Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin

Transkript

1 Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin CBL-kansliet Dnr: Datum:

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Revideringsprocess ny strategi- och handlingsplan NLS Årsprocess NLS aktiviteter Uppdraget... 4 Redovisning av uppdraget... 5 Samordning... 5 Högnivågrupp NLS...5 Expertgrupp NLS...5 CBL-kansliet...6 CBL-rådet...6 Uppföljningsgrupp NLS...7 Handlingsplanens aktiviteter...8 Slutförda aktiviteter Samverkan NLS-aktörer...9 Omvärldsanalys...9 Gemensam projektplats för högnivågruppens expertgrupp...9 Seminarium Barn och läkemedel...9 Uppföljning Uppdragsbeskrivning Uppföljningsgrupp NLS Kommunikation Webbsida Föredrag och media Översättning av handlingsplan Bilaga 1. Översikt av pågående och avslutade aktiviteter Citera gärna Läkemedelsverkets rapporter, men glöm inte att uppge källa: Rapportens namn, år och Läkemedelsverket. Läkemedelsverket, november 2015r Diarienummer: Postadress: Box 26, Uppsala Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon:

3 Sammanfattning Arbetet inom den nationella läkemedelsstrategin (NLS) har ökat samsynen och förståelsen för vilka frågor på läkemedelsområdet som bör prioriteras och därmed kraftsamlas kring. Aktiviteterna i handlingsplanen har genomförts i dialog och i samverkan. Samordningen mellan alla aktörer har skapat nätverk och kunskap om möjliga utvecklings- och synergiområden i syfte att nå en bättre läkemedelsanvändning. Om läkemedel används rätt är de en stor tillgång för både patienter och samhälle; värde tillförs i hela vårdkedjan. Med rätt läkemedelsanvändning menas att den är patientsäker och effektiv; rätt läkemedel i rätt dos till rätt patient vid varje enskilt tillfälle. Ytterst är målet att använda läkemedlen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt ur ett samhällsperspektiv för att kunna nå största möjliga hälsa för de resurser som avsätts för läkemedel i Sverige. Genom den nationella läkemedelsstrategin har en tvärdiciplinerad samverkan utvecklats både med expert- och uppföljningsgrupper samt rådet för bättre läkemedelsanvändning (CBL-rådet). Sedan 2011 har 42 aktiviteter ingått i strategins handlingsplan varav 27 av dessa har avrapporterats. Under 2015 har 12 aktiviteter avrapporterats eller övergått i linjeverksamhet vid respektive myndighet. Se tabell sid 8. Den politiska ledningen vid Socialdepartementet har tillsammans med övriga NLS-aktörerna bedömt att det fortsatt behövs en nationell läkemedelsstrategi, men att den delvis behöver revideras och förstärkas, bl.a. vad gäller jämlik användning av läkemedel. Arbetet har under året präglats av revideringsprocessen av hela nationella läkemedelsstrategin, inklusive handlingsplanen. Tidigare omvärldsanalyser inom ramen för NLS har visat att strategiarbetet är betydelsefullt och bör fortsätta, att det finns behov av förbättra kopplingen mellan mål och aktiviteter samt att fokus bör vara på samverkansaktiviteter. Konsensus råder bland aktörerna att strategin är till nytta för patient och samhälle och att ett långsiktigt förhållningssätt är nödvändigt. Revideringsprocess ny strategi- och handlingsplan NLS 2016 I revideringsarbetet under 2015 har samtliga aktörer, där även Uppföljningsgrupp NLS medverkat, aktivt arbetat fram ett konkret förslag på ny strategi och handlingsplan vilken presenterades för högnivågrupp NLS i november. Beslut planeras att tas av regeringen samt Sveriges Kommuner och Landsting innan årsskiftet och innehållet offentliggörs därefter. Sida 3

4 Årsprocess NLS aktiviteter 2015 Uppdraget Regeringen har den 25 augusti 2011 uppdragit åt Läkemedelsverket (LV) att samordna och följa upp arbetet med att genomföra den nationella läkemedelsstrategin med visionen Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle. Detta görs genom att ett specifikt kansli har inrättats, Centrum för bättre läkemedelsanvändning (CBL-kansliet). Uppdraget innebär att CBL-kansliet ska samordna genomförandet av den handlingsplan som tas fram i anslutning till strategin samt inhämta och lämna information om arbetet samt kommunicera resultatet till berörda aktörer och allmänhet. Samordning och samverkan Uppföljning på aktivitets- och målnivå Kommunicera resultat Sida 4

5 Uppföljningen av strategin ska ske både på aktivitets- och målnivå. Detta innebär att uppföljningen fyller två olika syften, dels att följa genomförandet av strategin och dess aktiviteter, dels att följa utvecklingen på läkemedelsområdet mer generellt utifrån de mål som definierats i den nationella läkemedelsstrategin. CBL-kansliet ska årligen, senast den 15 december, inlämna en lägesrapport till regeringskansliet (Socialdepartementet). Redovisning av uppdraget Samordning Högnivågrupp NLS Arbetet leds av en högnivågrupp med Socialdepartementets statsekreterare som ordförande med representanter för E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsindustriföreningen, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Sveriges apoteksförening, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges läkarförbund, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Vårdförbundet, samt av SKL utsedda landsting/regioner. Under 2015 har tre möten i högnivågruppen genomförts i januari, maj och november. Vid mötet i januari efter regeringsskiftet fastslog den politiska ledningen att det fortsatt behövs en nationell läkemedelsstrategi och en revideringsprocess för strategi och handlingsplan NLS skulle genomföras. Det var även prioriterat att uppföljningsarbetet inom strategin ska fortsätta för uppföljning på aktivitets- och målnivå. Expertgruppen involverar uppföljningsgrupperna för avstämning om nya aktiviteter innan förslag ska redovisas till högnivågruppen. Expertgrupp NLS Till högnivågruppen finns en expertgrupp länkad med en medlem från respektive myndighet/organisation. Expertgruppen, ansvarar för förberedande och löpande arbete med handlingsplanens strategi och aktiviteter. Grupperingen har under året haft sex arbetsmöten med fokus på revideringsprocessen av strategin. Expertgruppen har också en förberedande funktion inför varje högnivåmöte. Socialdepartementet är sammankallande till denna expertgrupp där CBL-kansliet är samverkanspart. Expertgruppens ledamöter: Socialdepartementet, Stefan Karlsson (ordförande) och Anne Nilsson (kansliråd och samordnare) Sveriges Kommuner och Landsting, Gunilla Thörnwall Bergendahl och Susanna Eklund Läkemedelsverket, Bror Jonzon Socialstyrelsen, Eva Nyman Sida 5

6 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Niklas Hedberg Läkemedelsindustriföreningen, Karolina Antonov Folkhälsomyndigheten, Gunilla Skoog Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Jan Lilliemark Sveriges läkarförbund, Synnöve Lindemalm Sveriges Apoteksförening, Robert Svanström Inspektionen för vård och omsorg, Inger Nordin Olsson, fr.o.m. hösten Hans Rudstam E-hälsomyndigheten, Marianne Nordling Vårdförbundet, Maria Hallén CBL-kansliet För att tydliggöra CBL-kansliets fristående och oberoende position som samordnare av NLS har kansliet gett önskemål och fått bifall för att utgå ur Läkemedelsverkets ledning. Direktör för CBL-kansliet rapporterar till generaldirektören (GD) för Läkemedelsverket. Denna justering förtydligar även Läkemedelsverkets roll som värdmyndighet åt CBL-kansliets samordnande verksamhet. CBL-rådet För att få en bred förståelse och förankring hos berörda inom läkemedelsområdet inrättades 2012 Rådet för bättre läkemedelsanvändning (CBL-rådet) med representanter från ett 25-tal organisationer. CBL-rådet är ett rådgivande organ till CBL-kansliet och rådets ordförande är Läkemedelsverkets generaldirektör. CBL-rådet har även årligen inkommit med en omvärldsanalys med specifika frågeställningar kring mål och insatsområden samt möjlighet att ge förslag på nya aktiviteter samt utvärdering av strategin. CBL-kansliet har koordinerat omvärldsanalysen. Denna omvärldsanalys har därefter legat till grund för expertgruppens revideringsarbete av handlingsplanen. Medlemmar som hittills ingår i CBL-rådet: Apotekarsocieteten e-hälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten Föreningen för Generiska Läkemedel Handikappförbunden Inspektionen för vård och omsorg Läkemedelsindustriföreningen Läkemedelskommittéernas ordförandekollegium (LOK) Läkemedelsverket Nätverk för läkemedelsepidemiologi Patientföreträdare Patientnämnden Pensionärsorganisationerna Socialstyrelsen Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Stockholms läns landsting Sida 6

7 Svenska Läkaresällskapet Sveriges Apoteksförening Sveriges Farmaceuter Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges läkarförbund Sveriges universitets- och högskoleförbund SwedenBIO Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Vinnova Vårdförbundet Under året har rådet utökats med en patientföreträdare. I mars 2015 genomfördes ett CBL-rådsmöte där tf. GD för Läkemedelsverket Inger Andersson och statssekreterare Agneta Karlsson presenterade inriktningen på det fortsatta arbetet med den nationella läkemedelsstrategin. Avslutade projekt presenterades av respektive projektledare: NLS 3.5 Kunskapsstöd vid läkemedelsordinationer till barn (Inera/Sveriges läkarförbund) NLS 2.6 Strukturerade läkemedelssamtal på apotek (Läkemedelsverket) NLS 6.1 Upprätta en nationell process mellan myndigheter, landsting och industri rörande ordnat införande av nya läkemedel (Sveriges Kommuner och Landsting) NLS 6.6 Stegvist godkännande och införande av nya läkemedel (Läkemedelsverket) Uppföljningsgrupp NLS I CBL-kansliets uppdrag ingår att följa upp strategin på mål och insatsnivå. En samsyn i högnivågruppen finns om att uppföljning inom läkemedelsområdet i ett nationellt perspektiv är prioriterat med möjlighet till tydliga synergier. I revideringsprocessen av strategi och handlingsplan 2016 har även uppföljningsarbetet varit ett område för revision. För att effektivisera arbetet, få ett förbättrat helhetsperspektiv samt öka möjligheter till synergier övergår arbetet med uppföljning från tidigare fyra grupperingar till en övergripande gruppering, Uppföljningsgrupp NLS; där CBL-kansliet är sammankallande. Myndigheter/organisationer i Uppföljningsgrupp NLS, utsedda av högnivågruppen, där CBL-kansliet är sammankallande: Folkhälsomyndigheten Läkemedelsindustriföreningen Läkemedelsverket Sveriges Apoteksförening Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges läkarförbund Socialstyrelsen Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Sida 7

8 Handlingsplanens aktiviteter CBL-kansliet kommunicerar regelbundet med kontaktpersoner från berörda organisationer som har huvudansvar för någon del av handlingsplanen under och inför statusrapportering av handlingsplanens pågående aktiviteter. Folkhälsomyndigheten, E-hälsomyndigheten, Läkemedelsindustriföreningen (LIF), Läkemedelsverket (LV), Regeringskansliet, Socialstyrelsen (SoS), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), och har i dagsläget huvudansvar för en eller flera aktiviteter i NLS. De huvudansvariga inkommer med statusrapporter för arbetet två gånger årligen inför varje högnivåmöte vilket CBL-kansliet koordinerar. Handlingsplanens punkter kvalitetssäkras av respektive huvudansvarig organisation. Statusrapporterna sammanställs sedan med intakt innehåll som de inkommer till CBL-kansliet till en rapport som därefter publiceras på NLS webbplats. Slutförda aktiviteter 2015 Av de totalt 42 aktiviteter som ingått i den nationella läkemedelsstrategins handlingsplan sedan 2011 har 27 slutförts. För fullständig översikt, se bilaga 1. Vid högnivåmötet våren 2015 förtydligades att avslutade aktiviteter ej behöver innebära att aktiviteten är realiserad utan att beslut om implementering kan behövas tas. Inför ny handlingsplan 2016 kommer därför ett antal aktiviteter särskilt väljas ut för att följa genomförande och implementering. Aktiviteter slutrapporterade 2015 Myndighet/organisation 1.1 Elektronisk rapportering av biverkningar (december 2014) Läkemedelsverket 1.2 Möjliggör generisk förskrivning Läkemedelsverket 1.8 Oegentlig förskrivning och manipulering av särskilda recept Läkemedelsverket 2.1 Effektiva läkemedelsgenomgångar och läkemedels- Socialstyrelsen avstämningar 2.3 Kompetenshöjande utbildningsinsatser för hemtjänstpersonal SKL 2.5 Indikatorer för god patientsäkerhet på apotek Läkemedelsverket 3.3 Förstärka läkares kunskaper om läkemedelsanvändning Socialstyrelsen under specialistutbildning 3.4 Utveckla webbaserad utvecklingsmodul för AT-läkares Socialstyrelsen kunskap om äldre och läkemedel 4.5 Minskad antibiotikaförskrivning genom ökad följsamhet till Landstingen behandlingsrekommendationer 5.1 Prissättning och hantering av originalläkemedel utan Socialdepartementet generisk konkurrens 5.3 Landstingens upphandlingar av rekvisitionsläkemedel SKL 5.4 TLV utvärderar utvalda slutenvårdsläkemedel TLV Sida 8

9 Samverkan NLS-aktörer Året har präglats av ett utmärkt samverkansklimat mellan aktörer där patientperspektivet förstärkts. Strategin och arbetsformerna med olika mötesforum inom potentiella samverkansområden ökar möjligheterna till dialog, samsyn och samarbete mellan parterna samt skapar förutsättningar för gemensamma prioriteringar av insatser, t.ex. inom patientsäkerhet, innovation och jämlik vård. Omvärldsanalys Med anledning av revideringsarbete med strategi och handlingsplan NLS har CBL-kansliet inte genomfört någon omvärldsanalys i samarbete med CBL-rådet, utan har istället varit den omvärldsanalys som genomfördes 2014 inför 2015 års revideringsprocess. Gemensam projektplats för högnivågruppens expertgrupp I syfte att öka interaktivitet inom expertgruppen, och de inom aktiviteterna involverade projektledarna, har CBL-kansliet sedan tidigare etablerat en gemensam arbetsyta för NLS på Project Place. Detta arbetssätt effektiviserar inrapportering av statusunderlag inför expertgrupps- och högnivåmöten. Denna samarbetsyta har även inkluderat uppföljningsgrupperna i samma syfte. Seminarium Barn och läkemedel En av aktiviteterna inom NLS 2014 var att genomföra en förstudie om Kunskapsstöd vid läkemedelsordination till barn. Denna utfördes av Inera och en kartläggning gjordes av vilka förutsättningar som finns för att tillhandahålla utveckling, förvaltning och drift av ett nationellt kunskaps- och beslutsstöd vid ordination till barn - eped, Evidence Based Pediatric Drugs in Sweden. Inom ramen för NLS genomfördes i maj ett heldagssymposium med temat Barn och läkemedel i Stockholm. Huvudfokus var förbättrad patientsäkerhet för barn där användaroch patientperspektivet blev belyst ur läkarens, farmaceutens och sjuksköterskans roller liksom myndigheternas ansvar där alla inblandade aktörer gav sin bild av behovet och nyttan med eped och hur den framtida utvecklingen bör se ut. I arbetsgruppen för planering och genomförande av seminariet, förutom CBL-kansliet som varit sammankallande, har Inera, Sveriges läkarförbund, Läkemedelsverket och SKL ingått. Sida 9

10 Uppföljning Uppdragsbeskrivning Uppföljningsgrupp NLS Från och med hösten 2015 har tidigare fyra uppföljningsgrupperna konverterats till en gemensam uppföljningsgrupp, där CBL-kansliet är sammankallande. Uppföljningsgruppens uppgift är att säkerställa hur uppföljningen ska ske kvantitativt eller deskriptivt. De kvantitativa måtten formuleras för en långsiktig beständighet där relevanta frågeställningar tas fram för mätning av måluppfyllelse. Uppföljningen ska ske på målnivå där kvalitativa målbeskrivningar med relevanta frågeställningar tas fram för mätning av måluppfyllelse. I syfte att utvärdera utfallet och som underlag till ställningstagande om fortsatt aktivitet sker även uppföljning på aktivitetsnivå. Uppföljningsgruppen ska fungera som ett stöd under revideringsarbetet vid ny handlingsplan. Uppföljningsgruppen ska även analysera utvalda tidigare genomförda aktiviteter, den årliga omvärldsanalysen samt övriga initiativ med bäring på strategins målområden i samverkan med berörda aktörer, till exempel expertgruppen. Genomförda uppföljningsaktiviteter Sammanlagt har 11 indikatorer framtagits inom ramen för NLS. I arbetet med dessa har även andra myndigheter/organisationer/specialistföreningar utanför NLS varit berörda samt att resultat från Öppna jämförelser har lyfts in i indikatorarbetet. Inom uppföljningsarbete NLS har arbetsgrupp Miljö, i samarbete med Uppsala universitet, tagit fram miljöindikatorer och i en rapport Mätning av läkemedelshalter i miljön gett förslag på 22 läkemedelssubstanser vars förekomst i vattenmiljö är relevant att bevaka där bl.a. inflammationshämmande läkemedel, antibiotika och hormonstörande substanser ingår. Det är betydelsefullt att följa koncentrationen av olika läkemedelssubstanser i miljön över tid för att utvärdera effekten av genomförda insatser. Redan idag görs mätningar av läkemedelssubstanser i miljön av många olika aktörer, t.ex. landsting. En ökad samordning av uppföljningen bidrar till att de offentliga resurserna används bättre och att miljödata och den samlade kunskapen blir mer systematisk. Kommunikation Webbsida En webbsida med aktuell information om nationella läkemedelsstrategins mål, insatsområden och nuvarande handlingsplan etablerades hösten Under 2015 har webbplatsen kontinuerligt uppdaterats. På webbsidan finns även ett årskalendarium över CBL-kansliets verksamhet. Revidering inför 2016 i samband med ny strategi- och handlingsplan har initierats. Sida 10

11 Föredrag och media Ett antal föredrag som t.ex. Läkemedelsverkets Insyns- och Vetenskapliga råd, externa uppföljningsseminarier samt intervjuer har genomförts. Översättning av handlingsplan CBL-kansliet planerar att, i samarbete med Socialdepartementet, ta fram en engelsk version av handlingsplanen för 2016 vilket ökar möjligheterna att internationellt medvetandegöra den nationella samverkansform som läkemedelsstrategin representerar där ett ökat intresse noterats. Sida 11

12 Sida 12

13 Bilaga 1. Översikt av pågående och avslutade aktiviteter 1. N a t i o n e l l t s a m o r d n a d e IT- stö d 2. F ö r s t å e l s e f ö r o r d i n e r a d b e h a n d l i n g 3. K u n s k a p o c h r i k t l i n j e r f ö r v i s s a p a t i e n t g r u p p e r 4. M i n s k a a n t i b i o t i k a - r e s i s t e n s 5. L å n g s i k t i g t h å l l b a r m o d e l l f ö r p r i s s ä t t n i n g 6. O r d n a t i n f ö r a n d e a v l ä k e m e d e l 7. M i n s k a l ä k e m e d l e n s p å v e r k a n p å m i l j ö n 1.1 Elektronisk rapportering av lmbiverkningar 1.2 Möjliggör generisk förskrivning 1.3 Elektronisk makulering av e-recept 1.4 Skapa nationellt dosregister 1.5 Skapa ordinationsdatabas inom ramen för nuv. lagstiftning 1.6 Nationella basfunktioner a) NOD/Pascal 1.6 Nationella basfunktioner b) Ordinationsorsak 1.6 Nationella basfunktioner c) EES 1.7 Tjänst för ökad pat.påverkan genom bl.a. återkoppling och avvikelser 2.1 (a) Förutsättningar för effektiva lmgenomgångar och lmavstämningar i vårdens övergångar 2.1(b) Utvärdera effekten av vidtagna åtgärder 2.2 Utvärdera om dostjänster kan bidra till ökad följsamhet och förbättrad patientsäkerhet 2.3 Kompetenshöjande utbildningsinsatser för hemtjänstpersonal 2.4 Märkning av lmförpackningar för att minska risken för förväxlingar 2.5 Indikatorer för god patientsäkerhet på apotek 2.6 Strukturerade läkemedelssamtal på apotek 3.1 Nationella riktlinjer för hur äldre och multisjuka ska behandlas 3.2 Utvidga kunskapen om barns läkemedel och dess användning 3.3 Förstärk läkares kunskap om läkemedel under specialistutbildningen 3.4 Webbaserad fortbildningsmodul för förstärkning av AT-läkares kunskap om äldre och lm 3.5 Kunskapsstöd vid läkemedelsordinationer till barn 4.1 Rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens nationellt 4.2 Handlingsplan för utveckling av antibiotika på EUnivå 4.3 Rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens globalt 4.4 Utveckla de lokala Stramagrupperna i landstingen 4.5 Minskad antibiotikaförskrivning genom ökad följsamhet till behandlingsrek 4.6 Optimalt utnyttjande av befintliga antibiotika 5.1 Prissättning och hantering av originalläkemedel utan generisk konkurrens 5.2 Långsiktig hantering av öppenvårdsläkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna 5.3 Landstingens upphandling av rekvisitionsläkemedel 5.4 Försöksverksamhet där TLV utvärderar utvalda slutenvårdsläkemedel 6.1 Ordnat införande nationell process mellan myndigheter, landsting och industri 6.2 Nationell modell för införandeprotokoll & samordnad utvärdering av lm i klinisk verklighet 6.3 Förbättra uppföljning av läkemedelsdosering 6.4 Möjliggör uppföljning av rekvisitionsläkemedel på individnivå 6.5 Möjliggör för landstingen, SoS och TLV att följa upp lmförskrivning på förskrivarnivå 6.6 Stegvist godkännande och införande av nya läkemedel 7.1 Utred om miljöaspekter bör beaktas vid subvention av läkemedel 7.2 Uppmuntra frivillig kontroll av utsläpp från läkemedelsfabriker 7.3 Ytterligare åtgärder på nationell nivå för att minska kassationen av läkemedel 7.4 Möjliggörande av miljöhänsyn vid produktion och användning av läkemedel 1.8 Oegentlig förskrivning och manipulering av särskilda recept Pågående aktivitet Avrapporterad/ Avslutad aktivitet

14