Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin
|
|
- Maja Martinsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin CBL-kansliet
2 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 4 Handlingsplanens insatsområden... 4 Redovisning av uppdraget... 5 Samordning... 5 Organisation av NLS... 5 Organisation och bemanning av CBL-kansliet... 6 Årsprocess NLS aktiviteter Handlingsplanens aktiviteter... 6 Avstämning NLS-aktörer... 7 Omvärldsanalys... 7 Handlingsplan Gemensam projektplats för högnivågruppens expertgrupp... 9 Ordnat införande... 9 Uppföljning... 9 Fortsatt utveckling av uppföljningsmetodik... 9 Indikatorgruppernas uppdrag...10 Kommunikation Webbsida...10 Föredrag...11 Översättning av handlingsplan...11 Media...11
3 Sammanfattning Samordningsarbetet med den nationella läkemedelsstrategin har under 2013 genomförts planenligt och aktiviteterna mot strategins vision och mål har avancerat framåt. Det finns en hög ambition bland berörda aktörer att genomföra sina aktiviteter och det är positivt att även nya samverkansformer etableras i långsiktigt syfte att förverkliga läkemedelsstrategins övergripande mål: Medicinska resultat i världsklass Jämlik vård Kostnadseffektiv läkemedelsanvändning Attraktivitet för innovation av produkter och tjänster Minimal miljöpåverkan Arbetet under 2014 kommer genomföras i enlighet med beslut som tagits av högnivågruppen i kommande års handlingsplan. CBL-kansliet fortsätter uppdraget att leda samverkansarbetet och att identifiera samarbetsformer i CBL-rådet samt de under året tillsatta indikatorgrupperna. Den övergripande ambitionen är att eftersträva fortsatt utveckling av arbetet för en säker, jämlik och innovativ läkemedelsbehandling i Sverige. Nya aktiviteter inför 2014 är: Minska utrymmet för oegentlig förskrivning och manipulering av särskilda recept (1.8) och Socialstyrelsen Kunskapsstöd vid läkemedelsordinationer till barn (3.5) Huvudansvarig: Sveriges Kommuner och Landsting/CeHis Genomföra undersökningar för optimalt utnyttjande av befintliga antibiotika (4.6) Huvudansvarig: Folkhälsomyndigheten Stegvist godkännande och införande av nya läkemedel (6.6) CBL-kansliet har under året haft ett utmärkt väl fungerande tvärfunktionellt och effektivt samarbete med samtliga aktörer inom NLS. Avstämningsmöten med NLS-aktörer och andra berörda inom läkemedelsområdet har genomförts gemensamt med Socialdepartementets samordnare inför revideringsarbetet av den nya handlingsplanen. Sida 3
4 Uppdraget Regeringen har den 25 augusti 2011 uppdragit åt Läkemedelsverket (LV) att samordna och följa upp arbetet med att genomföra den nationella läkemedelsstrategin (NLS) med visionen Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle. Detta görs genom att ett specifikt kansli har inrättats, Centrum för bättre läkemedelsanvändning (CBL). Uppdraget innebär att CBL-kansliet ska samordna genomförandet av den handlingsplan som tas fram i anslutning till strategin samt lämna och inhämta information om arbetet samt kommunicera resultatet till berörda aktörer och allmänhet. Samordning och samverkan Uppföljning på insats- och målnivå Kommunicera resultat Uppföljningen av strategin ska ske både på insats- och målnivå. Detta innebär att uppföljningen fyller två olika syften, dels att följa genomförandet av strategin och dess insatser, dels att följa utvecklingen på läkemedelsområdet mer generellt utifrån de mål som definieras i den nationella läkemedelsstrategin. Detta arbete innebär insamling av underlag från andra aktörer inom läkemedelsområdet. CBL-kansliet ska årligen senast den 15 december inlämna en lägesrapport till regeringskansliet (Socialdepartementet). Handlingsplanens insatsområden Strategin omfattar utöver tidigare nämnda mål även följande sju insatsområden: 1. Skapa en bättre och säkrare ordinationsprocess och lägg grunden för generisk förskrivning genom nationellt samordnade IT-stöd. 2. Öka samsyn och förståelse för ordinerad behandling. 3. Utveckla kunskap om och riktlinjer för läkemedel och läkemedelsanvändning för de patientgrupper där detta är mest eftersatt. 4. Minska utveckling och spridning av antibiotikaresistens genom en kombination av lokala och globala insatser. 5. Utveckla långsiktigt hållbar prissättnings- prioriterings och finansieringsmodell för samtliga läkemedel. 6. Upprätta en process för ordnat och effektivt införande samt utöka uppföljning av läkemedels användning och effekter. 7. Minska läkemedlens påverkan på miljön lokalt och globalt. Sida 4
5 Redovisning av uppdraget Samordning Organisation av NLS Under våren 2012 etablerades rådet för bättre läkemedelsanvändning (CBLrådet) med representanter från ett drygt 20-tal organisationer som berörs av läkemedelsstrategins innehåll. CBL-rådet är rådgivande till CBL-kansliet och bistår kansliet med omvärldsanalys och förslag till prioriteringar inför revidering av handlingsplanen. Det första informationsmötet med CBLrådet genomfördes i maj Under 2013 har två CBL-rådsmöten genomförts i februari respektive september. Vid februarimötet inledningstalade statssekreterare Karin Johansson där Dagens Medicin inbjöds till intervju. Medlemmar som hittills ingår i CBL-rådet: Apotekarsocieteten Apotekens Service AB Föreningen Generiska Läkemedel Handikappförbunden Inspektionen för vård och omsorg Läkemedelsindustriföreningen Läkemedelskommittéernas ordförandekollegium (LOK) Läkemedelsverket Nätverk för läkemedelsepidemiologi Patientnämnden Pensionärsorganisationerna Smittskyddsinstitutet Sida 5
6 Socialstyrelsen Statens beredning för medicinsk utvärdering Stockholms läns landsting Svensk sjuksköterskeförening Svenska Läkaresällskapet Sveriges Apoteksförening Sveriges Farmacevtförbund Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges läkarförbund Sveriges universitets- och högskoleförbund SwedenBIO Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Vinnova Vårdförbundet Medlemmar som har tillkommit under året är Apotekens Service AB, Inspektionen för Vård och Omsorg, Pensionärsorganisationerna samt Vårdförbundet. Organisation och bemanning av CBL-kansliet Under våren har projektledare anlitats inom Läkemedelsverket för att, i samarbete med utsedd projektgrupp, ta fram underlag till indikatorer i syfte att förtydliga hur NLS mål, aktiviteter och indikatorer hänger samman (se Uppföljning). Årsprocess NLS aktiviteter 2013 Årsrapport CBLkansliets verksamhet till departementet Revidering handlingsplan 2014 Högnivåmöte 21/10 Nov Dec Jan Feb CBL-rådsmöte 13/2 Mars Statusuppdateringar av aktiviteter Arbetsmöten med expertgruppen Avrapportering indikatorarbetet 9/10 Oktober April Högnivåmöte 23/4 Arbetsmöten med expertgruppen (revidering av plan) Sep Maj Uppstartsmöte Indikatorgrupper 8/5 CBL-rådsmöte 17/9 Statusrapportering av aktiviteter Augusti Juli Juni Deadline omvärldsanalys (CBL-råd) Handlingsplanens aktiviteter För att sammanställa statusrapporter för handlingsplanens aktiviteter kommunicerar CBL-kansliet regelbundet med kontaktpersoner från varje organisation som har huvudansvar för någon del av handlingsplanen. Sida 6
7 Läkemedelsindustriföreningen (LIF), Läkemedelsverket (LV), Regeringskansliet, Socialstyrelsen (SoS), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har i dagsläget huvudansvar för en eller flera aktiviteter i NLS. De huvudansvariga lämnar statusrapporter för arbetet två gånger årligen, inför varje högnivåmöte vilket CBL-kansliet koordinerar. Handlingsplanens punkter kvalitetssäkras på det sätt respektive huvudansvarig organisation bedömer lämpligt. Statusrapporterna sammanställs sedan med intakt innehåll som de inkommer till CBL-kansliet. Redovisning till högnivågruppen Under 2013 har två möten i högnivågruppen ägt rum, i april respektive oktober. Till dessa möten har CBL-kansliet sammanställt statusrapporter från de huvudansvariga för samtliga 34 aktiviteter inom respektive insatsområde, omvärldsanalys samt revideringsunderlag inför ny handlingsplan, vilket görs i samverkan med Socialdepartementet. Vid dessa högnivåmöten redovisas även det pågående arbetet med utveckling och uppföljning på mål- och insatsnivå genom de under året tillsatta indikatorgrupperna. Avstämning NLS-aktörer Året har präglats av ett utomordentligt samverkansklimat med samtliga aktörer inom NLS där en samsyn finns att gemensamt sträva mot strategins mål. Vi kan även konstatera att nya samverkansformer mellan aktörerna har etablerats under året. Under hösten har CBL-kansliet i nära samarbete med Socialdepartementet genomfört avstämningsmöten med alla NLS-aktörer i syfte att diskutera status av pågående aktiviteter i strategin samt förslag på nya aktiviteter i kommande års handlingsplan. Omvärldsanalys CBL-kansliet har koordinerat den omvärldsanalys som CBL-rådets medlemmar genomfört som sedan legat till grund för utveckling och revidering av 2014 års handlingsplan för den nationella läkemedelsstrategin. CBL-kansliet har distribuerat fullständig sammanställning av omvärldsanalysen till CBL-råd och expertgrupp samt sammanfattande rapport av densamma har levererats till Socialdepartementet i augusti. Sida 7
8 Summering av omvärldsanalysen visar följande exempel på förslag inför 2014: - Kunskapsstöd vid läkemedelsordinationer till barn (eped) - Adaptive licensing (stegvist godkännande av nya läkemedel) - Oegentlig förskrivning/manipulering av särskilda läkemedelsrecept - Kliniska tester av befintliga antibiotika - Antibiotikaköp via internet - Startförpackningar - Egenvård som möjligt nytt insatsområde Utifrån denna omvärldsanalys har högnivågruppens expertgrupp förberett förslag på prioriterade aktiviteter till högnivågruppen. Handlingsplan 2014 Vid högnivåmötet den 21 oktober 2013 beslutade högnivågruppen att nedan aktiviteter ska definieras som avslutade under 2013 samt ska ingå i handlingsplanen för Avslutade aktiviteter i handlingsplan NLS Möjliggör elektronisk makulering av e-recept Huvudansvarig: Landstingen 1.4. Skapa nationellt dosregister Huvudansvarig: Apotekens Service AB 1.7. Utveckla tjänst för ökad patientmedverkan genom bl.a. återkoppling av utfall och behandlingar samt avvikelsehantering Huvudansvarig: Sveriges Kommuner och Landsting 2.2. Utvärdera om dostjänster kan bidra till ökad följsamhet och förbättrad patientsäkerhet och hur tjänsten ska användas och förfinas 2.4. Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar 6.2 Utveckla nationell modell för framtagande av införandeprotokoll samt inför samordnad utvärdering av läkemedel i den kliniska verkligheten 7.3. Utreda vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas på nationell nivå för att minska kassation av läkemedel eller på annat sätt begränsa miljöpåverkan av läkemedelsanvändning Nya aktiviteter i handlingsplan NLS 2014: 1.8. Minska utrymmet för oegentlig förskrivning och manipulering av särskilda recept och Socialstyrelsen Sida 8
9 3.5. Kunskapsstöd vid läkemedelsordinationer till barn Huvudansvarig: Sveriges Kommuner och Landsting/CeHis 4.6. Genomföra undersökningar för optimalt utnyttjande av befintliga antibiotika Huvudansvarig: Folkhälsomyndigheten 6.6. Stegvist godkännande och införande av nya läkemedel Vissa av dessa aktiviteter utgörs av regeringsuppdrag, medan andra är pågående projekt alternativt löpande verksamhet. Gemensam projektplats för högnivågruppens expertgrupp I syfte att öka interaktivitet inom expertgruppen, och de inom aktiviteterna involverade projektledarna, har CBL-kansliet under hösten samordnat en gemensam arbetsyta på Projektplatsen. Detta arbetssätt kommer effektivisera inrapportering av statusunderlag inför expertgrupps- och högnivåmöten. Denna samarbetsyta planeras att även inkludera indikatorgrupperna i samma syfte. Ordnat införande CBL-kansliet har under året bidragit med konkreta förslag i syfte att utveckla processen inom ordnat införande och uppföljning av nya läkemedel som t.ex. stegvist godkännande av nya läkemedel, se aktivitet 6.6 ovan. Direktören för CBL-kansliet ingår även i styrgrupp OTIS (OrdnaT Införande i Samverkan) inom aktivitet 6.1. Uppföljning Uppföljningen av strategin innebär att CBL-kansliet följer upp strategins fem övergripande aktiviteter, indikatorer och mål. De uppföljningsmått som tidigare finns inkluderar både struktur- och processmått. Inför högnivågruppens möten har en aktuell uppdatering av de indikatorer som finns framtagna för strategin sammanställts. Fortsatt utveckling av uppföljningsmetodik I enlighet med högnivågruppens beslut, har CBL-kansliet under 2013, i samarbete med högnivågruppens expertgrupp, samordnat ett projekt i syfte att utveckla befintliga indikatorer för uppföljning av strategins mål- och insatsområden. Ambitionen är att fortsatt utveckla och validera indikatorer i samarbete med representanter i strategins expertgrupp, för slutlig förankring och beslut i högnivågruppen. Områden identifieras där förtydligande och målanpassning av indikatorerna behövs. Projektgruppens arbete avslutades i april 2013 och fyra s.k. indikatorgrupper har istället tillsatts med primärt uppdrag att Sida 9
10 ytterligare förtydliga och prioritera uppföljningen av NLS:s mål samt identifiera möjliga synergivinster både inom och utanför NLS. Grupperna är indelade enligt följande: 1. Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass och Jämlik vård 2. Kostnadseffektivitet 3. Attraktivitet för innovation 4. Miljö Indikatorgruppernas uppdrag Varje indikatorgrupp gör en inventering för att se vilken uppföljning som pågår inom området, vilka möjliga synergi- och samordningsvinster som kan finnas gentemot andra aktiviteter utanför strategin. Indikatorgrupperna definierar de indikatorer projektgruppen föreslagit, efter beslut från högnivågruppen den 23 april 2013, där slutresultatet är mätbara mått. De föreslår prioritering mellan indikatorerna baserat på mätbarhet och angelägenhetsgrad samt tidplan för när indikatorerna kan tas fram. Respektive indikatorgrupp förväntas ha en dialog med andra berörda aktörer vid utveckling av specifika indikatorer. Deltagande myndigheter/organisationer inom dessa respektive indikatorgrupper är följande: Kärnindikatorgrupp mål 1-2 Medicinska resultat, patientsäkerhet, Jämlik vård Indikatorgrupp mål 3 Kostnadseffektivitet Indikatorgrupp mål 4 Attraktivitet för innovation Indikatorgrupp mål 5 Miljöpåverkan SoS SKL LV TLV SoS Lif SBU SKL LV SKL Lif LIF LV Landsting (utses av SKL) Sammankallande för respektive grupp i fetmarkerad stil Högnivågruppen har vid mötet den 21 oktober 2013 även beslutat att det pågående uppföljningsarbetet, vilket sker i samverkan mellan berörda aktörer både inom och utom NLS, av den nationella läkemedelsstrategin är framgångsrikt och ska fortsätta under Kommunikation Webbsida En webbsida med information om nationella läkemedelsstrategins mål, insatsområden och nuvarande handlingsplan etablerades hösten Under hösten 2012 har ett utvecklingsarbete med en ny version av webbsidan för NLS genomförts som ger en bättre överblick och tydligare ingångar till informationen om varje insatsområde i syfte att göra informationen mer Sida 10
11 lättillgänglig samt användarvänlig. Under arbetet gavs expertgruppens medlemmar möjligheter att inkomma med synpunkter. Den uppdaterade sidan lanserades i samband med offentliggörandet av handlingsplanen för 2013 och utvecklingsarbete har fortlöpt under På webbsidan finns även ett kalendarium, över CBL-kansliets verksamhet under året, presenterat. Föredrag Ett antal föredrag har under året hållits gällande NLS och CBLs verksamhet hos olika organisationer. Exempel: Seminarium Pharma Network Nationellt seminarium landstingsanställda apotekare IT-seminarium Läkaresällskapet Nationellt möte Handikappförbunden Läkemedelsmarknadsdagen Dagens Medicins Apoteksdag Apotekarsocieteten Läkarförbundet Runda bordsmöte SNS Möte har även genomförts med franska myndigheter och organisationer, inbjudna av franska ambassaden, i syfte att ge information om den nationella läkemedelsstrategin med fokus på dess insatsområden och aktiviteter. Översättning av handlingsplan Inför regeringsmöten i bl.a. Kina och Brasilien har CBL-kansliet, i nära samarbete med Socialdepartementet, koordinerat engelsk översättning av handlingsplanen vilket ökat möjligheterna att internationellt medvetandegöra och öka förståelsen kring den unika samverkansform som läkemedelsstrategin representerar. Media CBL-kansliets direktör har intervjuats vid ett flertal tillfällen under året vilket bidragit till att information om den nationella läkemedelsstrategin fått spridning hos berörda inom läkemedelsområdet. Omfattande externt och positivt medialt genomslag med pressmeddelande, intervjuer och uppdatering av webbsida samordnades i samband med regeringskansliets offentliggörande av den reviderade handlingsplanen. Separat kalendarium och informationsplan som CBL-kansliet utgår ifrån har regelbundet under året stämts av med Socialdepartementets samordnare i syfte att proaktivt identifiera möjliga informations- och aktivitetssynergier. Sida 11
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket 2012-12-10 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin CBL-kansliet 2014-12-08 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 4 Handlingsplanens insatsområden... 4 Redovisning av
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket 2011-12-13 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin CBL-kansliet Dnr: 1.1-2015-095051 Datum: 2015-11-30 Innehåll Sammanfattning... 3 Revideringsprocess ny strategi- och handlingsplan
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin CBL-kansliet Dnr: 1.1.2-2016-080872 Datum: 2016-12-05 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 4 Redovisning av uppdraget...
Nationella läkemedelsstrategin. Avrapportering: Förberedande aktivitet - Svensk pilotstudie av digitala bipacksedlar (epilot)
Nationella läkemedelsstrategin Avrapportering: Förberedande aktivitet - Svensk pilotstudie av digitala bipacksedlar (epilot) - 2019-01-29 Avrapportering av förberedande aktivitet i NLS handlingsplan 2018
Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS)
Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS) Rapport från CBL-kansliet, Läkemedelsverket 2015-09-07 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Centrum för bättre läkemedelsanvändning Dnr: 1.1.2-2018-091147 Datum: 2018-11-29 Innehåll Sammanfattning... 3 Organisation
Nationell läkemedelsstrategi
Nationell läkemedelsstrategi Handlingsplan 2014 Produktion: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Elanders Foto: Johnér Artikelnummer: S2014.003 Förord Läkemedel är en integrerad del av hälso- och sjukvården. De
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin CBL-kansliet Dnr: 1.1.2-2017-078745 Datum: 2017-11-27 Innehåll Sammanfattning...3 Uppföljningsrapport NLS...3 Revideringsprocess
Nationell läkemedelsstrategi
Nationell läkemedelsstrategi Handlingsplan 2013 Produktion: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2012 Foto: Johnér Bildbyrå Artikelnummer: S2012.012 Förord Regeringen och Sveriges kommuner
Frågor och svar om NT-rådet
Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer
Remiss av betänkande SOU 2017:76 Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel
Remiss 2017-10-30 S2017/05519/FS Socialdepartementet Remiss av betänkande SOU 2017:76 Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel Remissinstanser 1 Kammarrätten i Stockholm 2 Förvaltningsrätten i Stockholm
Nationell läkemedelsstrategi
Nationell läkemedelsstrategi Produktion: Blomquist Annonsbyrå Tryck: xxxxxx, 2011 Foto: Ester Sorri Artikelnummer: S2011.029 Förord Målen för hälso- och sjukvården utgår från att patienten ska ges ett
Den nationella läkemedelsstrategin Bred samverkan för bättre läkemedelsanvändning
Den nationella läkemedelsstrategin 2011 2018 Bred samverkan för bättre läkemedelsanvändning Innehåll Förord...3 Den nationella läkemedelsstrategin...4 Organisation...5 Sammanfattning av aktiviteter inom
Föredragande Beslut, åtgärd etc.
. Protokoll Dnr 2117/2018 1(5) Ämne Rådet för styrning med kunskap Sekreterare Datum 15 maj 2018 Tid 11.30 19.30 Deltagande Rådet: Olivia Wigzell, Socialstyrelsen, Catharina Andersson Forsman, Läkemedelsverket,
Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012
Generisk förskrivning IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012 Bakgrund 2006 LV tog i sin rapport inte ställning till om generisk förskrivning borde genomföras. Om, föreslogs ett
Välkommen till frukostseminarium: Nytt samordningskansli
Välkommen till frukostseminarium: Nytt samordningskansli 2017-03-10 ehälsomyndighetens vision Riv barriärerna; tillsammans skapar vi bättre hälsa! Organisationer och processer är anpassade för det Förutsättningar
7. Strategi för vem? Organisation...16
Nationella läkemedelsstrategin 2016 2018 Innehåll Nationell läkemedelsstrategi för bättre läkemedelsanvändning... 3 Varför en nationell läkemedelsstrategi?...4 Vad har den nationella läkemedelsstrategin
Remiss av delbetänkande SOU 2017:87 Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel en balansakt
Remiss 2017-11-22 S2017/06371/FS Socialdepartementet Remiss av delbetänkande SOU 2017:87 Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel en balansakt Remissinstanser 1 Riksdagens ombudsmän (JO)
Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
(delvis) för- Socialstyrelsen. ar av kostnader- edning hos Av dessa I:3. Social- Telefonväxel
Regeringsbeslut I:3 Socialdepartementet 2012-05-16 S2007/4754/FS (delvis) Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Uppdrag att underhålla ochh förvalta arbetet med nationell informations-- struktur och nationellt
Revidering Handlingsplan 2015
Nationella Läkemedelsstrategin Revidering Handlingsplan 2015 Inkomna omvärldsanalyser och synpunkter från CBL-rådets medlemmar Sammanställt av CBL-kansliet augusti 2014 2 Förord CBL-kansliet Augusti 2014
Ordnat införande i samverkan
Ordnat införande i samverkan SAMMANFATTNING SLUTRAPPORT FRÅN NATIONELLA LÄKEMEDELSSTRATEGIN DELPROJEKT 6.1 Ordnat införande i samverkan 1 Bakgrund, målsättningar och förutsättningar Projektet Ordnat Införande
Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)
STRATEGIDOKUMENT 2014-06-30 1 (5) Vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) Syfte Syftet med NSK-S är att samordna arbetet med strategiska frågor som
Yttrande avseende Effektiv vård (SOU 2016:2)
Datum Diarienummer 1 (5) 2016-05-23 00486/2016 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se Yttrande avseende Effektiv vård (SOU 2016:2) (S2016/00212/FS)
Nationellt arbete och pågående projekt - upphandling/förhandling
Nationellt arbete och pågående projekt - upphandling/förhandling Micke Svensson Delprojektledare Elis delprojekt Förhandling Biträdande projektledare Otis ordnat införande i samverkan Innehåll Elis Otis
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Regeringsbeslut I:4 2012-06-14 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Regeringens beslut Regeringen uppdrar
Remiss av slutbetänkande SOU 2018:53 Översyn av maskinell dos, extempore, prövningsläkemedel m.m.
Remiss 2018-08-24 S2018/03762/FS Socialdepartementet Remiss av slutbetänkande SOU 2018:53 Översyn av maskinell dos, extempore, prövningsläkemedel m.m. Remissinstanser ApoEx AB Apotea AB Apotek Hjärtat
Uppföljningsrapport 2017 Nationella läkemedelsstrategin
Uppföljningsrapport 2017 Nationella läkemedelsstrategin Innehåll Förord 3 1. Sammanfattning 4 2. Inledning 6 3. Bakgrund 7 4. Rapporterade aktiviteter i 9 Handlingsplan NLS 2011 2016 5. Uppföljning av
Uppdraget ska omfatta följande insatser för att nå etappmålet:
Regeringsbeslut I:3 2014-04-16 S2014/3530/FS (delvis) Socialdepartementet Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala Uppdrag om fördjupad analys av olika handlingsalternativ för att nå etappmålet om miljöhänsyn
ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan
ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan Så samverkar ehälsomyndigheten för att utveckla Nationella läkemedelslistan Madelen Domajnko 2019-05-23 1.0 ehälsomyndigheten Myndighet under
Utveckling av den värdebaserade prissättningen
Utveckling av den värdebaserade prissättningen BAKGRUND TILL ÖKAD SAMVERKAN OCH SAMVERKANSAKTIVITETER KORTFATTAT PRESENTATIONSMATERIAL MARS 2017 Detta är ett kortfattat presentationsmaterial för djupare
Ds 2016:44 Nationell läkemedelslista
Remiss 2017-01-10 S2017/00117/FS Socialdepartementet Ds 2016:44 Nationell läkemedelslista Remissinstanser 1 Riksdagens ombudsmän (JO) 2 Riksrevisionen 3 Justitiekanslern (JK) 4 Förvaltningsrätten i Stockholm
Anders Jakobsson, Socialstyrelsen Geriatriskt Forum 2013-09-13
Utveckling av Webbutbildning för att stärka kompetensen hos AT-läkare om läkemedelsbehandling av äldre Anders Jakobsson, Socialstyrelsen Geriatriskt Forum 2013-09-13 Nationell Läkemedelsstrategi Rätt läkemedelsanvändning
SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring
SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda
2015-06-22 S2015/2282/FS
Remiss 2015-06-22 S2015/2282/FS Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård SOU 2015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet Remissinstanser: 1. Riksdagens ombudsmän (JO) 2. Riksrevisionen 3. Justitiekanslern
Statlig styrning med kunskap
Statlig styrning med kunskap hur är det tänkt? BUP-kongress i Uppsala Barbro Thurfjell medicinskt sakkunnig, barn- och ungdomspsykiatri Agenda Socialstyrelsens roll Vad är styrning med kunskap? Rådet och
Arbetsprocesser för NT-rådet
2015-11-10 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Sofie Alverlind Arbetsprocesser för NT-rådet NT-rådets arbetsprocesser är under kontinuerlig utveckling varför detta skall betraktas som ett levande dokument
UTVECKLAD UPPFÖLJNING
UTVECKLAD UPPFÖLJNING Varför det behövs utökade uppföljningsmöjligheter Utveckling av den värdebaserade prissättningen, bland annat genom en mer dynamisk prissättning, kräver en god möjlighet till uppföljning
Du har nu öppnat en presentation som innehåller:
Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande
Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och SKL:s styrelse.
Protokoll II:6 vid regeringssammanträde 2011-06-16 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om insatser för att samordna vård och omsorg om de mest sjuka äldre 1 bilaga
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Rådet för styrning med kunskap är: Samordnad Vi uppfattas & uppträder samordnat Rådet Huvudmannagruppen
Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm
Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK Tony Holm NSK bildades år 2008 som ett forum för Representanter för statliga myndigheter och huvudmän inom hälso- och sjukvården (via representanter från
Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen
Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen Aktörsgemensamt CBRNE-möte 170126 Ingrid Nilsson Folkhälsomyndigheten Ingrid.nilsson@folkhalsomyndighetn.se 2016-12-19 Behovsanalysprocessen
Handlingsplan 2017 inom Nationella läkemedelsstrategin
Handlingsplan 2017 inom Nationella läkemedelsstrategin Innehåll Förord...3 Inledning, vision och mål...4 Inledning...4 Vision...4 Mål...4 Läkemedelsstrategins tre perspektiv...5 Strategiska områden...6
Nationell samordning av omgivningsbuller
Nationell samordning av omgivningsbuller Verksamhetsbeskrivning Fastställd av styrgruppen: 2014-12-03 Reviderad: åååå-mm-dd NATURVÅRDSVERKET 2 (9) Förord Naturvårdsverket ska enligt instruktionen särskilt
Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015
Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa
Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området
Nationella läkemedelsstrategin Omvärldsanalys inför revidering av Handlingsplan NLS 2017
Nationella läkemedelsstrategin 2016 2018 Omvärldsanalys inför revidering av Handlingsplan NLS 2017 Bilaga 1. Sammanställning av aktiviteter som bereds vidare enligt handlingsplan 2016 Förslag som bereds
Regional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi
Regional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi 2017-2020 FÖR EN ÄNNU BÄTTRE LÄKEMEDELSANVÄNDNING 1 1. Effektiv och säker läkemedelsanvändning Övergripande mål enligt Region Skånes Läkemedelsstrategi
Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB
Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2
Nationella Läkemedelsstrategin. Revidering Handlingsplan Inkomna omvärldsanalyser och synpunkter från CBL-rådets medlemmar
Nationella Läkemedelsstrategin Revidering Handlingsplan 2013 Inkomna omvärldsanalyser och synpunkter från CBL-rådets medlemmar Sammanställt av CBL-kansliet augusti 2012 Separata inledningar inskickade
Delredovisning: elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar
Delredovisning: elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar Rapport från Läkemedelsverket 2013-11-30 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:
Välkomna till dialogmöte med Vetenskapsrådet och Socialstyrelsen om ALF-utvärderingarna
Välkomna till dialogmöte med Vetenskapsrådet och Socialstyrelsen om ALF-utvärderingarna Dagordning 10:00 Välkomna 10:10 Inledning 10:25 Vetenskapsrådet utvärdering av den kliniska forskningens kvalitet
Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.
Handlingsplan 2017 inom Nationella läkemedelsstrategin
Handlingsplan 2017 inom Nationella läkemedelsstrategin Innehåll Förord Förord...3 Inledning, vision och mål...4 Inledning...4 Vision...4 Mål...4 Läkemedelsstrategins tre perspektiv...5 Strategiska områden...6
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan
Handbok för det interna miljömålsarbetet
Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.
Kort om Socialstyrelsen
Kort om Socialstyrelsen Socialstyrelsen arbetar för att du ska få tillgång till en god vård och omsorg Det ska inte spela någon roll vem du är eller var du bor i Sverige alla ska ha tillgång till en god
Nationella läkemedelsstrategin. Möte Perspektivgrupper NLS 24 oktober 2016
Nationella läkemedelsstrategin Möte Perspektivgrupper NLS 24 oktober 2016 Välkomna! Agenda 24/10 Inledning och bakgrund NLS Summering Omvärldsanalys NLS Revideringsarbete NLS inför 2017 Uppföljningsarbete
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om professionsmiljarden
MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 2/2018 Vårt ärendenr: 18/00003 2018-01-26 Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om professionsmiljarden
Nationell samordning av omgivningsbuller
Nationell samordning av omgivningsbuller Aktivitetsplan 2015 Fastställd av styrgruppen: 2014-12-03 Reviderad: åååå-mm-dd NATURVÅRDSVERKET 2 (6) Förord Naturvårdsverket ska enligt instruktionen särskilt
Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.
Utdrag Protokoll I:8 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8975/FS (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om ett handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av
Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Kunskapsstödsutredningen
Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet
Projekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt
Riktlinjer och förhållningssätt 1 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Ramar - administrativa projekt 3 Vad är ett projekt och vad kan projektformen bidra med 3 3. Projektportföljen kriterier
Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd
Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd Adhd-dagen 2014 Samordnad kunskapsstyrning inom psykisk ohälsa Ett gemensamt uppdrag om kunskapsstyrning Socialstyrelsen ska tillsammans med Läkemedelsverket,
TLV:S FÖRDJUPADE SAMVERKAN MED LANDSTING, LÄKEMEDELSFÖRETAG, PATIENTER OCH MYNDIGHETER
TLV:S FÖRDJUPADE SAMVERKAN MED LANDSTING, LÄKEMEDELSFÖRETAG, PATIENTER OCH MYNDIGHETER Angeläget för TLV med fördjupat samarbete med landstingen och läkemedelsindustrin givet utmaningarna vi står inför
Uppdrag angående samverkansfunktion och handlingsplan för arbetet mot antibiotikaresistens
Regeringen Proj. nr VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM «. 2017-03- 2 3 D/Dnr20/}?- I Regeringsbeslut 111:4 2017-03-16 S2010/07655/FS S2017/01706/FS (delvis) Socialdepartementet Verket för innovationssystem (Vinnova)
Presentation av riskanalys ApoDos - PASCAL
Presentation av riskanalys ApoDos - PASCAL Läkemedelskommittén, Landstinget i Jönköpings län rekommenderar att inte ansluta nya patienter till ApoDos Rubrik Vilka patientsäkerhetsrisker finns idag med
Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL
Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet
NPL i Hälso och sjukvården
Nationellt Produktregister för Läkemedel mm i Hälso och sjukvården Tillverkare MAH/Ombud Läkemedels förmånsnämnden Läkemedelsverket Grosshandel Sluten vård Apotek Övriga intressenter Öppen vård och Kommunal
Svar på remiss av slutbetänkande SOU 2018:89 Tydligare ansvar och regler för läkemedel
Central Förvaltning Datum 2019-04-18 Sida 1 (5) Hälso- och sjukvårdsenheten Dnr RD19/00743 Läkemedelsavdelning s.remissvar@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Svar på remiss av slutbetänkande
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Nationellt kliniskt kunskapsstöd Flera år tillbaka inom Landstinget Sörmland har behovet av Sörmland Fakta aktualiserats av främst primärvårdens läkargrupp Beredning har skett genom : PrimUS (Primärvårdens
Handlingsplan 2018 inom Nationella läkemedelsstrategin
Handlingsplan 2018 inom Nationella läkemedelsstrategin Innehåll Förord handlingsplan 2018... 3 Inledning, vision och mål... 4 Inledning...4 Vision...4 Mål...4 Läkemedelsstrategins tre perspektiv... 5 Strategiska
Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister utan vårdavtal som ersätts enligt nationella taxan
HSN 2009-12-01 P 4 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-10-27 HSN 0910-1369 Handläggare: Nils Edsmalm Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister
Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)
SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till läkemedelsstrategi 2008-2012 Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg ÄRENDET Hälso- och sjukvårdsnämnden har inkommit med förslag till läkemedelsstrategi
Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna
YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutrapport
Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå
Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå ann.hedberg.balka@skl.se 1 Nationella IT-strategin för vård och omsorg Startpunkten Dagmaröverenskommelsen hösten 2004 Nationell
Handlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning
1 (6) Miranda Fredriksson 2011-12-05 LK/111831 Tove Tevell Handlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning Inledning Denna handlingsplan har utarbetats
Apoteksombud. Delredovisning från Läkemedelsverket 2013-11-29
Apoteksombud Delredovisning från Läkemedelsverket 2013-11-29 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone:
Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk
Regeringsbeslut I:4 2013-05-08 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen
Tillgänglighetsplan 2013-2015
Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:16 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:10 av Dag Larsson och Inger Ros (s) om förbättrade möjligheter för patienter att få del av nya läkemedel Föredragande landstingsråd:
Minnesanteckningar Styrgruppsmöte Vision e-hälsa juni 2017
Minnesanteckningar 2017-06-20 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Ämnessakkunnig Niklas Eklöf 084059988 Niklas.Eklof@regeringskansliet.se Minnesanteckningar Styrgruppsmöte Vision e-hälsa
Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala
Kommittédirektiv. Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Dir. 2010:74
Kommittédirektiv Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås Dir. 2010:74 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juli 2010 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt beredning,
Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden, SOU 2017:15
202 YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se
GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE
GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE TLV fattar beslut om att läkemedel ska ingå läkemedelsförmånerna utifrån en värdebaserad prissättning Det värdebaserade systemet för subvention
Remiss av betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48)
Remiss 2017-06-21 S2017/03403/FS Socialdepartementet Remiss av betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Remissinstanser 1 Riksrevisionen 2 Justitiekanslern (JK) 3 Datainspektionen 4 Socialstyrelsen
Remissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna - TLV
Sundbyberg 2015-09-01 Dnr.nr: S2014/3698/FS Vår referens: Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna
Omvärldsbevakning läkemedel 2017
Omvärldsbevakning läkemedel 2017 600 000 000 Kostnadsutveckling 2012-2017 Region Jämtland Härjedalen (prognos 2017 utifrån utfall aug-17) 500 000 000 400 000 000 300 000 000 200 000 000 100 000 000 0 2012
Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg.
Nationell e-hälsa Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Vår verksamhet är inriktad på att skapa delaktighet för invånare samt ge stöd
Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48
Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48 14 december 2017 Standardiserade vårdförlopp SBU PM Kvalitetsregister Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin Föreskrifter
Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015
Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i
Samordningsplan. Vision e-hälsa Version
Samordningsplan 2019 Vision e-hälsa 2025 Version 2019-02-14 Innehåll Innehåll... 3 Sammanfattning av insatser... 5 Regelverk... 5 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 5 Övriga insatser...
Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) Sida 35 KS/2016:51 Handlingsplan för e-hälsa 2016-2017 Kommunerna och Region Östergötland bedriver sedan några år tillbaka