Nationella läkemedelsstrategin Omvärldsanalys inför revidering av Handlingsplan NLS 2017

Transkript

1 Nationella läkemedelsstrategin Omvärldsanalys inför revidering av Handlingsplan NLS 2017 Bilaga 1. Sammanställning av aktiviteter som bereds vidare enligt handlingsplan 2016

2 Förslag som bereds vidare inom NLS Läkemedelsindustriföreningen: Kartlägga den internationella utvecklingen gällande patientens egen behandling med receptfria läkemedel Vad handlar frågan om? Patientens egen behandling med receptfria läkemedel är en av många åtgärder som kan användas för att möta de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför utifrån ökande vårdbehov, äldre befolkning och brist på utbildad personal. Att patienter tar ett eget större ansvar för sin läkemedelsbehandling är en naturlig utveckling sett till allmänhetens ökade kunskapsnivå och enklare tillgång till information. I ett flertal länder i Europa har regeringar tagit initiativ för att på ett tydligare sätt understödja och tillgängliggöra egen behandling med receptfria läkemedel med hjälp av en farmaceut på apotek. I Danmark, har exempelvis hälsoministern uttalat sig positivt om att tillsätta en utredning som ska värdera om danska apotek kan leverera ut receptbelagda läkemedel utan recept. I Norge har liknande förslag förts fram, då med namnet farmasøytutlevering, där farmaceutens rådgivning står som garant för en säker läkemedelsanvändning. Segmentet benämns internationellt pharmacist only och är prövat med gott resultat i flera länder, såsom Storbritannien, Nya Zeeland, Australien och Japan. Det senaste landet, som har etablerat en sådan här kategori är Portugal (sedan årsskiftet 2016). De olika länderna har olika läkemedel i segmentet, men ett möjligt typiskt läkemedel skulle kunna vara läkemedel som ändrar status från receptbelagt till receptfria läkemedel, samt läkemedel som idag finns receptfria i lägre styrka. Användningen av ett farmaceutsortiment säkerställer farmaceutisk rådgivning och bidrar därmed till en högre patientsäkerhet genom att patienten vet hur han/hon ska ta sitt läkemedel. Vad vill vi uppnå? Sverige har förutsättningar att ligga i framkant vad gäller att ta till sig innovation i form av nya sätt att organisera och tillhandahålla hälso- och sjukvård. Det finns goda skäl till varför Sverige bör utveckla patientens egen behandling med receptfria läkemedel utifrån en kvalitetssäkrad farmaceutrådgivning (se NLS aktivitet En samlad kunskapsstyrning för rådgivning kring receptfria läkemedel). Genom att utnyttja individers egen kunskap och förmåga att egenvårda sig med receptfria läkemedel på ett patientsäkert sätt kan vården avlastas. Ett sätt att öka patientsäkerheten är att tydliggöra och utveckla apotekens roll vid användning av receptfria läkemedel. Genom ett förtydligat ansvar för farmaceutisk rådgivning kan det vara möjligt att utveckla apotekens sortiment av läkemedel som kan lämnas ut utan recept. Det kan omfatta både receptfria läkemedel som bara bör säljas på apotek och läkemedel som idag är receptbelagda läkemedel men som under vissa förutsättningar kan expedieras av farmaceut. För att kunna fatta ett informerat beslut för eller emot en sådan utveckling i Sverige krävs en kartläggning, analys, värdering och bedömning av den utveckling som sker inom det receptfria segmentet i andra länder. Aktiviteten syftar till att ta fram ett sådant beslutsunderlag till Socialdepartementet. Vilka mål/perspektiv kopplar aktiviteten till? Patientens egen behandling med receptfria läkemedel är en av många åtgärder för att möta de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför och bidrar till målet en samhällsekonomiskt hållbar läkemedelsanvändning. En förutsättning för att kunna utveckla patientens behandling med receptfria läkemedel är att en farmaceut säkerställer en god rådgivning som understödjer en effektiv och säker läkemedelsanvändning. Genom att utveckla patientens egen behandling med receptfria läkemedel kan tillgängligheten och jämlikheten i läkemedelsanvändningen förbättras. 2

3 Aktiviteten har ett tydligt patientperspektiv och har potential att driva innovation vad gäller arbetsformer, tjänster och produkter. Vilka andra aktiviteter kopplar aktiviteten till? Patientens behandling med receptfria läkemedel har hittills inte varit direkt föremål för aktiviteter inom NLS och inte heller på ett tydligt sätt ingått i andra aktiviteter som genomförts. Aktiviteten har indirekt koppling till aktiviteterna: Säkrare läkemedelshantering för barn Strukturerade läkemedelssamtal på apotek Ökad kvalitet och säkerhet på apotek Miljöbedömning av receptfria läkemedel Aktiviteten har en direkt koppling till den föreslagna NLS aktiviteten En samlad kunskapsstyrning för rådgivning kring receptfria läkemedel. Vilka andra aktörer behöver involveras? Aktiviteten berör: Handikappförbunden Läkemedelsverket Sveriges Apoteksförening Läkarförbundet SKL Sveriges farmaceuter Vårdförbundet LIF Finns en genomförandeplan/hur skulle en sådan se ut? Aktiviteten innebär en utredning för att kartlägga vilka initiativ som regeringar i andra länder tagit och planerar för att utveckla patientens möjlighet till egen behandling med receptfria läkemedel. Aktiviteten bör genomföras av en eller flera oberoende utredare med god förståelse för området. Den förslagna NLS aktiviteten En samlad kunskapsstyrning för rådgivning kring receptfria läkemedel ger förutsättningar för önskvärd utveckling utifrån den föreslagna utredningen. Är aktiviteten finansierad i nuläget Ett uppdrag till en/flera utredare är inte finansierad i nuläget men Sveriges Apotekförening, Sveriges Farmaceuter och LIF kan bidra till aktivitetens framgång inom ordinarie verksamhet. Läkemedelsindustriföreningen: Samlad kunskapsstyrning för rådgivning kring receptfria läkemedel Vad handlar frågan om? Användning av receptfria läkemedel är en viktig del av egenvården och därmed en självklar del av hälso- och sjukvården. Behovet av rådgivning är stort då användningen, förutom val av läkemedel, även omfattar bedömning av vilka tillstånd som lämpar sig för patientens egen läkemedelsbehandling, ofta utan ordination från läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal. En allt högre generell kunskapsnivå och dagens tillgång till olika typer av digital information ökar behovet av tillgänglig och kvalitetssäkrad information. Rådgivningen kring receptfria läkemedel ges på apotek, i hälso- och sjukvården och via offentliga och andra upplysningstjänster riktade direkt till patienter och allmänhet. För att säkerställa en effektiv och säker behandling med receptfria läkemedel är det viktigt att rådgivningen ges utifrån ett 3

4 evidensbaserat kunskapsstöd och att patienten erhåller samma råd oavsett hur, var och av vem rådet ges. Idag finns det inga nationella heltäckande kunskapsstöd för rådgivning kring receptfria läkemedel i Sverige. Kunskap inhämtas från flera olika ställen och den kunskapskälla som alla apoteken tidigare använde Symptom Råd Åtgärd (SRÅ), har inte reviderats på länge. Därefter, har 1177.se blivit den främsta källan för rådgivning och riktlinjer kring behandling med receptfria läkemedel. Olika apotek och vård, lägger olika vikt vid olika källor, en del använder fortfarande SRÅ och några går till Läkarboken samt utgår från landstingsrekommendationer. Att vidareutveckla 1177 genom att samla övriga källor i ett kvalitetssäkrat och harmoniserat kunskapsstöd kan potentiellt bidra med flera positiva effekter. Först och främst en tydlighet i vilken rådgivning och riktlinjer som hälso- och sjukvårdspersonal ska följa på området. Framtagandet av underlaget, som bör användas av flera olika hälso- och sjukvårdsprofessioner (sjuksköterskor, farmaceuter och läkare) kommer även bidra till en bättre förståelse för gränsdragningen (triage) mellan egen behandling med receptfria läkemedel och hur länge den bör pågå samt när patienten måste få vård av sjuksköterska och/eller läkare och på vilken vårdnivå. Vad vill vi uppnå? Ett stöd för en effektivare och säkrare användning av receptfria läkemedel. Det möjliggörs genom att beslutet att använda receptfria läkemedel baseras på ett kvalitetssäkrat kunskapsstöd som även ligger till grund för en harmoniserad, korrekt och individanpassad rådgivning. Användning av receptfria läkemedel är en viktig del av egenvården och därmed en självklar del av hälso- och sjukvården. Därför är det en naturlig utveckling att inkludera kunskapsstödet för rådgivning kring receptfria läkemedel i de strukturer som är under uppbyggnad inom det samlade kunskapsstödet för hälso- och sjukvården som leds av Socialstyrelsen. Vilka mål/perspektiv kopplar aktiviteten till? Aktiviteten har koppling till de tre målen i NLS. En kvalitetssäkrad rådgivning kring receptfria läkemedel leder till en effektiv och säker läkemedelsanvändning. Det är en förutsättning för att den ökade tillgängligheten till receptfria läkemedel - som apoteksomregleringen syftade till - inte ska bidra till försämrad patientsäkerhet. Genom individanpassad rådgivning kan kunskapsklyftor mellan personer med olika bakgrund och förmåga att söka och bedöma information överbryggas. Det skapar förutsättning för en jämlik användning. Om fler personer ges bättre möjlighet att hantera mindre åkommor på egen hand eller med stöd från olika yrkesgrupper inom hälso-och sjukvården kan vården avlastas. Ett samlat kunskapsstöd för rådgivning kring receptfria läkemedel underlättar utnyttjande av rätt vårdnivå inom hälso- och sjukvården. Det bidrar till en samhällsekonomiskt hållbar läkemedelsanvändning. Receptfria läkemedel är även det första segmentet där val av produkter kan komma att bidra till en miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning. Patientperspektivet är centralt i denna aktivitet liksom e-hälsoperspektivet. En viktig kanal för rådgivning kring receptfria läkemedel är olika ehälsotjänster som antingen är riktad direkt till individen eller som utgör stöd för yrkesgrupper i hälso-och sjukvården som ska ge rådgivning. Nya e- Hälsotjänster kan även skapa möjligheter att få ökad kunskap om användningen av receptfria läkemedel och dess effekter. Vilka andra aktiviteter kopplar aktiviteten till? Patientens behandling med receptfria läkemedel har hittills inte varit föremål för aktiviteter inom NLS och inte heller på ett tydligt sätt ingått i andra aktiviteter som genomförts. Aktiviteten har en direkt koppling till arbetet med att etablera en samlad kunskapsstyrning för hälsooch sjukvården och bidrar därmed till kopplingen mellan NLS och de strukturer som utvecklas för kunskapsstyrningen. Ett utvecklat kunskapsstöd för rådgivning kring receptfria läkemedel vid förkylning och andra infektionssjukdomar kan även bidra till att minska onödig användning av antibiotika. 4

5 Vilka andra aktörer behöver involveras? Aktiviteten berör: Socialstyrelsen SKL och 1177 Läkemedelsverket Kund- och patientföreträdare Sveriges farmaceuter Vårdförbundet Läkarförbundet Sveriges Apoteksförening LIF Finns en genomförandeplan/hur skulle en sådan se ut? Kartlägga befintliga kunskapsstöd för rådgivning kring receptfria läkemedel och identifiera eventuella kunskapsluckor. Säkerställa att det samlade kunskapsstödet innehåller: o kvalitetssäkrat stöd för rådgivning baserat på de frågor som är kritiska att ställa för att klargöra om och när personen bör uppsöka sjukvården, o o stöd för vilken typ av produkt som bör väljas samt stöd för rådgivning kring hur den enskilda produkten ska användas för att nå en effektiv och säker läkemedelsanvändning. Utreda vem/vilka aktörer som ska ha ansvaret för det nationella kunskapsstödet. Kunskapsstödet för rådgivning kring receptfria läkemedel skulle kunna utformas som en nationell kompetensgrupp (NKG) inom Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning (NSK) på samma sätt som NKG STRAMA 1, NKG Värdering av internetbaserade stöd-och behandlingsprogram och NKG Levnadsvanearbete inom hälso-och sjukvård. Vad vi förstår utreds andra nya NKG för Sällsynta diagnoser och Smärta. En NKS Rådgivning kring receptfria läkemedel bör därför kunna utredas på samma sätt. Planera implementering av kunskapsstödet i de ehälsotjänster som patienter, hälso- och sjukvården och apotek använder vid rådgivning kring receptfria läkemedel. Parallellt bör apoteksaktörer och hälso- och sjukvården utreda hur det säkerställs att rådgivning kring receptfria läkemedel sker av personal med rätt kompetens och förbereda en plan för implementeringen av det nya kunskapsstödet inom respektive organisationer. Utreda behov av organiserad utbildning inom grund- och fortbildning samt löpande kompetensutveckling. Är aktiviteten finansierad i nuläget Nej, men till viss del bör aktiviteten ses som något som redan ingår i olika organisationers verksamhet och därmed inte behöver ytterligare finansiering. Inrättandet av NKG Rådgivning kring receptfria läkemedel bör organiseras och finansieras på samma sätt som övriga NKG. Läkemedelsindustriföreningen: Elektroniska bipacksedlar Vad handlar frågan om? Patientsäkerhet är en förutsättning för en korrekt läkemedelsanvändning och ett önskat utfall av läkemedelsbehandlingen. Ett enkelt sätt att förbättra läkemedelsanvändningen är att säkerställa att patienten alltid har tillgång till senast godkänd bipacksedel vid expediering av läkemedel på apotek

6 Texten i bipacksedeln bygger på informationen i produktresumén som godkänns av LV i samband med marknadsföringstillstånd för ett läkemedel. Utformningen av bipacksedlar är hårt reglerad på EUnivå. Bipacksedeln är ofta föremål för ändringar. Texten ändras av säkerhetsskäl, men också när nya eller ändrade indikationer godkänns för läkemedlet. Smärre fortlöpande ändringar förekommer också som måste föras in i bipacksedeln. För att den nya informationen i bipacksedeln ska finnas tillgänglig i förpackningarna på apoteken ska den uppdaterade bipacksedel tryckas och packas med vid tillverkningen av nya läkemedelsförpackningar. I de fall då ändringarna är stora byter läkemedelsföretagen ut bipacksedlar i befintliga förpackningar eller destruerar befintliga förpackningar. Beslutet bygger på en subjektiv bedömning av vad som är en tillräckligt stor ändring och hanteringen medför betydande extrakostnader och en extra hantering med de risker för fel som det innebär. Beroende på hur ofta ett visst läkemedel tillverkas kan det dröja upp till 2 år innan förpackningen med den nya bipacksedeln når patienten. Den gamla och den nya bipacksedeln finnas parallellt under en tidsperiod som bestäms av LV. För att uppnå högre patientsäkerhet är det viktigt att patienten alltid får den senaste informationen i bipacksedeln när läkemedlet expedieras. Patientens tillgång till den senaste informationen i bipacksedeln måste ses i perspektiv av hur informationskanaler har förändrats sedan kravet på bipacksedlar infördes. En hopvikt bipacksedel instoppad i läkemedelsförpackningen är ett förlegat sätt att tillhandahålla viktig information.. I dagens digitaliserade samhälle finns det ingen ursäkt för att patienten ges inaktuell information i form av fysiska bipacksedlar som inte är uppdaterade. Dagens förfarande är inte tillfredsställande ur patientsäkerhetssynpunkt och har kanske överlevt sig självt. Med en digital bipacksedel skulle säkerhetsuppdateringar vara tillgängliga för patienten i samma ögonblick som de publiceras. Ny informationsteknik har mycket att erbjuda och är idag allmänt tillgänglig även för äldre läkemedelsanvändare, särskilt i Sverige. I den mån patienten/kunden inte kan ta till sig digital information bör apoteken kunna skriva ut den senast godkända bipacksedeln vid expedition av läkemedlet. Detta skulle kunna ske med hjälp av utskriftsautomater någonstans i apotekslokalen för att inte lägga ytterligare krav på apotekspersonalens arbete. Från patientens perspektiv är det många gånger svårt att komma ihåg den information som gavs från vården eller från apoteket. Då blir bipacksedeln den enda skriftliga information som kan kopplas till förpackningen. Idag är det mycket text att förhålla sig till som patient eftersom bipacksedeln idag är omfattande och innehåller mycket mer än praktisk information. Information om hur medicinen ska tas ex: med vätska eller får endast tas med mjölk är av stor betydelse för framgångsrik läkemedelsbehandling. Ur patientens perspektiv är det viktigt att just praktisk information om hur medicinen ska administreras finns i bipacksedeln framöver och att den är lätt att förstå och läsa. Vad vill vi uppnå? Ett stöd för en effektivare och säkrare användning av läkemedel med så få restnoteringar som möjligt och en mindre påverkan på miljön. Den elektroniska bipacksedeln möjliggör att patienten får tillgång till den senaste informationen på ett mer användarvänligt sätt, att färre kassationer av läkemedel pga utdaterad information sker samt att det blir en mindre påverkan på miljön genom att stora mängder papper inte behöver slängas. Syftet med aktiviteten är att på lång sikt övergå till att bipacksedeln innehåller mer praktisk information om hur medicinen ska hanteras och administreras och att övrig information runt läkemedelsbehandling finns som en digital bipacksedel. Det är ett naturligt steg mot ett digitalt samhälle och det är naturligt att en så informationsintensiv produkt som läkemedel prioriteras i utvecklingsarbetet. Vilka mål/perspektiv kopplar aktiviteten till? Aktiviteten har koppling till de tre målen i NLS. Bipacksedeln är den huvudsakliga källan för patientens information om det läkemedel och därmed väsentlig för patienters följsamhet till förskriven behandling. Bipacksedeln är även av central betydelse för att patienten ska kunna använda receptfria läkemedel på ett säkert och korrekt sätt. Detta leder till en effektiv och säker läkemedelsanvändning. 6

7 Frekvent uppdatering av bipacksedlar ökar risken för restnoteringar pga kassation. Det finns även en risk att produkter som säljs i små volymer tas från marknaden på grund av att de landsspecifika förpackningarna blir för dyra att hantera. Med en digital bipacksedel påverkas inte produktionen av ändringar i texten vilket ger mindre kassation av tillverkade produkter. Därmed ökar möjligheten att tillhandahålla låg-volym -produkter på marknaderna genom att nyttan med en flerspråkig ytterförpackning förstärks. Detta ger en ökad tillgänglighet till läkemedel på den svenska marknaden. Genom individanpassade bipacksedlar (textstorlek, sökbar text, klickbar innehållsförteckning med länkar, textuppläsning för synskadade, förklaring av medicinska termer) kan kunskapsklyftor mellan personer med olika bakgrund och förmåga att söka och bedöma information överbryggas. Det skapar förutsättning för en jämlik användning. Som nämnts ovan kan även miljön påverkas positivt vilket bidrar till en miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning. Patientperspektivet är centralt i denna aktivitet liksom e-hälsoperspektivet. Vilka andra aktiviteter kopplar aktiviteten till? Elektroniska bipacksedlar har hittills inte varit föremål för aktiviteter inom NLS och inte heller på ett tydligt sätt ingått i andra aktiviteter som genomförts. Vilka andra aktörer behöver involveras? Aktiviteten berör: Läkemedelsverket Kund- och patientföreträdare?? Sveriges farmaceuter Vårdförbundet Läkarförbundet Sveriges Apoteksförening LIF FGL Finns en genomförandeplan/hur skulle en sådan se ut? Kartläggning av hur ofta det händer att kunden inte får den senaste bipacksedeln En förstudie av vad en omställning från fysiska till digitala bipacksedlar skulle kräva och innebära för patienter, hälso- och sjukvården, företag, apotek och myndigheter. En förstudie av vilken och hur information sak utformas i den tryckta information som ska följa med förpackningen, om hur läkemedel ska administreras Ta fram förslag på hur information om hur praktisk läkemedelsinformation ska utformas. Med hjälp av fokusgrupp med patienter utveckla informationen. En förstudie med fokus på den praktiska hanteringen - av hur utskrift av den digitala bipacksedeln på apotek skulle kunna användas som en back-up vid en övergång till digitala bipacksedlar. Undersökning om viss nödvändig information om hur man hanterar läkemedlet kan ges till patienten på annat sätt; kort information i form av bipacksedel, information på apoteksetiketten, information tryckt på förpackningen mm Läkemedelsverket: Kort om aktiviteter som bereds vidare inom Handlingsplan 2016 NLS Hållbarhetstider för läkemedel LV har tillsammans med flera aktörer i konstruktiv dialog genomlyst om förlängda hållbarhetstider är en möjlig väg fram för att minska kassation av läkemedel. LVs uppfattning är att arbetsgruppens konklusion är att just förlängda hållbarhetstider inte löser de grundläggande problemen. Däremot har det framkommit andra idéer kring eventuella fortsatta aktiviteter inom området. 7

8 När läkemedlet når apoteket/konsumenten kvarstår vanligtvis en mindre del av läkemedlets totala hållbarhetstid. Den måste dock vara tillräcklig för att med marginal täcka en behandlingsperiod. Den legala grunden för att besluta om hållbarhetstider baseras på EU-gemensamma krav samt att det är betydligt fler faktorer än den aktiva substansens stabilitet som påverkar den godkända hållbarhetstiden. Läkemedelsmyndigheten har inget legalt stöd för att kräva längre stabilitetsstudier än de som görs idag. Arbetsgruppen har identifierat att en faktor som påverkar är systemet med periodens vara där lägsta pris vinner och batcher med kort hållbarhet kan hålla ett lägre pris. Det har under arbetet även framkommit att användandet av startförpackningar kan vara en åtgärd som skulle minska kassationen. För att minska kassation av läkemedel skulle orsakerna till kassation kunna behöva utredas ur ett flödesperspektiv, och åtgärder därefter föreslås. En sådan utredning skulle t ex kunna inbegripa inventering av kassationsflödet beträffande volymer och orsaker inom slutenvård och partihandel. Ett annat förslag är att utveckla användning av elektroniska bipacksedlar. Detta är en viktig och stor fråga och i framtiden kan vi förvänta oss att information i elektronisk form kommer användas i högre utsträckning. Redan idag finns elektroniska bipacksedlar tillgängliga, och det finns eventuellt möjlighet att använda dessa i större utsträckning på sikt. Det är grundläggande att bipacksedeln är aktuell och korrekt översatt till svenska oavsett elektronisk eller pappersform. LV stödjer LIFs förslag att genomföra en inventering och förstudier för att bedöma förutsättningar för framkomliga vägar för elektroniska bipacksedlar. Det är dock viktigt att även här bättre förstå de olika aktörernas förväntningar och möjligheter. En sådan förväntan förefaller vara att även begränsad skriftlig information lämnas av apotekspersonal i samband med utlämnande från apotek. Egenvård med fokus på receptfria läkemedel Egenvård med läkemedel innebär möjligheter och risker och därför behövs kompetent rådgivning. Felaktig användning kan skapa eller förvärra hälsoproblem. Korrekt använt förenklar egenvård för individen och avlastar sjukvården. För att utveckla egenvården behövs nya former för samverkan kring en enhetlig och kvalitetssäkrad rådgivning i hela hälso- och sjukvårdskedjan. Informationen om egeninitierad läkemedelsbehandling kan förbättras liksom förståelsen för vikten av att rapportera läkemedelsbiverkningar vid egenvård. Läkemedelsverket stödjer utvecklingen mot ensad information från sjukvårdsupplysning till apotekshylla Förtydligande kring det regulatoriska godkännandets ställning i offentlig kunskapsstyrning Läkemedelsverket tycker det har varit värdefullt att belysa de behov och utmaningar som berör dessa kunskapsstyrningsfrågor och få en ökad förståelse för de olika aktörernas perspektiv. CBL har på ett förtjänstfullt sätt facilliterat dessa diskussioner på ett konstruktivt sätt. Vi ser att det kan vara lämpligt att fortsätta denna dialog såväl mellan myndigheterna som mellan övriga involverade aktörer inom NLS. Vid sidan om denna önskvärda fortsatta dialog inom NLS har myndigheterna gemensamt tagit ytterligare initiativ för samverkan i denna fråga. Bl.a. har en arbetsgrupp mellan Socialstyrelsen och Läkemedelsverket tillskapats för att utveckla processer och underlag för rekommendationer och riktlinjer. Förbättrad läkemedelsanvändning för sårbara patientgrupper äldre och läkemedel För att arbeta mot det långsiktiga målet effektiv och säker läkemedelsanvändning är det naturligt att fokusera på de mest sårbara patientgrupperna. Barn och läkemedel är redan ett aktivitetsområde inom strategin. Läkemedelsverket, SBU och Socialstyrelsen såg ett behov av att lyfta möjligheter till förbättringsaktiviteter för äldre populationen inför föregående omvärldsanalys. Under ett fåtal diskussionsmöten i en myndighetsgemensam ad hoc-grupp utarbetades ett förslag att genomföra en inventering och behovsanalys tillsammans med professionen och patient/anhörig föreningar och formulera prioriterade aktivitetsförslag. En sådan förstudie har genomförts under våren 2016 och resulterat i sju aktivitetsförslag (se bifogade rapport). Dessa förslag har presenterats för och diskuterats 8

9 av den myndighetsgemensamma ad-hoc gruppen. Även om samtliga förslag är angelägna förslag så ansåg ad hoc gruppen att tre aktivitetsförslag kunde ha bäst förutsättningar att uppfylla kriterierna som lämpliga NLS projekt. En av dessa handlar om att sammanställa en praktiskt användbar checklista med vetenskaplig ansats som listar symtom hos äldre som kan ha med pågående läkemedelsbehandling att göra eller som kan leda till felaktig läkemedelsanvändning. En annan prioriterad aktivitet handlar om att utveckla ett stöd för kommunikation om nyttarisk till patienter som underlättar patienters och anhörigas delaktighet i vården gällande läkemedelsbehandling. Den tredje utvalda aktiviteten är att utveckla en arbetsmodell för att kontinuerligt följa och värdera läkemedelspanoramat hos äldre samt skapa ett forum för kommunikation där flera aktörer kan bidra för att möjliggöra åtgärder för förbättrad läkemedelsanvändning. Det var också gruppens uppfattning att det kan finnas möjligheter att kombinera delar av dessa aktivitetsförslag. NLS saknar i dagsläget aktiviteter som gäller äldres läkemedelsbehandling och det kan därför finnas anledning att överväga att gå vidare med någon av aktiviteterna ovan som har förankrats inom profession och med patient- och seniorföreningar. För ytterligare information, se Bilaga 2. Förstudierapport NLS Sårbara patientgrupper (äldre). Ordnad utfasning av läkemedel på samhällsnivå Läkemedelsverket ser ett behov av att bättre förstå aktörernas olika förväntningar och behov avseende ordnad utfasning och har fått in aktörssynpunkter som nu sammanställs. Vissa av problemställningarna berörs i Läkemedelsverkets rapport (maj 2015) Restnoteringar av läkemedel fortsatt utredning men det finns också andra perspektiv. Möjligen kan vissa av dessa frågeställningar inrymmas inom andra aktiviteter. 9