Nationella Läkemedelsstrategin. Revidering Handlingsplan Inkomna omvärldsanalyser och synpunkter från CBL-rådets medlemmar

Transkript

1 Nationella Läkemedelsstrategin Revidering Handlingsplan 2013 Inkomna omvärldsanalyser och synpunkter från CBL-rådets medlemmar Sammanställt av CBL-kansliet augusti 2012

2 Separata inledningar inskickade av nämnda org/myndigheter Inledning från SKL Aktuella utredningars roll för genomförandet av NLS Statens vård- och omsorgsutredning Stefan Carlsson har i vård- och omsorgsutredningen lagt omfattande förslag till förändringar i myndighetsstrukturen. SKL utgår från att oavsett vilka av de föreslagna förändringarna som genomförs, så kommer myndigheternas läkemedelsarbete påverkas i någon form, för vissa mer, för andra mindre. Myndigheternas möjlighet att bedriva aktivt förändringsarbete inom ramen för NLS under en ev omorganisation kan påverkas. En väsentlig förändring är Apotekens Service AB föreslagna roll som infrastruktursmyndighet. Apotekens Service har en central roll idag som nav för informationsflödet inom läkemedels- och apoteksområdet och är en tjänsteutövare med uppdrag från olika håll. Redan idag finns viss otydlighet i uppdrag och mandat för bolaget i vissa frågor, vilket bör tydliggöras. Läkemedels- och apoteksutredningen Översynen av prissättning på originalläkemedel i Sofia Wallströms läkemedels- och apoteksutredning inom ramen för uppdrag 5:1 är en väsentlig del för landstingen i NLS. I vilken mån landstingen ges möjlighet att med lagstöd förhandla/upphandla läkemedel inom läkemedelsförmånerna, är också avgörande för hur SKL och landstingen kan uppnå NLS mål avseende jämlik vård, kostnadseffektivitet och innovation. Genom en förstärkt köparmakt till landsting och regioner med ett tydligare kund- leverantörsförhållande även avseende öppenvårdspreparat, kan upphandlings/förhandlingsinstrumentet ge prispress på dyrare läkemedel och därmed förutsättningar för en mer jämlikare och mer ordnat införande och användning i alla landsting. Det kan även öppna upp för samarbeten runt introduktion, uppföljning, fortbildning mm runt nya läkemedel. Utredningen har fått förlängd tidplan för sitt arbete. Det är viktigt att utredningen får tid för att komma med bra förslag men väntan på resultatet lägger dock viss hämsko på utvecklingen och skapar osäkerhet runt rådande marknadsförutsättningar. Finansieringens roll för genomförande NLS innefattar en mängd olika aktiviteter av varierande omfattning och komplexitet där aktiviteten i ett fåtal fall ägs av bara en berörd aktör men i de allra flesta fall kräver samarbete mellan olika aktörer. Många av uppdragen faller på de statliga myndigheterna som genom regleringsbrev eller andra regeringsbeslut fått uppdrag formellt och i många fall även via särskild finansiering för att genomföra de olika aktiviteten/projekten. För SKLs del är genomförande av de aktiviteter som är SKLs ansvar betydligt svårare. SKLs praktiska möjligheter att faktiskt starta och driva projekt, utöver de aktiviteter som regleras och finansieras via överenskommelser med staten, är mycket begränsade eftersom det bygger på ett frivilligt gemensamt åtagande från landsting och kommuner samt en gemensam vilja att tillskjuta extra medel för gemensamt arbete. Hur prioriterade och angelägna aktiviteterna än är, så är det en trög process. Detta påverkar genomförandetakten i SKLs och landstingens aktiviteter inom NLS. Frågor som bör ges extra prioritet i NLS Utvärdering i klinisk verklighet och strukturerat införande NLS ska prioritera arbetet och resurserna för strukturerat införande, uppföljning och utvärdering och hitta en sammanhållen, finansierad och oberoende process för detta arbete. Detta är nödvändigt för att vi ska kunna använda nya och gamla läkemedel korrekt. Frågan är av central betydelse för att vi ska ha en jämlik och patientsäker vård. IT Läkemedelsstrategin och Handlingsplanen från Socialdepartementets Styrgrupp för IT och Läkemedel är mycket värdefulla initiativ. Landstingen kraftsamlar nu på skapande och Mallversion (34)

3 tillgängliggörande av olika tjänster och projekt inom strategin. Det är angeläget att framöver också fokusera på nästa steg: De stora nationella tjänster som införs, såsom NOD och Pascal, behöver också utvärderas, kvalitetssäkras och certifieras. Struktur och uppdrag för detta bör finnas. Handlingsplanen för IT och läkemedel har identifierat behov av att inte bara utveckla kunskapsstöd, utan att också klarlägga frågor kring ägande, ansvar och långsiktig förvaltning. Handlingsplanen anger att det behövs en nationell strategi för kunskapsstöd. Det behövs även centrum för utveckling av kunskapsdatabaser. Synnerligen viktigt är att komma från projektide till förvaltning. Frågan om ett eller flera centra behöver klargöras. I förlängningen handlar det inte bara om läkemedel utan dess plats mot annan terapi. Utbildning fortbildning i läkemedelslära göra rätt från början Avgörande för god läkemedelsanvändning är förskrivarens kunskap. Inget kunskapsstöd kan ersätta detta. Det bör säkerställas och införas som ny punkt i NLS om utbildning och fortbildning av läkemedelslära för alla förskrivare och speciellt AT/ST (eller motsvarande beroende på hur läkarutbildningssystemet kommer att omändras). Detta både via individuella, lokala, nationella, och internationella aktiviteter. Finansieringsfrågan behöver lyftas fram. Punkt 3.3 (Förstärk läkares kunskap om läkemedel och läkemedelsanvändning under specialistutbildning i läkemedelsintensiva specialiteter) behöver förtydligas vad avser IPULS roll, erhållna projektpengar och uppdrag i detta med tanke på alla aktiviteter som redan pågår i området. Generisk förskrivning Generisk förskrivning bör prioriteras till genomförande. Förskrivningsprocessen är mycket ineffektiv för läkemedel som har generisk konkurrens så länge som förskrivaren fokuserar på att välja substans medan IT-stödet enligt lag kräver att han/hon fokuserar på en produkt. Utvärdering av NLS Under hösten 2012 startar arbetet med Öppna jämförelser (ÖJ) Läkemedel som ett samarbete mellan SKL, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. Uppföljningsfrågor och indikatorer av NLS bör samordnas med ÖJ Läkemedel, ÖJ hälso- och sjukvård, ÖJ Cancer, ÖJ Äldre och även med de indikatorer som används inom särskilda överenskommelser med bäring på läkemedelsområdet. Att få en bred förankring, validering och samordning av de läkemedelsindikatorer som används inom olika områden, inkl uppföljning av NLS, är centralt. Om olika mål för förbättringsarbetet inom läkemedelsområdet ska sättas är det väsentligt att dessa är realistiska, för att trovärdigheten till det nationella indikatorarbetet inte ska äventyras totalt sett. Läkarförbundet: Sammanfattning av synpunkter på insatser som bör prioriteras 1. Generisk förskrivning med ett substansregisters som grund. 2. Barn och läkemedel, substansspecifik information om läkemedel vid ordinationsögonblicket. 3. Bättre återkoppling av avvikelser och risker till vården. Mallversion (34)

4 Inledning från Socialstyrelsen Punkter/insatser i handlingsplanen: Socialstyrelsen har varit aktivt involverad i framtagandet av den nationella läkemedelsstrategin. Myndigheten anser att samtliga föreslagna åtgärder är angelägna och menar att fokus än så länge bör ligga på att föra pågående uppdrag i mål snarare än att lägga till många nya insatsområden eller åtgärder. Ett förslag till ny en insats som dock kan övervägas är utvecklingen av indikatorer för apotekens verksamhet. Denna åtgärd skulle i så fall kunna sortera under rubriken Öka samsyn och förståelse för ordinerad behandling (område 2). Att en sådan punkt är viktig visas av både Statskontorets rapport från den 1 juni 2012 och Läkemedelsverkets granskning av apoteken. Båda myndigheterna kommenterar bl.a. vissa problem som har konstaterats med rådgivningen på apotek. Socialstyrelsen tog i samråd med Läkemedelsverket fram ett underlag till ett möjligt regeringsuppdrag för utveckling av apoteksindikatorer våren 2011, så ett visst förarbete har gjorts. Indikatorer: Socialstyrelsens anser att de indikatorer som tagits fram inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin bör användas under ett antal år för att följa upp strategins fem övergripande mål och överenskomna åtgärder. Om nya åtgärder eller insatsområden tillkommer kan det bli aktuellt mer fler/nya indikatorer. Socialstyrelsen kommer under sommaren att få ett regeringsuppdrag att i samverkan med Läkemedelsverket och SKL utveckla öppna jämförelser inom läkemedelsområdet. Det är möjligt att detta arbeta kommer att generera nya indikatorer som också kan vara av intresse för att följa upp strategins fem övergripande mål. Övrig omvärldsanalys Se bifogad Word-fil. Det handlar inte nödvändigtvis om händelser som föranleder nya åtgärder inom läkemedelsstrategin men det är angeläget att det finns en aktiv bevakning från CBL och medelemmarna i Rådet. Mallversion (34)

5 Bilaga Socialstyrelsen 1. Införande av nya, nationella IT-system inom läkemedelsområdet Händelse Ibruktagande av den nationella ordinationsdatabasen (NOD), ordinationsverktyget Pascal samt en funktion som underlättar makulering av recept (samtliga händelser under 2012). Bakgrund/beskrivning Den Nationella Ordinationsdatabasen (NOD) är namnet på en nationell och gemensam informationskälla om en patients ordinationer. I denna databas kommer en patients samtliga förskrivna läkemedel att finnas samlade, inkl. s.k. dosrecept med itereringar. Det innebär att förskrivaren snabbt kan få en helhetsbild av en patients aktuella läkemedelslista och samlade läkemedelshistorik. Det kommer att underlätta en säker läkemedelsanvändning och därmed bidra till en ökad patientsäkerhet. I ett första steg (januari april 2012) förs information om samtliga dos-recept över från Apoteket AB:s lokala dosregister som helt kommer att upphöra till ett nytt nationellt register hos Apotekens Service AB. När det nationella dosregistret är på plats kommer den Nationella Ordinationsdatabasen att byggas upp. Det kommer att ske i två faser: 1. en uppbyggnadsfas där den Nationella Ordinationsdatabasen förses med alla läkemedelsordinationer i öppenvården, både vanliga e-recept och dosordinationer. Även information om utlämnade läkemedel kommer att finnas tillgängligt. 2. en åtkomstfas, då förskrivare får åtkomst till informationen i Nationella Ordinationsdatabasen. Införandet av dessa system, som kommer att ske stegvis i landet och som är förknippat med skarpare krav på säkerhets- och autenticeringslösningar, gör att förskrivarna för första gången får tillgång till patientens fullständiga läkemedelslista. Förskrivaren kommer att kunna läsa, registrera och ändra i ordinationer som ligger i databasen. Information i NOD är dock endast tillgänglig om patienten ger sitt samtycke. Det finns bestämmelser och tekniska lösningar för behörighetstilldelning och åtkomstkontroll för att sekretessen ska kunna upprätthållas. Pascal är ett ordinationsverktyg som ger tillgång till NOD via en webbapplikation eller via läkemedelsmodulen i patientjournalsystemet. Vid ordination av läkemedel finns stöd till läkare i form av varning för interaktion, möjlighet att söka biverkningar relaterade till patientens läkemedelslista, information om olämplighet vid graviditet och amning kopplat till ordinationslistan samt FASS. Även information om lokalt dossortiment, rekommenderade läkemedel och förmånsinformation samt varning vid läkemedelsdubblering kommer att finnas. I slutet av januari började pilottest av Pascal Ordinationsverktyg. Verktyget kommer att erbjudas samtliga användare inom landsting, privata vårdgivare och kommuner. Konsekvenser Behov av uppdaterade regelverk, t.ex. Socialstyrelsens läkemedelshanteringsföreskrifter. Efter införandet av NOD och Pascal kommer förskrivare att på ett snabbare och enklare sätt kunna bilda sig en uppfattning om patientens samlade läkemedelsbehandling. Pascal gör det dessutom möjligt att på ett enkelt sätt ordinera, förnya, ändra, sätta ut eller makulera läkemedel. Det som framför Mallversion (34)

6 allt saknas i läkemedelshanteringsföreskrifterna i dess nuvarande utformning är en gemensam uppfattning om hur det egna ansvaret gentemot andra läkares ordinationer kommer att se ut. 2. Läkemedels- och apoteksutredningen (S 2011:07) Händelse Redovisning av delar av Läkemedels- och apoteksutredningen (särskild utredare Sofia Wallström) den 1 november 2012 (tidigare deadline den 1 september 2012). Bakgrund/beskrivning Regeringen beslutade den 16 juni 2011 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att utreda vissa frågor om prissättning, tillgänglighet och marknadsförutsättningar inom läkemedels- och apoteksområdet. Utredarens uppdrag är bl.a. att: se över den rättsliga reglering som gäller vid maskinell dosdispensering av läkemedel göra en översyn av prissättningen av originalläkemedel utan generisk konkurrens och föreslå en långsiktigt hållbar prismodell se över prissättningen och hanteringen av vissa särskilda läkemedelsgrupper (licensläkemedel, extemporeläkemedel och smittskyddsläkemedel ). se över behovet av att definiera vilka läkemedel som kan ingå i läkemedelsförmånerna, överväga om miljöaspekter bör beaktas vid subventionsbeslut samt utreda frågan om krav på försäkringsskydd för läkemedel som ingår i förmånerna se över leverans- och tillhandahållandeskyldigheten när det gäller förordnade läkemedel och varor Utredaren ska senast den 1 september 2012 redovisa de delar av uppdraget som är mest vidkommande för Socialstyrelsen. Konsekvenser Tillsyn: Utredaren ska lämna författningsförslag som innebär att öppenvårdsapotekens skyldighet att skriftligen underrätta den som utfärdat ett recept om att ett utbyte av ett läkemedel har skett, kan fullgöras på ett mer ändamålsenligt sätt. Detta kommer förmodligen att fordra en ny synkronisering mellan Läkemedelsverkets, TLV:s och Socialstyrelsens tillsyn inom området. Utredningen kan också leda till ett tydligare tillsynsansvar när det gäller personal som deltar i maskinell dosdispensering som inte innefattar försäljning av de dispenserade läkemedlen. 3. Utredningen om förbättrad tillgång till personuppgifter inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten Mallversion (34)

7 Händelse Redovisning av Utredningen om förbättrad tillgång till personuppgifter inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten (delbetänkande den 31 mars 2012 och slutbetänkande den 1 december 2013). Bakgrund/beskrivning En särskild utredare (Lena Lundgren)ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. I direktivet finns en övergripande problembeskrivning som lyder som följer: Lagstiftningen behöver medge ökad tillgång till nödvändiga personuppgifter på individnivå med bibehållet skydd för den enskildes integritet. Konsekvenser Eventuella nya bestämmelser kring användning av personuppgifter på individnivå kan i förlängningen ändra på förutsättningarna för uppföljning och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvården och därmed även medicinska resultat och patientsäkerhet på läkemedelsområdet. Mallversion (34)

8 Inledning Svensk sjuksköterskeförening: Läkemedelshantering är en vanlig arbetsuppgift för sjuksköterskor. Sjuksköterskor tar emot ordination, iordningställer och administrerar läkemedel till patienter samt utvärderar läkemedlets effekter och eventuella bieffekter. Genom observationer av patientens tillstånd medverkar sjuksköterskor till att läkemedelsbehandling påbörjas eller avslutas alternativt att doseringen av läkemedlet ändras. En del sjuksköterskor har också formell kompetens att förskriva läkemedel. Sjuksköterskor har en nyckelposition när det gäller att förhindra uppkomsten av läkemedelsavvikelser, men de är också i en position med hög risk för misstag eftersom de ofta är den sista länken innanläkemedlet når patienten. Inledning Läkemedelsverket: Aktivitetslistan har tagits fram genom en omfattande inventerings- och prioriteringsprocess där huvudintressenterna haft möjlighet att påverka utfallet. Aktivitetslistan omfattar ett stort antal aktiviteter (32) av högst varierande omfattning och komplexitet men bestående av angelägna aktiviteter varav större delen speglar behov som funnits under längre tid. Det senare gör att LV anser att det inte finns behov av större revidering av listan beroende på omvärldsförändringar sedan aktivitetslistan ställdes samman. Däremot finns det aspekter att beakta för att göra arbetet effektivt och säkerställa att resultatet når ut till avnämarna samt att prioritera utifrån att vissa aktiviteter är tidsmässigt beroende av varandra, eller p.g.a. akuta behov eller för att förutsättningarna är speciellt gynnsamma för att genomföra vissa av aktiviteterna/programmen, vilket diskuteras nedan. Den största och mest angelägna förbättringspotentialen för att nå målen med NLS ligger i indikatorerna för de övergripande målsättningarna. För närvarande är kopplingen mellan de övergripande målsättningarna, dess indikatorer och aktiviteter på aktivitetslistan i många fall svag eller obefintlig, d.v.s. genomförda aktiviteter kommer inte att ha effekt på dessa indikatorer eller så saknas aktiviteter som kan påverka indikatorn. Det kommer att göra det svårt att på ett övertygande sätt visa på effekterna av aktivitetsplanen. Projektgrupperna bör därför få i uppdrag att göra en värdering av indikatorerna och i tillämpliga fall ta fram förslag på lämpliga uppföljningsmetoder och indikatorer så att aktuella aktiviteter ger önskade resultat kopplat till de övergripande målsättningarna. TLV:s synpunkter på arbetet med den nationella läkemedelsstrategin. (endast denna text från TLV) Fokusera på redan överenskomna insatser TLV anser inte att handlingsplanen bör kompletteras med ytterligare insatser i nuläget. Fokus bör istället ligga på att genomföra de 32 insatser som finns i planen idag. De organisationer som är huvudansvariga för respektive insats bör i de statusuppdateringar som redovisas för högnivågruppen och som läggs upp på strategins webbplats ange när insatsen bedöms vara slutförd. Detta skulle underlätta bedömningen av när det finns utrymme att inkludera ytterligare insatser i handlingsplanen. Börja redovisa måluppfyllelsen TLV anser vidare att det är viktigt att en uppföljning av läkemedelsstrategins mål börjar redovisas öppet snarast möjligt. Det är först då strategin på allvar kan leva upp till syftet att den ska utgöra en plattform för diskussion och utveckling inom läkemedelsområdet på nationell nivå. Mallversion (34)

9 Första steget bör vara att högnivågruppen beslutar om vilka indikatorer som ska användas för att mäta måluppfyllelsen och vilken organisation som är ansvarig för att kontinuerligt redovisa utvecklingen. Inledning Apotekarsocieteten: Apotekarsocieteten (APS) är en ideell förening med knappt 6000 medlemmar som arbetar inom hela läkemedelsområdet från forskning och utveckling till läkemedelsanvändning. Nyckelfrågor är kvalitet och kompetens på läkemedelsområdet. Med utgångspunkt från mötet den 4 maj ger vi följande kommentarer på punkter i handlingsplanen för Nationella läkemedelsstrategin (NLS): Det är viktigt att se till läkemedelsanvändning inom alla typer av vårdformer, både sluten och öppen vård. Se samhällets användning av läkemedel som en helhet och tänka ur patientens perspektiv, oavsett vårdform, rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle Apoteken är en del av hälso- och sjukvården. När läkemedel är valt som behandling är apoteken sista länken innan patienten ska börja använda sitt läkemedel. Ta till vara denna resurs i form av farmacevtiska tjänster och se till att de används optimalt för bättre läkemedelsanvändning och hög patientsäkerhet. Se till att använda den farmacevtiska kompetensen när läkemedel hämtas ut på recept. Denna bör finansieras via TLV som ett led i att förbättra läkemedelsanvändningen. En liten kostnad där ger en stor besparing genom att läkemedel inte tas felaktigt, dubbelt eller inte alls. Se ett helhetstänk mellan olika delar och inte bara en kostnad på ett ställe. Här kan standarder som GPP (Good Pharmacy Practice) som sedan hösten 2011 finns i svensk version vara till hjälp. Verka för att kliniska prövningar fortsättningsvis ska göras i Sverige. Via våra kvalitetsregister är vi än så länge unika, ta vara på detta försprång både för introduktionen av nya läkemedel samt utvärdering av befintliga terapier som kan leda till utveckling av nya Se läkemedelsområdet i sin helhet. Inkludera även forskning och utveckling. Samverka med forskningspropositionen, innovationsstrategin, Sofia Wallströms pågående utredning Läkemedels- och apoteksutredningen. Utifrån ovanstående ser vi en prioritering på följande punkter i nationella läkemedelsstrategin. NEPI (endast denna text från NEPI): Insatsområden och punkter i handlingsplanen Generellt är målen och därmed också de särskilda insatsområdena och tentativa åtgärderna fokuserade på enstaka missförhållanden och eller önskvärda förbättringsområden. Det som genomgående saknas är patientperspektivet, såväl som bakgrund till problembeskrivningar som patienten som en aktör i förändringsarbetet, fr a inom öppenvårdsbehandling med läkemedel. För receptförskrivna läkemedel gäller att patienten varje dag, ofta vid ett flertal tillfällen, ska agera och därigenom bekräfta den behandlingsöverenskommelse som slutits vid vårdkontakten. I dag saknas viktiga förutsättningar för patientens praktiska genomförande av läkemedelsbehandlingen. Till och med sådan basal åtgärd som att tillse att varje patient alltid har tillgång till en alltid uppdaterad och aktuell lista över vilka läkemedel patienten ska ta, i vilka doser, vid vilka tidpunkter och varför samt vilken läkare som är ansvarig för dels enstaka läkemedel respektive den totala behandlingen finns ej entydigt beskriven i läkemedelsstrategin. Vidare är utgångspunkten i hela strategin att patienten är en passiv aktör i behandlingen vilket kan vara sant vid nedsatt autonomi men varken är den normala situationen eller något som är eftersträvansvärt. Avsaknaden av en sådan tydlig problembeskrivning och fokus i form av mål gör att risken är uppenbar att åtgärder införs utan att se till det totala sammanhanget och patientens situation. Den nationella läkemedelsstrategin är fastslagen och i dagsläget inte öppen för diskussion. Mallversion (34)

10 Däremot är det önskvärt att patientperspektivet blir tydligare beaktat i det fortsatta arbetet. Flera frågor kring detta är direkt kopplat till strategin för ehälsa. Den första och prioriterade åtgärden bör vara att formulera ett konkret och kompletterande mål som syftar till att ge patienten underlag för att genomföra behandlingen, något flera av de föreslagna åtgärderna kan bidraga till (t ex NOD) men inte vare sig ensamt eller tillsammans i dagsläget kan åstadkomma. Mallversion (34)

11 1 Skapa bättre och säkrare ordinationsprocess och lägga grunden för generisk förskrivning genom nationellt samordnade IT-system 1.1. Möjliggör elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar Huvudansvarig: Läkemedelsverket Utdrag ur handlingsplanen: Utredning av möjliggörande av elektronisk biverkningsrapportering från hela hälso- och sjukvården. Innefattar vidareutveckling vad gäller återkoppling av biverkningsrapporter till sjukvården och diskussion medläkemedelsindustrin för att undersöka hur denna förändring kan förbättra företagens farmakovigilansarbete. Nyckelaktörer SKL, Sjukvårdshuvudmän. Se nästa sida, följande har gett synpunkter på denna punkt: LV, Sv sjuksköterskeförening 1.2. Möjliggör generisk förskrivning Huvudansvarig: Läkemedelsverket regeringsuppdrag, redovisas oktober november 2012 Utdrag ur handlingsplanen: Utredning kring ett framtida substansregisters utformning, teknisk plattform samt finansiering. Utvärdering av vilka ändringar i lagstiftningen som kan komma att bli aktuella samt vilken anpassning av IT-system som kommer att behöva ske för att möjliggöra generisk förskrivning. Uppdraget: Utredning av förutsättningar för införande av frivillig generisk förskrivning, inklusive analys av författningsändringar, utbildningsbehov samt utformning av IT-stöd. Nyckelaktörer; Datainspektionen (DI), Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Apotekens Service AB, Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt representanter för journalförskrivarsystem och apoteksaktörer. Se nästa sida, följande har gett synpunkter på denna punkt: SLS, SLF, LV, LIF 1.3. Möjliggör elektronisk makulering av e-recept Huvudansvarig: Socialdepartementet Utdrag ur handlingsplanen: Möjliggöra för förskrivaren att via sitt vårdsystem kunna makulera recept, både sådana man själv förskrivit men även e-recept förskrivet av andra. I praktiken kommer i regel endast de e-recept som finns tillgängliga i aktuellt vårdsystem kunna makuleras. Nyckelaktör: Apoteket Service AB Skapa nationellt dosregister Huvudansvarig: Socialdepartementet Utdrag ur handlingsplanen: Färdigställande av IT-plattform för nationellt dosregister och överföring av information ifrån dosregistren. Nyckelaktör: Apotekens Service AB Skapa ordinationsdatabas inom ramen för nuvarande lagstiftning Huvudansvarig: Sveriges Kommuner och Landsting Utvecklas inom ramen för Nationell ehälsa. Nyckelaktörer: CeHis som uppdragsgivare och formulerare av krav. Utförare är Inera respektive Apotekens Service AB Inrätta en sammanhållen process för beredning och beslut om utveckling av nationella basfunktioner för ordinationsstöd Huvudansvarig: Socialdepartementet Utvecklas inom ramen för Nationell ehälsa. Nyckelaktörer: Socialdepartementet, Socialstyrelsen SKL (CeHis), Apotekens Service AB Utveckla tjänst för att öka patientmedverkan genom bl.a. återkoppling av utfall av behandlingar samt avvikelsehantering Huvudansvarig: Sveriges Kommuner och Landsting Utvecklas inom ramen för Nationell ehälsa. Nyckelaktörer: CeHis och kommande utförare (ej fastställd) Mallversion (34)

12 Synpunkter som rör punkterna/insatsområdena inom handlingsplanen, deras inbördes prioriteringar samt kommentarer kring uppföljning och indikatorer. Svenska Läkarsällskapet: 1.2 Generisk förskrivning som grund för en säker ordinationsprocess, med en bas i ett kvalitetssäkrat substansregister. Viktigt att inte bygga fler funktioner och stödsystem för läkemedelsordinationer baserade på apotekens varuregister, som inte är ändamålsenligt i andra sammanhang än just på apoteket. 1.6 En medicinsk modell för kvalitetssäkring av ordinationsstöd, såsom föreslås i en ledare av Lars L. Gustafsson i Läkartidningen ( Sveriges läkarförbund: Insatsområde 1 Skapa en bättre och säkrare ordinationsprocess och lägg grunden för generisk förskrivning genom nationellt samordnade IT stöd, bör prioriteras. En nationell ordinationsdatabas (NOD) är den åtgärd som omgående skulle kunna ge en säkrare och bättre läkemedelsbehandling generellt över hela riket, till alla patientgrupper och i alla situationer (insats 1.5). Tillgången till bra IT-stöd i samband med ordination och uppföljning kommer på sikt medföra att särskilda läkemedelsgenomgångar inte blir nödvändiga (insats 2.1 och Socialstyrelsens förslag till vägledning för läkemedelsgenomgångar). Generisk förskrivning med ett substansregister som bas ger också förutsättningar för substansspecifik information för förskrivare. I dagsläget används ffa FASS som är baserat på produktnivå. Det är många gånger som information om en substans är motstridig mellan olika generika och för barnpopulationen saknas många gånger helt information om barn. Det är helt avgörande med förvaltning av sådan information och att den sker i nära samarbete med experter inom vården. Generisk förskrivning, med substansregister som grund, med samtidig utveckling av adekvat märkning på läkemedelsförpackningarna är en förutsättning för en säker läkemedelsanvändning där förskrivare och patient talar om samma sak helt oavsett vilket preparat som för stunden är billigast (insatserna 1.2 och 2.4). På detta sätt skulle missförstånd (oftast där patienten dubbelmedicinerar) kunna undvikas. Sveriges sjuksköterskeförening: 1.1 I detta område ser vi det som centralt att sjuksköterskors erfarenheter och möjligheter att rapportera och kommunicera patienters effekter och biverkningar av läkemedel tas tillvara. e- Hälsotjänsters synkronisering är här en förutsättning. 1.2 Generisk förskrivning är ur patientsäkerhet välkommet. I processen att övergå till generisk förskrivning är det centralt att patienters och sjuksköterskors erfarenhet av förpackningars utseende (förpackningars märkning och lätthet att öppna förpackningen) och sjuksköterskors informations- och undervisningsmöjligheter till patienter tas tillvara. Även sjuksköterskor behöver utbildning kring generisk förskrivning. 1.7 Hög prioriterad åtgärd för att öka patienternas delaktighet i behandling. Läkemedelsverket: 1.1. Elektronisk biverkningsrapportering. Som en del i att förbättra läkemedelsanvändningen är det angeläget att läkemedelsrelaterade problem uppmärksammas. Biverknings -begreppet har vidgats att även omfatta felaktig användning. Det sker idag en betydande underrapportering och ett av skälen är hög arbetsbelastning och tidspress inom vården. Elektronisk biverkningsrapportering är därför en konkret och genomförbar förbättringsmöjlighet för att öka rapporteringen av biverkningar. Arbetet är Mallversion (34)

13 också i linje med förpliktelser inom EU-systemet och strävanden mot en effektiv gemensam bevakning av biverkningar/adverse events för att snabbare kunna uppmärksamma och åtgärda problem. Arbetet har kopplingar till flera andra områden med stora inslag av patientsäkerhetsfrågor, som barn och läkemedel, äldre och multisjuka, felanvändning p.g.a. förväxlingar e.t.c. Angeläget att elektronisk biverkningsrapportering införs med hög prioritet då det har betydelse för en mängd aktiviteter för bättre läkemedelsanvändning Generisk förskrivning. Generisk förskrivning för de stora läkemedelsgrupperna kan potentiellt minska risken för förväxlingar och dubbelmedicinering och är politiskt prioriterat. Generisk förskrivning är en omfattande förändring och förutsätter implementering av NOD och PASCAL samt framtagning av ett substansregister. Det senare, som är ett pågående arbete inom LV, är en aktivitet som har tillämpning inte bara för generisk förskrivning utan också i ett antal andra viktiga sammanhang där en gemensam nomenklatur behövs som t.ex. i utvecklingen av olika expertsystem. Då utvecklingen av generisk förskrivning är beroende av många andra aktiviteter så krävs en effektiv samordning (aktivitets- och tidsmässigt). LIF: 1.2 Möjliggör generisk förskrivning Generiskt utbyte kan skapa osäkerhet hos vissa patienten vilket kan medföra att denne inte tar sitt läkemedel på det sätt som avsetts. En frivillig generisk förskrivning av de läkemedel som ingår i utbytessystemet skulle enligt LIF kunna motverka en del av detta och därför gynna patientsäker läkemedelsanvändning. Frivillig generisk förskrivning kan således gälla läkemedel som 1. har generisk konkurrens 2. är definierade av Läkemedelsverket (LV) som utbytbara 3. som inte måste undantas på grund av komplicerande faktorer som t ex vissa kombinationsprodukter och produkter med långa, krångliga generiska namn Den generiska förskrivningen för de läkemedel som LV fastställt är utbytbara, är enligt LIF okomplicerat. LIF är positiv till en sådan frivillig begränsad generisk förskrivning för att stödja det existerande systemet med generisk substitution med de samhällsbesparingar som systemet medfört. Däremot bedömer LIF att en tvingande generisk förskrivning ger ökade kostnader för utbildning, IT-stöd etc. utan att ge ytterligare besparing för samhället jämfört med nuvarande system med generisk substitution och inte heller ger en ökad patientsäkerhet. Så länge generiska namn sätts som de gör (av WHO) och utan att ta hänsyn till förväxlingsrisk kan en tvingande generisk förskrivning för alla läkemedel snarare äventyra patientsäkerheten. En konsekvensanalys (riskanalys) måste göras som visar att generisk förskrivning medför ökad eller minskad patientsäkerhet. Om läkaren får ett mer läkarvänligt system måste det utredas om det ger patienten mer och bättre information. LIF ser inte en ökad patientsäker läkemedelsanvändning bara genom införande av en tvingande generisk förskrivning. Apotekarsocieteten: De delmål som finns under denna punkt är av mycket central betydelse för att uppnå målet med bättre läkemedelsanvändning. När alla led i ordinationskedjan inkl apotek har ett samordnat IT-stöd kan en bättre uppföljning göras och patienten kan stöttas. Saker som dubbelmedicinering etc kan undvikas. Denna punkt som helhet måste därför ha fortsatt hög prioritet. Mallversion (34)

14 2 Öka samsyn och förståelse för ordinerad behandling Synpunkter generellt på kap 2, se nästa sida: SoS, Sv Apoteksförening 2.1. Skapa förutsättningar för effektiva läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämningar i vårdens övergångar samt utvärdera effekten av dessa åtgärder på följsamhet till ordinerad behandling Huvudansvarig: Socialstyrelsen regeringsuppdrag, redovisas 15 dec 2011 Utvecklas inom ramen för regeringens satsning på de mest sjuka äldre. Nyckelaktörer: Socialstyrelsen - Expertgrupp Se nästa sida, följande har gett synpunkter på denna punkt: SLF, Sv sjuksköterskeförening, LV, Ap.soc 2.2. Utvärdera om dostjänster kan bidra till ökad följsamhet och förbättrad patientsäkerhet och hur tjänsten ska användas och förfinas Huvudansvarig: Läkemedelsverket regeringsuppdrag, redovisas februari december 2012 Utvecklas inom ramen för regeringens satsning på de mest sjuka äldre. Nyckelaktörer: SKL, Apotekens Service AB, Socialstyrelsen Se nästa sida, följande har gett synpunkter på denna punkt: Sv sjuksköterskeförening 2.3. Genomför kompetenshöjande utbildningsinsatser för hemtjänstpersonal Huvudansvarig: Sveriges Kommuner och Landsting Utdrag ur handlingsplanen Framtagande av underlag till utbildningsinsatser riktade specifikt mot hemtjänstpersonal kring läkemedelsanvändning hos äldre personer. Nyckelaktörer: SKL, landsting, kommuner. Se nästa sida, följande har gett synpunkter på denna punkt: Sv sjuksköterskeförening 2.4. Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Huvudansvarig: Läkemedelsverket Utdrag ur handlingsplanen: Genomförande av arbete som syftar till att öka patientsäkerheten genom ändrad utformning av läkemedelsförpackningar. Nyckelaktörer: LIF, FGL, de nordiska läkemedelsmyndigheterna Se nästa sida, följande har gett synpunkter på denna punkt: Sv sjuksköterskeförening, LIF samordnade IT-stöd Mallversion (34)

15 Synpunkter som rör punkterna/insatsområdena inom handlingsplanen, deras inbördes prioriteringar samt kommentarer kring uppföljning och indikatorer. Socialstyrelsen: Ett förslag till ny en insats som dock kan övervägas är utvecklingen av indikatorer för apotekens verksamhet. Denna åtgärd skulle i så fall kunna sortera under rubriken Öka samsyn och förståelse för ordinerad behandling (område 2). Att en sådan punkt är viktig visas av både Statskontorets rapport från den 1 juni 2012 och Läkemedelsverkets granskning av apoteken. Båda myndigheterna kommenterar bl.a. vissa problem som har konstaterats med rådgivningen på apotek. Socialstyrelsen tog i samråd med Läkemedelsverket fram ett underlag till ett möjligt regeringsuppdrag för utveckling av apoteksindikatorer våren 2011, så ett visst förarbete har gjorts. Sveriges Apoteksförening: Strukturerade och systematiska läkemedelssamtal på apotek Sveriges Apoteksförening (SA) anser att den samlade läkemedelskompetensen hos landets legitimerade apotekare och receptarier på ca1240 apotek bättre bör tillvaratas som insatsfaktor för att uppnå målen med nationella läkemedelsstrategin (NLS). Årligen genomförs ca 100 miljoner kundmöten på apotek, som därmed träffar medborgaren oftare än vården gör. Apotek har samhällets mest tillgängliga läkemedelsexperter. På lokal nivå finns redan ett starkt förtroende mellan apotek och medborgare samt mellan apotek och förskrivare. Inom ramen för strategins insatsområde 2 Öka samsyn och förståelse för ordinerad behandling bör systematiska och strukturerade läkemedelssamtal på apotek (SSLA) genomföras och dokumenteras. Formen för SSLA i samband med receptexpedition bör utarbetas gemensamt av SA, Centrum för bättre läkemedelsanvändning (CBL), Socialstyrelsen och Apotekens Service (ApSe) för att kontinuerligt kunna utvärderas, förbättras och bidra till att säkerställa visionen Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle via Mål 1: Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass och Mål 3: Kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. Syftet är att öka läkemedelsnyttan på såväl individ- som gruppnivå, att förstärka förskrivarens intention med vald läkemedelsbehandling och att stärka patientens egen roll för att uppnå ett gott behandlingsresultat. En enhetlig struktur för SSLA skulle också vara till gagn för ökad kvalitet i de många individuella läkemedelsdialoger som redan idag genomförs på alla apotek och för kostnadseffektivitet i läkemedelsbehandling. Analys om initial målgrupp och frekvens för SSLA bör genomföras och metodologiskt hållbara formulärför datainsamling utformas. Kontinuerliga utvärderingar av SSLA bör genomföras av CBL och resultat publiceras för relevanta intressenter, inkl patientorganisationer och allmänheten. Den tekniska länken mellan apotek och CBL bör utgöras av ApSe som kan bidra mednationellinfrastruktur för formulärhantering och datainsamling. Förslaget om SSLA är en åtgärd som kan effektueras relativt snart och kan genomföras utan att belasta sjukvården. Resultat bör kunna visas som bättre följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling, bättre behandlingsresultat, reducerade kostnader för felaktig läkemedelsanvändning, färre sjukhusinläggningar orsakade av läkemedelsrelaterade problem och/eller via andra relevanta kvalitetsindikatorer. Genomförandet av SSLA förutsätter kostnadstäckning i apoteksledet enligt lämplig finansieringsmodell. Sveriges läkarförbund: Tillgången till bra IT-stöd i samband med ordination och uppföljning kommer på sikt medföra att särskilda läkemedelsgenomgångar inte blir nödvändiga (insats 2.1 och Socialstyrelsens förslag till vägledning för läkemedelsgenomgångar). Svensk sjuksköterskeförening: 2.1 Hög prioritet, regelbundna genomgångar och omprövningar av läkemedel hos alla läkemedelsanvändare är viktigt. Hela teamets roll i läkemedelsgenomgångar är centralt att förtydliga. Läkemedelsberättelse bör göras i alla övergångar mellan vårdgivare och vårdformer och vid hemgång. 2.2 Bra att utvärdering pågår. Mallversion (34)

16 2.3 Hög prioritet, hemtjänstpersonal behöver utbildning i äldre, långvarigt sjuka och läkemedel och sjuksköterskor är en central aktör vid utbildningsinsatser till kommunens personal. 2.4 Utformningen av läkemedelsförpackningar är viktig och sjuksköterskors delaktighet i det arbetet central. Arbete som pågår i Samverkan för säker vård och arbetsgruppen mot läkemedelsförväxlingar är betydelsefullt för sjuksköterskors arbetstrygghet och patientsäkerheten. Läkemedelsverket: 2.1. Läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämningar. Angeläget att grundligt utreda hur dessa ska genomföras och i vilken omfattning. Forskning inom området visar på mycket positiva erfarenheter men också på mindre lyckade sådana varför det är angeläget att ta fram utvärderingsmodeller och effektmått för att säkerställa att insatserna ger avsett resultat. Potentiellt ett relativt snabbt och enkelt sätt att förbättra läkemedelsanvändningen. En systematisk användning av läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämningar kommer att ha stora implikationer för arbetssättet inom sjukvården vilket ställer krav på tidig och omfattande samverkan och förankring. Viktigt att tidigt klargöra ansvarsförhållanden så att effekterna av läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämningar säkerställs. En förutsättning är också att uppgifter om patientens hela aktuella läkemedelsanvändning hålls uppdaterade och tillgängliga. LIF: 2.4 Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Läkemedelsverket har genomfört en pilotstudie på ehälsoinstitutet(linnéuniversitetet). LIF väntar på att bli kontaktade för att diskutera resultaten innan sommaruppehållet. Apotekarsocieteten: Här anser APS att punkten 2.1 är den mest prioriterade av följande skäl: - Se till hela vårdkedjan oavsett huvudman. - Viktigt att visa på nyttan av läkemedel. - Ökat samarbete med patientorganisationer i syfte att förbättra läkemedelsterapier och snabbt få deras synpunkter Mallversion (34)

17 3 Utveckla kunskap om och riktlinjer för läkemedel och läkemedelsanvändning för de patientgrupper där detta är mest eftersatt Synpunkter generellt på kap 2, se nästa sida: SLF 3.1. Utarbeta nationella riktlinjer för hur äldre och multisjuka ska behandlas Huvudansvarig: Socialstyrelsen regeringsuppdrag, redovisas 15 dec 2011 Utdrag ur handlingsplanen: Genomförande av förstudie som inkluderar kartläggning av befintliga riktlinjer eller andra vägledningar, vårdprogram m.m. (nationella och internationella) samt studier på området. Framtagande av underlag förbehandlingsrekommendationer gällande läkemedel till äldre och multisjuka. Författande av kompletterandetexter om läkemedelsbehandling hos äldre och/eller multisjuka personer med komplexa vårdbehov i de riktlinjer som är under framtagande. Nyckelaktörer: Socialstyrelsen och Prioriteringscentrum. Se nästa sida, följande har gett synpunkter på denna punkt: Sv sjuksköterskeförening, LV, Ap soc 3.2. Utvidga kunskapen om barns läkemedel och dess användning Huvudansvarig: Läkemedelsverket Utdrag ur handlingsplanen: Öka kunskapen om barns läkemedel och dess användning och verka för säkrare läkemedelshantering inom barnsjukvården. Genomförande av förstudie som inkluderar kartläggning av befintliga riktlinjer (nationella och internationella) samt studier på området. Förstudien ska även inventera om ytterligare särskilda nationella riktlinjer ska tas fram för barn. Nyckelaktörer: Socialstyrelsen. Se nästa sida, följande har gett synpunkter på denna punkt: Sv sjuksköterskeförening, LV, Ap soc 3.3. Förstärk läkares kunskap om läkemedel och läkemedelsanvändning under specialistutbildning i läkemedelsintensiva specialiteter Huvudansvarig: Socialdepartementet Utdrag ur handlingsplanen: Utveckla ett koncept för grundkurser (SK-kurser) för läkare under specialistutbildning med fokus och inriktning på läkemedel och läkemedelsanvändning. Nyckelaktörer: Socialdepartementet (fler aktörer kommer att tillkomma under arbetets gång.) Se nästa sida, följande har gett synpunkter på denna punkt: Sv sjuksköterskeförening, SLS, LV S kapa en bättre och säkrare ordinationsprocess och lägg Synpunkter som rör punkterna/insatsområdena inom handlingsplanen, deras inbördes prioriteringar samt kommentarer kring uppföljning och indikatorer. Svenska Läkaresällskapet: 3.3 Förstärka läkares kunskap om läkemedel och deras användning inte bara för ST-läkare i läkemedelsintensiva specialiteter. Använd anslagna medel delvis till att inrätta lektorat vid landets medicinska universitet i detta syfte, för att samtidigt stärka den akademiska basen för läkarnas Mallversion (34)

18 läkemedelsutbildning. Sveriges läkarförbund: Insatsområde 3 Utveckla kunskap om och riktlinjer för läkemedel och läkemedelsanvändning för de patientgrupper där detta är mest eftersatt är ett annat viktigt insatsområde. Det gäller såväl äldre som barn. Satsningar på äldreområdet pågår och därför vill vi här särskilt lyfta barn. Alla läkare, inte enbart barnläkare, behöver oberoende substansspecifik information om barnläkemedel vid ordinationsögonblicket. I dagsläget är detta inte möjligt då FASS är produktspecifik och enbart löpande text. Informationen måste vara möjlig att enkelt inkorporeras i befintliga journalsystem. Svensk sjuksköterskeförening: 3.1 Hög prioritet. Den bristande kunskapen och ev. missvisande doseringar skapar onödigt lidande för denna patientgrupp och kostar samhället stora pengar. De hälsosamtal som sjuksköterskor erbjuder 75-åringar är ett bra exempel på förebyggande behandling och en möjlighet att tidigt identifiera läkemedelsproblem. Instrumentet SMA, Safe Medical Assessment är ett bra underlag för distriktssköterskor/ sjuksköterskors bedömning, åtgärd, kommunikation och journalförning av patientens läkemedelsanvändning. 3.2 Hög prioritet, involvera specialistsjuksköterskor med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar i arbetet. 3.3 Även sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor behöver fördjupad utbildning i läkemedel och läkemedelsanvändning. Läkemedelsverket: 3.1. Utarbeta nationella riktlinjer för hur äldre och multisjuka ska behandlas. Område av stor betydelse för patientsäkerheten då det omfattar patienter med många läkemedel (med läkemedelsinteraktioner, förväxlingsrisker, följsamhetsproblem) samt patienter med försämrad njur- och leverfunktion Barn och läkemedel. Ett angeläget område där förutsättningarna att uppnå goda resultat är stora. Ny lagstiftning på EU-nivå innebär att nya läkemedels användning för barn måste dokumenteras och även att befintlig kunskap kring äldre läkemedels användning för barn ska sammanställas och utvärderas. Det finns dock betydande kunskapsluckor inom området och stora behov av forskning, kunskapssammanställningar och rekommendationer. Bra nätverk börjar bildas inom ramen för uppdraget och det finns ett mycket starkt engagemang för att förbättra läkemedelsanvändningen för barn, en situation som bör utnyttjas. Angeläget med samverkan med lokala och regionala initiativ, t.ex. arbete med en läkemedelsmodul för barn vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Arbetet med barn och läkemedel bör ses som en långsiktig process (med många delprojekt) snarare än ett tidsbegränsat projekt Förstärka läkares kunskaper om läkemedel och läkemedelsbehandling. Målet bör omfatta alla läkare och inte bara läkare inom läkemedelsintensiva specialiteter. Ansvaret för genomförandet behöver förtydligas. Samordning bör ske med andra förbättringsinsatser/planer inom grundutbildningen för läkare (och annan sjukvårdspersonal) Apotekarsocieteten: 3.1 om äldre och multisjuka är påbörjad av Socialstyrelsen och ute på remiss. Här kvarstår den mycket viktiga delen att implementera den på ett bra sätt. 3.2 Vad gäller barn och läkemedel bör det arbete som pågår fortsätta grunden för generisk förskrivning genom nationellt samordnade IT-stöd Öka samsyn och förståelse för ordinerad behandling Mallversion (34)

19 4 Minska utveckling och spridning av antibiotikaresistens genom en kombination av lokala och globala insatser Synpunkter generellt på kap 4, se nästa sida: LV 4.1. Fortsatt verka för en rationell antibiotika användning och minskad antibiotikaresistens nationellt samt utveckla samarbetet mellan alla berörda sektorer Huvudansvarig: Socialdepartementet Utdrag ur handlingsplanen: Fortlöpande satsningar inom området är nödvändiga för att inte Sveriges relativt goda resistensläge ska försämras. Vidarebehöver samarbetet mellan alla berörda sektorer utvecklas; viktigt är samarbetet mellan humansidan och den veterinära sidan. Nyckelaktörer: Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket samt Sveriges Kommuner och Landsting. Status hösten 2011: Ett antal insatser och uppdrag är påbörjade hos olika organisationer, exempelvis SMI, med målet Se nästa sida, följande har gett synpunkter på denna punkt: LIF 4.2. Verka för en handlingsplan för utveckling av nya antibiotika på EU-nivå Huvudansvarig: Socialdepartementet Utdrag ur handlingsplanen: Sverige verkar för att medlemsstater i EU och EU-kommissionen vidtar stimulansåtgärder för utveckling av nya och effektiva antibiotika av regulatorisk eller finansiell karaktär. Nyckelaktörer: Läkemedelsverket, ReAct, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Utbildningsdepartementet och berörda myndigheter, Näringsdepartementet och berörda myndigheter. Se nästa sida, följande har gett synpunkter på denna punkt: Ap sos 4.3. Verka för ökade insatser för en rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens globalt Huvudansvarig: Socialdepartementet Utdrag ur handlingsplanen: Insatser som syftar till att WHO ska axla ett globalt ledarskap i syfte att nå en rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens ingår som ett prioriterat område i Sveriges strategi för WHO Frågan är även prioriterad inom bilateralt samarbete, bl.a. med Kina och Indien. Nyckelaktörer: Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, ReAct, Läkemedelsverket, Landsbygdsdepartementet och dess myndigheter Utveckla de lokala Stramagrupperna i landstingen Huvudansvarig: Landstingen Utvecklas inom ramen för Patientsäkerhetsöverenskommelsen. Nyckelaktörer: Landstingen och regionerna, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), staten genom Socialdepartementet, Smittskyddsinstitutet (SMI), Socialstyrelsen Inför prestationsbaserad ersättning för minskad antibiotikaförskrivning genom ökad följsamhet tillbehandlingsrekommendationer Huvudansvarig: Landstingen Utvecklas inom ramen för Patientsäkerhetsöverenskommelsen Nyckelaktörer: Landstingen och regionerna, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), staten genom Socialdepartementet, Smittskyddsinstitutet (SMI), Socialstyrelsen. Mallversion (34)

20 Skapa en bättre och säkrare ordinationsprocess och lägg Synpunkter som rör punkterna/insatsområdena inom handlingsplanen, deras inbördes prioriteringar samt kommentarer kring uppföljning och indikatorer. Läkemedelsverket: Motverka spridning av antibiotikaresistens. Ett av de viktigaste områdena för att värna folk- och djurhälsan inklusive miljön. Frågan är global, vilket tydliggörs av en mängd internationella initiativ och program som pågår. Koordinering och prioritering är av stor betydelse för att NLS ska hamna rätt i det globala arbetet LIF: 4.1 Fortsatt verka för en rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens nationellt samt utveckla samarbetet mellan alla berörda aktörer Rationell antibiotikaanvändning är den på lång sikt allra viktigaste frågan inom läkemedelsstrategin. Arbetet kompliceras av den internationella dimensionen. Detta är det område där det finns minst information kring hur arbetet fortskrider. LIF bidrar gärna till arbetet inom detta delområde. Apotekarsocieteten: 4.2 Här finns inom ramen för EU bl a IMI som gör en stor satsning på antibiotika. Här bör resurser inom ramen för de diskussioner som pågår kring läkemedelsforskningen i Sverige stöttas. Det finns sådan forskning i Sverige se till att den förstärks. Utbildningsdepartementet borde kunna ta denna fråga. för generisk förskrivning genom nationellt samordnade IT-stöd Mallversion (34)