2010-11-26 PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Frivilliga skolformer Margareta Johansson Verksamhetschef/rektor
Innehållsförteckning 1. Vår vision 3 2. Definition av begrepp 3 2.1 Diskriminering 3 2.2 Trakasserier och kränkande behandling 4 2.3 Repressalier 4 3. Uppföljning av förra årets plan 4 4. Årets mål för det främjande arbetet 4 5. Kartläggning av situationen i verksamheten 5 6. Mål för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 6 6.1 Insatser under året 6 6.2 Ansvarsfördelning 6 6.3 Uppföljning 7 7. Våra rutiner för akuta och uppföljande åtgärder 7 7.1 Ansvarsfördelning 7 7.2 Dokumentation 7 8. Elevers delaktighet i arbetet med planen 7 8.1 Enkäten 7 8.2 Skolkonferens 7 8.3 Elevrådet 7
3 1. Vår vision Spångbergsgymnasiet ska vara en trygg skola där alla som verkar kan känna att de har möjlighet att utföra det som förväntas av dem utan att oroa sig för diskriminering eller kränkande behandling. Varje vuxen tar sitt ansvar och är observant på alla former av kränkande behandling och skall klart och tydligt ta avstånd från detta. Läroplanens värdegrund ligger till grund för det förebyggande arbetet. Alla i skolan är medvetna om att kränkande behandling kan förekomma och vi tar itu med det om en sådan situation uppstår. Det demokratiska uppdraget skall utgöra grunden för all verksamhet i gymnasieskolan. All planering, alla aktiviteter och utvärderingar skall genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. 2. Definition av begrepp 2.1 Diskriminering Diskriminering är när en elev behandlas sämre än andra elever och missgynnandet har samband med: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet ålder Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. En elev kan också bli diskriminerad om denne blir särbehandlat på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis kön. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av diskrimineringsgrunderna här ovan. Om exempelvis alla elever serveras samma mat diskriminerar skolan indirekt de elever som till exempel av religiösa skäl behöver annan mat.
4 2.2 Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag och knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities ) kontinuerliga avstämningar mellan skolledning och resursteam kring statusen på olika situationer där kränkande behandling har uppdagats Trakasserier är uppträdande som kränker en persons värdighet och har samband med diskrimineringsgrunderna. Övrig kränkande behandling är uppträdande som kränker en persons värdighet men inte har ett direkt samband med diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel handla om att en elev blir utsatt p g a en viss klädstil eller musiksmak. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling. 2.3 Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 3. Uppföljning av förra årets plan Insatser som genomförts sedan föregående likabehandlingsplan: Yrkesetiska dilemman (personal). Upplysning från RFSL (elever). Kulturdag, Kjell Kampe föreläste om kulturmöten på ett interaktivt sätt (elever och personal). Fortbildning kring främlingsfientliga grupper, centrum för mänskliga rättigheter i Värmland (delar av personalen). Hälsosamtal med skolsköterska (elever). De olika arbetslagen har jobbat med frågorna på olika sätt, bland annat genom att stärka teamkänsla, ta upp frågor kring trygghet i utvecklingssamtal och programråd mm. 4. Årets mål för det främjande arbetet Arbetslagen har som en stående uppgift att arbeta med trygghet, normer och värden på de respektive programmen. Detta arbete fortgår under året. Inom ramen för arbetslagens arbete kan målen och insatserna se olika ut beroende på vilka behov som finns.
5 Alla elever får en utbildning i demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, etik och moral mm inom ramen för bl a Samhällskunskap A och Religion A som är kärnämnen. Målsättningen är att alla elever ska ha godkänt i dessa ämnen. Detta är särskilt viktigt under valår då många organisationer vill in i skolan för att sprida sitt budskap och eleverna måste då ha verktyg för att hantera sådan information. Ett mål för att främja arbetet med likabehandling är att lyfta olika etiska dilemman att diskutera i personalgruppen. Detta är en fortsättning av det arbete som inleddes med ett yrkesetiskt seminarium arrangerat av LR och Lärarförbundet. Skolan behöver skaffa sig en ännu bättre bild av hur eleverna ser på sin trygghet och situation i förhållande till diskrimineringsgrunderna. Den enkät som genomförs ska utvecklas för att ge en tydligare bild att utgå från i det förebyggande arbetet. 5. Kartläggning av situationen i verksamheten Varje år genomför skolan en enkätundersökning i årskurs 2 som tar upp en rad olika kvalitetsfrågor. I denna enkätundersökning ingår också frågor som rör elevernas upplevelser av kränkningar och diskriminering. I enkäten svarar eleverna på en skala mellan 1-6, svaret 1 betyder t ex på fråga ett helt trygg och 6 motsvarar inte alls trygg. Ett lågt medelvärde indikerar alltså en god trygghet på skolan. Resultaten gällande elevernas trygghet och kränkningar/mobbning redovisas nedan: Hur trygg känner du dig på skolan? * * * 1,6 I vilken utsträckning upplever du att elever kränker andra elever vid enstaka tillfällen? * * * 2,2 Har du någon gång upplevt att någon/några elever har mobbat någon/några andra? * * * 1,7 I vilken utsträckning upplever du att lärare kränker elever vid enstaka tillfällen? * * * 1,7 Har du upplevt att någon lärare har utsatt någon elev för mobbning? * * * 1,3 I vilken utsträckning upplever du att elever kränker lärare vid enstaka tillfällen? * * * 1,8 Har du upplevt att någon/några elever mobbat någon lärare? * * * 1,4 Medel * * * 1,7 Utifrån denna del av undersökningen kan man dra slutsatsen att vi har en trygg skola där eleverna inte upplever kränkningar i någon högre utsträckning. Skolan kan dock inte nöja sig med detta eftersom svaren också indikerar att det finns enstaka elever som inte känner sig helt trygga. Det kan vara värt att notera att ingen av de tillfrågade eleverna angav svaret 6 inte alls trygg på den första frågan. Vid undersökningen ställdes också frågan om det finns speciella områden där man känner sig mindre trygg på skolan. De flesta eleverna svarade inte på denna fråga vilket också stämmer med resultaten som visar att eleverna känner sig trygga. Det enda område som pekades ut som mindre tryggt var korridorerna och detta endast av ett fåtal. Det är således svårt att dra någon slutsats utifrån dessa resultat. Eleverna fick också svara på frågor som undersöker vad eleverna tror är de vanligaste orsakerna till att bli utsatt för kränkningar/diskriminering. Frågorna utgår från diskrimineringsgrunderna. Eleverna tror att de vanligaste orsakerna till kränkningar är etnisk tillhörighet och sexuell läggning. Eleverna anger också i undersökningen att övriga orsaker som t ex klädstil, utseende, avundsjuka och liknande är vanliga orsaker till kränkningar.
6 Skolledningen och resursteamet har kontinuerligt möten där enskilda ärenden lyfts och följs upp. Diskussioner förs också på en allmän nivå. Det kan t ex röra trender kring droger eller liknande. De olika arbetslagen har som uppdrag att varje år ställa upp mål rörande trygghet, normer och värden utifrån läroplanens mål för eleverna på det program som arbetslaget jobbar kring. Arbetslagen gör således en egen bedömning av vilka mål som är aktuella för det egna programmet. 6. Mål för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Enligt enkätsvaren som redovisas i stycket ovan anser de flesta elever att de är trygga på vår skola men det finns ändå en liten grupp som inte känner så. Skolans målsättning är att arbeta för att resultaten i enkäten hamnar så nära 1 som går. 6.1 Insatser under året De olika arbetslagen ställer upp mål för sitt arbete med den aktuella elevgruppen. Dessa redovisas i arbetslagens arbetsplaner. Elevernas enkätsvar ska lyftas till diskussion i personalgruppen för att aktualisera frågan om likabehandling. Skolan har skaffat ett enkätverktyg som möjliggör en anonym uppföljning av enkätsvar. I nästa undersökning ska skolan följa upp de elever som anger att man inte är helt trygg för att få en bättre bild av orsakerna. Observera att denna uppföljning är helt anonym. Komvux och SFI påbörjar ett arbete för att kartlägga situationen bland de eleverna enligt samma modell som (enkät) som på ungdomsskolan. För att kunna genomföra detta skall skolan anlita tolkhjälp i sammanlagt 14 språk så att samtliga elever inom SFI kan delta fullt ut. Inom vårdutbildningen tas likabehandlingsplanen upp som en del av en kurs. I diskussionen med elevrepresentanter framkommer det synpunkter på hur enkäten kan utformas för att ge en bättre bild av tryggheten på skolan. Eleverna menar att man inte bara ska fokusera på de allvarliga formerna av diskriminering och kränkande behandling utan även undersöka hur eleverna uppfattar det allmänna samtalsklimatet mellan elev-personal och elevelev. Elevrådet engagerar sig för att sprida kunskap om likabehandlingsplanen bland eleverna. Det är viktigt att alla på skolan känner delaktighet i arbetet med likabehandling och därför är detta intresse från elevrådet värdefullt. 6.2 Ansvarsfördelning Rektor har det övergripande ansvaret för att insatserna under året genomförs.
7 De olika åtgärder som kring trygghet som planeras i de olika arbetslagen ansvar desamma för. Dessa åtgärder genomförs och utvärderas genom den arbetsmodell som även inbegriper kvalitetsredovisningen. 6.3 Uppföljning Uppföljning av insatserna sker i kommande års likabehandlingsplan samt i kvalitetsredovisningen. Det konkreta mätbara mål som ligger till grund för arvbetet mäts genom den elevenkät som genomförs i åk 2. Enkäten kommer över tid att ge ett mått på utvecklingen inom området likabehandling och trygghet, 7. Våra rutiner för akuta och uppföljande åtgärder 7.1 Ansvarsfördelning Rektor är ytterst ansvarig för att utreda, sätta in åtgärder och följa upp kränkningar, diskriminering mobbning och liknande. Till sin hjälp har rektor resursteamet som består av skolsköterska och kurator. Även annan personal med speciell kompetens kan vid behov kallas in. Skolans personal har en handlingsplan att utgå ifrån när kränkningar uppstår. I denna handlingsplan finns ansvarsfördelningen tydligt angiven (se bilaga 1). 7.2 Dokumentation Vid alla fall av kränkningar/mobbning skall dokumentation ske. Denna förvaras i en särskild pärm i arkivet. 8. Elevers delaktighet i arbetet med planen 8.1 Enkäten I den årliga kvalitetsenkäten som genomförs i åk 2 har frågor kring likabehandling lagts in. Eleverna ges här en möjlighet att ge sin syn på trygghet, diskriminering mm. Resultaten från enkäten i åk 2 följs upp genom att skolledningen går ut i klasserna och diskuterar resultaten. Detta är en generell diskussion som inte enbart hanterar frågor om trygghet och likabehandling. 8.2 Skolkonferens Resultat från kvalitetsundersökningen och likabehandlingsplanen lyfts till diskussion vid skolans skolkonferens. Vid skolkonferensen deltar företrädare för olika personalgrupper, skolledningen och representanter för eleverna. 8.3 Elevrådet
8 Diskussioner mellan elevråd och skolledning har förts kring innehållet i likabehandlingsplanen. Elevrepresentanterna kan här ge sin syn på hur arbetet med likabehandling kan förbättras. Under året framkom bland annat synpunkter på hur enkätfrågorna kan omformuleras för att bättre undersöka elevernas syn på trygghet och likabehandling. Elevrådet tar med sig likabehandlingsplanen ut i klasserna för att informera om dess innehåll och få eleverna medvetna om den.
Bilaga 1 Dokumentation vid händelser kopplat till likabehandlingsplanen eller andra händelser Offret... Larm från... Datum... Detta har hänt... Vi har intervjuat/talat med... Datum och signatur... Vi har informerat... Datum och signatur... Vidtagna åtgärder...
Signatur och datum... Uppföljning (hur, när, vilka deltog, vad beslutades, nästa uppföljning)... Signatur och datum...
Bilaga 2 ORDNINGSREGLER Du som har ditt dagliga arbete på Spångbergsgymnasiet/vuxenutbildningen, anställd eller elev, har ett ansvar för vår gemensamma trivsel. Utdrag ur Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf94) Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Vi förväntar oss att Du - uppträder så att Du hedrar skolan - tar ansvar för Dina studier - visar respekt för andra - visar hänsyn och gott omdöme - inte kränker andra - medverkar till trivsel genom att inte skräpa ner - följer överenskommelser ni gör i klass eller grupp - följer givna anvisningar, muntliga eller skriftliga - undviker att använda parfym och starka dofter, tänk på de som är allergiska - använder mobiltelefonen med förstånd, inte på lektionstid eller vid prov Ordning i undervisningssituation Varje undervisningsgrupp kan, tillsammans med sin lärare, sätta upp regler och normer för det gemensamma arbetet under lektionstid. Dock kan aldrig den möjligheten sättas över ovanstående normer. Skolledningen Samverkansgruppen Elevrådet