CBL-rådsmöte 23 september Välkomna!
|
|
- Emma Lindström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 CBL-rådsmöte 23 september 2014 Välkomna!
2 Agenda CBL-rådsmöte 23/9 Kl 9.00 Inledning Status i strategiarbetet och summering av genomförd omvärldsanalys Presentation indikatorgrupp Innovation Paus Presentation indikatorgrupp Medicinska resultat och Jämlik vård Kl Lunch Fortsatta presentationer av indikatorgrupp Kostnadseffektivitet och indikatorgrupp Miljö Kl Mingel med fika
3 Organisation nationella läkemedelsstrategin Socialdepartementet Högnivågruppen CBL-kansli Expertgrupp CBL-råd Arbetsgrupper Indikatorer (4 st)
4 Rådet för bättre läkemedelsanvändning Apotekarsocieteten E-hälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten Föreningen Generiska Läkemedel Handikappförbunden Inspektionen för Vård och Omsorg Läkemedelsindustriföreningen Läkemedelskommittéernas ordförandekollegium (LOK) Läkemedelsverket Nätverk för läkemedelsepidemiologi Pensionärsorganisationerna Patientnämnden Socialstyrelsen Statens beredning för medicinsk utvärdering Stockholms läns landsting Svenska Läkaresällskapet Sveriges Apoteksförening Sveriges Farmaceuter Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges läkarförbund Sveriges universitets- och högskoleförbund SwedenBIO Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket VINNOVA Vårdförbundet
5 Vad händer med NLS processen framåt Regeringsskifte: politiska prioriteringar och finansiering Revidering av strategi och handlingsplan Förtydliga mål, insatsområden och aktiviteter Avstämningsmöten med expertgrupp NLS
6 Statusöversikt NLS-aktiviteter Nationellt samordnade ITstöd 2. Förståelse för ordinerad behandling 3. Kunskap och riktlinjer för vissa patientgrupper 4. Minska antibiotikaresistens 5. Långsiktigt hållbar modell för prissättning m.m. 6. Ordnat införande av läkemedel 7. Minska läkemedlens påverkan på miljön 1.1 Elektronisk rapportering av lmbiverkningar 1.2 Möjliggör generisk förskrivn 1.3 Elektronisk makulering av e- recept 1.4 Ett system för dosregister 1.5 Skapa ordinationsbas inom ramen för nuv. lagstiftning 1.6 Nationella basfunktioner a) NOD/Pascal 1.6 Nationella basfunktioner b) Ordinationsorsak 1.6 Nationella basfunktioner c) EES 1.7 Tjänst för ökad patientpåverkan, återkoppling och avvikelser 2.1 (a) Förutsättningar för effektiva lmgenomgångar och lmavstämningar i vårdens övergångar 2.1(b) Utvärdera effekten av vidtagna åtgärder 2.2 Om dostjänster kan bidra till ökad följsamhet och förbättrad patientsäkerhet 2.3 Kompetenshöjande utbildningsinsatser för hemtjänstpersonal 2.4 Märkning av lmförpackningar för att minska risken för förväxlingar 2.5 Indikatorer för god patientsäkerhet på apotek 2.6 Strukturerade läkemedelssamtal på apotek 3.1 Nationella riktlinjer för hur äldre och multisjuka ska behandlas 3.2 Utvidga kunskapen om barns läkemedel och dess användning 3.3 Förstärk läkares kunskap om läkemedel under specialistutbildningen 3.4 Webbaserad fortbildningsmodul för förstärkning av AT-läkares kunskap om äldre och lm 3.5 Kunskapsstöd vid läkemedelsordinationer till barn 4.1 Rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens nationellt 4.2 Handlingsplan för utveckling av antibiotika på EUnivå 4.3 Rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens globalt 4.4 Utveckla de lokala Stramagrupperna i landstingen 4.5 Minskad antibiotikaförskrivning genom ökad följsamhet till behandlingsrek 4.6 Optimalt utnyttjande av befintliga antibiotika 5.1 Prissättning och hantering av originalläkemedel utan generisk konkurrens 5.2 Långsiktig hantering av öppenvårdsläkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna 5.3 Landstingens upphandling av rekvisitionsläkemedel 5.4 Försöksverksamhet där TLV utvärderar utvalda slutenvårdsläkemedel 6.1 Ordnat införande av lm mellan myndigheter, landsting och industri 6.2 Nationell modell för införandeprotokoll & samordnad utvärdering av lm i klinisk verklighet 6.3 Förbättra uppföljning av läkemedelsdosering 6.4 Möjliggör uppföljning av rekvisitionsläkemedel på individnivå 6.5 Möjliggör för landstingen, SoS och TLV att följa upp lm-förskrivning på förskrivarnivå 6.6 Stegvist godkännande och införande av nya lm 7.1 Om miljöaspekter bör beaktas vid subvention av läkemedel 7.2 Uppmuntra frivillig kontroll av utsläpp från läkemedelsfabriker 7.3 Ytterligare åtgärder på nationell nivå för att minska kassationen av läkemedel 7.4 Möjliggörande av miljöhänsyn vid produktion och användning av läkemedel 1.8 Oegentlig förskrivning och manipulering av särskilda recept Ny aktivitet Pågående aktivitet Avslutad aktivitet
7 Omvärldsanalys NLS 2015 Årlig omvärldsanalys genomförd av CBL-rådet som samordnas av CBL-kansliet. Disposition av omvärldsanalysen: - Nya förslag utifrån strategins fem mål - Trendspaning - Utvärdering - Övriga synpunkter
8 Omvärldsanalys NLS 2015 summering Mest frekvent återkommande: Uppföljning: samordning och vikten av samverkan NOD Innovation Utbildning vårdpersonal inom IT-teknik och lm.behandling Patientperspektivet Förslag nya insatsområden: Effektiv och säker läkemedelsförsörjning i vården Egenvård Förslag nya aktiviteter: Läkemedel utanför förmånen Receptfria läkemedel (miljöbedömn.modellen)
9 Omvärldsanalys NLS 2015 summering Trendspaning: Olaga läkemedel, medicinteknik, uppföljning i bredare perspektiv Antibiotikaresistens Vikten av att kommunicera och implementera NLS-arbetet Utvärdering: Tydligare koppling mellan mål, insatsområden och aktiviteter Samverkans- och synergieffekter CBL-kansliet har utfört samordningsuppdraget väl Övriga synpunkter: Sjuksköterskeperspektivet Läkemedel utan subvention Prioritera att slutföra aktiviteter
10 Nationella läkemedelsstrategin 5 långsiktiga mål inom läkemedelsområdet Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass Jämlik vård Kostnadseffektiv läkemedelsanvändning Attraktivitet för innovation av produkter och tjänster Minimal miljöpåverkan
11 Indikatorgrupper för uppföljning av den nationella läkemedelsstrategin Kärnindikatorgrupp Mål 1-2 Medicinska resultat patientsäkerhet Jämlik vård Indikatorgrupp Mål 3 Kostnadseffektivitet Indikatorgrupp Mål 4 Attraktivitet för innovation Indikatorgrupp Mål 5 Miljöpåverkan SoS Eva Nyman Michael Soop Bengt Danielsson SKL Susanna Eklund LV Rolf Gedeborg Carola Bardage TLV Love Linnér Gitte Terp SoS Maarten Sengers LIF Catharina Bergold SBU Marianne Heibert Arnlind LV Brita Sjöström SKL Susanna Eklund LIF Karolina Antonov LIF Bengt Mattson LV Alicja Andersson SLL (utsedd av SKL) Marie-Louise Ovesjö SKL Mikael Svensson Sv Af Annika Nordén - Hägg
12 Uppdrag till indikatorgrupperna Vilken uppföljning som pågår inom området och möjliga synergi- och samordningsvinster som kan finnas med aktiviteter utanför NLS. Mätbara mått och prioritering mellan indikatorerna baserat på angelägenhetsgrad och metodik. Tidplan för när de olika indikatorerna kan tas fram.
13 Uppföljning i Samverkan Helhetsperspektiv inom uppföljningsområdet Kartläggning av nuläge Kort- respektive långsiktiga prioriteringar Sammanhållen plattform och struktur Synergier mellan myndigheter/organisationer?
14 Uppföljning och utveckling av indikatorer och mått inom den nationella läkemedelsstrategin Indikatorgrupp 1: Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass och Jämlik vård CBL-rådsmöte
15 Indikatorgrupp 1 och 2 Uppföljning och utveckling av indikatorer och mått för: Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass Jämlik vård Kostnadseffektiv läkemedelsanvändning Attraktivitet för innovation av produkter och tjänster Minimal miljöpåverkan Socialstyrelsen Bengt Danielsson Eva Nyman (Mikael Soop) Läkemedelsverket Carola Bardage Rolf Gedeborg Sveriges Kommuner och Landsting Susanna Eklund (Nina Viberg)
16 Indikatorgrupperna bildades i maj 2013 Varje indikatorgrupp ombads göra en omvärldsanalys vilken uppföljning pågår på området vilka möjliga synergieffekter och samordningsvinster kan finnas gentemot andra aktiviteter utanför strategin. En lista på redan föreslagna indikatorer/mått utgjorde utgångspunkt för indikatorarbetet Föreslå prioritering mellan indikatorerna baserat på mätbarheten och angelägenhetsgraden. Föreslå tidplan för när de olika indikatorerna kan tas fram.
17 Redan föreslagna indikatorer/mått som utgångspunkt för arbetet i indikatorgruppen.
18 Uppföljning av medicinska resultat och patientsäkerhet Risk Goda medicinska resultat Nytta Mäta effekter över tid av: Riktade insatser för bättre läkemedelanvändning Bästa tillgängliga kunskap: följsamhet till riktlinjer, rekommendationer och föreskrifter Många mått finns redan och kan följas i öppna jämförelser. i världsklass Patientsäker läkemedelsanvändning Mäta och följa omfattningen av: Läkemedelsorsakade skador Riskfylld förskrivning Riktade insatser för säkrare läkemedelsanvändning Vissa mått finns och kan följas i öppna jämförelser och på andra platser, vissa mått behöver utvecklas
19 Uppföljning av medicinska resultat och patientsäkerhet Risk Goda medicinska resultat Nytta Mäta effekter över tid av: Riktade insatser för bättre läkemedelanvändning Bästa tillgängliga kunskap: följsamhet till riktlinjer, rekommendationer och föreskrifter Många mått finns redan och kan följas i öppna jämförelser. i världsklass Patientsäker läkemedelsanvändning Mäta och följa omfattningen av: Läkemedelsorsakade skador Riskfylld förskrivning Riktade insatser för säkrare läkemedelsanvändning Vissa mått finns och kan följas i öppna jämförelser och på andra platser, vissa mått behöver utvecklas
20 Vad är öppna jämförelser av hälso- och sjukvården? Indikatorbaserade landstingsjämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet (och effektivitet) Syften: användas av landstingen för fördjupad analys, lärande av andra och utgångspunkt för lokala kvalitetsförbättringsarbeten bidra till att göra den finansierade hälso- och sjukvården öppen för insyn bidra till förbättrad datakvalitet och ökad åtkomst till data Redovisas årligen Beskrivande inte analyserande Registerbaserade Öppna jämförelser av läkemedelsområdet tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med Läkemedelsverket och SKL
21 Indikatorer i öppna jämförelser Evidensbaserade (eller vilar på beprövad erfarenhet) Har en riktning (om möjligt en målnivå) Mätbara (återkommande) Valida och relevanta för ändamålet Påverkansbara för landstingen Indikatorer tas ofta fram i samband med framtagande av nationella riktlinjer och utvärderingar eller kommer från nationella kvalitetsregister. Ibland tas indikatorer fram direkt för öppna jämförelser. Indikatorerna i öppna jämförelser av läkemedelsbehandlingar är utvalda tillsammans med företrädare för landstingen
22 Exempel på uppföljning i öppna jämförelser Kopplat till insatsområde 4: Minska utveckling och spridning av antibiotikaresistens genom en kombination av lokala och globala insatser Stramas tre mått, mätperiod visar att Antibiotikaförskrivningen (antal recept) minskar Rätt antibiotika (smalspektrum) används i ökande omfattning Det finns regionala skillnader i förskrivningen Antal recept per 1000 invånare på antibiotika Andel (procent) barn 0-6 år som behandlas med PcV bland dem som förskrevs luftvägsantibiotika Andel (procent kvinnor som behandlas med kinoloner bland dem som förskrevs UVI-antibiotika Procent Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen En punkt = ett landsting, storleken på punkten baserar sig på befolkningens storlek
23 Hur länkar NLS till Öppna Jämförelser? Öppna Jämförelser mäter regionala skillnader eller trend över tid för riket inte världsklass Öppna jämförelser redovisas främst processindikatorer mäter sällan medicinska resultat Öppna jämförelser är beskrivande inte analyserande men mått för uppföljning av prioriterade områden i NLS har en naturlig plats i öppna jämförelser. Utveckling av nya indikatorer för öppna jämförelser och för uppföljning av mål 1 och 2 görs samordnat. Utvecklingskapitel i öppna jämförelser belyser utmaningar och möjligheter med uppföljning av prioriterade områden, i år handlar det om barns läkemedelsanvändning och biverkningsrapportering till patientregistret.
24 Uppföljning av medicinska resultat och patientsäkerhet Risk Goda medicinska resultat Nytta Mäta effekter över tid av: Riktade insatser för bättre läkemedelanvändning Bästa tillgängliga kunskap: följsamhet till riktlinjer, rekommendationer och föreskrifter många mått finns redan och kan följas i öppna jämförelser. i världsklass Patientsäker läkemedelsanvändning Mäta och följa omfattningen av: Läkemedelsorsakade skador Riskfylld förskrivning Riktade insatser för säkrare läkemedelsanvändning Vissa mått finns redan, men utvecklingsbehov finns
25 Patientsäker läkemedelsanvändning- hur kan man mäta det? interaktioner polyfarmaci Riskfylld förskrivning olämpliga läkemedel patientmedverkan och information vid förskrivning samlad och aktuell läkemedelslista dålig följsamhet (patient adherence) uttagsmönster Läkemedelsorsakade skador omfattning av läkemedelsorsakade akutbesök eller sjukhusinläggning mått som baserar sig på signalspaning biverkningsrapportering
26 Exempel på mått för riskfylld förskrivning (öppna jämförelser) Kopplat till Insatsområde 3: Utveckla kunskap om och riktlinjer för läkemedel och läkemedelsanvändning för de patientgrupper där detta är mest eftersatt Indikatorer för äldres läkemedelsanvändning, mätperiod visar att andelen äldre med fler än 10 läkemedel är relativt oförändrad men förskrivning av olämpliga läkemedel minskar Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen
27 Exempel på mått som påverkar patient adherence, nationell patientenkät (öppna jämförelser) Kopplat till Insatsområde 2: Ökad samsyn och förståelse för ordinerad behandling Nationell patientenkät i primärvården, mätperiod visar att många patienter upplever informationsbrister när de förskrivs läkemedel inom primärvården Källa: Nationell patientenkät
28 Utveckling av mått för att mäta patientsäker läkemedelsanvändning riskfylld förskrivning patient adherence samlad och aktuell läkemedelslista uttagsföljsamhet Rutin för att ge uppdaterad läkemedelslista till patienten vid utskrivning från slutenvård följs just nu inom ramen för patientöverenskommelsen, behöver utvecklas vidare uthämtningsmönster över tid biverkningsrapportering till Patientregistret under utveckling läkemedelsorsakade skador strukturerad journalgranskning Arbete pågår just nu inom ramen för patientöverenskommelsen, måttet behöver utvecklas vidare innan det kan följas på regelbundet basis registerbaserade indiaktorer för vissa läkemedels negativa effekter ex blödningsdiagnos hos patienter som behandlas med antikoagulanta
29 Världsklass Stora skillnader mellan olika länders hälso- och sjukvårdssystem och ekonomi kvalitet på datakällor statistiska metodval och hur ATC koder och DDD används OECD prescribing indicators Viktigt att jämföra med rätt land I OECD pågår arbete med att ta fram prescribing safety indicators
30 Jämlik läkemedelsanvändning läkemedelsbehandling måste ses i sammanhang för att avgöra om den är ojämlik Om vi bara studerar uttag vet vi inte vad som beror på ojämlikhet i läkemedelsförskrivningen och vad som beror på andra skillnader
31 Varför är det svårt att mäta ojämlik läkemedelsbehandling exempel: behandling med lugnande medel/sömnmedel (bensodiazepiner) Diagrammet visar att det är stora regionala skillnader i förskrivningen men beror det på att den psykiska ohälsan är ojämnt fördelad i landet? eller på att patienter läkemedelsbehandlas i olika utsträckning beroende på var de bor?
32 Varför är det svårt att mäta ojämlik läkemedelsbehandling exempel: behandling med lugnande medel/sömnmedel (bensodiazepiner) Diagrammet visar att det är stora könsskillnader i förskrivningen men till hur stor det beror det på att den psykiska ohälsan är större bland kvinnor? erbjuds män annan terapi, tex KBT, i större omfattning än kvinnor? beror skillnaderna på att män inte söker vård för psykisk ohälsa i samma utsträckning som kvinnor?
33 Varför är det svårt att mäta ojämlik läkemedelsbehandling exempel: behandling med lugnande medel/sömnmedel (bensodiazepiner) Diagrammet visar att det är stora skillnader i förskrivningen mellan utbildningsnivåer men till hur stor det beror det på att den psykiska ohälsan är större bland lågutbildade? erbjuds välutbildade annan terapi, tex KBT, i större omfattning än lågutbildade? söker välutbildade inte vård för psykisk ohälsa i tillräcklig utsträckning?
34 Uppföljning av Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass och Jämlik vård Liten sammanfattning: Området är STORT! Några enstaka mått kan inte användas för uppföljning av hela området Öppna jämförelser utgör en (delvis) naturlig plats för uppföljning, och vi föreslår att prioritera utveckling av de mått som kan följas i öppna jämförelser Vissa mått är önskvärda men svåra att utveckla, t ex läkemedelsorsakade inläggningar eller mått för patient adherence. Många studier pågår men kan ta flera år innan färdiga mått finns. Skillnader i läkemedelsanvändningen kan fångas med indikatorer, men för att veta om läkemedelsanvändningen är jämlik behövs fördjupade analyser och studier. Världsklass: viktigt att jämföra med rätt land
35 Uppföljning och utveckling av indikatorer inom den nationella läkemedelsstrategin Indikatorgrupp 2: Kostnadseffektiv läkemedelsanvändning CBL-rådsmöte
36 1. Efterlevnad av subventionsbegränsningar
37 2. Följsamhet till periodens vara över tid 100% Följsamhet till Periodens Vara över tid 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% Felförsäljning Apotekskryss Förskrivarkryss Patient avstår byte Slutförsäljning samt PV saknas (periodens vara) Periodens vara 50%
38 2. Följsamhet till periodens vara över tid Merkostnad per månad - PV systemet Felförsäljning Apotekskryss Förskrivarkryss Patient avstår byte Slutförsäljning samt PV saknas (periodens vara) Periodens vara
39 3a. Behandlingskostnad för biosimilarer Ändring av behandlingskostnad för substanser med konkurrens från biosimilarer Ändring av behandlingskostnad (AUP / DDD, förskrivning) jämfört med år 2009 (procent) 0% -20% -40% -60% -80% -100% erythropoietin (40% via förskrivning) filgrastim (60% via förskrivning) somatropin (100% via förskrivning) Förändring AUP/DDD jmf år 2009 Total försäljning substans (AUP) År med konkurrens från biosimilar/generika Total försäljning av substans (mnkr AUP, alla försäljningssätt)
40 3b. Behandlingskostnad ej utbytbara generika Ändring av behandlingskostnad för substanser med konkurrens från ej utbytbara generika Ändring av behandlingskostnad (AUP / DDD, förskrivning) jämfört med år 2009 (procent) 0% -20% -40% -60% -80% -100% gabapentin lamotrigin levetiracetam mykofenolatmofetil Förändring AUP/DDD jmf år 2009 Total försäljning substans (AUP) År med konkurrens från biosimilar/generika Total försäljning av substans (mnkr AUP, alla försäljningssätt)
41 4. Introduktion av nya läkemedel inom ramen för ordnat införande Inga data ännu
42 Uppföljning och utveckling av indikatorer inom den nationella läkemedelsstrategin Indikatorgrupp 3: Attraktivitet för innovation CBL-rådsmöte
43 Disposition Indikatorer för innovation Kliniska prövningar Andel citerade publikationer inom medicin/medicinsk forskning Patentansökningar inom pharmaceuticals Summering Global Innovation Index
44 Disposition Indikatorer för innovation Kliniska prövningar Andel citerade publikationer inom medicin/medicinsk forskning Patentansökningar inom pharmaceuticals Summering Global Innovation Index
45 Andelen kliniska läkemedelsprövningar i Sverige i relation till EEA Syfte och rational: Antalet kliniska prövningar (KP) är en indikator på attraktivitet för utveckling av läkemedel Definition: Antalet ansökningar till Läkemedelsverket om KP/Totala antalet KP ansökningar i EEA (EudraCT) Monitorera i vilken fas de kliniska prövningarna är i Dela upp i icke-kommersiella respektive kommersiella kliniska prövningar
46 Sammanfattning KP statistik Sverige (data från EudraCT) Antalet kommersiella KP har minskat för varje år sedan 2007; planar ut Minskningen i antalet kommersiella KP 2012 jmf med 2007 har påverkat samtliga faser (I-IV); - fas I -fas II - fas III -fas IV De akademiskt drivna studierna följer ej samma trend (flest antal under denna period noterades 2011)
47 Antal kliniska prövningsansökningar (Sverige) uppdelat på kommersiella - icke kommersiella, år Commercial Non-Commercial Not Answered Data from EudraCT
48 Number of clinical trial applications in Sweden Number of CTA in Phase1 Number of CTA in Phase2 Number of CTA in Phase3 Number of CTA in Phase4 Total number of CTAs Data from EudraCT
49 Number of CTAs in Sweden Number of CTA in Phase1 Number of CTA in Phase2 Number of CTA in Phase3 Number of CTA in Phase4 Number of CTAs 50 0 Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Commercial Non-Commercial Data from EudraCT
50 CTAs in Sweden as percent of CTAs in EEA % 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Commercial Non- Commercial 0, Year
51 Top 20 Countries: CTAs - European Economic Area (EEA)
52 CTA, SE: uppdelning per klinisk fas,t1-t2, 2014 Fas IV; 25 Fas I; 22 Fas II; 41 Fas III; 94
53 CTA (SE) indelat m.a.p. barn och vuxna, T1-T2, % Studier på barn (<18 år) Studier på vuxna 90%
54 Disposition Indikatorer för innovation Kliniska prövningar Andel citerade publikationer inom medicin/medicinsk forskning Patentansökningar inom pharmaceuticals Summering Global Innovation Index
55 Andel av de 10 % mest citerade artiklarna inom medicin/medicinsk forskning Syfte och rational: En hög andel toppforskning avspeglar god förmåga till nytänkande och en hög innovationsförmåga, vilket gör Sverige attraktivt för att bedriva läkemedelsutveckling Definition*: Andel av svenska publikationer som tillhör de 10% mest citerade artiklarna i världen inom medicin/medicinsk forskning * Definition av Citering : 2010 publicerade Vetenskapsrådet en rapport The bibliometric database at the Swedish Research Council contents, methods and indicators där man beskriver de metoder som används för att ta fram underlag för analyser över citeringar.
56 Länder med fler än publikationer inom medicin ( ) Rank Land Top10 Antal 1 United States 12,5% Switzerland 12,3% Netherlands 11,3% United Kingdom 11,1% Denmark 10,9% Belgium 10,2% Sweden 9,8% Canada 9,3% Finland 9,3% Germany 9,2% Data: Thomson Reuters - sammanställning från VR-citering (Vetenskapsrådet) September 2014
57 Citerade publikationer inom medicin/medicinsk forskning som funktion av år
58 Disposition Indikatorer för innovation Kliniska prövningar Andel citerade publikationer inom medicin/medicinsk forskning Patentansökningar inom pharmaceuticals Summering Global Innovation Index
59 Andel patentansökningar Syfte och rational: Antalet patentansökningar (PCT*) är ett mått på innovationsförmågan Definition: Publicerade patentansökningar definierade under Pharmaceuticals som anges i World Intellectual Property Organisations (WIPO**) årliga rapport, PCT Yearly Review, The international Patent System/GDP*** * Patent Cooperation Treaty **WIPO PCT Yearly review och Internationella valutafonden ***Internationella valutafonden GDP (Gross Domestic Product)
60 WIPO PCT yearly review 2013
61 inhabitants July 2014 est.
62 World bank GDP 2012
63 Published PCT applications in the technical field Pharmaceuticals for top 10 country origins Number of PCT applications Switzerland China Germany France GB Japan Korea The Netherlands Sweden USA Note that 2011 data is not available Year
64 Published PCT applications in the technical field Pharmaceuticals for top 10 country origins (US excluded) number of PCT applications in the field Pharmaceuticals Year Note that 2011 data is not available Switzerland China Germany France GB Japan Korea The Netherlands Sweden
65 Disposition Indikatorer för innovation Kliniska prövningar Andel citerade publikationer inom medicin/medicinsk forskning Patentansökningar inom pharmaceuticals Summering Global Innovation Index
66 Summering: indikatorer för innovation Kliniska prövningar Antalet kommersiella KP har minskat för varje år sedan 2007; planar ut 2012 Antalet akademiskt drivna studier har en svagt nedåtgående trend Sveriges andel av totala CTAs i EEA har minskat från ca 4% år 2007 till ca 2,5% år 2013
67 Summering: indikatorer för innovation, forts Antal citerade publikationer inom medicin/medicinsk forskning (Top 10) Antalet citerade publikationer i Sverige ligger tämligen stabilt mellan Sverige låg på 7:e plats både 2006 och 2013
68 Summering: indikatorer för innovation, forts Patentansökningar inom pharmaceuticals Antalet patentansökningar för Top 10 länder har gått ned mellan En uppåtgående trend ses mellan Sverige låg på 8:e plats 2009 och på 10:e plats 2013 Sverige låg på 5:e plats 2013 om antalet patentansökningar delas med GDP
69
70 Disposition Indikatorer för innovation Kliniska prövningar Andel citerade publikationer inom medicin/medicinsk forskning Patentansökningar inom pharmaceuticals Summering Global Innovation Index
71 The Global Innovation Index (GII) The GII 2014 surveys 143 economies around the world To gauge both their innovation capabilities and measurable results Focused on the human factor in innovation, using 81 indicators Top 10 ranking July 18, 2014 Switzerland (1)* United Kingdom (3) Sweden (2) Finland (6) Netherlands (4) United States of America (5) Singapore (8) Denmark (9) Luxembourg (12) Hong Kong (China) (7) *Number within brackets 2013 data Cornell University, INSEAD and the World Intellectual Property Organization
72 The Global Innovation Index (GII) Published annually since 2007 => the GII is now a leading benchmarking tool for business executives, policy makers and others seeking insight into the state of innovation around the world aspx?page=data-analysis
73 Tack för uppmärksamheten!
74 Uppföljning och utveckling av indikatorer inom den nationella läkemedelsstrategin Indikatorgrupp 4: Miljö CBL-rådsmöte
75 Miljöindikatorer NLS inledning (1 av 2) Arbetsgruppen består av Bengt Mattson, LIF (sammankallande), Alicja Andersson, LV och Marie-Louise Ovesjö, LOK Fyra indikatorer har föreslagits Mäta halter av läkemedelssubstanser i miljö Antal reningsverk i Sverige som använder moderna reningssteg för att plocka bort läkemedelssubstanser och/eller andra typer av svårnedbrytbara kemikalier. AVVAKTA MED DETTA TILLSVIDARE EFTERSOM INGA RENINGSVERK ANVÄNDER DYLIKA RENINGSSTEG IDAG I ORDINARIE DRIFT. EVENTUELL FRAMTIDA ANVÄNDNING UTREDS FÖRNÄRVARANDE Miljöpåverkan i leverantörskedjan: Information om hur ofta miljökrav ställs, och uppföljning av kraven sker, i den offentlig upphandlingen Miljöpåverkan i leverantörskedjan: Förmånssystemet/Utbytessystemet (NLS 7.1 och 7.2) UTGÅR TILLSVIDARE EFTERSOM SOC-DEP VALT ATT AVVAKTA MED FORTSÄTTNING PÅ NLS 7.1 Två av de fyra föreslagna indikatorerna har prioriterats. En reaktiv och en proaktiv indikator Mäta halter av läkemedelssubstanser i miljö Miljöpåverkan i leverantörskedjan: Offentlig upphandling
76 Miljöindikatorer NLS inledning (2 av 2) Allra högst prioritet anses indikatorn mäta halter av läkemedelssubstanser i miljö ha. Indikatorn offentlig upphandling behöver utvecklas innan den kan användas för uppföljning av NLS. Bör utformas i samklang med landstingens arbete med Uppfoljningsportalen.se och den samverkan som sker gällande offentlig upphandling av läkemedel i Konkurrensverkets regi
77 Mäta halter av läkemedelssubstanser i miljö Avser mätningar av förekomst av läkemedelssubstanser i olika delar av miljö (vatten, slam, reningsverks ingåendeoch utgående vatten, biota etc.). För att mätningar i miljön ska vara en indikator krävs att ett antal förutsättningar kan uppfyllas Kontinuerliga mätningar kan genomföras (förslagsvis inom ramen för Naturvårdsverkets screeningarbete ) Relevanta substanser finns föreslagna och analyser framtagna Kontinuerligt arbete med analys och bearbetning av mätdata samt redovisning av resultat/slutsatser till NLS Arbetet inleds med en genomgång av redan gjorda mätningar, slutsatser av vad som är relevant, samt framtagande av en baseline (ett noll-värde).
78 Halter av läkemedelssubstanser i miljön Kan man lita på analysdata? Projekt på Uppsala Universitet, Inst. för läkemedelskemi, 6 månaders projekt Q2-Q3 2014
79 Halter av läkemedelssubstanser i miljön Uppgift Vattenprov Att bedöma ett antal rapporter med analysdata av läkemedel Prov tagna i Sverige Sjöar Reningsverk både in och utgående vatten Sjukhus (Slamprover) Provtagning Åren 2002 till
80 Projektgenomförande Screening av materialet Förfrågan till 5 landsting (Sörmland, Värmland, Gävle, Stockholm, Jämtland) om vilket labb som gjort analyser Genomgång av internationella guidelines Omstrukturering av materialet med avseende på laboratorier Förfrågan till 3 labb om analysmetoder Bedömning av rapporter (63 dokument) Bedömning av laboratorier 7
81 Provtagningsställen
82 Frågor till laboratorierna (Eurofins, Umeå, ALS) Metodbeskrivning Provupparbetning och beskrivning av metoden som används för analys av läkemedelssubstanserna önskas, inklusive eventuella förändringar som gjorts under den aktuella tidsperioden Kriterier för identitet Vilka kriterier används för positiv identitet? Valideringsdokumentation Valideringsdokumentation, både för screening och för kvantifiering om dessa skiljer sig. Provtagningsföreskrifter Tillhandahåller laboratoriet provtagningskärl samt provtagningsföreskrifter? Hur sker/rekommenderas förvaring och transport före analys? Fortlöpande kvalitetssäkringsrutiner Hur upprätthålls den långsiktiga kvaliteten? Deltar laboratoriet i någon typ av ringtest? 9
83 Bedömning av rapporterna VG G (G) IG kompletterande info från labb) 0 st. 10 st. 17 st. (godkänd med 1 st. Så stora kvalitetsbrister att materialet inte alls kan bedömas 35 st. 10
84 Sammanställning av data (1 av 2)
85 Sammanställning av data (2 av 2)
86 Kommande steg Mäta halter i miljön : UU:s projekt presenteras på mötet med Landstingens nätverk för läkemedel i miljön den 14 oktober Förslag tas fram på vilka substanser som ska ingå i NV:s nationella screeningprogram. Resultatet från UU:s projekt utgör grunden tillsammans med input från MistraPharma och WFD:s Watch List Fastställa baseline Utveckling av den proaktiva indikatorn Miljöpåverkan i leverantörskedjan: Offentlig upphandling
Uppföljning och utveckling av indikatorer och mått inom den nationella läkemedelsstrategin
Uppföljning och utveckling av indikatorer och mått inom den nationella läkemedelsstrategin Indikatorgrupp 1: Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass och Jämlik vård CBL-rådsmöte 2014-09-23
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin CBL-kansliet Dnr: 1.1-2015-095051 Datum: 2015-11-30 Innehåll Sammanfattning... 3 Revideringsprocess ny strategi- och handlingsplan
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin CBL-kansliet 2014-01-13 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 4 Handlingsplanens insatsområden... 4 Redovisning av
Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS)
Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS) Rapport från CBL-kansliet, Läkemedelsverket 2015-09-07 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket 2012-12-10 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin CBL-kansliet 2014-12-08 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 4 Handlingsplanens insatsområden... 4 Redovisning av
Den nationella läkemedelsstrategin Bred samverkan för bättre läkemedelsanvändning
Den nationella läkemedelsstrategin 2011 2018 Bred samverkan för bättre läkemedelsanvändning Innehåll Förord...3 Den nationella läkemedelsstrategin...4 Organisation...5 Sammanfattning av aktiviteter inom
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin CBL-kansliet Dnr: 1.1.2-2016-080872 Datum: 2016-12-05 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 4 Redovisning av uppdraget...
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket 2011-12-13 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:
Uppföljningsrapport 2017 Nationella läkemedelsstrategin
Uppföljningsrapport 2017 Nationella läkemedelsstrategin Innehåll Förord 3 1. Sammanfattning 4 2. Inledning 6 3. Bakgrund 7 4. Rapporterade aktiviteter i 9 Handlingsplan NLS 2011 2016 5. Uppföljning av
Indikator: Antibiotikarecept per 1000 invånare
Beskrivning läkemedelsindikatorer Dokumentversion 2014-03-07 Uppföljning av nationella läkemedelsstrategin på mål- och insatsnivå Indikator: Antibiotikarecept per 1000 invånare 1. Bakgrund I samordningsuppdraget
Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Nationella läkemedelsstrategin. Avrapportering: Förberedande aktivitet - Svensk pilotstudie av digitala bipacksedlar (epilot)
Nationella läkemedelsstrategin Avrapportering: Förberedande aktivitet - Svensk pilotstudie av digitala bipacksedlar (epilot) - 2019-01-29 Avrapportering av förberedande aktivitet i NLS handlingsplan 2018
Uppdraget ska omfatta följande insatser för att nå etappmålet:
Regeringsbeslut I:3 2014-04-16 S2014/3530/FS (delvis) Socialdepartementet Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala Uppdrag om fördjupad analys av olika handlingsalternativ för att nå etappmålet om miljöhänsyn
Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015
Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Centrum för bättre läkemedelsanvändning Dnr: 1.1.2-2018-091147 Datum: 2018-11-29 Innehåll Sammanfattning... 3 Organisation
Regional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi
Regional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi 2017-2020 FÖR EN ÄNNU BÄTTRE LÄKEMEDELSANVÄNDNING 1 1. Effektiv och säker läkemedelsanvändning Övergripande mål enligt Region Skånes Läkemedelsstrategi
VÄLKOMNA. CBL-rådsmöte 11 mars
VÄLKOMNA CBL-rådsmöte 11 mars Rådet för bättre läkemedelsanvändning (CBL-rådet) Apotekarsocieteten e-hälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten Föreningen Generiska Läkemedel Handikappförbunden IVO Karolinska
Nationell läkemedelsstrategi
Nationell läkemedelsstrategi Produktion: Blomquist Annonsbyrå Tryck: xxxxxx, 2011 Foto: Ester Sorri Artikelnummer: S2011.029 Förord Målen för hälso- och sjukvården utgår från att patienten ska ges ett
Statlig styrning med kunskap
Statlig styrning med kunskap hur är det tänkt? BUP-kongress i Uppsala Barbro Thurfjell medicinskt sakkunnig, barn- och ungdomspsykiatri Agenda Socialstyrelsens roll Vad är styrning med kunskap? Rådet och
Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen
Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning
Frågor och svar om NT-rådet
Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Rådet för styrning med kunskap är: Samordnad Vi uppfattas & uppträder samordnat Rådet Huvudmannagruppen
Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund
Nationell läkemedelsstrategi
Nationell läkemedelsstrategi Handlingsplan 2013 Produktion: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2012 Foto: Johnér Bildbyrå Artikelnummer: S2012.012 Förord Regeringen och Sveriges kommuner
Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017
LS2017-0070 Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2017-01-25 Enheten för kunskapsstöd Agneta Eklund Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017 Läkemedelskommittén verkar på uppdrag av regionstyrelsen. Läkemedelsteamet
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin CBL-kansliet Dnr: 1.1.2-2017-078745 Datum: 2017-11-27 Innehåll Sammanfattning...3 Uppföljningsrapport NLS...3 Revideringsprocess
Läkemedelsrester i vatten
Läkemedelsrester i vatten 2015-01-20 Seminarium Ann-Marie Camper Koordinator Marinbiolog o. EMBA Vad är Skånes Hav o Vatten? Funktion finansierad av Region Skåne i samarbete med Simrishamns kommun Koordinator
Pris, tillgång och service - fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden HSU 2013-01-23
- fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden HSU 2013-01-23 Innehåll Läkemedels- och apoteksutredningen Regionens beredningsprocess Utredningens förslag Förslag till synpunkter från Västra
Handlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning
1 (6) Miranda Fredriksson 2011-12-05 LK/111831 Tove Tevell Handlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning Inledning Denna handlingsplan har utarbetats
Utredningen av finansiering, subvention och prissättning av läkemedel
Utredningen av finansiering, subvention och prissättning av läkemedel Agneta Karlsson (S), statssekreterare, Socialdepartementet Socialdepartementet 1 Agenda Vilka utmaningar finns med dagens system? Vad
Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012
Generisk förskrivning IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012 Bakgrund 2006 LV tog i sin rapport inte ställning till om generisk förskrivning borde genomföras. Om, föreslogs ett
Läkemedel i Skåne 2017 den 9 mars Nationell läkemedelslista. Maarten Sengers Kansliråd Socialdepartementet. Socialdepartementet
Läkemedel i Skåne 2017 den 9 mars 2017 Nationell läkemedelslista Maarten Sengers Kansliråd 1 Kort om nuläget Ett förslag på en nationell läkemedelslista publicerades den 23 december i form av en departementspromemoria
Omvärldsbevakning läkemedel 2017
Omvärldsbevakning läkemedel 2017 600 000 000 Kostnadsutveckling 2012-2017 Region Jämtland Härjedalen (prognos 2017 utifrån utfall aug-17) 500 000 000 400 000 000 300 000 000 200 000 000 100 000 000 0 2012
Ds 2016:44 Nationell läkemedelslista
Remiss 2017-01-10 S2017/00117/FS Socialdepartementet Ds 2016:44 Nationell läkemedelslista Remissinstanser 1 Riksdagens ombudsmän (JO) 2 Riksrevisionen 3 Justitiekanslern (JK) 4 Förvaltningsrätten i Stockholm
Läkemedel - trender och utmaningar
Läkemedel - trender och utmaningar Landstingsfullmäktige utbildning 16 april 2015 Anders Bergström Läkemedelschef anders.bergstrom@nll.se Läkemedel Förebygga Bota Kompensera Lindra Läkemedel och lagstiftningen
UTVECKLAD UPPFÖLJNING
UTVECKLAD UPPFÖLJNING Varför det behövs utökade uppföljningsmöjligheter Utveckling av den värdebaserade prissättningen, bland annat genom en mer dynamisk prissättning, kräver en god möjlighet till uppföljning
Remiss av betänkande SOU 2017:76 Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel
Remiss 2017-10-30 S2017/05519/FS Socialdepartementet Remiss av betänkande SOU 2017:76 Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel Remissinstanser 1 Kammarrätten i Stockholm 2 Förvaltningsrätten i Stockholm
Nationellt arbete och pågående projekt - upphandling/förhandling
Nationellt arbete och pågående projekt - upphandling/förhandling Micke Svensson Delprojektledare Elis delprojekt Förhandling Biträdande projektledare Otis ordnat införande i samverkan Innehåll Elis Otis
Nationell läkemedelsstrategi
Nationell läkemedelsstrategi Handlingsplan 2014 Produktion: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Elanders Foto: Johnér Artikelnummer: S2014.003 Förord Läkemedel är en integrerad del av hälso- och sjukvården. De
7. Strategi för vem? Organisation...16
Nationella läkemedelsstrategin 2016 2018 Innehåll Nationell läkemedelsstrategi för bättre läkemedelsanvändning... 3 Varför en nationell läkemedelsstrategi?...4 Vad har den nationella läkemedelsstrategin
Apotekarsocietetens remissvar avseende SOU 2017:15 Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden Dnr S2017/01576/FS
Stockholm 2017-07-05 Till Socialdepartementet Apotekarsocietetens remissvar avseende SOU 2017:15 Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden Dnr S2017/01576/FS Apotekarsocieteten är en ideell förening med
Remiss av delbetänkande SOU 2017:87 Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel en balansakt
Remiss 2017-11-22 S2017/06371/FS Socialdepartementet Remiss av delbetänkande SOU 2017:87 Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel en balansakt Remissinstanser 1 Riksdagens ombudsmän (JO)
Svar på remiss av slutbetänkande SOU 2018:89 Tydligare ansvar och regler för läkemedel
1 (6) Tjänsteställe, handläggare Staben Hälso- och sjukvård, Lennart Frommegård Datum 2019-04-25 Dnr: 19RS1972 Externt diarienummer S2019/00100/FS s.remissvar@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:16 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:10 av Dag Larsson och Inger Ros (s) om förbättrade möjligheter för patienter att få del av nya läkemedel Föredragande landstingsråd:
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om nationell läkemedelslista Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 28 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 E-hälsomyndigheten
Handlingsplan 2017 inom Nationella läkemedelsstrategin
Handlingsplan 2017 inom Nationella läkemedelsstrategin Innehåll Förord...3 Inledning, vision och mål...4 Inledning...4 Vision...4 Mål...4 Läkemedelsstrategins tre perspektiv...5 Strategiska områden...6
Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015
Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Yttrande över Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte Dnr
Vår beteckning Dnr 821/2015 Stockholm 2015-03-27 Registrator Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala Yttrande över Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte Dnr 1.1-2014-06-04-105666
Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna
YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutrapport
Yttrande över Läkemedelsverkets rapport: Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte Dnr. S2011/8290/FS
Datum Vår beteckning 2015-10-19 Dnr. 2209/2015 s.registrator@regeringskansliet.se s.fs.@regeringskansliet.se Yttrande över Läkemedelsverkets rapport: Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt
Utveckling av den värdebaserade prissättningen
Utveckling av den värdebaserade prissättningen BAKGRUND TILL ÖKAD SAMVERKAN OCH SAMVERKANSAKTIVITETER KORTFATTAT PRESENTATIONSMATERIAL MARS 2017 Detta är ett kortfattat presentationsmaterial för djupare
Handlingsplan 2017 inom Nationella läkemedelsstrategin
Handlingsplan 2017 inom Nationella läkemedelsstrategin Innehåll Förord Förord...3 Inledning, vision och mål...4 Inledning...4 Vision...4 Mål...4 Läkemedelsstrategins tre perspektiv...5 Strategiska områden...6
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten
Äldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län
Äldre och läkemedel Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022 Innehåll Äldre och läkemedel... 0 Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022... 0 Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Målgrupp...
Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting
Patientsäkerhet Samverkan mellan kommun och landsting 2011-11-21 Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Nollvision avseende undvikbara vårdskador Patientsäkerhetsmiljarden 2011-2014 Målsättning att
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Läkemedelskommittén 1 5
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Läkemedelskommittén 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Anna Skrinning Apotekare Susanne Carlsson Tf Ordförande
Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning
Läkemedel och miljö 2016-2020 efter MistraPharma. Förslag från MistraPharmas styrelse 2015-09-22
Läkemedel och miljö 2016-2020 efter MistraPharma Förslag från MistraPharmas styrelse 2015-09-22 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Inledning... 3 3. MistraPharma... 4 3.1. Viktigaste resultat hittills...
Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden
Katrin Boström, Annika Friberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-01
Missbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!?
Missbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!? Mikael Hoffmann Stiftelsen NEPI (copyrightskyddade bilder ej friköpta för webpublicering borttagna) 1 Kronologisk ålder Biologisk ålder
ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel
ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel Om ehälsomyndigheten Inrättades 2014 Myndighet under Socialdepartementet Styrs av en instruktion som beskriver styrning, organisation och vilka uppgifter
Remiss av slutbetänkande SOU 2018:53 Översyn av maskinell dos, extempore, prövningsläkemedel m.m.
Remiss 2018-08-24 S2018/03762/FS Socialdepartementet Remiss av slutbetänkande SOU 2018:53 Översyn av maskinell dos, extempore, prövningsläkemedel m.m. Remissinstanser ApoEx AB Apotea AB Apotek Hjärtat
2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering
1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar
Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre
1(6) 2019-06-12 HSN/568/2019 Karin Lindgren Läkemedelsenheten, Hälso- och sjukvårdspolitiska avd Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre Övergripande kommentarer Hälso- och sjukvårdsnämnden delar
Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4
ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret
Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden, SOU 2017:15
202 YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se
Kort om Socialstyrelsen
Kort om Socialstyrelsen Socialstyrelsen arbetar för att du ska få tillgång till en god vård och omsorg Det ska inte spela någon roll vem du är eller var du bor i Sverige alla ska ha tillgång till en god
Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister utan vårdavtal som ersätts enligt nationella taxan
HSN 2009-12-01 P 4 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-10-27 HSN 0910-1369 Handläggare: Nils Edsmalm Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister
Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och SKL:s styrelse.
Protokoll II:6 vid regeringssammanträde 2011-06-16 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om insatser för att samordna vård och omsorg om de mest sjuka äldre 1 bilaga
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:61 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:29 av Dag Larsson (s) om producentoberoende tester av läkemedel Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionären
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Regeringsbeslut I:4 2012-06-14 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Regeringens beslut Regeringen uppdrar
Anders Jakobsson, Socialstyrelsen Geriatriskt Forum 2013-09-13
Utveckling av Webbutbildning för att stärka kompetensen hos AT-läkare om läkemedelsbehandling av äldre Anders Jakobsson, Socialstyrelsen Geriatriskt Forum 2013-09-13 Nationell Läkemedelsstrategi Rätt läkemedelsanvändning
Generiskt utbyte samhälls- och patientperspektivet. Anna Montgomery, Farm Dr, medicinsk utredare LMA-dagarna 2018
Generiskt utbyte samhälls- och patientperspektivet Anna Montgomery, Farm Dr, medicinsk utredare LMA-dagarna 2018 Stort tack för alla frågor! Svaren på de vanligaste frågorna kommer att publiceras i en
Sammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519
2019-03-14 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Sammanställning av öppna jämförelser 2018 - Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519 Bakgrund Varje år presenterar Socialstyrelsen
Yttrande över Nationell Läkemedelslista (Ds 2016:44)
Datum Diarienummer 1 (5) 2017-04-04 00059/2017 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Socialdepartementet socialdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över Nationell Läkemedelslista (Ds
Uppföljning målområde läkemedel 2017
Miljöavdelningen, Koncernkontoret Västra Götalandsregionen 2018-04-05 Uppföljning målområde läkemedel 2017 Mål i miljöplan 2017-2020 Utfall 2016 Utfall 2017 Trend Andel av leverantörer med avtal där miljökrav
Utbyte av läkemedel. Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV
Utbyte av läkemedel Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV Innehåll Första timmen: Läkemedelsverket (LV) Andra timmen: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) TLV:s uppdrag, organisation och
Svar på remiss av slutbetänkande SOU 2018:89 Tydligare ansvar och regler för läkemedel
Central Förvaltning Datum 2019-04-18 Sida 1 (5) Hälso- och sjukvårdsenheten Dnr RD19/00743 Läkemedelsavdelning s.remissvar@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Svar på remiss av slutbetänkande
Metoder för övervakning och återkoppling av antibiotikaförskrivning
Metoder för övervakning och återkoppling av antibiotikaförskrivning Annika Hahlin, apotekare, Strama SLL Sidan 1 Viktigt med återkoppling av förskrivning! För att enheter ska kunna förbättra sin antibiotikaförskrivning
God apotekssed i Sverige (GPP)
! sidan 1 av 7 God apotekssed i Sverige (GPP) Oktober 2011 Introduktion All apoteksverksamhet ska bedrivas med god kvalitet. Good Pharmacy Practice, GPP, ger internationella riktlinjer för apotekens kvalitetsarbete.
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Instruktion för Region Stockholms läkemedelskommitté
1. Region Stockholms utgör regionens enligt lagen (1996:1157) om er. Region Stockholms utgör, tillsammans med Region Gotlands, Samverkansgrupp läkemedel och medicinteknik i sjukvårdsregion Stockholm-Gotlands
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Yttrande över delbetänkandet Pris, tillgång och service,
Ärende 6 HSS 2013-02-25 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Regionkontoret Datum Diarienummer 2013-01-29 HSS120119 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande över delbetänkandet Pris, tillgång och service, fortsatt utveckling
Yttrande över betänkande Ersättning vid läkemdelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna, SOU 2013:23
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Magnus Thyberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-08 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 8 1 (6) HSN 1306-0678 Yttrande över betänkande Ersättning vid läkemdelsskador
Mål för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens
Bilaga 1 2009-04-14 Handlingsplan för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens läkemedelsanvändning Vision Västra Götalandsregionen skall, utan att påverka patientnyttan, minimera miljöbelastningen
Revidering Handlingsplan 2015
Nationella Läkemedelsstrategin Revidering Handlingsplan 2015 Inkomna omvärldsanalyser och synpunkter från CBL-rådets medlemmar Sammanställt av CBL-kansliet augusti 2014 2 Förord CBL-kansliet Augusti 2014
Nationella läkemedelsstrategin. Möte Perspektivgrupper NLS 24 oktober 2016
Nationella läkemedelsstrategin Möte Perspektivgrupper NLS 24 oktober 2016 Välkomna! Agenda 24/10 Inledning och bakgrund NLS Summering Omvärldsanalys NLS Revideringsarbete NLS inför 2017 Uppföljningsarbete
Yttrande över Departementspromemoria Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel DS 2017:29
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Magnus Thyberg TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-10-24 1 (3) Yttrande över Departementspromemoria Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel
Du har nu öppnat en presentation som innehåller:
Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande
Initiativ för minskad miljöpåverkan från läkemedel 2014-05-08. Alicja Andersson, Läkemedelsverket
Initiativ för minskad miljöpåverkan från läkemedel 2014-05-08 Alicja Andersson, Läkemedelsverket 1 LV: en statlig myndighet under Socialdepartementet Läkemedelsverkets uppgift är att främja folk- och djurhälsan.
Region Skånes läkemedelsstrategi FÖR EN ÄNNU BÄTTRE LÄKEMEDELSANVÄNDNING
Region Skånes läkemedelsstrategi 2017 2020 FÖR EN ÄNNU BÄTTRE LÄKEMEDELSANVÄNDNING INNEHÅLL 1. Region Skånes läkemedelsstrategi för en ännu bättre läkemedelsanvändning 2017 2020... 3 2. Varför en regional
4 Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den enskilde motsätter sig behandlingen.
Lag (1996:1156) om receptregister SFS nr: 1996:1156 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1996-11-28 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1021 Inledande bestämmelser 1 För de ändamål som anges i 6 får
Pensionärsrådet. Vänersborg 2 november Peter Amundin
Pensionärsrådet Vänersborg 2 november 2018 Peter Amundin Fråga från PRO: Vad vi har erfarit, är överförskrivning av läkemedel en viktig fråga för individen. Det är svårt att förändra situationen för individen,
Funktionsrätt Sverige
Funktionsrätt Sverige Dnr.nr: 52017/01576/FS Sundbyberg 2017-06-30 Vår referens: Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden
Patientsäkerhetsöverenskommelsen
Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2014 PPM VRI 2008-2014 PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI 2008-2014 Somatisk slutenvård, OBSplatser och vuxenspsykiatri 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 NLL
Ett mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen
Ett mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen Anna-Lena Nilsson civilingenjör, projektledare anna-lena.nilsson@lnu.se Tora Hammar doktorand, farmaceut tora.hammar@lnu.se ehälsoinstitutet,
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2016 Öppenvård och sjukhus
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 216 Öppenvård och sjukhus 14 Uthämtade antibiotikarecept per 1 invånare och år för olika åldersgrupper i Sverige 12 Recept / 1 invånare och år 1