruk och då främst genom plockhuggning av grövre tall. Tillgången på död ved är god, både i form av lågor och stående torrakor. Skogen hyser även inslag av mycket gamla levande tallar. Granskogen är av urskogskaraktär med god tillgång på grov död ved i olika nedbrytningsstadier. Åldersspridningen på levande granar är stor, med inslag av gamla träd. 8.2.2 Berörda intressen Berörda intressen för naturmiljön som beskrivs nedan finns även samlade i en tabell i slutet av detta avsnitt samt visas i karta i Bilaga 4. Strax söder om Ahmavaara går ledningarna in i ett område med påtagligt naturvärde (klass 3). Detta består inledningsvis av senvuxen myrtallskog (NV 2015:1) och senare av myrmark (NV 2015:2). Dessa två naturvärdesobjekt identifierades inte som enskilda objekt under naturvärdesinventeringen 2015, utan 26 (69)
är en bedömning gjord av inventeringsföretaget Licab i efterhand. Bedömningen har gjorts utifrån Enetjärn Naturs inventeringar i området, tillhörande Bolidens ansökan om gruvexpansion, samt erfarenheter från fältbesöket hösten 2015. Här berör ledningarna också de allra ostligaste delarna av en våtmark med vissa naturvärden, VMI. Väster om sjön Koppojärvi går ledningarna in i ett område med högsta naturvärde (klass 1). Ledningarna kommer att löpa genom detta område på en sträcka av 4,2 km. Inledningsvis går ledningarna genom naturvärdesobjekt NV 2015:3 med ett småkuperat landskap präglat av veikomorän med övervägande tallskog på åsar och kullar samt granskog, myrar och tjärnar i svackorna, se Figur 8.1 nedan. Området identifierades mestadels under inventeringen 2015, och kompletterades 2016. Figur 8.1 Naturvärdesobjekt NV 2015:3, foto Licab AB. Vidare löper ledningarna genom naturvärdesobjekt NV 2015:4 med relativt frodiga granskogar av fuktig ristyp med små bäckdråg som genomkorsar objektet. Se Figur 8.2 nedan. 27 (69)
Figur 8.2 Naturvärdesobjekt NV 2015:4, foto Licab AB. Ledningarna berör de allra nordligaste delarna av naturvärdesobjekt NV 2015:5 som består av berget Iso Kumpus topp samt nord- och östsluttningar med magrare granskog av frisk ristyp. De går vidare genom naturvärdesobjekt NV 2016:1 längs med en längre sträcka. Objektet består av urskogsartad skog med främst gran efter Iso Kumpus sluttning, se Figur 8.3 nedan. 28 (69)
Figur 8.3 Naturvärdesobjekt NV 2016:1, foto Miljötjänst Nord AB. Strax väster om tjärnen Ahvenjärvi berör ledningarna ett mindre naturvärdesobjekt, NV 2016:2, med högt naturvärde (klass 2). Objektet består av glesöppen blandskog med främst gran. Vidare går de återigen in i ett naturvärdesobjekt av högsta naturvärde (klass 1), NV 2015:6. Objektet består av relativt frodiga granskogar av fuktig ristyp med små bäckdråg som genomkorsar objektet, se Figur 8.4 nedan. 29 (69)
Figur 8.4 Naturvärdesobjekt NV 2015:6, foto Licab AB. Söder om tjärnen Ahvenjärvi går ledningen in ytterligare ett naturvärdesobjekt av klass 1, NV 2015:7. Objektet uppvisar ett småkuperat landskap präglat av veikomorän med övervägande tallskog på åsar och kullar samt granskog, myrar och tjärnar i svackorna, se Figur 8.5 nedan. 30 (69)
Figur 8.5 Naturvärdesobjekt NV 2015:7, foto Licab AB. Nordost om tjärnen Ahvenjärvi passerar ledningarna ett mindre objekt med högt naturvärde (klass 2), NV 2016:3. Objektet består av sumpgranskog. Ledningarna passerar fem stycken nyckelbiotoper (NY 1-5). Dessa ligger i sin helhet inom de områden som i genomförda naturvärdesinventeringar identifierats som högsta naturvärde. Nyckelbiotoperna består av barrnaturskog och utgörs av urskogsartade objekt med rikligt med döda träd, högstubbar och lågor. Ledningarna går strax norr om Sveaskogs Ekopark Leipipir (Leipipir), ett stort och väglöst fjällnära skogsområde med grannaturskogar i norr. Stora delar av ekoparken omfattar skog som ligger drygt 400 meter över havet. Detta gör att naturen på många håll påminner om fjällnära skog med dess speciella arter och naturvärden, vilket innebär att området är ekologiskt känsligt. 31 (69)
Längs med en stor del av sträckan, där ledningarna passerar genom skog med högsta naturvärde, kommer en gemensam stolptyp att användas. På så sätt minskas skogsgatan, som behöver avverkas, från ca 55 meter till ca 30 meter. Ett av de viktigaste substraten i skogen för hotade arter är död ved, dvs. stående och liggande döda träd i olika nedbrytningsstadier. Riklig tillgång på död ved i olika dimensioner och nedbrytningsgrad vittnar om en lång trädkontinuitet. Död ved är ofta en bristvara i skogar med hög påverkansgrad. I skogsgatan för de planerade ledningarna kommer befintliga lågor att lämnas kvar. Då dessa blir solbelysta kan de fungera som lämpliga substrat för en rad insekter. Indirekt kommer även t ex. fåglar att gynnas av ökad insektsproduktion då detta ger ett ökat födounderlag. Död ved kommer även att skapas genom att utvalda s.k. naturvärdesträd, träd som har hunnit utveckla särskilda naturvärden, som avverkas lämnas i skogsgatan samt läggs in i skogsgatans kantzoner. Att aktivt tillföra död ved kommer att gynna många vedlevande arter. Boliden kommer även i samverkan med Vattenfall inom ramen för deras pågående kompensationsprojekt att genomföra flytt av naturvärdesträd till Bolidens kompensationsområde. En volym om minst 50 m 3 naturvärdesträd kommer att transporteras ned till Bolidens kompensationsområden vid Snirra eller Sarkanenä och läggas ut i lämpliga bestånd. Genom att död ved med befintliga arter flyttas från skogsgatan till kompensationsområdet skapas lämpliga miljöer för arter att etablera sig och spridas i kompensationsområdet. Ökad insektsproduktion gynnar indirekt fågellivet i området. 8.2.4 Konsekvensbedömning Under byggskedet finns risk för mark- och vegetationsskador till följd av terrängkörning med arbetsmaskiner och vid uttransport av personal till stolpplatser. Passager av vattendrag vid byggnation samt vid underhåll av skogsgata och ledningar kan lokalt medföra erosionsskador, grumling samt skador på bottenflora och fauna om passager inte sker med försiktighet. Fuktiga markområden, till exempel sumpskogar och myrar, är särskilt känsliga för körskador. Detta gäller i synnerhet i sluttande terräng, då uppkomna fordonsspår kan leda till att hydrologin förändras så att marken avvattnas. Risken för markskador och påverkan på hydrologin bedöms dock som liten då körning minskas genom att allt byggnadsmaterial kommer att flygas ut med helikopter och åtgärder i fuktiga områden utförs när marken är tjälad. För transporter av maskiner och personal till skogsgatan används så långt möjligt befintliga vägar. Om körskada/körskador mot förmodan skulle uppstå sker besiktning/ar av dessa i samband med slutbesiktning av ledningen och vid behov vidtas lämplig åtgärd. Den nya ledningens allmänna påverkan på naturmiljön i skogsmark består främst i att en ny skogsgata tas upp utmed ledningen vilket leder till att naturtypen förändras lokalt till följd av ökad ljusinstrålning och ändrade 33 (69)
fuktighetsförhållanden. Skogsgatan vidmakthålls genom regelbunden röjning av vegetation. Dessutom avverkas kantträd, utanför den egentliga gatan, som är så högväxande att de riskerar att falla på och skada ledningen. De aktuella ledningarna passerar till stor del genom urskogsartad gran- och blandskog. I skogen finns god tillgång på döda träd, högstubbar och lågor. Att avverka en 30 meter bred skogsgata i denna värdefulla skogsmiljö medför naturligtvis en påverkan på naturmiljön i området. Genom att lämna kvar befintliga lågor i skogsgatan skapas nya livsmiljöer för insekter när lågorna får mer ljus på sig. Utvalda avverkade naturvärdesträd kommer att flyttas och lämnas i direkt närhet av skogsgatan och dess kantzoner vilket ger tillgång till nya substrat för vedlevande arter. Vattenfall kommer även att flytta avverkade naturvärdesträd till Bolidens kompensationsområde vid Snirra. På så sätt kan en del av de naturvärden som finns i skogsgatan överföras till detta nya område. Avverkning av skog i ett vattendrags närområde kan eventuellt ge ökad belastning av näringsämnen och tungmetaller, orsaka grumling och igenslamning samt medföra förändrade hydrologiska förhållanden. Ökad ljusinstrålning till följd av avverkning i och intill vattendrag kan medföra en ökad vattentemperatur och algtillväxt i vattnet. Påverkan bedöms dock som liten då buskar och annan lågväxande strandnära vegetation behållas där ledningarna passerar över och intill vattendrag. Den totala påverkan på naturmiljön i området bedöms som måttlig. 8.3 Fågelfauna 8.3.1 Allmän beskrivning Aitikgruvan ligger ca 15 km utanför Gällivare och utgörs av ett stort dagbrott med ett tilliggande sandmagasin och gråbergsupplag. Norr om gruvområdet rinner Vassaraälven och landskapet är flackt kuperat med en skog och myrmosaik. I söder, där de befintliga kraftledningarna är förlagda gränsar naturområdet Leipipir mot gruvan. Här är landskapet mer kuperat med bergshöjder som bl.a. Ahmavaara, Iso Kumpu och Iso Leipipir. Längre söderut blir landskapet mer storskaligt med större myrar och myrkomplex (Ripakkovuoma, Soahkesahpe) som avgränsas av flacka bergkullar (Sitnuvaara, Sjnjirra). Hela skogsområdet som ligger söder om Aitiks gruvområde utgörs av det s.k. Leipipir-området där Sveaskog bl.a. har avsatt Ekopark Leipipir som hyser högsta naturvärde. Även utanför Ekoparken är stora områden av naturvärdena höga eller av högsta värde. Det visar både de naturvärdesinventeringar som är genomförda i området (Bilaga 5 och 6) samt även den stora mängd fynd av rödlistade svampar som finns registrerade i Artportalen. 34 (69)
8.3.2 Berörda intressen Vattenfall har låtit utföra en bedömning av fågellivet för den aktuella ledningsflytten, se Bilaga 7. Denna visar att det framför allt är rovfåglar och fågelarter, som har en koppling till barrskogar med hög naturlighet, som är överrepresenterade. Grupper som änder, gäss och vadare är mer sparsamt förekommande. Sandmagasinet utgör generellt en steril miljö som inte attraherar speciellt många fågelarter. Det finns dock en ansamling av rovfåglar till de delar av gruvområdet som håller på att återställas genom att gråbergsupplag täcks med morän och rötslam som sedan vegeteras. Sannolikt är dessa gräsbetäckta sluttningar optimala för smågnagare och därav goda jaktmarker för ett flertal rovfåglar. Samtidigt gör detta att rovfåglarna koncentreras till andra områden som ligger långt bort från ledningsalternativen och på så vis minskar riskerna för kollision. Andra arter som bedöms vara utsatta för ökad kollisionsrisk såsom svanar, tranor och gäss bedöms finnas i låga numerärer i ledningsalternativens närhet. Aitikområdet utgör heller inget område där det samlas rastande eller flyttande fåglar. Rastande svanar och änder återses årligen i Sakajärvi och fågelskyddsområdet Sakalombolo under våren, men omfattningen är att bedöma som liten. Dessa sjöar ligger också på behörigt avstånd från de aktuella ledningarna. 8.3.3 Skadeförebyggande åtgärder En övervägande del av fågelfaunan i området är starkt kopplade till skogliga biotoper med höga naturvärden och tillgång till naturliga hålträd. Att minimera habitatförlusterna i dessa områden är av största vikt både för fågelfaunan men även för andra organismgrupper. Med anledning av att de planerade ledningarna kommer att placeras i nära anslutning till sandmagasinet som inte utgör någon attraktiv fågelmiljö samt att ledningarna inte korsar något känt flyttstråk för sträckande fåglar, bedöms riskerna för kollisioner generellt sett som låga. De platser där riskerna ändå förväntas vara något högre är i de topografiska svackor som finns i landskapet. I fågelrapporten (Bilaga 7) har en avvägning gjorts mellan kollissionsrisk för fåglar och habitatförluster. Rekommendationen, som Vattenfall avser att följa, är att parallella portalstolpar ska användas på sträckan fram till Koppojärvi samt den sista sträckan från Ahvenjärvi, se karta i Figur 4.2 ovan. Denna stolptyp är att föredra ur fågelsynpunkt då den minskar kollissionsrisken. I de centrala delarna av området, där naturvärdena är som högst, kommer gemensam stolpkonstruktion att användas. Ledningarna kommer att förses med fågelavvisare vid en mindre tjärn vid Ahvenjärvi, samt vid en liten tjärn vid Koppojärvi, se karta i Figur 4.2 ovan, i enlighet med rekommendationer i ovan nämnda fågelrapport. 35 (69)
FMIS 6 Gällivare 2453 Övrig kulturhistorisk lämning FMIS 7 Gällivare 2452 Övrig kulturhistorisk lämning FMIS 8 Gällivare 2451 Övrig kulturhistorisk lämning Barktäkt 62 Barktäkt 36 Barktäkt 42 Figur 8.6 Barktäkter i närheten av de planerade ledningarna. De aktuella barktäkterna ligger strax norr om de planerade ledningarna. Här planerar Boliden en ny sligtransportväg samt övrig infrastruktur tillhörande den planerade expansionen av gruvan, se ovan i Figur 1.1 samt Figur 8.6. Boliden kommer att utföra dokumentation av täkterna inför byggnation av väg och övrig infrastruktur. 8.4.3 Skadeförebyggande åtgärder Om det i samband med byggnationen av ledningarna skulle påträffas någon lämning som kan antas vara en fast fornlämning kommer den del av arbetet som berör lämningen avbrytas och fyndet anmälas till länsstyrelsen enligt Kulturmiljölagen 2 kap. 10. 37 (69)
8.4.4 Konsekvensbedömning Då barktäkterna tas bort genom byggnation av Bolidens sligtransportväg mm. kommer inte ledningarna att ha någon enskild påverkan på dessa. Påverkan på kulturmiljön bedöms således som obetydlig. 8.5 Friluftsliv & turism 8.5.1 Allmän beskrivning Det friluftsliv som bedrivs i området som berörs av de planerade ledningarna bedöms huvudsakligen utgöras av jakt, fiske, bär- och svampplockning samt snöskoteråkning. Närheten till pågående gruvverksamhet påverkar dock möjligheten till friluftsliv och turism i området negativt. 8.5.2 Berörda intressen Ledningarna berör inga utpekade intressen för friluftslivet. 8.5.3 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms behövas. 8.5.4 Konsekvensbedömning De planerade ledningarna följer planerad infrastruktur i form av Bolidens sandmagasin, sligtransportväg och ett renstängsel vilket minimerar skogsgator ute i skogen. Under byggtiden kan störningar i form av buller från maskiner förekomma likvärdigt med buller från en vanlig skogsavverkning. Under drifttiden kan underhåll behöva utföras på ledningarna. Störningarna är övergående och tidsbegränsade och då ledningarna byggs i ett område med pågående gruvverksamhet bedöms påverkan som obetydlig. 8.6 Rennäring 8.6.1 Allmän beskrivning Området där ledningarna planeras används av Gällivare skogssameby. Samebyn har inga betesmarker på kalfjäll förutom i vissa lågfjäll. Skogssamebyns åretruntmarker ligger i huvudsak mellan odlingsgränsen och lappmarksgränsen, medan vinterbetesmarkerna återfinns öster om lappmarksgränsen ned mot kusten. Området runt Aitik används som betesmarker året runt, men främst under barmarksperioden. Markerna söder om Aitikgruvan är ett kärnområde som nyttjas 38 (69)
som kalvningsland för samebyn. Strategiska platser i Aitiks närhet utgör den flyttled som passerar mellan Aitikgruvan och sjön Sakajärvi. Flyttleden har status som riksintresse. En trång passage finns också väster om klarningsmagasinet, även denna av riksintresse. Söder om gruvområdet på de marker som kommer att tas i anspråk för en utvidgning av befintligt sandmagasin, och där ledningarna planeras, finns inga utmärkta riksintressen för rennäring. 8.6.2 Berörda intressen och samrådsprocess Ledningarna berör kalvningsland för Gällivare skogssameby. Ett första ledningsförslag omfattade en dragning in i Leipipir ekopark vilket samebyn motsatte sig eftersom det berörde en del av kalvningslandet. Efter ett flertal samråd mellan Boliden, Vattenfall och samebyn har ledningarna succesivt flyttats närmare gruvans anläggningar. För att minimera intrånget för samebyn beslutades slutligen att kraftledningarna så långt möjligt ska ansluta till Bolidens planerade sligtransportväg och där det är möjligt gå innanför sligtransportvägen. 8.6.3 Skadeförebyggande åtgärder De planerade ledningarna kommer att placeras längs Bolidens sligtranportväg, och så långt möjligt innanför vägen. Boliden planerar också ett renstängsel för att hålla renarna borta från industriområdet. Lämpligaste sträckning för detta bestäms i samverkan med samebyn. Avverkning av skogsgata, samt byggnation av ledningarna, undviks så långt möjligt under kalvningsperiod, april-maj. 8.6.4 Konsekvensbedömning Gällivare skogssameby har meddelat att de kan acceptera förordad ledningssträckning. Byggnationen av ledningarna kommer att ske i närheten av den planerade gruvexpansionen, där annan anläggningsverksamhet kommer att pågå samtidigt. Ledningarnas ytterligare påverkan, i form av störning på rennäringen, blir därmed minimal. Då ledningarna kommer att placeras längs med planerad infrastruktur för den planerade gruvexpansionen kommer de att ta minimalt med mark i anspråk. Ledningarnas skogsgata kommer inte att kunna användas som skoterled, vilket annars kan vara en risk med skogsgator i skogsmark. Påverkan på rennäringen bedöms som liten. 39 (69)
8.7 Övrig markanvändning 8.7.1 Allmän beskrivning Utöver rennäringen är gruvnäringen, och till viss del även skogsbruket, de enskilt största markanvändningsområdena i ledningarnas omgivning. 8.7.2 Berörda intressen De planerade ledningarna kommer till stor del att gå i närheten av Aitikgruvan, ägd av Boliden, med dess infrastruktur. Fyndigheten vid Aitikgruvan är av riksintresse enligt Miljöbalken 3 kap. 7, för utvinning av koppar. 8.7.3 Skadeförebyggande åtgärder Planerad expansion av gruvverksamheten i området har lett till att dagens ledningsstruktur måste flyttas. Vattenfalls planerade ledningsombyggnad genomförs därmed på uppdrag av Boliden. Ledningarna följer så långt som möjligt planerad infrastruktur i form av Bolidens sandmagasin, sligtransportväg och ett nytt renstängsel. Ledningarnas sträckning är framtagen i samråd med Boliden. 8.7.4 Konsekvensbedömning Ledningarnas sträckning är anpassad efter den gruvverksamhet som planeras i området framöver. Under byggnationen av ledningarna kommer befintliga vägar, samt själva skogsgatan, att användas för transporter av maskiner, vilket minimerar påverkan på skogsbruket i omgivningen. För skogsbrukets intressen innebär förordad ledningssträckning minimalt intrång med avseende på yta produktiv skogsmark som undantas från brukning. Den totala påverkan på övrig markanvändning bedöms som liten. 8.8 Geologi och grundvatten 8.8.1 Allmän beskrivning Ledningarna löper huvudsakligen genom terräng med morän och torvmarker. I delar av området förekommer en speciell typ av morän, veikimorän. 8.8.2 Berörda intressen Ledningarna berör inga specifika intressen för geologi- och grundvatten. 40 (69)
8.8.3 Skadeförebyggande åtgärder Saneringsutrustning för oljeläckage ska finnas i alla arbetsmaskiner och fordon samt vid förvaringsställen och tankningsplats. Drivmedelscisterner ska vara besiktigade och typgodkända. Utrymmen för förvaring och hantering av kemikalier ska vara försedda med tak och ha golv av ogenomsläppligt material, sakna golvbrunnar och vara invallade. 8.8.4 Konsekvensbedömning SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) har i samrådet meddelat att de inte har något att erinra då de föreslagna alternativen löper över moränterräng utan några, av dem kända, speciellt skyddsvärda objekt. Under avverkning av skogsgata, samt byggnation av ledningarna, finns risk för markskador till följd av terrängkörning med arbetsmaskiner i skogsgatan, som på sikt kan förändra markens hydrologi. Risken minimeras dock genom att arbeten kommer att genomföras på tjälad mark. De schaktarbeten som görs vid stolpplatserna för att förankra stolparna är relativt små och bedöms inte medföra negativ påverkan på markgeologin eller på de hydrologiska förhållandena i marken. Inga massor kommer att tillföras utifrån. Eventuella överblivna massor fördelas jämt kring stolpen och marken jämnas till efter att stolpen har rests. En liten potentiell risk finns för att läckage av oljor och drivmedel från arbetsmaskiner som används under byggnation och i samband med skogligt underhåll eller ledningsunderhåll under driftskedet, kan förorena mark samt ytoch grundvatten. Risken bedöms dock som mycket liten, med ovan nämnda skyddsåtgärder, och motsvarar den risk som förekommer i samband med mekaniserat skogsbruk som bedrivs i området. De stolpar som planeras användas i portalstolputförandet är impregnerade trästolpar. Impregneringsmedel som kommer att användas är troligen Wolmanit. Detta impregneringsmedel är framförallt bättre ur arbetsmiljösynpunkt, men har även en högre miljöprestanda jämfört med kreosot som tidigare används. Wolmanit innehåller bland annat kopparföreningar och borsyra. Wolmanit klassificeras som frätande samt miljöfarligt. Produkten uppfyller inte kriterierna för PBT-ämnen (långlivade, bioackumulerande och toxiska) eller vpvb-ämen (mycket långlivade och mycket bioackumulerande). Baserat på medlets sammansättning antas det inte heller vara cancerogent, till skillnad från kreosot. Wolmanit är till skillnad från kreosot fixerande, varför det i mindre utsträckning sker någon urlakning av impregneringsmedel. Wolmanit klassas som icke-farligt avfall, vilket underlättar och möjliggör att flera förbränningsanläggningar kan ta emot detta avfall som bränsle. Det kan användas som bränsle i alla konventionella avfallsförbränningsanläggningar och i 41 (69)
biobränslepannor med tillstånd att elda icke-farligt avfall förutsatt att gällande utsläppskrav innehålls. Påverkan på geologi och grundvatten bedöms som liten. 8.9 Infrastruktur 8.9.1 Allmän beskrivning De planerade ledningarna kommer delvis att gå parallellt med planerad infrastruktur i form av Bolidens sligtransportväg. 8.9.2 Berörda intressen Ledningarna berör i övrigt inte några specifika intressen för infrakturen i området. 8.9.3 Skadeförebyggande åtgärder Byggnation av ledningarna kommer att ske i samråd med Boliden. Om underhåll behöver ske av ledningarna där de går i närheten av sligtransportvägen kommer samråd att ske med Boliden för att minimera påverkan på gruvverksamheten. 8.9.4 Konsekvensbedömning Med ovan nämnda skyddsåtgärder bedöms påverkan på infrastrukturen som obetydlig. 8.10 Bebyggelse/Boendemiljö 8.10.1 Allmän beskrivning De planerade ledningarna går i närheten av Aitikgruvan, där det av naturliga skäl inte finns någon bostadsbebyggelse. 8.10.2 Berörda intressen Sydväst om sjön Ahvenjärvi ligger en liten timrad stuga vid en annan liten sjö, ca 65 meter sydväst om ledningarna. Stugan är dock inlöst av Boliden och kommer att rivas. 8.10.3 Magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. 42 (69)
För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Såvitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se. Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält vid nivåer under referensvärdena, dvs. rekommenderade maxvärden vid korttidsexponering, påverkar oss människor negativt. Referensvärdet för allmänheten är 100 μt enligt SSMFS 2008:18. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde eller referensvärde för långvarig exponering. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en vägledning för beslutsfattare (2009) som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. 43 (69)
Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall Eldistribution AB skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. 8.10.4 Magnetfält för aktuella ledningar För aktuella luftledningar har teoretiska magnetfältsvärden beräknats baserat på en driftspänning om 130 kv och förväntad årsmedelströmlast om 222 A för PL2 och 58 A för PL7s9, se bilaga 9. Strömlasten är ett beräknat årsmedelvärde utifrån prognostiserad framtida strömöverföring. Beräkningsresultatet avser 1,5 meter över marknivå. I Figur 8.7 och Figur 8.8 nedan redovisas magnetfältets utbredning i sidled från ledningarnas centrum, för utförande i två parallella parstolpar respektive gemensam stolpkonstruktion. Figur 8.7 Beräknat magnetfält för de planerade ledningarna där de går i två parallella portalstolpar. 44 (69)
9 Berörda intressen och konsekvensbedömning alternativ sträckning 9.1 Landskapsbild 9.1.1 Allmän beskrivning Se beskrivning i avsnitt 8.1.1 ovan. 9.1.2 Berörda intressen Inget område som skyddas eller är utpekat som särskilt värdefullt för landskapsbilden berörs av de planerade ledningarna. 9.1.3 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella. 9.1.4 Konsekvensbedömning Den påverkan på landskapsbilden som är förknippad med byggtiden är eventuella visuella störningar i form av uppställda maskiner och upplag med byggmateriel. Under byggskedet kommer upplag av material huvudsakligen att begränsas till kraftledningsgatan. En kraftlednings påverkan på landskapsbilden består i den silhuettverkan som ledningen utgör. Omfattningen av påverkan avgörs av stolparnas utförande, höjd och antal samt det omgivande landskapets karaktär. I det alternativa utförandet kommer ledningarna att uppföras i parallella träportalstolpar som smälter väl in i det omgivande skogslandskapet. Påverkan på landskapsbilden bedöms därför bli liten. 46 (69)
9.2 Naturmiljö, flora och fauna 9.2.1 Allmän beskrivning Se beskrivning i avsnitt 8.2.1 ovan. 9.2.2 Berörda intressen Berörda intressen för naturmiljön som beskrivs nedan finns även samlade i en tabell i slutet av detta avsnitt samt visas på karta i Bilaga 4. Strax söder om Ahmavaara går ledningarna in i ett område med påtagligt naturvärde (klass 3), NV 2016:4, se Figur 9.1 nedan. Detta består av en delvis intermediär myr. Här går ledningarna också in i en våtmark med vissa naturvärden, VMI. De berör också de nordligaste delarna av en sumpskog (Sump) bestående av övrig fuktskog. Ledningarna passerar även ett litet naturvärdesobjekt med högsta naturvärde (klass 1), NV 2016:5, bestående av en naturlig blandskog med främst tall. Figur 9.1 Naturvärdesobjekt NV 2016:4, foto Miljötjänst Nord AB. Sydväst om sjön Koppojärvi går ledningarna in i ett område med högsta naturvärde (klass 1). Ledningarna kommer att löpa genom detta område på en sträcka av ca 4 km. Inledningsvis går ledningarna genom naturvärdesobjekt NV 2015:3. Objektet består av ett småkuperat landskap präglat av veikimorän med övervägande tallskog på åsar och kullar samt granskog, myrar och tjärnar i 47 (69)
svackorna, se Figur 8.1 ovan. Området identifierades mestadels under inventeringen 2015, och kompletterades 2016. Vidare löper ledningarna genom naturvärdesobjekt NV 2015:4, med relativt frodiga granskogar av fuktig ristyp med små bäckdråg som genomkorsar objektet. Se Figur 8.2 ovan. När ledningarna fortsätter mot sydost upp på berget Iso Kumpu går de in i naturvärdesobjekt NV 2015:5. Objektet består av bergets topp, samt dess nordoch östsluttningar, med magrare granskog av frisk ristyp, se Figur 9.2 nedan. Figur 9.2 Naturvärdesobjekt NV 2015:5, foto Licab AB. Strax väster om tjärnen Ahvenjärvi går ledningarna in i naturvärdesobjekt NV 2015:6. Objektet består av relativt frodiga granskogar av fuktig ristyp med små bäckdråg som genomkorsar objektet, se Figur 8.4 ovan. Söder om Ahvenjärvi går ledningarna in ytterligare ett naturvärdesobjekt NV 2015:7. Objektet uppvisar ett småkuperat landskap präglat av veikomorän med övervägande tallskog på åsar och kullar samt granskog, myrar och tjärnar i svackorna, se Figur 8.5 ovan. Ledningarna passerar fem stycken nyckelbiotoper (Ny 1-5). Dessa ligger i sin helhet inom de områden som i genomförda naturvärdesinventeringar identifierats som högsta naturvärde. Nyckelbiotoperna består av barrnaturskog och utgörs av urskogsartade objekt med rikligt med döda träd, högstubbar och lågor. Ledningarna går strax norr om Sveaskogs Ekopark Leipipir (Leipipir) som utgör ett stort och väglöst fjällnära skogsområde med grannaturskogar i norr. Stora delar av ekoparken omfattar skog som ligger drygt 400 meter över havet. Detta gör att naturen på många håll påminner om fjällnära skog med dess speciella arter och naturvärden, vilket innebär att området är ekologiskt känsligt. Tabell 9.1 Berörda intressen för naturmiljön, från väster till öster. Angivna beteckningar i kursiv text hänvisar till kartor i Bilaga 4. Redovisade benämningar i kolumn ID hänvisar till objektbeskrivningar i 48 (69)
stolpplatser. Passager av vattendrag vid byggnation samt vid underhåll av skogsgata och ledningarna kan lokalt medföra erosionsskador, grumling samt skador på bottenflora och fauna om passager inte sker med försiktighet. Fuktiga markområden, till exempel sumpskogar och myrar, är särskilt känsliga för körskador. Detta gäller i synnerhet i sluttande terräng, då uppkomna fordonsspår kan leda till att hydrologin förändras så att marken avvattnas. Risken för markskador och påverkan på hydrologin bedöms dock som liten då körning minskas genom att allt byggnadsmaterial kommer att flygas ut med helikopter samt att åtgärder i fuktiga områden utförs när marken är tjälad. För transporter av maskiner och personal till skogsgatan används så långt möjligt befintliga vägar. Om körskada/körskador mot förmodan skulle uppstå sker besiktning/ar av dessa i samband med slutbesiktning av ledningen och vid behov vidtas lämplig åtgärd. De nya ledningarnas allmänna påverkan på naturmiljön i skogsmark består främst i att en ny skogsgata tas upp utmed ledningarna vilket leder till att naturtypen förändras lokalt till följd av ökad ljusinstrålning och ändrade fuktighetsförhållanden. Skogsgatan vidmakthålls genom regelbunden röjning av vegetation. Dessutom avverkas kantträd utanför den egentliga gatan som är så högväxande att de riskerar att falla på och skada ledningarna. De aktuella ledningarna passerar till stor del genom urskogsartad gran- och blandskog samt värdefulla våtmarker. I skogen finns god tillgång på döda träd, högstubbar och lågor. Att ta bort en 55 meter bred skogsgata i denna värdefulla skogsmiljö medför en stor påverkan på naturmiljön i området. Avverkning av en skogsgata leder till att vissa etablerade arter försvinner och nya arter tillkommer. I en i övrigt sluten skogsmark kan skogsgatan verka som reträttmöjlighet för ljuskrävande arter som har sin naturliga hemvist i ängs- och hagmarker eller skogsgläntor- och bryn. Även störningståliga, hävdgynnade arter som tidigare var vanliga i odlingslandskapet kan finna en lämplig livsmiljö i skogsgatan till följd av den återkommande röjningen. I det aktuella fallet torde detta dock vara av underordnad betydelse i jämförelse med de värden som går förlorade i den värdefulla skogsmiljön. Avverkning av skog i ett vattendrags närområde kan ge ökad belastning av näringsämnen och tungmetaller, orsaka grumling och igenslamning samt medföra förändrade hydrologiska förhållanden. Ökad ljusinstrålning till följd av avverkning i och intill vattendrag kan medföra en ökad vattentemperatur och algtillväxt i vattnet. Påverkan bedöms dock som liten då buskar och annan lågväxande strandnära vegetation så långt möjligt behålls där ledningarna passerar över och intill vattendrag. Den totala påverkan på naturmiljön i området bedöms som stor. 50 (69)
9.3 Fågelfauna 9.3.1 Allmän beskrivning Se ovan i avsnitt 8.3.1. 9.3.2 Berörda intressen Se ovan i avsnitt 8.3.2. 9.3.3 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella. 9.3.4 Konsekvensbedömning Under byggtiden kan störningar i form av buller från maskiner förekomma likvärdigt med buller från en vanlig skogsavverkning. Under drifttiden kan underhåll behöva utföras på ledningarna. Störningarna är övergående och tidsbegränsade och då ledningarna byggs i ett område med pågående gruvverksamhet bedöms påverkan på fågelfaunan som liten. Med anledning av att de planerade ledningarna kommer att placeras i nära anslutning till gruvområdet som inte utgör någon attraktiv fågelmiljö och eftersom ledningarna inte korsar något känt flyttstråk för sträckande fåglar bedöms riskerna för kollisioner generellt sett som låga. På de platser där riskerna ändå förväntas vara något högre är i de topografiska svackor som finns i landskapet. Den totala påverkan på fågelfaunan bedöms som liten. 9.4 Kulturmiljö 9.4.1 Allmän beskrivning Ledningarna ligger inom Gällivare socken och omgivningarna består av skogsoch myrland med inslag av sjöar och tjärnar. Kulturlämningar i området utgörs av barktäkter, härdar, en bläcka samt en myrhässja. Norr om ledningarna ligger Aitikgruvan som har funnits sedan 1960-talet. Utöver gruvan är det skogsarbetet som har varit den huvudsakliga inkomstkällan i denna skogrika trakt. Omgivningarna kring de planerade ledningarna har också sedan urminnestider nyttjats av renskötande samer, se nedan under avsnitt 9.6. 51 (69)