Nationella läkemedelsstrategin. Möte Perspektivgrupper NLS 24 oktober 2016
|
|
- Julia Marianne Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nationella läkemedelsstrategin Möte Perspektivgrupper NLS 24 oktober 2016
2 Välkomna!
3 Agenda 24/10 Inledning och bakgrund NLS Summering Omvärldsanalys NLS Revideringsarbete NLS inför 2017 Uppföljningsarbete NLS eped bakgrund, implementering, uppföljning och möjligheter Bensträckare Hur involvera Perspektivgrupper NLS i uppföljningsarbetet? Avslut med gemensam lunch
4 Varför behövs en nationell läkemedelsstrategi? Ett samarbete mellan många olika aktörer behövs för att: många utmaningar måste hanteras på såväl kort som lång sikt nå en mer effektiv, innovativ och säker läkemedelsanvändning läkemedelsanvändning ska bedrivas kostnadseffektivt gemensam samverkan i uppföljningsarbetet är nödvändigt
5 Summering av revideringsarbete strategi och handlingsplan NLS 2016 Av 42 tidigare aktiviteter har 27 genomförts Från 5 till 3 nya målområden Insatsområden utgår 18 prioriterade aktiviteter Från ett CBL-råd till 3 tvärgående perspektivgrupper Från 4 uppföljningsgrupper till en uppföljningsgrupp
6 Aktiviteter handlingsplan NLS Effektiv och säker läkemedelsanvändning 2. Tillgängliga läkemedel och jämlik användning Uppföljningsgrupp NLS 3. Samhällsekonomiskt och miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning 1. Säkrare läkemedelshantering för barn (LV) 2. Värdering av behandlingseffekt i klinisk vardag (SBU) 3. Struktur för dokumentation och uppföljning (SKL) 4. Gemensam läkemedelslista (S.dep) 5. Förhindra läkemedelsförskrivning i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet (IVO) 6. Möjliggör elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar (LV) 7. Förbättra uppföljning av läkemedelsdosering (EHM) 8. Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte (LV) 9. Strukturerade läkemedelssamtal på apotek (S.dep) 1. Nationell samverkan för utveckling av stegvist godkännande av nya läkemedel (LV) 2. Följa och utvärdera nyttan med arbetet som syftar till ett ordnat nationellt införande av nya läkemedel (S.dep./Vårdanalys) 3. Ökad kvalitet och säkerhet på apotek (S.dep) 4. Uppföljning av läkemedel i samverkan myndigheter och sjukvård (LV) 1. Utvärdering av befintliga antibiotika för bästa möjliga användning (FHM) 2. Modeller för tillgänglighet och ansvarsfull användning av både nya och gamla antibiotika av särskilt värde (FHM) 3. Verka för möjliggörande av miljöhänsyn vid produktion och användning av läkemedel (S.dep.) 4. Miljöbedömning av receptfria läkemedel (LIF) 5. Hantering av öppenvårdsläkemedel som inte ingår i förmånerna (S.dep.)
7 Organisation nationell läkemedelsstrategi Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting Högnivågrupp CBL-kansli Expertgrupp Perspektiv Patient Perspektiv Innovation Perspektiv E-hälsa Uppföljningsgrupp
8 Högnivågrupp NLS Socialdepartementet Statssekreterare Agneta Karlsson (ordförande) E-hälsomyndigheten Torsten Håkansta Folkhälsomyndigheten Johan Carlson Inspektionen för vård och omsorg Gunilla Hult Backlund Landsting och regioner Lennart Iselius Läkemedelsindustriföreningen Anders Blanck Läkemedelsverket Catarina Andersson Forsman Socialstyrelsen Olivia Wigzell Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Susanna Axelsson Sveriges Apoteksförening Johan Wallér Sveriges Farmaceuter Kristina Fritjofsson Sveriges Kommuner och Landsting Hans Karlsson Sveriges läkarförbund Karin Båtelson Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Sofia Wallström Vårdförbundet Lisbeth Löpare Johansson
9 Expertgrupp NLS Socialdepartementet Stefan Karlsson (ordförande) E-hälsomyndigheten Marianne Nordling Folkhälsomyndigheten Ulrica Dohnhammar Inspektionen för vård och omsorg Hans Rudstam Läkemedelsindustriföreningen Karolina Antonov Läkemedelsverket Bror Jonzon Socialstyrelsen Eva Nyman Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Jan Liliemark Sveriges Apoteksförening Robert Svanström Sveriges Farmaceuter Clary Holtendal Sveriges Kommuner och Landsting Susanna Eklund Sveriges läkarförbund Synnöve Lindemalm Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Niklas Hedberg Vårdförbundet Maria Hallén
10 Uppföljningsgrupp NLS CBL-kansliet, Christina Brandt, Madeleine Wallding (ordf) E-hälsomyndigheten, Bodil Lidström Folkhälsomyndigheten, Ulrica Dohnhammar Läkemedelsindustriföreningen, Karolina Antonov, Bengt Mattson Läkemedelsverket, Carola Bardage, Brita Sjöström, (miljörepresentant vakant) Sveriges Apoteksförening, Robert Svanström Sveriges Kommuner och Landsting, Susanna Eklund, Marie-Louise Håkansson- Ovesjö, Mikael Svensson Sveriges läkarförbund, Synnöve Lindemalm Socialstyrelsen, Alexander Svanhagen Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Göran Bertilsson Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Sofie Gustafsson
11 Representanter Perspektivgrupper NLS Patient Innovation e-hälsa Handikappförbunden (Sofia Karlsson) Apotekarsocieteten (Birgitta Karpesjö) Läkemedelskommittéernas ordförandekollegium (LOK) (Ellen Vinge/Maria Palmetun- Ekbäck) Patientnämnden (Ingela Snahr) Pensionärsorganisationerna (Gunvor Petersson, SPRF) Etikföreträdare (Elin Karlsson) Vårdanalys (Carl Lundgren) Läkemedelsförsäkringen (Robert Ström) Stiftelsen Nätverk för Läkemedelsepidemiologi NEPI (Mikael Hoffman) Barnonkologisk föräldraförening Riksförbundet Unga Allergiker Barnombudsmannen Landstingens nätverk för läkemedel och miljö (Johanna Borgendahl) Föreningen för Generiska Handikappförbunden (Sofia Karlsson) Vetenskapsrådet SwedenBio (Jonas Ekstrand) Forska!Sverige (Anna Nilsson Vindefjärd) Vinnova (Karin Eriksson) Landstingens innovationsarbete (Magnus Thyberg) Landstingens FoU-verksamhet (Susanna Eklund) Registerforskning: - Nationella Kvalitetsregister (SKL) - Hälsodataregister (SoS) (Marcus Gry) - Centrum för läkemedelsepidemiologi (CPE) (Helle Kieler) Akademi Combine Sweden Handikappförbunden (Sofia Karlsson) Systemleverantörer Swedish Medtech Inera (Jonas Dahl) Rådet för läkemedel och IT och medicinteknik (Emma Spak) Vårdförbundet (David Liljequist)
12 Årsprocess NLS 2016 Release Strategi- och handlingsplan NLS Årsrapport Uppföljningsarbete Socialdepartementet Högnivåmöte Expertmöte Möten förberedande aktiviteter under våren Möte Perspektivgrupper Expertmöte Uppstart revideringsarbete Internat Expertgrupp Statusuppdateringar NLS-aktiviteter Årsprocess NLS 2016 Uppstartsmöte NLS Statusuppdateringar NLS-aktiviteter Omvärldsanalys NLS inför kommande handlingsplan Uppföljningsarbete Sammanställning av Omvärldsanalys NLS Expertmöte Högnivåmöte Uppföljningsarbete Beredning av Omvärldsanalys NLS
13 Revideringsarbete NLS 2017 Omvärldsanalys NLS inför 2017 Internat Expertgrupp NLS Expertgruppsmöte 4/10 Möte Perspektivgrupper NLS 24/10 Expertgruppsmöte 8/11 Högnivåmöte 21/11 Release ny handlingsplan NLS 2017 jan/feb 2017 Uppföljningsrapport NLS mars/april 2017 Omvärldsanalys NLS inför 2018 april juni 2017
14 Summering Omvärldsanalys NLS inför revideringsprocess 2017
15 Frågeställningar Omvärldsanalys NLS Trendspaning Trender nationellt och/eller internationellt som bedöms kunna ha bäring på den nationella läkemedelsstrategin. 2. Synpunkter på befintliga aktiviteter inom läkemedelsstrategins handlingsplan Finns det något som särskilt behöver belysas eller speciella utmaningar att beakta? Angelägna problem att åtgärda på kortare vs. längre sikt? Förslag till hur samverkansarbetet inom handlingsplanen kan effektiviseras? Finns synergier med andra initiativ eller strategier? Behov av att ytterligare utveckla samordningen mellan aktiviteter och aktörer inom den nationella läkemedelsstrategin och hur bör i så fall detta ske? 3. Förslag på nya aktiviteter under respektive tre övergripande mål Utgå om möjligt utifrån följande definierade urvalskriterier: Aktiviteten har en hög angelägenhetsgrad Aktiviteten bidrar till att förverkliga något eller några målområden Aktiviteten är aktörssammansatt Aktiviteten har en genomförandeplan 4. Ange hur föreslagen aktivitet beaktar följande perspektiv: Effektiva e-stöd Förbättring ur patientens synvinkel Förbättrat innovationsklimat Kommentera om förslaget avses kunna ingå som konkret aktivitet i kommande handlingsplan 2017 eller ingå som förberedande aktivitet inför Övriga synpunkter
16 Trendspaning Synpunkter från fler än en aktör Digitalisering Finansiering Patientperspektivet Kompetensutveckling/-försörjning Öppen/sluten vård Uppföljning Näthandel Gränsdragning läkemedel/medicinteknik/livsmedel/kosmetika Antibiotikaresistens Brexit (EMA) Flyktingfrågor Medicinteknik
17 Synpunkter befintliga aktiviteter Målområde 1 Synergier mellan nedanstående aktiviteter har återkommande kommenterats t.ex. vad gäller avrapportering och utvärdering: Alt Struktur för dokumentation och uppföljning 1.4 Gemensam läkemedelslista 1.6 Möjliggör elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar 1.7 Förbättrad uppföljning av läkemedelsdosering eller uppdrag om strukturerad läkemedelsinformation Alt Värdering av behandlingseffekt i klinisk vardag 1.3 Struktur för dokumentation och uppföljning 2.4 Uppföljning av läkemedel i samverkan myndigheter och sjukvård
18 Synpunkter befintliga aktiviteter Målområde 2: 2.1 Nationell samverkan för utveckling av stegvist godkännande av nya läkemedel Tydlig process för hur företag/samhälle kan interagera i övergången mellan smala indikationer/lite data till bredare indikationer/mer data Flera praktiska insatser för att skapa förutsättningar för den dokumentation som behövs 2.2 Ordnat nationellt införande av nya läkemedel Utrymme i nästa handlingsplan för förbättringsförslag Viktigt att OI följs upp, utvärderas och förbättras Ett led i en kontinuerlig kvalitetsutveckling och utvärdering Apoteken en mer aktiv roll i arbetet En bredare uppföljning behövs 2.3 Ökad kvalitet och säkerhet på apotek Direktexpediering och restnoteringar Anmälningsinformation om restnoteringar
19 Synpunkter befintliga aktiviteter - från fler än en aktör Målområde 3 Kommentarer primärt gällande: Miljö Antibiotika Öppenvårdsläkemedel utanför förmånerna
20 Generella synpunkter befintliga aktiviteter 2016 Synpunkter från fler än en aktör Förvaltning och uppföljning av aktiviteter i tidigare handlingsplaner/slutrapporter mottagare av resultaten Samverkan med andra initiativ Kompetensensförstärkning farmakologi Patientperspektivet behöver ytterligare stärkas
21 Förslag nya aktiviteter inför 2017 från fler än en aktör Receptfria läkemedel Uppföljning Värdering av behandlingseffekter klinisk vardag Ordinationsorsak Förbättrad läkemedelsanvändning för äldre Läkemedelsgenomgångar Regulatoriska godkännandets ställning i den offentliga kunskapsstyrningen Restnoterade läkemedel Ordnad utfasning Hållbarhetstider Ordnat införande
22 Övriga synpunkter Förberedande aktiviteter o Bör vara det huvudsakliga sättet att bereda frågor inom NLS o Framgångsrikt med samverkan o Nytt förslag på aktiviteter kan inledas som möjliga föraktiviteter o Bra process att enas kring en gemensam frågeställning Slutför, samordna och fokusera på långsiktighet Uppföljning och finansieringsmodell Biologiska läkemedel NLS bidrar till gemensamma prioriteringar inom läkemedelsområdet samt skapar kontaktytor
23 Workshop omvärldsanalys med expertgrupp NLS: strategiska områden 2017 o Uppföljning o Patientmedverkan o Värdering av kunskap och evidens
24 Läs mer på: lv.se/nls
25 Nationella läkemedelsstrategin 2016 Vision NLS: Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle Effektiv och säker läkemedelsanvändning Tillgängliga läkemedel och jämlik användning Samhällsekonomiskt och miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning Uppföljningsgrupp NLS Patientperspektiv Innovationsperspektiv Aktiviteter Aktiviteter Aktiviteter Perspektivgrupp Perspektivgrupp Perspektivgrupp E-hälsoperspektiv
26 Uppföljningsstruktur NLS två inriktningar Trendspaning på övergripande nivå Trend avseende de tre målen över ett längre tidsperspektiv Trenden i Sverige följs gentemot målen oavsett vad som påverkar trenden. Utgångspunkten är att det samarbete och den samsyn som skapas genom NLS gagnar utvecklingen mot målen. Uppföljning av NLS på aktivitetsnivå Djupdykning i några aktiviteter under ett kortare tidsperspektiv Uppföljningsgruppen följer ett urval av de NLS-initierade aktiviteterna utifrån hur de påverkar trenden i förhållande till målen. Tiden för denna uppföljning på aktivitetsnivå varierar utifrån varje aktivitets tidplan.
27 Fördjupad analys uppföljningsarbete NLS Mål 1: Effektiv och säker läkemedelsanvändning: eped Uppföljning och utvärdering av nationell implementering Mål 2: Tillgängliga läkemedel och jämlik användning: Utvärdering av ordnat nationellt införande av läkemedel (NLS 2.2) Resultat av Vårdanalysrapporten Mål:3 Samhällsekonomiskt och miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning: Miljö 22-punktslistan med substanser av särskilt värde att följa
28 Dialog med Perspektivgrupper och Uppföljningsgrupp NLS: På vilket sätt kan nationella läkemedelsstrategins tre målområden följas upp utifrån de tre perspektiven patient, innovation och e-hälsa?
29 På vilket sätt kan målen i NLS följas upp utifrån perspektiven patient, innovation och e-hälsa? Gruppindelning och frågeställningar: 1. Förslag på uppföljning utifrån strategins tre målområden? 2. Finns det något att särskilt beakta/ta hänsyn till i uppföljningsarbetet? 3. Intressenter som bör involveras i perspektiv- och/eller uppföljningsarbetet? Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp 5 Grupp 6 Susanna Eklund Sofie Gustafsson Bengt Mattson Brita Sjöström Synnöve Lindemalm Alexander Svanhagen Eva Nyman Elin Karlsson Birgitta Karpesjö Maria Nilsson Ingela Snahr Ellen Vinge Mikael Hoffman Marcus Gry Bodil Lidström Emma Spak Jonas Dahl Marianne Nordling Carl Lundgren Marie-Louise Håkansson Ovesjö Johanna Borgendahl Kenneth Nyblom Johan Gomez de la Torre Magnus Thyberg Maria Palmetun- Ekbäck David Liljequist Göran Bertilsson Sofia Karlsson Inger Näsman Carola Bardage Karolina Antonov Erica Hagblom Niklas Hedberg Clary Holtendal Hans Rudstam
30 Tack för ert deltagande!
31 eped bakgrund implementering uppföljning och möjligheter Synnöve Lindemalm Barnläkare & Klinisk Farmakolog Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Tema Barn och Kvinnor Karolinska Universitetssjukhuset Sveriges Läkarförbund
32 Bakgrund eped är en kunskapskälla som ger stöd vid ordination/förskrivning (dosering), iordningställande och administrering av läkemedel till barn för att stödja en säkrare och bättre läkemedelsanvändning inom barnsjukvården. Två produkter i SIL Rimlighetskontroll Läkemedelsinstruktioner
33 Struktur NPL-id eped-id
34 Varför? Inventering, uppföljning Erfarenhetsbaserad kunskap Avvikelser lära av misstag/lära av varandra Lokala goda exempel Lokal och central förvaltning Föränderlig information Lokalt perspektiv Integrering Olika journalsystem
35 Exempel vancomycin Inventering, uppföljning Förväxling av stamlösning och färdigspädd lösning 5 mg/ml som färdigspädd alt späda själva Lokal och central förvaltning Uppdatera/granska instruktioner Lägga till vancomycin på den lokala listan Integrering Kunna förskriva vancomycin 5 mg/ml infusionsvätska med tillhörande information Kunna ha rimlighetsgränser för dos När fler valt samma kan det bli nationell standard
36 Struktur
37 Namn: Ampicillin intravenös inj 100 mg/ml (Doktacillin) Epedid: 2142 Version: 1.2 Länk till PDF: Kopplade läkemedel: Kopplade HSAid: Neo Karolinska, Neo SöS SLL Karolinska SöS Övriga ALB Övriga Sachsska Övriga BM1 BM2 BM3 Neo Barn Neo
38 Valda instruktioner
39 Versioner (minor / major)
40 Silonline (kopplade NPL id)
41 Vem ska vara regional redaktör? 1. Medicinskt ansvarig (läkare) utses av verksamhetschef 2. Regional redaktör (ex apotekare) arbetar tillsammans med medicinskt ansvarig för att lokalt godkänna instruktioner. 3. Lokal mallredaktör (ev samma som 2.)
42 Läkemedelsinstruktion
43 Rimlighetskontroll Syfte: Förebygga feldoseringar och öka patientsäkerheten genom att varna för orimlig dos för utvalda risksubstanser. Preparat Preparat Läkemedelsform Styrka, förpackning Styrka alt Förpackn. Dosenhet Paracetamol Fres. Kabi Infusionsvätska, lösn. 10 mg/ml ml Administreringsväg Administreringsmetod Intravenöst Infusion Adm tid Dygn Paracetamol Fres Kabi infusionsvätska, lösn 10 mg/ml Dos i ml 45 ml 45 ml 450 ml 540 ml 3. Dos i mg/kg 15mg/kg 15mg/kg 150mg/kg 180mg/kg Dos i mängd verksam substans Mätvärden Ålder: 6 år Uppmätt vikt 30 kg 2. Obligatorisk ordinationsvikt: 30 kg registrera ord, vikt 450 mg 450 mg 4500 mg 5400 mg 1.Rimlighetskontroll Aktiv Överskriden enskild dos samt dygnsdos
44 Rimlighetskontroll Integration: Det ska gå att koppla på eller av rimlighetskontrollen För att rimlighetskontrollen ska fungera måste ett antal värden finnas. Preparat eller substansid Admininstreringsväg enligt Snomed CT Dos och Dygnsdos Rätt enhet [mg, E, mmol] Aktuell och ordinationsvikt alt vikt Ålder Dygnsdosen ska beräknas automatiskt från angiven dosering Det ska framgå att ett preparat (substans) ingår i rimlighetskontrollen (Detta är ett urval punkter från listan med integrationskrav)
45 Uppföljning Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus
46 1. Automatiserad användardata Landsting Återkommande 2. Enkät Hur används eped? Vård + teknik Möjlighet att upprepa 3. Fokusgrupp Fördjupning utifrån enkätresultat
47 Nyheter Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus
48 1. Kommunikation Diskussionsforum- epedforum.silinfo.se
49 2. Automatiserad dubbelkontroll - DrugLog
50 ARM eped-arm Advanced Reconstitution Module (Avancerad Iordningställande Modul) Iordningställande (eng Reconstitution) är vanligt inom barnsjukvård där omformulering krävs för att få lämpliga former att administrera. Detta medför också en stor risk för fel. Detta är ett projekt som drivs med medel från Vinnova där läkemedelsgruppen vid ALB/ePed projektleder ARM ger en möjlighet för dokumentation av iordningsställande, kontroll av iordningställande via streckkoder samt validering och kontroll av slutkoncentration via systemet DrugLog. Systemet ska kunna läsa instruktioner via eped och generara etiketter från den information som finns via eped. ARM ska tillhandahållas via Astrid Lindgrens Barnsjukhus och fungera som shareware.
51 3. Möjlighet att dela med sig av sprutpumpsprotokoll
52 Möjligheter Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus
53 1. Möjlighet att förbereda mallar/favoriter centralt 2. Möjlighet till generisk förskrivning
54 Följande fält finns tillgängliga Namn: Ampicillin intravenös inj 100 mg/ml (Doktacillin) Epedid: 2142 Version: 1.2 Styrka (numerisk + enhet): 100 mg/ml Styrka (klartext): 100 Enhet (klartext): mg/ml Form: Injektionsvätska, lösning Omformulerad: Ja Tillsats: Nej Länk till PDF: Kopplade läkemedel: Kopplade HSAid: Neo Karolinska, Neo SöS
55 Viktigt! NPL id = Preparat eped id = Mallar, Förvalda ordinationer eped id = NPL id + omformulerad [=Ja] (version 4.2) eped SIL Centeped Version SIL 1295: Bensylpenicillin Intravenös inj 100 mg/ml : Bensylpenicillin Panpharma Pulver till injektion 0,6 g, alt 1,2 g alt 3 g 1295 = Omformulerad [=Ja] 4.2
56 3. Synliggöra olika behandlingstraditioner och prioritera för expertgruppsarbete 4. Prioritering för fortsatt forskning utifrån barnsjukvårdens behov
57 Tack!
eped - Barnveckan Göteborg Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus
eped - Barnveckan Göteborg Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus eped@sll.se 08-517 755 75 Bakgrund eped är en kunskapskälla som ger stöd vid ordination/förskrivning (dosering), iordningställande
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Centrum för bättre läkemedelsanvändning Dnr: 1.1.2-2018-091147 Datum: 2018-11-29 Innehåll Sammanfattning... 3 Organisation
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin CBL-kansliet Dnr: 1.1.2-2016-080872 Datum: 2016-12-05 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 4 Redovisning av uppdraget...
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin CBL-kansliet Dnr: 1.1.2-2017-078745 Datum: 2017-11-27 Innehåll Sammanfattning...3 Uppföljningsrapport NLS...3 Revideringsprocess
Evidensbaserad Läkemedelsinformation
eped Synnöve Lindemalm Barnläkare & Klinisk Farmakolog Evidensbaserad Läkemedelsinformation Erfarenhetsbaserad för Pediatrik Elektronisk Kicki Malmqvist Nilsson Barnsjuksköterska Ranaa el Edelbi Apotekare
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin CBL-kansliet Dnr: 1.1-2015-095051 Datum: 2015-11-30 Innehåll Sammanfattning... 3 Revideringsprocess ny strategi- och handlingsplan
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket 2012-12-10 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin CBL-kansliet 2014-01-13 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 4 Handlingsplanens insatsområden... 4 Redovisning av
Integrationshandledning eped - rimlighetskontroll
Integrationshandledning eped - Sid 1/13 Innehållsförteckning Revisionshistorik... 3 Syfte... 4 Terminologi... 4 Bakgrund... 4 Innehåll... 5 Syfte med en... 5 Hur fungerar en?... 5 Arbetsprocess inom eped...
Uppföljningsrapport 2017 Nationella läkemedelsstrategin
Uppföljningsrapport 2017 Nationella läkemedelsstrategin Innehåll Förord 3 1. Sammanfattning 4 2. Inledning 6 3. Bakgrund 7 4. Rapporterade aktiviteter i 9 Handlingsplan NLS 2011 2016 5. Uppföljning av
Vägen mot generisk förskrivning i ett sömlöst system anpassat för barn
Vägen mot generisk förskrivning i ett sömlöst system anpassat för barn Synnöve Lindemalm & Per Nydert eped redaktionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset 2019-05-23 eped 1 Målbild
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin CBL-kansliet 2014-12-08 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 4 Handlingsplanens insatsområden... 4 Redovisning av
Den nationella läkemedelsstrategin Bred samverkan för bättre läkemedelsanvändning
Den nationella läkemedelsstrategin 2011 2018 Bred samverkan för bättre läkemedelsanvändning Innehåll Förord...3 Den nationella läkemedelsstrategin...4 Organisation...5 Sammanfattning av aktiviteter inom
Handlingsplan 2017 inom Nationella läkemedelsstrategin
Handlingsplan 2017 inom Nationella läkemedelsstrategin Innehåll Förord...3 Inledning, vision och mål...4 Inledning...4 Vision...4 Mål...4 Läkemedelsstrategins tre perspektiv...5 Strategiska områden...6
7. Strategi för vem? Organisation...16
Nationella läkemedelsstrategin 2016 2018 Innehåll Nationell läkemedelsstrategi för bättre läkemedelsanvändning... 3 Varför en nationell läkemedelsstrategi?...4 Vad har den nationella läkemedelsstrategin
Användarmanual för Centeped
Användarmanual för Centeped Sid 1/15 Innehållsförteckning 1. Programstart... 3 2. Systemkrav... 3 3. Manual... 3 4. Nyheter... 3 5. Komma igång... 4 5.1 Inloggning... 4 5.2 Rollbeskrivning... 4 5.3 Lokal
Handlingsplan 2017 inom Nationella läkemedelsstrategin
Handlingsplan 2017 inom Nationella läkemedelsstrategin Innehåll Förord Förord...3 Inledning, vision och mål...4 Inledning...4 Vision...4 Mål...4 Läkemedelsstrategins tre perspektiv...5 Strategiska områden...6
Nationella läkemedelsstrategin. Avrapportering: Förberedande aktivitet - Svensk pilotstudie av digitala bipacksedlar (epilot)
Nationella läkemedelsstrategin Avrapportering: Förberedande aktivitet - Svensk pilotstudie av digitala bipacksedlar (epilot) - 2019-01-29 Avrapportering av förberedande aktivitet i NLS handlingsplan 2018
Workshop barn och läkemedel
Workshop barn och läkemedel eped - säkrare läkemedelsordination i praktiken Christiane Garnemark, barnläkare Åsa Andersson, apotekare Bakgrund risker i läkemedelsprocessen Läkemedelsverket fann vid en
Best Practice Iordningställande.
Best Practice Iordningställande https://player.vimeo.com/video/312931696 Best Practice Iordningställande Per Nydert & Synnöve Lindemalm Centrala eped-redaktionen/ Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens
Förslag på dagordning. 08.00 09.45 Praktiskt arbete med Läkemedelsinformation förifylldafavoriter / mallar, rutiner, layout
Dagordning Förslag på dagordning 08.00 09.45 Praktiskt arbete med Läkemedelsinformation förifylldafavoriter / mallar, rutiner, layout 09.45 --10.30 Förmiddagsfika 10.30 12.00 Hur jobbar vi med avvikelser,
Handlingsplan 2018 inom Nationella läkemedelsstrategin
Handlingsplan 2018 inom Nationella läkemedelsstrategin Innehåll Förord handlingsplan 2018... 3 Inledning, vision och mål... 4 Inledning...4 Vision...4 Mål...4 Läkemedelsstrategins tre perspektiv... 5 Strategiska
Föredragande Beslut, åtgärd etc.
. Protokoll Dnr 2117/2018 1(5) Ämne Rådet för styrning med kunskap Sekreterare Datum 15 maj 2018 Tid 11.30 19.30 Deltagande Rådet: Olivia Wigzell, Socialstyrelsen, Catharina Andersson Forsman, Läkemedelsverket,
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket 2011-12-13 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:
Uppföljning och utvärdering av nationell implementering av eped
Uppföljning och utvärdering av nationell implementering av eped SYFTE 1) Att utvärdera hur implementeringen av eped har genomförts i de olika landstingen och hur eped används av vårdpersonal som är involverad
Minnesanteckningar eped-dagen
1 Minnesanteckningar eped-dagen 190409 Inledning Presentationsrunda. Dagens deltagare jobbar i/med TakeCare, Clinisoft, Melior, Cosmic, Cross och framtida Millenium. Rimlighetskontrollen Birgit Eiermann,
Upplägg. Film Om projektet Om verktyget Hur verktyget kan implementeras Framtid Övning
Upplägg Film Om projektet 2017-2018 Om verktyget Hur verktyget kan implementeras Framtid Övning Best Practice Iordningställande Centrala eped-redaktionen/ Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus
eped i VGR Introduktion av eped - nationell barnläkemedelsdatabas i Västra Götalandsregion
eped i VGR Introduktion av eped - nationell barnläkemedelsdatabas i Västra Götalandsregion eped Erfarenhet och evidensbaserad databas för barnläkemedel - Innehåller information om doseringar, biverkningar,
Remiss av betänkande SOU 2017:76 Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel
Remiss 2017-10-30 S2017/05519/FS Socialdepartementet Remiss av betänkande SOU 2017:76 Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel Remissinstanser 1 Kammarrätten i Stockholm 2 Förvaltningsrätten i Stockholm
ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan
ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan Så samverkar ehälsomyndigheten för att utveckla Nationella läkemedelslistan Madelen Domajnko 2019-05-23 1.0 ehälsomyndigheten Myndighet under
Ds 2016:44 Nationell läkemedelslista
Remiss 2017-01-10 S2017/00117/FS Socialdepartementet Ds 2016:44 Nationell läkemedelslista Remissinstanser 1 Riksdagens ombudsmän (JO) 2 Riksrevisionen 3 Justitiekanslern (JK) 4 Förvaltningsrätten i Stockholm
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården Ikraftträdande 1 januari 2018 Läkemedelsenheten 2018-05-25 Innebörd för
Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet
Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet 2019-03-28 Agenda 8.30 Välkomna och inledande ord Janna Valik, generaldirektör,
Svenska informationstjänster för läkemedel - Sil. - Beskrivning och tjänstespecifika villkor
Svenska informationstjänster för läkemedel - Sil - Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 3. REFERENSER... 2 4. TERMER OCH BEGREPP... 2 5. BESKRIVNING AV TJÄNSTEN... 3 5.1 Övergripande beskrivning
Frågor och svar om NT-rådet
Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer
UTVÄRDERING AV NATIONELL IMPLEMENTERING AV eped
UTVÄRDERING AV NATIONELL IMPLEMENTERING AV eped Det finns ett stort intresse för eped, mycket diskussion på regionnivå. Vi vill ha eped så fort som möjligt eped ökar trygghet för läkare och patient Trots
Välkommen till frukostseminarium: Nytt samordningskansli
Välkommen till frukostseminarium: Nytt samordningskansli 2017-03-10 ehälsomyndighetens vision Riv barriärerna; tillsammans skapar vi bättre hälsa! Organisationer och processer är anpassade för det Förutsättningar
Nationella läkemedelsstrategin Omvärldsanalys inför revidering av Handlingsplan NLS 2017
Nationella läkemedelsstrategin 2016 2018 Omvärldsanalys inför revidering av Handlingsplan NLS 2017 Bilaga 1. Sammanställning av aktiviteter som bereds vidare enligt handlingsplan 2016 Förslag som bereds
Genomförandeplan för nationellt införande av eped
Genomförandeplan för nationellt införande av eped Fas 1 Uppstartsfas med planering och förberedelser 1. Bakgrund Under våren 2014 har en förstudie om Kunskapsstöd för barn vid läkemedelsordination genomförts,
Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018
Delrapport 2018-12-04 4.5-1097/2018 1(11) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Victoria Johansson victoria.johansson@socialstyrelsen.se Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet
Sil 4.2 verksamhetsmässiga detaljer
Sil 4.2 verksamhetsmässiga detaljer Release till Sil SOAP API 4.2 innehåller följande nya källor och tjänster: 1. Ny källa: APL - produktresuméer 2. Ny källa: Nationell källa för ordinationsorsak 3. Kompletterande
Remiss av betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48)
Remiss 2017-06-21 S2017/03403/FS Socialdepartementet Remiss av betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Remissinstanser 1 Riksrevisionen 2 Justitiekanslern (JK) 3 Datainspektionen 4 Socialstyrelsen
Regional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi
Regional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi 2017-2020 FÖR EN ÄNNU BÄTTRE LÄKEMEDELSANVÄNDNING 1 1. Effektiv och säker läkemedelsanvändning Övergripande mål enligt Region Skånes Läkemedelsstrategi
eped Gör det lätt att göra rätt Christiane Garnemark Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus Göteborg Terapigrupp Barn och ungdom
eped Gör det lätt att göra rätt Christiane Garnemark Drottning Silvias Barn ssjukhus Göteborg Terapigrupp Barn eped redaktion VGR Vad är eped? Erfarenhet och evidensbaserad databas för barnläkemedel med
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:xx ersätter SOSFS 2000:1 1 januari 2018 Läkemedelsstämma 2017 Carina Träskvik
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Regeringsbeslut I:4 2012-06-14 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Regeringens beslut Regeringen uppdrar
Best Practice Iordningställande. konsten att iordningställa rätt är inte lätt
Best Practice Iordningställande konsten att iordningställa rätt är inte lätt Upplägg Om projektet Bakgrund Resolution CM/Res (2016)2 Delprojekt 1-4 Om verktyget Implementering Framöver Projektet - Best
2015-06-22 S2015/2282/FS
Remiss 2015-06-22 S2015/2282/FS Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård SOU 2015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet Remissinstanser: 1. Riksdagens ombudsmän (JO) 2. Riksrevisionen 3. Justitiekanslern
Remiss av delbetänkande SOU 2017:87 Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel en balansakt
Remiss 2017-11-22 S2017/06371/FS Socialdepartementet Remiss av delbetänkande SOU 2017:87 Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel en balansakt Remissinstanser 1 Riksdagens ombudsmän (JO)
Nyheter Melior 218 sp1 - Läkemedel. Eped - barnläkemedelsinformation
Nyheter Melior 218 sp1 - Läkemedel Eped - barnläkemedelsinformation Melior 218 sp1 - eped eped är ett nationellt samarbete där barnläkemedelsinformation (läkemedelsinstruktioner och rimlighetskontroll)
Regionala redaktioner berättar om sina erfarenheter vid införandet av eped
Inledning eped-dagen - Synnöve & Kicki Synnöve & Kicki hälsar alla välkomna. För närvarolista se appendix A. eped har fått ekonomiska medel från Socialdepartementet för att utvärdera införandet (innefattar
Strategisk färdplan Kortversion
Strategisk färdplan 2017 2020 Kortversion Vår färdplan Den strategiska färdplanen är ett stöd i Socialstyrelsens arbete för att svara mot vårt uppdrag. Uppdraget utgår från de lagar som styr myndighetens
Centrala eped-redaktionen/barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus
eped - Erfarenhets & Evidensbaserad Databas för Barnläkemedel Centrala eped-redaktionen/barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus eped@sll.se Bakgrund eped är ett samarbete där barnläkemedelsinformation
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende
Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle. Statusrapportering av aktiviteter inför revideringsarbete
Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle Statusrapportering av aktiviteter inför revideringsarbete Förord CBL-kansliet våren 2019 Centrum för bättre läkemedelsanvändning (CBL-kansliet)
Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Presentation av utredningens förslag 10 september 2015 Karina Tellinger McNeil Utgångspunkter för utredningen Ändamålsenlig och säker informationshantering ökar
Rapport NLS 1.10 Informationsmaterial till vårdnadshavare om iordningställande och administrering av läkemedel till barn Rapport från Läkemedelsverket
Rapport NLS 1.10 Informationsmaterial till vårdnadshavare om iordningställande och administrering av läkemedel till barn Rapport från Läkemedelsverket Dnr: 1.1.2-2017-025793 Datum: 2018-03-11 Sammanfattning
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Rådet för styrning med kunskap är: Samordnad Vi uppfattas & uppträder samordnat Rådet Huvudmannagruppen
ehälsodag & Hearing Förverkligad vision eller fortsatt frustration hur tar vi tillvara digitaliseringens potential i svensk sjukvård?
ehälsodag & Hearing Förverkligad vision eller fortsatt frustration hur tar vi tillvara digitaliseringens potential i svensk sjukvård? Fredagen den 9 december 2016 kl. 9 16.45 Mötet arrangeras av Svenska
Anders Jakobsson, Socialstyrelsen Geriatriskt Forum 2013-09-13
Utveckling av Webbutbildning för att stärka kompetensen hos AT-läkare om läkemedelsbehandling av äldre Anders Jakobsson, Socialstyrelsen Geriatriskt Forum 2013-09-13 Nationell Läkemedelsstrategi Rätt läkemedelsanvändning
NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology
Remissvar från Stiftelsen NEPI till Socialstyrelsen angående rapport Dnr 4188/2010 Hur Learning Management System (LMS) kan användas för kunskapsspridning och fortbildning kring läkemedelsförskrivning
Statlig styrning med kunskap
Statlig styrning med kunskap hur är det tänkt? BUP-kongress i Uppsala Barbro Thurfjell medicinskt sakkunnig, barn- och ungdomspsykiatri Agenda Socialstyrelsens roll Vad är styrning med kunskap? Rådet och
Part. Saken. Beslut BESLUT. Berörda företag enligt separat sändlista. Indelning i förpackningsstorleksgrupper.
BESLUT 1 (7) Datum 2018-03-09 Diarienummer 3077/2017 Part Berörda företag enligt separat sändlista Saken Indelning i förpackningsstorleksgrupper. Beslut Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar
SILs innehåll och tjänster - stöder dessa generisk förskrivning?
SILs innehåll och tjänster - stöder dessa generisk förskrivning? Svenska Läkaresällskapets inspirationsdag IT-kontaktmötet den 23 april 2012 23 april 2012 Michael Öberg, michael.oberg@inera.se Tjänsteansvarig
Lycka till! Örebro Universitet, IHM. Kurs: BL1407 Ämne: Läkemedelsberäkning, Datum: 2015-05-16. Hjälpmedel: Miniräknare. Lärare: Maria Hälleberg Nyman
Kurs: BL1407 Ämne: Läkemedelsberäkning, Datum: 2015-05-16 Hjälpmedel: Miniräknare Lärare: Maria Hälleberg Nyman Instruktion: Läs uppgifterna noggrant!!! Vad efterfrågas? Tydliggör vad som är svaret bland
Läkemedelshantering ny riktlinje 2018
Läkemedelshantering ny riktlinje 2018 Ny föreskrift om ordination och hantering av läkemedel HSLF-FS 2017:37 Målet med de nya föreskrifterna är att de ska stödja hälso- och sjukvården i arbetet för en
Remissvar: Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte
Sundbyberg 2017-04-04 Dnr.nr: 1.1 2016-005861 Vår referens: Martina Bergström Mottagare registrator@mpa.se Remissvar: Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte Handikappförbunden
Remiss av slutbetänkande SOU 2018:53 Översyn av maskinell dos, extempore, prövningsläkemedel m.m.
Remiss 2018-08-24 S2018/03762/FS Socialdepartementet Remiss av slutbetänkande SOU 2018:53 Översyn av maskinell dos, extempore, prövningsläkemedel m.m. Remissinstanser ApoEx AB Apotea AB Apotek Hjärtat
Läkemedelsstrategi för SLL
Läkemedelsstrategi för SLL 2018 2022 Inledning Läkemedelsområdet genomgår stora förändringar. En ständig utveckling avseende läkemedelsgrupper likväl som regelverk gör att Stockholms läns landsting behöver
Instruktion för Region Stockholms läkemedelskommitté
1. Region Stockholms utgör regionens enligt lagen (1996:1157) om er. Region Stockholms utgör, tillsammans med Region Gotlands, Samverkansgrupp läkemedel och medicinteknik i sjukvårdsregion Stockholm-Gotlands
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:2 av Aram El Khoury m.fl. (kd) om farmacevten i vården - sjukvårdsintegrerad farmaci Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet
Environmental Assessment of OTC-products. Bengt Mattson. National Pharmaceutical Strategy Action Plan 2016: # 3.4 -
Environmental Assessment of OTC-products National Pharmaceutical Strategy Action Plan 2016: # 3.4 - Bengt Mattson Policy Manager, LIF co-chair of IAI PIETF LIF, Sept 30, 2016 Nationella läkemedelsstrategin
Utredningen av finansiering, subvention och prissättning av läkemedel
Utredningen av finansiering, subvention och prissättning av läkemedel Agneta Karlsson (S), statssekreterare, Socialdepartementet Socialdepartementet 1 Agenda Vilka utmaningar finns med dagens system? Vad
Protokoll från möte i beredningsgrupp Vision e-hälsa 2025
Protokoll från möte i beredningsgrupp Vision e-hälsa 2025 Tid och plats:8 december 2017 kl. 09:00 12:00, SKL Närvarande beredningsgruppen Hans Karlsson, Avdelningschef, SKL (ordförande) Catarina Andersson
Upphandlingskonferensen 2012
Konferensen arrangeras av Swedish Medtech, LfU, LfMT och Materialkonsulenterna Upphandlingskonferensen 2012 Uppsala Konsert & Kongress 26-27 september 2012 Välkommen! Om Upphandlingskonferensen Konferensens
Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum
Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Nämnden för läkemedelsförmåner Protokoll nr 3/2011
Protokoll nr 3/2011 1 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Nämnden för läkemedelsförmåner Protokoll nr 3/2011 Sammanträdesdatum: 2011-03-24--25 Tid: Dag 1: 11.00-18.30 Dag 2: 08.45 12.30 Plats: Ordförande:
- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för
Regeringsbeslut I:7 2014-04-03 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen
Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov
Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets
Omvärldsbevakning läkemedel 2017
Omvärldsbevakning läkemedel 2017 600 000 000 Kostnadsutveckling 2012-2017 Region Jämtland Härjedalen (prognos 2017 utifrån utfall aug-17) 500 000 000 400 000 000 300 000 000 200 000 000 100 000 000 0 2012
LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister utan vårdavtal som ersätts enligt nationella taxan
HSN 2009-12-01 P 4 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-10-27 HSN 0910-1369 Handläggare: Nils Edsmalm Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om nationell läkemedelslista Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 28 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 E-hälsomyndigheten
Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012
Generisk förskrivning IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012 Bakgrund 2006 LV tog i sin rapport inte ställning till om generisk förskrivning borde genomföras. Om, föreslogs ett
Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM
Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM High Performance Medicines Management Ett unikt verktyg för kvalitetsrevision av läkemedelsprocessen Lars-Åke Söderlund Senior Rådgivare Apoteket
Socialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Integrationshandledning eped - läkemedelsinstruktioner
Integratinshandledning eped - Sid 1/13 Innehåll Syfte... 3 Terminlgi... 3 Bakgrund... 3 Innehåll... 4 Syfte med en läkemedelsinstruktin... 4 Hur är en läkemedelsinstruktin uppbyggd?... 4 Arbetsprcess inm
Nationella läkemedelsstrategin. Handlingsplan
Nationella läkemedelsstrategin Handlingsplan 2016 2018 Statusrapportering för handlingsplanens aktiviteter hösten 2016 Målområde 1 Effektiv och säker läkemedelsanvändning 1.1. Säker läkemedelshantering
Protokoll från möte i beredningsgrupp Vision e-hälsa 2025
Protokoll från möte i beredningsgrupp Vision e-hälsa 2025 Tid och plats: Tisdagen den 13 juni 2017 kl. 12:30-13:30, SKL Närvarande beredningsgruppen Hans Karlsson, Avdelningsdirektör, SKL (ordförande)
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Användarmanual för Centeped
Användarmanual för Centeped Sid 1/12 Innehållsförteckning 1. Programstart...3 2. Systemkrav...3 3. Manual...3 4. Nyheter...3 5. Komma igång...3 5.1 Inloggning...3 5.2 Rollbeskrivning...4 5.3 Lokal administratör...4
Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-12-20 p 4 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Eva Andersén Karlsson Instruktion för Stockholms läns läkemedelskommitté Ärendebeskrivning Detta ärende berör
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014 Nationella ehälsodagen, 2014-10-22 Torbjörn Sjölin och Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2014-10-20 Uppdraget Uppdraget är
Yttrande över Nationell Läkemedelslista (Ds 2016:44)
Datum Diarienummer 1 (5) 2017-04-04 00059/2017 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Socialdepartementet socialdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över Nationell Läkemedelslista (Ds
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Patientindividuell försörjning, slutenvårdsdos, e-verifikation Hur går diskussionerna på SKL?
Patientindividuell försörjning, slutenvårdsdos, e-verifikation Hur går diskussionerna på SKL? Temadag om patientindividuell försörjning, 2015-06-04 Läkemedelsakademin Helena Palm, SKL, helena.palm@skl.se
Integrationshandledning Produkttypsgrupper
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 5 Presentation... 5 Uppdatering... 7 Teknisk dokumentation... 7 Övrig information... 8 Bilaga... 9 Version Datum
Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta
Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta Möte med Socialchefer i GR 30/11 2017 (Camilla Wiberg, Socialstyrelsen och ) Anneli Jäderland, Sveriges kommuner och Landsting
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro
Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara
Läkemedel inom förmånssystemet och periodens Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 4 Integration & presentation... 4 Teknisk dokumentation... 4 Sid 1/5 Syfte Information