CBL-rådsmöte 23 september Välkomna!

CBL-rådsmöte 23 september 2014 Välkomna!

Agenda CBL-rådsmöte 23/9 Kl 9.00 Inledning Status i strategiarbetet och summering av genomförd omvärldsanalys Presentation indikatorgrupp Innovation Paus Presentation indikatorgrupp Medicinska resultat och Jämlik vård Kl 11.30 Lunch Fortsatta presentationer av indikatorgrupp Kostnadseffektivitet och indikatorgrupp Miljö Kl 14.30 Mingel med fika

Organisation nationella läkemedelsstrategin Socialdepartementet Högnivågruppen CBL-kansli Expertgrupp CBL-råd Arbetsgrupper Indikatorer (4 st)

Rådet för bättre läkemedelsanvändning Apotekarsocieteten E-hälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten Föreningen Generiska Läkemedel Handikappförbunden Inspektionen för Vård och Omsorg Läkemedelsindustriföreningen Läkemedelskommittéernas ordförandekollegium (LOK) Läkemedelsverket Nätverk för läkemedelsepidemiologi Pensionärsorganisationerna Patientnämnden Socialstyrelsen Statens beredning för medicinsk utvärdering Stockholms läns landsting Svenska Läkaresällskapet Sveriges Apoteksförening Sveriges Farmaceuter Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges läkarförbund Sveriges universitets- och högskoleförbund SwedenBIO Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket VINNOVA Vårdförbundet

Vad händer med NLS processen framåt Regeringsskifte: politiska prioriteringar och finansiering Revidering av strategi och handlingsplan Förtydliga mål, insatsområden och aktiviteter Avstämningsmöten med expertgrupp NLS

Statusöversikt NLS-aktiviteter 2014 1. Nationellt samordnade ITstöd 2. Förståelse för ordinerad behandling 3. Kunskap och riktlinjer för vissa patientgrupper 4. Minska antibiotikaresistens 5. Långsiktigt hållbar modell för prissättning m.m. 6. Ordnat införande av läkemedel 7. Minska läkemedlens påverkan på miljön 1.1 Elektronisk rapportering av lmbiverkningar 1.2 Möjliggör generisk förskrivn 1.3 Elektronisk makulering av e- recept 1.4 Ett system för dosregister 1.5 Skapa ordinationsbas inom ramen för nuv. lagstiftning 1.6 Nationella basfunktioner a) NOD/Pascal 1.6 Nationella basfunktioner b) Ordinationsorsak 1.6 Nationella basfunktioner c) EES 1.7 Tjänst för ökad patientpåverkan, återkoppling och avvikelser 2.1 (a) Förutsättningar för effektiva lmgenomgångar och lmavstämningar i vårdens övergångar 2.1(b) Utvärdera effekten av vidtagna åtgärder 2.2 Om dostjänster kan bidra till ökad följsamhet och förbättrad patientsäkerhet 2.3 Kompetenshöjande utbildningsinsatser för hemtjänstpersonal 2.4 Märkning av lmförpackningar för att minska risken för förväxlingar 2.5 Indikatorer för god patientsäkerhet på apotek 2.6 Strukturerade läkemedelssamtal på apotek 3.1 Nationella riktlinjer för hur äldre och multisjuka ska behandlas 3.2 Utvidga kunskapen om barns läkemedel och dess användning 3.3 Förstärk läkares kunskap om läkemedel under specialistutbildningen 3.4 Webbaserad fortbildningsmodul för förstärkning av AT-läkares kunskap om äldre och lm 3.5 Kunskapsstöd vid läkemedelsordinationer till barn 4.1 Rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens nationellt 4.2 Handlingsplan för utveckling av antibiotika på EUnivå 4.3 Rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens globalt 4.4 Utveckla de lokala Stramagrupperna i landstingen 4.5 Minskad antibiotikaförskrivning genom ökad följsamhet till behandlingsrek 4.6 Optimalt utnyttjande av befintliga antibiotika 5.1 Prissättning och hantering av originalläkemedel utan generisk konkurrens 5.2 Långsiktig hantering av öppenvårdsläkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna 5.3 Landstingens upphandling av rekvisitionsläkemedel 5.4 Försöksverksamhet där TLV utvärderar utvalda slutenvårdsläkemedel 6.1 Ordnat införande av lm mellan myndigheter, landsting och industri 6.2 Nationell modell för införandeprotokoll & samordnad utvärdering av lm i klinisk verklighet 6.3 Förbättra uppföljning av läkemedelsdosering 6.4 Möjliggör uppföljning av rekvisitionsläkemedel på individnivå 6.5 Möjliggör för landstingen, SoS och TLV att följa upp lm-förskrivning på förskrivarnivå 6.6 Stegvist godkännande och införande av nya lm 7.1 Om miljöaspekter bör beaktas vid subvention av läkemedel 7.2 Uppmuntra frivillig kontroll av utsläpp från läkemedelsfabriker 7.3 Ytterligare åtgärder på nationell nivå för att minska kassationen av läkemedel 7.4 Möjliggörande av miljöhänsyn vid produktion och användning av läkemedel 1.8 Oegentlig förskrivning och manipulering av särskilda recept Ny aktivitet Pågående aktivitet Avslutad aktivitet

Omvärldsanalys NLS 2015 Årlig omvärldsanalys genomförd av CBL-rådet som samordnas av CBL-kansliet. Disposition av omvärldsanalysen: - Nya förslag utifrån strategins fem mål - Trendspaning - Utvärdering - Övriga synpunkter

Omvärldsanalys NLS 2015 summering Mest frekvent återkommande: Uppföljning: samordning och vikten av samverkan NOD Innovation Utbildning vårdpersonal inom IT-teknik och lm.behandling Patientperspektivet Förslag nya insatsområden: Effektiv och säker läkemedelsförsörjning i vården Egenvård Förslag nya aktiviteter: Läkemedel utanför förmånen Receptfria läkemedel (miljöbedömn.modellen)

Omvärldsanalys NLS 2015 summering Trendspaning: Olaga läkemedel, medicinteknik, uppföljning i bredare perspektiv Antibiotikaresistens Vikten av att kommunicera och implementera NLS-arbetet Utvärdering: Tydligare koppling mellan mål, insatsområden och aktiviteter Samverkans- och synergieffekter CBL-kansliet har utfört samordningsuppdraget väl Övriga synpunkter: Sjuksköterskeperspektivet Läkemedel utan subvention Prioritera att slutföra aktiviteter

Nationella läkemedelsstrategin 5 långsiktiga mål inom läkemedelsområdet Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass Jämlik vård Kostnadseffektiv läkemedelsanvändning Attraktivitet för innovation av produkter och tjänster Minimal miljöpåverkan

Indikatorgrupper för uppföljning av den nationella läkemedelsstrategin Kärnindikatorgrupp Mål 1-2 Medicinska resultat patientsäkerhet Jämlik vård Indikatorgrupp Mål 3 Kostnadseffektivitet Indikatorgrupp Mål 4 Attraktivitet för innovation Indikatorgrupp Mål 5 Miljöpåverkan SoS Eva Nyman Michael Soop Bengt Danielsson SKL Susanna Eklund LV Rolf Gedeborg Carola Bardage TLV Love Linnér Gitte Terp SoS Maarten Sengers LIF Catharina Bergold SBU Marianne Heibert Arnlind LV Brita Sjöström SKL Susanna Eklund LIF Karolina Antonov LIF Bengt Mattson LV Alicja Andersson SLL (utsedd av SKL) Marie-Louise Ovesjö SKL Mikael Svensson Sv Af Annika Nordén - Hägg

Uppdrag till indikatorgrupperna Vilken uppföljning som pågår inom området och möjliga synergi- och samordningsvinster som kan finnas med aktiviteter utanför NLS. Mätbara mått och prioritering mellan indikatorerna baserat på angelägenhetsgrad och metodik. Tidplan för när de olika indikatorerna kan tas fram.

Uppföljning i Samverkan Helhetsperspektiv inom uppföljningsområdet Kartläggning av nuläge Kort- respektive långsiktiga prioriteringar Sammanhållen plattform och struktur Synergier mellan myndigheter/organisationer?

Uppföljning och utveckling av indikatorer och mått inom den nationella läkemedelsstrategin Indikatorgrupp 1: Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass och Jämlik vård CBL-rådsmöte 2014-09-23

Indikatorgrupp 1 och 2 Uppföljning och utveckling av indikatorer och mått för: Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass Jämlik vård Kostnadseffektiv läkemedelsanvändning Attraktivitet för innovation av produkter och tjänster Minimal miljöpåverkan Socialstyrelsen Bengt Danielsson Eva Nyman (Mikael Soop) Läkemedelsverket Carola Bardage Rolf Gedeborg Sveriges Kommuner och Landsting Susanna Eklund (Nina Viberg)

Indikatorgrupperna bildades i maj 2013 Varje indikatorgrupp ombads göra en omvärldsanalys vilken uppföljning pågår på området vilka möjliga synergieffekter och samordningsvinster kan finnas gentemot andra aktiviteter utanför strategin. En lista på redan föreslagna indikatorer/mått utgjorde utgångspunkt för indikatorarbetet Föreslå prioritering mellan indikatorerna baserat på mätbarheten och angelägenhetsgraden. Föreslå tidplan för när de olika indikatorerna kan tas fram.

Redan föreslagna indikatorer/mått som utgångspunkt för arbetet i indikatorgruppen.

Uppföljning av medicinska resultat och patientsäkerhet Risk Goda medicinska resultat Nytta Mäta effekter över tid av: Riktade insatser för bättre läkemedelanvändning Bästa tillgängliga kunskap: följsamhet till riktlinjer, rekommendationer och föreskrifter Många mått finns redan och kan följas i öppna jämförelser. i världsklass Patientsäker läkemedelsanvändning Mäta och följa omfattningen av: Läkemedelsorsakade skador Riskfylld förskrivning Riktade insatser för säkrare läkemedelsanvändning Vissa mått finns och kan följas i öppna jämförelser och på andra platser, vissa mått behöver utvecklas

Vad är öppna jämförelser av hälso- och sjukvården? Indikatorbaserade landstingsjämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet (och effektivitet) Syften: användas av landstingen för fördjupad analys, lärande av andra och utgångspunkt för lokala kvalitetsförbättringsarbeten bidra till att göra den finansierade hälso- och sjukvården öppen för insyn bidra till förbättrad datakvalitet och ökad åtkomst till data Redovisas årligen Beskrivande inte analyserande Registerbaserade Öppna jämförelser av läkemedelsområdet tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med Läkemedelsverket och SKL

Indikatorer i öppna jämförelser Evidensbaserade (eller vilar på beprövad erfarenhet) Har en riktning (om möjligt en målnivå) Mätbara (återkommande) Valida och relevanta för ändamålet Påverkansbara för landstingen Indikatorer tas ofta fram i samband med framtagande av nationella riktlinjer och utvärderingar eller kommer från nationella kvalitetsregister. Ibland tas indikatorer fram direkt för öppna jämförelser. Indikatorerna i öppna jämförelser av läkemedelsbehandlingar är utvalda tillsammans med företrädare för landstingen

Exempel på uppföljning i öppna jämförelser Kopplat till insatsområde 4: Minska utveckling och spridning av antibiotikaresistens genom en kombination av lokala och globala insatser Stramas tre mått, mätperiod 2006-2012 visar att Antibiotikaförskrivningen (antal recept) minskar Rätt antibiotika (smalspektrum) används i ökande omfattning Det finns regionala skillnader i förskrivningen 500 450 400 Antal recept per 1000 invånare på antibiotika 85 80 75 70 Andel (procent) barn 0-6 år som behandlas med PcV bland dem som förskrevs luftvägsantibiotika Andel (procent kvinnor som behandlas med kinoloner bland dem som förskrevs UVI-antibiotika 35 30 Procent 25 350 65 20 60 300 55 15 250 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 50 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 10 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen En punkt = ett landsting, storleken på punkten baserar sig på befolkningens storlek

Hur länkar NLS till Öppna Jämförelser? Öppna Jämförelser mäter regionala skillnader eller trend över tid för riket inte världsklass Öppna jämförelser redovisas främst processindikatorer mäter sällan medicinska resultat Öppna jämförelser är beskrivande inte analyserande men mått för uppföljning av prioriterade områden i NLS har en naturlig plats i öppna jämförelser. Utveckling av nya indikatorer för öppna jämförelser och för uppföljning av mål 1 och 2 görs samordnat. Utvecklingskapitel i öppna jämförelser belyser utmaningar och möjligheter med uppföljning av prioriterade områden, i år handlar det om barns läkemedelsanvändning och biverkningsrapportering till patientregistret.

Uppföljning av medicinska resultat och patientsäkerhet Risk Goda medicinska resultat Nytta Mäta effekter över tid av: Riktade insatser för bättre läkemedelanvändning Bästa tillgängliga kunskap: följsamhet till riktlinjer, rekommendationer och föreskrifter många mått finns redan och kan följas i öppna jämförelser. i världsklass Patientsäker läkemedelsanvändning Mäta och följa omfattningen av: Läkemedelsorsakade skador Riskfylld förskrivning Riktade insatser för säkrare läkemedelsanvändning Vissa mått finns redan, men utvecklingsbehov finns

Patientsäker läkemedelsanvändning- hur kan man mäta det? interaktioner polyfarmaci Riskfylld förskrivning olämpliga läkemedel patientmedverkan och information vid förskrivning samlad och aktuell läkemedelslista dålig följsamhet (patient adherence) uttagsmönster Läkemedelsorsakade skador omfattning av läkemedelsorsakade akutbesök eller sjukhusinläggning mått som baserar sig på signalspaning biverkningsrapportering

Exempel på mått för riskfylld förskrivning (öppna jämförelser) Kopplat till Insatsområde 3: Utveckla kunskap om och riktlinjer för läkemedel och läkemedelsanvändning för de patientgrupper där detta är mest eftersatt Indikatorer för äldres läkemedelsanvändning, mätperiod 2006-2012 visar att andelen äldre med fler än 10 läkemedel är relativt oförändrad men förskrivning av olämpliga läkemedel minskar Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen

Exempel på mått som påverkar patient adherence, nationell patientenkät (öppna jämförelser) Kopplat till Insatsområde 2: Ökad samsyn och förståelse för ordinerad behandling Nationell patientenkät i primärvården, mätperiod 2009-2013 visar att många patienter upplever informationsbrister när de förskrivs läkemedel inom primärvården Källa: Nationell patientenkät

Utveckling av mått för att mäta patientsäker läkemedelsanvändning riskfylld förskrivning patient adherence samlad och aktuell läkemedelslista uttagsföljsamhet Rutin för att ge uppdaterad läkemedelslista till patienten vid utskrivning från slutenvård följs just nu inom ramen för patientöverenskommelsen, behöver utvecklas vidare uthämtningsmönster över tid biverkningsrapportering till Patientregistret under utveckling läkemedelsorsakade skador strukturerad journalgranskning Arbete pågår just nu inom ramen för patientöverenskommelsen, måttet behöver utvecklas vidare innan det kan följas på regelbundet basis registerbaserade indiaktorer för vissa läkemedels negativa effekter ex blödningsdiagnos hos patienter som behandlas med antikoagulanta

Världsklass Stora skillnader mellan olika länders hälso- och sjukvårdssystem och ekonomi kvalitet på datakällor statistiska metodval och hur ATC koder och DDD används OECD prescribing indicators Viktigt att jämföra med rätt land I OECD pågår arbete med att ta fram prescribing safety indicators

Jämlik läkemedelsanvändning läkemedelsbehandling måste ses i sammanhang för att avgöra om den är ojämlik Om vi bara studerar uttag vet vi inte vad som beror på ojämlikhet i läkemedelsförskrivningen och vad som beror på andra skillnader

Varför är det svårt att mäta ojämlik läkemedelsbehandling exempel: behandling med lugnande medel/sömnmedel (bensodiazepiner) Diagrammet visar att det är stora regionala skillnader i förskrivningen men beror det på att den psykiska ohälsan är ojämnt fördelad i landet? eller på att patienter läkemedelsbehandlas i olika utsträckning beroende på var de bor?

Varför är det svårt att mäta ojämlik läkemedelsbehandling exempel: behandling med lugnande medel/sömnmedel (bensodiazepiner) Diagrammet visar att det är stora könsskillnader i förskrivningen men till hur stor det beror det på att den psykiska ohälsan är större bland kvinnor? erbjuds män annan terapi, tex KBT, i större omfattning än kvinnor? beror skillnaderna på att män inte söker vård för psykisk ohälsa i samma utsträckning som kvinnor?

Varför är det svårt att mäta ojämlik läkemedelsbehandling exempel: behandling med lugnande medel/sömnmedel (bensodiazepiner) Diagrammet visar att det är stora skillnader i förskrivningen mellan utbildningsnivåer men till hur stor det beror det på att den psykiska ohälsan är större bland lågutbildade? erbjuds välutbildade annan terapi, tex KBT, i större omfattning än lågutbildade? söker välutbildade inte vård för psykisk ohälsa i tillräcklig utsträckning?

Uppföljning av Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass och Jämlik vård Liten sammanfattning: Området är STORT! Några enstaka mått kan inte användas för uppföljning av hela området Öppna jämförelser utgör en (delvis) naturlig plats för uppföljning, och vi föreslår att prioritera utveckling av de mått som kan följas i öppna jämförelser Vissa mått är önskvärda men svåra att utveckla, t ex läkemedelsorsakade inläggningar eller mått för patient adherence. Många studier pågår men kan ta flera år innan färdiga mått finns. Skillnader i läkemedelsanvändningen kan fångas med indikatorer, men för att veta om läkemedelsanvändningen är jämlik behövs fördjupade analyser och studier. Världsklass: viktigt att jämföra med rätt land

Uppföljning och utveckling av indikatorer inom den nationella läkemedelsstrategin Indikatorgrupp 2: Kostnadseffektiv läkemedelsanvändning CBL-rådsmöte 2014-09-23

1. Efterlevnad av subventionsbegränsningar

2. Följsamhet till periodens vara över tid 100% Följsamhet till Periodens Vara över tid 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% Felförsäljning Apotekskryss Förskrivarkryss Patient avstår byte Slutförsäljning samt PV saknas (periodens vara) Periodens vara 50% 2012-01-01 2012-02-01 2012-03-01 2012-04-01 2012-05-01 2012-06-01 2012-07-01 2012-08-01 2012-09-01 2012-10-01 2012-11-01 2012-12-01 2013-01-01 2013-02-01 2013-03-01 2013-04-01 2013-05-01 2013-06-01 2013-07-01 2013-08-01 2013-09-01 2013-10-01 2013-11-01 2013-12-01 2014-01-01 2014-02-01 2014-03-01 2014-04-01 2014-05-01 2014-06-01 2014-07-01 2014-08-01

2. Följsamhet till periodens vara över tid 50 000 000 Merkostnad per månad - PV systemet 45 000 000 40 000 000 35 000 000 30 000 000 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 Felförsäljning Apotekskryss Förskrivarkryss Patient avstår byte Slutförsäljning samt PV saknas (periodens vara) Periodens vara 5 000 000 0

3a. Behandlingskostnad för biosimilarer Ändring av behandlingskostnad för substanser med konkurrens från biosimilarer Ändring av behandlingskostnad (AUP / DDD, förskrivning) jämfört med år 2009 (procent) 0% -20% -40% -60% -80% -100% erythropoietin (40% via förskrivning) filgrastim (60% via förskrivning) somatropin (100% via förskrivning) 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Förändring AUP/DDD jmf år 2009 Total försäljning substans (AUP) År med konkurrens från biosimilar/generika 500 400 300 200 100 0 Total försäljning av substans (mnkr AUP, alla försäljningssätt)

3b. Behandlingskostnad ej utbytbara generika Ändring av behandlingskostnad för substanser med konkurrens från ej utbytbara generika Ändring av behandlingskostnad (AUP / DDD, förskrivning) jämfört med år 2009 (procent) 0% -20% -40% -60% -80% -100% gabapentin lamotrigin levetiracetam mykofenolatmofetil 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Förändring AUP/DDD jmf år 2009 Total försäljning substans (AUP) År med konkurrens från biosimilar/generika 500 400 300 200 100 0 Total försäljning av substans (mnkr AUP, alla försäljningssätt)

4. Introduktion av nya läkemedel inom ramen för ordnat införande Inga data ännu

Uppföljning och utveckling av indikatorer inom den nationella läkemedelsstrategin Indikatorgrupp 3: Attraktivitet för innovation CBL-rådsmöte 2014-09-23

Disposition Indikatorer för innovation Kliniska prövningar Andel citerade publikationer inom medicin/medicinsk forskning Patentansökningar inom pharmaceuticals Summering Global Innovation Index

Andelen kliniska läkemedelsprövningar i Sverige i relation till EEA Syfte och rational: Antalet kliniska prövningar (KP) är en indikator på attraktivitet för utveckling av läkemedel Definition: Antalet ansökningar till Läkemedelsverket om KP/Totala antalet KP ansökningar i EEA (EudraCT) Monitorera i vilken fas de kliniska prövningarna är i Dela upp i icke-kommersiella respektive kommersiella kliniska prövningar

Sammanfattning KP statistik Sverige 2005-2013 (data från EudraCT) Antalet kommersiella KP har minskat för varje år sedan 2007; planar ut 2012--- Minskningen i antalet kommersiella KP 2012 jmf med 2007 har påverkat samtliga faser (I-IV); - fas I -fas II - fas III -fas IV De akademiskt drivna studierna följer ej samma trend (flest antal under denna period noterades 2011)

Antal kliniska prövningsansökningar (Sverige) uppdelat på kommersiella - icke kommersiella, år 2005-2013 400 350 300 250 200 150 Commercial Non-Commercial Not Answered 100 50 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Data from EudraCT

Number of clinical trial applications in Sweden 2005-2013 500 450 400 350 300 250 200 150 Number of CTA in Phase1 Number of CTA in Phase2 Number of CTA in Phase3 Number of CTA in Phase4 Total number of CTAs 100 50 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Data from EudraCT

Number of CTAs in Sweden 400 350 300 250 200 150 100 Number of CTA in Phase1 Number of CTA in Phase2 Number of CTA in Phase3 Number of CTA in Phase4 Number of CTAs 50 0 Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Data from EudraCT 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

CTAs in Sweden as percent of CTAs in EEA % 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Commercial Non- Commercial 0,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Year

Top 20 Countries: CTAs - European Economic Area (EEA)

CTA, SE: uppdelning per klinisk fas,t1-t2, 2014 Fas IV; 25 Fas I; 22 Fas II; 41 Fas III; 94

CTA (SE) indelat m.a.p. barn och vuxna, T1-T2, 2014 10% Studier på barn (<18 år) Studier på vuxna 90%

Andel av de 10 % mest citerade artiklarna inom medicin/medicinsk forskning Syfte och rational: En hög andel toppforskning avspeglar god förmåga till nytänkande och en hög innovationsförmåga, vilket gör Sverige attraktivt för att bedriva läkemedelsutveckling Definition*: Andel av svenska publikationer som tillhör de 10% mest citerade artiklarna i världen inom medicin/medicinsk forskning * Definition av Citering : 2010 publicerade Vetenskapsrådet en rapport The bibliometric database at the Swedish Research Council contents, methods and indicators där man beskriver de metoder som används för att ta fram underlag för analyser över citeringar.

Länder med fler än 10 000 publikationer inom medicin (2011-2013) Rank Land Top10 Antal 1 United States 12,5% 586522 2 Switzerland 12,3% 38754 3 Netherlands 11,3% 61747 4 United Kingdom 11,1% 155139 5 Denmark 10,9% 23992 6 Belgium 10,2% 28698 7 Sweden 9,8% 36199 8 Canada 9,3% 88117 9 Finland 9,3% 14765 10 Germany 9,2% 134334 Data: Thomson Reuters - sammanställning från VR-citering (Vetenskapsrådet) September 2014

Citerade publikationer inom medicin/medicinsk forskning som funktion av år

Andel patentansökningar Syfte och rational: Antalet patentansökningar (PCT*) är ett mått på innovationsförmågan Definition: Publicerade patentansökningar definierade under Pharmaceuticals som anges i World Intellectual Property Organisations (WIPO**) årliga rapport, PCT Yearly Review, The international Patent System/GDP*** * Patent Cooperation Treaty **WIPO PCT Yearly review och Internationella valutafonden ***Internationella valutafonden GDP (Gross Domestic Product)

WIPO PCT yearly review 2013

https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2119.html#184 inhabitants July 2014 est.

http://data.worldbank.org/data-catalog/gdp-ranking-table World bank GDP 2012

Published PCT applications in the technical field Pharmaceuticals for top 10 country origins 5000 4500 4000 Number of PCT applications 3500 3000 2500 2000 1500 1000 Switzerland China Germany France GB Japan Korea The Netherlands Sweden USA 500 0 2009 2010 2012 2013 Note that 2011 data is not available Year

Published PCT applications in the technical field Pharmaceuticals for top 10 country origins (US excluded) number of PCT applications in the field Pharmaceuticals 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2009 2010 2012 2013 Year Note that 2011 data is not available Switzerland China Germany France GB Japan Korea The Netherlands Sweden

Summering: indikatorer för innovation Kliniska prövningar Antalet kommersiella KP har minskat för varje år sedan 2007; planar ut 2012 Antalet akademiskt drivna studier har en svagt nedåtgående trend Sveriges andel av totala CTAs i EEA har minskat från ca 4% år 2007 till ca 2,5% år 2013

Summering: indikatorer för innovation, forts Antal citerade publikationer inom medicin/medicinsk forskning (Top 10) Antalet citerade publikationer i Sverige ligger tämligen stabilt mellan 2006-2013 Sverige låg på 7:e plats både 2006 och 2013

Summering: indikatorer för innovation, forts Patentansökningar inom pharmaceuticals Antalet patentansökningar för Top 10 länder har gått ned mellan 2009-2012 En uppåtgående trend ses mellan 2012-2013 Sverige låg på 8:e plats 2009 och på 10:e plats 2013 Sverige låg på 5:e plats 2013 om antalet patentansökningar delas med GDP

The Global Innovation Index (GII) The GII 2014 surveys 143 economies around the world To gauge both their innovation capabilities and measurable results Focused on the human factor in innovation, using 81 indicators Top 10 ranking July 18, 2014 Switzerland (1)* United Kingdom (3) Sweden (2) Finland (6) Netherlands (4) United States of America (5) Singapore (8) Denmark (9) Luxembourg (12) Hong Kong (China) (7) *Number within brackets 2013 data Cornell University, INSEAD and the World Intellectual Property Organization

The Global Innovation Index (GII) Published annually since 2007 => the GII is now a leading benchmarking tool for business executives, policy makers and others seeking insight into the state of innovation around the world https://www.globalinnovationindex.org/content. aspx?page=data-analysis

Tack för uppmärksamheten!

Uppföljning och utveckling av indikatorer inom den nationella läkemedelsstrategin Indikatorgrupp 4: Miljö CBL-rådsmöte 2014-09-23

Miljöindikatorer NLS inledning (1 av 2) Arbetsgruppen består av Bengt Mattson, LIF (sammankallande), Alicja Andersson, LV och Marie-Louise Ovesjö, LOK Fyra indikatorer har föreslagits Mäta halter av läkemedelssubstanser i miljö Antal reningsverk i Sverige som använder moderna reningssteg för att plocka bort läkemedelssubstanser och/eller andra typer av svårnedbrytbara kemikalier. AVVAKTA MED DETTA TILLSVIDARE EFTERSOM INGA RENINGSVERK ANVÄNDER DYLIKA RENINGSSTEG IDAG I ORDINARIE DRIFT. EVENTUELL FRAMTIDA ANVÄNDNING UTREDS FÖRNÄRVARANDE Miljöpåverkan i leverantörskedjan: Information om hur ofta miljökrav ställs, och uppföljning av kraven sker, i den offentlig upphandlingen Miljöpåverkan i leverantörskedjan: Förmånssystemet/Utbytessystemet (NLS 7.1 och 7.2) UTGÅR TILLSVIDARE EFTERSOM SOC-DEP VALT ATT AVVAKTA MED FORTSÄTTNING PÅ NLS 7.1 Två av de fyra föreslagna indikatorerna har prioriterats. En reaktiv och en proaktiv indikator Mäta halter av läkemedelssubstanser i miljö Miljöpåverkan i leverantörskedjan: Offentlig upphandling

Miljöindikatorer NLS inledning (2 av 2) Allra högst prioritet anses indikatorn mäta halter av läkemedelssubstanser i miljö ha. Indikatorn offentlig upphandling behöver utvecklas innan den kan användas för uppföljning av NLS. Bör utformas i samklang med landstingens arbete med Uppfoljningsportalen.se och den samverkan som sker gällande offentlig upphandling av läkemedel i Konkurrensverkets regi

Mäta halter av läkemedelssubstanser i miljö Avser mätningar av förekomst av läkemedelssubstanser i olika delar av miljö (vatten, slam, reningsverks ingåendeoch utgående vatten, biota etc.). För att mätningar i miljön ska vara en indikator krävs att ett antal förutsättningar kan uppfyllas Kontinuerliga mätningar kan genomföras (förslagsvis inom ramen för Naturvårdsverkets screeningarbete ) Relevanta substanser finns föreslagna och analyser framtagna Kontinuerligt arbete med analys och bearbetning av mätdata samt redovisning av resultat/slutsatser till NLS Arbetet inleds med en genomgång av redan gjorda mätningar, slutsatser av vad som är relevant, samt framtagande av en baseline (ett noll-värde).

Halter av läkemedelssubstanser i miljön Kan man lita på analysdata? Projekt på Uppsala Universitet, Inst. för läkemedelskemi, 6 månaders projekt Q2-Q3 2014

Halter av läkemedelssubstanser i miljön Uppgift Vattenprov Att bedöma ett antal rapporter med analysdata av läkemedel Prov tagna i Sverige Sjöar Reningsverk både in och utgående vatten Sjukhus (Slamprover) Provtagning Åren 2002 till 2013 6

Projektgenomförande Screening av materialet Förfrågan till 5 landsting (Sörmland, Värmland, Gävle, Stockholm, Jämtland) om vilket labb som gjort analyser Genomgång av internationella guidelines Omstrukturering av materialet med avseende på laboratorier Förfrågan till 3 labb om analysmetoder Bedömning av rapporter (63 dokument) Bedömning av laboratorier 7

Provtagningsställen

Frågor till laboratorierna (Eurofins, Umeå, ALS) Metodbeskrivning Provupparbetning och beskrivning av metoden som används för analys av läkemedelssubstanserna önskas, inklusive eventuella förändringar som gjorts under den aktuella tidsperioden Kriterier för identitet Vilka kriterier används för positiv identitet? Valideringsdokumentation Valideringsdokumentation, både för screening och för kvantifiering om dessa skiljer sig. Provtagningsföreskrifter Tillhandahåller laboratoriet provtagningskärl samt provtagningsföreskrifter? Hur sker/rekommenderas förvaring och transport före analys? Fortlöpande kvalitetssäkringsrutiner Hur upprätthålls den långsiktiga kvaliteten? Deltar laboratoriet i någon typ av ringtest? 9

Bedömning av rapporterna VG G (G) IG kompletterande info från labb) 0 st. 10 st. 17 st. (godkänd med 1 st. Så stora kvalitetsbrister att materialet inte alls kan bedömas 35 st. 10

Sammanställning av data (1 av 2)

Sammanställning av data (2 av 2)

Kommande steg Mäta halter i miljön : UU:s projekt presenteras på mötet med Landstingens nätverk för läkemedel i miljön den 14 oktober Förslag tas fram på vilka substanser som ska ingå i NV:s nationella screeningprogram. Resultatet från UU:s projekt utgör grunden tillsammans med input från MistraPharma och WFD:s Watch List Fastställa baseline Utveckling av den proaktiva indikatorn Miljöpåverkan i leverantörskedjan: Offentlig upphandling