Sverigedemokraterna i Lerums budget 2019 med plan 2020-2021 Daterad den 18 november 2018 Innehåll 1 Förord 2 Kommunens övergripande styrdokument 3 Vision 4 Politiska mål och uppdrag Politiska mål och uppdrag:...... 5 4.1.1 Välfärdens kärna (skola, vård och omsorg)... 5 4.1.2 Infrastruktur och boende...... 6 4.1.3 Minskad kostnad för stab och utveckling... 7 4.1.4 Näringsliv....7 4.1.5 Attraktiv arbetsgivare......8 4.1.6 Kultur och fritid....8 4.1.7 Integration.......8 5 Budgetmodell 9 6 Lerums totala ram 9 Omvärld....9 Befolkning......11 Skatter och generella statsbidrag...11 Bruttonationalprodukt (BNP) och konjunktur......12 Prisutveckling (KPI)...13 God ekonomisk hushållning... 14 God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv...14 God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv...15 7 Sektorsramar Internränta...16 Kapitalkostnader... 17 Löneutveckling... 17 Grundindex... 17 1
Central Budgetpost... 18 Digitalisering... 18 Minskad kostnad för stab och utveckling (- 5 mkr)...18 Tryggt och snyggt Lerums Kommun (3 mkr)... 18 Gynna turistnäringen med uppställningsplats (0,5 tkr)..18 Extra resurser till skolan (20 mkr)..18 Extra satsning till mindre barngrupper (10 mkr) 19 Satsning på kulturskolan ungdomar (3mkr)... 18 Ökat föreningsstöd (2 mkr)... 19 Mer rörelse i skolan (2mkr)... 19 Ökat stöd till åldringsvården (54,5 mkr).20 Ökat stöd till RIA (250tkr)... 20 Stöd till Navet (500tkr)...20 Anhörigstöd (500 tkr).20 Återvandringsstöd för nyanlända (500 tkr).21 Ökat stöd till Kvinnojouren Olivia (750tkr)... 19 Tillgänglighetsanpassning av bilar inom äldreomsorgen (1mkr)... 21 Målgruppsanpassning... 21 Nyckeltal... 22 Sektorsramar... 22 8 Investeringar och ny upplåning Bakgrund... 23 Finansiellt mål... 23 Behov framåt... 23 Nyupplåning... 24 9 Finansiella rapporter Driftsredovisning... 24 Resultatbudget... 25 Finansieringsbudget... 26 2
Balansräkningsbudget... 27 Investeringsbudget... 28 Exploateringsbudget... 30 10 Bilagor VA och renhållning...30 Investeringsbudget 2018-2021..30 1 Förord Sverigedemokraternas budget baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vårt mål är att kommunen är en bra plats att leva och bo på. Att det finns bra skolor, närhet till vacker natur, bra företagsklimat och ett fantastiskt föreningsliv, för att nämna några saker. Samtidigt ser vi också att Lerums Kommun har både problem och en enorm utvecklingspotential. Med utgångspunkt i att du ska kunna leva det goda livet i Lerums Kommun kommer vi både adressera problemen med lösningar och lägga förslag för att ta tillvara på utvecklingspotentialen. Det innebär att våra barn ska få en bra och trygg skolgång som förbereder dem inför vuxenlivet, att det finns goda fritidsaktiviteter att delta i, att du har ett jobb att gå till, att vi har en vård och omsorg som fungerar när du behöver den och att du aldrig behöver tveka över om du vill åldras i vår kommun. Samtidigt behöver Lerums Kommun en politik som tar tag i problemen i vår kommun. Höga sjuktal, oroligheter i äldreomsorgen, ett kraftigt försämrat näringslivsklimat, ökad trygghet på våra gator och torg och en pressad ekonomi som ett resultat av regeringens politik och är några av de problem som präglat mandatperioden 2014-2018. Enligt vår bedömning kommer konjunkturen under 2019 övergå till en avmattningsfas som troligen övergår till en lågkonjunktur som enligt vissa bedömare kan bli djupare än tidigare. Enligt såväl KI som SKL ser inte skatteintäkterna ut att stiga i takt med kostnadsutvecklingen och att vi förväntar oss att kommande räntehöjningar påverkar budgetutrymmet. Det gör sammantaget att vi i Lerums kommun måste än mer behålla fokus på att säkerställa att vi kan leva upp till en bra skola, god barn och äldre omsorg 3
m.m. Vi ser även vikten av att vi fortsätter stimulera bostadsbyggande men att det i första hand sker med hjälp av privata aktörer. Vi måste även för att säkra kommande skattekraft i än högre grad verka för ett bra företagsklimat där vi går från att ha varit en myndighets organisation till att bli en serviceorganisation med myndighetsansvar. Vi kommer under mandatperioden presentera ett flertal förslag som går i den riktningen och som företagarföreningen i Lerum har tagit fram. 2 Kommunens övergripande styrdokument Styrdokumenten måste struktureras, och det är ett påbörjat arbete inom förvaltningen. 3 Vision Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn. Vi betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället, såväl nationellt som lokalt. Våra ledord i Lerums kommun är småskalighet, trygghet och tradition. Det är begrepp som genomsyrar vårt politiska arbete hela vägen från Östad till Lerum och från skolklass till förvaltning. Våra prioriteringar En trygg och värdig ålderdom med omtanke och stimulans för de äldre. Som äldre ska man i vår kommun ha rätt till en trygg och värdig ålderdom, oavsett om man är i behov av ömma händer och mycket omsorg, eller aktiv stimulans för sitt välbefinnande. Vi anslår i denna budget ökade medel (54,5 mkr) till sektor stöd och omsorg för att vi som kommun ska möjliggöra att vi får fler anställda inom stöd och omsorg och för att få en bättre arbetsmiljö. Äldre ska erbjudas bättre mat och åtgärder mot ensamhet. Stöd- och omsorgsverksamheten får inte användas som en budgetregulator för en ansvarslös invandringspolitik. Vi kommer även tillskjuta ytterligare 20 mkr till skolor och 10 mkr till mindre barngrupper för att möjliggöra en bättre arbetsmiljö för både barn och personal. Låt oss förvalta och utveckla ett småskaligt och naturnära Lerum som kännetecknats av trygghet och småskalighet i samhällsbyggnaden. En bebyggelseutveckling i ett försiktigt 4
och genomtänkt framåtskridande har präglat kommunen i många år. Sverigedemokraterna värnar om en levande samhällsbyggnad med respekt för såväl människan som närmiljön som präglas av långsiktighet och hållbarhet. En samhällsbyggnad som sätter kulturhistoriska, familjevänliga och småskaliga miljöer i centrum. En samhällsbyggnad som präglas av respekt för den lokala identiteten och befintlig byggnadstradition. I vårt Lerum ryms varken kortsiktiga lösningar som moduler och baracker, eller höghusprojekt, men däremot kulturell planering och utformning av våra gemensamma miljöer i nära medborgardialog. Mot bakgrund av att samhällsbyggnaden och våra fysiska miljöer rusar mot snabb förvandling och tillfälliga bostadsområden mot bakgrund av en oansvarig invandringspolitik, anser vi det vara vår skyldighet att bromsa processen och istället för ökade kostnader på det här området, föra över resurser till lärande och stöd och omsorg. Därför föreslår vi en mindre nedskärning i sektor samhällsbyggnad i förhållande till majoriteten. Våra kommunmedborgare, unga som gamla, är vår prioritet. Budget Utifrån mandatperiodsdokumentet ska budgeten sätta ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen som vi lovat väljarna enligt vårt valmanifest. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen och tydliggör styrelsens plan och strategi för att verkställa Kommunfullmäktiges uppdrag. I planen konkretiseras och prioriteras arbetet med politiska mål och uppdrag för verksamhetsåret. Verksamhetsplanen innehåller en ekonomisk plan för året inklusive finansiella mål, samt de prioriterade politiska målen och uppdragen. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. 5
4 Politiska mål och uppdrag I Sverigedemokraternas förslag till budget för Lerums Kommun 2019 har vi valt att lägga vårt fokus på 7 olika politiska områden, Välfärdens kärna, Infrastruktur och Boende, Effektiv förvaltning, Näringsliv, Attraktiv arbetsgivare samt Kultur, Fritid och Integration. Dessa 7 områden anser vi har en extra stor vikt att vi antingen upprätthåller en hög kvalitativ nivå, alternativt att dessa behöver satsas mer på jämfört med tidigare. Under mål och uppdrag styr vi kommunens förvaltning genom att peka ut vilka politiska mål och uppdrag som förvaltningen skall jobba särskilt med och uppnå i slutet på 2019. 4.1.1 Välfärdens kärna (skola, vård och omsorg) Mål 2019: Antalet barn i förskolans grupper är färre i relation till år 2018. Uppdrag 2019: Förvaltningen får i uppdrag att verka för fler förskoleavdelningar i hela Lerums Kommun. Mål 2019: Kunskapsresultaten i grundskolan har ökat i relation till år 2018. Uppdrag 2019: Förvaltningen genomför en omfattande utvärdering av våra grundskolors sätt att arbeta med att öka sina elevers kunskapsresultat. Uppdrag 2019: Intensifiera arbetet med att öka den psykiska hälsan bland Lerums Kommuns skolors elever. Uppdrag 2019: Intensifiera arbetet med en ökad studiero i klassrummen. Mål 2019: Andelen alternativa driftsformer inom förskola, skola och äldreomsorg har ökat. Uppdrag 2019: All drift av ny verksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg skall erbjudas till externa aktörer. Uppdrag 2019: Gå ut med ett erbjudande som innebär att personalen, privata och/eller ideella organisationer kan få driva befintliga kommunala förskolor. Mål 2019: Fler ungdomar i våra grundskolor rör på sig under skoltid. Uppdrag 2019: Förvaltningen får i uppdrag att sprida Puls för Lärande, eller liknande modell, till fler av kommunens skolor i syfte att nå målet om mer rörelse under skoltid. 6
Mål 2019: Nya initiativ att samverka med civilsamhället har tagits för att stärka välfärdens kärna. Uppdrag 2019: Lerums kommun utreder samt tecknar en Överenskommelse med civilsamhället om utvecklad samverkan och dialog Mål 2019: Lerums kommun har infört en Äldreombudsman som tar emot och samordnar synpunkter och tankar från människor i åldern 65+ Uppdrag 2019: Tillgänglighetsanpassa fler bilar inom äldreomsorgen. Mål 2019: Försörjningsstödet per hushåll i Lerums Kommun skall minska till lägsta nivå enligt socialtjänstlagen. 4.1.2 Infrastruktur och boende Mål 2019: Planproduktionen ökar i relation till 2018 Uppdrag 2019: Sektor samhällsbyggnad organiserar och strukturerar sitt arbete så att förvaltningen säkerställer att dess kapacitet att producera bostadsplaner kraftigt ökar. Bland annat sker detta genom att erbjuda och uppmuntra byggare som vill bygga i Lerums kommun att arbeta med s.k. byggherrestyrd planprocess Mål 2019: Minst ett seniorboende skall vara planerat för byggnation i Lerums Kommun. Uppdrag 2019: Förvaltningen tar kontakt med olika intressenter som vill bygga seniorboende i Lerums Kommun. Mål 2019: Trygghetsskapande åtgärder har införts i syfte att öka både den upplevda och den faktiska tryggheten. Uppdrag 2019: Förvaltningen påbörjar arbetet med att införa trygghetskameror vid utsatta platser i våra tre kommundelscentra. Uppdrag 2019: Utred införande av kommunala trygghetsvakter Uppdrag 2019: Förvaltningen får i uppdrag att utreda och sedan lägga förslag till åtgärder för hur arbetet mot hedersrelaterade brott kan utvecklas Uppdrag 2019: Förvaltningen får i uppdrag att intensifiera det drogförebyggande arbetet i kommunen 7
4.1.3 Minskad kostnad för stab och utveckling Mål 2019: Lerums Kommun får i uppdrag att lämna besparingsprogram som minskar kostnad för stab och utveckling med 5 mkr per år. Uppdrag 2019: Åtgärder som skapar en plattare men lika kostnadseffektiv förvaltning. 4.1.4 Näringsliv Mål 2019: Lerums Kommun har klättrat från plats 67 till topp 40 på SKLs Insikts-ranking samt från plats 141 till topp 100 på Svenskt Näringslivs företagsklimatsranking under 2019 för att på sikt nå topp 20 i båda rankingar. Uppdrag 2019: Vidareutveckla samarbetet med näringslivet för att underlätta för befintliga företag att kunna utvecklas och för nya företag att kunna etableras i kommunen. Mål 2019: Antalet arbetstillfällen har ökat i kommunen i relation till år 2018. Uppdrag 2019: Lerums Gymnasium intensifierar sitt samarbete med näringslivet 4.1.5 Attraktiv arbetsgivare Mål 2019: Sjukfrånvaron bland Lerums Kommuns anställda är lägre i relation till år 2018. Uppdrag 2019: Nio timmars nattpass slopas och att personalen får vara med och bestämma om schemaläggning. Mål 2019: Personalomsättningen bland Lerums Kommuns anställda är lägre i relation till år 2018. 4.1.6 Kultur och fritid Mål 2019: Lerums Kommun har tillgängliggjort fler ytor för kultur och fritid, framförallt för mindre föreningar och spontana aktiviteter. Uppdrag 2019: Kartlägg lokaler inom kommunens gränser som skulle kunna användas för aktiviteter kopplade till kultur och fritid och skapa en användarvänlig databas för bokning för allmänheten av dessa. Uppdrag 2019: Förvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheten till samverkan med externa samfinansiärer av kultur- och fritidsanläggningar. Uppdrag 2019: Förvaltningen får i uppdrag att utreda samverkan mellan 8
civilsamhället och kulturskolan i syfte att öka antalet platser i kulturskolan. Uppdrag 2019: Införa en ny modell för utvecklingsstöd till föreningar som vill utveckla sin verksamhet. 4.1.7 Integration Mål 2019:Att varje arbetsför nyanländ kan komma i arbete inom tre år. Uppdrag 2019: Införa ett samhällskontrakt med varje nyanländ där man lägger upp en plan på hur varje person så snabbt som möjligt lär sig svenska och skaffar sig en yrkesutbildning. 5 Budgetmodell Antagen budgetmodell präglas av dialog och helhetsperspektiv och kan beskrivas i ett antal faser. Den första fasen är startfasen då kommunen utifrån december månads skatteunderlagsprognos, framtagen av Sveriges kommuner och landsting, SKL sammanställer den förväntade totalramen för planperioden. Utifrån den totala ramen beräknas verksamhetens totala ramar fram i enlighet med kraven för god ekonomisk hushållning som kommunen antagit. I den påföljande underlagsfasen arbetar både de förtroendevalda och förvaltningen med att analysera relevanta styrdokument för att bedöma hur dessa ska påverka budget och respektive sektors ramar kommande år. Arbetet pågår fram till boksluts och budgetberedningen, vilket är ett tillfälle i februari kommunstyrelsens arbetsutskott samlas och ägnar sig åt föregående års årsbokslut och resultat samt kommande periods budget. Prioriteringsfasen sker under själva boksluts-och budgetberedningen. Under två dagar gör kommunstyrelsens arbetsutskott sina avväganden och prioriterar vad kommunen ska åstadkomma under kommande år. Kommunstyrelsens arbetsutskott ger förvaltningen i uppdrag att sätta siffror på och därmed förverkliga den beställning som boksluts och budgetberedningen resulterat i. Därmed går arbetet in i förverkligandefasen. Utifrån beställningen tas ett budgetförslag fram. Arbetet pågår fram till april 2018 och resulterar i förvaltningens utkast till förslag 9
till budget. Förslaget överlämnas i år formellt 11 april till de politiska partierna för eventuella ändringar eller omprioritering. År 2018 är ett valår, vilket påverkar beslutsfasen. Kommunstyrelsen fattar i år beslut om ett förslag till budget i oktober. Kommunfullmäktige fattar beslut om budget i november 2018. 6 Lerums totala ram 6.1 Omvärld I en kommunal budgetprocess är det viktigt att ta del av och försöka hantera de omvärldsfaktorer som påverkar kommunens ekonomi och verksamhet, både på kort och på lång sikt. Befolkningsutveckling, statistiska nyckeltal, omvärldsanalys och hur den nationella och internationella ekonomin utvecklas är viktiga faktorer. I kommunens omvärldsrapport lyfts relevanta trender och observationer. Inför 2019 års budget har försörjningskvoten till följd av åldrande befolkning, ökad urbanisering och digitalisering, varit särskilt i fokus. Åldrande befolkning Den äldre delen av befolkningen i Sverige och i flertalet andra länder i västvärlden fortsätter att öka både i antal och i andel. År 2050 kommer antalet människor på jorden som är äldre än 60 år att ha tredubblats från idag, och kommer för första gången någonsin i människans historia att överstiga antalet som är yngre än 15 år. Mycket beror detta på att vi lever längre, i Sverige i genomsnitt snart 90 år. Göteborgsregionens andel äldre i jämförelse med andelen personer i arbetsför ålder fortsätter öka vilket leder till större omsorgsbehov och ökade kostnader i båda ändar av åldersspannet. Den statliga etableringsersättningen till nyanlända upphör efter två år och för dem som inte kommit i sysselsättning uppstår ett behov av försörjningsstöd som under överskådlig tid ökar kommunens kostnader för integration vid sidan av utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser. Urbanisering och befolkningsökning Urbanisering är en stark global trend och 2050 beräknas 70 procent av världens befolkning bo i städer. Sverige är ett av de länder i västvärlden som har snabbast urbanisering. Allt fler bor i storstadsregionernas pendlingsorter, vilka har en betydande befolkningstillväxt särskilt i närhet till knutpunkter och stationer. Vi ser ett småskligt byggande och en levande 10
landsbygd. Hållbarhet, digitalisering och innovation De kostnadsgap som väntar välfärdssektorn kan bland annat bemötas med ökad digitaliseringstakt vilket på sikt kan medföra effektivisering och besparingar. Samtidigt förutsätter detta digital infrastruktur, organisationskultur och processer som fungerar med utvecklingsarbetet. Arbetet med att på allvar påbörja resan mot en digitaliserad, förenklad och förbättrad verksamhet synliggörs i förslag med en satsning av totalt fem miljoner kronor i budgetmedel för ett kommungemensamt arbete. Utifrån ett visionsperspektiv behövs alltjämt ett aktivt hållbarhetsarbete, inte minst satsningar för ökad social hållbarhet. Innovationstakten i kommunens verksamheter, i samverkan med akademin samt privat och idéburen sektor behöver öka för att bidra med lösningar på gemensamma samhällsutmaningar. Befolkning Befolkningsutvecklingen är grunden för kommunens erhållna skatteintäkter. Varje år görs prognos av befolkningsutvecklingen för att kunna planera verksamheten. Enligt förvaltningen är befolkningsutvecklingen enligt nedanstående tabell med faktiskt utfall för år 2017, men prognos för åren 2018 2022. Befolkningsutvecklingen bör enligt vår mening inte vara högre än en procent per år då kommunen har ett ansträngt finansiellt utrymme för byggnation av bostäder, infrastruktur, skola- barn och äldreomsorg. Befolkningsutveckling 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Prognos 31/12, antal 41 510 42 084 42 787 43 604 44 487 45 312 ökning mot föregående år, antal 818 574 703 817 883 825 ökning mot föregående år, procent 2,01% 1,38% 1,67% 1,91% 2,03% 1,85% Budgetuppräkningsprocent, och investeringar drift 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 6.3 Skatter och statsbidrag Kommunens främsta inkomstkälla är skatter och generella statsbidrag. Skatter och generella statsbidrag påverkas av befolkningsökning och av konjunktur. Lerums kommun följer SKLs prognoser, men gör en egen bedömning med hjälp av en egen befolkningsprognos. Svensk ekonomi är sedan några år tillbaka inne i en högkonjunktur, som dock kulminerar under år 11
2019 och med att det förväntas ske en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett glapp riskerar att uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de växande behov av skola, vård och omsorg, som en snabb befolkningsutveckling för med sig. Nedan framgår Lerums intäktsprognoser för skatter och statsbidrag 2018-2022 Prognos 2018-10-19 2018 2019 2020 2021 2022 Skatter 2 072 2 142 2 225 2 322 2 436 Generella statsbidrag 237 293 311 311 303 Summa 2 309 2 434 2 536 2 633 2 738 Procentuell årlig ökning 3,03 % 5,40 % 4,10 % 3,80 % 3,98 % ramar Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL) skatteprognos per feb justerad med egna antaganden om befolkning Ökningstakten för Lerums kommun mattas av något jämfört med tidigare års ökningstakt. Mellan 2016 och 2017 ökade skatter och generella statsbidrag med 6,2 procent. Till år 2018 prognostiseras ökningen till 3,03 procent och fortsätter sedan med den lite lägre takten på årliga ökningar. Det kan jämföras med riket, där ökningstakten i skatteunderlaget ligger mellan 5,40 3,8 procent. 6.4 Bruttonationalprodukt (BNP) och konjunktur Den ekonomiska tillväxten mätt som förändring av BNP påverkar kommunens prognostiserade skatteintäkter och har därmed inverkan på Lerums ekonomiska utveckling. BNP 2017 2018 2019 2020 2021 Procentuell utveckling 2,7 2,9 2,4 1,6 1,4 Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL), cirkulär 18:5 (2018-02-15) BNP förväntas fortsätta utvecklas med minskande procentuell ökning under hela perioden år 2019 2022. Den tidigare pågående högkonjunkturen övergår till ett läge med konjunkturell balans. Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och SKLs bedömning är att BNP växer med närmare 3 procent 2018. Inhemsk efterfrågan förväntas försvagas under 2019, men 12
samtidigt blir utvecklingen i omvärlden något bättre. Svensk BNP bedöms växa något mer 2019 men högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. I och med att antalet arbetade timmar inte ökar alls nästa år sker det en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som befolkningsutvecklingen för med sig. År 2019 förväntas tillväxten i investeringarna växla ned. Det är framförallt bostadsbyggandet som inte längre kan växa i samma takt. Sammantaget innebär det att SKL räknar med att kalenderkorrigerad BNP växer med knappt 2,9 procent i år, 2,4 procent 2019 och 1,6 procent 2020. 6.5 Prisutveckling (KPI) Konsumentprisindex (KPI) förändring speglar hur prisläget utvecklas. En stor del av kommunens inköp av varor och tjänster påverkas av förändringen av KPI. SKL och Konjunkturinstitutet prognostiserar följande procentuella förändringar av KPI. KPI SKL KI 2017 1,8 1,8 2018 1,6 1,7 2019 2,3 2,3 2020 2,9 2,9 2021 2,6 2,7 Källa: Prognosjämförelser 2015-2020 per 2018-03-14 på www.konj.se/publikationer/konjunkturlaget/prognosjämförelse Både SKL och Konjunkturinstitutet skriver ned sina tidigare prognoser av förväntad tillväxt av KPI för år 2019. Dock skriver SKL upp prognosen marginellt för år 2020. Prisutvecklingen inom verksamheterna hanteras inom det totala index som ramarna skrivs upp med. 13
God ekonomisk hushållning 6.6 God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv För att nå god ekonomisk hushållning inom kommunens verksamhet ska all verksamhet planeras och bedrivas ur tre perspektiv: God ekonomisk hushållning ur ett generationsperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som säkerställer att kommande generationer får en bra kommunal service. God ekonomisk hushållning ur ett resursutnyttjandeperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt, så att maximal nytta erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Det ställer krav på kommunen att ständigt utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs. God ekonomisk hushållning ur ett måluppfyllelseperspektiv: de resurser som finns tillgängliga ska användas på ett sätt som gör att verksamheten når kommunens övergripande mål och inriktning. Generationsperspektivet och resursutnyttjandeperspektivet förutsätts ligga till grund för kommunfullmäktiges mål vilket medför att måluppfyllelseperspektivet är det styrande perspektivet för den verksamhet som planeras och genomförs. 6.7 God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Lerums kommuns modell för god ekonomisk hushållning utgår från jämförelse med vald kommungrupp. Mål anges för ett antal finansiella nyckeltal med kommungruppen Göteborgsregionen (GR). GR består av tretton kommuner. Jämförelse och analys sker med utgångspunkt från historiskt utfall, nutid och prognoser. De finansiella nyckeltal som används är soliditet, långfristiga skulder per invånare och nettokostnadsandel. Soliditet och långfristiga skulder omfattar kommunkoncernen och nettokostnadsandel avser enbart kommunen. I soliditetsmåttet ingår ansvarsförbindelsen (avsättning för pensionsåtaganden). Förvaltningen ska även i fortsättningen följa utvecklingen mot landets 25 procent bästa 14
kommuner samt mot förortskommunerna. Analys av kommunens nuläge ur ett finansiellt perspektiv Kommunen har stora investeringsbehov inom skola, barn- och äldreomsorg samtidigt som konjunkturen är stark. Under 2014-2016 har kommunen haft en god resultatutveckling på 104 miljoner kronor år 2014, 69 miljoner kronor år 2015 och 85 miljoner kronor år 2016. År 2017 landar resultatet på något lägre på 48 miljoner kronor De höga resultaten och den lägre investeringstakten än budgeterat har gjort att kommunen och kommunkoncernen uppfyllt uppsatta finansiella mål under perioden. Budgeterad soliditet år 2018, justerad för balanspostförändring från år 2017, uppgår till 20,7 procent inklusive ansvarsförbindelsen. Enligt föreslagen drifts-och investeringsbudget för år 2019 uppgår 2019 års soliditet till 19,6 procent. Soliditeten under planåren 2020 och 2021 beräknas uppgå till 22 respektive 25,5 procent. Enligt förvaltningen är kommunens mål vad avser soliditet uppfylls under budget- och planperioden. Lerums kommuns långfristiga skulder per invånare uppgick i bokslut 2017 till 35 054 kronor. Enligt budget och plan för 2019-2021 kommer den externa upplåningen att öka år 2019 till 50 389 kronor per invånare och år 2021 kommer långfristiga skulder per invånare uppgå till 48 309 kr per invånare. Kommunens mål vad avser långfristiga skulder per invånare bedöms inte uppnås under hela perioden (se kapitel 8.2). I nedanstående diagram redovisas kommunkoncernens soliditet och långfristiga skulder i förhållande till Göteborgsregionens kommuner. Den svarta linjen avser den gräns som inte får underskridas respektive överskridas om de långsiktiga målen skall uppnås. 15
Vårat budgetförslag innebär ett resultat på 61 miljoner kronor år 2019, 90 miljoner kronor år 2020 samt 139 miljoner kronor år för 2021. Totalt innebär detta att nettokostnadsandelen uppgår till 97,4 procent för år 2019 och 96,3 procent år 2020 samt 94,4 procent år 2021. Kommunens mål/riktpunkt vad avser en nettokostnadsandel om 98,0 procent under en 10 årsperiod uppfylls vid planperiodens slut då nettokostnads andelen förväntas uppgå till 97,6 för 10 årsperioden. 7 Sektorsramar Hittills har beskrivits vilka förutsättningar som ligger till grund för beräkningen av Lerums totala ram. Verksamhetens nettokostnader 2018-2 246 Skatteintäkter och generella statsbidrag 2019 2 435 Finansnetto 2018-15 verksamhetens nettokostnadsförändringar 2019 113 Budgeterat resultat 2019 61 Nästa moment är att fördela ramen mellan förvaltningens sektorer. Förvaltningens förslag på sektorsramar utgår från följande antaganden och bedömningar: Internränta SKL ger årligen förslag på internränta vilken återspeglar den totala genomsnittliga lånekostnaden för hela kommunsektorn. År 2019 bedöms 16
upplåningskostnader vara lägre än de fasträntelån som förfaller. Det leder till förväntan om att den genomsnittliga upplåningskostnaden sjunker. SKL föreslår därmed en sänkning av den generella internräntan med 0,25 procentenheter, från 1,75 procent till 1,5 procent. Lerums kommuns tidigare års bedömning om att avvika från SKL och ha en internränta på 2,0 procent är under revidering. Vi anser att det är angeläget att vi bygger på en egen prognos av kommunens upplåningskostnader och tar höjd för kommande räntehöjningar. Kapitalkostnader Lerums kommuns planerade investeringstakt för kommunens egna investeringar ligger på en bibehållen nivå. Det innebär en bibehållen nivå av kapitalkostnader på driften. Samtliga verksamheter hanterar förändrade kapitalkostnader via antingen effektiviseringar och/eller indexuppräkning av ram. Löneutveckling Flera av avtalsområdena omförhandlas under 2019-2021 och nya avtal förväntas tecknas varför kostnadsbilden är något osäker. Bedömningen vad gäller avtalsrörelsen framåt är att den kommer att hålla sig på liknande nivåer. Utöver den årliga löneöversynen - utan garanterade löneökningar för medarbetare påverkas Lerums kommun av marknadsläget och möjligheterna att rekrytera. Prognoserna visar på fortsatt bristande tillgång på de kompetenser som kommunen efterfrågar, vilket rimligtvis också kommer påverka löneutvecklingen. Samtliga löneökningar hanteras via antingen effektiviseringar och/eller indexuppräkning av ram. Grundindex I arbetet med att skapa ramar för varje sektor finns ett flertal moment. Det första som sker är att förvaltningen tar fram ett förslag på grundindex. Grundindex är en indexuppräkning av samtliga sektorers befintliga ramar 2018. Grundindex är lika för alla sektorer. Grundindex är inte tänkt att täcka samtliga kostnads- 17
ökningar mellan åren, utan är ett komplement ihop med effektiviseringar och verksamhetsförändringar, för att möta kommande års kostnadsutveckling. År 2019 undantas riktade medel för 3 miljoner kronor varav samverkan mellan sektor lärande och sektor stöd och omsorg ingår Central Budgetpost I samband med att grundindex beräknas måste ställningstagande tas om det ska finnas budget för centrala, gemensamma poster som inte tillfaller en specifik sektor. En sådan är budget för resultatreglering. År 2019 är detta den enda post som budgeteras central. Enligt antagen anvisning ska budgetmedel årligen avsättas centralt för resultatreglering. År 2019 bedöms denna nivå till 7 miljoner kronor. Digitalisering Digitalisering är ett arbete som behöver göras gemensamt med en central styrning som driver utvecklingen på flera parallella spår mot de mål som kommer att definieras under år 2018. För att på ett effektivt sätt kraftsamla resurserna kring arbetet föreslås att 3 miljoner kronor riktas mot detta arbete år 2019. 7.7 Minskad kostnad för stab och utveckling (- 5 mkr) Lerums Kommun får i uppdrag att lämna besparingsprogram som minskar kostnad för stab och utveckling med 5 mkr per år. 7.8 Tryggt och snyggt Lerums Kommun (3 mkr) Ett hoppfullt Lerums Kommun är ett tryggt och snyggt Lerums Kommun. Därför satsar vi ytterligare 3 miljoner kronor på att göra Lerums Kommun tryggt och snyggt. Pengarna skall bland annat användas till reparation efter skadegörelse, snabbare klottersanering, trygghetsskapande åtgärder (som trygghetskameror) och annat som bidra till ett tryggt och snyggt samhälle där våra kommuninvånare kan leva det goda fria livet. 7.9 Stöd till turistnäringen med (0,5 mkr) 18
7.10 Resurstillskott till skolan (20 mkr). Tillskjuta medel för att upprätthålla en skola som alla klarar av och till att bekämpa psykisk ohälsan 7.11 Extra satsning till mindre barngrupper (10 mkr) Barns behov av att bli sedda och få den omvårdnad och stimulans de mår bra av kräver mindre barngrupper vilket kräver mer personal. 7.12 Satsning på kulturskolan ungdomar (3 mkr) Kulturskolan i Lerums Kommun är en viktig ungdomsverksamhet. Här förverkligas drömmar, skapas en meningsfull vardag och nya dörrar öppnas inför framtiden. För att öka möjligheten för fler att spela instrument inom ramen för kulturskolans verksamhet behövs nya lokaler, men också mer resurser. Därför satsar vi tre miljoner kronor extra på kulturskolans verksamhet. 7.13 Ökat föreningsstöd (2 mkr) Få saker bidrar på ett så bra sätt till en ökad psykisk och fysisk hälsa som föreningslivet. Föreningslivet i Lerums Kommun engagerar ungdomar, människor mitt i livet och seniorer och skapar meningsfullhet samt en social samvaro. Föreningslivet bygger sin verksamhet i huvudsak på ideella krafter, men även ideell verksamhet kostar pengar. För att stötta föreningslivet ytterligare vill vi satsa 2 miljoner kronor extra på föreningslivet. 7.14 Mer rörelse i skolan (2mkr) Lerums Kommun är en av de svenska kommuner som sedan en tid tillbaka satsat extra på att öka elevernas fysiska aktivitet under skoltid i syfte att förbättra skolresultaten. Sverigedemokraterna i Lerums Kommun är stora anhängare av modellen Puls för lärande, och ser gärna att fler skolor i Lerums Kommun använder sig av denna, eller liknande modell. Därför avsätter vi 2 miljoner kronor i syfte att kunna erbjuda våra skolor ett införande av detta. 19
7.15 Åldringsvården behöver ett omfattande tillskott (54,5 mkr) I vårt budgetförslag har vi beslutat att lägga en budget på en erforderlig nivå för att kunna lyckas vända utvecklingen till den nivå som ger brukare en bra omsorg och personal den arbetsmiljö som de så väl förtjänar. Detta sker utifrån vad som framkommit i fullmäktige och i media under flera år och som har rört de stora sjukskrivningstalen samt en onormalt stor personalomsättning. Vi ser även allvarligt på återkommande klagomål från anhöriga och brukare. Verksamheten har drivits med stora underskott under flera år och inga av de åtgärder man försökt sig på har lyckats utan snarare förvärrat situationen. Vårt förslag bygger på samma synsätt som man har inom näringslivet när man har en verksamhet som är i kris. Man har att välja mellan att lägga ned eller satsa på verksamheten. Här i kommunen har vi dock bara ett val och det är att SATSA sig ur krisen så att verksamheten kommer i balans. Vårt förslag bygger på att möjliggöra att undersköterskor/vårdbiträden kan anställas inom åldringsomsorgen. Minibemanningen skall vara 2 undersköterskor per skift och avdelning om 8-9 brukare med möjlighet till extra förstärkning under vissa tider. Detta för att minska sjukfrånvaron, personalomsättning samt öka arbetsglädjen hos personalen och ge en bättre omsorg för brukarna. Vi vill också åstadkomma en löneutjämning till den personal som har hamnat på efterkälken i lönesättningen under de senaste krisåren. Detta för att minska personalomsättningen som idag sker pga. högre ingångslöner för nyanställda än för de som arbetat några år i kommunen. Naturligtvis så ska kommunen också erbjuda heltidstjänster till de som så önskar. Vissa ekonomiska beslut ska kunna tas ute på enheten av enhetschef och personal tillsammans. Dessa åtgärder som vi har föreslagit kommer att leda till en bättre ekonomi för kommunen i längden och en hållbar förhållning till både brukare och personal. Vi har beräknat att resultatet på denna satsning kommer att börja synas ca 6-9 månader efter att alla åtgärder verkställts. 20
7.16 Ökat stöd till RIA (250tkr) RIA är en av de organisationer i Lerums Kommun som gör en mycket stor insats för den sociala hållbarheten där människan sätts i centrum. RIA bidrar också till minskade utgifter för samhället genom sina åtgärder, och därför vill vi satsa extra pengar på RIAs verksamhet. 7.17 Tillskott för att samlingspunkten Navet (500 tkr) De äldres träffpunkt Navet är en viktig samlingspunkt för många äldre som vi vill värna om och möjliggöra att det ska få leva vidare. 7.18 Anhörigstöd (500 tkr) Vi anser att det finns ett behov av att stötta anhöriga med ersättning. 7.19 Återvandringsstöd för nyanlända (500 tkr) Vi avsätter medel till en koordinator för att underlätta stöd till de som vill återvandra. 7.20 Ökat stöd till kvinno- och mansjourer (750 tkr) Att kvinnor och män skall kunna känna sig trygga i samhället och i sina hem är viktigt. Psykisk ohälsa och fysiskt våld mot kvinnor och män är ett samhällsproblem som inte kan accepteras. Det bidrar till såväl personligt lidande som kostnader för samhället och därför ligger det i det gemensamma intresset att motverka all form av psykiskt och fysiskt lidande kopplat till våld i nära relationer. 7.21 Tillgänglighetsanpassning av bilar inom äldreomsorgen (1 mkr) För många är mobilitet något självklart men för bland annat våra äldre är möjligheten att röra sig fritt något som minskar desto äldre man blir. Vi vill därför bidra till att fler bilar inom äldreomsorgen tillgänglighet anpassas. Både för att öka friheten för våra äldre, men också för att minska belastningen för vår personal att hjälpa de äldre in i och ut ur bilen. 7.22 Målgruppsanpassning Tidigare har det beskrivits hur befolkningsprognosen totalt påverkar Lerums 21
kommuns ramar. Den befolkningsökning som ger ökade skatteintäkter kan brytas ned till olika åldersgrupper. Det står klart att flera av grupperna ökar, men att gruppen unga och äldre ökar allra mest. Förvaltningen föreslår därför ett ökat stöd till Sektor lärande och till Sektor stöd och omsorg som riktas direkt till sektorernas verksamheter, för att bemöta det ökade behov av välfärd som uppstår i och med befolkningsökningen. 7.23 Sektorsramar Sektorernas ramar justeras på följande sätt mellan år 2018 och år 2019. total justering ram 2018 mnkr total justering % förslag ram 2019 Samhällsbyggnad 134-3 -2,2 % 131 Lärande 1 238 42 3,4 % 1 275 Stöd och omsorg 761 53 7 % 819 Stab och Utveckling 166-5 -3 % 161 2 299 87 3,8 % 2 386 8 Investeringar och nyupplåning 8.1 Bakgrund Sedan år 2015 har den planerade investeringsnivån höjts till nuvarande högre nivå. Normalhistoriskt sett, är att 75-80 procent av budgeterade investeringar också faller ut. År 2016 förbrukades dock hela investeringsbudgeten men år 2017 var skillnaden mellan budgeterade investeringar och utfall betydligt större vilket i huvudsak berodde på att två större investeringsprojekt senarelades. Finansiellt mål Investeringstakten påverkas av kommunens finansiella mål och långfristiga skulder per invånare. Det totala planerade investeringsutrymmet är enligt vår uppfattning begränsat av att kommunens soliditet inte får understiga 20 procent. Det innebär att investeringstakten får ske med en hög grad av egenfinansiering. 22
Det innebär att långfristiga skulder uppgår till 1 745 mkr år 2021, efter att investering i materiella anläggningstillgångar har genomförts med 960 mkr för åren 2019-2021. Behov framåt Investeringsbudget i Lerums kommun omfattar både pågående investeringar och förslag på tänkbara framtida investeringar i verksamhetslokaler och övrigt. Investeringsbudget baseras till stor del på senast antagen lokalresursplan. Enligt nuvarande lokalresursplan kommer satsningar på nya förskolor och skolor vara påtaglig åren 2019-2021 och även framåt. Budgetmässigt år 2019 är det ensamt allra största projektet ny idrottshall med garage vid Lerums gymnasium. En följd av investeringar i verksamhetslokaler är att även behovet av infrastrukturinvesteringar ökar. I takt med nyproduktion och/eller utbyggnader av fastigheter behövs nya trafiklösningar och utbyggnad av vatten- och avloppsnätet. En sammanställning av det totala behovet baserat på beräkningar gjorda utifrån antaganden av investeringskalkyler bifogas. Nyupplåning Den genomsnittliga nettoinvesteringen per invånare under perioden 2006-2016 uppgick till 5 390 kronor. Den genomsnittliga självfinansieringsgraden av investeringar uppgick under perioden till ett genomsnitt av 73 procent. Mnkr 2017 2018 2019 2020 2021 Budgeterad nettoinvestering 477 471 377 283 300 Ger följande utveckling av den totala låneskulden: Mnkr 2017 2018 2019 2020 2021 Budgeterad nyupplåning 200 289 178 33 0 Långfristig låneskuld 1 088 1 534 1 712 1 745 1 745 23
9 Finansiella rapporter 9.1 Driftsredovisning Verksamhet (mnkr) Skattefinansierad verksamhet VP 2018 Budget 2019 Budget 2020 Budget 2021 Kapitalkostnadshöjning 3 3 6 9 Resultatregl, central budgetpost 10 7 7 7 Reserv. utrymme digitalisering 9 3 3 3 Summa 22 13 16 19 Stab och utveckling 166 161 156 151 Samhällsbyggnad, därav ingår 134 131 140 150 *Tryggt och snyggt Lerums Kommun 3 4 5 *Stöd till turistnäringen 0,5 Lärande, därav ingår 1 238 1 275 1 315 1 345 *Extra satsning till en bättre skola 20 61 81 *Extra satsning till mindre barngrupper 10 12 18 *Extra satsning till kulturskolan 3 3 3 *Ökat föreningsstöd 2 2 4 Mer rörelse i skolan 2 2 3 Stöd och omsorg, därav ingår 761 819 836 843 *Ökat stöd till bättre äldrevård 54,5 74,5 81 *Ökat stöd till RIA 0,25 0,25 0,25 *Stöd till samlingspunkten Navet Anhörigstöd 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 *Återvandringsstöd för nyanlända 0,5 0,5 0,5 *Ökat stöd till kvinnojouren Olivia *Tillgänglighetsanpassning av bilar inom äldreomsorgen Summa 2 299 0,75 0,75 0,75 1 0,5 0,5 2 399 2 463 2 508 Finansförvaltningen, Se nedan -75-40 -33-29 Summa 2 246 2 359 2 430 2 479 * tillgängligt budgettillskott för 2019 och som används till specifika områden eller insats. 24
Den del av finansförvaltningen som syns i driftsbudgeten består av: - Kostnader för pensioner (utbetalningar och pensionsskuldens förändring). Underlaget för budget hämtas från beräkningar gjorda av KPA. - Intäkter i form av internränta från sektorerna. Räntekostnader för kommunens externa lån belastar finansförvaltningen och inte verksamheten, Istället tar finansförvaltningen ut en internränta från sektorerna. Nivån på internräntan fastställs med utgångspunkt från kommunens faktiska ränta på kommunens lån. - Realisationsvinster i samband med slutredovisning av exploateringsprojekt. - Övriga intäkter i form av resultatandel från det helägda bolaget KB Hedehem. Skillnaden mellan åren för finansförvaltningens budget beror till största del på hur kostnaderna för kommunens pensioner utvecklas. Resultatbudget VP Budget Budget Budget (mnkr) 2018 2019 2020 2021 Drift Verksamhetens bruttokostnader -2 122-2 231-2 298-2 343 Avskrivningar -124-128 -132-136 Verksamhetens nettokostnader -2 246-2 359-2 430-2 479 Skatter 2 072 2 142* 2 225 2 322 Generella statsbidrag 237 293* 311 311 Finansiella intäkter 7 9* 9 9 Finansiella kostnader -22-23* -25-27 Resultat före extraordinära 48 61 90 139 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 Resultat 48 61 90 139 Nettokostnadsandel 97,9% 97,4% 96,3% 94,4% * = Enligt förvaltningens bedömning uppgår skatter, generella statsbidrag före finansiella intäkter och kostnader till 2 435 mkr för år 2019. 25
Finansieringsbudget Budget * Budget Budget Budget (mnkr) 2018 2019 2020 2021 Drift Årets resultat 48 61 90 139 Justering för av- och nedskrivningar 124 128 132 136 Förändring pensionsskuld inkl löneskatt -12-5 6 14 Just. för övr. ej likviditetspåverkande poster 0 0 0 0 Förändring kortfristiga fordringar 0 0 0 0 Förändring förråd och lager 0 0 0 0 Förändring kortfristiga placeringar 15 15 15 15 Förändring kortfristiga skulder 0 0 0 0 Förändring likvida medel drift 175 199 243 304 Investeringar Förvärv materiella anläggningstillgångar -471-377 -283-300 Försäljning materiella anläggningstillgångar 0 0 0 0 Förvärv exploateringstillgångar 0 0 0 0 Övriga ej rörelsepåverkande poster 0 0 0 0 Förändring likvida medel investeringar -471-377 -283-300 Finansiering Nyupptagna lån 289 178 33 0 Amortering av skuld 0 0 0-4 Ökning långfristiga fordringar 0 0 0 0 Minskning långfristiga fordringar 7 7 7 0 Förändring likvida medel finansiering 296 185 40-4 Förändring av likvida medel 0 0 0 0 Budget* = Kommunfullmäktiges beslutade budget. Förvärv av materiella tillgångar bör ske med högst 300 mkr per år. Detta tak är satt utifrån kommunens skattekraft och en soliditet på 20 procent år 2019. Vi får inte hamna i en okontrollerbar skuldbörda som måste vältras över till kommande generation. 26
Balansräkningsbudget Justerad Budget Budget Budget (mnkr) Tillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Budget 2018 2 605 267 600 2019 2020 2021 2 922 260 604 3 141 253 531 3 372 246 508 Summa tillgångar 3 472 3 786 3 925 4 126 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat resultat Årets resultat 574 683 773 48 61 90 912 139 Pensionsskuld 872 886 873 886 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 1 534 444 1 712 444 1 745 444 1 745 444 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 3 472 3 786 3 925 4 126 27
Investeringsbudget Verksamhet Budgeterade Utbetalningar 2019 Framtagna investeringsförslag 2020 Framtagna investeringsförslag 2021 Stab och utveckling 2 000 2 010 2510 sektor Lärande 297 934 12 500 12 500 sektor Stöd och omsorg 49 500 4 400 5 700 sektor Samhällsbyggnad 121 994 747 850 1 015 350 Totalt 471 428 766 760 1 036 060 20% -117 751-153 352-207 212 totalt 377 142 613 408 828 848 Investeringstak 300 000 300 000 300 000 Exploateringsbudget (ligger utanför budget) Mnkr Slutredovisas år Projekt Summa år 2019 Skiffervägen Lilla Bråta Herrgårdsbacken Summa 16 år 2021 Floda centrum Missionskyrkan Gråbo centrum Summa 16 28
10 Bilagor VA och Renhållning Resultatbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) 2018 2019 2020 2021 VA Totala intäkter -82,0-85,0-88,0 Totala kostnader 84,8 87,8 90,8 Taxefinans. verksamh. VA 2,8 2,8 2,8 2,8 Resultatbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) 2018 2019 2020 2021 Renhållning Totala intäkter -36,5-38,4-39,5 Totala kostnader 37,0 38,9 40,0 Taxefinans. verksamh. Renh 0,5 0,5 0,5 0,5 29
Investeringsbudget 2019 Utbetalningar* tkr. Projekt 2019 KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER LÄRANDE Pågående Idrottshall i Lerum inkl p-garage 14 234 Förskola Öxeryd 5 000 Beslutade ej påbörjade Förskola Centrala Lerum (norra) Hallsås 16:1 43 800 Förskola Gråbo 14 500 Ersättningslokaler för Häggen 7 000 Förslag nya projekt Grundskolor 187 000 Knappekullaskolan Om- och tillbyggnad till F-9 Torpskolan Om- och tillbyggnad till F-9 Lekstorpsskolan om och tillbyggnad Berghultskolan Etapp 2 Fortsatt utbyggnad grundskolor Floda Fastighet för Gymnasium, vuxenutb och kulturskola - Förstudie 500 Olstorps förskola utbyggnad 900 Förskola Norra Lerum 300 Förskola Aspen strand (expolatering) 900 Förskola Tollered (expolatering) 300 Förskola Sjövik 300 Summa 274 734 KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER STÖD&OMSORG Beslutade ej påbörjade Boende enligt LSS Enskild tomt 24 000 Summa 24 000 KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER ÖVRIGA Pågående Löpande reinvesteringar installationer 5 000 Löpande investeringar säkerhet 500 Löpande energiinvesteringar 2 500 Löpande investeringar verksamhetsanpassning 10 000 Rivning av Häggen och sanering av marken 500 30
Summa 18 500 SAMHÄLLSBYGGNAD/INFRASTRUKTUR Pågående Utbetalningar* tkr. Löpande investeringar i kollektivtrafik och hållbart resande 3 000 Löpande ökad trafiksäkerhet 2 000 Löpande Tillgänglighetsanpassning gator och GC 500 Löpande strategiska markförvärv 10 000 Löpande Förprojekteringar 300 Löpande utbyte av parkutrustning 250 Löpande tillgänglighetsanpassning av lekplatser 500 Löpande upprustning av enskilda vägar 1 000 Löpande bulleråtgärder 5 000 Löpande Beläggningar vägar 8 000 Ram - GC-vägar 2016-2019 2 000 Trafikanpassning och gestaltning av gaturummet i Lerum C 1 000 Ny vägsträckning Knavravägen, inklu gc väg - utredning 400 Stabilitetsåtgärder Brobacken 2 244 Löpande uppprustning Floda Allé 300 Beslutade ej påbörjade Infrastruktur Dergården 2 000 Stabilitetsåtgärder längs Åvägen 500 Lekplats Gråbo (mindre vid hjällsnäshallen) 500 Förslag nya projekt Reinvestering i alebäckskulverten 7 000 Återställande av bussomläggningsplats 500 Beslutade åtgärder enligt gestaltningsprogram Lerum C 200 Gång- och cykelbro i Lerum C 1 000 Massaupplag 4 600 Lekplats Stenkullen - större 100 Lekplats Gråbo - större 100 Errosionsskydd - översyn och höjning 5 200 Errosionsskydd - säveån - missionskyrkan - Floda 5 200 Kommunens vattenöversikt 500 Dammen vid Lilla stamsjön Summa 63 394 BELYSNING Löpande investeringar i gatubelysning 500 Summa 500 31
VA Löpande mindre VA-projekt/serviser 2 000 Löpande investeringar i övriga ledningsnätet 11 000 Löpande investeringar i vattenproduktionen 1 000 Löpande investeringar i nybyggnadsområden 2 000 Löpande investeringar i upprustningsområden 5 000 Löpande investeringar enligt VA-försörjningsplan 4 000 Löpande investeringar dagvattenupprustning 2 000 Ny VA-reservoar Stenkullen 6 000 Ökad reservoarkapacitet Lerum 9 300 Överföringsledning Björboholm-Sjövik 1 000 Stora Bråta VA-utbyggnad 10 000 Torpadal VA-utbyggnad 700 RENHÅLLNING Löpande investeringar renhållning 500 Arbetsmiljöhöjande åtgärder VA-anläggningar 300 Nytt passagesystem vattenverk 500 Summa 55 300 Mindre investeringar på SB Fordon och Maskin 500 IT-utveckling SB 800 Datorutrustning 0 Inventarier SB 2 000 Summa 3 300 TOTALT summa inkl ändringar 439 228 MINDRE INVESTERINGAR PÅ RESPEKTIVE SEKTOR Lär 23 200 Stöd o omsorg 7 000 Stab o utveckling 2 000 SUMMA 471 428 Genomförandetakt 80% SUMMA 377 142 32
Investeringsbudget 2019 Projekt 2019 MINDRE INVESTERINGAR PÅ RESPEKTIVE SEKTOR Lärande Konst 2019-2024 100 Inventarier 2016--2018 8 500 IT-utrustning 2016--2018 1 600 Inventarier Berghultsskola -etapp 1 -etapp 2 2 500 Inventarier Torpskolan 1 500 Inventarier Knappekullaskolan 3 000 Inventarier Lekstorpsskolan 1 500 Inventarier förskola i Öxeryd 400 Inventarier ny förskola i Gråbo 600 Inventarier Ersättningslokaler Häggen 200 Inventarier Idrottshall Dergården 1 000 Övriga fritidsanläggningar 2018--2020 2 000 Utveckling av badplatser 2018-2020 300 Summa 23 200 Stöd&Omsorg Funktionshinder LSS investeringar 700 Medicintekniska produkter, hjälpmedel 700 SO Utbyte IT-utrustning 500 Digitalisering Trygghetslarm 1 000 Äldreomsorg investering/inventarier 2 550 SO Teknikinvesteringar 800 SO Övriga mindre ombyggnader 450 Myndighet mindre investeringar/inventarier 100 HSL mindre investeringar/inventarier 100 Ledning mindre investeringar/inventarier 100 Summa 7 000 Stab och Utveckling Inventarier Stab och utveckling 2017--2020 500 Kommungemensam IT-utrustning 2017--2020 1 500 Summa 2 000 33
34