MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 UPPDRAG PLANERADE 150 KV LEDNINGAR INOM VINDKRAFTSANLÄGGNING MARKBYGDEN ETAPP Sweco Energuide AB Sweco

2 Denna miljökonsekvensbeskrivning är upprättad av SWECO Energuide AB Uppdragsnr: Beställare: Markbygden Net Väst AB Uppdragsledare: Medverkande handläggare: Granskare:, Sweco Kartmaterial Lantmäteriet och Markbygden Net Väst AB Foto förstasida: våtmark vid Lappkåtatjärnen, vilken en av de planerade ledningarna passerar Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av Sweco Energuide 2 (92)

3 Sammanfattning Sökanden Markbygden Net Väst AB (nedan MBNV) är ett bolag helägt av den tyska vindkraftstillverkaren Enercon GmbH. MBNV:s syfte är primärt att anlägga och driva elanläggningar i vindkraftsanläggningen Markbygden etapp 2, där förnybar el överförs från vindkraftverken till stamnätet. Bakgrund Vindkraftsleverantören Enercon, med projektbolaget Markbygden Etapp 2 AB, har tillstånd för upp till 440 vindkraftverk inom vindkraftsanläggningen Markbygden etapp 2, i Piteå kommun, Norrbottens län. Anläggningen ska anslutas till stamnätet vid en planerad stamnätsstation vid Trolltjärn i Arvidsjaurs kommun. Från Trolltjärn till Dubblabergen planerar MBNV ett antal nya parallella 150 kv luftledningar. För dessa 150 kv ledningar finns erhållet tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Vid Dubblabergen planerar MBNV ett nytt ställverk. Vidare från Dubblabergen ska 150 kv luftledningar uppföras ut till tre anslutningspunkter inom vindkraftsanläggningen. Anslutningspunkterna är Lillberget, Stavaliden och Björkmyran. För dessa ledningar söks nu tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. För det interna nätet, från anslutningspunkterna och vidare ut till vindkraftverken, kommer ett icke koncessionspliktigt nät att förläggas i form av 36 kv kablar. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som bilaga till MBNV:s koncessionsansökan för de planerade 150 kv ledningarna. Nollalternativ Nollalternativet innebär att de aktuella ledningarna inte byggs. De miljökonsekvenser som ledningarna förväntas ge upphov till uteblir därmed. Nollalternativet medför att den planerade vindkraftsanläggningen Markbygden Etapp 2 står utan matning till elnätet och därmed inte kan genomföras. Det innebär i förlängningen att samhället går miste om en stor andel förnybar energi, cirka 2 3 TWh årligen. Planförhållanden Gällande översiktsplan för Piteå kommun antogs av kommunfullmäktige i december Till översiktsplanen finns det ett tematiskt tillägg: Vindbruksplan, antagen år Ledningarna bedöms vara förenliga med översiktsplanen. Ledningarna berör inga detaljplaner inom kommunen. Samråd I början av juni 2017 skickades skriftlig information om projektet, i form av ett samrådsunderlag, till myndigheter och andra sektorsintressen. Berörda fastighetsägare, närboende och rättighetsinnehavare fick ett mer kortfattat informationsbrev, med möjlighet att beställa det utförligare samrådsunderlaget. Projektet kungjordes i ett antal tidningar och ett öppet samrådsmöte hölls. Yttranden har inkommit från ett antal 3(92)

4 myndigheter, organisationer och andra intressenter. Inkomna yttranden redovisas i samrådsredogörelsen. Länsstyrelsen i Norrbottens län har beslutat att de planerade ledningarna kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, enligt 6 kap 5 miljöbalken. Utförande De planerade ledningarna kommer att uppföras som luftledningar, antingen i portalstolpar eller i enbenta stolpar. Portalstolparna kommer att vara av trä, stål eller kompositmaterial och kommer att ha en normalhöjd på meter vid ett utförande i trä och meter vid en konstruktion i stål/komposit. En konstruktion med enbenta stolpar utförs i stål med en normalhöjd på meter. Alternativutredning Två alternativa sträckningar har arbetats fram, utretts och varit med i samrådet för projektet, en förordad sträckning och en alternativ sträckning. De två alternativen har jämförts med varandra utifrån berörda intressen. Synpunkter från samrådet har tillsammans med de berörda intressena legat till grund för val av sträckningsalternativ. Vald ledningssträckning Vald ledningssträckning framgår av Figur 1 nedan. Ledningssträckningarna utgår från transformatorstationen Dubblabergen. Den första sträckan på ca 750 meter går de båda ledningarna parallellt, varefter den ena viker av åt sydväst mot Lillberget. Sträckan mellan Dubblabergen och Lillberget är ca 7 km. Den andra ledningen fortsätter åt sydost mot Stavaliden och vidare till Björkmyran. Sträckan mellan Dubblabergen och Björkmyran är ca 15 km. Ledningen mot Björkmyran passerar Stavaliden efter ca 11,7 km. Ledningarna uppförs huvudsakligen i skogsmark med inslag av våtmarker. Konsekvensbedömning Ledningarna planeras inom den tillståndsgivna vindkraftsanläggningen Markbygden etapp 2. De ytterligare konsekvenser som ledningarna medför för landskapsbilden bedöms som små. Ledningarna berör ett antal vattendrag, våtmarker och sumpskogar som är värdefulla ur naturmiljösynpunkt. Med beskrivna skadeförebyggande åtgärder bedöms konsekvenserna för naturmiljön som små. Ett flertal fågelarter antas förekomma i området där ledningarna planeras. De totala konsekvenserna på fågellivet bedöms som små, med de skadeförebyggande åtgärder som planeras. 4(92)

5 Figur 1. Ledningssträckning. En fornlämning och två övriga kulturhistoriska lämningar påverkas av ledningarna. Med planerade skadeförebyggande åtgärder bedöms konsekvenserna för dessa som obetydliga. Tillfälliga störningar i form av buller, avgaser och ökad trafik i närområdet uppkommer när en ny luftledning ska byggas. Då ledningarna planeras inom ett område där storskalig vindkraftsproduktion planeras bedöms konsekvenserna för friluftslivet som obetydliga. Berörd sameby har inget att erinra mot de planerade ledningarna. Då ledningarna planeras inom ett område där en storskalig vindkraftsanläggning planeras bedöms konsekvenserna för rennäringen som små. 5(92)

6 Innehåll 1 Inledning Bakgrund och syfte Gällande lagstiftning Markbygden Net Väst AB 10 2 Rättigheter och övriga tillstånd Rättigheter för att nyttja annans fastighet Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar 11 3 Tekniskt utförande Generellt vid anläggningsarbeten Val teknisk konstruktion Utförande 12 4 Alternativutredning Nollalternativ Sträckningsutredning 17 5 Förordad sträckning 18 6 Alternativ sträckning 19 7 Valt huvudalternativ 20 8 Byggnation och underhåll Anläggande och försiktighetsåtgärder Skogligt underhåll för en trädsäker ledning 21 9 Följdverksamhet - Transformatorstationer Metodik konsekvensbedömning Konsekvensbedömning Miljöåtgärdsplan Kunskapsunderlag Berörda intressen och konsekvensbedömning huvudalternativ Landskapsbild Naturmiljö, flora och fauna Fågelfauna 40 6(92)

7 11.4 Kulturmiljö Friluftsliv & turism Rennäring Övrig markanvändning Geologi och grundvatten Infrastruktur Bebyggelse/Boendemiljö Berörda intressen och konsekvensbedömning alternativ sträckning Landskapsbild Naturmiljö, flora och fauna Fågelfauna Kulturmiljö Friluftsliv & turism Rennäring Övrig markanvändning Geologi och grundvatten Infrastruktur Bebyggelse/Boendemiljö Natura Berört Natura 2000-område Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Fridlysta arter Fåglar Grod- och kräldjur Kärlväxter, svampar och lavar Miljökvalitetsnormer Planförhållanden Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Samrådsredogörelse Genomfört samråd Synpunkter framförda i samrådet Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 88 7(92)

8 Bilagor Bilaga 1 Översiktskarta huvudalternativ och alternativ sträckning Bilaga 2 Karta berörda naturmiljöintressen huvudalternativ Bilaga 3 Karta naturvärdesinventering huvudalternativ Bilaga 4 Karta berörda naturmiljöintressen alternativ sträckning Bilaga 5 Rapport naturvärdesinventering 2017 Bilaga 6 Rapport arkeologisk utredning 2017 Bilaga 7 Protokoll tidigt möte med Piteå kommun Bilaga 8 Protokoll samrådsmöte allmänheten Bilaga 9 Inkomna skriftliga samrådsyttranden Bilaga 10 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 8(92)

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Vindkraftsleverantören Enercon, med projektbolaget Markbygden Etapp 2 AB (nedan vindkraftsbolaget), har tillstånd för upp till 440 vindkraftverk inom vindkraftsanläggningen Markbygden etapp 2, ett drygt ha stort område inom Piteå kommun, Norrbottens län. Anläggningen ska anslutas till stamnätet vid en planerad stamnätsstation vid Trolltjärn i Arvidsjaurs kommun. Markbygden Net Väst AB (MBNV) ska tillsammans med Svenska kraftnät bygga den nya stamnätsstationen. Från Trolltjärn planerar MBNV ett antal nya parallella 150 kv luftledningar, se turkos linje i Figur 2 nedan. Dessa går från Trolltjärn till Dubblabergen, en punkt inom projektområdet för vindkraften. För dessa 150 kv ledningar finns erhållet tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Vid Dubblabergen planerar MBNV ett nytt ställverk. Vidare från Dubblabergen ska 150 kv luftledningar uppföras ut till tre anslutningspunkter inom vindkraftsanläggningen. Anslutningspunkterna är Lillberget, Stavaliden och Björkmyran. För dessa ledningar ska nätkoncession för linje sökas. Figur 2. Översiktskarta. För ledning Trolltjärn-Dubblabergen finns erhållet tillstånd. 9(92)

10 För det interna nätet, från anslutningspunkterna och vidare ut till vindkraftverken, kommer ett icke koncessionspliktigt nät att förläggas i form av 36 kv kablar. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör bilaga till MBNV:s ansökan om nätkoncession för linje (tillstånd) gällande den nya planerade 150 kv ledningarna mellan Dubblabergen och tre anslutningspunkter inom vindkraftsanläggningen, se Figur 2 nedan. 1.2 Gällande lagstiftning För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd; nätkoncession. Energimarknadsinspektionen är den myndighet som prövar ansökningar om nätkoncession. Till ansökan skall bland annat en MKB bifogas. Energimarknadsinspektionen remitterar ansökan till länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs. Följande lagar och föreskrifter berörs i projektet: Ellagen (1997:857) - Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen (2013:208) - Reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur prövningen av koncessionsärenden skall gå till. Starkströmsförordningen (2009:22) - Innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Miljöbalken (1998:808) - 2 kap. Allmänna hänsynsregler. - 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden. - 4 kap. 5 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden. - 5 kap. Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning. - 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag. - 7 kap. Tillstånd att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skyddsoch bevarandeområde (ex strandskydd) kap. Vattenverksamhet. Kulturmiljölagen (1998:950) 2 kap. Bestämmelser om fornlämningar. 1.3 Markbygden Net Väst AB Markbygden Net Väst AB (nedan MBNV) är ett bolag helägt av den tyska vindkraftstillverkaren Enercon GmbH. MBNV:s syfte är primärt att anlägga och driva 10(92)

11 elanläggningar i vindkraftsanläggningen Markbygden etapp 2, där förnybar el överförs från vindkraftverken till stamnätet. 2 Rättigheter och övriga tillstånd 2.1 Rättigheter för att nyttja annans fastighet För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. MBNV har sedan tidigare tecknat nyttjanderättsavtal, med option om arrende för vindkraftverk, för berörda fastigheter. Detta inkluderar rätt att bygga elledning inom arrendeområdet. 2.2 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Vid byggnation av en kraftledning kan det bli aktuellt att ansöka om andra typer av tillstånd, exempelvis dispens från strandskydd, anmälan om vattenverksamhet eller tillstånd enligt kulturmiljölagen. Inför byggnation av ledningarna kommer kontakt att tas med Piteå kommun för att utreda huruvida strandskyddsdispens, enligt 7 kap. 18 miljöbalken, behöver sökas. MBNV bedömer att ledningarna inte kommer att medföra behov av tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken. Det kan dock komma att bli aktuellt med anmälan av vattenverksamhet enligt samma kapitel. Detta är dock något som kommer att visa sig längre fram i projektet när man projekterat ledningen i detalj. En sådan anmälan ska i så fall göras till aktuell myndighet senast åtta veckor innan arbetena påbörjas. Ledningarna berör i huvudalternativet en känd fornlämning, denna ligger dock 70 meter från en av de planerade ledningarna. Om det visar sig att ledningen berör villkorsområdet för lämningen kommer tillstånd enligt 2 kap. kulturmiljölagen att behöva sökas för ingrepp i denna. Skulle fler fornlämningar upptäckas under byggnation av ledningen avbryts arbetet och Länsstyrelsen kontaktas. Vid behov söks tillstånd enligt 2 kap. kulturmiljölagen. 3 Tekniskt utförande 3.1 Generellt vid anläggningsarbeten De schaktmassor som uppstår vid stolpresning används bland annat för återfyllnad av schaktet när stolpen har rests. Eventuella överskottsmassor fördelas ut i terrängen kring stolpen, vid behov transporteras massorna till en annan del av vindkraftsanläggningen där de kan komma till användning. Tillfälliga vägar kan behöva anläggas för transport av material och maskiner in till ledningsgatan. Om markägaren önskar återställs vägarna efter anläggningsarbetet. 3.2 Val teknisk konstruktion För kraftledningar finns de tekniska konstruktionerna luftledning och markförlagd kabel. de båda utformningarna har olika för- och nackdelar. 11(92)

12 I tillståndsärendet för vindkraftsanläggning Markbygden etapp 2 redovisades den tekniska utformningen av elnätet. Vindkraftverken ansluts med markförlagda kablar med driftspänning 33 kv. Dessa samlas upp i ett antal transformatorstationer inom anläggningen till ett uppsamlingsnät. Uppsamlingsnätet, som föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlar, utförs som luftledning. I den MKB som bifogades tillståndsansökan för vindkraftsanläggningen ingick elnätet. Vindkraftsanläggningen har sedan erhållit tillstånd utifrån de beskrivningar som gjordes där. Val av teknisk konstruktion anses därmed redan vara gjort. För de planerade ledningarna har således endast luftledningsutförande studerats. 3.3 Utförande De planerade ledningarna kommer att uppföras antingen i portalstolpar eller i enbenta stolpar. Utförandet beror delvis på hur hög strömlasten blir på ledningarna men också på kostnaden i de olika utförandena. Olika stolptyper kan också komma att användas utifrån vad som bedöms lämpligt utifrån miljösynpunkt samt vad som är tekniskt möjligt. MBNV har valt att i aktuell koncessionsansökan hålla teknikvalet öppet med anledning av att alltför detaljspecificerade villkor i ett koncessionsbeslut ej möjliggör en kostnadseffektiv upphandling av ledningsentreprenaden, då ledningsentreprenörer använder sig av olika stolptyper. Att specificera en typ av stolpe kan därmed begränsa antalet entreprenörer i ett anbudsförfarande och därmed en negativ effekt avseende konkurrenskraft och prisbild. Det är ej önskvärt ur en samhällsekonomisk kontext. Optofiber och jordlina kommer att placeras i toppen av kraftledningsstolparna Portalstolpar Portalstolparna kommer att vara av impregnerat trä, rörstolpar av stål, kompositmaterial eller fackverksstolpar av stål. Träportalstolpar kommer att impregneras med kreosot eller kopparsalt. Portalstolparna kommer att ha en normalhöjd på meter vid ett utförande i trä och meter vid en konstruktion i stål/komposit eller fackverksutförande, se Figur 3, Figur 4 och Figur 5 nedan. Spannlängden (avståndet mellan stolparna) kommer i normalfallet att vara ca 160 meter för portalstolpar i trä och ca 200 meter för portalstolpar i stål/kompositmaterial och fackverksutförande. 12(92)

13 Figur 3. Utformning av portalstolpar i trä. Figur 4. Utformning av portalstolpar med rörstolpar i stål/komposit. 13(92)

14 14(92) Figur 5. Utformning av portalstolpe i fackverksutförande. Både stolparnas höjd och spannlängden kan komma att variera beroende på terräng- och markförhållanden. I vissa fall förstärks stolparna med staglinor. För trästolpar och kompositstolpar blir stag aktuellt för alla stolpar vid högre strömlaster på ledningarna. Vid lägre laster blir det endast stag på vinkelstolpar. Rörstolpar i stål förses med stag på vissa vinkelstolpar. Fackverksstolpar stagas alltid, dock ej stolpar för större vinklar där platsgjutna fundament anläggs. Vid vinklar kan det, för alla typer av portalstolpar utom fackverksstolpar, komma att bli aktuellt med trebenta stolpar. Vid stora vinklar för fackverksstolpar installeras en enbent stolpe med bred bas. Gällande förankring av stolparna skiljer detta sig för de olika stolptyperna. Trästolpar kommer att schaktas ner till ett djup av ca 2 meter. Vid blötare förhållanden kan en s.k. rustbädd användas. I schaktgropens botten, för respektive stolpe, läggs i så fall en platta av ex. impregnerat trä eller betong. Vid riktigt blöta förhållanden kan s.k. rörfundament användas. Fundamentet utgörs av ett rör av cementringar alternativt ett rör av plast eller galvaniserad plåt. I botten på röret läggs en platta av ex. impregnerat trä eller betong. Stolpen fixeras på rörets botten och röret återfylls med lämpligt material såsom grus eller singel. Det finns dessutom möjlighet att använda flytbädd, i de fall där det inte finns möjlighet att gräva ner rörfundament. För portalstolpar i kompositmaterial förankras dessa med ett rörfundament per stolpe, se beskrivning ovan. Schaktdjupet blir ca 2 meter. Vid väldigt blöta förhållanden krävs pålning. Dessa pålar gjuts in det fundament som sedan blir botten för respektive stolpben. Rörstolpar i stål förankras med prefabricerade grill- eller betongfundament, ett fundament per stolpe. Fundamenten grävs ner till ett djup av 2 2,5 meter. Vid väldigt blöta förhållanden krävs även här pålning. Dessa pålar gjuts in det fundament som sedan blir botten för respektive stolpben.

15 Fackverksstolpar förankras med prefabricerade betongfundament, ett fundament per stolpe. Dessa grävs ner till ett djup av 1,5 2,5 meter. Små mängder grus/singel, alternativt betong, kan behöva anläggas i botten av de prefabricerade fundamenten. Schaktet blir m 3 stort. Vid stora vinkelstolpar, enbenta stolpar med stor bas, kan fundamenten behöva gjutas på plats. Schaktdjupet blir detsamma som för prefabricerade fundament, men schaktet blir ca 200 m 3 stort. Vid väldigt blöta förhållanden krävs pålning. Dessa pålar gjuts in det fundament som sedan blir botten för respektive stolpben. Där det blir aktuellt med stag kommer dessa att förankras med en syll av impregnerat trä, stål, betong eller plast, beroende på lasten på ledningarna. Syllarna grävs ner i marken eller förankras i berg då fast berg finns tillgängligt. Luftledningarna kommer att uppföras trädsäkrade, vilket innebär att inga träd får bli så höga att dessa riskerar att växa in i eller falla på kraftledningarna. För portalstolparna innebär det att skogsgatans bredd i normalfallet kommer att uppgå till ca 40 meter för trästolpar och ca 42 meter för stolpar av stål/komposit och fackverksstolpar. Längs de sträckor där två ledningar löper parallellt är skogsgatan bredare, ca 60 meter. På dessa sträckor är sambyggnation i gemensamma stolpar inte möjligt ur driftsäkerhetssynpunkt. Om avbrott på den ena ledningen sker, eller om några arbeten behöver utföras, behöver den andra ledningen vara i drift så att produktionen fortsatt kan matas ut på elnätet. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste enstaka så kallade kantträd med jämna mellanrum avverkas i sidoområdena. Detta gäller träd som är så högväxande att de riskerar att falla på och skada ledningarna Enbenta stolpar En konstruktion med enbenta stolpar utförs troligtvis i rörstolpar av stål eller i gitterstolpar av stål. Båda stolptyperna har en normalhöjd på meter, se Figur 6 och Figur 7 nedan. Spannlängden (avståndet mellan stolparna) kommer i normalfallet att vara ca 200 meter. Figur 6. Utformning av enbent rörstolpe. 15(92)

16 Figur 7. Utformning av enbent gitterstolpe. I vissa fall förstärks stolparna med staglinor. För enbenta stolpar blir det dock bara aktuellt med stag i enstaka fall, exempelvis vid förankring i berg. Vid vinklar kan det bli aktuellt med trebenta stolpar. De enbenta stolparna förankras med prefabricerade betongfundament. Dessa grävs ner till ett djup av 1,5 2,5 meter. Vid stora vinkelstolpar kan fundamenten behöva gjutas på plats. Schaktdjupet blir detsamma som för prefabricerade fundament, men schaktet blir större. Vid väldigt blöta förhållanden krävs pålning. Dessa pålar gjuts in det fundament som sedan blir botten för stolpen. Gällande förankring av stag sker detta på samma sätt som för portalstolpar, se ovan under avsnitt För de enbenta stolparna blir skogsgatan ca 33 meter bred. Längs de sträckor där två ledningar löper parallellt är skogsgatan bredare, ca 43 meter. Även för dessa stolptyper behöver kantträd avverkas med jämna mellanrum. 16(92)

17 4 Alternativutredning Miljöbalken ställer krav på att alternativa sträckningar och utföranden ska utredas om sådana är möjliga (6 kap. 7 MB). Vid val av alternativ ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Exempel på intressen som ska vägas in är ledningens inverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, bebyggelse och planförhållanden samt infrastruktur. Därutöver måste leveranssäkerheten vägas in. 4.1 Nollalternativ I det fall byggnationen av de aktuella anslutningsledningarna inte kan komma till stånd, det så kallade nollalternativet, kommer inte den förnyelsebara el som ska produceras i Markbygden Etapp 2 och att kunna distribueras ut till stamnätet. Det skulle innebära en förlust årligen på ca 2 3 TWh förnybar energi på elmarknaden. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som de nya ledningarna skulle innebära uteblir, bl.a. avverkning av skog till förmån för den nya ledningsgatan. 4.2 Sträckningsutredning Vid utredning av sträckningar har projektområdet för Markbygden Etapp 2 varit en avgränsande faktor, tillsammans med intressen för naturmiljö, och kulturmiljö. Även lokaliseringen av anslutningspunkterna: Lillberget, Stavaliden och Björkmyran, var fastställda då utredningen startade. Inga boende finns i närheten av de planerade ledningarna. Ett antal olika förslag på sträckningar utreddes innan två alternativ, en förordad sträckning och en alternativ sträckning, valdes att diskutera på ett möte med tillsynsmyndigheten vid Piteå kommun. De förslag som valdes bort var antingen komplicerade att bygga på delar av sträckan eller berörde för många värdefulla intressen för naturmiljön. Kommunen återkom efter mötet med ett yttrande, där man önskade att sträckningarna, i den mån det var möjligt, skulle justeras så att ledningarna följer befintlig infrastruktur, såsom skogsbilvägar. På så sätt minskas antalet öppna gator i terrängen. Ledningarna korsar ett sedan tidigare identifierat naturvärdesobjekt i form av en våtmark. Kommunen ville att MBNV skulle presentera hur man ska säkerställa att så lite som möjligt av objektet påverkas av ledningarna. Kommunen ville även att ledningssträckningen skulle revideras så att den gick längre från Lill-Piteälven, och lämnade förslag på sådan sträckning. Ledningssträckningarna korrigerades, utifrån kommunens synpunkter, så att de hamnade längre från Lill-Piteälven samt följde skogsbilvägar till en större grad. Det är dock svårt att helt anpassa en luftledning till vägar. Många vinklar ger en betydligt dyrare ledning, pga. fler vinkelstolpar och ledningsgatan blir bredare i vinklar. Gällande den värdefulla våtmarken gjordes ingen revidering av sträckningen. Här är istället skadeförebyggande 17(92)

18 åtgärder aktuella för att minimera påverkan på objektet. Exempelvis diskuterades möjligheten att anpassa stolpplaceringar för att minimera antalet stolpar i våtmarken. De reviderade sträckningarna, för det förordade alternativet respektive den alternativa sträckningen, togs med till samrådet. 5 Förordad sträckning Ledningssträckningarna för förordat alternativ utgår från transformatorstationen Dubblabergen, se karta i Figur 8 samt Bilaga 1. Den första sträckan på ca 750 meter går de båda ledningarna parallellt, varefter den ena viker av åt sydväst mot Lillberget. Sträckan mellan Dubblabergen och Lillberget är ca 7 km. Den andra ledningen fortsätter åt sydost mot Stavaliden och vidare till Björkmyran. Sträckan mellan Dubblabergen och Björkmyran är ca 15 km. Ledningen mot Björkmyran passerar Stavaliden efter ca 11,7 km. Ledningarna uppförs huvudsakligen i skogsmark med inslag av våtmarker. Figur 8. Förordad sträckning. 18(92)

19 6 Alternativ sträckning Den alternativa sträckningen går söderut direkt från Dubblabergen till Lillberget, se Figur 9 nedan. Sträckan mellan Dubblabergen och Lillberget blir ca 7,1 km. På första halvan av sträckningen löper den alternativa sträckningen väster om huvudalternativet. Öster om Flottakammen korsar sträckningen huvudalternativet och löper sedan öster om det ner till Lillberget. Den alternativa sträckningen till Björkmyran är belägen norr om huvudalternativet. Alternativet passerar inte i direkt anslutning till transformatorstationen vid Stavaliden, utan viker istället av tvärt västerut till stationen strax norr om höjden Stavaliden. Från stationen fortsätter den österut i samma sträckning och viker sedan av söderut till Björkmyran. Sträckningen mellan Dubblabergen och Björkmyran blir ca 15,6 km, medan avstickaren till Stavaliden är ca 1,2 km lång med dubbel ledning. Även den alternativa sträckningen innebär att ledningarna huvudsakligen uppförs i skogsmark med inslag av våtmarker. Figur 9. Alternativ sträckning. 19(92)

20 7 Valt huvudalternativ Under sommaren 2017 genomfördes, för det förordade alternativet, en naturvärdesinventering samt en arkeologisk utredning för ett mindre område nära Holmträsket. Utifrån dessa gjordes mindre justeringar av sträckningen. Efter genomfört samråd under sommaren 2017 har MBNV beslutat att söka för den reviderade sträckningen för det förordade alternativet, se Figur 10 nedan. Det förordade alternativet går inom den planerade vindkraftsanläggningen, genom det område där vindkraftverk planeras. Den alternativa sträckningen däremot går mer i den planerade anläggningens periferi, till stor del utanför områdena med vindkraftverk. Således görs bedömningen att det förordade alternativet medför mindre konsekvenser för miljön, då den alternativa sträckningen får en större enskild påverkan för flera miljöaspekter. Huvudalternativet medför mindre konsekvenser för landskapsbilden då sträckningen går inom området med höga vindkraftverk. Konsekvenserna för friluftslivet blir också mindre då sträckningen går genom den planerade vindkraftsanläggningen. I den alternativa sträckningen blir ledningarna inte på samma sätt en integrerad del av vindkraftsanläggningen. Resultatet blir större konsekvenser för fågellivet och rennäringen. Markintrånget blir också större för sträckningen den alternativa sträckningen. Figur 10. Huvudalternativ för planerade nya 150 kv luftledningar. 20(92)

21 Piteå kommun, som är tillsynsmyndighet för den planerade vindkraftsanläggningen, har varit med i diskussionerna kring ledningarnas sträckning redan från ett tidigt stadium. Kommunen har meddelat att de förordar huvudalternativet. 8 Byggnation och underhåll 8.1 Anläggande och försiktighetsåtgärder Innan byggnationen av en ny kraftledning påbörjas genomförs en fältprojektering där ledningssträckningen stakas ut och markens profil mäts och dokumenteras. Arbetet sker till fots och/eller med hjälp av lättare terränggående fordon. När fältarbetena är klara avverkas skogen för att åstadkomma den nya skogsgatan. Vanliga skogsavverkningsfordon såsom skördare och skotare används vid avverkningen. Material (bl.a. stolpar och reglar), grävare samt traktorer eller kranbilar för stolpresning behöver transporteras in till skogsgatan inför byggnation av ledningarna. Transport av fordon för avverkning av skogsgatan samt transport av material, maskiner och arbetsfordon, in till skogsgatan, för byggnation av ledningarna, sker i största möjliga mån på befintliga tillfartsvägar och sedan vidare med bandgående fordon. På så sätt minimeras behovet av nya tillfartsvägar. Vid behov kan dock tillfälliga väganslutningar behövas. Dessa kan vara så kallade vintervägar, som trampas när det blir kallt så att tjälen får fäste och marken inte riskerar att skadas. Det kan också bli aktuellt med tillfälliga vägar där marken kan återställas efter byggnation, om markägaren inte vill att vägarna ska vara kvar. Vägar kommer inte att anläggas inom värdefulla naturmiljöer. När stolpresningen är klar monteras reglar på samtliga stolpar varefter faslinorna dras ut med bandvagn och spolverk vilka placeras på utvalda skarvplatser utmed ledningssträckningen. Detta moment sker släpfritt varvid varken linor eller mark kan skadas. De schaktmassor som uppstår vid stolpresning används bland annat för återfyllnad av schaktet när stolpen har rests. Eventuella överskottsmassor fördelas ut i terrängen kring stolpen. Inga överskottsmassor lämnas i värdefulla naturmiljöer. Avverkning inom blöta markområden kommer, i den mån det är möjligt, att ske då marken är tjälad. I annat fall så kommer stockmattor användas eller andra skyddsåtgärder att vidtas. Transport av personal kommer att ske via befintliga tillfartsvägar samt i kraftledningsgatan med lättare terränggående fordon inklusive bandvagn. 8.2 Skogligt underhåll för en trädsäker ledning För att bibehålla en ledningsgata trädsäker måste denna kontinuerligt underhållas. Med underhåll menas att den hävdade skogsgatan röjs helt och hållet, samtidigt som kantträd avverkas, se beskrivning i avsnitt och ovan. Underhållsåtgärderna görs regelbundet ungefär vart tionde år. 21(92)

22 22(92) Röjningen görs motormanuellt med röjsåg. Lågväxande buskar och bärbärande träd sparas. På myrmark innebär detta att den mesta växtligheten blir kvar då vegetationen ofta är lågväxande på dessa marker. Växtlighet får aldrig sparas kring stolpar eller stag så att dessa är svåra att arbeta kring. I ledningsgatan ska även en patrullstig med samma bredd som en traktor (ca 3 meter) hållas fri från växtlighet, vilket även gäller lågväxande arter. Detta för att enkelt kunna felsöka och åtgärda eventuella fel, samt underhålla själva ledningskonstruktionen. Utöver röjningen av ledningsgatan måste även kantträd avverkas, så kallade farliga träd. Farliga träd står utanför den röjda skogsgatan och har vuxit sig så höga att de vid storm kan falla på ledningen, stolpar och stag. Dessa träd mäts in och markeras med färg, det vill säga stämplas. Sedan avverkas de vanligtvis med en skördare som förflyttar sig i den röjda skogsgatan. En skotare samlar sedan ihop virke och kör ut det till närmaste väg som korsas av ledningen. Avverkningen av träden inom blöta markområden sker i möjligaste mån vid tjälad mark vilket minskar risken för skador i känsliga våtmarksområden. Alternativt används stockmattor eller dylikt för att minimera risken för körskador. 9 Följdverksamhet - Transformatorstationer Transformatorstationer, vid MBNV:s planerade ledningar, ska uppföras vid Lillberget, Björkmyran och Stavaliden. De exakta placeringarna av stationerna är inte bestämda, de kan komma att justeras något längs med ledningssträckningarna. Stationerna kommer dock inte att flyttas så att ledningarnas sträckningar förändras. Transformatorstationerna inhägnas med stängsel. Inom inhägnaden uppförs ställverk för 150 kv nät som utomhusställverk. Där byggs även en byggnad för 33 kv ställverk, för uppsamling av ledningarna från vindkraftsanläggningen och kontrollutrustning. Transformatorstationerna kommer i utomhusutförande kräva att skenor och elektriska apparater placeras på en personsäker höjd. Stativ för dessa apparater och uppställningsytor för transformatorer kräver fundament av betong. Markbehovet för en transformatorstation inklusive utomhusställverk är m 2. Stationen och ställverksbyggnaden placeras på en dränerad yta. Dessa områden behöver placeras på så plana ytor som möjligt, eventuellt kan marken behöva planas ut. Runt inhägnaden behöver en enklare traktorväg anläggas för snöröjning. Träd som riskerar att falla på inhägnaden måste avverkas. Väg kommer att behöva byggas fram till varje transformatorstation, för transport av utrustningen samt för framtida underhåll av stationerna, då dessa inte ligger i direkt anslutning till befintliga vägar. Vägarna blir ca 4,5 meter breda. Exakta sträckningar för vägarna är inte bestämt i dagsläget. Med avseende på ingrepp i miljön samt markintrång är det bäst att samordna dessa vägar med de vägar som anläggs för vindkraften. På så sätt byggs inte några vägar i onödan. Då vägarna inom vindkraftsanläggningen inte är färdigprojekterade kan inte heller vägarna till transformatorstationerna bestämmas. Uppförande av transformatorstationerna samt byggnation av vägar kommer att föregås av samråd enligt 12 kap. 6 Miljöbalken och 2 kap. 10 Kulturmiljölagen. För

23 transformatorstationerna kommer också mark- och bygglov att sökas enligt plan- och bygglagen. 10 Metodik konsekvensbedömning 10.1 Konsekvensbedömning I kommande avsnitt 11 och 12 redovisas förordat alternativ samt alternativ sträckning utifrån vilka intressen som berörs, vilka skadeförebyggande åtgärder som kommer att vidtas för att minimera miljöpåverkan, samt en bedömning av påverkan på de berörda intressena. Miljökonsekvenserna för de aspekter som tas upp i MKB:n har bedömts utifrån skalan obetydlig liten måttlig stor enligt nedan: Stora konsekvenser uppstår när projektet förstör områdets karaktär eller värdekärnor, alternativt omöjliggör pågående verksamhet. Måttliga konsekvenser uppstår när projektet innebär att enstaka värdefulla områden störs i sådan grad att dess värden delvis minskar, alternativt att pågående verksamhet försvåras till så stor del inom vissa områden att del av verksamheten måste flyttas/avbrytas. Små konsekvenser innebär att enstaka värdefulla områden endast störs i liten utsträckning och att områdenas samlade värden huvudsakligen kvarstår, alternativt att pågående verksamhet till viss del störs men att verksamheten i stort sätt kan pågå som tidigare. Obetydliga konsekvenser innebär att värdefulla områden inte störs och att områdenas samlade värden kvarstår, alternativt att pågående verksamhet kan pågå som tidigare Miljöåtgärdsplan En miljöåtgärdsplan kommer att tas fram som en generell skadeförebyggande åtgärd inför fortsatt projektering och genomförande av projektet. Åtgärderna som redovisas i MKB:n, såsom nedan nämnda skyddsåtgärder, bryts ned i konkreta åtgärder och förs in i planen. Detta gäller både byggnation och underhåll av ledningarna. Miljöåtgärdsplanen kommer att förmedlas till berörda entreprenörer inför ledningsbyggnation och till entreprenörer för ledningsunderhållet Kunskapsunderlag Information har hämtats ur digitalt underlagsmaterial från Länsstyrelsen (GIS-material), Riksantikvarieämbetet (FMIS) och Skogsstyrelsen (Skogsdataportalen). Även underlagsmaterial och inventeringar från tillståndsärendet för vindkraftsanläggningen har studerats. 23(92)

24 En naturvärdesinventering av det förordade alternativet från samrådet genomfördes av Calluna AB i juni Dessutom utfördes tilläggsinventeringar på fem alternativa delsträckor, där det ansågs föreligga risk för försämring av naturvärden vid exploatering av ursprungligt förslag. En arkeologisk utredning har genomförts efter diskussion med länsstyrelsen i Norrbottens län. Inventeringen fokuserade på området vid Holmträsk då detta område tidigare, av Länsstyrelsen i Norrbottens län, identifierats som ett intressant område ur kulturmiljösynpunkt. Ledningssträckorna justerades utifrån resultaten från naturvärdesinventeringen och den arkeologiska utredningen. 11 Berörda intressen och konsekvensbedömning huvudalternativ 11.1 Landskapsbild Allmän beskrivning Området där ledningarna planeras är beläget ca 60 km nordväst om Piteå. Det karaktäriseras av storskaligt skogsbruk med förekomst av främst tall och gran, vidsträckta kalhyggen, samt långa myrstråk (se Figur 11 nedan). Vidare utgörs området av fyra långsträckta höjdryggar i nordvästlig-sydostlig riktning. Det är ett bergigt område, särskilt lämpat för vindkraft. Några av Piteå kommuns högsta berg finns i området (mer än 500 m.ö.h). Kring byar och enskilda gårdar finns viss åkermark. Lillpiteälven, samt ett stort antal mindre bäckar, passerar genom området och det finns även ett flertal sjöar i området (Holmträsket, Bastaträsket, Manjärvträsket m.fl.). Denna del av Norrbotten ligger i den naturgeografiska regionen inom den mellanboreala vegetationszonen i övergången mellan det flacka kustlandet och inlandets barrdominerade taiga. 24(92)

25 Figur 11. Vy över skogslandskapet i närheten av planerad ny transformatorstation Björkmyran Berörda intressen Inget område som skyddas eller är utpekat som särskilt värdefullt för landskapsbilden berörs av de planerade ledningarna Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella Konsekvensbedömning Den påverkan på landskapsbilden som är förknippad med byggtiden är eventuella visuella störningar i form av uppställda maskiner och upplag med byggmateriel. Under byggskedet kommer upplag av material huvudsakligen att begränsas till kraftledningsgatan. En kraftlednings påverkan på landskapsbilden består i skogsmark dels i den kalavverkade skogsgatan, dels i den silhuettverkan som ledningen utgör. Omfattningen av påverkan avgörs av ledningsgatans bredd, stolparnas utförande, höjd och antal, det omgivande landskapets karaktär och den omgivande vindkraftsanläggningen. Nedan görs en jämförelse av de olika stolptyperna utifrån deras påverkan och på landskapsbilden. Generellt kan påpekas att ju lägre stolparna är desto tätare placeras de. I öppna landskap kan tätare stolpplacering medföra att konsekvenserna för landskapsbilden blir större. Träportalstolpar: Träportalstolparna är den stolptyp som smälter in bäst i landskapet, både i 25(92)

26 26(92) skogslandskapet och vid de mer öppna partierna med våtmarker och myrar. Stolparna är av ett naturmaterial och lägst bland de olika stolptyperna. Portalstolpar stål/komposit: Portalstolparna av stål eller komposit blir mer synliga i landskapet jämfört med trästolpar, pga. sin höjd och då materialet kan ses som mer avvikande jämfört med den omgivande skogen och våtmarkerna. Portalstolpe fackverksutförande: Bland portalstolparna har fackverksstolpen störst påverkan på landskapsbilden. Konstruktionen av stål avviker med från det omgivande landskapet jämfört med de andra portalstolpstyperna. Det är framförallt där ledningarna går över öppen mark, i form av våtmarker och myrar, som skillnaden märks som mest. Enbenta stolpar: För dessa stolptyper är den trädfria skogsgatan ca 10 meter smalare vilket gör att ledningarna lokalt får en mindre påverkan. De enbenta stolparna är dock betydligt högre än portalstolparna vilket medför en större påverkan på landskapsbilden både i skogslandskapet och i de öppnare partierna. Sammantaget konsekvenser landskapsbilden: Ledningen till Björkmyran passerar över Stavaliden, ett av de högsta bergen i området. De planerade ledningarna går dock till största delen genom den storskaliga vindkraftsanläggningen Markbygden etapp 2. I området har vindkraftsbolaget tillstånd att uppföra max 440 vindkraftverk med en totalhöjd om 200 meter. Sammantaget bedöms de konsekvenser som de planerade ledningarna medför, oavsett stolptyp, för landskapsbilden som små i jämförelse med detta stora projekt Kumulativa effekter Kumulativa effekter är sådana som uppstår när en förändring tillsammans med existerande eller kommande infrastruktur och aktiviteter samverkar. Den planerade skogsgatan blir meter bred i skogsmark (60 meter bred där ledningarna går parallellt) och kommer att bidra till viss fragmentering av tidigare slutet skogslandskap. Konsekvenserna bedöms dock som små då stolparna huvudsakligen kommer att vara i samma nivå som den omgivande skogen, dessutom på långt avstånd ifrån bebyggda områden där människor vistas stadigvarande. Berört område ägs också till största delen av Sveaskog, detta innebär kontinuerlig skogsavverkning. Således blir konsekvenserna inte lika stora som i ett tidigare orört skogslandskap. I ett större perspektiv ingår de nya ledningarna i den stora vindkraftsanläggningen Markbygden etapp 2 och dess anslutningsledningar till Trolltjärn. Vindkraftsanläggningen, anslutningsledningar och planerade ledningar utgör en omfattande infrastrukturetablering i ett område som till stor del utgör glesbygd. Betraktad som en helhet innebär etableringen en förändrad landskapsbild i området. En förutsättning för att sådan kumulativ påverkan på landskapsbilden ska uppstå, är att dock att det finns platser i landskapet som erbjuder utblickar som inkluderar flera av de sammankopplade

27 verksamheterna. För att någon väsentlig konsekvens av den kumulativa visuella påverkan ska uppstå krävs dessutom att dessa platser regelbundet besöks av människor. MBNV bedömer att det inte finns några sådana platser som synliggör den sammantagna planerade vindkraftsetableringen. Enstaka platser från vilka flera parker och delar av någon av de planerade ledningarna syns samtidigt bedöms finnas, men ingen av dessa ligger i anslutning till bebyggelse där människor vistas regelbundet Naturmiljö, flora och fauna Allmän beskrivning Området består av en mosaik av brukade skogar och myrmark. Den brukade skogen har generellt sett inte så höga naturvärden, skogarna är dessutom till majoritet av ungskogstyp. Moränen har sitt ursprung i den omgivande näringsfattiga berggrunden. Inom området är berggrunden främst bestående av sura, kvarts- och fältspatsrika bergarter eller granit. Tallar dominerar på blockrik terräng och där det finns väldränerad morän. Granar däremot trivs bättre i fuktigare lägen. De större sammanhängande orörda myrkomplexen inom området innehar de höga naturvärdena och vissa barr- eller lövdominerade sumpskogar. I dessa skogar finns viktiga substrat i form av död ved, epifytiska lavar samt svampar. Figur 12. Vy över Flottabäcken nära huvudalternativet. De få områden i skogen som har naturvärden utgörs av lövrika partier och randzoner mot myrar, ansamlingar av äldre träd och död ved återfinns där. I myrområdena saknas det äldre grova träd. Majoriteten av våtmarkerna är så kallade blandmyrar av sträng-flarktyp. Det innebär att de har omväxlande fuktiga och blöta partier. Det är i huvudsak löst 27(92)

28 sammansatta mjukmattor av blötväxande vitmossor i de fuktigare stråken, flarkarna, och fastare sammanfogade vitmossor på de torrare strängarna. På den senare finns ett buskskikt av olika ris såsom dvärgbjörk, kråkbär och ljung. Dessutom är stora delar av myrarna bevuxna av olika arter av halvgräs som trådstarr, tuvull, snip och på blötare partier ängsull. Rådande mineralfattiga förhållanden leder till att floran på myrarna är trivial. Inom området finns tydliga spår efter en gammal skogsbrand, men det finns inte mycket liggande död ved efter denna brand Intressen i närheten av ledningarna Området som påverkas av de förordade sträckningarna hyser ett flertal våtmarker ingående i våtmarksinventeringen, VMI i Tabell 1 nedan. Flera av dessa har högt eller mycket högt naturvärde. Vid tidigare genomförda inventeringar av området, inom tillståndsärendet för vindkraftsanläggningen Markbygden etapp 2, har flera värdefulla våtmarksområden inventerats utöver de som redan identifierats inom våtmarksinventeringen. Dessa ligger till stor del inom de redan identifierade våtmarkerna. I inventeringarna kopplade till vindkraftsanläggningen identifierades också ett flertal värdefulla skogsmiljöer. Områdena från inventeringar för vindkraftsanläggningen benämns NVI i Tabell 1 nedan. I tillståndsärendet för vindkraftsanläggningen utlovades att ett skyddsavstånd på 20 meter skulle hållas till identifierade värdefulla våtmarker och skogsmiljöer med högt eller högsta naturvärde. Detta gällde även för de ledningar som behövs till anläggningen. Dessa avstånd har till allra största delen kunnat hållas för de planerade 150 kv ledningarna. Dock går ledningarna i närheten av några sådana områden, då det inte bedöms finnas några andra möjliga sträckningar ur teknisk synvinkel. Konsekvenserna redogörs för i avsnitt nedan. Redan kända intressen för naturmiljön, inom 100 meter från ledningarna, beskrivs i Tabell 1 i slutet av detta avsnitt samt visas på karta i bilaga 2. I den naturvärdesinventering som genomförts, av det i samrådet förordade alternativet, identifierades 41 naturvärdesobjekt samt sex mindre vattendrag med naturvärde. Nedan redovisas de objekt med högt naturvärde (klass 2) respektive påtagligt naturvärde (klass 3), inom 100 meter från de planerade ledningarna. Dessa benämns NVO i beskrivningarna nedan och redovisas separat i Tabell 2 samt i bilaga 3. Gemensam sträckning Dubblabergen - förgrening Nära startpunkten, vid Dubblabergens transformatorstation, korsar ledningarna Dubblabäcken. Den är en del av Piteälvens Natura 2000-område (N2000 1) och omges av strandskydd (Strand 1). Bäcken är också, inom naturvärdesinventeringen, identifierad som ett vattendrag med påtagligt naturvärde (NVO 46). Vidare passeras två sumpskogar där gran dominerar (Sump 1 och Sump 2). Nära sumpskogarna passeras även en värdefull våtmark (NVI 1) samt den dikade myren (NVO 10) med påtagligt naturvärde. 28(92)

29 Sträckning förgrening - Lillberget Vid förgreningen viker den ena ledningen av mot sydväst och passerar en våtmark från våtmarksinventeringen (VMI 1) med vissa naturvärden. Här finns också två naturvärdesobjekt. Dessa består av en myr med påtagligt naturvärde (NVO 9) och en sumpskog med gran, tall och björk (NVO 8) med högt naturvärde. Vidare finns tre områden med påtagligt naturvärde i närheten av ledningen, två öppna myrar (NVO 1 och 7) och en gransumpskog (NVO 2). Ledningen passerar utanför samt tangerar våtmarker norr och nordväst om Holmträsket, båda av mycket högt naturvärde (NVI 2 och VMI 2), se Figur 13 för en vy över Lappkåtatjärn. Inom samma område passeras tre områden med högt naturvärde, en myr med varierande vattenstånd, strängbildningar och partier som är glest trädbevuxna med gamla tallar och granar (NVO 21), en trädbevuxen myr med senvuxna granar och tallar (NVO 20) samt en trädbevuxen myr med främst gamla senvuxna granar (NVO 18). Även ett naturvärdesobjekt (NVO 19) med påtagligt värde finns vid Holmträsket. Objektet består av blandskog med björk, sälg, gran och spridda tallar. Här korsas också ett mindre vattendrag, en bäckfåra med lövrika kanter med påtagligt naturvärde (NVO 43). Holmträsket omges också av strandskydd (Strand 2). Figur 13. Vy över Lappkåtatjärn, norr om Holmträsket. Där ledningen passerar sydväst om Holmträsket korsar den ett naturvärdesobjekt (NVO 5) med påtagligt värde. Området utgörs av en barrblandskog med granar, tallar och björkar. Vidare korsas Flottabäcken som omges av strandskydd (Strand 3). Bäcken är också, inom naturvärdesinventeringen, identifierad som ett vattendrag med påtagligt naturvärde (NVO 42) som består av ett porlande vattendrag med dyig botten. På den södra strandkanten finns ett naturvärdesobjekt (NVO 15) med påtagligt värde. Objektet utgörs av en sumpgranskog som består av frisk till fuktig senvuxen granskog. 29(92)

30 30(92) Strax norr om Lillberget passerar ledningen ett naturvärdesobjekt med högt naturvärde. Det utgörs av en granskog med senvuxna träd i ett fuktstråk mellan myrar (NVO 14). Strax därefter korsas en sumpskog (Sump 3) och en våtmark (VMI 3) med högt naturvärde. Inom våtmarken finns ett naturvärdesobjekt, med högt naturvärde, bestående av en glest trädbevuxen myr (NVO 3). Sträckning förgrening - Stavaliden och Björkmyran Vid förgreningen finns de två naturvärdesobjekten NVO 9 och NVO 8 i närheten av ledningen. Ledningen fortsätter vidare åt sydost och korsar en våtmark med vissa naturvärden (VMI 1). Inom våtmarksområdet har tre naturvärdesobjekt identifierats. Det första består av ett svagt sluttande plan med högt vattenstånd (NVO 23), med påtagligt naturvärde. Därefter följer naturvärdesobjekt med högt värde (NVO 24), bestående av en myrholme med plockhuggen tallskog, och ett starrkärr (NVO 25) med påtagligt naturvärde. Längre söderut längsmed sträckningen påträffas ett naturvärdesobjekt (NVO 12) med påtagligt naturvärde. Det utgörs av ett parti med äldre granar. Vidare passerar ledningen i utkanten av samt tangerar en våtmark av mycket högt naturvärde (VMI 2). Den är även identifierad, inom inventeringar för vindkraftsanläggningen, som en värdefull våtmark med högsta naturvärde (NVI 3). Ledningen passerar vidare en sumpskog, en översilningsskog (Sump 4), innan den korsar ett vattendrag med högt naturvärde (NVO 47) bestående av ett rinnande vattendrag med många stenar och frodig vegetation runtomkring. Strax därefter passerar ledningen igenom ett naturvärdesobjekt (NVO 36) med påtagligt naturvärde som utgörs av en sluttande myr med plockhuggna senvuxna träd. Ledningen passerar utkanten av ett skogsparti, som består av barrnaturskog med högsta naturvärde (NVI 4). Inom skogspartiet ingår även ett biotopskyddsområde (BS 1) och en nyckelbiotop (NB 1). Området består av äldre naturskogsartade skogar, med rikligt med grova träd och döda träd samt högstubbar. Lite längre ned åt sydost berörs de allra västligaste delarna av en våtmark av mycket högt värde (VMI 4) även identifierad inom tidigare inventeringar (NVI 5) som en våtmark med högsta naturvärde. Här återfinns också ett naturvärdesobjekt (NVO 33) med påtagligt naturvärde, en blandskog med björk, gran och sälg. Ledningen går även utmed ett naturvärdesobjekt (NVO 32) med högt naturvärde bestående av en källpåverkad björkskog med inslag av gamla sälgar. Längre åt sydost, på andra sidan Manjärvliden, korsar ledningen två naturvärdesobjekt med påtagligt naturvärde. Det ena består av gles blandskog med högt inslag av björk (NVO 31). Det andra objektet har välutvecklad sträng/flarkmyr med opåverkad hydrologi (NVO 30). Ledningen tangerar de ostligaste delarna av en våtmark med högt naturvärde (NVI 6). Här korsar den även ett naturvärdesobjekt (NVO 37) med påtagligt naturvärde, en plockhuggen trädbevuxen myr, dominerad av tallar.

31 Efter passage med landsvägen 543 tangerar ledningen ett, i inventeringarna för vindkraftsanläggningen, identifierat skogsparti med högt naturvärde (NVI 7). Ledningen korsar Stavamyran på en sträcka av ca 400 meter. Våtmarken har mycket högt naturvärde (VMI 5). Den är även, i inventeringarna för vindkraftsanläggningen, identifierad som en våtmark med högt naturvärde (NVI 8). Inom detta område finns två identifierade naturvärdesobjekt. Det första utgör en del av större myrkomplex (NVO 28) med påtagligt naturvärde. Det senare utgör del av en stor myr och har ett högt naturvärde (NVO 27). På berget Stavaliden finns ett naturvärdesobjekt (NVO 26) med påtagligt naturvärde. Objektet utgörs av en kantskog mot myr, det är gran och björk som dominerar. I direkt anslutning till detta objekt följer naturvärdesobjekt (NVO 38) med påtagligt naturvärde, ett hygge med sparade stora mycket gamla sälgar, se Figur 14 nedan. Figur 14. Gammal sparad sälg på Stavaliden. Ledningen viker av åt sydväst och korsar då en våtmark med vissa naturvärden (VMI 6). Den passerar utkanten av ett naturvärdesobjekt (NVO 39) med högt naturvärde, en sumpgranskog med spår av gles plockhuggning, varefter den passerar strax utanför en sumpskog med blandskog av löv och barr (Sump 5). När ledningen når transformatorstationen Björkmyran så tangeras en våtmark (NVI 9) med högsta naturvärde. 31(92)

32

33 BS 1 Biotopskydd, N Bäckmyran N Barrnaturskog NB 1 Nyckelbiotop N Bäckmyran N Barrnaturskog NVI 4 Naturvärdesinventering skog Nyckelbiotop nedanför Per-Nilsaberget AE Grannaturskog. Högsta naturvärde, värdekärna. NVI 5 Naturvärdesinventering våtmarker Tolvmansmyran Lag-Hjällmyran - Hjällmyran AF Stor sammanhängande myr. Högsta naturvärde, värdekärna. VMI 4 Våtmarksinventeringen Hjällmyran; 5 km V Koler 4939 Mycket högt naturvärde NVI 6 Naturvärdesinventering våtmarker Myrar kring Södra Manjärvliden AL Högt naturvärde NVI 7 Naturvärdesinventering skog Skogsområde norr om Stavamyran AN Barrblandskog. Högt naturvärde NVI 8 Naturvärdesinventering våtmarker Myrkomplex vid Storslyet AO Högt naturvärde VMI 5 Våtmarksinventeringen Stavamyran; 6 km SV Koler 4983 Mycket högt naturvärde VMI 6 Våtmarksinventeringen Bänkermyran; 9 km VNV Koler 4917 Vissa naturvärden Sump 5 Sumpskog 9513 Blandskog av löv och barr NVI 9 Naturvärdesinventering våtmarker Stavamyran AP Blandmyr. Högsta naturvärde, värdekärna. 33(92)

34

35 NVO 19 Klass 3 Blandskog med björk, sälg, gran och spridda tallar. De flesta granarna är gamla och senvuxna. Flera grova mycket gamla sälgar finns i området. NVO 20 Klass 2 Trädbevuxen myr med senvuxna granar och tallar. NVO 21 Klass 2 Myr med varierande vattenstånd, strängbildningar och partier som är glest trädbevuxna med gamla tallar och granar. NVO 23 Klass 3 Ett svagt sluttande plan med högt vattenstånd. Enstaka carex-arter och ängsull dominerar. Enstaka glasbjörkar växer upp i området. NVO 24 Klass 2 Myrholme med plockhuggen tallskog. Flera torrakor och flera grova tallågor finns i området. NVO 25 Klass 3 Ensartat starrkärr med jämn vattennivå. Enstaka senvuxna gamla granar och tallar finns i området. NVO 26 Klass 3 Kantskog mot myr, gran och björk dominerar. Inslag av äldre sälgar av naturvärde. Gamla tallstubbar syns från gammal avverkning. NVO 27 Klass 2 Del av stor myr med varierad topografi, strängar och flarkar blandad med lösmattemyr, fastmattemyr, moränholmar och mindre vattensamlingar. Glest trädbevuxen i delar med tunna tallar, en del sådana torrakor. Spår av gammal plockhuggning syns. NVO 28 Klass 3 Del av större myrkomplex, glest trädbevuxen med mestadels yngre tallar. Några små torrakor med nästlav. NVO 30 Klass 3 Välutvecklad sträng/flarkmyr med opåverkad hydrologi. För naturtypen artrikt med många arter vitmossor, graminider och ris. Plockhuggning av större träd har skett. NVO 31 Klass 3 Gles blandskog med högt inslag av björk, dessa utgör över 40% av grundyta. Några gamla sälgar och björkar, annars mest yngre träd. NVO 32 Klass 2 Källpåverkat björkskog med inslag av gamla sälgar. Örtrikt fältskikt och många gamla träd. Enbuskar och gamla barrträd finns. Gott om död ved, såväl stående som liggande. NVO 33 Klass 3 Blandskog med björk, gran och sälg. Äldre träd finns av alla tre arter. Inga lågor men en del stående död ved. NVO 36 Klass 3 Sluttande myr med plockhuggna senvuxna träd. Kontinuitetsmiljö. NVO 37 Klass 3 Plockhuggen trädbevuxen myr dominerad av tallar. Enstaka senvuxna träd och torrakor. 35(92)

36 NVO 38 Klass 3 Hygge med sparade stora mycket gamla sälgar. Flera rödlistade arter finns kvar som spår från tidigare skog. Kommer troligen utgå i en snar framtid. NVO 39 Klass 2 Sumpgranskog med spår av gles plockhuggning. Många senvuxna träd och gles förekomst av död ved vilket saknas i omgivande landskap i stort. Rikt på barkstrukturer och olika mikrohabitat. NVO 42 Klass 3 Flottabäcken. Ett porlande vattendrag med dyig botten och viss förekomst av stenar och död ved. Runtom salixbuskar och höga tuvor av gräs och halvgräs NVO 43 Klass 3 Porlande vattendrag med lövrika kanter. Mossbevuxen död ved och stenar NVO 46 Klass 3 Dubblabäcken. Rinnande vatten med mossbevuxna stenar, svämplan, sandiga kanter och botten. Fisk bör förekomma. Äldre granar kantar vattendraget. NVO 47 Klass 2 Rinnande vattendrag med många stenar och frodig vegetation runtomkring. Omges av ett bestånd av glasbjörk. Död ved i vattnet. Små svämplan Skadeförebyggande åtgärder Transport av fordon för avverkning av skogsgatan samt transport av material, maskiner och arbetsfordon, in till skogsgatan, för byggnation av ledningarna, sker i största möjliga mån på befintliga tillfartsvägar och sedan vidare med bandgående fordon. På så sätt minimeras behovet av nya tillfartsvägar. Vid behov kan dock tillfälliga väganslutningar behövas. Dessa kan vara så kallade vintervägar, som trampas när det blir kallt så att tjälen får fäste och marken inte riskerar att skadas. Det kan också bli aktuellt med tillfälliga vägar där marken kan återställas efter byggnation, om markägaren inte vill att vägarna ska vara kvar. De tillfälliga vägarna, som kan bli permanenta om markägaren så önskar, kommer dock inte att anläggas inom värdefulla naturmiljöer såsom nyckelbiotoper, biotopskydd, de våtmarker och värdefulla skogsmiljöer som identifierats i tillståndsärendet för vindkraftsanläggningen eller naturvärdesobjekt identifierade i naturvärdesinventeringen. För att undvika körskador på våtmarker, stränder och på andra fuktiga marker låter man bli att köra på sådan mark i första hand. På vissa sträckor behöver man dock bygga i sådana områden. Avverkning och byggnationsarbeten inom blöta markområden sker i möjligaste mån vid tjälad mark vilket minskar risken för skador i känsliga våtmarksområden. Alternativt används stockmattor eller dylikt för att minimera risken för körskador då dessa kan leda till grumling och markavvattning. Stolpplaceringar kommer att anpassas för att minimera antalet stolpar i blöta markområden. 36(92)

37 De naturvärdesobjekt, från naturvärdesinventeringen, som hade högt naturvärde (klass 2) bedömdes viktiga att undanta från påverkan ur naturvårdssynpunkt. Objekt med påtagligt naturvärde (klass 3) är viktiga förstärkningsområden för t.ex. spridning av organismer och föryngring/komplettering av högre klassade biotoper. Med detta i beaktande reviderades ledningssträckningarna på ett sådant vis att påverkan på områden med höga naturvärden minimerades. I många fall togs även områden med påtagliga naturvärden som låg i anslutning till områden med höga naturvärden i beaktande. I de områden från naturvärdesinventeringen, som efter sträckningsrevideringarna berörs av ledningarna, gäller följande, om objekten har naturvärden kopplade till trädskikt eller förekomst av död ved: Gamla träd sparas så långt möjligt. Död ved får stå och ligga kvar opåverkat, så länge det inte riskerar att påverka ledningarnas funktion. I de fall träd måste avverkas får stockarna ligga kvar som död ved, i den mån det inte riskerar att skada skogen genom att locka till sig skadeinsekter. Om möjligt skapas högstubbar istället för att fälla träden vid basen. På våtmarker och i anslutning till vattendrag sparas vegetationen intakt så långt möjligt. Endast enstaka träd som kan riskera att falla över ledningen avlägsnas. Ingen passage med arbetsfordon sker över värdefulla vattendrag, varken vid avverkning av skogsgata, vid byggnation av ledningen eller framtida underhåll. Inga överskottsmassor kommer att lämnas i värdefulla naturmiljöer såsom nyckelbiotoper, biotopskydd, de våtmarker och värdefulla skogsmiljöer som identifierats i tillståndsärendet för vindkraftsanläggningen eller naturvärdesobjekt identifierade i naturvärdesinventeringen Konsekvensbedömning Gällande konsekvenser för Natura 2000-området vid Dubblabäcken, se kapitel 0 nedan. Avverkning av skog i ett vattendrags närområde kan eventuellt ge ökad belastning av näringsämnen och tungmetaller, orsaka grumling och igenslamning samt medföra förändrade hydrologiska förhållanden. Ökad ljusinstrålning till följd av avverkning i och intill vattendrag kan medföra en ökad vattentemperatur och algtillväxt i vattnet. Påverkan bedöms dock som liten då buskar och annan lågväxande strandnära vegetation behålls där ledningarna passerar över och intill vattendrag. Inga maskiner får heller köra i värdefulla vattendrag. För de två bäckarna med strandskydd, Dubblabäcken och Flottabäcken (Strand 1 och 3), samt de fyra värdefulla vattendragen som korsas av ledningarna (NVO 42, 43, 46 och 47) bedöms konsekvenserna bli små. För Holmträsket berörs endast de allra yttersta delarna av strandskyddet (Strand 2) och konsekvenserna bedöms som obetydliga. 37(92)

38 De planerade ledningarnas påverkan på naturmiljön i skogsmark består främst i att en ny skogsgata tas upp utmed ledningen vilket leder till att naturtypen förändras lokalt till följd av ökad ljusinstrålning och ändrade fuktighetsförhållanden. Skogsgatan vidmakthålls genom regelbunden röjning av vegetation. Dessutom avverkas kantträd, utanför den egentliga gatan, som är så högväxande att de riskerar att falla på och skada ledningen. Varken nyckelbiotopen NB1, biotopskyddet BS1 eller den värdefulla skogsmiljön NVI 4 kommer att påverkas av ledningarna då ingen skog behöver avverkas inom dessa områden. Konsekvenserna blir därmed obetydliga. Under byggskedet finns risk för mark- och vegetationsskador till följd av terrängkörning med arbetsmaskiner och vid uttransport av personal till stolpplatser. Fuktiga markområden, till exempel sumpskogar och myrar, är särskilt känsliga för körskador. Detta gäller i synnerhet i sluttande terräng, då uppkomna fordonsspår kan leda till att marken avvattnas så att hydrologin förändras. Risken för markskador och påverkan på hydrologin bedöms dock som liten då körning i känsliga och blöta områden kommer att ske på tjälad mark, alternativt med hjälp av stockmattor eller annat. Följande områden ligger så långt från de planerade ledningarna att de inte kommer att påverkas: Sumpskogarna Sump 2 och Sump 5 Den värdefulla skogsmiljön NVI 7 De värdefulla våtmarkerna NVI 1 och NVI 9 Sumpskogen Sump 1 ligger ca 25 meter från centrumlinjen för de två parallella ledningarna, troligtvis kommer lite skog att behöva tas bort inom området. Konsekvenserna bedöms som små med ovan nämnda skadeförebyggande åtgärder i våtmarker. Ledningarna korsar tre områden från våtmarksinventeringen med vissa eller höga naturvärden (VMI 1, 3 och 6) samt de två sumpskogarna Sump 3 och Sump 4. Två stycken områden från våtmarksinventeringen med mycket höga naturvärden tangeras eller berörs till dess allra yttersta delar (VMI 2 och VMI 4). Med ovan nämnda skyddsåtgärder i blöta områden bedöms konsekvenserna för dessa områden som små. De yttersta delarna av fyra värdefulla våtmarkerna NVI 2, 3, 5 och 6 kommer att beröras av den trädfria skogsgatan för någon av de två ledningarna. Vid NVI 2 och 3 har inga naturvärdesobjekt identifierats inom ramen för den naturvärdesinventering som genomfördes. Vid NVI 5 och 6 har naturvärdesobjekt med påtagliga naturvärden identifierats, inga alternativa sträckningar har dock ansetts nödvändiga från naturvärdesinventerarnas sida. Med ovan nämnda skyddsåtgärder bedöms konsekvenserna för objekten som små. En av ledningarna passerar ett våtmarksområde med mycket höga naturvärde, VMI 5, som också utgör en värdefull våtmark med högt naturvärde, NVI 8. Den värdefulla våtmarken ingår i de objekt som enligt miljötillståndet för vindkraftsanläggningen skulle 38(92)

39 undantas från ledningsdragning. Den valda ledningssträckningen är dock den bästa ur teknisk synvinkel då en sträckning norr om Stavamyren medför långa passager av väldigt blöt mark. Den aktuella myren, Stavamyran, bedöms dock endast påverkas till liten del med ovan nämnda skadeförebyggande åtgärder för våtmarker. Gällande objekten från den genomförda naturvärdesinventeringen berörs tio stycken områdesobjekt med högt naturvärde. Vid sex av dessa (NVO 8, 14, 18, 20, 21 och 39) har sträckningarna reviderats för att minimera påverkan på objekten i högsta möjliga utsträckning. För tre av områdena med högt naturvärde bedöms inte några alternativa sträckningar behövas. Två av dessa områden är myrar (NVO 3 och 27) där naturvärdena inte behöver påverkas nämnvärt om hänsyn till hydrologi och markkänslighet tas. Vid objektet NVO 3 har dock sträckningen reviderats så att vinkelstolpen hamnar utanför våtmarksområdet. Det tredje området (NVO 32) är en källpåverkad lövskog som ligger i den östra periferin av den inventerade korridoren. Ledningsgatan kommer att hållas så långt österut som möjligt, områdets västra delar kommer dock att tangeras av gatan. De värdefulla sälgarna i objektet är max 4 meter höga och kommer troligtvis inte att utgöra någon fara för ledningen. Sälgarna kommer att sparas så långt möjligt och påverkan på objektet minimeras. För det sista av områdena med högt naturvärde (NVO 24), myrholme med plockhuggen tallskog, bedöms omkringliggande myrar ha liknande värden. Med ovan nämnda skyddsåtgärder, som att bevara befintliga torrakor och lågor i området, bör påverkan kunna minimeras. För naturvärdesobjekten med högt naturvärde bedöms konsekvenserna som små. För de återstående objekten från naturvärdesinventeringen, med påtagliga naturvärden, som berörs av ledningen (NVO 1, 5, 7, 9, 10, 12, 15, 23, 25, 26, 28, 30, 31, 33, 36 och 37) blir ovan nämnda skadeförebyggande åtgärder aktuella. Tio av dessa utgör våtmarksobjekt. Den värdefulla naturmiljön fortsätter utanför den inventerade korridoren. Konsekvenserna för objekten bedöms som små. De sex återstående objekten innehåller skogliga värden, med ovan nämnda skadeförebyggande åtgärder bedöms konsekvenserna för dessa objekt som måttliga. De totala konsekvenserna för naturmiljön i området bedöms som små. 39(92)

40 11.3 Fågelfauna Allmän beskrivning Området där ledningarna planeras domineras helt av barrskog och ligger i den del av norra Sverige som historiskt sett domineras av tallskogar. Det består främst av bolagsägd produktionsskog med stora arealer ungskog och hyggen. Dessa skogsbestånd har varken höga naturvärden eller är känsliga för ingrepp. I området finns dock ett antal skogar, våtmarker och vattendrag med höga naturvärden Informationsunderlag Fågelfaunan inom den planerade vindkraftsanläggningen Markbygden etapp 2 inventerades i flera omgångar inför tillståndsansökan för anläggningen. Tillståndsansökan gick in Fågelfaunan inventerades 2008 på utvalda delar av de mest skyddsvärda våtmarkerna inom Etapp 2. Fågellivet på klass 1-våtmarkerna hade också översiktligt inventerats under länsstyrelsens våtmarksinventering 2000 respektive För att ge en mer heltäckande bild av fågellivet i Etapp 2 utfördes ytterligare en inventering, med linjetaxering och förenklad revirkartering, under sommaren Vidare påbörjades ett uppföljningsprogram av fåglar, i syfte att långsiktigt följa upp vindkraftens påverkan på fågelfaunan i Markbygden. Uppföljningsprogrammet genomfördes framförallt inom Etapp 1, men delar av Etapp 2 täcktes in med två linjerutter och en våtmark där fågellivet följdes. Dessa inventeringar gjordes 2011 och Vidare inventerades kungsörn i hela utredningsområdet för vindkraft i Markbygden. Dessa inventeringar har utfördes Inventeringarna utfördes under mars och april månad, en period då kungsörnspar spelflyger och aktivt markerar sina revir inför häckningen. Kompletterande inventeringar på två boplatser som berör Etapp 2 genomfördes också i augusti Utöver de inventeringar som utfördes av bolaget hade Piteå kommun under utfört inventeringar av såväl kungsörn som havsörn i hela kommunen. Inom uppföljningsprogram för Markbygden har fortsatta inventeringar av kungsörnar skett efter tillståndsansökan för etapp 2, inga nya boplatser har dock identifierats. Vid naturvärdesinventeringen för de planerade ledningarna (huvudalternativet) 2017 noterades ett antal fridlysta fågelarter: grönbena, järpe, spillkråka (även rödlistad, nära hotad, NT) och tjäder. Inga ytterligare arter, utöver de som noterats i samband med inventeringarna för vindkraftsanläggningen, observerades vid naturvärdesinventeringen. 40(92)

41 Berörda intressen En sammanfattning av genomförda inventeringar som genomförts för vindkraftsanläggningen Markbygden etapp 2 finns nedan i Tabell 3. Tabell 3. Sammanfattning av genomförda fågelinventeringar för vindkraftsanläggning Markbygden Etapp 2. Inom parentes anges kategori på nationella rödlistan (NT nära hotad, VU sårbar, EN hotad, CR akut hotad). Om ingen rödlistekategori anges bedöms arten vara livskraftig (LC) enligt den nationella rödlistan. Vidare anges inom parentes om arten är upptagen i bilaga 1 i Artskyddsförordningen (ArtF) Typ av fågel Rovfåglar Förekomst Kungsörn (NT, ArtF): Häckar med några par i Markbygdenområdet. Yngre, icke-häckande besöker trakten främst under vinterhalvåret. Området för Etapp 2 berör två etablerade kungsörnsrevir. Örnar från reviren har endast vid enstaka tillfälle rört sig närmare Etapp 2 än 4 km, aldrig närmare än 2 km. De nyttjar inte området Etapp 2 regelbundet. Andra rovfågelarter, förekomst bedöms gles. Några arter nämns dock: Havsörn (NT, ArtF), observerade sträckningar över Etapp 2, inga revir i närheten av området. Pilgrimsfalk (NT, ArtF), häckar i närheten av Markbygdenområdet, inga par etablerade inom Etapp 2 eller dess omedelbara närhet Fiskgjuse (ArtF), observerats inom Etapp 2, dock inte med några tecken på boplatser. Bivråk (NT, ArtF), observerats häckande i Etapp 1 (etappen sydost om Etapp 2). Tveksamt med lämplig häckningsmiljö i Etapp 2. Fjällvråk (NT), inga observationer, antas kunna häcka med enstaka par inom etapp 2, enstaka flyttande fåglar kan passera genom området vår och höst. Blå kärrhök (NT, ArtF), inga observationer, antas kunna häcka med enstaka par inom etapp 2, flyttande fåglar passerar genom området vår och höst. Stenfalk (ArtF), antas häcka med enstaka par, dock ej observerad i inventeringar. Vadar- och våtmarksfåglar Myrhäckande fåglar med tätare stammar inom Etapp 2: dalripa, trana (ArtF), ljungpipare (ArtF), enkelbeckasin, småspov, gluttsnäppa, grönbena (ArtF), gulärla och videsparv (VU). Gulärla och grönbena är de vanligast förekommande arterna. Brushane (VU, ArtF), häckande, förekommer regelbundet med enstaka par. 41(92)

42 Utöver ovan nämnda arter identifierades på myrar i och nära Etapp 2: sångsvan (ArtF), orre (ArtF), tretåig hackspett (NT, ArtF), storspov (NT) och tornseglare (NT, ArtF). I näringsfattiga skogssjöar och tjärnar häckar sångsvan (ArtF), storlom (ArtF), knipa samt troligtvis fiskmås och drillsnäppa (ArtF) med några par vardera. De utgör också fiskeplatser för fiskgjuse (ArtF). Observationer av storlom har gjorts i följande större sjöar i och nära utbyggnadsområdet Etapp 2: - Holmträsket - Stavaträsket - Manjärvträsket Salskrake (ArtF), inga observationer, antas kunna häckande med enstaka par eller som rastande enstaka exemplar. Skogslevande fåglar Några av de vanligaste arterna är trädpiplärka, rödstjärt, lövsångare, bofink och bergfink. Göktyta, antas förekomma sparsamt som häckfågel. Goda stammar finns av alla i regionen förekommande skogshöns: tjäder (ArtF), orre (ArtF), järpe (ArtF) och dalripa. Närmaste spelplats för tjäder 500 meter från Etapp 2. Miljöer där hönor och kycklingar kan söka föda i skydd för rovdjur finns dock på relativt många platser inom Etapp 2. Dessa områden är viktiga för tjäderns produktion. Tretåig hackspett (NT, ArtF) kan finnas i kantzoner mot våtmarker och vattendrag samt i kvarlämnad gammelskog. Spillkråka (NT, ArtF), häckar sparsamt i området. Lavskrika (ArtF) förekommer mer sällsynt i området. Gråspett (ArtF), kan häcka i asprika branter och sluttningar samt på hyggen. Av ugglor är pärluggla (ArtF) den vanligast förekommande arten, häckar sparsamt spridd i området. Sparvuggla (ArtF) finns troligtvis i små antal, liksom något enstaka par av hökuggla (ArtF). Skogarna bedöms dock, på grund av brist på lämpliga boplatser, vara fattiga på ovanligare ugglearter som hökuggla (ArtF), slaguggla (ArtF) och lappuggla (NT, ArtF). Jorduggla (ArtF) bedöms kunna häcka med något par på myrarna inom området under år med god gnagartillgång. 42(92)

43 Bland värdefulla skogsmiljöer utmärker sig sex områden som extra skyddsvärda för fågellivet. Områdena är Dubblabergen, Sodokberget, Södra Stenberget, Långtjärnberget, Nymyrberget och Stor-Huvberget. Övriga, mer allmänt häckande arter Törnskata (ArtF), har observerats med en individ. Rosenfink (VU), ortolansparv (VU, ArtF), kan ha enstaka förekomster Skadeförebyggande åtgärder Inga ingrepp kommer att göras i nyckelbiotoper, biotopskydd eller skogsbestånd som bedömts hysa högt naturvärde (klass 1 och klass 2 i inventeringarna för vindkraftsanläggningen). De flesta våtmarker med högt naturvärde (från inventeringarna för vindkraftsanläggningen), inklusive ett skyddsavstånd om 20 meter till dessa, kommer också att kunna undvikas. På så sätt sparas många våta, risiga miljöer av betydelse för fågellivet. Undantaget är en våtmark av klass 2 vid Storslyet som korsas av en av ledningarna. I avsnitt ovan beskrivs skadeförebyggande åtgärder vid denna våtmark. Även vid passager över vattendrag sker skadeförebyggande åtgärder för att bibehålla fuktiga kantzonsmiljöer. Till identifierade kungsörnsbon hålls ett avstånd på minst 5 km. Ledningarna är försedda med hängisolatorer så att det inte föreligger någon risk för strömgenomföring för fåglar som sätter sig på ledningsstolparna. Inför byggnation kommer MBNV att låta genomföra en analys av om det finns behov av att förse ledningarna med s.k. fågelavvisare, för att minska risken att sjö- och våtmarksfåglar, skogshöns, rovfåglar och ugglor kolliderar med ledningarna. För byggnation av vindkraftsanläggningen Markbygden etapp 2 finns villkorat att man innan byggstart ska samråda med tillsynsmyndigheten beträffande vid vilka tidpunkter byggnads-och anläggningsarbeten kan utföras så att häckning för våtmarksfåglar och storlom inte påverkas negativt. Vidare ska samråd hållas beträffande på vilka avstånd från häckningsplatser som byggnads- och anläggningsarbeten kan utföras under häckningstid så att häckningen inte påverkas negativt. MBNV föreslår att samma villkor gäller för de planerade 150 kv ledningarna Konsekvensbedömning portalstolpe I tillståndsärendet för vindkraftsanläggningen Markbygden etapp 2 gjordes, i MKB:n som utgjorde bilaga till tillståndsansökan, konsekvensbedömningar för ett flertal fågelarter. Dessa sammanfattas nedan i Tabell 4. I konsekvensbedömningen togs även hänsyn till påverkan från uppsamlingsnätet inom vindkraftsanläggningen, i uppsamlingsnätet ingår de planerade 150 kv ledningarna. Sträckningarna för dessa var dock inte bestämda, bedömningen gjordes därför utifrån de skadeförebyggande åtgärder som ska vidtas, exempelvis att värdefulla naturmiljöer undantas från etablering. 43(92)

44 I MKB:n för vindkraftsanläggningen räknade man med ett luftledningsnät på km, detta kan jämföras med de planerade ledningarnas totala längd på ca 22 km. Förutsättningen var också en upp till 100 meter bred skogsgata, att jämföra med skogsgatan för aktuella stolpar på meter. Med förutsättningarna i MKB:n för vindkraftsanläggningen blir markintrånget 500 ha (beräknat utifrån 50 km lång sträckning genom skogsmark och 100 meter bred skogsgata). I det aktuella fallet blir markintrånget betydligt lägre, ca 88 ha för portalstolpar och ca 72,3 ha för enbenta stolpar, se ovan i avsnitt och Aktuella stolptyper som beskrevs i MKB:n för vindkraftsanläggningen var portalstolpar med horisontalt placerade faslinor. Detsamma gäller för nu aktuella stolpar av portaltyp, se figurer i avsnitt 3.3 ovan. På så sätt minimeras risken att fåglar kolliderar med ledningarna. I MKB:n för vindkraftsanläggningen bedömdes konsekvenserna för de flesta arter som obetydliga (26 st). Konsekvenserna bedömdes i förhållande till påverkans storlek och det påverkade värdets betydelse enligt Figur 15 nedan. Figur 15. Graf som illustrerar förhållandet mellan påverkat intresses värde, påverkans omfattning och storleken på bedömd konsekvens. För tre arter bedömdes konsekvenserna av vindkraftsanläggningen bli små, kungsörn, ljungpipare och tjäder. Konsekvenserna för tornseglaren bedömdes som små till obetydliga. För tre arter bedömdes påverkan som obetydliga till inga respektive obetydliga eller inga, rosenfink, bivråk och smålom. Konsekvenserna bedömdes som obetydliga till positiva för göktyta, ortolansparv och törnskata. 44(92)

45 Tabell 4. Konsekvensbedömning fågelarter, från miljökonsekvensbeskrivning tillhörande Markbygden etapp 2. Fågelarterna redovisas i bokstavsordning. Fågelart Bivråk Blå kärrhök Brushane Drillsnäppa Fiskgjuse Fjällvråk Gråspett Grönbena Göktyta Havsörn Hökuggla Jorduggla Järpe Kungsörn Lappuggla Ljungpipare Orre Ortolansparv Pilgrimsfalk Pärluggla Rosenfink Salskrake Slaguggla Smålom Sparvuggla Spillkråka Stenfalk Konsekvenser Obetydliga eller inga Obetydliga Obetydliga Obetydliga Obetydliga Obetydliga Obetydliga Obetydliga Obetydliga till positiva Obetydliga Obetydliga Obetydliga Obetydliga Små Obetydliga Små Obetydliga Obetydliga till positiva Obetydliga Obetydliga Obetydliga till inga Obetydliga Obetydliga Obetydliga eller inga Obetydliga Obetydliga Obetydliga 45(92)

46 Storlom Storspov Sångsvan Tjäder Tornseglare Trana Tretåig hackspett Törnskata Videsparv Obetydliga Obetydliga Obetydliga Små Små till obetydliga Obetydliga Obetydliga Obetydliga till positiva Obetydliga 46(92) MBNV gör bedömningen att de aktuella ledningarna inte medför större konsekvenser för fågellivet, än de ovan nämnda. De medför snarare mindre konsekvenser då det i det aktuella fallet endast är ledningarna som ska bedömas, i Tabell 4 ovan redovisas konsekvenserna för hela vindkraftsanläggningen. Under byggtiden kan störningar i form av buller från maskiner förekomma likvärdigt med buller från en vanlig skogsavverkning. Under drifttiden kan underhåll behöva utföras på ledningarna. Störningarna är övergående och tidsbegränsade och då ledningarna byggs i ett område med en vindkraftsanläggning, som i sig medför en bullerpåverkan, bedöms påverkan på fågelfaunan som liten. Samråd ska dessutom hållas med tillsynsmyndigheten, kring tidpunkter för byggnads- och anläggningsarbeten samt avstånd från häckningsplatser, så att häckning för våtmarksfåglar och storlom inte påverkas negativt. De totala konsekvenserna på fågellivet bedöms som små Konsekvenser enbenta stolpar Alla enbenta stolpar har vertikalt placerade faslinor, se figurer i avsnitt 3.3 ovan. Jämfört med portalstolparnas horisontellt placerade faslinor kan detta innebära en större risk för att fåglar kolliderar med ledningarna, dels pga. av att faslinorna blir mindre synliga och dels pga. av att hindret blir mer utspritt i vertikal led. Det är dock svårt att hitta entydiga svar i hittillsvarande forskning kring hur stor riskökningen är för kollision vid vertikalt placerade faslinor jämfört med horisontellt placerade linor. I övrigt är alla förutsättningar i stort sett lika gällande påverkan. För störningar under byggtiden se ovan i avsnitt De totala konsekvenserna på fågellivet bedöms som små även vid ett utförande med enbenta stolpar. För fågelarter som är överrepresenterade vid kollisioner med luftledningar, exempelvis skogshöns, bedöms konsekvenserna bli större vid detta utförande. I Tabell 5 nedan redovisas konsekvensbedömningar för de arter där ökad

47 kollisionsrisk bedöms innebära en avvikande konsekvensbedömning jämfört med portalstolpar. Tabell 5. Konsekvensbedömning för ett utförande med enbenta stolpar. I tabellen redovisas fågelarter för vilka bedömningen avviker från miljökonsekvensbeskrivning tillhörande Markbygden etapp 2. Fågelarterna redovisas i bokstavsordning. Fågelart Järpe Orre Storlom Sångsvan Tjäder Trana Konsekvenser Små Små Obetydliga till små Små Små till måttliga Små Kumulativa konsekvenser De planerade ledningarna planeras inom ett område som ska tas i anspråk för en stor vindkraftsanläggning med erhållet miljötillstånd. Den kumulativa påverkan på fågellivet består i anläggningens samlade intrång i lämpliga habitat, den sammantagna risken för fåglar att förolyckas vid vindkraftverken och ledningarna, samt den samlade störning som mänsklig aktivitet innebär under byggnation och drift av anläggningen. Ledningarna är dock en konsekvens av den planerade stora anläggningen och var med i tillståndsprövningen för denna. Anläggningens samlade konsekvenser på fågellivet bedömdes i ansökan för anläggningen som små Kulturmiljö Allmän beskrivning Ledningarna är belägna inom ett område som har bebotts av samer. Lämningar efter deras verksamhet finns spridda runtomkring i Markbygden. Från 1600-talet uppmuntras kolonisation av Norrlands inland men den kommer igång i stora delar av Markbygden först efter mitten av 1800-talet. Då sprids nya små jordbruk i skogslandet, med skogsbruk som en viktig del av inkomsten. Under denna tid anläggs vägar inom det aktuella projektområdet Genomförd utredning I augusti 2017 genomfördes en arkeologisk utredning runt Holmträskets norra och västra delar, där huvudalternativet passerar, se bilaga 6. Utredningen genomfördes då området tidigare, av Länsstyrelsen i Norrbottens län, identifierats som ett intressant område ur kulturmiljösynpunkt. 47(92)

48

49 Figur 16. Berörda kulturlämningar huvudalternativ Skadeförebyggande åtgärder Den aktuella fornlämningen FM 1 kommer att snitslas ut i terrängen så att hänsyn kan tas till denna. Lämningen ligger ca 70 meter från ledningen, den kommer således att hamna utanför den avverkade skogsgatan. Länsstyrelsen kommer att kontaktas för definition av lämningens villkorsområde, det skyddsområde som omger lämningen. Om det visar sig att ledningen berör det lagskyddade fornlämningsområdet ( villkorsområdet för lämningen) kommer tillstånd enligt 2 kap. kulturmiljölagen att behöva sökas för ingrepp i 49(92)

50 50(92) detta. Lämpliga skadeförebyggande åtgärder, såsom motormanuell avverkning, görs vid behov efter diskussion med länsstyrelsen. Härden som enligt den utförda arkeologiska utredningen bedöms som en övrig kulturhistorisk lämning (FM 2) ligger ca 15 meter från ledningen. Den kommer således troligtvis att hamna inom den skogsgata som behöver avverkas för ledningen. Lämningen kommer att snitslas ut i terrängen. Avverkning vid denna kommer att ske motormanuellt. Inga stolpplaceringar, eller körning med maskiner, kommer att ske i vid lämningen. Den aktuella färdvägen (FM 3) kommer också att markeras i terrängen. Körning med maskiner kommer inte att ske på färdvägen, varken vid skogsavverkning eller vid byggnation av ledningen. Inga stolpar kommer att placeras på vägen. Om det i samband med byggnationen av ledningarna skulle påträffas någon lämning som kan antas vara en fornlämning kommer den del av arbetet som berör lämningen avbrytas och fyndet anmälas till länsstyrelsen enligt kulturmiljölagen 2 kap. 10. Vid underhåll av skogsgatan, under drifttiden, kommer de tre kulturlämningarna återigen att markeras. Ingen körning av maskiner i kommer att ske vid dessa Konsekvensbedömning Ledningssträckningen mellan Dubblabergen och Lillberget har justerats efter fyndet av färdvägen vid Holmträsket. Den aktuella ledningen bedöms inte påverka de tre kulturhistoriska lämningarna, vare sig under byggnation eller under drifttiden, med ovan nämnda skadeförebyggande åtgärderna. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms således som obetydliga Friluftsliv & turism Allmän beskrivning Området där ledningarna planeras består idag mest av skog och myrmark. Den orörda naturen, om man bortser från skogsbruket, kommer att förändras när vindkraftsanläggningen Markbygden etapp 2 färdigställs. Nya skogsgator kommer, tillsammans med de planerade vindkraftverken och tillhörande nya vägar, att förändra intrycket av området för de besökare som vill uppleva orörda skogsmarker. Det friluftsliv som bedrivs idag i området bedöms huvudsakligen utgöras av jakt, fiske, bär- och svampplockning samt snöskoteråkning Berörda intressen Ledningarna berör inga utpekade intressen för friluftslivet. Fem jaktlag berörs av ledningarna. I närområdet finns även de två naturreservaten Dubblabergen och Sodokberget som erbjuder vildmarksupplevelser Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms behövas.

51 Konsekvensbedömning Tillfälliga störningar i form av buller, avgaser och ökad trafik i närområdet uppkommer när en ny luftledning ska byggas. Störningarna kan lokalt bli omfattande under vissa perioder av byggnationen men är övergående. De planerade ledningarna bedöms inte störa upplevelsen av orörd vildmark inom de båda naturreservaten. De planerade vindkraftverken inom vindkraftsanläggningen planeras betydligt närmare reservaten. De planerade ledningarna berör inga utpekade intressen för friluftslivet. Då ledningarna planeras inom ett område där storskalig vindkraftsproduktion planeras bedöms konsekvenserna för friluftslivet som obetydliga Rennäring Allmän beskrivning Området där ledningarna planeras används av Östra Kikkejaur skogssameby. Några km åt nordost finns Semisjaur-Njarg samebys renbetesmarker, men de påverkas inte av ledningarna. Vindkraftsbolaget har åtagit sig ett uppföljningsprogram som ska följa upp hur vindkraftsanläggningen påverkar rennäringen inom projektområdet. Uppföljningen innehåller dels påverkan under tiden för byggnads- och anläggningsarbetena samt under driften, i jämförelse med förhållandena innan projektstart. Avrapportering till länsstyrelsen sker årligen fram till programmets slut Berörda intressen Ledningarna berör Östra Kikkejaurs vinterbetesland. Renskötsel bedrivs inom området för vindkraftsanläggningen Markbygden Etapp 2 under olika delar av vinterhalvåret från år till år. Inga riksintressen för rennäringen berörs av ledningarna. Östra Kikkejaur är en skogssameby som bedriver renskötsel från områdena väster om Moskosel och österut till kusten vid Piteå. Skogssamebyar har sina åretruntmarker ovanför lappmarksgränsen och sina vinterbetesmarker nedanför denna gräns. Nyttjandet av området varierar mycket från år till år beroende på bl.a. vind- och snöförhållanden. Samebyns vinterbetesmarker täcker Etapp 2. Inga strategiska områden eller riksintressen för rennäringen berörs av de planerade ledningarna Skadeförebyggande åtgärder Östra Kikkejaur skogssameby har genom ett avtal med Markbygden Vind AB kommit överens om åtgärder och ersättning för den påverkan vindkraftsanläggningen med tillhörande infrastruktur, där planerade ledningar ingår, ger. Samebyn kompenseras fullt ut för de extra kostnader som eventuellt kan uppkomma till följd av vindkraftsetableringen, vilket inkluderar planerade 150 kv ledningar. 51(92)

52 Överenskommelsen innefattar att byggnation även får ske vintertid. Inför och under byggnationen av ledningarna ska samebyn hållas välinformerad. Inga nya skadeförebyggande åtgärder föreslås utöver det som redan avtalats enligt ovan. Figur 17. Renar på en skogsbilväg inom projektområdet Konsekvensbedömning Renar störs mer eller mindre av olika typer av exploateringar som t ex kraftledningar, vägar och bebyggelse. Det är främst vajor med kalv som drabbas av den kanteffekt som det störande inslaget medför och effekten har kunnat påvisas på ett stort avstånd. Dock visar studierna stora variationer i resultaten beroende på typen av ingrepp, årstider, väderförhållanden, tamhetsgrad samt kön och ålder hos enstaka individer. Den faktor som dock visat sig ha den största påverkan på renar är nivån på den mänskliga aktiviteten, inte den störning som själva anläggningen ger. Det medför att den största påverkan kommer att ske under byggandet av ledningarna. Konsekvenserna för rennäringen bedöms som små. Skogsgator används ofta för skoteråkning, som kompakterar snön och skapar attraktiva leder för renarna. I värsta fall kan en kraftledning därmed öppna upp en oönskad passage i ett vinterbetesområde som gör det svårare för renskötarna att bevaka hjorden. Erfarenheter från renskötare är också att ledningsgator ofta används som skoterleder, vilket stör betande renar, men kan även medföra att renarna vandrar ut ur betesområden då de följer skoterspåren. Störningen orsakar extraarbete för berörd renskötare, dels ska 52(92)

53 huvudhjorden kantbevakas, dels ska de spridda renarna återsökas och hämtas tillbaks till den egna huvudhjorden. Det storskaliga skogsbruket i området har redan påverkat renbetesmarkerna negativt. Avtal gällande kompensationsåtgärder, för vindkraftsanläggningen med tillhörande infrastruktur (bl.a. aktuella ledningar) finns med berörd sameby. Renarna kan fortsatt beta i kraftledningsgatorna efter driftsättning. Konsekvenserna för rennäringen bedöms som små Kumulativa konsekvenser Under anläggningstiden av den planerade kraftledningen kan buller och andra störningar uppkomma som lokalt påverkar förutsättningarna att bedriva renskötsel. Tillsammans med störningar från annan verksamhet som bedrivs i området samt eventuellt rovdjurstryck mm som påverkar renarnas vinterbete, kan den kumulativa påverkan under anläggningsfasen av planerad ledning medföra att renar undviker området under vinterbetet. Den planerade vindkraftsetablering, som de planerade ledningarna är en del av, omfattar en stor markareal. Om hela denna yta grovt räknas som förlorat vinterbete innebär etableringen att en ansenlig areal inte längre kan utnyttjas för näringen. Det finns studier av renars rörelser i anslutning till vindkraftparker som visar att renar i större utsträckning undviker dessa vindkraftparker efter etablering. Resultaten indikerar också att renar undviker att uppehålla sig i större områden som ansluter till vindkraftparker och anslutande kraftledningar, vilket skulle innebära ytterligare påverkan på renarnas vinterbete. Eftersom de aktuella ledningarna är lokaliserade inom vindkraftsanläggningens etableringsområde bedömer MBNV att ledningarna i sig inte medför någon kumulativ påverkan på tillgängligt vinterbete i området Övrig markanvändning Allmän beskrivning Utöver rennäringen är skogsbruket det enskilt största markanvändningsområdet i ledningarnas omgivning. Inga kända mineralbrytningar eller täkter berörs av ledningarna Berörda intressen En stor andel produktiv bolagsmark (Sveaskog AB) berörs av ledningarna Skadeförebyggande åtgärder Inga särskilda åtgärder planeras vidtas för storskogsbrukets del. Sveaskog är den enskilt största markägaren som berörs av de planerade ledningarna. MBNV har, som nämns ovan, tecknat nyttjanderättsavtal med option om arrende för vindkraftverk, inkluderat rätt att bygga elledning inom arrendeområdet. 53(92)

54 Konsekvensbedömning portalstolpar Luftledningarna med portalstolpar innebär att ca 88 ha skogsmark behöver avverkas och undantas från skogsbruk (beräknat utifrån ca 22 km sträckning genom skogsmark och ca 40 meter bred skogsgata). De totala konsekvenserna för övrig markanvändning bedöms som små Konsekvensbedömning enbenta stolpar Luftledningarna med enbenta stolpar innebär att ca 72,3 ha skogsmark behöver avverkas och undantas från skogsbruk (beräknat utifrån ca 22 km sträckning genom skogsmark och ca 33 meter bred skogsgata). Detta medför ett mindre markintrång än för portalstolparna. De totala konsekvenserna för övrig markanvändning bedöms som små även för de enbenta stolparna Kumulativa konsekvenser Skogsbruket bedöms i huvudsak kunna bedrivas som tidigare i området även efter vindkraftsetableringen. Ett visst arealbortfall för skogsbruket uppstår inom vindkraftsanläggningen till följd av etableringen av vindkraftverk, internt ledningsnät, nya tillfartsvägar samt breddning av befintliga vägar. Den andel av vindkraftsanläggningens totala yta som behöver avverkas är dock relativt begränsad och marken upplåts frivilligt av berörda fastighetsägare. Som helhet betraktat bedöms etableringen innebära en relativt liten påverkan på det skogsbruk som bedrivs i området. Bedömningen bygger på att etableringen är utspridd inom ett stort område som till största del består av brukad skogsmark Geologi och grundvatten Allmän beskrivning Ledningarna löper huvudsakligen genom terräng med morän och torvmarker med inslag av våtmarker. Ledningarna berör inga specifika intressen för geologi- och grundvatten Skadeförebyggande åtgärder Tankning och service av maskiner ska i största möjliga mån ske på plats särskilt avsedd för ändamålet. Vid tankning utanför sådana platser ska tankning ske med slutet system. Saneringsutrustning för oljeläckage ska finnas i alla arbetsmaskiner och fordon samt vid förvaringsställen och tankningsplats. Drivmedelscisterner ska vara besiktigade och typgodkända. Utrymmen för förvaring och hantering av kemikalier ska vara försedda med tak och ha golv av ogenomsläppligt material, sakna golvbrunnar och vara invallade. 54(92)

55 Konsekvensbedömning SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) har i samrådet meddelat att de inte har något att erinra då de föreslagna alternativen löper över moränterräng och berg utan några, av dem kända, speciellt skyddsvärda objekt. Under avverkning av skogsgata, samt byggnation av ledningarna, finns risk för markskador till följd av terrängkörning med arbetsmaskiner i skogsgatan, som på sikt kan förändra markens hydrologi. Risken minimeras dock genom att arbeten kommer att genomföras på tjälad mark om så är möjligt, eller annars med användning av stockmattor eller liknande. De schaktarbeten som görs vid stolpplatserna för att förankra stolparna är relativt små och bedöms inte medföra negativ påverkan på markgeologin eller på de hydrologiska förhållandena i marken. Eventuella överblivna massor fördelas jämt kring stolpen och marken jämnas till efter att stolpen har rests. Inga överskottsmassor lämnas i värdefulla naturmiljöer. En liten potentiell risk finns för att läckage av oljor och drivmedel från arbetsmaskiner som används under byggnation och i samband med skogligt underhåll eller ledningsunderhåll under driftskedet, kan förorena mark samt yt- och grundvatten. Risken bedöms dock som mycket liten, med ovan nämnda skyddsåtgärder, och motsvarar den risk som förekommer i samband med mekaniserat skogsbruk som bedrivs i området. De träportalstolpar som är ett av stolpalternativen kommer att impregneras med kreosot eller kopparsalt. Från kraftledningsstolpar kan viss urlakning av kreosot till omkringliggande jordlager äga rum. Urlakningen är mycket begränsad och är inte beroende av marktyp. Mindre beståndsdelar är vattenlösliga och transporteras i jordlagren där de bryts ned biologiskt av mikroorganismer och sedan avdunstar till luften. Större beståndsdelar har mycket låg vattenlöslighet och binder starkt och snabbt till jordpartiklar, vilket medför att dessa beståndsdelar stannar i jorden i direkt närhet av stolpen. Kreosotbehandlade stolpar har i Sverige visat sig ha mycket lång livslängd, över 50 år, vilket tyder på att kreosoten stannar i stolpen eller lämnar den mycket långsamt. Studier visar även att jordprover tagna endast cm i sidled samt 80 cm i djupled från kreosotimpregnerade stolpar innehåller samma mängd kreosotämnen som förekommer i naturliga bakgrundshalter (Holmroos Analys av kreosotstolpar i Simlångsdalen efter 40 års exponering i fält; Jernlås Status Report on Soil Contamination in the Proximity of Creosote-Treated In- Swerview Utility Poles in Sweden). Det finns inga vattenskyddsområden, vattentäkter, brunnar eller källor för dricksvattenuttag i området. Genom att undvika stolpplacering i och i direkt anslutning till vattendrag minimeras risken för urlakning av kreosotämnen till vatten. Impregnering av kopparsalt och olja har samma aktiva ämne (koppar) som det tryckimpregnerade virke som saluförs i den allmänna bygghandeln, men med en kompletterande impregnering av olja för att ge träet bättre vattenavvisande egenskaper. 55(92)

56 För närvarande pågår fördjupad analys och utvärdering av impregneringsmetoden för att säkerställa att denna optimeras för det aktuella användningsområdet. Grundämnet koppar är naturligt förekommande i naturen och är ett essentiellt näringsämne för både växter och djur. Koppar är mycket vanligt förekommande i vår vardag och används i dricksvattenledningar, som plåtdetaljer på byggnader, som utsmyckning m.m. I mycket höga halter är dock koppar toxiskt och kan skada lever, njurar och immunförsvar. Koppar är inte cancerogent. Koppar binder mycket starkt till organiska material och transporten av ämnet i mark och vatten sker till stor del som lösta humuskomplex. Koppar förekommer till största delen i former med låg biotillgänglighet. Olika organismgrupper skiljer sig med avseende på förmågan att reglera koppar intracellulärt, vilket medför att känsligheten för koppar varierar markant mellan olika organismgrupper. Toxiciteten av koppar för olika organismgrupper avtar generellt enligt: bakterier > svamporganismer > växtplankton > högre växter. Att kopparimpregneringen kompletteras med oljeimpregnering syftar till att ytterligare minska vatteninträngningen i trästolpen, vilket i sig ökar stolpens livslängd. En minskad vatteninträngning medför dessutom att urlakningen av koppar minimeras. Oljan är en blandning av vegetabiliskoch mineralolja utan toxiska egenskaper. Kopparsalt som impregneringsmedel är framförallt bättre ur arbetsmiljösynpunkt jämfört med kreosot. Det är dock ovisst om kopparsaltimpregnering är möjligt att genomföra för dessa grova stolpar, och det finns en stor osäkerhet kring livslängden av stolpar med kopparsulfatimpregnering. Konsekvenserna för geologi och grundvatten bedöms som små Infrastruktur Allmän beskrivning De planerade ledningarna berör ett antal skogsbilvägar. Ledningen mellan Dubblabergen och Stavaliden kommer att passera väg 543. Inom Markbygden etapp 2 har totalförsvaret flera intressen, som på många andra platser i Sverige. Ledningen påverkar dock inte dessa Berörda intressen Ledningarna berör i övrigt inte några specifika intressen för infrastrukturen i området Skadeförebyggande åtgärder För korsning av väg 543 kommer tillstånd att sökas hos Trafikverket. Trafikverkets regler för hur kraftledningar placeras i förhållande till väg kommer att följas. Övriga vägkorsningar kommer att ske i samråd med berörda väghållare. Nyttjande av enskild väg i samband med byggnation kommer att regleras genom avtal med väghållaren. 56(92)

57 Om körskador på vägar skulle uppkomma i samband med byggnation kommer väghållaren ersättas och skadan repareras snarast Konsekvensbedömning Med ovan nämnda skyddsåtgärder bedöms konsekvenserna för infrastrukturen som obetydliga Bebyggelse/Boendemiljö Allmän beskrivning De planerade ledningarna går i nästan helt obebyggd mark. Närmaste bostadshus är beläget ca 1,2 km från ledningen på sträckan Dubblabergen-Björkmyran. Det är glest med bostadshus i närområdet för vindkraftsanläggningen Markbygden Etapp 2. Närmaste byar är Koler, Långträsk, Storsund och Åträsk Berörda intressen Ett antal mindre byggnader, som nyttjas som jakt- och fiskekojor, ligger mitt i eller i omedelbar anslutning till vindkraftparken. Nyttjandet av dem är dock inte att betrakta som fritidshus Magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater såsom hårtork och dammsugare. För luftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Markförlagda kablar orsakar normalt inga elektriska fält i omgivningen. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att diskutera i föreliggande MKB. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (µt) och styrkan beror på fasledarnas inbördes placering och avståndet mellan ledarna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktion och förbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. För markförlagda ledningar är avståndet mellan faserna litet och förhöjda magnetfält återfinns i princip bara precis ovanför ledningarna. Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar ofta vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar 57(92)

58 avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida, finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. Strålsäkerhetsmyndigheten anser därför att man vid samhällsplanering ska tillämpa den försiktighetsprincip som myndigheten rekommenderar, som innebär att onödig exponering för strålning ska begränsas om det kan ske till rimliga kostnader och konsekvenser. Särskilt viktigt är det att platser där barn vistas under längre tid inte har onödigt starka magnetfält. MBNV har som mål att följa denna försiktighetsprincip. I en studie från 2012 har Strålsäkerhetsmyndigheten kunnat konstatera att magnetfält upp till 0,2 µt är att betrakta som normala i boendemiljöer Magnetfält för aktuella ledningar För aktuella luftledningar har teoretiska magnetfältsvärden beräknats baserat på en driftspänning om 150 kv och en förväntad maximal årsmedelströmlast. Beräkningar har gjorts för två sträckor. Den första är från Dubblabergen till den punkt där ledningarna delar på sig, här går ledningarna parallellt vilket ger det högsta magnetfältet. Denna sträcka är dock endast 750 meter lång. Därför har beräkningar tagits fram även för sträckan Dubblabergen-Stavaliden/Björkmyran, som har den högsta förväntade årsmedelströmlasten av de sträckor där ledningarna går var för sig. Beräkningarna har gjorts för utförande i portalstolpar med horisontell fasplacering (maximalt fasavstånd 5,5 meter), då detta ger högre magnetfält än enbenta stolpar. Beräkningarna är gjorda för maximalt nedhäng av linorna, då dessa hänger 6,5 meter ovanför marken. På så sätt redovisas det fall där magnetfältet är som högst. På sträckan Dubblabergen - förgreningen, är förväntad årsmedelströmlast 2312 A. På sträckan förgreningen Stavaliden/Björkmyran är förväntad årsmedelströmlast 1541 A. Strömlasten är ett beräknat årsmedelvärde utifrån prognostiserad framtida strömöverföring. De aktuella ledningarnas strömöverföring kommer vara helt beroende av den vindenergi som produceras i Markbygden etapp 2. Beräkningsresultatet avser 1,5 meter över marknivå. I Figur 18 och Figur 19 nedan redovisas magnetfältets utbredning i sidled från ledningarnas centrum. För sträckan med gemensamma ledningar innehålls 0,4µT >110 meter från ledningsgatans centrum, för sträckan med endast en ledning erhålls samma värde vid 85 meter från ledningens centrumlinje. 58(92)

59 Figur 18. Beräknat magnetfält för de planerade ledningarna där de går i två parallella portalstolpar, Dubblabergen förgreningen. Figur 19 Beräknat magnetfält för den planerade ledningen på sträckan förgreningen Stavaliden/ Björkmyran. 59(92)

60 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella Konsekvensbedömning Då ingen bebyggelse finns i närheten av de planerade ledningarna blir de direkta konsekvenserna för bebyggelse och boendemiljö obetydliga. 12 Berörda intressen och konsekvensbedömning alternativ sträckning 12.1 Landskapsbild Allmän beskrivning Se beskrivning i avsnitt ovan Berörda intressen Se avsnitt ovan Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella Konsekvensbedömning För beskrivning av konsekvenser för landskapsbilden se avsnitt ovan. Till skillnad från huvudalternativet går dock den alternativa sträckningen till större del i utkanten av vindkraftsanläggningen, till stor del utanför de områden där vindkraftverk planeras. På så sätt får ledningarna en större enskild påverkan på landskapsbilden i området. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms dock som små även för den alternativa sträckningen Naturmiljö, flora och fauna Allmän beskrivning Se beskrivning i avsnitt ovan Intressen i närheten av ledningarna Området som påverkas av de förordade sträckningarna hyser ett flertal våtmarker från våtmarksinventeringen, VMI i Tabell 1 nedan. Flera av dessa har högt eller mycket högt naturvärde. Vid tidigare genomförda inventeringar av området, inom tillståndsärendet för vindkraftsanläggningen Markbygden etapp 2, har flera värdefulla våtmarksområden inventerats utöver de som redan identifierats inom våtmarksinventeringen. Dessa ligger till stor del inom de redan identifierade våtmarkerna. I inventeringarna kopplade till 60(92)

61 vindkraftsanläggningen identifierades också ett flertal värdefulla skogsmiljöer. Områdena från inventeringar för vindkraftsanläggningen benämns NVI i Tabell 1 nedan. Redan kända intressen för naturmiljön, inom 100 meter från ledningarna, beskrivs nedan i Tabell 7 i slutet av detta avsnitt samt visas på karta i bilaga 4. MBNV vill betona att den naturvärdesinventering som genomförts har skett av en korridor längs med det i samrådet förordade alternativet för de planerade ledningarna, för detaljer se bilaga 5. Motsvarande värden som påträffats vid inventeringen återfinns med allra största sannolikhet även i området längre från ledningen, dvs. även vid och i närheten av den alternativa sträckningen. Fyra av de identifierade naturvärdesobjekten finns i närheten av de alternativa sträckningarna, tre områden och ett vattendrag. De tre andra vattendragen, identifierade i naturvärdesinventeringen, berörs indirekt då den alternativa sträckningen passerar bäckarna en kort sträcka från den inventerade sträckan. Områdena från naturvärdesinventeringen benämns NVO i Tabell 1 nedan. Dubblabergen-Lillberget Nära startpunkten, vid Dubblabergens transformatorstation, korsar ledningen vid fyra tillfällen Dubblabäcken. Bäcken är en del av Piteälvens Natura 2000-område (N2000 1) och omges av strandskydd (Strand 1). Bäcken är också, inom naturvärdesinventeringen, identifierad som ett vattendrag med påtagligt naturvärde (NVO 46). Vid Dubblabäcken passerar ledningen även en sumpskog där gran dominerar (Sump 2). Vid Holmträsket går ledningen i närheten av en myr (VMI 2) med mycket högt naturvärde. Här finns också två objekt från genomförd naturvärdesinventering. En trädbevuxen myr med främst gamla senvuxna granar (NVO 18), med högt naturvärde och ett mindre vattendrag, en bäckfåra med lövrika kanter och påtagligt naturvärde (NVO 43). Där ledningen passerar sydväst om Holmträsket passerar den en myr (NVI 12), inom inventeringar för vindkraftsanläggningen identifierad som en värdefull våtmark med högt naturvärde, och ett naturvärdesobjekt (NVO 5) med påtagligt värde som utgörs av en barrblandskog med granar, tallar och björkar. Ledningen korsar Flottabäcken och dess strandskyddsområde (Strand 3). Här tangeras också de västligaste delarna av Dammyran (VMI 7) som har vissa naturvärden. Bäcken är också, inom naturvärdesinventeringen, identifierad som ett vattendrag med påtagligt naturvärde (NVO 42) som består av ett porlande vattendrag med dyig botten. Innan ledningen viker av in mot den planerade transformatorstationen vid Lillberget korsas en ett sumpskogsområde (Sump 3) samt Manjärvmyran (VMI 3), en våtmark med högt naturvärde. Dubblabergen-Stavaliden-Björkmyran Även denna ledning korsar inledningsvis Dubblabäcken. Vidare korsas en sumpskog där gran dominerar (Sump 1). Nära sumpskogen passeras även en värdefull våtmark med högt naturvärde (NVI 1), bestående av en myr med gammeltallar. 61(92)

62 Vidare korsar ledningen Svanamyran, identifierad i våtmarksinventeringen, med vissa naturvärden (VMI 1). Från Hästberget rinner en bäck med många stenar och frodig vegetation runtomkring identifierat som ett vattendrag med högt naturvärde (NVO 47). Ledningen går längs med de västra delarna av Bänkermyran, en våtmark med vissa naturvärden (VMI 6). En värdefull våtmark med högt naturvärde från naturvärdesinventeringen (NVI 10) överlappar del av Bänkermyran, denna består av en blandmyr av sträng-flarktyp. Ledningen passerar Hjällmyran (VMI 4) som i våtmarksinventeringen bedöms ha mycket högt naturvärde. Avstickaren ner mot stationen Stavaliden går i närheten av en värdefull våtmark bestående av ett myrkomplex (NVI 8) med högt naturvärde. Figur 20. Utkanten av Hjällmyran (VMI 4). Strax söder om Stavaliden berör ledningen ett naturvärdesobjekt (NVO 38) med påtagligt naturvärde, bestående av ett hygge med sparade stora, mycket gamla, sälgar. Den sista sträckan fram till Björkmyran korsas en våtmark med vissa naturvärden, inre Stavamyran (VMI 8) samt två sumpskogar (Sump 5 och Sump 6) bestående av blandskog/övrig fuktskog. Intill Björkmyran finns också en värdefull våtmark av högsta naturvärde (NVI 9), bestående av en blandmyr, samt sydöstra delen av en våtmark med mycket högt naturvärde, myrkomplexet Stavamyran (VMI 5). 62(92)

63

64 NVO 42 Naturvärdesobjekt, inventering 2017 Ett porlande vattendrag med dyig botten och viss förekomst av stenar och död ved. Runtom salixbuskar och höga tuvor av gräs och halvgräs. Påtagligt naturvärde. VMI 3 Våtmarksinventeringen Manjärvmyran; 14 km V Koler 4919 Högt naturvärde Sump 3 Sumpskog Översilningsskog; lövskog, blandat eller ospec dominerar NVI 1 Naturvärdesinventering våtmarker Myrmosaik söder om Dubblabäcken E Myr med gammeltallar. Högt naturvärde. Sump 1 Sumpskog Kärrskog, gran dominerar VMI 1 Våtmarksinventeringen Svanamyran; 14 km NV Koler 4882 Vissa naturvärden NVO 47 Naturvärdesobjekt, inventering 2017 Rinnande vattendrag med många stenar och frodig vegetation runtomkring. Omges av ett bestånd av glasbjörk. Död ved i vattnet. Små svämplan. Högt naturvärde. VMI 6 Våtmarksinventeringen Bänkermyran; 9 km VNV Koler 4917 Vissa naturvärden NVI 10 Naturvärdesinventering våtmarker Myr sydväst om Nymyrberget Q Blandmyr av sträng-flarktyp. Högt naturvärde. VMI 4 Våtmarksinventeringen Hjällmyran; 5 km V Koler 4939 Mycket högt naturvärde NVI 8 Naturvärdesinventering våtmarker Myrkomplex vid Storslyet AO Högt naturvärde NVO 38 Naturvärdesobjekt, inventering 2017 Hygge med sparade stora mycket gamla sälgar. Flera rödlistade arter finns kvar som spår från tidigare skog. Kommer troligen utgå i en snar framtid. Påtagligt naturvärde 64(92)

65 VMI 8 Våtmarksinventeringen Inre Stavmyran; 3 km SV Koler 5017 Vissa naturvärden Sump 5 Sumpskog 9513 Övrig fuktskog, blandskog av löv och barr Sump 6 Sumpskog 9515 Övrig fuktskog, blandskog av löv och barr VMI 5 Våtmarksinventeringen Stavamyran; 6 km SV Koler 4983 Mycket högt naturvärde NVI 9 Naturvärdesinventering våtmarker Stavamyran AP Blandmyr. Högsta naturvärde, värdekärna Skadeförebyggande åtgärder Se avsnitt Konsekvensbedömning Gällande konsekvenser för Natura 2000-området vid Dubblabäcken, se kapitel 0 nedan. Avverkning av skog i ett vattendrags närområde kan eventuellt ge ökad belastning av näringsämnen och tungmetaller, orsaka grumling och igenslamning samt medföra förändrade hydrologiska förhållanden. Ökad ljusinstrålning till följd av avverkning i och intill vattendrag kan medföra en ökad vattentemperatur och algtillväxt i vattnet. Påverkan bedöms dock som liten då buskar och annan lågväxande strandnära vegetation behålls där ledningarna passerar över och intill vattendrag. Inga maskiner får heller köra i värdefulla vattendrag. För de två bäckarna med strandskydd, Dubblabäcken och Flottabäcken (Strand 1 och 3), samt de fyra värdefulla vattendragen som korsas av ledningarna (NVO 42, 43, 46 och 47) bedöms konsekvenserna bli små. Följande områden ligger långt från de planerade ledningarna, alternativt på andra sidan en befintlig väg, och kommer därmed inte att påverkas: Våtmarksinventeringens VMI 2, VMI 4 och VMI 5 De värdefulla våtmarkerna NVI 8, NVI 9, NVI 10 och NVI 12 Naturvärdesobjekt från naturvärdesinventeringen NVO 18 Ledningarna korsar tre områden från våtmarksinventeringen med vissa eller höga naturvärden (VMI 1, VMI 3 och VMI 8) samt de fem sumpskogarna Sump 1, Sump 2, Sump 3, Sump 5 och Sump 6. Två stycken områden från våtmarksinventeringen med mycket höga naturvärden tangeras eller berör till dess allra yttersta delar (VMI 7 och 65(92)

66 VMI 6). Med ovan nämnda skyddsåtgärder i blöta områden bedöms konsekvenserna för dessa områden som små. De yttersta delarna av en värdefull våtmark NVI 1, kommer troligtvis att beröras av den trädfria skogsgatan för en av ledningarna. Inga naturvärdesobjekt har identifierats, inom objektet, i den naturvärdesinventering som genomfördes. Med ovan nämnda skyddsåtgärder bedöms konsekvenserna för objektet som små. För de två objekten från naturvärdesinventeringen med påtagliga naturvärden som berörs av ledningen (NVO 5 och NVO 38) blir ovan nämnda skadeförebyggande åtgärder aktuella. Konsekvenserna för de berörda naturvärdesobjekten bedöms som små. De totala konsekvenserna för naturmiljön i området bedöms som små Fågelfauna Allmän beskrivning Se beskrivning i avsnitt ovan Informationsunderlag Se avsnitt ovan Berörda intressen Se avsnitt 0 ovan Skadeförebyggande åtgärder Se avsnitt ovan Konsekvensbedömning För beskrivning av konsekvenser för fågellivet se avsnitt och ovan. Till skillnad från huvudalternativet går dock den alternativa sträckningen till större del i utkanten av vindkraftsanläggningen. På så sätt får ledningarna en större enskild påverkan på fågellivet i området. Konsekvenserna för fågellivet bedöms som måttliga för båda stolpalternativen. 66(92)

67 12.4 Kulturmiljö Allmän beskrivning Se beskrivning i avsnitt ovan Berörda intressen Inom 100 meter från de planerade ledningarna finns en övrig kulturhistorisk lämning bestående av två punktobjekt och ett ytobjekt. Lämningen består av ett torp (Piteå socken 1309:1), och finns utsatt på kartan i Figur 21 nedan. De två punktobjekten ligger ca 50 respektive 100 meter från den planerade ledningen. Ledningen berör den allra västligaste delen av ytobjektet. Figur 21. Kulturmiljöintresse utmed alternativ ledningssträckning. 67(92)

68 Skadeförebyggande åtgärder De två punktobjekten som utgör övriga kulturhistoriska lämningar ligger ca 50 respektive 100 meter från ledningen. De kommer således inte att beröras av den skogsgata som behöver avverkas för ledningen. Avverkning inom ytobjektet kommer att ske motormanuellt, lämningen kommer att markeras i terrängen. Inga stolpplaceringar, eller körning med maskiner, kommer att ske i vid lämningen. Om det i samband med byggnationen av ledningarna skulle påträffas någon lämning som kan antas vara en fast fornlämning kommer den del av arbetet som berör lämningen avbrytas och fyndet anmälas till länsstyrelsen enligt Kulturmiljölagen 2 kap. 10. Vid underhåll av skogsgatan, under drifttiden, kommer ytobjektet återigen att markeras. Ingen körning av maskiner i kommer att ske vid dessa Konsekvensbedömning Sträckningen går i utkanten av ytobjektet som utgör en övrig kulturhistorisk lämning. Påverkan på kulturmiljön bedöms således som obetydlig. Den aktuella ledningen bedöms inte påverka lämningen, vare sig under byggnation eller under drifttiden, med ovan nämnda skadeförebyggande åtgärderna. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms således som obetydliga Friluftsliv & turism Allmän beskrivning Se avsnitt ovan Berörda intressen Ledningarna berör inga utpekade intressen för friluftslivet Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms behövas Konsekvensbedömning För beskrivning av konsekvenser för fågellivet se avsnitt ovan. Till skillnad från huvudalternativet går dock den alternativa sträckningen till större del i utkanten av vindkraftsanläggningen, till stor del utanför de områden där vindkraftverk planeras. På så sätt får ledningarna en större enskild påverkan på friluftslivet i området. Konsekvenserna för friluftslivet bedöms dock som obetydliga även för den alternativa sträckningen. 68(92)

69 12.6 Rennäring Allmän beskrivning Se ovan under avsnitt Berörda intressen och samrådsprocess Se ovan under avsnitt Skadeförebyggande åtgärder Se ovan under avsnitt Konsekvensbedömning Se avsnitt ovan. Till skillnad från huvudalternativet går den alternativa sträckningen till större del i utkanten av vindkraftsanläggningen och till stor del utanför de områden där vindkraftverk planeras. På så sätt får ledningarna en större enskild påverkan på rennäringen i området. Ledningarna blir inte på samma sätt, som för huvudalternativet, en integrerad del av vindkraftsanläggningen. Uppförandet av ledningarna medför därmed större påverkan. Konsekvenserna för rennäringen bedöms dock som små även för den alternativa sträckningen Övrig markanvändning Allmän beskrivning Se beskrivning ovan i avsnitt Berörda intressen Se beskrivning ovan i avsnitt ovan Skadeförebyggande åtgärder Se beskrivning ovan i avsnitt ovan Konsekvensbedömning portalstolpar Luftledningarna med portalstolpar innebär att ca 96 ha skogsmark behöver avverkas och undantas från skogsbruk (beräknat utifrån ca 24 km sträckning genom skogsmark och ca 40 meter bred skogsgata). Den alternativa sträckningen medför ett större markintrång jämfört med huvudalternativet som tar 88 ha i anspråk. Sammantaget bedöms konsekvenserna för övrig markanvändning som små. 69(92)

70 Konsekvensbedömning enbenta stolpar Luftledningarna med enbenta stolpar innebär att ca 79,2 ha skogsmark behöver avverkas och undantas från skogsbruk (beräknat utifrån ca 24 km sträckning genom skogsmark och ca 33 meter bred skogsgata). Detta medför ett mindre markintrång än för portalstolparna. Den alternativa sträckningen medför ett större markintrång jämfört med huvudalternativet som tar 72,3 ha i anspråk. Sammantaget bedöms konsekvenserna för övrig markanvändning som små även för de enbenta stolparna Geologi och grundvatten Allmän beskrivning Se beskrivning i avsnitt ovan Skadeförebyggande åtgärder Se beskrivning i avsnitt ovan Konsekvensbedömning Se beskrivning i avsnitt ovan. Påverkan på geologi och grundvatten bedöms som liten Infrastruktur Allmän beskrivning Se beskrivning i avsnitt ovan Berörda intressen Se beskrivning i avsnitt ovan Skadeförebyggande åtgärder Se beskrivning i avsnitt ovan Konsekvensbedömning Se beskrivning i avsnitt ovan. Med nämnda skyddsåtgärder bedöms konsekvenserna för infrastrukturen som obetydliga. 70(92)

71 12.10 Bebyggelse/Boendemiljö Allmän beskrivning Se beskrivning i avsnitt Närmaste bostadshus är dock beläget längre från ledningen, ca 2,6 km från ledningen på sträckan Dubblabergen-Björkmyran Berörda intressen Se beskrivning i avsnitt ovan Magnetiska fält Se beskrivning i avsnitt ovan Magnetfält för aktuella ledningar Se beskrivning i avsnitt ovan Skadeförebyggande åtgärder Se beskrivning i avsnitt ovan Konsekvensbedömning Då ingen bebyggelse finns i närheten av de planerade ledningarna blir de direkta konsekvenserna för bebyggelse och boendemiljö obetydliga. 71(92)

72 13 Natura Berört Natura 2000-område 72(92) EU.s strategi för att bevara den biologiska mångfalden i Europa heter Natura Det är ett nätverk av värdefulla naturområden som är av särskilt intresse (för hela EU) ur naturvårdssynpunkt. Syftet är att värna om vissa naturtyper samt arter och deras livsmiljöer som EU-länderna kommit överens om är av gemensamt intresse. I EU:s fågeldirektiv (79/409/EEG) och habitatdirektiv (92/43EEG) listas dessa arter och områden. Gynnsam bevarandestatus förutsätter att de typiska arterna inte minskar påtagligt i området respektive på biogeografisk nivå eftersom typiska arter indikerar att naturtypen upprätthåller viss kvalitet och viktiga ekologiska funktioner. Tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område får lämnas endast om verksamheten inte påverkar gynnsam bevarandestatus för utpekade arter och naturtyper. Det innebär att verksamheten: Inte får skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses skyddas. Inte får medföra att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för störningar som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet av arten eller arterna i området. Förordad ledningssträckning korsar Dubblabäcken som är en del av Natura området Piteälvens avrinningsområde (SE ), se Figur 22 nedan. Piteälven är en av våra fyra nationalälvar. Älven hyser naturliga vattenståndsfluktuationer som sätter stark prägel på vegetationen längs stora delar av älven. Träd- och buskvegetationen hålls tillbaka, varvid stränderna blir öppna och domineras av örter, ris och gräs. Trots kraftverksdammen i Sikfors räknas den som en av våra stora outbyggda älvar och är ett mycket värdefullt exempel på ett stort naturligt vattendrag. Älven hyser ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring samt reproducerande flodpärlmussla. Även stensimpa och utter förekommer i vattendraget. Alla dessa arter, förutom havsöring, utgör Natura 2000-arter. Då öringen fungerar som värddjur för flodpärlmusslans larver ingår denna ingår den indirekt i Natura Lax berörs inte så här högt upp i vattensystemet. Utpekade habitattyper är: Oligo-mesotrofa sjöar, Dystrofa sjöar och småvatten, Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ, Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor och Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation. Målet för habitaten är bland annat att arealerna av respektive Natura 2000-naturtyp inte ska minska och att livsmiljöerna ska ha gynnsam bevarandestatus. En av de viktigaste funktionerna är att bevara älvens naturligt fluktuerande vattenstånd. För arterna är målen att populationerna ska hållas livskraftiga. Huvudalternativet och alternativ sträckning korsar Dubblabäcken ca 300 meter sydost om transformatorstationen vid Dubblabergen. Dubblabäcken ingår i det aktuella Natura området då den utgör ett biflöde till Rudtjärnsbäcken, som i sin tur är del i Piteälvens

73 avrinningsområde. En naturvärdesinventering genomfördes 2012, inom tillståndsärendet för vindkraftsanläggningen Markbygden etapp 2, i Rudtjärnsbäcken och då påträffades just stensimpa. Figur 22. Vy mot Dubblabäcken (Natura 2000-område) Skadeförebyggande åtgärder De skadeförebyggande åtgärder som är aktuella att vidta i samband med byggnation samt drift och underhåll av ledningen, och som berör Dubblabäcken, är: Ingen passage med arbetsfordon över Dubblabäcken, varken vid avverkning av skogsgata, vid byggnation av ledningen eller framtida underhåll. Åtkomst till byggplatsen sker via en redan befintlig vägbro längre bort. Ingen stolpe kommer placeras inom 50 meter från Dubblabäcken. Vid avverkning av ledningsgatan kommer vegetation så långt möjligt att sparas närmast stranden och Dubblabäckens kantzon. Anläggning av luftledningen kommer ske vintertid på tjälad mark, om marken inte är tjälad används stockmattor eller liknande. Detta minimerar risk för körskador i terrängen, speciellt i de våtare områdena och i svackor i terrängen där ytvattenflöden i tillrinningsområdet förekommer. Ingen grumling av vattendraget sker. Byggnation vintertid är även positivt då flödena i vattendragen och grundvattennivåerna då är som lägst. De små biflödena i tillrinningsområdet som är vattenförande under vår och höst är ofta torra alternativt bottenfrusna under vintertid. 73(92)