Koncernkontoret Avd. Hälso- och sjukvårdsstyrning Anna Stålhammar. Datum

Koncernkontoret Avd. Hälso- och sjukvårdsstyrning Anna Stålhammar Datum 2016-05-17 Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande Utifrån regionstyrelsens planeringsdirektiv med prel. budgetram inför verksamhetsplan och budget 2017 med plan för åren 2018 till 2019

Regional utvecklingsstrategi för Skåne Region Skåne har under 2014 fattat beslut om en strategi för länets regionala tillväxtarbete, Det öppna Skåne 2030. Ladda ner och läs Regional utvecklingsstrategi här. Region Skåne har ett ansvar avseende regional utveckling enligt lag och ska inom detta uppdrag driva arbetet med utvecklingsstrategin. För RUS genomförande krävs ett brett ägarskap med många ambassadörer som lever och andas det öppna Skåne. Prioriterade ställningstaganden i RUS 2030 Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara globalt attraktivt Vad innebär detta för nämndens ansvarsområde/verksamhet? Regionala utvecklingsstrategin utgör grunden för Hälso- och sjukvårdsnämndens utvecklingslinjer för att möta dagens och morgondagens behov och förväntningar på vårdtjänster. Hög kvalitet, direkt tillgång, valfrihet, snabb service, skräddarsydda tjänster, flexibla lösningar samt ett brett och varierat utbud är krav och förväntningar som Skåne måste leva upp till. Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att arbeta med utveckling av följande områden samt områden som beskrivs under kapitlet Region Skånes strategiska mål för att medverka till att målen i den i Regionala utvecklingsstrategin uppnås. Ökad samverkan med patienter, närstående, medborgare och idéburen sektor för att möta patienternas behov och förväntningar på vården Fortsatt utveckla hälsofrämjande åtgärder och medverka i utvecklingen av ny teknik och nytt kunnande där patienten involveras och efter egen förmåga ges möjlighet att bidar till sin egen hälsa Utveckling av personcentrerad vård, där varje individ efter egen förmåga ska vara den viktigaste medaktören, skapar förutsättningar för att patienten bättre kan bidra till sin egen hälsa Arbeta för minskade skillnader i hälsa genom att erbjuda alla en vård på lika villkor anpassat efter individuella behov och förutsättningar Öka den kliniska forskningen och därmed forskning som resulterar i förbättrat medicinskt resultat för patienten samt forskning som resulterar i en kommersiell produkt eller tjänst Skapa förutsättningar för förbättringsarbete och reell kvalitetsförbättring; Strategi 2016-2020 Minimera onödig läkemedelsdestruktion med stöd av regional handlingsplan för läkemedel och miljö och minska användning av hälso- och miljöfarliga kemikalier med hjälp av kemikalieutbytesplanen Öka patientens reella inflytande genom att tydligt kommunicera vårdutbud och resultat samt att göra patienten till medaktör vid såväl vård och behandling som vid utveckling av nya och bättre anpassade välfärdstjänster Mer vård och hälsofrämjande insatser ska i större omfattning erbjudas i hemmen. Det nya hälsooch sjukvårdsavtalet med Skånes kommuner träder i kraft september 2016 och under 2017 ska vården i hemmiljö stärkas Kulturnämnden utvecklar samarbetet med Hälso- och sjukvårdsnämnden utifrån gemensamt beslutad strategi och handlingsplan

Särskild frågeställning till regionala utvecklingsnämnden Hur ska nämnden arbeta/utveckla arbetet för att öka sysselsättningen i Skåne? Skriv här

Region Skånes vision och strategiska mål Inför verksamhetsplan och budget 2017 har Region Skånes nuvarande strategikarta och mål reviderats i syfte att förenkla och tydliggöra målstyrningen, med sikte mot visionen. Nämndernas yttranden utgör viktiga inspel till styrelsens fortsatta arbete med revideringar. Region Skånes löfte till medborgarna Region Skåne finns till för dig som bor och verkar i Skåne. Vår verksamhet bygger på hög service och hållbar utveckling. Vi arbetar för en välfungerande sjukvård och kollektivtrafik, en innovativ regional utveckling och ett rikt kulturliv. Alla nämnder har i uppdrag, enligt reglementet, att arbeta med att utveckla medborgarkontakterna genom olika former av medborgardialog. Hur ska nämnden utveckla detta arbete under 2017? Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård (PPT) kommer att genomföra medborgardialog inom psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att genomföra medborgardialoger genom uppsökande verksamhet, exempelvis vid Malmö-festivalen. Strategiska mål Nämnden ska nedan, och med beaktande av de ekonomiska förutsättningar och föreslagna regionbidrag som beskrivs i direktivets Ekonomiska avsnitt, riskbedöma (enligt given riskbedömningsmodell, se längst bak i mallen) och beskriva det egna arbetet utifrån Region Skånes övergripande strategiska mål. Serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet Inom ramen för nämndens ansvarsområde innebär ovan strategiska mål en nedbrytning i följande delmål: Hälso-och sjukvården i Region Skåne ska vara personcentrerad, jämlik, säker, hälsoinriktad, tillgänglig, kunskapsbaserad och effektiv. Vårdområden i fokus under denna budgetperiod, och som inkluderas i statliga satsningar, är cancervård, psykiatri samt förlossningsvård och kvinnors hälsa. Personcentrerad vård Personcentrerad vård innebär att personen sätts framför sin sjukdom och att vården utgår från patientens upplevelse, resurser och behov. Det innebär partnerskap mellan patienten/närstående och professionell vårdgivare. Verksamheterna ska fortsatt arbeta med att tillämpa patientlagen så att målen uppnås om att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Bemötande, information, kommunikation och service ska ges utifrån människors lika värde, individuella förutsättningar och behov. Det ska finnas utrymme för olikheter, att människor har olika bakgrund eller

kultur, och i varje enskilt möte ska vården visa intresse och förståelse för patientens totala livssituation. Patienter, närstående och medborgare ska ses som självklara aktörer i vården och ska i större utsträckning involveras i sin egen vård såväl som i förbättringsarbete och utveckling av exempelvis patientprocesser, tillgänglighet och nya sjukvårdsbyggnader. Den enskilde patienten, och närstående, ska uppleva att vården är sammanhållen och enkel samt känna sig delaktig i, och ha tillit till, de beslut som tas. Kontinuiteten och koordinering av patientens väg i vården behöver förbättras. Såväl inom öppenvård som slutenvård ska omhändertagandet av äldre och sköra patienter ske med multiprofessionella team som ser till individens hela livssituation. Kompetens inom geriatrik ska stärkas. Vid behov av inläggning på sjukhus ska sköra och multisjuka äldre i ökad omfattning få vård direkt på avdelning med särskilda resurser för detta. Kroniskt sjuka ska genom kommunavtalet och ny teknik tillgängliggöras en bättre livssituation, tillgängligare vårdkontakter och minska risken för försämrad hälsa och akut ohälsa För att vården i hemmiljön ska vara trygg och säker behövs fortsatt utveckling av samarbetet med kommunen, förstärkning av läkarstödet och nutritionskompetens samt utveckling av mobil teknisk utrustning och distansmonitorering. Hälso- och sjukvården behöver förutsättningar som är kända och hållbara över tid och har fokus på hur kvalitet och resultat uppnås för patienterna. Samtidigt behövs också nya och innovativa arbetssätt att lösa uppgifterna på. Tillgång till och användningen av e-tjänster ska vara ett självklart verktyg för att uppnå personcentrerad vård. Uppföljningsindikatorer, med patienternas egna rapporterade upplevelser och resultat av vården, ska utvecklas. Patienternas helhetsintryck av vården ska vara högt. I uppföljning av helhetsintrycket, i Nationella Patientenkäten, samlas alla de komponenter som patienterna värdesätter. Höga värden på helhetsintryck skapar förtroende för hälso- och sjukvårdssystemet vilket är en förutsättning för att högt förtroende i resten av befolkningen. Patientens förtroende ska öka genom att tillgänglighet, information, bemötande och delaktighet förbättras. Jämlik hälso- och sjukvård Region Skånes arbete för en jämlik vård tar sin utgångspunkt i Strategi för jämlik vård 2016-2018. Omotiverade skillnader i hälso- och sjukvården ska identifieras och med riktade insatser minska. Hälsan varierar mellan olika samhällsgrupper. En jämlik vård förutsätter att vården ser olikheterna mellan individer och deras olika behov, förväntningar samt förmågor, och bemöter alla individer på ett respektfullt och jämställt sätt. Då förutsättningar och behov skiljer sig mellan individer behöver vårdens utbud och innehåll anpassas för att ge jämlika resultat och upplevelser. Läkemedelsförskrivningen ska ske utifrån patientens individuella sjukdom/sjukdomar och behov. Medvetenheten om könsbetingad ojämställdhet avseende läkemedelsförskrivningen ska öka. Hälsofrämjande och förebyggande arbete bidrar till ökad jämlikhet i hälsa och den inriktningen ska fortsätta. För ökad jämlik och likvärdig vård krävs att ytterligare regionala vårdprogram och riktlinjer tas fram, implementeras och följs upp. Indikatorer som mäter patientnyttan och medicinsk kvalitet ska fortsätta att utvecklas och uppföljningen av vården ska i större utsträckning belysa eventuella omotiverade skillnader. Inom tandvården är munhälsan generellt god men ojämlikt fördelad. Särskilt fokus behöver läggas på att minska den ojämlika tandhälsan hos barn, ungdomar, personer med fysiska och/eller psykiska funktionsnedsättningar och äldre. Hälso- och sjukvården kan också t ex genom att utveckla kunskapen om att upphandla sociala innovationer, bidra till en ökad jämlikhet i hälsa. För att minska ohälsan hos barn och ungdomar ska alla verksamheter i Region Skåne arbeta i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (FN). Hälso- och sjukvården ska tidigt upptäcka problem och

ge rätt insatser på rätt vårdnivå till barn och ungdom För att stärka medborgarnas delaktighet och minska utanförskapet har Region Skåne en överenskommelse om samverkan med den idéburna sektorn i Skåne, Idéburet Offentligt Partnerskap, (IOP). I nuläget finns tio IOP-avtal med åtta organisationer. Säker hälso- och sjukvård Patientsäkerhet är högsta prioritet inom Region Skåne och nollvision gäller avseende vårdskador. En god arbetsmiljö och en god patientsäkerhetskultur är en förutsättning för att kunna erbjuda en säker vård. Genom nationella satsningar och mätningar har kunskapen om förekomsten av skador blivit allt större och förbättringsarbetet kan därmed riktas. Patientsäkerhetskulturen mäts genom enkäter och resultatet ger kunskap om medarbetarnas uppfattning om faktorer av betydelse för patientsäkerheten. Dessa resultat, tillsammans med andra informationsunderlag, är en viktig information för att kunna bedriva förbättringsarbete som på sikt leder till att minimera riskerna för undvikbara skador i vården. Senaste mätningen i Region Skåne våren 2014 vilket innebär att en uppföljande mätning bör göras 2017/2018. För att ge extra kraft i förbättringsarbetet och utveckla nya och bättre arbetsmetoder ska patienten och närstående ses som viktiga aktörer och bör i större utsträckning involveras i det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Detta kan bland annat göras genom att ta tillvara patienter och närståendes erfarenheter, klagomål och synpunkter på vården. Viktiga områden att fokusera på är exempelvis att förebygga läkemedelsrelaterade problem, vårdrelaterade infektioner, trycksår, fallolyckor, undernäring och ohälsa i munnen. Resistensutvecklingen för antibiotika måste avstanna. Detta innebär att Stramas 10 punktsprogram för minskad antibiotikaresistens ska vara ledande inom all hälso- och sjukvård, och regionala rekommendationer avseende förskrivning av antibiotika ska följas. Sjukvården kommer också att ställas inför stora utmaningar för att skapa och erbjuda en säker vård till en ökad befolkning från olika kulturer. De ekonomiska förutsättningarna behöver inkludera utveckling och implementering av nya arbetssätt för att skapa en säker vård med hög kvalitet i samarbete mellan den kommunala vård- och omsorgsverksamheten under kommande planperiod. Strategin för förbättringsarbete i Region Skåne 2016-2020, som beslutades av styrelsen december 2015, omfattar flera av ovanstående beskrivna fokusområden. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård En hälsoinriktad hälso- och sjukvård avser samlade insatser som bidrar till bättre hälsa, för den enskilde och för befolkningen, när det gäller minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. Av hälso- och sjukvårdens olika verksamheter har primärvården, med bland annat barnavårdscentraler, ungdomsmottagningar och barnmorskemottagningar, en stor kontaktyta mot de skånska medborgarna, så har även tandvården. Via dessa arenor bör hälsoinriktade insatser ske för att möjliggöra för medborgarna att göra medvetna val utifrån sin hälsa, samt att få stöd om de har behov av och vilja att förändra sitt beteende för att förbättra sin hälsa och förhindra sjukdom. Även när sjukdom är ett faktum har hälso- och sjukvården en betydande roll för att främja hälsan hos patienterna. För många av de kroniska sjukdomarna är levnadsvanorna en stor bidragande faktor i form av tobaksbruk, hög alkoholkonsumtion, låg fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor, dåliga sömnvanor och stress. I Sverige har andelen personer med fetma generellt ökat i befolkningen men även bland barn. I Skåne finns en hög grad andel personer med diabetes och som har genomgått en stroke som fortsätter att röka och andelen personer med diabetes som är fysisk inaktiva och har fetma är också högre än det svenska genomsnittet enligt öppna jämförelser.

Tillgänglig hälso- och sjukvård Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården är ett prioriterat område. Ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som behövs för diagnostik, behandling och rehabilitering. Utveckling för bättre tillgänglighet ska fortgå med fokus på medicinska indikationer där nationella och regionala vårdprogram och riktlinjer ska följas. Ökat fokus även på rutiner för en säker och effektiv remisshantering, rutiner för väntande patienter så att beslut fattas vid rätt tillfälle i syfte att ge patienten rätt förväntningar samt utveckling av processer och strukturer för hur vården bedrivs. Strukturförändring kan exempelvis vara förflyttning från sluten till öppen vård. Utveckling av uppföljning är centralt. Patienterna ska informeras för att få rätt förutsättningar att välja vårdgivare och ska vid behov hjälpas vidare för att få vård inom vårdgarantins tidsramar. Vårdens tjänster ska alltmer utformas ur patienters perspektiv. Patienternas samlade vårdbehov utgör grunden för vårdens dimensionering och struktur. Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre personer medför ökat behov av såväl vårdplatser som läkarstöd till hemsjukvården. De stora framstegen i behandlingar av kroniska sjukdomar har lett till att allt fler överlever sin sjukdom men också lever en längre tid med sjukdom. Detta leder till att fler personer behöver uppföljning och behandlingar livet ut. Öppna vårdformer ska erbjudas i ökad utsträckning och vårdcentralen ska vara medborgarens naturliga förstahandsval. Tillgänglighet har emellertid många dimensioner och ska därför ses ur ett brett perspektiv. Införandet av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården är ett sätt att förbättra tillgängligheten. Fler digitala lösningar, till patienter som kan och önskar ansvara för mer vård själva, behöver utvecklas. Det leder såväl till större autonomi som till ökad upplevd tillgänglighet. Då det samtidigt frigör resurser ökar tillgängligheten för patienter som behöver vårdens insatser. Information om vårdens utbud som är informativ, lätt att hitta och möjlig att förstå bidrar också till ökad tillgänglighet och mindre administration genom att patienten kan remitteras rätt från början. Vården behöver utvecklas för att förbättra tillgängligheten och omhändertagandet för personer med varaktig funktionsnedsättning. Äldres hälsa, med inrättande av äldrevårdscentral, förstärkning av läkarstöd till kommunal hemsjukvård och anpassad vård för äldre inom slutenvården med ökade möjligheter till direktinläggningar dygnet runt, är väsentliga åtgärder för att kunna erbjuda en tillgänglig och god vård till de mest sköra äldre. Tydlig information ska finnas om vilka val av vård och behandlingsalternativ som är möjliga, var och vilken vård som erbjuds samt förväntad väntetid och till vilka resultat. Informationen ska vara anpassad till patientens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Det gäller även när Region Skåne stimulerar och driver utveckling av e-tjänster, exempelvis utvecklingen av 1177 Vårdguidens e-tjänster, tillgängligheten till kvalitetssäkrade och eventuellt motivationshöjande appar eller interaktivitet i de digitala tjänsterna. Verksamheterna ska vara lyhörda, nyfikna och mottagliga, för vad som sker utanför de traditionella strukturerna för hälso- och sjukvård, samt erfarenheterna därifrån. Antalet asylsökande till Skåne ökade kraftigt under 2015 och demografin kommer att påverkas även om det idag är oklart hur många som får stanna. Även arbetskraftsinvandring, studerande, anhöriginvandring och papperslösa har ökat. Den snabba befolkningsutvecklingen leder till att nya behov av hälso- och sjukvård samt tandvård kommer att uppstå inom framför allt ortopedi, gynekologi, barnmedicin, psykiatri och tandvård. Kunskapsbaserad vård Kunskapsstyrning innebär att beslut ska utgå från bästa tillgängliga kunskap. Det gäller såväl om det handlar om enskilda patientmöten som investeringar eller organisatoriska förändringar. Det är viktigt att stimulera och skapa förutsättningar för att ny kunskap kan inhämtas, utvecklas och användas. Det ska finnas en transparent prioriteringsprocess som tar hänsyn till nytta, behov, etik och kostnadseffektivitet. Nya metoder och behandlingar ska införas på ett ordnat sätt och rutiner samt behandlingar som inte är

värdeskapande ska avvecklas. Vårdprogram och riktlinjer är en väsentlig grund för jämlik och kunskapsbaserad vård. Implementering och uppföljning ska säkras så att vårdprogram och riktlinjer efterlevs och får genomslag för den enskilde patienten. Nationella kvalitetsregister är en viktig källa vid uppföljning av medicinsk kvalitet. Hög täckningsgrad i kvalitetsregistren ska prioriteras. Enklare hantering med mer automatiserad it, bättre beslutstöd och uppföljning behöver utvecklas. Den snabba utvecklingen av medicinska teknologier och behandlingar möjliggör att allt fler sjukdomar och funktionsnedsättningar kan upptäckas och behandlas vilket leder till ökad patientnytta och patienttillfredsställelse. Detta innebär förväntningar på hälso- och sjukvården att introducera och tillgängliggöra nya avancerade tekniker inom diagnostisk och behandling. Stamcellsforskning, genteknik, transplantationsverksamhet och bilddiagnostik är några områden. Inom läkemedelsområdet utvecklas kontinuerligt nya och effektiva läkemedel. Gemensamt för alla områden är att ofta, särskilt initialt, ökar kostnaderna vilket medför vikten av att kontinuerligt värdera varje ny teknik och nytt läkemedel utifrån patientnyttan. Utveckling av nya effektiva läkemedel i kombination med förbättrade diagnostikmöjligheter ska ses som en investering, inte bara för hälsa, utan också för god social och ekonomisk utveckling. Nya nationella medicinska riktlinjer och vårdprogram ger bättre förutsättningar för patienterna men kan också innebära ökade kostnader, exempelvis för vård av mycket för tidigt födda barn, cancerläkemedel och läkemedel för Hepatit C. Arbetet för en rationell läkemedelsanvändning fortsätter, och en ny läkemedelsstrategi för Region Skåne ska finnas 2017. I september 2017 träder nya avtal för läkemedelsförsörjningen i kraft. Dessa möjliggör en utveckling mot högre kvalitet och effektivitet. Effektiv hälso- och sjukvård Ett långsiktigt systematiskt arbete med ständiga förbättringar ska bedrivas. Handlingsplan Strategi för förbättringsarbete i Region Skåne syftar till att förbättra tillgängligheten, patientsäkerheten, omvårdnaden och den medicinska kvaliteten. Detta förväntas leda till en mer effektiv vård. Under 2017 ska planen implementeras i samtliga verksamheter. Produktiviteten ska öka. Fokus ska ligga på att öka den kvalitativa produktiviteten, effektiviteten, som fokuserar på nyttan mer än kvantiteten. Kvalitetsbristkostnader, exempelvis i form av vårdskador, har förutom ett onödigt lidande för patienten även en negativ påverkan på produktiviteten; dels i form av ökade kostnader och dels för att resurser måste tas i anspråk i onödan. Omställning till nya arbetssätt behövs, exempelvis i form av övergång från sluten till öppen vård och introduceringen av nya verktyg inom området E-hälsa. Om delar av vården kan utföras av patienten själv finns också stora produktivitetsvinster att göra förutom att patientens delaktighet ökar, vilket enligt flera studier leder till ett bättre resultat. Produktions- och kapacitetsplanering innebär att verksamhetens resurser kan planeras på ett adekvat sätt utifrån kända variationer och att förutsättningar skapas för att bättre och snabbare kunna reagera på avvikelser i förhållande till planerad produktion. Utveckling behöver stärkas av IT-stöd som möjliggör uppföljning och jämförelser av vårdens värde och effektivitet utifrån patientgrupper och inte organisatorisk enhet eller medicinsk specialitet. Tillgänglig data ska användas för att understödja utvecklingsarbete i syfte att skapa ökat värde. Högkvalitativ cancervård i hela Skåne Utvecklingen av cancersjukvården är prioriterat i enlighet med nationella överenskommelsen En nationell cancerstrategi för framtiden samt Regional cancerplan 2015-2018. Den långsiktiga målsättningen avser god livskvalitet, minskat insjuknande och förlängd överlevnad. För att målen ska uppnås krävs ökad fokus på prevention, tidig diagnostik, god tillgänglighet, effektiv utredning och behandling i tid samt att rehabilitering och palliation integreras mer i patientprocesserna. Utveckling för bättre utnyttjande av hela regionens kompetens och resurser ska fortsätta. Under 2017 ska utvecklingen av cancervården enligt cancerplanen säkerställas och de prioriterade insatserna genomföras. Flertal

standardiserade vårdförlopp ska implementeras och bättre it stödsystem och uppföljning utvecklas. Kostnader för läkemedel mot cancer förväntas öka. Bättre förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa De senaste åren har antalet förlossningar ökat i Skåne och den demografiska utvecklingen, inkluderat nyanlända familjer, innebär fortsatt ökning under budgetperioden. Tillgänglig och god förlossningsvård ska säkerställas utifrån behovet och utveckling ske i enlighet med nationella överenskommelsen mellan staten och SKL Bättre förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa 2015-2019. Överenskommelsen ämnar nå vissa mål och statliga medel utgår om insatser genomförs enligt målen. Inom ramen för överenskommelsen ska insatser ske i Region Skåne som stärker kompetens och bemanning inom förlossningsvården. Vidare ska förbättringsarbete genomföras för hög och jämn kvalitet; en jämlik och effektiv förlossningsvård. Studier har visat oskäliga skillnader i förlossningsvården. Negativa skillnader och kvalitetsbrister som kostar lidande och resurser ska minska. Genom att skapa förutsättningar för lärande mellan Skånes förlossningsavdelningar, såväl som av nationellt bästa möjliga resultat, ska ett systematiskt förbättringsarbete intensifieras. Redan pågående initiativ till kvalitetsutveckling inom verksamheterna tas till vara. Tillgänglighet till fosterdiagnostik ska öka och bli jämlik. Primärvårdens kunskaper om sjukdomar som är vanliga hos kvinnor ska öka. Insatser som främjar kvinnors hälsa, särskilt i socioekonomiskt utsatta grupper, ska stärkas. Arbetet för ökat deltagande i screening av livmoderhals- och bröstcancer fortsätter. Strategin för förbättringsarbete i region Skåne 2016-2020 omfattar flera av ovanstående beskrivna fokusområden. Psykisk hälsa Psykisk ohälsa ökar i samhället generellt och hos unga i synnerhet. Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökar över huvud taget och särskilt tydligt hos kvinnor. Självmordstalen i landet ökar igen efter många års minskning. Förebyggande insatser för att förbättra den psykiska hälsan är av stor vikt. Levnadsförhållanden för personer med psykisk ohälsa samt attityder till psykisk ohälsa i befolkningen behöver förbättras. De omotiverade stora skillnaderna i medellivslängd för gruppen med långvarig allvarlig psykisk ohälsa måste minska. Region Skåne ska tillhandahålla en likvärdig psykiatrisk vård i Skåne och utveckla arbetet i linje med ingångna ramöverenskommelser om samverkan mellan Region Skåne och Skånes kommuner. Utveckling av arbetet ska ske i linje med nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Inom Ungdomsmottagningarna pågar ett arbete för att stärka bemötandet, öka tillgängligheten och kompetenshöjning för att möta upp behovet psykiska ohälsa hos unga. Under 2016 uppdateras och antas strategisk plan för psykiatrisk vård. Hälso- och sjukvården fortsätter göra satsningar inom ramen för denna plan. Särskild vikt ska läggas på bemötande och kunskapsstyrning inom den psykiatriska vården. Nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag 2017, uppnå det strategiska målet (genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att inte uppnå målet och konsekvensen av att inte göra det) Om inte målen uppnås (risk): 12 Kännbar och sannolik Särskild frågeställning till hälso- och sjukvårdsnämnden och driftledningsnämnderna (Kryh, Sund, SuS) Hur ska verksamheten utveckla arbetet för att uppnå en god tillgänglighet? Det pågående arbetet med att öka tillgängligheten ska intensifieras och samordning av

sjukvårdsverksamheter öka. En drivande utvecklingsaktör Inom ramen för nämndens ansvarsområde innebär ovan strategiska mål en nedbrytning i följande delmål: Den kliniska forskningen ska öka Region Skåne har en ambition att öka den kliniska forskningen och därmed forskning som resulterar i förbättrat medicinskt resultat för patienten samt forskning som resulterar i en kommersiell produkt eller tjänst. Utveckling av infrastruktur relevant för forskning samt nära samverkan med akademin och näringslivet kring nya centrumbildningar med stor relevans för hälso- och sjukvården ska fortgå. Likaså utvecklingen av nya behandlingsterapier såsom gen- och cellterapi. Arbetet med testbäddar för utveckling av kommunikationsteknologi inom vården ska utvecklas. Tillsammans med akademin ska Region Skåne verka för att den egna forskningen ges tillgång till forskningsanläggningarna Max IV och ESS genom att materialforskning kompletteras med applikationer för medicinsk forskning. Ett aktivt samarbete i Södra sjukvårdsregionen, som innefattar Skåne, Halland, Kronoberg och Blekinge, är av stor betydelse för att upprätthålla och vidareutveckla den högspecialiserade sjukvården i Skåne. Samarbetet och profileringen mellan olika vårdnivåer inom sjukvårdsregionen ger bättre vård och attraktivare arbetsplatser. Detta tar sig uttryck i gemensam planering av vården och gemensamma planer för rekrytering och bemanning. Sjukvårdshuvudmännens samverkan inom klinisk forskning och utveckling är angeläget för att bibehålla och ytterligare stärka sin position som en intressant region där den kliniska forskningen och utvecklingen ligger i framkant. Genom Region Skånes Life Science strategi, som beskriver kortsiktig inriktning såväl som långsiktig, ska klinisk forskning och innovationer stärkas. Visionen är att Region Skåne ska vara en ledare för regionala innovationsinsatser, med hälso- och sjukvården som hävstång, för snabb tillväxt och innovation inom Life Science-industrin. Samarbetet med kommunerna ska utvecklas inom en rad områden. Det nya hälso- och sjukvårdsavtalet med Skånes kommuner träder i kraft september 2016 och skapar nya förutsättningar för utveckling, exempelvis av mobila tekniska lösningar i hemmet för de kroniskt sjuka. Informations- och kommunikationsteknik, inklusive beslutsstöd, samt kompetensutveckling och kompetensförsörjning är särskilt prioriterade områden. Ett annat angeläget utvecklingsområde är att tillsammans med kommunerna förbättra planeringen genom kvantitativ och kvalitativ ökning av samordnade individuella vårdplaner. Patientens behov ska stå i fokus oavsett vilken aktör som finansierar och utför insatserna. Nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag 2017, uppnå det strategiska målet (genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att inte uppnå målet och konsekvensen av att inte göra det) Om inte målen nås (risk): 9 Kännbar och möjlig. Attraktiv arbetsgivare

Inom ramen för nämndens ansvarsområde innebär ovan strategiska mål en nedbrytning i följande delmål: Region Skåne skall vara en hälsofrämjande arbetsplats och sjukfrånvaron ska minska En god arbetsmiljö är en förutsättning för Region Skånes attraktivitet som arbetsgivare och då även för en väl fungerande kompetensförsörjning. Inom Region Skåne pågår ett antal olika initiativ i syfte att utveckla den hälsofrämjande arbetsmiljön för att minska sjukfrånvaron. Arbetet med att tydliggöra Regions Skånes hälsofrämjande policy och insatser för det hälsofrämjande arbetet ska intensifieras och följs upp i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Värdet på Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare, Ledarskap och Delaktighet i medarbetarundersökningen ska öka Region Skåne ska ha arbetsplatser med en god arbetsmiljö och vara en god arbetsgivare med chefer som leder och utvecklar verksamheten i dialog med medarbetarna och där deras engagemang och kompetens tas till vara. Medarbetarnas kunskaper och perspektiv är oumbärliga för en verksamhet i ständig utveckling. Chefer skapar förutsättningar för kompetensutveckling och medarbetarna ges möjlighet att utveckla sin kompetens utifrån verksamhetens behov. Den framtida kompetensförsörjningen ska säkras Bara genom att vara en attraktiv arbetsgivare kan Region Skåne möta upp till skåningarnas behov och erbjuda den bästa vården och service och locka till sig och behålla den kompetens som är nödvändig i framtiden. Bland många insatser som kan göras för att möta kompetensförsörjningsbehovet är kompetensmixplanering en av de viktigaste. I begreppet kompetensmixplanering ingår både att uppgiftsväxla mellan yrkeskategorier och att undersöka möjligheter för nya yrken och kompetenser, exempelvis för att avlasta vårdpersonal från administrativa uppgifter. Arbetet med kompetensmixplanering pågår i Region Skånes verksamheter men arbetet måste växlas upp och få spridning till samtliga arbetsplatser. Ytterligare en del i den strategiska kompetensförsörjningen är kompetensutveckling för att bredda, höja eller på annat sätt utveckla medarbetarnas kompetens. Region Skåne ska som arbetsgivare visa på möjligheter och erbjuda vägar för ökad kompetens. Äldre medarbetare har stor betydelse för kompetensförsörjningen. Fortsatta åtgärder för att tillvarata äldre medarbetares kompetens ska utvecklas. Bristerna i dagens kompetensförsörjning avspeglas i ett stort beroende av bemanningsföretag för att lösa bemanningen. Det för flera kompetenser stora beroendet av bemanningsföretag är inte långsiktigt hållbart vare sig utifrån patientsäkerhet, arbetsmiljö eller ett kvalitetssäkrat utbildningsuppdrag. Den antagna strategin för att minska beroendet av bemanningsföretag och förvaltningarnas handlingsplaner ska noga följas upp. Som en del i arbetet med att minska beroendet av bemanningsföretag kommer de regioninterna resursteamen att utvecklas. Nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag 2017, uppnå det strategiska målet (genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att inte uppnå målet och konsekvensen av att inte göra det) Om inte målen nås (risk): 12 Allvarlig och möjlig. Särskild frågeställning till hälso- och sjukvårdsnämnden, driftledningsnämnderna och personalnämnden Hur ska verksamheten arbeta för att minska sjukskrivningarna? Den, av Personalnämnden, beslutade Handlingsplan för sjukfrånvaro ska följas av samtliga

verksamheter. Målet med handlingsplanen är att sänka sjuktalen och öka frisktalen. De aktiviteter som har tagits upp i planen ska stödja och samverka med lokala initiativ till förbättringar. Långsiktigt stark ekonomi Inom ramen för nämndens ansvarsområde innebär ovan strategiska mål en nedbrytning i följande delmål: Det samlade regionbidraget för Hälso- och sjukvårdsnämnden och driftsledningsnämnderna år 2016 omfattar 30 008,8 miljoner kronor (2015: 28 139,5 miljoner kronor). I budgetdirektivet 2017 har hälso- och sjukvården (exklusive Habilitering och hjälpmedel) tillförts extra resurser uppgående till 2,66 procent att jämföra med ett prognostiserat LPIK på 2,60 procent samt demografiutveckling på 1,7 procent. Detta ger en lägre uppräkning med 1,64 procent vilket motsvarar 344,1 miljoner kronor. Med hänsyn taget till att delar av tillgänglighetspaketet från 2016 avvecklas uppgår dock uppräkningen till 3,5 procent. Detta innebär att hälso- och sjukvården inte har fått tillräckliga resurser till följd av den demografiska utvecklingen, medicinsk och medicinskteknisk utveckling och de index som reglerar privata leverantörer. Kompensation för ett ökat resursbehov med anledning av helårseffekter av tidigare fattade beslut samt volym och innehållsförändringar i genomförda Vårdval inom både primärvård och specialiserad vård är inte heller tillgodosett. Nya nationella medicinska riktlinjer och vårdprogram kan innebära ökade kostnader och framför allt inom läkemedel ser nämnden ett ökat behov av resurser för läkemedel inom bl.a. cancer, hjärtsjukdomar, strokeförebyggande, diabetes. Läkemedelskostnaderna förväntas öka mellan 200-250 miljoner årligen. I budgetdirektivet ges inte heller resursförstärkning till det underskott som prognostiseras för 2016 på sjukvårdsförvaltningarna vilket tillsammans med budgetdirektivets förutsättningar innebär ett omfattande effektiviseringskrav som troligen påverkar Region Skånes förmåga att erbjuda en jämlik och säker vård med hög tillgänglighet. Tilldelade regionbidrag innebär också att det inte finns utrymme för finansiering av de nya eller ökade behov som identifierats inom ett antal områden såvida inte omprioriteringar görs av nuvarande medel. Enbart för att kunna erbjuda samma utbud som idag även 2017 behövs det uppskattningsvis ytterligare 1,2 miljarder kronor i Regionbidrag. Dock kan de kostnadsreducerande åtgärderna som pågår på förvaltningarna ge en viss effekt 2016 och tillsammans med ett fortsatt arbete med att reducera kvalitetsbristkostnader samt arbetet med ständiga förbättringar kan detta kompensera till viss del. Under avsnittet Ekonomiska ramar och regionbidrag 2016-2019 visas i tabellform saknade medel för att upprätthålla dagens vårdutbud. Nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag 2017, uppnå det strategiska målet (genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att inte uppnå målet och konsekvensen av att inte göra det) Om inte målen uppnås (risk): 12 Sannolik och kännbar

Ekonomiska ramar och regionbidrag 2017-19 Här finns möjlighet att, utöver vad som framkommer i nämndens svar, lämna yttrande på föreslagna ekonomiska ramar. I nedanstående tabell visar Hälso- sjukvårdsnämnden den differens mellan resursförstärkningen i budgetdirektivet och det som nämnden uppskattar behövs för att kunna bedriva samma vård på samma villkor 2017 som 2016. Nya behov har det inte tagits hänsyn till. Några uppskattningar av effekten av de kostnadsbesparingsåtgärder som satts igång på förvaltningarna är inte heller beaktade. Om hela det prognostiserade underskottet på 0,8 miljarder kronor ska skäras ned så motsvarar detta i genomsnitt 4,0 % i effektiviseringskrav på förvaltningarna. Att åstadkomma en sådan omfattande kostnadsreducering med full effekt 2016 är ett problematiskt mål och inte troligt att man uppnår. Ersättningsmodell Nuvarande ersättningsmodell rörande vårdproduktion till sjukvårdsförvaltningarna bygger på anslagsfinansiering d.v.s. en fast ersättning erhålls. Region Skåne tillämpar andra ersättningsmodeller inom andra områden t.ex. för upphandlade avtal och för ersättningar till ackrediterade enheter i enlighet

med Lagen om Valfrihet. Region Skåne bör fortsätta att utveckla de olika ersättningsmodellerna under de kommande åren för att på bästa sätt stimulera att en hög kvalitet erhålls i hela vårdkedjan. Fördelning av Regionbidrag till Driftsledningsnämnderna Enligt reglementet för Regionstyrelse, Nämnder och Revisorer har Hälso- och sjukvårdsnämnden följande ansvar: Nämnden har, enligt hälso- och sjukvårdslagen, ett samlat ansvar för ledningen av hälso- och sjukvården i Region Skåne. Det innebär att nämnden ansvarar för bedömningen av det samlade behovet av hälsooch sjukvård i Skåne. Drifts- ledningsnämnderna är i enlighet med kommunallagen 3 kap, 4, punkt 4 underställda hälso- och sjukvårdsnämnden. Detta innebär att hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar förslag till regionfullmäktige till samlad hälso- och sjukvårdsbudget med fördelning till driftsledningsnämnderna. Nämnden har direktiv- och initiativrätt i förhållande till driftsledningsnämnderna för all hälso- och sjukvård. Då Regionstyrelsen redan har fördelat regionbidragen i planeringsdirektivet kommer Hälso- och sjukvårdsnämnden inte att föreslå någon annan fördelning. Dock har det i Regionstyrelsens fördelning inte tagits hänsyn till att demografiutvecklingen är olika inom respektive driftledningsnämnds område. Driftsledningsnämnderna har ju visserligen inte ett befolkningsansvar men ev. borde viss hänsyn tas till denna olikhet då regionbidragen fördelas. Den slutliga fördelningen kommer också att behöva ta hänsyn till under året fattade beslut som påverkar förvaltningarnas uppdrag samt effekter av eventuella arbetsuppgiftsförflyttningar. Investeringsram 2017-19 Nämndens yttrande om investeringsramar 2017-19 och hur föreslagna ramjusteringar kan hanteras. (Avser berörda nämnder.) Skriv här

Intern kontroll och riskbedömning av måluppfyllelse Den interna kontrollen är en viktig del i att styra och följa upp verksamheten. Intern kontroll handlar om kvalitet, styrning och ytterst om att undvika risker, som kan hindra Region Skåne från att uppnå sina mål. Riskbedömning innebär en kartläggningsprocess med uppskattning av väsentlighetsgrad/konsekvenser och sannolikhet/ risk i processer, rutiner och system. I riskbedömning ska även beaktas hur riskerna ska bearbetas. De olika komponenterna multipliceras med varandra och texten ger en beskrivning av risk och väsentlighet. OBS! I riskbedömningen av att nämnden inte uppfyller Region Skånes strategiska mål är det måluppfyllelsen som helhet, inte för enskilda delmål eller uppföljningsindikatorer, som ska bedömas. Konsekvens 4 Allvarlig 4 8 12 16 3 Kännbar 3 6 9 12 2 Lindrig 2 4 6 8 1 Försumbar 1 2 3 4 1 Osannolik 2 Mindre sannolik 3 Möjlig 4 Sannolik Sannolikhet Konsekvens: 1 Försumbar är obetydlig för intressenter och/eller Region Skåne 2 Lindrig uppfattas som liten av intressenter och/eller Region Skåne 3 Kännbar uppfattas som besvärande för intressenter/ Region Skåne 4 Allvarlig är så stor att fel inte får inträffa Sannolikhet: 1 Osannolik risken är praktiskt taget obefintlig för att fel ska uppstå 2 Mindre sannolik risken är mycket liten för att fel ska uppstå 3 Möjlig det finns en möjlig risk för att fel ska uppstå 4 Sannolik det är mycket troligt att fel ska uppstå Risk- och väsentlighetsbedömning: 1-3: Inget agerande krävs Vi accepterar riskerna 4-8: Håll under uppsikt Uppmärksamhet krävs 9-12: Reducera riskerna! Åtgärdas. Bör tas med i internkontrollplan. 13-16: Direkt åtgärd krävs! Minimera riskerna