1
INNEHÅLL Sid. Nr KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE KOMMENTERAR BUDGET 2014 MED FLERÅRSPLAN 2015-2016 3 ALLMÄN ÖVERSIKT Omvärlden 4 Trelleborg 6 Så här styrs Trelleborgs kommun 10 Riktlinjer och mål för den ekonomiska utvecklingen 15 Budgetarbetet inför 2014-2016 16 Särskilda satsningar 2014 22 Fördelningsnyckeltal 2014 23 Investeringar 24 Resultatplan 26 Finansieringsplan 28 Balansprognos 30 VERKSAMHETEN Nämndernas ansvarsområden och ramar 32 BILAGOR Spec. investeringar 49 2
Vi vågar utveckla och satsar på livskvalitet Bit för bit lägger vi de långsiktiga pusselbitarna på plats. Vår vision Trelleborgs kommun ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt pekar ut färdriktningen och vi strävar ständigt för att nå dit. För att nå hela vägen fram har vi antagit strategiska inriktningsmål att stödja vår utveckling på. Det är extra viktigt att ha den långsiktiga visionen för ögonen när konjunkturen inte är den mest gynnsamma. Vi står inför utmaningar som Trelleborgs kommun inte är vana vid. Jag tror det är bra att få det förändringstrycket i organisationen, så vi kan fokusera på verksamhetsutveckling och innovativa lösningar av det befintliga. Vårt mål att år 2025 vara 50 000 kommuninnevånare sporrar till utveckling och framsynthet. Det gäller att bygga upp kommunens attraktivitet och varumärke. Bygga från det vi är idag för att skapa en framgångs- och framtidskommun. På lång sikt ser vi hur vi har lyckats att flytta och koncentrera verksamheten i Trelleborgs Hamn AB på de ur vattnet vunna landmassorna. Det som möjliggör förverkligandet av Sjöstaden. Vägen dit är lång och många beslut och avvägningar måste göras under tiden. Vi ser ett antal stadsutvecklings- och förändringsprojekt i centrala delarna av Trelleborg. Det som en gång i tiden var Centralskolan kommer att omvandlas till bostäder och affärer. Planeringen pågår för att kunna bygga en ny räddningsstation och området där brandstationen finns idag kan utvecklas. Under året kommer vi för högvarv arbeta för att göra skapa ett resecentrum vid Centralstationen. Dessutom möjliggör detta att området där Övre busstation finns idag kan utvecklas till något helt annat. Det är viktigt att staden förtätas så att fler får möjlighet att bosätta sig här. Samtidigt är det av vikt att utvecklingen fortsätter i våra utvecklingsorter. Företagsamheten bör få spira både i staden och på landsbygden. Vi ser hur strukturen i Trelleborgs kommun har förändrats över åren. Vi går från att vara en kommun med ett fåtal stora företag till en kommun där fler och fler små och medelstora företag växer fram och får möjlighet att växa. Vi har alla förutsättningar för att skapa en god tillväxt. I årets budget väljer vi att göra en storsatsning på att lyfta livskvaliteten i Trelleborgs kommun. En satsning för att säkerställa och möjliggöra utvecklingen av fritidsgårdarna, framför allt den nystartade i Skegrie. Vi kommer satsa på Anderslövs bibliotek genom att få igång en dygnet-runt-verksamhet där samt att medianslagen till biblioteksverksamheten allmänt höjs. I budgeten gör vi en storsatsning på Trelleborgen. Det handlar om att säkerställa verksamhet året runt samt att göra det möjligt att lyfta verksamheten under turistsäsongen. Dessutom säkerställer vi ett antal evenemang på Trelleborgen, som lockar både turister och trelleborgare. Vi genomför satsningen Räkna med behörighet för att öka andelen behöriga till gymnasiet samt satsar på fler läsplattor i våra skolor. Med både stora och små medel åstadkommer vi förändringar och förbättringar i vår kommun. Ett ständigt pågående arbete för att skapa framgångskommunen, med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Ett arbete som bygger på vår värdegrund öppenhet, respekt och ansvar. Trelleborg i juni 2013 Ulf Bingsgård Kommunstyrelsens ordförande 3
Omvärlden När regeringen presenterade sin vårbudget den 15 april så konstaterar den att: Den globala finans- och skuldkrisen är nu inne på sitt femte år. Även om läget på de finansiella marknaderna stabiliserats är situationen i omvärlden bekymmersam, med en svag tillväxt i euroområdet och en dämpad utveckling i USA. Svensk ekonomi påverkas nu tydligt av den svaga utvecklingen i omvärlden, tillväxten var låg 2012 och arbetslösheten steg. Det internationella konjunkturläget förväntas vara svagt även 2013 och 2014. Tillväxten i svensk ekonomi fortsätter därför att vara låg och arbetslösheten stiger ytterligare. Först 2015 väntas en gradvis återhämtning i Sverige och omvärlden. Under 2013 och 2014 växer svensk BNP med 1,2 procent respektive 2,2 procent. Under 2013 beror tillväxten främst på hushållens ökade konsumtion. När väl återhämtningen i omvärlden tar fart finns förutsättningar för en högre tillväxt även i svensk ekonomi. Under perioden 2015-2017 beräknas den årliga BNP-tillväxten bli 3,5 procent per år. Trots en utdragen lågkonjunktur i omvärlden har svensk arbetsmarknad utvecklats förhållandevis starkt. Sysselsättningen föll i samband med finanskrisen 2008/2009, men har ökat stadigt sedan slutet av 2009. Samtidigt har arbetskraften ökat. Ökningen av sysselsättningen och arbetskraften kan förklaras av den förbättrade konjunkturen, att befolkningen i arbetsför ålder ökar och av regeringens reformer på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är dock hög och under hösten 2012 steg antalet varsel kraftigt, vilket indikerar att arbetslösheten kommer fortsätta att öka den närmaste tiden. Även andra framåtblickande indikatorer såsom nyanmälda lediga platser visar att arbetsmarknaden kommer att utvecklas svagt framöver. Sysselsättningen bedöms i stort sett vara oförändrad under 2013 och 2014. Samtidigt fortsätter arbetskraften att öka. Sammantaget medför detta att arbetslösheten väntas stiga till ca 8,4 procent 2014. Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande blev 25 mdkr 2012, vilket motsvarar -0,7 procent av BNP. För 2013 beräknas underskottet bli större och uppgå till 59 mdkr, vilket motsvarar -1,6 procent av BNP. Den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms försvagas i år, för att sedan gradvis förstärkas fram till 2017. När tillväxten åter tar fart i ekonomin ökar det finansiella sparandet årligen med ca 1 procentenhet från 2015 och beräknas 2017 uppgå till 2,0 procent av BNP. 4
Sveriges kommuner och landsting (SKL) redovisar i sitt cirkulär (13:17) angående budgetförutsättningarna för åren 2013-2017 som presenterade 2013-04-24: Efter en vinter med mycket svag tillväxt tar nu svensk ekonomi bättre fart inför vår och sommar. Det blir dock inte tal om några högre tillväxttal utan svensk ekonomi hålls även fortsättningsvis tillbaka av en dyster utveckling i vår omvärld. I år växer BNP med 1,5 procent och nästa år beräknas tillväxten bli 2,5 procent. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Åren 2015 och 2016 beräknas skatteunderlaget realt sett växa med över 1,5 procent. Den starka tillväxten är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Både 2015 och 2016 växer sysselsättningen med över 1 procent. Tillväxten i svensk ekonomi är i hög grad ett resultat av inhemska faktorer såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. Den fortsatt relativt svaga utvecklingen internationellt, och då inte minst i Europa, innebär att exporten lämnar ett förhållandevis begränsat bidrag till tillväxten. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BNP* 6,3 3,7 1,2 1,5 2,5 3,3 3,3 Sysselsättning, timmar* 2,0 2,4 0,7 0,3 0,5 1,2 1,2 Öppen arbetslöshet, nivå 8,6 7,8 8,0 8,1 8,0 7,3 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 1,1 2,7 2,9 2,8 2,9 3,2 3,6 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,6 2,5 3,0 2,7 2,7 3,0 3,6 Konsumentpris, KPIX 1,8 1,1 1,1 0,8 1,2 1,5 1,7 Konsumentpris, KPI 1,2 3,0 0,9 0,3 1,3 2,1 2,5 Realt skatteunderlag** 0,7 2,4 2,0 1,5 0,8 1,7 1,6 *Kalenderkorrigerad utveckling. ** Korrigerat för regeländringar. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. Under 2013 och 2014 ökar timlönerna med under 3 procent för att sedan öka med 3,6 procent år 2016. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,8 till 1,7 procent. 5
Trelleborg Trelleborgs kommun står inför stora utmaningar. Trelleborg är ett nav i två av Europas tillväxtregioner - Öresunds- och Södra Östersjöregionerna. Vårt geografiska läge vid Östersjön och med en kvarts resväg till bron över Öresund, gör kommunen attraktiv för såväl boende som näringsliv. Utbyggnaden av den kommunala servicen måste hålla jämna steg med kommunens tillväxt. Verksamheterna ska utvecklas och kvaliteten ska hållas hög. I tider som vi står inför är det extra viktigt att fundera över nya vägar och lösningar för att fullgöra våra gemensamma välfärdsuppdrag. I januari 2012 beslutade kommunfullmäktige om strategiska inriktningsmål, befolkningsmål och finansiella mål för 2013-2015. Det blev även starten för ett arbete med utveckling av kommunen, både avseende infrastruktur och kvalitet i verksamheterna. Nämnderna har beslutat om effektmål för sina verksamheter. Arbetet med en fördjupad översiktsplan för centrala Trelleborg, detaljplan för området kring centralstationen, förstudier för ringvägar och andra planer för kommunens utveckling är i fokus. En del av förändringarna har genomförts, till exempel har Hedvägens förlängning och Västra ringvägen blivit färdiga under 2012. Arbetet med att utvärdera och följa upp kommunens verksamhet har ökats genom medborgarundersökningar och enkäter. Resultaten visar att det finns områden som bör förbättras. Kommunstyrelsen har beslutat om att utreda förutsättningarna för att skapa en kommunal kundtjänst. När det gäller kommunens egen ekonomiska utveckling så kan det i arbetet med delårsrapport för perioden t.o.m. april 2013 konstateras att prognosen för 2013 slutar på ett resultat på 4,0 miljoner kronor. Det är 32,5 miljoner kronor sämre än budget. Finansiering visar på en negativ avvikelse med 15,5 miljoner kronor och nämnderna likaså en negativ avvikelse med 17 miljoner kronor. Avvikelsen inom finansiering beror främst på att RIPS-räntan (pensionsskulden) sänks, vilket ökar kostnaderna med 19 miljoner kronor. Skatteintäkterna beräknas bli 4 miljoner kronor lägre. I samband med omplacering av aktier till fonder har en vinst realiserats. Finansnettot förväntas få en positiv avvikelse mot budget, totalt på 7 miljoner kronor, även till följd av att räntekostnaderna blir lägre. Investeringarna kommer, om prognosen slår in, att uppgå till 238 miljoner kronor, att jämföras med budget på 337 miljoner kronor. Inget av kommunfullmäktiges fyra finansiella mål uppfylls enligt denna prognos. Årligen genomförs en medborgarundersökning i Trelleborgs kommun av statistiska centralbyrån. Resultat för 2012 visar att Trelleborgs kommun är en attraktiv kommun att leva och bo i. Sju av tio tillfrågade i undersökningen kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen. Medborgarundersökningen är en attitydundersökning där kommunens invånare ger sin bild över hur de uppfattar kommunen och dess verksamheter. Denna attitydundersökning speglar till stor del den vision och värdegrund kommunen fastslagit i sitt styrsystem. I undersökningen får medborgarna tycka till och betygsätta kommunen utifrån tre områden: Nöjd Region Index, NRI, mäter hur det är att leva och bo i kommunen. Nöjd Medborgar Index, NMI, mäter invånarnas betyg på kommunens verksamheter. Nöjd Inflytande Index, NII, mäter vilket inflytande invånarna har i kommunens verksamheter och beslut. 6
Resultatet för 2012 visar precis som tidigare år att Trelleborgs kommun ligger strax över genomsnittet bland de deltagande kommunerna. Det sammanfattade betyget för Nöjd-Region- Index ligger i paritet med tidigare år. Det placerar Trelleborgs kommun över genomsnittet bland de kommuner som deltog i undersökningen. Ett område av betydelse är möjligheter till bra boende i kommunen samt att skapa bra förutsättningar för fritidsmöjligheter. Enligt statistiska centralbyråns analys bör Trelleborg rikta in sig på att förbättra förutsättningarna för fritidsmöjligheter samt se till att fler olika typer av bostäder byggs i kommunen. Genom att förbättra inom dessa områden förväntas resultatet på Nöjd-Region-Index det sammanlagda indexet kring hur det är att bo och leva i Trelleborg att öka. Inom det sammanfattande betyget för Nöjd-Medborgar-Index-helheten, visar Trelleborgs kommun en liten försämring jämfört med tidigare år. Det betyder att medborgarna tycker verksamheterna bedrivs lite sämre jämfört med tidigare år. Dock hamnar resultatet på godkänt enligt statistiska centralbyråns definition. Det placerar kommunen över genomsnittet bland de kommuner som deltog i undersökningen. Delområden som inte uppnår godkänt och som kommuninvånarna inte upplever har en tillfredställande kvalitet är gator och vägar, gång- och cykelvägar, äldreomsorgen, stöd för utsatta personer och miljöarbetet i kommunen. För att höja det sammanfattande betyget Nöjd-Medborgar-Index helheten, bör arbetet med miljön, gångoch cykelvägar samt gator och vägar prioriteras. När det gäller invånarnas upplevelser av inflytande över kommunens verksamheter och beslut har Trelleborg liksom resten av landet ett vikande resultat. Dock ligger Trelleborgs kommuns resultat i paritet med genomsnittet bland de deltagande kommunerna. När det gäller arbetsmarknadsläget så visar prognoser från regering, riksbank och Arbetsförmedling att de kommande åren ser mörka ut med fler varsel och högre grad av arbetslöshet. Detta är tuffa utmaningar och kräver innovativa lösningar för att hitta arbetstillfällen för de Trelleborgare som är drabbade. De kommande åren blir det därför avgörande hur ansvarsfördelningen för den arbetsmarknadspolitiska kartan utvecklas. Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun kan idag ses som något oklar och det finns en hel del gråzoner i gränssnittet mellan dessa två. Det huvudsakliga uppdraget för arbetsmarknadspolitiken och dess insatser ligger på staten, dock kan det skönjas att det kommunala ansvaret har växt under de senaste åren. Då Trelleborgs kommun kan förvänta sig att läget på arbetsmarknaden 2013 kommer att generera högre kommunala kostnader 2014-2015 är det av vikt att ansvarsfördelningen och mandaten blir tydliga. För de målgrupper som kommunen har ett mandat att arbeta med påvisas goda resultat ett arbete som förväntas fortgå och utvecklas framgent. Det bör dock uppmärksammas att detta arbete, med nuvarande ansvarsfördelning mellan stat och kommun, enbart sker på marginalen och har svårt att påverka arbetslösheten i sin helhet. Unga är en ständig prioriterad grupp. Trelleborgs kommun har en högre ungdomsarbetslöshet jämfört med både Skåne och övriga riket. För att komma tillrätta med detta behöver kommunen fortsätta sitt innovativa och goda arbete tillsammans med näringslivet och Arbetsförmedlingen i Trelleborg. Befolkningsprognosen för 2013-2033 har som utgångspunkt ett befolkningsmål om 50 000 invånare 2025. Grunden för befolkningsprognosen är invånarantalet per den 31 december 2012 samt de senaste årens in- och utflyttning, födelsetal och dödlighet. Utifrån beräkning av detta underlag har ett bostadsbyggnadsbehov tagits fram för befolkningsmålet om 50 000 invånare 2025. För att nå befolkningsmålet behöver kommunen växa med cirka 570 invånare per år vilket ger ett motsvarande bostads byggnadsbehov på närmare 250 bostäder per år. Bostadsproduktionen i Trelleborgs kommun har legat under 100 bostäder per år de senaste fyra åren. Det är därför rimligt att anta att det tar ett par år innan bostadsproduktionen kan nå det uppsatta behovet. Befolkningsutvecklingen för åren 2013-2015 är därför försiktigare med 7
en ökning med 100, 200 respektive 300 invånare. Bostadsbyggnadsbehovet har beräknats till 44, 88 respektive 132 nybyggda bostäder för åren 2013-2015. För åren 2016-2033 anger prognosen en befolkningsökning med 680 personer per år och ett bostadsbyggnadsbehov på runt 290 bostäder per år. Trelleborgs kommun hade den 31 december 2012 42 605 invånare. Enligt befolkningsprognosen beräknas folkmängden stiga till 42 705 invånare under 2013, till 42 905 invånare 2014, till 43 205 invånare 2015 och till 43 885 invånare 2016. I enlighet med befolkningsmålet ska invånartalet uppgå till 50 000 invånare 2025 och, med samma utvecklingstakt, till 55 440 invånare 2033. I Trelleborgs tätort, inklusive Stavstensudde och Maglarps strand, förväntas större delen, cirka 70 procent av befolkningsutvecklingen ske, från 27 906 till cirka 33 000 invånare mellan 2012 och 2025. Befolkningen i Trelleborgs tätort beräknas öka med cirka 1 000 invånare fram till 2016. De viktigaste befolkningsgrupperna gällande budgetplanering är de som kräver de stora insatserna från kommunen, 1-5-åringar i förskolan, 6-15-åringar i grundskolan, 16-18-åringar i gymnasieskolan och äldre personer inom äldreomsorgen. De år som redovisas nedan är fram till och med 2016 då budgeten innefattar planering till och med detta år. Åldersgrupp 1-5 år Den sista december 2012 uppgick denna grupp till 2 509 barn. Under 2013 beräknas gruppens storlek minska med 20, under 2014 beräknas en minskning med 15, under 2015 ökar gruppen med 10 och under 2016 blir ökningen ytterligare 40 och når en nivå på strax över 2012 års nivå. Ökningen under hela perioden 2012-2016 beräknas därför bli marginell. Under föregående fyraårsperiod, 2008-2012, var ökningen 2,0 procent. Åldersgrupp 6-15 år Denna grupp ökar från 2012 års 4 646 till 4 694 barn 2013. Därefter ökar antalet med 91 barn 2014, 89 barn 2015 och 126 barn 2016 så att kommunen då har 5 002 grundskolebarn. Inom åldersgruppen sker den största delen av ökningen under de två första åren, 2013 och 2014, i åldern 6-12 år medan under 2015 och 2016 beräknas ökningen främst ske i åldern 13-15 år. För hela gruppen 6-15 år beräknas en ökning av antalet barn mellan 2012 och 2016 med 7,7 procent. En jämförelse bakåt visar att det var lika många barn i åldern 6-15 år 2012 som 2008. Åldersgrupp 16-18 år Denna grupp låg på 1 534 personer 2012, en nivå som minskar med 62 ungdomar 2013 till 1 472. Därefter följer en minskning med 95 ungdomar 2014, 63 ungdomar 2015 och därefter vänder utvecklingen med en ökning med 16 ungdomar 2016. Antalet ungdomar beräknas 2016 uppgå till cirka 1 330. Utvecklingen förväntas fortsätta de kommande åren med fler gymnasieungdomar. Antalet 16-18 åringar har minskat 2008-2012 med 13,6 procent och de närmaste fyra åren beräknas minskningen bli 13,3 procent. Åldersgrupp 65-84 år Gruppen förväntas öka med 591 personer över perioden, från 7 641 i slutet av 2012 till 8 232 personer 2016. Ökningen beräknas bli 163 personer under 2013, 133 personer under 2014, 129 personer under 2015 och 166 personer under 2016. Tre fjärdedelar, 450 personer, av ökningen är i åldern 70-74 år, medan de mellan 75-79 år ökar med 137, 80-84 åringar ökar med 99 personer medan de mellan 65-69 år minskar med 95 personer under perioden. Ökningen för åldersgruppen 65-84 år de kommande fyra åren beräknas bli 7,7 procent vilket är lägre än föregående fyra år, 2008-2012, då ökningen var 11,5 procent. 8
Åldersgrupp 85 år och över Åldersgruppen från 85 år förväntas öka över perioden, från 1 159 till 1 211 personer. Under 2013 förväntas en ökning med 32 personer, under 2014 en ökning med 19 personer, under 2015 en ökning med 13 och en minskning med 12 personer 2016. Ökningen 2012-2016 beräknas bli 4,5 procent. Under 2008-2012 var ökningen 3,0 procent. Prognos för valda befolkningsgrupper 2012-2025 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1-5 år 6-15 år 16-18 65-84 år 85- år 1000 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 9
Så här styrs Trelleborgs kommun I Trelleborgs kommun har vi valt att styra våra verksamheter utifrån ett beslutat ledningssystem med fokus på resultatstyrning i syfte att erbjuda våra kommuninvånare bästa möjliga service utifrån givna resurser. En levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund och en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän utgör grunden för styrningen i Trelleborgs kommun. Det är politikerna i kommunfullmäktige som bestämmer vad som ska göras och formulerar direktiv i form av verksamhetsidé, strategiska inriktningar och inriktningsmål medan facknämnderna konkretiserar inriktningsmålen i nämndsspecifika effektmål som verksamheterna ska sträva efter att uppnå genom förvaltningarnas genomförandeplaner. Nämndernas effektmål, resurser och särskilda uppdrag bygger på ett resursfördelningssystem som i sin tur baseras på ekonomiskt utrymme, demografisk utveckling och prioriteringar. Genom dialog mellan kommunfullmäktige och facknämnder som kommunstyrelsen ansvarar för fastställs ramar som ligger till grund för nämndernas effektmål och förvaltningarnas genomförandeplaner. Våra resurser, personalen och ekonomin, är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill. För att säkerställa ett bra resultat ska alla mål som beslutas vara mätbara och indikera om verksamheten utvecklas i önskad riktning. Genom kontinuerlig uppföljning av politiskt beslutade mål säkerställs att verksamheterna följer de beslut som politikerna beslutat om. Trelleborgs kommuns ledningssystem Kommunfullmäktige har beslutat att följande strategiska inriktningar, strategiska inriktningsmål samt indikatorer ska gälla från och med 2013 med mål för 2015. Värdegrund I varje organisation finns det, värderingar, synsätt och oskrivna regler som påverkar beteenden och förhållningssätt. Våra värderingar och attityder styr vårt beteende, d.v.s. hur vi 10
ska agera vid en given situation. I Trelleborgs kommun ska dessa värderingar och synsätt vara gemensamma och genomsyra hela organisationen. Vår värdegrund, ÖRA, står för Öppenhet, Respekt och Ansvar och beskriver vilka värderingar och synsätt som ska råda bland kommunens medarbetare för att förverkliga den fastställda riktning, vision och mål, som Trelleborgs kommun satt upp genom sitt mål- och visionsarbete, Från vision till verklighet. Vision I Trelleborg har vi en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i kommunen i framtiden. Visionen pekar ut riktningen och beskriver ett önskat tillstånd i framtiden som vi gemensamt i kommunen har ett gemensamt ansvar att verka för. Den beskriver summan av alla de mål som ska uppnås. Trelleborgs kommuns vision är följande: Trelleborg ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Verksamhetsidé Varje organisation måste ha en verksamhetsidé som beskriver hur vi gemensamt ska uppfylla den riktning våra politiker satt genom vår värdegrund, vision och mål. I Trelleborgs kommun ska vår vision och våra mål uppfyllas genom följande verksamhetsidé: Vi ska i nära dialog med kommunmedborgarna, utifrån våra gemensamma resurser, erbjuda trygghet och god service i livets olika skeenden i ett hållbart samhälle. Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar och inriktningsmål För att nå kommunens framtida önskade tillstånd måste kommunfullmäktige tydliggöra riktningen genom att prioritera ett antal strategiska inriktningar som tydliggörs genom mätbara inriktningsmål. Inriktningsmålen beskriver vad som ska uppnås inom de strategiska inriktningarna och fungerar som signaler för vad verksamheterna ska fokusera på för att möjliggöra att kommunens vision blir verklighet. Med vision som bas, en omvärldsbevakning och en analys av resultatet från bland annat SCB:s medborgarundersökningar, SKL:s Kommunens Kvalitet i Korthet har kommunfullmäktige beslutat om tre strategiska inriktningar som konkretiseras genom fem inriktningsmål som mäts indikativt genom ett antal beslutade indikatorer. Nyckelorden i processen har varit effektivitet och kundnytta och strävan är att samtliga inriktningsmål ska vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta och leda till verksamhetsförbättringar i kommunen och användas i resultatstyrningen i kommunen. 11
Strategiska inriktningar Inriktningsmål Indikator Mål 2015 Livskvalitet hälsa trygghet 1. Trelleborgs kommun ska upplevas som en trygg och attraktiv plats att leva och bo i med hög livskvalitet 1.1. Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? (SCB Nöjd Region Index - Helhet) >64 boende upplevelse 1.2. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? (SCB Nöjd Region Index - Trygghet >53 2. Upplevelsen av Trelleborgs kommun ska hos invånare och besökare förstärkas utifrån kommunens genuina värden 2.1. Hur nöjda är medborgarnas upplevelse av det kommersiella utbudet i kommunen? (SCB. Nöjd Region Index) >63 2.2. Hur nöjda är kommunens medborgare med kulturutbudet i kommunen? (SCB, Nöjd Region Index) >58 2.3. Hur nöjda är kommunens medborgare med fritidsutbudet i kommunen? (SCB, Nöjd Region Index) >63 2.4. Hur upplever medborgarna äldreomsorgen? (SCB. Nöjd- Medborgar-Index) >52 12
Strategiska inriktningar Inriktningsmål Indikator Mål 2015 Arbete näringsliv utbildning självförsörjning 3. Trelleborgs kommun ska verka för att alla barn och ungdomar stimuleras och erbjuds rätt förutsättningar för att lyckas i vuxenlivet 3.1. Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. 3.2. Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor? Andel (%) behöriga till gymnasieskolans nationella program <8,4 >90 3.3. Hur många (%) är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning? >67,8 4. Trelleborgs kommun ska arbeta för att andelen kommuninvånare som är självförsörjande ökar genom eget arbete. Senast år 2015 ska Trelleborgs kommun tillhöra de åtta kommunerna med högst självförsörjningsgrad i Skåne 4.1. Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad i % av totala invånare mellan 20 och 64 år? 4.2. Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? 4.3. Andelen (%) invånare (20-64 år) med eftergymnasial utbildning. >77,5 >7,1 >38 4.4. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (SCB, Nöjd kund index) >68 13
Strategiska inriktningar Inriktningsmål Indikator Mål 2015 Långsiktig hållbar tillväxt miljö ekonomi infrastruktur 5. Trelleborgs kommun ska utvecklas utifrån en god miljömässig samhällsplanering och senast år 2015 ska Trelleborgs kommuns tillhöra de åtta kommunerna i Skåne med lägst påverkan på miljön. 5.1. Kommunens andel (%) av återvunnet hushållsavfall 5.2. Antal resor med kollektivtrafik (1000-tal) 5.3. Kommunens andel (%) miljöbilar av totala antalet bilar >46 >1000 >39 14
Riktlinjer och mål för den ekonomiska utvecklingen För att möjliggöra en budgetmarginal för framtida krav på ny verksamhet och kvalitetshöjningar angavs i budgetdirektiven ett antal finansiella mål som skall spegla god ekonomisk hushållning i Trelleborgs kommun. Dessa har kommunfullmäktige fastställt i Budget 2013 med flerårsplan för åren 2014-2015 och dessa skall enligt kommunfullmäktige 2013-03-25 ligga till grund för Budget 2014 med flerårsplan 2015-2016. För kommunens totala driftverksamhet ett resultat (förändring av eget kapital) som motsvarar minst 2 procent av summan skatter och statsbidrag För kommunens totala investeringsverksamhet begränsa andelen nettoinvesteringar av summan skatter och statsbidrag till högst 10 procent För kommunens totala investeringsverksamhet öka självfinansieringsgraden (avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna) till minst 83 procent För kommunens totala verksamhet bibehålla soliditeten vid lägst 60 procent Enligt den nu presenterade budgeten kan det konstateras att: För målsättningen att det totala driftresultatet (förändring av eget kapital) skall motsvara minst 2 procent av summan skatter och statsbidrag, så uppnås detta ej i budget 2014 som redovisar + 23,9 miljoner kronor mot +39,7 miljoner kronor enligt målet. För åren 2015-2016 så utgår det framräknade utgiftstaket ifrån att målet skall hållas. För målsättningen att begränsa andelen nettoinvesteringar av summa skatter och statsbidrag så klaras målsättningen inte för något av åren 2014-2016 då nyckeltalet blir 15 procent för år 2014, 17 procent för år 2015 och 16 procent för år 2016. När det gäller målet att öka självfinansieringsgraden dvs. avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna, så klarar inte något av åren av att uppfylla målsättningen. För 2014 blir självfinansieringsgraden 45 procent, för år 2015 45 procent och för år 2016 46 procent. För 2014 innebär det att budgeten saknar 109 miljoner kronor i egna medel. Slutligen när det gäller soliditetsmålet så uppfyller inte något av åren målsättningen med en beräknad soliditet på lägst 60 procent. För år 2014 beräknas 55 procent, för år 2015 52 procent och för år 2016 50 procent. Perioden präglas fortfarande av en i förhållande till det ekonomiska utrymmet för hög investeringstakt och därigenom ett behov av nyupplåning. 15
Budgetarbetet inför 2014-2016 Härmed föreligger en budget som uppfyller balanskravet men ej kommunfullmäktiges mål om ett resultat motsvarande 2 procent av skatter och statsbidrag. Resultatet är +23,9 miljoner kronor mot +39,7 miljoner kronor enligt resultatmålet. Samtidigt skall också noteras att kommunfullmäktiges budgetmarginal är lägre än tidigare år d.v.s. 4,4 miljoner kronor. Kommunstyrelsens oförutsedda anslag ligger kvar på 8 miljoner kronor. Utgångsläget för ramfördelningarna är de mål för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige i januari 2012 har fastställt för åren 2012-15 och som också framgår av den budget med flerårsplan för åren 2013-15 som presenterades i juni 2012. Målen för god ekonomisk hushållning för åren 2014-16 framgår under avsnittet Riktlinjer och mål för den ekonomiska utvecklingen i föreliggande budgetdokument. Detaljerna i nämndernas driftramar framgår av avsnittet om Nämndernas ansvarsområde och ramar i föreliggande budgetdokument. Den investeringsplan som nu föreligger innehåller de beslut som kommunfullmäktige tagit tom maj 2013 och bygger på den flerårsplan som kommunfullmäktige beslöt om i juni 2012 och som justerades i november 2012. Dessutom har nämndernas förslag till investeringsplan 2014-16 inför budgetdialogen 29-30 april vägts in i beslutad investeringsplan. Investeringsplanen ligger klart över det finansiella målet för den årliga investeringsvolymen d.v.s. högst 10 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar ett investeringstak på 198 miljoner kronor för 2014. Under åren 2013 tom 2016 beräknas enligt investeringsplanen kommunens totala investeringsvolym till 1 208 miljoner kronor vilket innebär ett genomsnitt på ca 302 miljoner kronor per år. Lägg därtill att ombudgeteringarna av pågående investeringsprojekt ifrån 2012 till 2013, som beräknas till ca 164 miljoner kronor inte ingår i ovanstående volym, så framgår det ur ekonomiskt perspektiv ohållbara i situationen. Därför måste hela investeringsplanen, med såväl pågående som nya projekt, diskuteras ingående vi kommande mål- och investeringsdialog i oktober. För investeringsplanen skall beaktas att i föreliggande dokument redovisas en flerårsplan för perioden 2013-2016. De redovisade nettoinvesteringarna inkluderar således både anslag dvs. projekt där de ekonomiska medlen disponeras direkt av respektive nämnd efter kommunfullmäktiges beslut samt en beräkning av utgifter/inkomster för övriga planerade projekt (förkalkyl). Både anslag och övriga projekt kommer att ingå i underlaget för investeringsdialogen enligt den nya investeringsprocessen som kommunfullmäktige beslöt om i mars 2013. Ekonomiavdelningen återkommer med förslag på tidplan och anvisningar inför denna. I januari 2012 fastställde kommunfullmäktige, i enlighet med god ekonomisk hushållning, inriktningsmål för perioden 2013-2015 vilka framgår av avsnittet Så här styrs Trelleborgs kommun i budgetdokumentet. Det är av största vikt att mål och riktlinjer som är av betydelse för en kontinuerlig verksamhetsutveckling fastställs av kommunfullmäktige och anges tydligt i budget med flerårsplan. Måluppfyllelsen skall följas upp genom olika indikatorer som mäter kvalitet och effektivitet med tydligt fokus på resultat. Nämnder och bolag har i uppdrag att konkretisera kommunfullmäktiges flerårsplan med budget och omsätta denna till verksamhetsplaner med budget och mätbara effektmål för sina verksamheter. Effektmålen skall beskriva ett resultat eller ett önskat läge som en nämnd vill uppnå inom ett specifikt område kopplat till fullmäktiges inriktningsmål. Effektmålen skall ha en direkt koppling till inriktningsmålen och i förlängningen kommunfullmäktiges vision och verksamhetsidé. Till 16
effektmålen skall nämnderna i sin tur koppla ett antal mätbara indikatorer som skall visa vad som under de närmsta åren är viktigast att förbättras. Nämndernas effektmål skall uttryckas så tydligt att de tillsammans speglar god ekonomisk hushållning i Trelleborgs kommun. I årets budgetdialog har också måluppfyllelsen varit i fokus vid diskussionerna mellan nämndernas och kommunstyrelsens arbetsutskott. Nämndernas uppdrag har i denna varit att redovisa hur man uppnår effektmålen utifrån de ramar som kommunfullmäktige fastställde i mars. När det gäller de beloppsmässigt bestämda driftramarna för år 2014 så byggde dessa i utgångsläget på den driftbudget för 2013 som kommunfullmäktige fastställde i juni 2012 med justeringar enligt kommunfullmäktige beslut tom februari 2013. Vidare utgick driftramarna från den befolkningsprognos som kommunfullmäktige fastställde i mars 2013. En annan viktig förutsättning i arbetet med ramarna har varit en oförändrad utdebitering av den kommunala skattesatsen på 20,36 kronor per skattekrona. Utifrån dessa underlag tilldelades nämnderna i ett särskilt beslut i kommunfullmäktige den 25 mars 2013 resurser enligt en så kallad teknisk budgetram som sedan diskuterats under budgetdialogen den 29 och 30 april. Nämndernas tekniska ramar är baserade på tre olika förutsättningar. Dels finns det en grupp av nämnder som får tilldelat resurser såsom anslag utan koppling till pris- och befolkningsförändringar, dels finns det en grupp av nämnder som tilldelas resurser utifrån volymförändringar i befolkningsunderlaget. Därutöver finns även de så kallade avgifts- eller taxekollektiven som redovisas som balansräkningsenheter. I den första gruppen, dvs. de anslagsbundna nämnderna, ingår kommunstyrelsen, överförmyndarnämnden, valnämnden, kulturnämnden, fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, servicenämnden och tekniska nämnden (skattekollektivet). I den andra gruppen finns de verksamheter som tilldelas resurser utifrån volymförändringar enligt den demografiska förändringen i befolkningsprognos och de så kallade fördelningsnyckeltalen (se särskilt avsnitt). Här ingår merparten av kommunens verksamhet dvs. socialnämnden, bildningsnämnden och arbetsmarknadsnämnden. I den tredje gruppen finns avgiftskollektiven, dvs. elnät-, renhållnings- samt vatten- och avloppsverksamheten. I föreliggande budget har de taxefinansierade verksamheterna budgeteras med ett nollresultat. I de tekniska budgetramarna har initialt beaktats den tilläggsbudget som beslutats t.o.m. februari 2013. I beslutad budget har därefter ramarna uppdaterats med beslut t.o.m. maj. Vidare har de i budget 2013 ingående särskilda satsningarna motsvarande 3,5 miljoner kronor tkr lyfts bort tillsammans med projektkostnader som inte berör 2014. I den ursprungliga driftramen har också i stort sett samtliga nämnder påverkats av att den interna räntan reduceras från 2,9 procent 2013 till 2,5 procent år 2014. Detta innebär en sammantagen reducering med 7,7 miljoner kronor vilket påverkar ramarna för skattekollektivet med 5,9 miljoner kronor. Någon kompensation för den allmänna prisökningen har inte tilldelats nämnderna. När det gäller lönekostnaderna så har avtalsrörelsen för år 2014 kompenserats redan i de 17
tekniska budgetramarna. Dessutom har nämnderna kompenserats för det så kallade överhänget ifrån 2013, dvs. de tre månader som ej ingår i budget 2013. Totalt har 37,5 miljoner kronor fördelats ut i nämndernas ramar. I budgeten för 2012 antogs att det generella utfallet skulle hamna på 2,5 procent vilket utgick från de budgetförutsättningar SKL utkommit med. I utfallet för 2012 så hamnade samtliga centrala löneavtal på nivåer över 2,5 procent (OFR Allmänkommunal verksamhet: Vision, Ledarna och SSR 2,6 procent, Kommunal 3 procent, Lärarförbundets- och Lärarnas riksförbunds samverkansråd 4,2 procent). Efter sedvanlig analys av lönestrukturen fann Trelleborgs kommun att de förbund vars avtal är sifferlösa inte kunde erhålla lägre utfall än de vars utfall var definierade i avtalen. Det totala utfallet för 2012 blev 3,47 procent. Denna siffra beror på att de förbund med högst garanterat utfall enligt avtal också är de förbund med flest medlemmar. Merparten av löneavtalen har varit föremål för omförhandling under 2013. Avtal är 2013-05- 02 tecknade enligt följande: Kommunal garanteras snittutfall på 1 700 kr på tre år, fördelat enligt följande: 550 kr 2013, 550 kr 2014 och 600 kr 2015. Även lägstlönerna är justerade. Läraravtalet garanterar lärarna utfall i nivå med märket 2013, dvs. 2,0 %. De följande två åren är sifferlösa, men avtalet är uppsägningsbart avseende 2014 och 2015.OFR akv (Vision, SSR och Ledarna) är garanterade 2,6 % 2013. För 2014 garanteras 2,2 % och för 2015 och 2016 är avtalet sifferlöst. AkademikerAlliansens och Vårdförbundets/LSR:s avtal löper tillsvidare och är sifferlösa. Beroende på vilken verksamhet och hur den bedrivs är löneökningarna olika i nämnderna. Men som ett generellt utfall beräknas 3 procent för 2013 och 3,1 procent för 2014. Båda åren med avtalsstart per 1 april. Med budgetdialogen och nämndernas material som underlag behandlade kommunstyrelsen den 29 maj Budget 2014 med flerårsplan 2015-2016. Kommunstyrelsens beslöt om följande ändringar i den tekniska ram som har beskrivits ovan: bildningsnämndens ram ökas med 1 000 tkr för att öka andelen läsplattor bland eleverna i skolorna i Trelleborgs kommun. kulturnämndens ram ökas med totalt 2 500 tkr som fördelar sig på två områden för satsningar. 1 000 tkr till biblioteksverksamheten. Detta för att möjliggöra moderna lösningar, öka media anslaget och utveckla verksamheten med bland annat dygnet runt öppet i Anderslöv. 1 500 tkr satsas på Trelleborgen. Det finns behov av att utöka personalstyrkan på Trelleborgen, både med fast anställd personal under hela året och säsongsanställda under turistperioden. Det är viktigt att säkerställa att tydliga mål tas fram för att särskilja och tydliggöra verksamheten. Av dessa medel ska minst 150 000 kr avsättas till olika typer av evenemang på Trelleborgen, som tidigare finansierats via evenemangspotten inom kommunstyrelsens budgetram, som exempelvis Vikingaslaget på Trelleborgen, Valborgsmässofirandet och Ljusfesten. fritidsnämndens ram ökas med 2 000 tkr till fritidsgårdsverksamheten, primärt för att 18
säkerställa den fortsatta driften av fritidsgården i Skegrie. arbetsmarknadsnämndens ram ökas med 1 000 tkr för att fortsätta det lyckosamma arbetet mot arbetslösheten. Denna satsning görs för att primärt arbeta med att få fler ungdomar i arbete, genom exempelvis sommararbete men även andra typer av projekt under året. tekniska nämndens ram ökas med 2 000 tkr för att täcka bl.a. ökade driftkostnader pga. ringvägarna samt för en renare och en blomstrande kommun. Detta är en satsning för att fortsätta att skapa en välkomnande kommun, genom bland annat ett renare city. Utöver dessa tillskott så beslöt kommunstyrelsen också om ett antal särskilda satsningar under 2014 på totalt 1 410 tkr, vilka framgår av ett särskilt avsnitt i föreliggande budgetdokument. Dessa satsningar gäller bara för budget 2014 och inte kommande år. Satsningar motsvarar utdelningskraven på kommunens bolag. Utdelningskraven för år 2014 beräknas till 543 tkr för AB Trelleborgshem, 84 tkr för Trelleborgs Hamn AB, 4 tkr för Trelleborgs Energiförsäljning AB, 141 tkr Trelleborg Fjärrvärme AB, 246 tkr Trelleborgs Bredbands AB samt 53 tkr för Östersjöterminalen AB. Ovanstående tillskott på totalt 9 910 tkr finansieras genom en reducering av resultatet. I kommunstyrelsens förslag beaktades också de ökade finansiella kostnaderna pga. att RIPSräntan (pensionsskulden) sänks och att upplåningsbehovet enligt föreliggande investeringsplan ökar. Detta innebär totalt en kostnadsökning med 5 900 tkr vilket också finansieras genom en reducering av resultatet. När kommunfullmäktige 2013-06-19 fastställde budget med flerårsplan för 2014-2016 så gjorde endast en justering i kommunstyrelsens budgetförslag. Investeringsprojektet bullerskydd för Maglarps skyttecentrum flyttades ifrån år 2015 till år 2014 i investeringsplanen. För att exempelvis möta försämringar av skatter och statsbidrag, ökade kostnader vid en försämrad konjunktur, möjliggöra ombudgeteringar inom driftbudgeten i samband med bokslut 2013 och för att kompensera nämnderna för ökade driftkostnader i samband med eventuella tilläggsbeslut för investeringar, så har i budgeten för 2014 behovet av en budgetmarginal och reserv beaktats. I föreliggande driftbudget finns därför totalt 12 387 tkr reserverat vilket fördelar sig på 8 000 tkr i kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov och 4 387 tkr som en budgetmarginal vilken disponeras av kommunfullmäktige. När det gäller övriga budgetförutsättningar så är dessa beskrivna i avsnittet om Trelleborg. Här skall dock noteras att budget 2014 bygger på en för kommunen fortsatt ökande befolkning, om än med en lägre ökningstakt åren 2013-2015. Befolkningsprognosen för 2013-2033 är baserad på befolkningsstatistik per den 31 december 2012. Ett viktigt underlag för prognosen är det mål för befolkningsutvecklingen på 50 000 invånare år 2025 som kommunfullmäktige beslutat om i januari 2012. Befolkningsprognosen redovisas under avsnittet om Trelleborg. När det gäller de gemensamma intäkterna, dvs. skatter och generella statsbidrag samt finansnettot i övrigt skall följande nämnas. Ekonomiavdelningen har i sina kalkyler för skatteunderlaget utgått ifrån de beräkningar av 19
skatteunderlagets utveckling som Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterade den 24 april. I dessa har SKL redovisat en skatteunderlagstillväxt som ligger strax under den nivå som både regeringen redovisat i vårpropositionen (VP) i april och som ekonomistyrningsverket (ESV) presenterat i mars. I jämförelse med SKL:s februariprognos som ingick i underlaget för kommunens beräkning av de tekniska ramarna så är tillväxten för perioden t.o.m. 2016 oförändrad men en förskjutning har skett mellan åren, då 2013 förstärkts något på bekostnad av åren 2014 och 2015. Nettoeffekten för kommunen år 2014 är minskande skatter och statsbidrag med 4,7 miljoner kronor. Dessutom har effekterna av finansdepartementets förslag till justerat utjämningssystem preliminärts beräknats till en ökad kostnad för 2014 med 2,5 miljoner kronor och med 13,2 miljoner kronor för 2015, inkl. införandebidrag. Dessa kostnadsökningar är beaktade i föreliggande budget. Olika skatteunderlagsprognoser enligt SKL 20130424 Procentuell förändring 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2016 SKL, apr 2013 4,1 3,4 3,2 4,0 4,7 21,0 Reg. Apr 2013 3,7 4,0 2,8 4,3 5,1 21,5 ESV, mar 2013 4,3 3,4 3,1 4,2 4,7 21,2 SKL, feb 2013 4,1 3,3 3,3 4,1 4,7 21,0 Reg. Sep 2012 4,1 4,1 4,2 4,8 4,5 23,7 Regeringens prognos för 2012 och 2013 har fastställts som uppräkningsfaktorer för utbetalning av preliminär skatt. Beräkningen av skatteintäkterna i övrigt bygger på en för år 2014 oförändrad kommunal utdebitering med 20,36 kronor per skattekrona. Detta gäller även för resten av planperioden dvs. tom år 2016. När det gäller kommunens eget skatteunderlag så har Trelleborg en egen skattekraft på i stort sett oförändrad nivå dvs. ca 91 procent av riksgenomsnittet. Av denna anledning är Trelleborgs kommun fortfarande en mottagare inom inkomstutjämningssystemet. Under år 2014 tillförs kommunen 383,9 miljoner kronor via detta system. I övriga generella statsbidrag och avgifter som redovisas i resultatplanen finns även den s.k. LSS-avgiften. From år 2004 infördes ett system för utjämning av skillnader i kommunernas förutsättningar att bedriva en verksamhet som klarar av att leva upp till kraven i Lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade. Systemet är en helt igenom mellankommunal angelägenhet utan någon form av statlig finansiering. Ända sedan systemet infördes har Trelleborgs kommun ingått i kommungruppen som har bättre förutsättningar än riksgenomsnittet och kommunen har därför fått betala en utjämningsavgift. Denna var under år 2004 9,8 miljoner kronor. Enligt nu föreliggande preliminära beräkningar ifrån SCB och SKL 2013-04-24 och med kommunens befolkningsprognos kommer kommunens avgift bli 22,0 miljoner kronor för 2014. Detta är 0,9 miljoner kronor högre än utfallet för 2013. Vidare ingår kostnadsutjämningssystemet som skall jämna ut de strukturella skillnaderna mellan kommunerna för framförallt den obligatoriska verksamheten. Även här är Trelleborg en betalarkommun med en beräknad avgift på 14,1 miljoner kronor för 2014, vilket är en något lägre nivå än utfallet för 2013, detta till trots av förlusten enligt förslaget till justerat utjämningssystem. För att beräkna denna förlust måste den s.k. regleringsposten beaktas. Från och med år 2008 ersattes den tidigare statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. För åren efter införandet påverkas denna av framtida indexeringar av avgiften samt förändringar av taxeringsvärdena. De senare kan då naturligtvis komma att såväl öka 20
som minska intäkten. Under åren 2009 och 2010 har en preliminär avgift utbetalas till kommunerna enligt samma belopp som för 2008. Därefter sker en avräkning under följande år när nya fastighetstaxeringar har genomförts. För år 2014 har kommunens intäkt ifrån fastighetsavgiften preliminärt beräknats till 72,9 miljoner kronor vilket motsvarar prognosen för 2013. Prognosen för 2014 presenteras av SCB i december 2013. Inom övriga finansiella poster som redovisas i resultattablån ingår finansnettot med kommunens kostnadsräntor respektive intäktsräntor. Under kostnadsräntorna finns räntor som beräknats på det finansieringsbehov som föreligger enligt finansieringsanalysen. Utifrån investeringsplanen så beräknas det föreligga ett nyupplåningsbehov med 210 miljoner kronor under 2014. I detta belopp ingår då också lånebehov för förskottering av regionaltågtrafiken. Denna beräkning är baserad på dagens likvida situation och den budget som föreligger tom maj månad (exkl. ombudgeteringar) angående lån och investeringar under år 2013. Från och med budget 2009 infördes en avgift som de kommunala bolagen ska betala för det borgensansvar som kommunen åtar sig vid bolagens externa upplåning. Denna borgensavgift respektive garantiavgift för TEFAB är från och med år 2012 0,5 procent av utnyttjat borgensåtagande och i budget 2014 beräknas detta ge kommunen en intäkt på 7,9 miljoner kronor. I budget 2014 finns också beräknat ett sammantaget utdelningskrav med 1,1 miljoner kronor på kommunens olika bolag. När det gäller övriga intäkter så har en del taxor och avgifter diskuterats under budgetdialogen. Eventuella justeringar och höjningar kommer att preciseras i samband med höstens arbete med verksamhetsplanerna. 21
Särskilda satsningar för 2014 De medel som blir av att Trelleborgs kommun ställer utdelningskrav på de kommunala bolagen motsvaras i stort av de särskilda satsningarna under 2014. Dessa är tillskott på sammanlagt 1 410 tkr till. De särskilda satsningarna utgör ingen permanent utökning av ramarna för nämnderna. Kommunstyrelsen Summa årets särskilda satsningar: 960 tkr Medel avsättes med 400 tkr till evenemangspotten för att kunna arrangera tillfälliga evenemang i syfte att stärka Trelleborgs varumärke, stärka Trelleborgs position i regionen och sätta guldkant i vardagen för kommunens invånare. Vidare avsätts 560 tkr till ett politiskt administrativt stöd. Under 2013 infördes på prov denna möjlighet att de politiska partierna kan disponera medel för att genomföra utredningar eller skaffa administrativt stöd. Ett välkommet stöd som även behövs under 2014. Detta skall dock ej utgå till råd eller personer som har fasta arvoden. Bildningsnämnden Summa årets särskilda satsningar: 50 tkr. Det är viktigt att nå behörighet till gymnasiet. Det ämne som oftast behörigheten brister i är matematik. Därför satsas resurser på att stödja elever att nå målen och få behörighet till gymnasiet. Denna satsning kan exempelvis handla om att ha undervisning under loven. Kulturnämnden Summa årets särskilda satsningar: 200 tkr. För särskilda föreningsbidrag. En fortsättning av en lyckad satsning för att ytterligare stimulera de ideella krafterna som är verksamma inom kulturnämndens ansvarsområden. Fritidsnämnden Summa årets särskilda satsningar: 200 tkr. För särskilda föreningsbidrag. En fortsättning av en lyckad satsning för att ytterligare stimulera de ideella krafterna som är verksamma inom fritidsnämndens ansvarsområden. 22
Fördelningsnyckeltal 2014 Kommunfullmäktige beslöt 2013-03-25 om fördelningsnyckeltalen inför budgetarbetet med budget 2014 enligt följande: Åldersgrupper Volymfaktor Budget kr 2013 Nyckeltal kr 2014 Förskola/Barnomsorg 1-5 år 209 295 000 82 335 Skolbarnomsorg 6-12 år 33 556 000 9 732 Förskoleklass/Grundskola 6-15 år 331 689 000 70 258 Gymnasie 16-18 år 150 065 000 100 512 Vuxenutbildning 19-64 år 12 125 000 487 Äldreomsorg nivå 1 65-84 år 142 797 000 18 249 Äldreomsorg nivå 2 85 år - 203 146 000 167 336 Försörjningsstöd 0 år - 39 905 000 924 Arbete och etablering 0 64 år 18 277 000 535 Vård av unga 0 19 år 57 479 000 5 893 Vård av vuxna, inkl psykiatri 20 64 år 35 651 000 1 461 LSS/Handikappomsorg 0 64 år 128 702 000 3 769 Exkl. nämndskostnader och fastighetskostnader I föreliggande budget har totalt 8 500 tkr tillskjutits nämndernas ramar utöver tidigare beslut (se avsnitt Budgetarbetet inför 2014-2016). Utöver dessa tillskott har också ett antal särskilda satsningar under 2014 tilldelats på totalt 1 410 tkr, vilka framgår av ett särskilt avsnitt i föreliggande dokument. På basis av ovanstående kommer nya fördelningsnyckeltal att utarbetas efter höstens arbete med verksamhetsplanerna. Dessa nyckeltal skall användas i uppföljningen av budget 2014 och inför arbetet med budget 2015. 23