Svar på interpellationer, vilka inte har besvarats under det sammanträde, som följer efter det sammanträde då de ställts

KOMMUNFULLMÄKTIGE KUNGÖRELSE SIDA 1 (7) Kungörelse Kommunfullmäktige i Huddinge sammanträder i Sessionssalen i kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge, måndagen den 13 februari 2017, klockan 17:00. OBS: Ledamöter och ersättare i fullmäktige erinras om att till mötet ta med sig sin ipad samt att se till att dess batteri är laddat Föredragningslista Sammanträdets behörighet Anmälan av ny ledamot eller ersättare i fullmäktige Upprop Utseende av justerare och bestämmande av tid för justering av protokollet Anmälan av nya motioner, medborgarförslag, interpellationer och enkla frågor Beslut rörande inlämnade enkla frågor Svar på enkla frågor Svar på interpellationer, vilka inte har besvarats under det sammanträde, som följer efter det sammanträde då de ställts 1 Svar på interpellation ställd av Birgitta Ljung (MP) till kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak (M) - Tar Huddinge kommun del av Klimatklivet? KS-2016/2636.829 Bordlagt KF 2016-12-05, 31 Svar på interpellationer som ställts vid närmast föregående sammanträde 2 Svar på interpellation ställd av Anders Abel (MP) till kommunalrådet Malin Danielsson (L) om utformning av ny cykelväg mellan KS-2016/2814.474

KOMMUNFULLMÄKTIGE KUNGÖRELSE SIDA 2 (7) Skärholmen och Kungens kurva 3 Svar på interpellation ställd av Anders Abel (MP) till kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak (M) om IT-säkerhet KS-2016/2811.156 4 Beslut om nya interpellationer som lämnats in till kommunstyrelsens förvaltning senast tio arbetsdagar före fullmäktigesammanträdet Interpellation ställd av Fredrik Fjällström (S) till kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak (M) om ökade kostnader för inhyrd personal Interpellation ställd av Emil Högberg (S) till kommunstyrelsen ordförande Daniel Dronjak (M) om det politiska ansvaret för betygsinflation Svar på nya interpellationer som har lämnats in till kommunstyrelsens förvaltning senast 10 arbetsdagar före fullmäktigesammanträde och vilka enligt fullmäktiges beslut får ställas 5 Svar på interpellation ställd av Fredrik Fjällström (S) till kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak (M) om ökade kostnader för inhyrd personal KS-2017/304.110 6 Svar på interpellation ställd av Emil Högberg (S) till kommunstyrelsen ordförande Daniel Dronjak (M) om det politiska ansvaret för betygsinflation KS-2017/308.110 Information från kommunrevisionen 7 Uppföljning av tidigare granskning av delegation av beslutanderätt Uppföljning av tidigare granskning - lokalförsörjningsprocessen ur ett koncernperspektiv Intern kontroll intäkter Statsbidrag inom flyktingmottagandet

KOMMUNFULLMÄKTIGE KUNGÖRELSE SIDA 3 (7) Uppföljning av tidigare granskning av livskvalitet i äldreomsorgen Rehabilitering- som en del i vårdprocessen (Landstingsrevisorerna SLL) Granskning av kommunens arbete angående rutiner, uppföljning och analys av frånvaro i grundskolan Statistikrapporter från socialnämnden och äldreomsorgsnämnden enligt 16 kap. 6 h socialtjänstlagen (ej verkställda gynnande beslut om bistånd) 8 Äldreomsorgsnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte verkställts till och med 30 september 2016 KS-2016/1658.736 Individ- och familjeomsorgens rapport av beslut som inte verkställts inom tre månader kvartal 3, 2016 KS-2016/1417.726 Svar på medborgarförslag 9 Skapa en lekplats och en park för befolkningen i Glömsta - svar på medborgarförslag väckt av Tommy Karlsson KS-2016/1299.363 10 Upprätta en eller flera äldrevårdscentraler i Huddinge svar på medborgarförslag väckt av Inger Hällgren KS-2016/1539.833 Beslutsärenden, ej motioner 11 Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun KS-2015/1004.809 12 Namnsättning av området Drevviksstrand i Skogås KS-2016/2357.346 13 Utveckla information, stöd och råd till äldre KS-2016/1482.111 14 Plan för samhällsbyggnadsprojekt 2017-2019 KS-2016/2454.309

KOMMUNFULLMÄKTIGE KUNGÖRELSE SIDA 4 (7) 15 Förslag till kollektivtrafikplan för Huddinge kommun KS-2015/48.445 16 Revidering av VA-utbyggnadsprogram KS-2015/1646.520 17 Översyn av taxa för upplåtelse av offentlig plats HKF1210 KS-2016/1904.184 18 Tilläggsavtal till ramavtal mellan Huddinge kommun och Lissma Gård Fastighets AB rörande Lissma 4:84 inom kommundelen Sjödalen-Fullersta KS-2016/2512.214 19 Avgifter för kultur- och fritidsnämndens upplåtelser av lokaler och anläggningar KS-2016/2643.112 20 Nämndernas verksamhetsplaner 2017 - Avstämningsärende KS-2016/1326.182 21 Delning av Huge Fastigheter AB samt ändring av tidigare beslut om långsiktig finansiering KS-2016/2467.189 22 Mark- och genomförandeavtal för bostäder inom del av fastigheten Haga 1:108 (Solhagaparken) KS-2016/652.214 23 Detaljplan för del av Haga 1:108, nya bostäder och tillbyggnad av förskola vid Solhagaparken, Vårby beslut om antagande KS-2015/168.313 24 Intentions- och markanvisningsavtal avseende bostäder för Diametern 2-6 och del av Kolartorp 1:1 inom Kungens kurva KS-2016/2743.218 25 Köp av mark för genomförande av Tangentvägens förlängning i Kungens kurva KS-2016/2745.348 26 Arrendeavtal för genomgångsbostäder åt nyanlända inom fastigheten Glömsta 1:96 KS-2016/2748.222

KOMMUNFULLMÄKTIGE KUNGÖRELSE SIDA 5 (7) 27 Avsiktsförklaring del av Generatorn 2 och Visättra 1:1 i Flemingsberg - fortsatt utveckling i Flemingsbergsdalen KS-2017/109.214 28 Exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Fredrik Peter Wahlgren rörande Vargen 14 KS-2015/1999.214 29 Detaljplan för Vargen 14 beslut om antagande KS-2016/2732.313 Avsägelser (befrielse från förtroendeuppdrag) Valärenden -Val, fyllnadsval och nomineringar m.m Beslutsärenden, motioner 30 Utred hur kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan vid utbrott av smittsam sjukdom ser ut - svar på motion väckt av Martin Nigals (SD), Sven Pernils (SD) och Mats Arkhem (SD) KS-2016/736.172 Bordlagt 2016-12- 05, 29 31 Tillgängliggör öppen data - svar på motion väckt av Natalie Sial (S) och Louise Callenberg (S) KS-2016/2119.159 Bordlagt 2016-12- 05, 30 32 Inför en åtgärdsplan för jämlik hälsa - svar på motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Tomas Henriksson (S) och Anneli Sjöberg (S) KS-2016/1207.172 33 Se över kostnaderna för kommunens IT-drift svar på motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) KS-2016/984.159 34 Utred hur kommunens tillgång till vaccin ser ut - svar på motion väckt av Martin Nigals (SD), Sven Pernils (SD) och Mats Arkhem (SD) KS-2016/738.172 35 Ge Samkraft i uppdrag att skapa ett mobilt förskoleteam - svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) KS-2014/841.641

KOMMUNFULLMÄKTIGE KUNGÖRELSE SIDA 6 (7) 36 Ordna belysning vid återvinningsstationerna i Huddinge - svar på motion väckt av Yosef Sigal (S) KS-2016/739.539 37 Inför en förberedelseskola på prov i Huddinge kommun - svar på motion väckt av Sven Pernils (SD) KS-2016/2117.611 Beslut rörande inlämnade motioner, medborgarförslag och interpellationer Delgivningar 38 Anpassning av äldreomsorgsavgifter (HKF 7520) utifrån ändrat prisbasbelopp från och med 1 februari 2017 Anpassning av högsta äldreomsorgsavgift och förbehållsbelopp/minimibelopp vid fastställande av omsorgsavgifter från och med 1 februari 2017 Beräkning av nivåer i hemvårdsbidraget 2017 Anpassning av omsorgsavgifter för personer med funktionsnedsättning (HKF 7310) utifrån ändrat prisbasbelopp från och med 1 februari 2017 Anpassning av högsta omsorgsavgift för personer med funktionsnedsättning och förbehållsbelopp/minimibelopp vid fastställande av omsorgsavgifter från och med 1 februari 2017 Beräkning av nivåer i hemvårdsbidraget 2017 Huddinge den 2 februari 2017 Nils Johnson Ordförande

KOMMUNFULLMÄKTIGE KUNGÖRELSE SIDA 7 (7) Per-Erik Björkbacka Sekreterare De handlingar som tillhör ovanstående ärenden finns tillgängliga för allmänheten på kommunstyrelsens kansli fr o m kungörandet av detta sammanträde med fullmäktige. Om ledamot är förhindrad att komma till sammanträdet skall detta snarast anmälas till kommunstyrelsens kansli, telefon 08-535 302 31 /e-post huddinge@huddinge.se

Huddinge kommun Kommunfullmäktige 2017-02-13 MOTION Bakgrund Bort med biltvätt från garageuppfarter och gator i Huddinge! När man tvättar bilen på garageuppfarten eller direkt på gatan finns stor risk för att olja, tungmetaller och andra miljöfarliga ämnen läcker ut i naturen och skadar miljön. Tvättvattnet rinner ner i gatubrunnarna och ofta direkt rakt ut i närmsta sjö eller vattendrag. Trots att de allra flesta måste vara medvetna om dessa risker utgör biltvätt på garageuppfarter och gator fortfarande en stor del av alla biltvättar. Enligt miljöbalken är det olagligt att uppsåtligen förorena mark, vatten och luft. Det kan dock vara svårt att visa att en enskild bilägare har smutsat ner miljön tillräckligt mycket för att det ska vara straffbart. För att skydda miljön har många kommuner istället infört förbud mot biltvätt på gatan i sina lokala hälsoskyddsföreskrifter. Man stödjer sig då på 40 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Naturvårdsverket är i och för sig tveksam till att ett förbud är en framkomlig väg utan förespråkar informationskampanjer. I flera kommuner har man också genomfört sådana kampanjer. Ett exempel är Järfälla kommun där man delat ut rabattkuponger till miljöanpassade biltvättaranläggningar. Huddinge har stora villaområden och oftast har villorna asfalterade garageuppfarter. När man tvättar bilen där ökar risken för att de miljöfarliga ämnena rinner ner i gatubrunnar och ut i vattendragen. Vi arbetar i Huddinge aktivt för att rena våra sjöar och vattendrag. Ett inslag i detta arbete borde vara att biltvätt på garageuppfarter och gator upphör. På kommunens hemsida finns uppmaningar om att inte tvätta bilen på gatan och information om vilka negativa effekter det har. Det finns dock inte vad jag vet någon utvärdering om denna information har gett någon effekt. Jag föreslår därför att Huddinge kommun vidtar åtgärder för att biltvätt upphör på garageuppfarter och gator och då också överväger att införa förbud mot biltvätt på gatan Britt Björneke Vänsterpartiet

~ HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING ANKOM 2016-12-.:o 8 HUDDINGE KOMMUN MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktigf HUDDlNGf:-i(oMiVl UN... Kommunstyre!sen 1 2016-12- o 9 Lämnas personligen till: D(iapen'ia c;..., 1. I D iar~epdian~eckn. Information Huddinge lo { L.~ '- l \ ' Gunnarsson Gatuadress - -- Förslaget Skriv ditt medborgarförslag här Kommunstyrelsen eller lämplig kommunal nämnd säkerställer att den planerade utredning om upprustning eller nybyggnad av simhall som ska göras under 2017 omfat tar föl jande: l. Södertörns Simsällskap erbjuds att aktivt delta i utredningen och att f öreni ngens behov be aktas. 2. Möjligheten att åtminstone en av kommunens simhallar i framtiden möj l iggör genomförande av tävlingar. 3. Alternativet att bygga en 50- metersbassäng utreds. Motivering Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. MoUvera gärna varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. Se separat sida. Underskrift Datum 2016-12-08 Presentation Jag önskar själv presentera mitt förslag för fullmäktige D Ja ~ N~J Slgnatur ~ POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvallning Information Huddinge 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 E POST huddinge@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX 08-535 300 00 08-535 301 01

Medborgarförslag 2016-12-08 Rickard Gunnarsson Nedanstående punkter pekar på behovet av utökade möjligheter till simning och relaterade idrotter: Simhallar är till skillnad från t.ex. ishockeyhallar till stor nytta för samtliga medborgare i kommunen. Simning, triathlon och open water har exploderat i populäritet de senaste åren och allmänhetens banor i simhallarna är maximalt utnyttjade. Invånare åker ända till E riksdalsbadet för att få plats att kunna simma. skolsimmet i Huddinge kommun lider av platsbrist, där simhallarna idag inte kan erbjuda alla skolor den plats de behöver för att alla skolbarn ska få en rättvis chans att klara skolans obligatoriska sim mål. Vissa skolor får bara en vecka per termin att simma. Andra skolor ser till att de barn som visat att de klarar skolmålen inte får komma tillbaka till simhallen. Endast de som inte klarar målen erbjuds fortsatt skolsim och detta kan inte ses som rättvist eller nyttigt för de som då endast får simma en gång. Simkunnighet är livsviktig, där vi ser flera brister även utanför skolsimmet i kommunen. Varje år drunknar 10 barn i Sverige. Den kommunala simskolan blir fullbokad inför varje termin på nolltid. Den verkande simfören ingen, södertörns Simsällskap, i Huddinge kommun har konstant platsbrist genom samtliga nivåer: i breddverksamheten, teknikskolan samt i tävlingsverksamheten. Föreningen har under en längre period haft kötid på över ett år till simskaleverksamheten i Huddingehallen. Nyttan av en ny simbassäng i Huddinge kommun är stor. Simning är en populär folkidrott som är bra för hälsan. Utökad och förbättrad simskola räddar liv och är obligatorisk i skolan. Huddingehallen utnyttjas maximalt och är både gammal och sliten. Simföreningen Södertörn behöver en ny 50-metersbassäng i Huddinge kommun för att få plats, utöka och förbättra simskole-, tävlings-, och elitverksamheten. Föreningen behöver även plats på kanten kring bassängen för att kunna utöva kroppsstyrka på land, samt läktare för att på ett br.a sätt kunna arrangera tävlingar (H uddingehallens bassäng är sned och inte godkänd för tävling). Ur ett jämställdhetsperspektiv är det även viktigt med bra möjlighet till simning då denna idrott i stor utsträckning utövas av flickor.

HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING -----~ - ~ H U D D 11\l :.; i;: i<. Ö i\il\1! ~ii:i.._. 1---..:..l <..:...o::..;.n~ml:nstvrel:::en i -------------.1 2017-01- 26 l Ciir~Oi a rieplanhgtsckn - 1 l Qi{ j l. p~_t MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige Lämnas personligen till: Information Huddinge Från Efternamn Hill -.. ------- att att sätta upp en vägbom eller motsvarande farthinder på Vårbackagången i Vårby gård, mellan Vårbyskolan och hyreshusen enligt den bifogade skissen; ta fram en handlingsplan för att minska obehörig biltrafik på gångcykelvägar i Vårby gård. och Motivering Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. Det är förbjudet att köra bil från torget västerut genom Vårbackagången, men det finns en del bilister som ignorerar förbudet. Detta skapar otrygghet i området och risk för olyckor, inte minst med tanke på alla barn som rör sig där. At t s ätta upp en vägbom är ett enkelt och effektivt sätt att råda bot på det.' Jag bifogar en skiss. Obehörig biltr afik på gång- och cykelvägar är överlag ett problem i Vårby gård. Mitt förslag är därför att börja med vägbommen vid Vårbackagången och att sedan ta f ram en me r övergripande plan på hur obehörig biltrafik i området kan minskas. Underskrift Datum Presentation Jag önskar själv presentera mitt förslag för fullmäktige D Ja O Legitimation ~ Nej Signatur... ~ POSTADRESS g Huddinge kommun i Kommunstyrelsens förvaltning ~ Information Huddinge ~ 141 85 Huddinge BESOKSADRESS Kommunalvägen 28 E-POST huddinge@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX 08-535 300 00 08-535 301 01

Föreslagen placering av vägbommen 58 ' 52 56 50 '!lo 34 ' l 54 48 32 46 l 'J l ~

MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige Lämnas personligen till: Information Huddinge ANKOM 2017 -Of-.; z-.:7 HUDDINGE KOMMUN. --------- Förslac:~et Skrlv ditt medborgarförslag här Miljontalskronors besparingar åt kommunen och landet. Motiverin Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. Vg. kontakta mig på tel. POSTAORESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Information Huddinge 141 85 Huddinge BESOKSADRESS Kommunalvägen 28 E POST huddinge@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX 08-535 300 00 08-535 301 01

Fallande ljusstolpar i Huddinge kommun och landet. Lite kort om undertecknad: Mitt namn Laszlo Fabian, ungrare, jobbat under hela mitt verksamma liv som medicinsk teknisk ingenjör och gått i pension år 2015 från Huddinge sjukhus (Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge). I många år har jag funderat över hur man ska kunna förlänga livet på ljusstolparna ute på promenadsvägarna, joggingslingorna osv. De förzinkade ljusstolparnas känsligaste områden är svetsytorna, som blir oftast utsatta för olika typer av korrodering. Den vanligaste och aggressivaste korrosionsorsaken är hundurinet. Efter det att zinkbehandlingen är borta behövs det inte lång tid för att rosten ska tränga igenom metallen, vilket gör att stolpen till slut faller. Regn och humiditet skyndar på korrosionsprocessen. Jag utgår från att kommunen, självfallet, har utpekande statistik som underlag för stolpbyten. Det finns enkla åtgärder som man kan göra stora besparingar med, och det behövs inte heller högkvalificerad arbetskraft för denna åtgärd. Idén kan även säljas till andra kommuner. Jag föreslår två metoder för införande och utvärdering: Krympslang som dras på röret redan i fabriken Tectyl behandling (ex. tryckspruta fylld med tjockflytande rostskyddsmedel) ca 50 cm från markytan. 2017-02-01 László Árpád Fabian,

~ HUOOINGE KOlAMUN KOMMUNSTYRELSENS FORVAL TNING MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige Lämnas personligen till: Information Huddinge ANKOM 2017-02- n 1 HUDDINGE KO:v1 rr.1 Huddinge s~k ' c ;r Förslaget Motiverina Har kan du lämna en mer utt0r1ig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera glima varför och hur du anser att forslaget ska genomföras. ),v. ":;i o c A.!J r-a_ Lf.! J c:_ 6 re4j u/ cf_ r(4 'ry!u baj r Pi->'~ i~?s'r!j t- ~l) C\ k s! t{_ q Underskrift Datum.2J)J l~ ()/ - 27- Und~ _4.-.o. / _ ~ POSTAORESS ~ Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning ~ ;r Information Huddinge ~ 141 85 Huddinge _ j., l Presentation Jag On skar själv presgra mitt förslag för fullmaklige D Ja BESÖKSAORESS Kommunalvägen 28 D Legitimation E-POST huddinge@huddinge.se Nej Signatur TELEFON OCH TELEFAX 08-535 300 00 08-535 301 01

POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 2 december 2016 1 (1) Kommunfullmäktige Svar på interpellation ställd av Birgitta Ljung (MP) angående Klimatklivet Interpellanten har ställt ett antal frågor till mig gällande Klimatklivet som är en del av den stadsbudget som riksdagen beslutat om för 2016. Har Huddinge kommun ansökt om medel i Klimatklivet 2015 och 2016? I så fall, för vilka åtgärder har kommunen ansökt? Inledningsvis kan nämnas att kommunen, generellt sett, alltid bevakar möjligheter till statligt stöd för att möjliggöra/tidigarelägga åtgärder eller förbättra ekonomin för enskilda projekt; exempelvis har vi sökt och fått pengar från utsatta utemiljöer, statsmiljöavtalet samt medfinansiering för byggande av gång- och cykelvägar från Trafikverket men också från Klimatklivet. Huddinge har tillsammans med Södertörnskommunerna sökt och fått medel från Klimatklivet till att rikta praktisk information till bostadsrättsföreningar i respektive kommuner i syfte att ge kunskap och skapa förutsättningar för att sätta upp egna laddstolpar på bostadsrättsföreningarnas egna parkeringar/garage. Det pågår också även fortsatta diskussioner med övriga kommuner på Södertörn om att söka medel ur Klimatklivet för ytterligare gemensamma projekt. Avser Huddinge kommun att ansöka om investeringsstöd för 2017 och vilka åtgärder handlar det i så fall om? Något konkret projekt har ännu inte identifierats, men Huddinge kommun arbetar ständigt med att bevaka möjligheter till medfinansiering inom ramen för olika projekt och det kommer vi även fortsättningsvis att göra. Det är därför möjligt att Huddinge kommun kan komma att lämna in en ansökan vid något av de fyra ansökningstillfällen som annonserats. Daniel Dronjak (M) Kommunstyrelsens ordförande POSTADRESS Politiska kommunledningen Huddinge kommun 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalhuset Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 40 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

Huddinge kommun Kommunfullmäktige 2016-11-14 J 2016-11- 1 4 i -L ~ l nterpellation Interpellation till kommunstyrelsens ordförande, Daniel Oronjak (M): Tar Huddinge kommun del av "Kiimatklivet"? Klimatklivet är en del av den statsbudget som riksdagen beslutat om för 2016. Det är ett stöd som ska gå till klimatinvesteringar på lokal nivå. Investeringarna ska ge största möjliga klimatnytta och det huvudsakliga syftet är att minska växthusgasutsläppen. Spridning av teknik, marknadsintroduktion och påverkan på andra miljökvalitetsmål, hälsa och sysselsättning är andra önskade effekter av stödet. Åtgärder som kan få stöd är konkreta klimatsatsningar inom exempelvis transporter, industrier, bostäder, lokaler, stadsbyggnad och energi. Det kan handla om laddinfrastruktur för elfordon, biogasanläggningar, byte av fossil olja till biobränsle eller fjärrväme, utbyggnad av mindre fjärrvärmenät, cykelbanor och infrastruktur för cykel, kommunikationsinsatser mm. Åtgärderna ska vara mer ambitiösa än vad lagen kräver. Stödet riktas till de åtgärder som har störst klimatnytta, dvs störst minskning av växthusgasutsläpp per investeringskrona. Under 2015 uppgick stödet till 125 miljoner kronor. Ytterligare 600 miljoner kronor per år ska delas ut för klimatinvesteringar för 2016, 2017 och 2018. 2016 års ansökning är stängd och nästa ansökningsomgång kommer att vara öppen 9-31 januari 2017. Därefter planerar Naturvårdsverket för ytterligare tre ansökningsperioder under 2017. Mot ovanstående bakgrund vill jag därför fråga; Har Huddinge kommun ansökt om medel i "Klimatklivet" 20 15 och 20 16? l så fall för vilka åtgärder har kommunen ansökt? Avser Huddinge kommun att ansöka om investeringsstöd för 20 17 och vilka åtgärder handlar det i så fall om? För Miljöpartiet de Gröna i Huddinge

Huddinge Kommun Kommunfullmäktige 2016-12-05 INTERPELLATION Interpellation till kommunalrådet Mali n Danielsson om utformning av ny cykelväg mellan Skärholmen och Kungens kurva. Nyligen invigdes den nya bron för gång- och cykeltrafik mellan Skärholmen och Kungens ku rva. Cyklistbloggen Cyklandeombud Stockholm har provcyklat med nedslående resultat. Deras sammanställning är tydlig och väldokumenterad med bilder 1, så jag rekommenderar att läsa den. Huvudpunkterna i deras sammanställning är att: Normer för bredder på delad gång- och cykelbana inte följs. Gång- och cykeltrafik är inte separerade på hela sträckan. Ojämn belysning av vägbanan på bron, samt riskfylld placering av lyktstolpar i cykelbanan. Cykelbanan övergår i betongplattebeläggning, vilket är olämpligt underlag för cykelbana. Cykelbanan övergår i område skyltat som gågata med tillägget "Cykel får endast framföras i gångfart". Med bakgrund i ovanstående och bilagd information vill jag därför fråga dig följande. Hur ser du på att etablerad standard i kommunens cykelplan och den regionala cykelplanen vad gäller bl.a. breddmått inte följts? Hur ser du på utformningen av belysningen på bron, samt placering av lyktstolpar? Hur ser du på att man använder betongplattor som underlag för cykeltrafik? Hur ser du på att man på ett cykelstråk har en passage där endast gångfart är tillåten? Miljöpartiet de Gröna 1 http ://cykla n de o m budstockhol m. b l ogspot.se/2016/11/test -av-nya -cykelbron-ku ngens-ku r va. htm l

Första test av nya cykelbron Kungens kurva Första test av nya cykelstråket på bron mellan Kungens kurva och Skärholmen visar delvis brister. Bygget är inte klart ännu, så det är ett preliminärt test. kartlänk Första november öppnade trafikverket bron med nya cykelstråket mellan Kungens kurva och Skärholmen. Vi börjar på Skärholmssidan. För att ta sig hit måste du ta dig upp för en backe. GC-banan på bilden är sannolikt smalare än 2,5m som är standard för huvudstråk.

Här är själva bron. Inte så bra spridning med lyktorna, det blir ett betydande parti med mörker. Stolparna ser just nu ut att vara placerade på cykelbanan, istället för på sidan av cykelbanan. Men antagligen är utformningen inte klar ännu. Bron ska anpassas för personer med nedsatt orienteringsförmåga, men då kanske stolparna inte är så lämpligt placerade. Kanske även en fysisk separering mellan gångtrafik och cykeltrafik hade varit lämpligt med tanke på kravet på anpassning för personer med nedsatt orienteringsförmåga.

På andra sidan bron kommer en till en plattlagda kurva. Cykel- och gångbanan fortsätter ner och under bron.

När du kommer ner för backen till nästa kurva så upphör separeringen mellan gång och cykel och GC-banan blir för smal i kurvan. Kanske är det en tillfällig lösning. Det verkar ha funnits plats för en tillräckligt bred och rätt utformad kurva. Kanske är det fortfarande en tillfällig lösning under byggperioden.

Efter kurvan blir cykeldelen smalare än tidigare. I avslutningen blir det för smalt och med skymd sikt till vänster. På andra sidan övergångsstället/cykelpassagen möts vi av den här skylten.

Men cykelstrafik skyltas ändå på denna skylt. Oklar situation.

POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 10 februari 2017 1 (2) Kommunfullmäktige Svar på interpellation ställd av Anders Abel (MP) angående ITsäkerhet Anders Abel har i en interpellation till mig ställt ett antal frågor om ITsäkerheten i kommunen. Med förvaltningens hjälp har jag efter bästa förmåga försökt att svara på frågor som i många fall är tekniskt komplicerade och på en detaljeringsnivå som ligger en bit ifrån den övergripande politiska nivån. Varför finns ett lösenord på gästnätet, när det ändå publiceras genom lappar som bl.a. sitter i Huddingehallens publika ytor? Det trådlösa gästnätverket är tillgängligt för de som besöker kommunens olika anläggningar, till exempel Huddingehallen. Det medför att många kopplar upp sig mot accesspunkterna (en enhet som andra enheter kopplar upp sig mot). För att undvika kapacitetsbrist då en accesspunkt endast kan ta emot ett visst antal anslutningar så behöver besökaren aktivt logga in kontinuerligt och det uppnås genom att månadsvis byta lösenord. Då flera av kommunens anläggningar är obemannade vissa tider eller har hög belastning i kassan/receptionen och besökarna behöver kunna logga in på gästnätet sätts lappar upp med månadens lösenord. Varför byts lösenordet på gästnätet löpande? Detta skapar merjobb bl.a. för skolor där elevernas Ipads använder sig av gästnätet. Lösenordet byts löpande för att gästnätet inte ska få en för stor spridning, detta på grund av kapacitetsbrist då en accesspunkt endast kan ta emot ett visst antal anslutningar. Det är inte önskvärt att någon som varit besökare vid ett tillfälle automatiskt loggas in på gästnätet när de vid ett senare tillfälle befinner sig nära en kommunal anläggning utan att ha ett behov av att nyttja den anslutningen, och därmed i onödan ta kapacitet i anspråk. Skolorna ska inte använda sig av gästnätet då de har ett eget trådlöst nätverk som heter BYOD (bring your own device). BYOD är tillgängligt endast för elever och lärare som loggar in på detta nätverk med sina egna användarnamn och lösenord. Hur kan rutinen för lösenordsbyten för politiker tillåtas att vara av så usel standard att lösenord skickas via okrypterad mail? Politiker i samtliga nämnder som behöver byta sitt lösenord kan få det genom ett personligt besök hos IT-Helpdesk mot uppvisning av giltig ID-handling. De kan också vända sig till Kjell Lundin som är kommunstyrelsens kontohanterare. Kjell byter lösenordet med en slumpgenerator och skickar det nya lösenordet till den mailadress som finns registrerat i kommunens system för respektive politiker. IT-sektionen inser att detta inte är en optimal lösning att skicka lösenorden till privata mailadresser och håller just nu på att POSTADRESS Politiska kommunledningen Huddinge kommun 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalhuset Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 40 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 10 februari 2017 2 (2) undersöka möjligheterna för en annan hantering. IT-sektionen håller på att ta fram en lösning för att på distans kunna byta sitt lösenord. Denna lösning ska vara på plats under andra kvartalet 2017. Varför finns det fortfarande krav på regelbundna lösenordsbyten när modern forskning visar att det minskar säkerheten istället för att höja den? T.ex. rekommenderar numera brittiska National Cyber Security Centre att man inte har tvingande byten. Huddinge kommun följer Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) rutin för åtkomst och behörighetssystem. MSB rekommenderar att lösenord byts var 60:e dag. Huddinge kommun väljer att kräva lösenordsbyte var 90:e dag. Under 2017 ska Huddinge kommun ta fram riktlinjer för informationssäkerhet bland annat innehållandes krav för lösenordshantering. Finns det rutiner för backuper av de e-postarkiv som medarbetare uppmanas att skapa på sina lokala hårddiskar för att spara e-post längre än den tid de tillåts i inkorgen? Huddinge kommun har en guide på intranätet som visar hur man sparar sitt e- postarkiv till sin hemkatalog (H:) som finns på en server. På hemkatalogen tas det en backup en gång per dygn. Enligt förvaltningarnas IT-samordnare är det ingen av dem som rekommenderar sina användare att spara e-postarkiven på lokala hårddiskar, då inget på dessa hårddiskar säkerhetskopieras. Vid frågor till IT-Helpdesk hänvisas till guiden på intranätet. Hur kommer det sig att återställningsrutiner vid serverhaveri fortfarande inte är på plats för kritiska verksamhetssystem, trots att risken varit identifierad i flera år? Att skapa återställningsrutiner vid serverhaveri kräver mycket tid och resurser för kommunens verksamheter. För att minimera konsekvenserna vid serverhaverier har förvaltningen tecknat supportavtal med serverleverantörerna med fyra timmars inställelsetid. IT-avdelningen eller kommunens verksamheter har avtal med leverantörerna till systemen för att hjälpa oss igång efter ett eventuellt haveri. Hur kommer det sig att webben för självservice på https://bou.huddinge.se har ett föråldrat certifikat (SHA1- baserad signering) som i flera månader gett varningar i moderna webbläsare som Google Chrome? Arbetet med att byta certifikat är precis avslutat. Nytt certifikat som använder den mer modernare och säkrare SHA256 är nu aktiverat. Daniel Dronjak (M) Kommunstyrelsens ordförande

Huddinge Kommun Kommunfullmäktige 2016-12-05 INTERPELLATION Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Daniel Oronjak om!t-säkerhet Kommunens verksamhet blir precis som allt annat i samhället mer och mer beroende av Il-lösn ingar. Med beroendet följer också sårbarhet, där det gäller att hantera säkerhetens fyra dimensioner: sekretess, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet. Hur dessa ska hanteras är inte statiskt, utan förändras över tiden med den tekniska utvecklingen. Och den går bitvis mycket snabbt! För en organisation av Huddinge kommuns storlek måste det vara en självklarhet att aktivt följa med utvecklingen och anpassa sin verksamhet, tekniska lösningar och regelverk. Mot bakgrund av ovanstående vill jag därför fråga dig följande Varför finns ett lösenord på gästnätet, när det ändå publiceras genom lappa r som bl.a. sitter i Huddingehallens publika ytor? Varför byts lösenordet på gästnätet löpande? Detta skapa r merjobb bl.a. för skolor där elevernas ipads använder sig av gästnätet Hur kan rutinen för löse nordsbyten för politiker tillåtas att vara av så usel standard att lösenord skickas via okrypterad mail? Varför finns det fortfarande krav på regelbundna lösenordsbyten när modern forskning visar att det minska r säkerheten ist ället för att höja den 1? T.ex. rekommenderar numera britt iska National Cyber Security Centre att man inte har tvinga nde byten 2 Finns det rutiner för backuper av de e-postarkiv som medarbetare uppmanas att skapa på sina lokala hårddiskar för att spara e-post längre än den tid de tillåts i inkorgen? Hur kommer det sig att återställningsrutiner vid serverhave ri fortfarande inte är på plats för kritiska verksamhetssystem, trots att risken varit identifierad i flera år? Hur kommer det sig att webben för självservice på https://bou.huddinge.se ha r ett fö rå ldrat certifikat (SHAl- månader gett Google Chrome? la ~://bou. huddinge.sed baserad signering) som i flera varninga r i moderna webbläsare som Anders Abel Miljöpartiet de Gröna 1 http:l/venturebeat.com/2016/08/07 /one-of-the-oldest-ru les-about-passwords-is-totally-wrong/, https://www.sch nei er.com/blog/archives/2016/08/freg uent passwo. ht m l, htt ps://www. cs. u n c. ed u/~ re ite r/p ape rs/2010/ccs.pd f, 2 https://www.ncsc.gov.uk/articles/problems-forcing-regular-password-expiry

POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 10 februari 2017 1 (2) Kommunfullmäktige Svar på interpellation ställd av Fredrik Fjällström (S) angående ökade kostnader för inhyrd personal Till att börja med vill jag understryka att jag delar interpellantens uppfattning att huvudregeln ska vara att anställa fast personal. Huddinge, liksom övriga kommuner, står dock inför stora utmaningar med att rekrytera personal med rätt kompetens men det har blivit svårare att behålla befintlig personal. Enligt arbetsförmedlingen ökar bristen på arbetskraft inom offentlig såväl som privat sektor. De ökade utmaningarna vad gäller personalförsörjningen inom offentlig sektor syns tydligt i kostnaderna för inhyrd personal. I tidningen Dagens Samhälles sammanställning, som interpellanten hänvisar till, ökar kostnaderna för inhyrd personal i de flesta kommuner. Den sammantagna ökningen mellan 2014 och 2015 för samtliga kommuner var 39 procent. I Huddinges fall var ökningen lägre; 28 procent. Det kan jämföras med Stockholm stad där ökningen var 57 procent. De nämnder med högst kostnader för inhyrd personal är förskole-, grundskole- och socialnämnden. Inom dessa nämnder finns yrkeskategorier där vi har rekryteringsutmaningar såsom exempelvis förskollärare, olika lärarkategorier inom grundskolan, socialsekreterare och biståndshandläggare. Verksamheterna är medvetna om problematiken och de arbetar för fullt att lösa detta. Bland annat utreder individ- och familjeomsorgen, inom Socialoch äldreomsorgsförvaltningen hur formerna skulle kunna se ut för en intern poolverksamhet med erfarna socialsekreterare en sk. specialistpool. Vidare gör socialoch äldreomsorgsförvaltningen en organisationsförändring vad gäller sjuksköterskorna inom äldreomsorgen bland annat för att skapa bättre flexibilitet inom verksamheten. Inom vissa förskoleområden finns vikariepooler och även inom grundskoleverksamheten förs diskussioner kring förutsättningarna för en poolverksamhet. Anser du att det är rimligt att Huddinge har Sveriges tredje högsta kostnader för bemanningsföretag? Min uppfattning är att kommunen först och främst ska anställa fast personal i våra verksamheter. Att vi erbjuder kvalificerad personal i alla våra verksamheter är än viktigare. För oss går alltid kvalitén och servicen till medborgarna först. Alternativet - lärarlösa lektioner eller otillräcklig bemanning i förskolan eller äldrevården får aldrig accepteras och är alltid ett sämre alternativ än att hyra in personal. Vad gör du för att minska kommunens kostnader för inhyrd personal? Kommunen jobbar aktivt för att rekrytera och behålla duktiga medarbetare. Det är viktigt att Huddinge är en attraktiv arbetsgivare där vi bland annat kan erbjuda god arbetsmiljö, konkurrenskraftig lön, bra förmåner, POSTADRESS Politiska kommunledningen Huddinge kommun 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalhuset Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 40 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 10 februari 2017 2 (2) kompetensutveckling med mera. Dessa mervärden medför att vi kan behålla och attrahera personal. Det finns dock vissa saker vi inte kan påverka, exempelvis hur många som söker sig till de utbildningar där det finns brist på arbetskraft. Vad gör du för att säkerställa en trygg arbetsmiljö för alla som arbetar i kommunen? Kommunen arbetar systematiskt med att identifiera och förebygga risker i arbetsmiljön. Samtliga chefer får genomgå en utbildning som avslutas med ett kunskapsprov som chefen behöver få godkänt på för att bli certifierad. Arbetsmiljöansvaret för bemanningsanställda regleras i arbetsmiljölagens kapitel 3, paragraf 12. Där framgår att bemanningsföretag och inhyrande företag har ett delat ansvar för arbetsmiljön. Men det huvudsakliga ansvaret ligger på det inhyrande företaget. Det har samma skyddsansvar som för de egna anställda. Daniel Dronjak (M) Kommunstyrelsens ordförande

Huddinge kommun Kommunfullmäktige 2017-02-13 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak (M) om ökade kostnader för inhyrd personal I en artikel i Dagens Samhälle (nr 42 2016) framgår det att Sveriges kommuner köpte in tjänster från bemanningsföretag för 1,2 miljarder kronor förra året. Det är en stor ökning i jämförelse med året innan. Det är kanske inte så förvånande att listan toppas av de två största kommuner i landet: Stockholm och Göteborg. Men på tredje plats ligger Huddinge. Huddinge är därmed den kommun i Sverige som har de tredje högst kostnaderna för bemanningsföretag. Med en ökning på 27 procent från 2014-2015 landade Huddinges kostnader för inhyrd förra året på 39,8 miljoner kronor. Det är i dag svårt att rekrytera personal inom flera yrkeskategorier i kommunen. Samtidigt väntas många som arbetar i offentlig sektor gå i pension de kommande åren. I kombination med en allt mer komplex arbetsmarknad är det en utmaning såväl för Huddinge som för andra kommuner. Lösningen för att ha rätt bemanning i kommunens verksamheter kan emellertid inte vara att vi ska förlita oss på bemanningsföretag. Det är en för kostsam affär för Huddinge, inte minst mot bakgrund av det svaga ekonomiska läget i flera av kommunens nämnder. Så sent som i september 2016 presenterade Arbetsmiljöverket arbetsskadestatistik som visade att det är dubbelt så vanligt att inhyrd personal drabbas av arbetsplatsolyckor. Vi vet sedan tidigare att inhyrd personal i många fall vittnar om stress, delade turer och inte minst svårigheter att skapa nära relationer och bidra till långsiktig utveckling av verksamheten. Att hyra in personal är ett sätt att klara tillfälliga arbetstoppar men målet måste vara att som huvudregel ha egen anställd personal. Det ger både stabilitet samtidigt som extra kostnader undviks. Vi är glada att regeringen tydligt har tagit ställning för bättre arbetsvillkor och rättvisa löner både på nationell nivå och på EU-nivå. Socialdemokraternas utgångspunkt är att det ska vara ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Det krävs dock att vi även på lokal nivå ser till att ha schyssta villkor, god arbetsmiljö och en långsiktighet i planeringen av kommunens personalförsörjning. Med anledning av ovanstående frågar jag dig: Anser du att det är rimligt att Huddinge har Sveriges tredje högsta kostnader för bemanningsföretag?

Vad gör du för att minska kommunens kostnader för inhyrd personal? Vad gör du för att säkerställa en trygg arbetsmiljö för alla som arbetar i kommunen? Fredrik Fjällström Socialdemokraterna

POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 10 februari 2017 1 (2) Kommunfullmäktige Svar på interpellation ställd av Emil Högberg (S) angående det politiska ansvaret för betygsinflation Med hänvisning till 37 punkten 8 i kommunfullmäktiges arbetsordning överlåter jag besvarandet av denna interpellation till grundskolenämndens ordförande Jelena Drenjanin. Hur ser du på kommunens - och ditt eget - ansvar för att inte bidra till betygsinflation i våra skolor? Betygsinflationen är ett problem, inte bara kommunalt, men även nationellt. Det är viktigt att vi alla arbetar med att hitta lösningar så att betygsinflationen stoppas. Det är dock viktigt att komma ihåg att betyg i sig inte är problemet, utan fyller många olika funktioner i skolan. De visar vad eleverna har lärt sig och hur stor del av kursplanen de har tillgodogjort sig. Förvaltningen arbetar i dag systematiskt med att analysera nationella prov och sedan jämföra det med elevens slutbetyg i samma ämne. Detta görs för att säkerställa likvärdighet och för att kunna identifiera misstänka fall av betygsinflation. Om förvaltningen finner tecken på betygsinflation får ansvarig rektor ansvaret att följa upp och analysera det och sedan återrapportera detta till förvaltningen. Ett flertal skolor har infört ett system där lärare rättar varandras prov för att säkerställa likvärdig bedömning och för att minska risken för betygsinflation. Via matematiklyftet och läslyftet har det kollegiala lärandet stimulerats och lärare kan tillsammans diskutera betygssättning och andra aspekter kring bedömning av eleverna. Den formativa bedömningen används också för att skapa likvärdighet vid bedömningen av elevers prestation och utveckling. Trots det goda arbete som görs för att motarbeta betygsinflation i Huddinge kommun finns det fortfarande utvecklingsbehov och förbättringspotential. Ett exempel på framtida utvecklingsåtgärd är att börja jämföra elevers grundskolebetyg och gymnasiebetyg. Det är ytterligare en metod att mäta hur likvärdig bedömningen är i Huddinges grundskolor och identifiera betygsinflation. Jag är positiv till att en central rättning av nationella prov införs alternativt att digitalisera de nationella proven. Digitala prov har många fördelar för både elever och lärare. Det ger en likvärdig och objektiv bedömning och en snabb återkoppling till eleverna. För lärare minskar de administrativa uppgifterna vilket är tidsbesparande. Om proven rättades externt i stället för av den undervisande läraren, skulle det öka jämförbarheten mellan elever och skolor. Betygssättningen skulle förankras och betygen få bättre legitimitet. Betygsinflationen skulle därmed också minskas. POSTADRESS Politiska kommunledningen Huddinge kommun 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalhuset Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 40 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 10 februari 2017 2 (2) Hur vill du bidra till att kunskap och bildning ska stå i fokus för skolans utveckling istället för konkurrens på vinstjaktens villkor? Det låter som att interpellanten lyfter upp friskolereformen som det största problemet med att kunskap och bildning inte står i fokus. Det tycker jag är felaktigt. Det jag däremot tycker är oroväckande är det faktum att föräldrarnas utbildningsnivå har stor påverkan. Enligt regeringen så var nästan 44 procent av eleverna inte behöriga till nationella program vars föräldrar endast har förgymnasial utbildning. Det finns säkert skolor, både kommunala och friskolor som kan ha en bättre betygsbedömning men vi kan inte se att de elever som har valt en friskola dominerar bland de elever som inte klarar att gå ut gymnasiet. Därför ser jag skolans kompensatoriska uppdrag som en av de viktigaste delarna för att uppnå en jämlik och rättvis skola. Alla föräldrar och barn ska ha rätt att själva få välja skola. Det fria skolvalet möjliggör för varje elev och familj att hitta den skola och undervisningsform som passar henne eller honom bäst. Det är viktigt att vi ställer hårda krav på skolhuvudmännens långsiktighet i verksamheten och undervisningens kvalitet. Alla skolor ska hålla en hög kvalitet för att ge elever likvärdiga möjligheter till en bra utbildning. Kompetenta och engagerade lärare är avgörande för kvaliteten i skolan. Därför vill vi fortsätta att satsa på skickliga lärare och höja läraryrkets status genom att erbjuda karriärvägar i klassrummet, exempelvis förestelärare och lektorstjänster. Vi vill lägga ett särskilt fokus på Huddinges pedagogiska utveckling så att kommunens skolor framstår som ett attraktivt alternativ. Elever och lärare ska ges de förutsättningar som krävs för att hantera den digitala vardagen. Det är viktigt att vi har tillit till skolan oavsett driftsform. Den ständiga negativa debatten gör att skolans verksamheter, som i hög grad baseras på tillit, sätts på ett bräde. Det har nu gått så långt att regeringen tillsatt en Tillitsdelegation för att vända förtroendet för svensk skola Vi måste samverka på alla nivåer för att få en så bra och kvalitativ skolverksamhet som möjligt. Jelena Drenjanin (M) Grundskolenämndens ordförande

Huddinge kommun Kommunfullmäktige 13 februari 2017 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak (M) om det politiska ansvaret för betygsinflation Under samma period som svenska elevers kunskapsresultat föll dramatiskt i internationella undersökningar slog betygen all time-high år efter år. Orsaken till den omfattande betygsinflationen i Sverige är enligt forskningen den skolkonkurrens som råder efter att marknadsmekanismer har släppts lös på skolområdet. Ett exempel på att Sverige har gått särskilt långt på den vägen är att vi är ensamma om att låta ägarna till offentligt finansierade privata skolor göra hur stora vinstuttag som helst. Det är förstås inte oväntat att aktörerna på en sådan marknad agerar utifrån vad de tror att kunderna efterfrågar. I valrörelsen 2014 påstod du och ditt parti att just höga betyg i Huddinges skolor var ett bevis på att det inte fanns samma problem med kunskapsnivån som i resten av Sverige. En ganska häpnadsväckande slutsats. Vid upprepade tillfällen talar du också om betygssiffror som det bästa beviset på utvecklingen i Huddinges skolor. Mot bakgrund av vad vi vet om hur vårt skolsystem driver upp betygen tycker jag att det är oansvarigt. Ansvaret för att flytta fokus i skolan från marknad och konkurrens med betygen som vapen till kunskap och bildning för alla elever är delat mellan staten och de kommunala och fristående huvudmännen. På nationell nivå diskuteras hur vinstjakten ska kunna stoppas. Dessutom vore det bra med ett mer reglerat och enhetligt kunskapsinnehåll och mer extern och oberoende bedömning av elevernas kunskapsnivå. I Huddinge vore det en välgärning och en bra början om kommunstyrelsens ordförande tog sitt ansvar för att föra en seriös debatt om kunskap och betyg. Mot bakgrund av det ovanstående vill jag fråga följande Hur ser du på kommunens - och ditt eget - ansvar för att inte bidra till betygsinflation i våra skolor? Hur vill du bidra till att kunskap och bildning ska stå i fokus för skolans utveckling istället för konkurrens på vinstjaktens villkor? Emil Högberg Socialdemokraterna

ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Äldreomsorgsnämnden 22 november 2016 11 Paragraf Diarienummer AN-2016/490.739 Äldreomsorgsnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte verkställts till och med 30 september 2016 Äldreomsorgsnämndens beslut Äldreomsorgsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens rapport och vidare att rapporten översänds till kommunfullmäktige för kännedom. Sammanfattning Enligt bestämmelser i socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) finns bestämmelser som syftar till att stärka rättsäkerheten för den enskilde som har beviljats insats. I enlighet med nämnda regler ska äldreomsorgsnämnden varje kvartal lämna en rapport till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) över beslut som inte har verkställts inom tre månader. Överläggning I ärendet yttrar sig Eva Carlsson-Paulsén (M), Stephanie Hansson (KD), Anna Larsson (S), Barbro Lind (MP), Ann-Christine Falck Brännström, verksamhetschef och Helena Reuterham, enhetschef. Efter detta förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsen

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-10-12 AN-2016/490.739 1 (3) HANDLÄGGARE Ulrika Torseke Ström Ulrika.Torseke-Strom@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte verkställts till och med 30 september 2016 Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens rapport och vidare att rapporten översänds till kommunfullmäktige för kännedom. Sammanfattning Enligt bestämmelser i socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) finns bestämmelser som syftar till att stärka rättsäkerheten för den enskilde som har beviljats insats. I enlighet med nämnda regler ska äldreomsorgsnämnden varje kvartal lämna en rapport till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) över beslut som inte har verkställts inom tre månader. Beskrivning av ärendet Kommunen är skyldig att anmäla till IVO om en beviljad insats inte verkställs inom tre månader. Kommunen ska på motsvarande sätt också rapportera om en insats har avbrutits och inte verkställts på nytt inom tre månader. Om IVO bedömer att insatsen inte har verkställts inom skälig tid har nämnda myndighet en skyldighet att ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av en särskild avgift. Förvaltningsrätten kan, när den fastställer avgiften, ta hänsyn till hur lång tid dröjsmålet med verkställandet av insatsen har pågått samt hur allvarligt dröjsmålet anses vara. Rapport 30:e september 2016 Beslut som har verkställts till och med aktuellt datum har inte tagits med. Beslut som, på den enskildes begäran, har avslutats till och med aktuellt datum har inte heller tagits med. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-10-12 AN-2016/490.739 2 (3) Vilken typ av bistånd beslutet avsåg Beslutsdatum Rapportdatum Antal dagar Kvinna eller man Tackat nej till erbjuden plats 1 (1) Annan orsak 2 (2) Resursbrist 3 (3) Särskilt boende 2014-04-15 2016-09-30 899 K 2 Särskilt boende 2014-12-03 2016-09-30 677 K 2 Särskilt boende 2014-12-10 2016-09-30 660 K 2 Särskilt boende 2015-02-09 2016-09-30 599 K 2 Särskilt boende 2015-02-25 2016-09-30 583 K 2 Särskilt boende 2015-03-10 2016-09-30 570 K 2 Särskilt boende 2015-08-10 2016-09-30 417 K 2 Särskilt boende 2015-08-25 2016-09-30 402 M 2 Särskilt boende 2015-08-25 2016-09-30 402 K 2 Särskilt boende 2015-10-01 2016-09-30 366 K 2 Särskilt boende 2015-10-01 2016-09-30 366 M 2 Särskilt boende 2015-10-23 2016-09-30 344 K 2 Särskilt boende 2015-11-03 2016-09-30 333 K 1 Särskilt boende 2015-11-13 2016-09-30 323 M 1 Särskilt boende 2015-11-20 2016-09-30 316 M 1 Särskilt boende 2015-12-10 2016-09-30 296 K 1 Särskilt boende 2015-12-16 2016-09-30 290 K 1 Särskilt boende 2015-12-18 2016-09-30 288 M 2 Särskilt boende 2016-01-12 2016-09-30 262 K 1 1 Personen har blivit erbjuden plats på äldreboende men valt att tacka nej. 2 Personen kan för tillfället inte erbjudas plats exempelvis på grund av pågående demensutredning eller i väntan på förvaltare. Även personer som beviljats servicehuslägenhet då dessa för närvarande ej kan erbjudas lägenhet. 3 På grund av brist på äldreboendeplatser har personen ej kunnat erbjudas plats

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-10-12 AN-2016/490.739 3 (3) Vilken typ av bistånd beslutet avsåg Beslutsdatum Rapportdatum Antal dagar Kvinna eller man Tackat nej till erbjuden plats (1) Annan orsak (2) Resursbrist (3) Särskilt boende 2016-02-10 2016-09-30 233 K 1 Särskilt boende 2016-02-23 2016-09-30 220 M 1 Särskilt boende 2016-02-29 2016-09-30 214 K 1 Särskilt boende 2016-03-03 2016-09-30 211 K 1 Särskilt boende 2016-03-03 2016-09-30 211 K 1 Särskilt boende 2016-03-15 2016-09-30 199 M 1 Särskilt boende 2016-04-06 2016-09-30 177 M 1 Särskilt boende 2016-04-08 2016-09-30 175 K 1 Särskilt boende 2016-04-19 2016-09-30 164 M 1 Särskilt boende 2016-05-04 2016-09-30 149 K 1 Särskilt boende 2016-05-09 2016-09-30 144 K 1 Särskilt boende 2016-05-09 2016-09-30 144 K 2 Särskilt boende 2016-05-16 2016-09-30 137 M 2 Särskilt boende 2016-05-25 2016-09-30 128 M 1 Särskilt boende 2016-06-08 2016-09-30 114 K 1 Särskilt boende 2016-06-13 2016-09-30 109 M 3 Särskilt boende 2016-06-21 2016-09-30 101 K 3 Särskilt boende 2016-06-30 2016-09-30 92 K 2 Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Ann-Christine Falck Brännström Verksamhetschef Beslutet delges Kommunstyrelsen

SOCIALNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnden 14 december 2016 7 Paragraf Diarienummer SN-2016/2905.719 Individ- och familjeomsorgens rapport av beslut som inte verkställts inom tre månader kvartal 3, 2016 Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att godkänna individ- och familjeomsorgens rapport och överlämnar den till kommunfullmäktige för kännedom. Sammanfattning Kommunen är skyldig att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om en beviljad insats inte har verkställts inom tre månader. Kommunen ska på motsvarande sätt också rapportera om en insats har avbrutits och inte verkställts på nytt inom tre månader. Under kvartal 3 har 37 beslut inom individ- och familjeomsorgens område inte verkställts i rätt tid. Beslutet delges Kommunstyrelsen

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-10-18 SN-2016/2905.719 1 (6) HANDLÄGGARE Åsa Wennberg 08-535 348 19 asa.wennberg@huddinge.se Socialnämnden Individ- och familjeomsorgens rapport av beslut som inte verkställts inom tre månader kvartal 3, 2016 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna individ- och familjeomsorgens rapport och överlämnar den till kommunfullmäktige för kännedom. Sammanfattning Kommunen är skyldig att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om en beviljad insats inte har verkställts inom tre månader. Kommunen ska på motsvarande sätt också rapportera om en insats har avbrutits och inte verkställts på nytt inom tre månader. Under kvartal 3 har 37 beslut inom individ- och familjeomsorgens område inte verkställts i rätt tid. Beskrivning av ärendet I lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL) finns bestämmelser som syftar till att stärka rättssäkerheten för den enskilde som har beviljats insats. Enligt SoL och LSS ska socialnämnden varje kvartal lämna en rapport till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) över beslut som inte har verkställts inom tre månader. Om IVO bedömer att insatsen inte har verkställts inom skälig tid har de skyldighet att ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av en särskild avgift. Förvaltningsrätten kan, när den fastställer avgiften, ta hänsyn till hur lång tid dröjsmålet med verkställandet av insatsen pågått samt hur allvarligt dröjsmålet anses vara. Under kvartal 3 har 37 beslut inom individ- och familjeomsorgens område inte verkställts i rätt tid, fem gällande kontaktperson för barn och unga, fyra gällande kontaktfamilj för barn och unga, en gällande öppenvårdsverksamhet för barn och unga, tre gällande familjehemsplacering för barn och unga, en gällande öppenvårdsverksamhet för ensamkommande barn och unga, tre gällande hem för vård och boende för ensamkommande barn och unga samt 20 gällande familjehemsplacering för ensamkommande barn och unga. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-10-18 SN-2016/2905.719 2 (6) Rapport 30 september 2016 Insats Kontaktfamilj SoL 4:1 Beslutsdatum/ avbrotts -datum 2016-04- 22 Rapport / verkställighets -datum 2016-09- 30 Antal Orsak dagar beslutet inte har varit verkställt 161 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare Flicka/ kvinna eller pojke/ man P Öppenvårdsverksamhet SoL 4:1 2015-11- 10 2016-06- 27 230 Verkställd P Kontaktperson SoL 4:1 2016-05- 23 2016-09- 30 130 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare P Kontaktfamilj SoL 4:1 2016-05- 02 2016-09- 30 151 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare P Kontaktfamilj SoL 4:1 2016-04- 22 2016-09- 30 161 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare F Familjehemsplacering SoL 4:1 2016-03- 17 2016-09- 15 182 Verkställd P Familjehemsplacering SoL 4:1 Familje- hems- 2015-09- 09 2016-03- 17 2016-09- 30 2016-09- 15 387 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare 182 Verkställd P P

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-10-18 SN-2016/2905.719 3 (6) placering SoL 4:1 Kontaktfamilj SoL 4:1 2015-09- 24 2016-09- 12 354 Återtagen, ändrade förhållanden F Kontaktperson SoL 4:1 2016-06- 14 2016-09- 30 108 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare P Kontaktperson SoL 4:1 2016-06- 16 2016-09- 30 106 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare F Kontaktperson SoL 4:1 2016-06- 28 2016-09- 30 94 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare F Kontaktperson SoL 4:1 2016-06- 29 2016-09- 30 93 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare K Familjehemsplacering SoL 4:1 2016-05- 02 2016-09- 30 151 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare F Öppenvårdsverksamhet SoL 4:1 2016-06- 15 2016-09- 30 107 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare F Familjehemsplacering SoL 4:1 2016-05- 26 2016-09- 30 127 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare P Familjehemsplacering SoL 4:1 2016-05- 26 2016-08- 24 121 Avslutad, ungdomen avvikit P

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-10-18 SN-2016/2905.719 4 (6) Familjehemsplacering SoL 4:1 2016-04- 28 2016-09- 30 155 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare P Familjehemsplacering SoL 4:1 2016-04- 28 2016-09- 30 155 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare P Familjehemsplacering SoL 4:1 2016-06- 30 2016-09- 30 93 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare P Familjehemsplacering SoL 4:1 2016-06- 30 2016-09- 30 93 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare P Familjehemsplacering SoL 4:1 2016-06- 30 2016-09- 30 93 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare P Hem för vård och boende SoL 4:1 2016-05- 26 2016-09- 30 127 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare P Familjehemsplacering SoL 4:1 2016-04- 28 2016-09- 30 155 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare P Familjehemsplacering SoL 4:1 2016-04- 28 2016-09- 30 155 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare P Familje- hems- 2016-04- 28 2016-08- 09 103 Avslutad, Ungdomen P

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-10-18 SN-2016/2905.719 5 (6) placering SoL 4:1 myndig Familjehemsplacering SoL 4:1 2016-04- 28 2016-09- 30 155 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare P Hem för vård och boende SoL 4:1 2016-04- 28 2016-09- 30 155 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare P Hem för vård och boende SoL 4:1 2016-04- 28 2016-09- 30 155 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare P Familjehemsplacering SoL 4:1 2016-04- 28 2016-08- 19 113 Återtagen, återförening med make F Familjehemsplacering SoL 4:1 2016-04- 28 2016-09- 30 155 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare P Familjehemsplacering SoL 4:1 2016-04- 28 2016-09- 30 155 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare P Familjehemsplacering SoL 4:1 2016-04- 28 2016-08- 19 113 Återtagen, återförening med mor och far P Familjehemsplacering SoL 4:1 2016-04- 28 2016-09- 30 155 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare F

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-10-18 SN-2016/2905.719 6 (6) Familjehemsplacering SoL 4:1 2016-06- 30 2016-09- 30 93 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare P Familjehemsplacering SoL 4:1 2016-06- 30 2016-09- 30 93 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare P Familjehemsplacering SoL 4:1 2016-06- 30 2016-09- 30 93 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare P Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Yvonne Kokkola Verksamhetschef Åsa Wennberg Utvecklingsledare Beslutet delges Kommunstyrelsen

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 14 december 2016 10 Paragraf Diarienummer KS-2016/1299.363 Skapa en lekplats och en park för befolkningen i Glömsta - svar på medborgarförslag väckt av Tommy Karlsson Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 1 november 2016 anses medborgarförslaget från Tommy Karlsson vara besvarat. Sammanfattning Ett medborgarförslag angående att bygga en park och lekplats i Glömsta har inlämnats av Tommy Karlsson. Förslagsställaren understryker att det fortfarande saknas lekplatser i området trots stor efterfrågan från inflyttande barnfamiljer. Tommy Karlsson föreslår att kommunen bygger en lekplats centralt i Glömsta. Kommunstyrelsens förvaltning är mycket positiv till park och lekplats i Glömsta och håller med förslagsställaren om att det finns ett stort behov av lekplatser där. Enligt kommunens lekplatsprogram ska en områdeslekplats anläggas i Glömsta under tidsperioden 2013-2020. Det har kommit in många synpunkter den senaste tiden från boende angående brist på lekplatser. Det är därför önskvärt att utreda lokalisering och gestaltning av framtida lekplats i Glömsta. Kommunstyrelsens förvaltning avser att genomföra en sådan utredning under 2017, vilket även utlovats i tidigare medborgarförslag från i år (KS- 2016/331.363). Beslutet delges Tommy Karlsson

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 30 november 2016 2 Paragraf Diarienummer KS-2016/1299.363 Skapa en lekplats och en park för befolkningen i Glömsta - svar på medborgarförslag väckt av Tommy Karlsson Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 1 november 2016 anses medborgarförslaget från Tommy Karlsson vara besvarat. Sammanfattning Ett medborgarförslag angående att bygga en park och lekplats i Glömsta har inlämnats av Tommy Karlsson. Förslagsställaren understryker att det fortfarande saknas lekplatser i området trots stor efterfrågan från inflyttande barnfamiljer. Tommy Karlsson föreslår att kommunen bygger en lekplats centralt i Glömsta. Kommunstyrelsens förvaltning är mycket positiv till park och lekplats i Glömsta och håller med förslagsställaren om att det finns ett stort behov av lekplatser där. Enligt kommunens lekplatsprogram ska en områdeslekplats anläggas i Glömsta under tidsperioden 2013-2020. Det har kommit in många synpunkter den senaste tiden från boende angående brist på lekplatser. Det är därför önskvärt att utreda lokalisering och gestaltning av framtida lekplats i Glömsta. Kommunstyrelsens förvaltning avser att genomföra en sådan utredning under 2017, vilket även utlovats i tidigare medborgarförslag från i år (KS- 2016/331.363). Överläggning I ärendet yttrar sig Sara Heelge Vikmång (S). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-11-01 KS-2016/1299.363 1 (3) HANDLÄGGARE Camilla Fransson camilla.fransson@huddinge.se Kommunstyrelsen Skapa en lekplats och en park för befolkningen i Glömsta svar på medborgarförslag väckt av Tommy Karlsson Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 1 november 2016 anses medborgarförslaget från Tommy Karlsson vara besvarat. Sammanfattning Ett medborgarförslag angående att bygga en park och lekplats i Glömsta har inlämnats av Tommy Karlsson. Förslagsställaren understryker att det fortfarande saknas lekplatser i området trots stor efterfrågan från inflyttande barnfamiljer. Tommy Karlsson föreslår att kommunen bygger en lekplats centralt i Glömsta. Kommunstyrelsens förvaltning är mycket positiv till park och lekplats i Glömsta och håller med förslagsställaren om att det finns ett stort behov av lekplatser där. Enligt kommunens lekplatsprogram ska en områdeslekplats anläggas i Glömsta under tidsperioden 2013-2020. Det har kommit in många synpunkter den senaste tiden från boende angående brist på lekplatser. Det är därför önskvärt att utreda lokalisering och gestaltning av framtida lekplats i Glömsta. Kommunstyrelsens förvaltning avser att genomföra en sådan utredning under 2017, vilket även utlovats i tidigare medborgarförslag från i år (KS-2016/331.363). Beskrivning av ärendet Tommy Karlsson har inkommit med ett medborgarförslag angående att bygga lekplats samt park för befolkningen i Glömsta. Förslagsställaren menar att det i dagsläget saknas lekplatser i området samtidigt som det flyttar in fler och POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-11-01 KS-2016/1299.363 2 (3) fler barnfamiljer. Många familjer efterfrågar lekplatser och det borde ligga en centralt anser Tommy Karlsson. Förslagsställaren Tommy menar vidare att det borde planerats för lekplatser under utbyggnadsfasen i Glömsta de senaste åren. Under en 10-årsperiod har sommarstugeområdet omvandlats till ett område med framförallt permanent boende. Tommy Karlsson föreslår att Huddinge kommun lägger in plats för parker när man planerar nya områden. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning håller med förslagsställaren om att parker bör planeras in vid nyexploatering och att det borde funnits lekplatser i Glömsta. Men när området Glömsta växte fram var det ovanligt i Huddinges stadsplaner att lekplatser placerades i fritidsbebyggelse- och villaområden. Det var i flerbostadsområden och radhusområden som lekplatser framförallt planerades in i tidigt skede. Nuförtiden är rådande inriktning helt annorlunda, behovet av gröna mötesplatser finns i alla typer av bostadsområden. I Huddinges gällande översiktsplan poängteras parker och lekplatsers stora betydelse. I kommunens lekplatsprogram (2013) finns Glömsta med på en lista över nyanläggning av områdeslekplats under tidsperioden 2013-2020. Kommunstyrelsens förvaltning är positiv till att bygga en lekplats i området. Det har även tidigare i år kommit in ett annat medborgarförslag med i stort sett samma önskemål om just lekplats i Glömsta. Det har även varit många boende i området som hört av sig och undrat över varför det inte finns någon lekplats i deras område. Det finns ett stort behov i kommunen av att både rusta upp befintliga parker och bygga nya. Det kommer att byggas en ny lekplats på Vistavägen (kallad Honungsparken). Det planeras även för en ny park med tillhörande lekplats i det nya bostadsområdet Vista skogshöjd. Det finns också en skola i Glömsta där det är möjligt för barn att leka på kvällstid och på helger. Även i området Rosenhill som kommer byggas ut de närmaste åren kommer det byggas lekplatser. Kommunstyrelsens förvaltning planerar att peka ut en lämplig plats för områdeslekplats i enlighet med lekplatsprogrammets inriktning, som ett första steg. För platsen kommer det även att tas fram ett förslag till gestaltning. Detta projekt kan sedan kostnadsuppskattas och medtas i den vanliga prioriteringen av projekt inför arbetet med Mål och budget. Kommunstyrelsens förvaltning anser med hänvisning till detta tjänsteutlåtande att medborgarförslaget anses besvarat.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-11-01 KS-2016/1299.363 3 (3) Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Camilla Fransson Landskapsarkitekt Bilagor Skapa en lekplats och en park för befolkningen i Glömsta medborgarförslag inlämnat av Tommy Karlsson Beslutet delges Tommy Karlsson

[g] HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige HUDDINGE KOMMUN l! Kommunstyrelsen r Lämnas personligen till: Information Huddinge 2016-05- f 3 Försia et Skriv ditt medborgarförslag här Lekplatser och Parker I Glömsta finns ingen park för barnfamiljer därför föresl år jag att kommunen bygger en Lekplats och en park för befolkningen i området. (Kommunen har tidigare ägt tornter i området) Man kan titta på att centralt i Glömsta bygga Lekplats och Park. Många barnfamiljer i området efterfrågar j ust en lekplats som inte finns. Därför föreslår jag att kommun lägger in parker när man planerar nya områden. Motivering Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. I Glömsta området har byggs och kornmer att byggas nya villor och bostadsrättsvillor. Under en period på 10 år har området omvandlats från ett sornmarstugeområde till permanent boende. Med många barnfamiljer som saknar Lekpl atser och Parker. Underskrift Presentation Jag önskar själv presentera mitt förslag för fullmäktige D Ja ~ Nej ~ POSTADRESS ~ Huddinge kommun ± Kommunstyrelsens förvaltning J Information Huddinge!2 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 E-POST huddinge@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX 08-535 300 00 08-535 301 01

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 1 februari 2017 4 Paragraf Diarienummer KS-2016/1539.833 Upprätta en eller flera äldrevårdscentraler i Huddinge svar på medborgarförslag väckt av Inger Hällgren Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Mot bakgrund av vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 9 januari 2017, anses medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Inger Hällgren inkom den 14 juni 2016 med ett medborgarförslag om att upprätta en eller flera äldrevårdscentraler i kommunen. Förslagsställaren företräder en grupp pensionärer som tillhör PRO Stuvsta-Snättringe och Må bra-verksamheten. Förslagsställaren framhåller att en äldrevårdscentral bland annat skulle kunna bidra med personlig kontakt vid rådgivning och tidsbokning, erbjuda utökad läkartid som inte innebär en åkomma per besök och tillfälle, erbjuda hembesök samt utgöra ett stöd till kommunens äldreboenden när det gäller medicinlistor och medicinordinationer. Kommunstyrelsens förvaltning vill framhålla att förslagen i medborgarförslaget har goda intentioner, men att det ligger utanför kommunens ansvarsområde att inrätta äldrevårdscentraler. Liksom äldreomsorgsnämnden anger i sitt remissvar ligger ansvaret för att inrätta vårdcentraler på Stockholms läns landsting. Kommunstyrelsens förvaltning vill samtidigt betona att det idag möjligt för vårdcentraler att ansöka om att bli godkända som äldremottagning. Syftet med äldremottagningen är att skapa trygghet för den äldre och närstående. Målet är att öka tillgängligheten och kontinuiteten för listade patienter som är 75 år eller äldre. Samtliga av Huddinges vårdcentraler är idag godkända som äldremottagning och kan bland annat erbjuda telefonrådgivning av sjuksköterska, hjälp vid inkontinens, genomgång av mediciner, demensutredningar, individuell vårdplanering och samtal om levnadsvanor. Mot bakgrund av ovanstående anses medborgarförslaget besvarat. Beslutet delges Förslagsställaren Remissinstansen

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 27 januari 2017 2 Paragraf Diarienummer KS-2016/1539.833 Upprätta en eller flera äldrevårdscentraler i Huddinge svar på medborgarförslag väckt av Inger Hällgren Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med förvaltningens förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Mot bakgrund av vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 9 januari 2017, anses medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Inger Hällgren inkom den 14 juni 2016 med ett medborgarförslag om att upprätta en eller flera äldrevårdscentraler i kommunen. Förslagsställaren företräder en grupp pensionärer som tillhör PRO Stuvsta-Snättringe och Må bra-verksamheten. Förslagsställaren framhåller att en äldrevårdscentral bland annat skulle kunna bidra med personlig kontakt vid rådgivning och tidsbokning, erbjuda utökad läkartid som inte innebär en åkomma per besök och tillfälle, erbjuda hembesök samt utgöra ett stöd till kommunens äldreboenden när det gäller medicinlistor och medicinordinationer. Kommunstyrelsens förvaltning vill framhålla att förslagen i medborgarförslaget har goda intentioner, men att det ligger utanför kommunens ansvarsområde att inrätta äldrevårdscentraler. Liksom äldreomsorgsnämnden anger i sitt remissvar ligger ansvaret för att inrätta vårdcentraler på Stockholms läns landsting. Kommunstyrelsens förvaltning vill samtidigt betona att det idag möjligt för vårdcentraler att ansöka om att bli godkända som äldremottagning. Syftet med äldremottagningen är att skapa trygghet för den äldre och närstående. Målet är att öka tillgängligheten och kontinuiteten för listade patienter som är 75 år eller äldre. Samtliga av Huddinges vårdcentraler är idag godkända som äldremottagning och kan bland annat erbjuda telefonrådgivning av sjuksköterska, hjälp vid inkontinens, genomgång av mediciner, demensutredningar, individuell vårdplanering och samtal om levnadsvanor. Mot bakgrund av ovanstående anses medborgarförslaget besvarat.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-01-09 KS-2016/1539.833 1 (5) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Upprätta en eller flera äldrevårdscentraler i Huddinge svar på medborgarförslag väckt av Inger Hällgren Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Mot bakgrund av vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 9 januari 2017, anses medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Inger Hällgren inkom den 14 juni 2016 med ett medborgarförslag om att upprätta en eller flera äldrevårdscentraler i kommunen. Förslagsställaren företräder en grupp pensionärer som tillhör PRO Stuvsta-Snättringe och Må bra-verksamheten. Förslagsställaren framhåller att en äldrevårdscentral bland annat skulle kunna bidra med personlig kontakt vid rådgivning och tidsbokning, erbjuda utökad läkartid som inte innebär en åkomma per besök och tillfälle, erbjuda hembesök samt utgöra ett stöd till kommunens äldreboenden när det gäller medicinlistor och medicinordinationer. Kommunstyrelsens förvaltning vill framhålla att förslagen i medborgarförslaget har goda intentioner, men att det ligger utanför kommunens ansvarsområde att inrätta äldrevårdscentraler. Liksom äldreomsorgsnämnden anger i sitt remissvar ligger ansvaret för att inrätta vårdcentraler på Stockholms läns landsting. Kommunstyrelsens förvaltning vill samtidigt betona att det idag möjligt för vårdcentraler att ansöka om att bli godkända som äldremottagning. Syftet med äldremottagningen är att skapa trygghet för den äldre och närstående. Målet är att öka tillgängligheten och kontinuiteten för listade patienter som är 75 år eller äldre. Samtliga av Huddinges vårdcentraler är idag godkända som äldremottagning och kan bland annat erbjuda telefonrådgivning av sjuksköterska, hjälp vid inkontinens, genomgång av mediciner, demensutredningar, individuell vårdplanering och samtal om levnadsvanor. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-01-09 KS-2016/1539.833 2 (5) Mot bakgrund av ovanstående anses medborgarförslaget besvarat. Beskrivning av medborgarförslaget Inger Hällgren inkom den 14 juni 2016 med ett medborgarförslag om att upprätta en eller flera äldrevårdscentraler i kommunen (bilaga 1). Förslagsställaren företräder en grupp pensionärer som tillhör PRO Stuvsta- Snättringe och Må bra-verksamheten. Förslagställaren framhåller att Sverige är på väg att få en allt större andel åldrande befolkning och att sjukdomsbilden i och med åldrandet blir mer specifik och många gånger kräver specialiserad behandling. Förslagsställaren hänvisar till att det redan idag finns äldrevårdscentraler i olika delar av landet och att det sedan många år tillbaka även finns barnavårdscentraler och mödravårdscentraler. Förslagsställaren menar att en äldrevårdscentral skulle kunna erbjuda: 1. Personlig kontakt när patienten ringer för rådgivning eller tidsbokning med andra ord inte bara ett bemötande genom en telefonsvarare utan mer hänsynstagande både till syn- och hörselnedsättningar hos äldre. 2. Att få en utökad läkartid för inte bara en återkomma per besök och tillfälle. 3. Att lätt kunna nå den geriatriska sjuksköterskan för rådgivning. 4. Att kunna erbjudas hembesök. 5. Att få stöd och hjälp vid ev. biståndsbedömning till annat boende eller åtgärd. 6. Att fokusera på friskvård i alla dess former t. ex styrketräning på recept. 7. Sist men inte minst kunna vara ett stöd till våra äldreboenden inte minst när det gäller medicinlistor och medicinordinationer. Vi vet att många äldre har alltför många mediciner med negativa effekter för hälsan! 8. Vi menar att en ÄVC skulle inte bara bidra positivt till bättre hälsa och välbefinnande för våra äldre utan också kunna vara positivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Medborgarförslaget har skickats på remiss till äldreomsorgsnämnden. Äldreomsorgsnämnden remissvar Äldreomsorgsnämnden ser positivt på det engagemang som visas genom Må bra-verksamheten och anser att de förslag som lämnats är bra. Kommunen

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-01-09 KS-2016/1539.833 3 (5) kan dock inte ta över det ansvar som landstinget har för primärvårdsverksamheten (bilaga 2). Äldreomsorgsnämnden anger att medborgarförslaget innehåller flera delar och att ansvaret för de olika delarna ligger dels hos kommunen, dels hos landstinget. Nämnden redogör i sitt remissvar för landstingets respektive kommunens ansvarsområden, vilket återges i sin helhet nedan. Landstingets ansvar Ansvaret för att inrätta nya vårdcentraler i Huddinge ligger på Stockholms läns landsting, oavsett vilken inriktning vårdcentralen har (punkt 1-4). I primärvården inom Stockholms läns landsting finns ett uppdrag att inrätta äldremottagningar för personer över 75 år. De ska där få direktkontakt via telefon med distriktssköterska och även få möjlighet till längre tid för besök. En del i äldremottagningens uppdrag är även att genomföra läkemedelsgenomgångar (punkter 1-4, 7). För de läkarorganisationer som är verksamma på Huddinge kommuns särskilda boenden ingår läkemedelsgenomgångar i uppdraget, både förenklad genomgång i samband med listning och fördjupad genomgång senast två månader efter pålistning 1 och därefter minst en gång per tolvmånadersperiod (punkt 7). All hälso- och sjukvård för de personer som bor i ordinärt boende med eller utan hemtjänstinsatser, ansvarar landstinget för. Likaså är det landstinget som ansvarar för all hälso- och sjukvård som förmedlas av läkare, oavsett om personen bor i ordinärt boende eller på särskilt boende för äldre (punkter 1-4,7). Kommunens ansvar Äldreomsorgsnämnden ansvarar för den hälso- och sjukvård, upp till sjuksköterskenivå, som bedrivs inom särskilda boenden för äldre och inom biståndsbedömd dagverksamhet. För de delar där kommunen har ansvar finns stöd och hjälp vid myndighetsutövningen vid biståndsbedömning. Det ges i form av stöd och hjälp av biståndsbedömare om hur beslut fattas och som hjälp vid överklagan (punkt 5). Inom socialoch äldreomsorgsförvaltningen finns det syn- och hörselvårdskonsulent tillgänglig för kommunens alla medborgare över 65 år, 1 Pålistning är en term som används av Stockholms läns landsting. Det betyder att man har valt organisation som ska stå för läkarinsatser.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-01-09 KS-2016/1539.833 4 (5) oavsett boendeform. Kommunen har även dagverksamheter med olika inriktningar som man kan få besöka efter beviljat biståndsbeslut (punkt 6). Kommunens seniorträffar som finns på många olika platser runt om i kommunen är öppna för alla äldre. Seniorträffarna erbjuder ett brett utbud av aktiviteter med fokus på samvaro, hälsa, friskvård och välmående (punkt 6). Via kommunens servicecenter kan kommuninvånarna få personlig kontakt per telefon eller genom att besöka servicecenter och på så sätt få hjälp att komma i kontakt med biståndshandläggare och våra verksamheter inom äldreomsorgen. De kan också tipsa om seniorträffar, anhörigstöd, Händige fixaren och andra insatser som är öppna för alla seniorer i Huddinge (punkt 6). Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning vill framhålla att förslagen i medborgarförslaget har goda intentioner, men att det ligger utanför kommunens ansvarsområde att inrätta äldrevårdscentraler. Liksom äldreomsorgsnämnden anger i sitt remissvar ligger ansvaret för att inrätta vårdcentraler på Stockholms läns landsting. Kommunstyrelsens förvaltning vill samtidigt betona att det idag möjligt för vårdcentraler att ansöka om att bli godkända som äldremottagning. Syftet med äldremottagningen är att skapa trygghet för den äldre och närstående. Målet är att öka tillgängligheten och kontinuiteten för listade patienter som är 75 år eller äldre. Samtliga av Huddinges vårdcentraler är idag godkända som äldremottagning och kan bland annat erbjuda telefonrådgivning av sjuksköterska, hjälp vid inkontinens, genomgång av mediciner, demensutredningar, individuell vårdplanering och samtal om levnadsvanor. Mot bakgrund av ovanstående anses medborgarförslaget besvarat. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Viktoria Thonäng Utredare

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-01-09 KS-2016/1539.833 5 (5) Bilagor Bilaga 1: Upprätta en eller flera äldrevårdscentraler i Huddinge medborgarförslag väckt av Inger Hällgren Bilaga 2: Remissvar från äldreomsorgsnämnden Beslutet delges Förslagsställaren Remissinstansen

[g] HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen Lämnas personligen till: Information Huddinge 2016-06- 1 4 o O Skriv ditt medborgarförslag här -/f!v})fg ()r/8f)s CPIVIK:-17-z., Motlvering Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarf6rslag. Motivera gärna varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. o o Jag ö kar själv presentera mitt förslag för fullmäktige Ja O Nej Signatur /;Je/-..--- POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Information Huddinge 141 85 Huddinge BESOKSÅDRESS Kommunalvägen 28 E-POST huddinge@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX 08-535 300 00 08-535 301 01

HUDDINGE I<OMMu-~ Kommunstyrelsen 2016-06- 14 Medborgarförslag. o;arienr.. l. rlaneplanbeteckn. Vi är en grupp pensionärer som tillhör PRO stuvsta Snättringe och Må Bra-ve.l\:.a,.. ~. Den sistnämnda verksamheten är förlagd till stuvstakyrkan och är ett samarbete mellan kommunens tre pensionärsorganisationer: PRO, SPF och RPG. Vi föreslår av flera skäl och på goda grunder ett ställningstagande till och ett upprättande av en eller flera ÄLDREVÅRDSCENTRALER/ÄVC i Huddinge. Den första orsaken som är odiskutabel nämligen att Sverige är på god väg att få en allt större andel åldrande befolkning. sjukdomsbilden blir med åldrandet också ofta mer specifik och kräver många gånger en specialiserad behandling. Av det skälet finns ju sedan länge speciella utbildningar för läkare och sjuksköterskor inom den Geriatriska sjukvården. Det finns också redan idag startade Äldrevårdscentraler i olika delar av landet. Vi vet att KD som politiskt parti också aktualiserat denna fråga genom Äldrelandstingrådet Ella Bohlin Det finns ju idag sedan många år tillbaka både Barnavårdscentraler och Mödravårdscentraler överallt i landet så visst ligger ett nytt initiativ som Äldrevårdscentraler i tiden? Vad är det då som vi tycker att en Äldrevårdscentral skulle bidra med utöver vad våra idag befintliga vårdcentraler kan erbjuda: l. Att erbjuda personlig kontakt när patienten ringer för rådgivning eller tidsbokningmed andra ord inte bara ett bemötande genom en telefonsvarare utan mer hänsynstagande både till syn- och hörselnedsättningar hos äldre. 2. Att få en utökad läkartid för inte bara en åkomma per besök och tillfälle. 3. Att lätt kunna nå den geriatriska sjuksköterskan för rådgivning. 4. Att kunna erbjudas hembesök. 5. Att få stöd och hjälp vid ev. biståndsbedömning till annat boende eller åtgärd. 6. Att fokusera på friskvård i alla dess former t ex styrketräning l på recept? / (/".. ' 7. Sist men inte minst kunna vara ett stöd till våra äldreboende inte minst när det gäller medicinlistor och medicinordinationer. Vi vet att många äldre har alltför många mediciner med negativa effekter för hälsan! 8. Vi menar att en ÄVC skulle inte bara bidra positivt till bättre hälsa och välbefinnande för a äldre utan också kunna vara positivt ur ett samhällsekono'miskt perspektiv. Inger Hä

ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Äldreomsorgsnämnden 13 december 2016 3 Paragraf Diarienummer AN-2016/459.833 Upprätta en eller flera äldrevårdscentraler i Huddinge - medborgarförslag Äldreomsorgsnämndens beslut Äldreomsorgen godkänner förvaltningens synpunkter och tjänsteutlåtandet, daterat 2016-10-26, överlämnas till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning En remiss har inkommit till äldreomsorgsnämnden för yttrande. Remissen är ett medborgarförslag undertecknat Inger Hällgren, som företräder en grupp pensionärer som tillhör PRO Stuvsta Snättringe och Må-Bra-verksamheten. Förslagsställaren föreslår att man inrättar äldrevårdscentraler i Huddinge. Förvaltningen ser positivt på det engagemang som visas genom Må-braverksamheten och tycker att de förslag som lämnats är bra. Kommunen kan dock inte ta över det ansvar som landstinget har för primärvårdsverksamheten. Ansvaret för att inrätta vårdcentraler ligger på Stockholms läns landsting som redan idag har ett uppdrag att inrätta äldremottagningar. Överläggning I ärendet yttrar sig Eva Carlsson-Paulsén (M), Nurcan Gültekin (S), Erik Wiker (L), Per Olding (C) och Kjell Arne Kruse (S). Efter detta förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning, Björn Rosborg

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-11-15 AN-2016/459.833 1 (3) HANDLÄGGARE Sofia Nilsson sofia.nilsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Upprätta en eller flera äldrevårdscentraler i Huddinge - medborgarförslag Förslag till beslut Äldreomsorgen godkänner förvaltningens synpunkter och tjänsteutlåtandet, daterat 2016-10-26, överlämnas till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning En remiss har inkommit till äldreomsorgsnämnden för yttrande. Remissen är ett medborgarförslag undertecknat Inger Hällgren, som företräder en grupp pensionärer som tillhör PRO Stuvsta Snättringe och Må-Bra-verksamheten. Förslagsställaren föreslår att man inrättar äldrevårdscentraler i Huddinge. Förvaltningen ser positivt på det engagemang som visas genom Må-braverksamheten och tycker att de förslag som lämnats är bra. Kommunen kan dock inte ta över det ansvar som landstinget har för primärvårdsverksamheten. Ansvaret för att inrätta vårdcentraler ligger på Stockholms läns landsting som redan idag har ett uppdrag att inrätta äldremottagningar. Beskrivning av ärendet Ett medborgarförslag har inkommit till kommunfullmäktige från medlemmar från PRO Stuvsta Snättringe och Må-Bra-verksamheten. Förslaget gäller upprättande av en eller flera äldrevårdcentraler i Huddinge. Dessa äldrevårdcentraler ska enligt förslaget bidra med: 1. Personlig kontakt för rådgivning och tidsbokning. 2. Utökad läkartid. 3. Rådgivning av specialistutbildad sjuksköterska. 4. Erbjuda hembesök. 5. Stöd och hjälp vid biståndsbedömning till annat boende eller åtgärd. 6. Att fokusera på friskvård i alla dess former t ex styrketräning/på recept. 7. Ge stöd till äldreboenden när det gäller medicinlistor och medicinordinationer. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-11-15 AN-2016/459.833 2 (3) 8. Bättre hälsa och välbefinnande för äldre är också positivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på det engagemang som visas genom Må-braverksamheten och tycker att de förslag som lämnats är bra. Kommunen kan dock inte ta över det ansvar som landstinget har för primärvårdsverksamheten. Medborgarförslaget innehåller flera delar och ansvaret för de olika delarna ligger dels hos kommunen och dels hos landstinget. Nedan förtydligas de olika ansvarsområdena och var ansvaret för de olika punkterna i förslaget ligger. I förekommande fall beskrivs även vilken verksamhet som bedrivs utifrån det ansvaret. Landstingets ansvar Ansvaret för att inrätta nya vårdscentraler i Huddinge ligger på Stockholms läns landsting, oavsett vilken inriktning vårdcentralen har (punkt 1-4). I primärvården inom Stockholms läns landsting finns ett uppdrag att inrätta äldremottagningar för personer över 75 år. De ska där få direktkontakt via telefon med distriktssköterska och även få möjlighet till längre tid för besök. En del i äldremottagningens uppdrag är även att genomföra läkemedelsgenomgångar (punkter 1-4, 7). För de läkarorganisationer som är verksamma på Huddinge kommuns särskilda boenden ingår läkemedelsgenomgångar i uppdraget, både förenklad genomgång i samband med listning och fördjupad genomgång senast två månader efter pålistning 1 och därefter minst en gång per tolvmånadersperiod (punkt 7). All hälso- och sjukvård för de personer som bor i ordinärt boende med eller utan hemtjänstinsatser, ansvarar landstinget för. Likaså är det landstinget som ansvarar för all hälso- och sjukvård som förmedlas av läkare, oavsett om personen bor i ordinärt boende eller på särskilt boende för äldre (punkter 1-4,7). Kommunens ansvar Äldreomsorgsnämnden ansvarar för den hälso- och sjukvård, upp till sjuksköterskenivå, som bedrivs inom särskilda boenden för äldre och inom biståndsbedömd dagverksamhet. 1 Pålistning är en term som används av Stockholms läns landsting. Det betyder att man har valt organisation som ska stå för läkarinsatser.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-11-15 AN-2016/459.833 3 (3) För de delar där kommunen har ansvar finns stöd och hjälp vid myndighetsutövningen vid biståndsbedömning. Det ges i form av stöd och hjälp av biståndsbedömare om hur beslut fattas och som hjälp vid överklagan (punkt 5). Inom äldreomsorgsförvaltningen finns det syn- och hörselvårdskonsulent tillgänglig för kommunens alla medborgare över 65 år, oavsett boendeform. Kommunen har även dagverksamheter med olika inriktningar som man kan få besöka efter beviljat biståndsbeslut (punkt 6). Kommunens seniorträffar som finns på många olika platser runt om i kommunen är öppna för alla äldre. Seniorträffarna erbjuder ett brett utbud av aktiviteter med fokus på samvaro, hälsa, friskvård och välmående (punkt 6). Via kommunens servicecenter kan kommuninvånarna få personlig kontakt per telefon eller genom att besöka servicecenter och på så sätt få hjälp att komma i kontakt med biståndshandläggare och våra verksamheter inom äldreomsorgen. De kan också tipsa om seniorträffar, anhörigstöd, Händige fixaren och andra insatser som är öppna för alla seniorer i Huddinge (punkt 6). Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. socialoch äldreomsorgsdirektör Sofia Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilagor Upprätta en eller flera äldrevårdscentraler i Huddinge medborgarförslag Beslutet delges Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning, Björn Rosborg.

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 14 december 2016 6 Paragraf Diarienummer KS-2015/1004.809 Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 oktober 2016, antas med följande ändringar: 1. I Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun ska ordet strävan användas istället för ordet ska för mål 2 och 81. Mål 2 ska därmed ha följande lydelse: Strävan ska vara att koldioxidavtrycket ska minska till 4,0 ton/invånare senast 2030 jämfört med 2004 Mål 81 ska därmed ha följande lydelse: Strävan ska vara att det ekologiska fotavtrycket senast 2030 ska minska till 3,5 globala hektar (vilket motsvarar 2 jordklot) (...) Strävan ska vara att senast 2045 ska fotavtrycket minska till 1,75 globala hektar (vilket motsvarar 1 jordklot). 2. I Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun ska mål 10 ha följande lydelse: Vid nybyggnation och större ombyggnationer av kommunala lokaler ska ett etablerat miljöcertifieringssystem utifrån ett livscykelperspektiv användas 3. I Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun ska mål 76 ha följande formulering: Andelen ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna ska öka. Sammanfattning Den 17 juni 2015 beslutade kommunstyrelsen att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att ta fram ett förslag till nytt miljöprogram. Huvudsyftet med miljöprogrammet är att peka ut riktningen för kommunens miljöarbete till och med år 2021. Miljöprogrammet utgår från de av riksdagen beslutade nationella miljömålen och samlar alla kommunens miljömål i ett och samma strategiska dokument. Miljöprogrammet har delats in i sex temaområdena: Klimat och luft, Vatten, Biologisk mångfald och friluftsliv, Markanvändning och samhällsplanering, Gifter i miljön samt Informera och engagera. Under respektive temaområde finns de nationella miljömålen för respektive område, Huddinges mål, uppföljningsmått, nuläge samt ansvarig.

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 14 december 2016 6 Paragraf Diarienummer KS-2015/1004.809 Miljöprogrammet ersätter Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015, Huddinges klimat- och energiplan samt Plan för miljöarbete (kommunens miljöledningssystem). Miljöprogrammet har varit utskickat på remiss till externa och interna remissinstanser under tiden februari-maj 2016. Överläggning Christian Ottosson (C) yrkar, med instämmande av Sara Heelge Vikmång (S), att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att bifalla miljöberedningens förslag till beslut. Marica Lindblad (MP) och Nujin Alacabek Darwich (V) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att avslå punkten 1 i miljöberedningens förslag till beslut och istället föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med förvaltningens förslag till beslut. Punkterna 2 och 3 i miljöberedningens förslag till beslut tillstyrks. I övrigt yttrar sig Christina Eklund (M). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordförande ställer propositioner mot varandra, om bifall till Christian Ottossons (C) m.fl. yrkande att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att bifalla punkterna 2-3 i miljöberedningens förslag till beslut mot förvaltningens förslag till beslut och finner därvid att kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att bifalla punkterna 2-3 i miljöberedningens förslag till beslut. Ordförande ställer därefter propositioner mot varandra, om bifall till Christian Ottossons (C) m.fl. yrkande att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att bifalla punkten 1 i miljöberedningens förslag till beslut mot Marica Lindblads (MP) m.fl. yrkande att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att avslå punkten 1 i miljöberedningens förslag till beslut och istället föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med förvaltningens förslag till beslut, och finner därvid att kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att bifalla punkten 1 i miljöberedningens förslag till beslut. Kommunstyrelsen har därmed beslutat att föreslå kommunfullmäktige att bifalla miljöberedningens förslag till beslut i sin helhet. Reservationer Marica Lindblad (MP), för sin kommunstyrelsegrupp, och Nujin Alacabek Darwich (V) reserverar sig mot punkten 1 i beslutet till förmån för eget avslagsyrkande (bilaga 6:1 respektive 6:2).

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG

Huddinge kommun Kommunstyrelsen 2016-12-14 Protokollsanteckning Ärende 6: Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge Från Vänsterpartiets sida anser vi att det liggande förslaget till Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun i det stora hela är bra. Det är i stora delar ett ambitiöst program med många viktiga mål och aspekter på hur vi ska förbättra miljön i kommunen. Vi anser också att det är bra att programmet antas med en bred politisk enighet. Dock vill vi påpeka att vi anser att det hade varit bättre om de mål som fanns i miljöprogrammet var riktiga mål och inte enbart strävansmål Detta menar vi hade gett ett starkare incitament att arbeta hårt oc l me för att målen ska uppnås.

Huddinge Kommun Kommunstyrelsen 2016-12-14 FÖRSLAG Ärende 6: Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge.Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige: Miljöprogram 201 7-2021 för Huddinge kommun, antas i enlighet med förvaltningens förslag till beslut avseende mål nr 2 och nr 81, såsom de presenterades inför Miljöberedningens beslut. Bakgrund Miljöprogrammet är ett vi ktigt och styrande dokument som tar upp några av de allra största utmaningar kommunen ställs infö r, som har en direkt bäring också på de nationella målen och flera av FN s globala miljömål Bland de främsta och viktigaste uppgifterna som återfinns här är arbetet för att minska de klimatstörande utsläppen, värna den biologiska mångfalden och arbetet med vattenkvaliteten i våra sjöar och vattendrag. Miljöpartiet ställer sig i stort bakom Miljöprogrammet, och tycker att förvaltningen har gjort ett fi nt arbete med programmet, men vi har ytterligare en synpunkt som vi tar med oss från beslutet i Miljöberedningen. När Miljöberedningen beslutade att programmet skulle antas, presenterades samtidigt också ett ordförandeförslag med tre punkter, där första punkten innebar att mål nr 2 och mål nr 8 1 ska formuleras som så kallade strävansmål Förvaltningens förslag är att dessa istället ska formuleras som "ska" -mål, och vi delar här förvaltningens uppfattning och yrkade också enlighet med det på Miljöberedningens sammanträde. Men vårt förslag vann dessvärre inte gehör och vi reserverade oss i den delen.

Ordförandeförslaget och Miljöberedningens beslut som avviker från förvaltningens förslag: l. I Miljöprogram 2017-202 1 för Huddinge kommun ska ordet "strävan" användas istället för ordet "ska" för mål 2 och 81. Mål 2 ska därmed ha följande lydelse: "Strävan ska vara all koldioxidavtrycket ska minska ti/1 4,0 toniinvånare senast 2030 jämfört med 2004 " Mål 81 ska därmed ha följande lydelse: "Strävan ska vara all det ekologiska fotav/lyeket senast 2030 ska minska till 3,5 globala hektar (vilket molsvarar 2 jordklot) (.. ) Strävan ska vara all senast 2045 skafotavtrycket minska till l, 75 globala hektar (vilket molsvarar l jordklot). " 2. I Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun ska mål 10 ha följande lydelse: "Vid nybyggnation och större ombyggnalioner av kommunala lokaler ska ett etablerat miljöcertifieringssystem utifrån ett livscykelperspektiv användas" 3. I Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun ska mål 76 ha följande formulering: "Andelen ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna ska öka. För Miljöpartiet de Gröna JfQui( el ~~ et_{ r'- ) Marica Lindblad /;tio/t cd Birgitta Lju~ ~

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 9 december 2016 6 Paragraf Diarienummer KS-2015/1004.809 Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun (KF) Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Sammanfattning Den 17 juni 2015 beslutade kommunstyrelsen att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att ta fram ett förslag till nytt miljöprogram. Huvudsyftet med miljöprogrammet är att peka ut riktningen för kommunens miljöarbete till och med år 2021. Miljöprogrammet utgår från de av riksdagen beslutade nationella miljömålen och samlar alla kommunens miljömål i ett och samma strategiska dokument. Miljöprogrammet har delats in i sex temaområdena: Klimat och luft, Vatten, Biologisk mångfald och friluftsliv, Markanvändning och samhällsplanering, Gifter i miljön samt Informera och engagera. Under respektive temaområde finns de nationella miljömålen för respektive område, Huddinges mål, uppföljningsmått, nuläge samt ansvarig. Miljöprogrammet ersätter Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015, Huddinges klimat- och energiplan samt Plan för miljöarbete (kommunens miljöledningssystem). Miljöprogrammet har varit utskickat på remiss till externa och interna remissinstanser under tiden februari-maj 2016. Överläggning I ärendet yttrar sig Christian Ottosson (C), Marica Lindblad (MP) och Daniel Dronjak (M). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Miljöberedningen 17 november 2016 5 Paragraf Diarienummer KS-2015/1004.809 Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun Miljöberedningens beslut Miljöberedningen föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 oktober 2016, med följande ändringar: 1. I Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun ska ordet strävan användas istället för ordet ska för mål 2 och 81. Mål 2 ska därmed ha följande lydelse: Strävan ska vara att koldioxidavtrycket ska minska till 4,0 ton/invånare senast 2030 jämfört med 2004 Mål 81 ska därmed ha följande lydelse: Strävan ska vara att det ekologiska fotavtrycket senast 2030 ska minska till 3,5 globala hektar (vilket motsvarar 2 jordklot) (...) Strävan ska vara att senast 2045 ska fotavtrycket minska till 1,75 globala hektar (vilket motsvarar 1 jordklot). 2. I Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun ska mål 10 ha följande lydelse: Vid nybyggnation och större ombyggnationer av kommunala lokaler ska ett etablerat miljöcertifieringssystem utifrån ett livscykelperspektiv användas 3. I Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun ska mål 76 ha följande formulering: Andelen ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna ska öka. Sammanfattning Den 17 juni 2015 beslutade kommunstyrelsen att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att ta fram ett förslag till nytt miljöprogram. Huvudsyftet med miljöprogrammet är att peka ut riktningen för kommunens miljöarbete till och med år 2021. Miljöprogrammet utgår från de av riksdagen beslutade nationella miljömålen och samlar alla kommunens miljömål i ett och samma strategiska dokument. Miljöprogrammet har delats in i sex temaområdena: Klimat och luft, Vatten, Biologisk mångfald och friluftsliv, Markanvändning och samhällsplanering, Gifter i miljön samt Informera och engagera. Under respektive temaområde finns de nationella miljömålen för respektive område, Huddinges mål, uppföljningsmått, nuläge samt ansvarig. Miljöprogrammet ersätter Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015, Huddinges klimat- och energiplan samt Plan för miljöarbete (kommunens miljöledningssystem).

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Miljöberedningen 17 november 2016 5 Paragraf Diarienummer KS-2015/1004.809 Miljöprogrammet har varit utskickat på remiss till externa och interna remissinstanser under tiden februari-maj 2016. Överläggning Ordförande yrkar att miljöberedningen ska föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 oktober 2016, med följande ändringar: 1. I Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun ska ordet strävan användas istället för ordet ska för mål 2 och 81. Mål 2 ska därmed ha följande lydelse: Strävan ska vara att koldioxidavtrycket ska minska till 4,0 ton/invånare senast 2030 jämfört med 2004 Mål 81 ska därmed ha följande lydelse: Strävan ska vara att det ekologiska fotavtrycket senast 2030 ska minska till 3,5 globala hektar (vilket motsvarar 2 jordklot) (...) Strävan ska vara att senast 2045 ska fotavtrycket minska till 1,75 globala hektar (vilket motsvarar 1 jordklot). 2. I Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun ska mål 10 ha följande lydelse: Vid nybyggnation och större ombyggnationer av kommunala lokaler ska ett etablerat miljöcertifieringssystem utifrån ett livscykelperspektiv användas 3. I Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun ska mål 76 ha följande formulering: Andelen ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna ska öka. Marica Lindblad (MP) yrkar avslag till punkten 1 i ordförandeförslaget. Punkterna 2 och 3 i ordförandeförslaget tillstyrks. I övrigt yttrar sig Ellinor Avsan (M), Christina Axelsson (S), Yosef Sigal (S), Millaray Rubilar (V), Birgitta Ljung (MP), Jonas Andersson (DP) och Johanna Pettersson, projektledare. Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordförande ställer propositioner efter varandra, om bifall till ordförandeförslaget punkten 1 mot bifall till förvaltningens förslag som tillstyrks av Marica Lindblad (MP), och finner därvid att miljöberedningen beslutar att bifalla ordförandeförslaget avseende punkten 1.

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Miljöberedningen 17 november 2016 5 Paragraf Diarienummer KS-2015/1004.809 Ordförande ställer därefter propositioner efter varandra, om bifall till ordförandeförslaget punkten 2 mot bifall till förvaltningens förslag och finner därvid att miljöberedningen beslutar att bifalla ordförandeförslaget avseende punkten 2. Ordförande ställer därefter propositioner efter varandra, om bifall till ordförandeförslaget punkten 3 mot bifall till förvaltningens förslag och finner därvid att miljöberedningen beslutar att bifalla ordförandeförslaget avseende punkten 3. Miljöberedningen har därmed beslutat att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 oktober 2016, med följande ändringar: 1. I Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun ska ordet strävan användas istället för ordet ska för mål 2 och 81. Mål 2 ska därmed ha följande lydelse: Strävan ska vara att koldioxidavtrycket ska minska till 4,0 ton/invånare senast 2030 jämfört med 2004 Mål 81 ska därmed ha följande lydelse: Strävan ska vara att det ekologiska fotavtrycket senast 2030 ska minska till 3,5 globala hektar (vilket motsvarar 2 jordklot) (...) Strävan ska vara att senast 2045 ska fotavtrycket minska till 1,75 globala hektar (vilket motsvarar 1 jordklot). 2. I Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun ska mål 10 ha följande lydelse: Vid nybyggnation och större ombyggnationer av kommunala lokaler ska ett etablerat miljöcertifieringssystem utifrån ett livscykelperspektiv användas 3. I Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun ska mål 76 ha följande formulering: Andelen ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna ska öka. Reservationer Marica Lindblad (MP) reserverar sig mot beslutet att bifalla ordförandeförslaget avseende punkten 1. Suppleantyttrande Millaray Rubilar (V) anmäler suppleantyttrande.

Huddinge Kommun Miljöberedningen 2016-09-17 Reservation Ärende 5: Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun -Antagande Miljöpartiet ställer sig i stort bakom Miljöprogrammet, och tycker att förvaltningen har gjort ett fint arbete med programmet. Mål nr 2 och nr 8 är i förvaltningens förslag formulerade som "ska"-mål och det tycker vi är bra. På sammanträdet presenterades ett ordförandeförslag med tre punkter, där första punkten innebar att dessa (2, 8) istället ska formuleras som så kallade strävansmål Miljöpartiet yrkade i enlighet med förvaltningens förslag, som dessvärre inte vann gehör. Vi reserverar oss därför mot beslutet i den delen. För Miljöpartiet de Gröna }f au{.ccl ~ clb-ld Marica Lindblad

Huddinge kommun Miljöberedningen 2016-11-17 SUPPLEANTYTTRANDE Ärende 5: Miljöprogram 2017 2021 för Huddinge Kommun, antagande Tjänstemännen i förvaltningen har arbetat fram ett lovvärd och viktigt måldokument, vilket är Miljöprogrammet 2017 2021 för Huddinge Kommun. Programmet innehåller 89 olika miljömål för Huddinge att arbeta efter. Miljömålen är mycket viktiga och anger riktningen för vårt miljöarbete. Det är hög tid nu att på allvar genomföra de förändringar som krävs av oss för att minska vår belastning på klimatet. Vi anser att det bästa skulle vara att bibehålla lydelsen så som tjänstemännen i förvaltningen föreslår, det vill säga att mål nummer 2 om Koldioxidfotavtrycket, ska bibehållas som ett ska mål. Det vill säga att koldioxidfotavtrycket ska minska till 4,0 ton/invånare senast 2030 jämfört med 2004 och 1,0 ton/invånare senast 2045. Vi anser också att man borde ha bibehållit mål nummer 81 som ett ska mål, det ekologiska fotavtrycket ska senast 2030 minska till 3,5 globala hektar. Samt senast 2045 ska fotavtrycket minska till 1,75 globala hektar. Millaray Rubilar Vänsterpartiet

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-10-27 KS-2015/1004.809 1 (4) HANDLÄGGARE Lena Fyrvald 08-535 313 95 Lena.Fyrvald@huddinge.se Katarina Persson 08-535 313 97 Katarina.Persson2@huddinge.se Johanna Pettersson 08-535 364 91 Johanna.Pettersson@huddinge.se Kommunstyrelsen Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun - antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 oktober 2016, antas. Sammanfattning Den 17 juni 2015 beslutade kommunstyrelsen att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att ta fram ett förslag till nytt miljöprogram. Huvudsyftet med miljöprogrammet är att peka ut riktningen för kommunens miljöarbete till och med år 2021. Miljöprogrammet utgår från de av riksdagen beslutade nationella miljömålen och samlar alla kommunens miljömål i ett och samma strategiska dokument. Miljöprogrammet har delats in i sex temaområdena: Klimat och luft, Vatten, Biologisk mångfald och friluftsliv, Markanvändning och samhällsplanering, Gifter i miljön samt Informera och engagera. Under respektive temaområde finns de nationella miljömålen för respektive område, Huddinges mål, uppföljningsmått, nuläge samt ansvarig. Miljöprogrammet ersätter Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015, Huddinges klimat- och energiplan samt Plan för miljöarbete (kommunens miljöledningssystem). Miljöprogrammet har varit utskickat på remiss till externa och interna remissinstanser under tiden februari-maj 2016. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-10-27 KS-2015/1004.809 2 (4) Beskrivning av ärendet Miljöprogram för Huddinge kommun 2017-2021 Den 17 juni 2015 beslutade kommunstyrelsen att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att ta fram ett förslag till nytt miljöprogram. Genomförda översyner av Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015, Huddinges klimat- och energiplan samt Plan för miljöarbete (kommunens ledningssystem) visade att det fanns behov av en tydligare styrning inom miljöområdet och att samla de kommunala mål som har bäring på miljöområdet i ett och samma styrdokument. Huvudsyftet med miljöprogrammet är att peka ut riktningen för kommunens miljöarbete till och med år 2021. Detta för att uppnå globala och nationella miljömål samt målen i kommunens dokument Hållbart Huddinge 2030. Syftet är också att samla kommunens miljömål i ett och samma paraplydokument, vilket innebär att miljöprogrammet kommer att innehålla både nya och redan beslutade mål från andra kommunala styrdokument. Miljöprogrammet utgår från de av riksdagen beslutade nationella miljömålen. De olika miljömålen har i programmet sorterats in under de sex temaområdena: Klimat och luft, Vatten, Biologisk mångfald och friluftsliv, Markanvändning och samhällsplanering, Gifter i miljön samt Informera och engagera. Under respektive temaområde finns de nationella miljömålen för respektive område, Huddinges mål, uppföljningsmått, nuläge samt ansvarig. Miljöprogrammet ersätter Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015, Huddinges klimat- och energiplan (2010) samt Plan för miljöarbete (2010). Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) är varje kommun skyldig att ha en energiplan men den behöver inte vara ett eget dokument. Klimat- och energifrågorna ingår i miljöprogrammet under avsnitten Klimat och luft och Markanvändning och samhällsplanering. Dessa avsnitt i miljöprogrammet uppfyller således lagens krav på energiplanering. Plan för miljöarbete har ersatts att kapitlet Metod för kommunens interna miljöarbete i detta miljöprogram. Miljöprogrammet har varit utskickat på remiss till externa och interna remissinstanser under tiden februari-maj 2016. Information där allmänheten bjudits in att lämna synpunkter har funnits i tidningar, på kommunens hemsida och i sociala medier. 34 remissvar inkom under remisstiden. Inkomna synpunkter och förvaltningens svar på dessa finns redovisade i ett särskilt dokument, se bilaga 2.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-10-27 KS-2015/1004.809 3 (4) Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015 samt Klimat- och energiplanen - så gick det I och med att Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015 upphör att gälla och målen i dokumentet ska ha uppnåtts till 2015, har en slutbedömning vad gäller måluppfyllelsen gjorts i Miljöbokslut 2015, godkänt av kommunstyrelsen den 11 februari 2016. Uppföljningen av agenda 21- dokumentet visar att 22 delmål har uppnåtts, 17 delmål har uppnåtts delvis och 10 delmål har inte uppnåtts. Vad gäller åtgärderna så är 46 åtgärder genomförda, 57 åtgärder är påbörjade, 2 åtgärder är försenade och 8 st åtgärder är inställda. Klimat- och energiplanen har följts upp i sin helhet och godkändes av kommunstyrelsen den 21 oktober 2015. Uppföljningen visade att de mål som sattes upp för det geografiska området inte har kunnat följas upp på grund av revision av utsläppsdata. Det korrigerade målet för år 2021 uppnåddes emellertid redan 2012. För kommunen som organisation uppnåddes och överträffades målet för Huges fastighetsbestånd, vilket har lett till ökning av målsättningen. Även på transportsidan överträffades det i planen beslutade målet. Dock omfattade målsättningen endast utsläpp från tjänstefordon och från egen bil i tjänsten. I Lokal Agenda 21 ingår även utsläpp från flygresor i denna siffra. På åtgärdssidan har 14 av de beslutade åtgärderna blivit genomförda, 18 har blivit genomförda delvis och 6 av åtgärderna har inte genomförts. Förvaltningens synpunkter Synpunkter som förts fram under remisstiden är att miljöprogrammet är ett bra och ambitiöst program och att det är positivt att miljömålen samlas i ett dokument. Dock anser flera remissinstanser att det är många mål. Efter remissomgången har några mål tagits bort och några lagts till men generellt är det svårt att minska antalet mål eftersom ca 2/3 av målen är redan beslutade mål som finns i andra styrdokument. I slutdokumentet har en del mål justerats och förtydliganden gjorts, bl a har ansvarig för respektive mål lagts till. Miljöprogrammets roll i förhållande till övriga kommunala styrdokument och kommunens årliga styrningsprocess har förtydligats, liksom avsnittet om uppföljningen av miljöprogrammet. Förvaltningen föreslår att Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 27 oktober 2016, antas.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-10-27 KS-2015/1004.809 4 (4) Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Lena Fyrvald Miljöstrateg Bilagor Bilaga 1. Miljöprogram 2017-2021 för Huddinge kommun. Bilaga 2. Sammanställning av remissvar. Beslutet delges

Miljöprogram för Huddinge kommun 2017 2021

Innehållsförteckning Förord 3 Uppdrag och syfte 4 Hållbart Huddinge 2030 hit ska miljöarbetet nå 4 Miljöprogrammet upplägg 5 Genomförande och uppföljning av miljöprogrammet 8 Inriktning för Huddinge kommuns miljöarbete 10 Temaområde: Klimat och luft 11 Temaområde: Vatten 17 Temaområde: Biologisk mångfald och friluftsliv 23 Teamområde: Markanvändning och samhällsplanering 28 Temaområde: Gifter i miljön 39 Temaområde: Informera och engagera 45 Huddinges miljöprogram och omvärlden 48 Metod för kommunens interna miljöarbete 54 2

Se Huddinge som en del av helheten Idag är det tydligare än kanske någonsin tidigare att vi Huddingebor är en del av vår omvärld. De globala miljöproblemen når oss både när vi reser och när vi tar del av nyhetsrapportering. I detta finns också en stor möjlighet, nämligen att se Huddinges och Sveriges miljöproblem som en del av något större. Då kan nämligen lösningarna på problemen också vara gemensamma. I Huddinge kommun ska vi vara stolta över våra framgångar på miljöområdet. Vi är landets främsta naturvårdskommun och vi har minskat klimatutsläppen mer än andra kommuner i Stockholms län. Genom samordnade varutransporter, inköp av ekologiska livsmedel och nya åtgärdsplaner för våra sjöar visar Huddinge kommun ett ledarskap i Stockholmsregionen som jag tycker att vi ska fortsätta att ta. Och självklart ska vi göra det ännu bättre. Två områden där vi med Miljöprogrammet utvecklar strategierna är miljöhänsyn i samhällsbyggandet och arbetet för att få bort farliga kemikalier. Som invånare påverkas vi av miljöproblemen. Vi bidrar också själva till att skapa dem. Därför är det nödvändigt att införa mål inte bara utifrån ett produktionsperspektiv utan även ett konsumtionsperspektiv. Det var detta som klimatmötet i Paris handlade om: ömsesidigt beroende och gemensamt ansvar. Huddinge kommun ska fortsätta ta sitt ansvar och med detta Miljöprogram inför vi nu ett mål för nollnettoutsläpp till år 2045. Huddinge kommun behöver också vara en förebild för andra kommuner, företag, organisationer och privatpersoner. I Huddinge ska det vara enkelt att göra hållbara val, såväl för de som bor och verkar i kommunen som för besökare. Det vi gör idag kommer att påverka hur samhället ser ut i framtiden. Den insikten är grunden för Huddinge kommuns miljöarbete. Miljöprogrammet utgör kommunens strategiska dokument för framför allt den ekologiska hållbarheten, men även sociala och ekonomiska aspekter berörs. Genom miljöprogram 2017-2021 bidrar kommunen till att uppnå de av FN beslutade globala målen såväl som nationella och regionala miljömål. En tydlig målstyrning och en regelbunden uppföljning kommer framöver att vara en förutsättning för att kunna nå målen som vi nu antar. Jag vill framföra ett tack till alla som har engagerat sig i framtagandet av detta mycket viktiga styrdokument. Nu bygger vi framtidens hållbara Huddinge! Christian Ottosson (C) Kommunalråd med ansvar för miljöfrågor 3

Uppdrag och syfte Huvudsyftet med miljöprogrammet är att peka ut riktningen för kommunens miljöarbete fram till år 2021. Detta för att uppnå globala och nationella miljömål samt målen i dokumentet Hållbart Huddinge 2030. Syftet är också att samla kommunens miljömål i ett och samma paraplydokument. Miljöprogrammet utgår från de av riksdagen beslutade nationella miljömålen. Genom att samla de mål som kommunen arbetar med och som har bäring på miljö ges en bättre övergripande bild av det arbete som kommunen bedriver inom miljöområdet jämfört med att ha målen uppdelade på flera olika dokument. Detta innebär att flera av de beslutade målen som finns i andra dokument återfinns i miljöprogrammet. Miljöprogrammet ersätter Agenda 21 2009-2015, Klimat- och energiplanen (2010) samt kommunens dokument för det interna miljöarbetet; Plan för miljöarbete (kommunens miljöledningssystem), beslutad 2010. Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) är varje kommun skyldig att ha en energiplan men den behöver inte vara ett eget dokument. Klimat- och energifrågorna ingår i miljöprogrammet under avsnitten Klimat och luft och Markanvändning och samhällsplanering. Dessa avsnitt i miljöprogrammet uppfyller således lagens krav på energiplanering. Plan för miljöarbete har ersatts att kapitlet Metod för kommunens interna miljöarbete i detta miljöprogram. Av de 17 globala målen har kommunen arbetat in de mål som har bäring på miljöprogrammet (mål nr: 2, 3, 6, 7, 11, 12, 13, 14, 15). Mer information om de globala målen, se Huddinges miljöprogram och omvärlden. Hållbart Huddinge 2030 hit ska miljöarbetet nå Huddinge kommun antog 2012 långsiktiga mål för en hållbar samhällsutveckling till år 2030. Texten nedan beskriver en ögonblicksbild av Huddinge år 2030 för området: Ansvar för naturresurser. 2030 närmar vi oss målet om att det ekologiska fotavtrycket 1 är lika med ett jordklot. Huddinges bidrag till de negativa miljö- och klimatförändringarna minskar kontinuerligt. Växthusgasutsläppen per invånare minskar till följd av en medveten konsumtion, låg fossil energianvändning och hållbara transporter. Den välfungerande kollektivtrafiken samt de utbyggda och trygga gång- och cykelvägarna är en viktig faktor bakom denna utveckling. 1 Ekologiskt fotavtryck är en mätning av den jordoch vattenyta en person tar i anspråk för det som denne konsumerar och för det avfall som måste tas om hand. Ett jordklot, eller 1,8 globala hektar/invånare, är värdet för global miljömässig hållbarhet. 4

Exploatering och bostadsbyggande sker i första hand i och i anslutning till områden med god infrastruktur och kollektivtrafiklägen. Genom en väletablerad planeringsprocess är Huddinge ett samhälle med en effektiv markanvändning där hållbarhet ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv gynnas. Nya bostäder byggs med lösningar som skapar energieffektivitet och med miljöanpassade och giftfria material. Den elenergi och fjärrvärme som används i befintligt bestånd är utan fossila inslag. De drivmedel som används i gods- och persontransporter är även de näst intill fossilfria genom användning av ny miljöteknik och utbyggd infrastruktur som ger möjlighet till alternativa drivmedel. Luften är sedan länge så gott som fri från luftföroreningar då transporterna är rena och industriprocesserna släpper ut allt färre hälsovådliga ämnen. Konsumtionen i Huddinge är hållbar genom en stor medvetenhet bland invånarna. Vid samtliga kommunala inköp och upphandlingar ställs höga sociala och miljömässiga krav. En dominerande del av alla livsmedel inom den kommunala organisationen är ekologiska och måltiderna planeras utifrån ambitionen att minimera livsmedlens miljö- och klimatpåverkan. Den kommunala organisationen arbetar för ökad återvinning och energiutvinning i enlighet med EU:s avfallstrappa och möjliggör för invånarna att sortera sitt avfall för återvinning och lämna till återbruk. Den hållbara konsumtionen medför dessutom att avfallet är begränsat. Huddinge värnar om naturreservaten, de gröna kilarna, sjöar och vattendrag samt utvecklar funktionella parker och sammanhängande grönområden för att stärka de gröna banden. Kommunen har naturoch grönområden kännetecknade av biologisk mångfald med myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt- och djurliv. Huddinges sjöar och vattendrag har sedan länge nått miljökvalitetsnormerna för god ekologisk och kemisk status. Detta har skett genom ett strukturerat arbete med åtgärder för dagvatten, utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp, åtgärder av brister i befintligt vattenoch avloppssystem samt arbetet med enskilda avlopp. Huddinges dricksvatten är av utmärkt kvalitet och uttaget är lägre än nybildat dricksvatten. Risken för smittspridning är liten genom god beredskap och tryggade vattentäkter. Miljöprogrammets upplägg Temaområden Miljöprogrammet är indelat i sex temaområden. Varje temaområde bygger på flera olika nationella miljömål, utom temaområdet Informera och engagera som inte relaterar till några specifika nationella miljömål. Temaområdena relaterar även till hållbarhetsprinciperna, de planetära gränserna och de globala målen. Nedan redovisas vilka temaområden som relaterar till vilka mål, hållbarhetsprinciper och planetära gränser. 5

Mer information om nationella miljömål, hållbarhetsprinciper, planetära gränser och globala mål finns under rubriken: Huddinges miljöprogram och omvärlden. Temaområdena i miljöprogrammet är: Klimat och luft Hållbarhetsprincip: 1, Planetära gränser: 1, Globala mål: 3, 7, 11, 12, 13 Nationella miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft. Vatten Hållbarhetsprinciper: 2, 3, Planetära gränser: 2, 5, 7, Globala mål: 3, 6, 11, 14, 15, Nationella miljömål: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker. Biologisk mångfald och friluftsliv Hållbarhetsprinciper: 2, 3, Planetära gränser: 2, 6, 8, Globala mål: 2, 12, 15, Nationella miljömål: Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv. Markanvändning och samhällsplanering Hållbarhetsprinciper: 1, 2, 3, 4, Planetära gränser: 1, 2, 5, 6, 7, 8, Globala mål: 2, 3, 6, 7, 11, 12, 13, 14, 15, Nationella miljömål: God bebyggd miljö, Säker strålmiljö. Gifter i miljön Hållbarhetsprincip: 2, Planetära gränser: 3, 5, 8, 9, Globala mål: 2, 3, 6, Nationella miljömål: Giftfri miljö, avfallsdelen från miljömålet God bebyggd miljö. Informera och engagera Hållbarhetsprinciper: 1,2, 3, Planetära gränser: 1, 2, 6, 7, 8, 9, Globala mål: 2, 3, 6, 7, 11, 12, 13, 14, 15. Det finns inga nationella miljömål för detta temaområde. Följande nationella miljömål ingår inte i miljöprogrammet: Skyddande ozonskikt, Bara naturlig försurning och Storslagen fjällmiljö. Miljöproblemen kopplade till dessa mål är små i Huddinge och har därför inte prioriterats. Riktlinjer från Huddinge kommuns översiktsplan 2030 2 Riktlinjer från Huddinge kommuns översiktsplan (ÖP) med bäring på miljöområdet finns med under de olika temaområdena i miljöprogrammet. Översiktsplanen vägleder och ger stöd i beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Riktlinjerna har samma status i miljöprogrammet som i ÖP, utom i vissa enstaka fall, då ÖP-riktlinjer fått målstatus genom att implementeras i måltabellerna. 2 Huddinge kommun 2014 6

Mål (redan beslutade respektive nya mål för Huddinge) Målen i miljöprogrammet är dels en sammanställning av redan beslutade miljömål, dels nya miljömål. För varje beslutat mål anges i vilket kommunalt styrdokument det är beslutat. De dokument som har mål med bäring på miljöområdet och som ingår i miljöprogrammet är: Agenda 21-dokumentet, Avfallsplanen, Dagvattenstrategin, Hållbart Huddinge 2030, Klimat- och energiplanen, Mål och budget, Plan för miljöarbete, Trafikstrategin samt beslutade trafikplaner (Cykelplanen, Mobility managmentplanen och Parkeringsprogrammet). Nya mål anges med texten: (nytt mål). Nytt mål innebär att målet inte har varit med i något av kommunens styrdokument tidigare. De nya målen har tagits fram i samråd med experter inom varje temaområde och utifrån önskemål från politiker. Det har även saknats mål för vissa områden i föregående miljöprogram, Agenda 21. Där fanns till exempel inte mål för Giftfri miljö. De nationella delmålen har också varit vägledande i arbetet med att ta fram nya mål. Målen i miljöprogrammet är uppdelade dels för Huddinge som geografiskt område, dels för Huddinge kommuns egna verksamheter. Med rubriken Huddinge som geografiskt område menas det område som avgränsas av kommungränsen. Målen för Huddinge som geografiskt område berör alla invånare och aktörer i Huddinge. Kommunen har därför inte rådighet över alla de åtgärder som krävs för att nå de uppsatta målen. Däremot kan kommunen genom olika insatser verka för och skapa förutsättningar för att målen ska kunna nås. Med rubriken Kommunens egna verksamheter menas de kommunala verksamheter som kommunen har rådighet över, det vill säga där kommunen själv kan besluta om åtgärder. Mål som berör kommunala bolag finns delvis under kommunens egna verksamheter och delvis under kommunen som geografiskt område. Detta eftersom bolagen verkar både inom kommunala verksamheter och i det geografiska området. Mått De flesta målen har ett eller flera mått kopplade till sig. Dock har inte alla mål mått. Detta beror på att vissa mål är svåra att mäta, men ändå behövs för att visa riktningen för ett område. Måtten är en viktig del av uppföljningen av miljöprogrammet. Måtten bidrar till ögonblicksbilder och trender för att visa måluppfyllelsen. Resultaten av måtten ger vägledning om målen kommer att nås eller om ytterligare åtgärder behövs. Alla mått följs inte upp varje år eftersom vissa mått inte förändras så mycket från år till år att det är meningsfullt att följa upp dem årligen. Vissa mått kräver mycket resurser att mäta, varför de inte heller kan följas upp varje år. Nuläge I miljöprogrammet finns ingen omfattande nulägesbeskrivning. Men vid varje mål och mått anges en nulägessiffra för måttet, där det finns. Vissa mått är helt nya och ett nuläge har ännu inte tagits fram. För utförlig nulägesbeskrivning hänvisas till Miljöbarometern. 7

Ansvariga Vid alla mål redovisas vilka aktörer som är ansvariga för att målen nås. Dessa aktörer ska ta fram åtgärder och aktivt arbeta för att förverkliga målen. Genomförande och uppföljning av miljöprogrammet Miljöprogrammet ska peka ut riktningen för miljöarbetet i kommunen. I det årliga framtagandet av kommunens Mål och budget ska målen i miljöprogrammet beaktas, bland annat genom att en lägesbeskrivning av tillståndet i miljön ges i dokumentet PM Planeringsförutsättningar. Mål och budget styr nämnderna i deras prioriteringar av arbetet. Nämnderna ska redovisa, för respektive nämnd, relevanta, åtaganden och åtgärder för att uppnå de miljömål som Mål och budget pekar ut. För åtgärder som inte kan ske inom ordinarie budget får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrningsprocess. De kommunala bolagen är ansvariga för att uppnå de mål som de berörs av. De ska således planera och genomföra åtgärder som leder till måluppfyllelse. Miljöprogrammet följs upp årligen. Uppföljningen bidrar med kunskap till PM planeringsförutsättningar, se ovan. Uppföljningen redovisas också i Miljöbarometern och i ett Miljöbokslut. Miljöbarometern är en kombinerad databas och ett presentationsverktyg som finns på kommunens hemsida. Miljöbarometern beskriver statusen för tillståndet i miljön i Huddinge. Ytterligare information på www.miljobarometern.huddinge.se. Miljöbokslutet är ett utdrag ur Miljöbarometern. Uppföljning av de miljömål som Mål och budget pekat ut och som nämnderna redogör för i sina verksamhetsplaner sker även i delårsrapporter och verksamhetsberättelser. Ansvaret för genomförandet av miljöprogrammet vilar huvudsakligen på kommunens nämnder, förvaltningar och kommunala bolag, men framgången i arbetet beror på alla aktörers och invånares aktiva medverkan. För att nå ett hållbart Huddinge 2030, behöver miljöprogrammet ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Målkonflikter kommer därför att uppstå och avvägningar behöva göras. 8

Figur 1. Miljöprogram 2017-2021 i förhållande till övriga strategiska dokument med bäring på miljö och till den årliga styrningsprocessen. Miljöprogrammet samlar alla kommunens miljömål under ett och samma paraply. Miljöprogrammet, tillsammans med övriga strategiska dokument ger styrsignaler och hjälper till att prioritera vid det årliga framtagandet av Mål och budget. 9

Inriktning 3 för Huddinge kommuns miljöarbete Hållbar utveckling omfattar ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på utveckling. Ekologiskt hållbar utveckling bygger på insikten om att naturen har ett eget värde och att vår rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta den väl. Punkterna nedan utgår ifrån de fyra hållbarhetsprinciperna som bygger på vetenskapliga grunder och som sammanfattar problematiken med dagens ohållbara samhälle. Vi ska arbeta för en ekologiskt hållbar utveckling genom att: ta hänsyn till miljö- och naturvärden i våra beslut. medverka till att bevara, utveckla och återskapa biologisk mångfald i kommunen. arbeta aktivt för att minska användningen av naturresurser. förebygga föroreningar och minimera avfallsmängder. kontinuerligt minska klimatpåverkan och energianvändningen. öka andelen förnyelsebar energi och minska andelen fossilbaserad energi i såväl bostäder, lokaler som fordon och transporter. verka för ett miljöanpassat och hälsosamt samhällsbyggande. aktivt minska innehållet av farliga ämnen i varor och kemiska produkter i kommunens verksamheter samt i kommuninvånarnas vardag. ställa relevanta krav i upphandling av varor och tjänster. öka inköp och användning av ekologiska livsmedel samt miljömärkta produkter. engagera och utbilda medarbetare och förtroendevalda så att arbetet inom miljöområdet ständigt förbättras och utvecklas. kommunicera hållbar utveckling med invånare och andra intressenter. 3 Kan likställas med en miljöpolicy 10

Temaområde: Klimat och luft Nationella miljömål Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Riktlinjer från översiktsplanen (ÖP) med bäring på temaområdet Kommunen ska verka för beteendeförändringar och i vissa fall använda ekonomiska styrmedel för att utsläppen från transportsektorn ska minska. Vid nyexploatering eftersträvas i första hand att bebyggelsen använder så lite energi som möjligt och i andra hand att vald energikälla medför så liten miljöpåverkan som möjligt. I enlighet med kommunens Klimat och energiplan ska åtgärder vidtas för minskad energianvändning och utfasning av fossila bränslen. (Klimat- och energiplanen ersätts av detta miljöprogram). Energiproduktion av såväl storskalig som småskalig förnyelsebar energi ska ges stor tyngd gentemot andra intressen. Åtgärder för en god luftkvalitet ska göras bland annat i enlighet med Åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län. 11

Mål Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 1 Växthusgasutsläppen ska minska till 1,0 ton/invånare 4 (produktionsperspektivet 5 ) senast 2030 och senast 2045 ska nettoutsläppen 6 vara 0 ton/ invånare (reviderat från Agenda 21 2009-2015). 2 Koldioxidfotavtrycket 7 ska minska till 4,0 ton/ invånare senast 2030 jämfört med 2004 (beslutat i Mål och budget, Hållbart Huddinge 2030) och 1,0 ton/invånare senast 2045 (nytt mål). 3 Halten av kvävedioxid ska senast 2020 inte överstiga 20 µg/m 3 luft beräknat som ett årsmedelvärde 8 där människor stadigvarande vistas (beslutat i Mål och budget). 4 Halten av partiklar (PM10) ska senast 2020 inte överstiga 15 µg/m 3 luft beräknat som ett årsmedelvärde 9 där människor stadigvarande vistas (beslutat i Mål och budget). Växthusgasutsläpp per invånare (ton/inv). Mäts årligen. Växthusgasutsläpp per sektor (procent och ton/inv). Mäts årligen. Koldioxidfotavtryck (ton/inv). Mäts vart femte år. Halten kvävoxider årsmedelvärde (µg/m 3 ). Mäts vart femte år. Halten partiklar årsmedelvärde (µg/m 3 ). Mäts vart femte år. 1,7 ton/ inv (2013). 10,2 ton/inv (2004). Nuläge saknas. Nuläge saknas. Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma 4 74 procent jämfört med 1990. 5 Utsläppen mäts på sådant som förbränns/produceras inom kommunens gränser till exempel utsläpp från industrier och trafik. 6 Med nettoutsläpp menas skillnaden mellan de utsläpp som görs inom ett område och det upptag av växthusgaser som görs av kolsänkor, främst skog och mark. I miljömålsberedningens betänkande Ett samlat förslag till klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21) föreslås att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast 2045. 7 Koldioxidfotavtrycket mäter den mängd utsläpp av fossil koldioxid som vi orsakar, direkt eller indirekt, via konsumtion av varor och tjänster, oavsett var i världen utsläppen har skett till exempel importerade matvaror. 8 Målet är detsamma som det nationella miljömålet för Frisk luft. Detta är skarpare än den lagstadgade miljökvalitetsnormen som är 40 mikrogram per kubikmeter luft. 9 Målet är detsamma som det nationella miljömålet för Frisk luft. Detta är skarpare än den lagstadgade miljökvalitetsnormen som är 40 mikrogram per kubikmeter luft. 12

Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 5 Andelen energi i första hand från förnyelsebara energikällor och i andra hand från återvunna material/avfall i kommunala lokaler ska utgöra 100 procent av den totala energianvändningen 2021. Minst 95 procent ska komma från förnyelsebara energikällor (reviderat från Agenda 21 2009-2015). 6 Energianvändningen per kvadratmeter i Huges fastighetsbestånd ska minska med 30 procent till 2020, 40 procent till 2030 och 50 procent till 2050 jämfört med 2008 (beslutat i Huges fastigheter AB:s energiplan). 7 Mängden framställd energi från förnybar energi från olika aktörer i kommunen ska öka jämfört med 2014 (nytt mål). Andel energi från förnyelsebara energikällor och återvunna material/ avfall i kommunala lokaler (procent). Mäts årligen. Andel energi från förnybara energikällor i kommunala lokaler (procent). Mäts årligen. Andel plast i Söderenergis bränslekross (procent). Mäts årligen. Energianvändning i Huges fastighetsbestånd (procent). Mäts årligen. Andel producerad energi från sol och vind i förhållande till total mängd använd energi i Huges bestånd (MWh). Mäts årligen. 96,8 procent 10 ( 2015). 93,8 procent 11 (2015). 5,3 procent (2015). Minskning med 22 procent (2015). 3,2 procent (2014). Söderenergi AB Huge fastigheter AB Huge fastigheter AB Kommunala bolag Verksamma Boende 10 100 procent av elen är förnyelsebar. Av fjärrvärmen är 94,4 procent från förnyelsebara energikällor och återvunna material/avfall. 11 100 procent av elen är förnyelsebar. Av fjärrvärmen är 89,1 procent från förnyelsebara energikällor. 13

Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunens egna verksamheter 8 Antal tankställen och laddplatser för förnyelsebara drivmedel ska öka till 2021 jämfört med 2015 (nytt mål). 9 För miljöbilar (enligt statlig definition) ska strävan vara att andelen uppgår till minst 40 procent 2021 (nytt mål). Antal tankställen och laddplatser för förnyelsebara drivmedel (antal). Mäts årligen. Andel miljöbilar (procent). Mäts årligen. 14 tankställen 12 (2015). 23 procent (2015). Kommunstyrelsen Verksamma Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma 10 Vid nybyggnation av kommunala lokaler ska strävan vara att använda något av de etablerade miljöcertifieringssystemen (nytt mål). 11 Energianvändningen, inklusive verksamhetsel, i kommunala lokaler ska senast 2020 vara högst 137 kwh/m 2 (beslutat i Mål och budget). Dessutom ska energianvändningen för gatubelysningen minska (nytt mål). 12 Kommunens fordonsflotta ska vara fossiloberoende 2025 (nytt mål). 13 Koldioxidutsläppen från tjänsteresor med bil och flyg ska minska med 50 procent till 2021 jämfört med 2015 (nytt mål). 14 Koldioxidutsläppen från arbetspendlingsresor ska minska till 2021 jämfört med 2017 (nytt mål). Andel nybyggda lokaler som är miljöcertifierade (procent). Mäts årligen. Energianvändning, inkl verksamhetsel, i kommunala lokaler (kwh/m 2 ). Mäts årligen. Mått om gatubelysning under framtagande. Andel fordon med förnyelsebara drivmedel i kommunens fordonsflotta (procent). Mäts årligen. Koldioxidutsläpp från kommunens tjänsteresor (procent, kg/anställd). Mäts årligen. Koldioxidutsläpp från kommunens arbetspendlingsresor (procent, kg/anställd). Mäts 2017 och 2021. Nytt mått, nuläge saknas. 151 kwh/m 2 (2015). Nuläge saknas. 20 procent (2015). 58 kg/ anställd (2015). Nytt mått, nuläge saknas. Samtliga nämnder Samtliga nämnder, Huge Fastigheter AB, Verksamma Samtliga nämnder Samtliga nämnder Samtliga nämnder 12 Avser publika tankställen/laddplatser. Av de 14 är 2 biogas, 11 etanol, 1 RME och 9 laddplatser 14

Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunens egna verksamheter 15 Koldioxidutsläppen från kommunens varutransporter ska minska med 70 procent till 2021 jämfört med 2013 (nytt mål). 16 Inköpt mängd kött och charkprodukter av nötoch fläskkött ska minska till 2021 jämfört med 2016 i förhållande till den totala inköpsmängden livsmedel (nytt mål). Koldioxidutsläpp från kommunen varutransporter (ton). Mäts 2021. Andel inköpt mängd kött och charkprodukter av nöt- och fläskkött i förhållande till den totala inköpsmängden livsmedel (procent). Mäts årligen. 30 ton/år (2013). 16,2 procent (2015) Samtliga nämnder Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasienämnden, Socialnämnden, Äldreomsorgsnämnden Konsekvenser Kommunen som geografiskt område För att uppnå målen för kommunen som geografiskt område krävs insatser i samhällsplaneringen, exempelvis genom att planera samhället för att minimera transporter som drivs av fossila bränslen och öka attraktiviteten för gång-, cykeloch kollektivtrafik. I övrigt krävs informationsinsatser gentemot kommuninvånare och företag samt samarbete med näringslivet. Alla typer av energibesparande åtgärder kan ha en initial kostnad, men innebär ekonomiska besparingar på sikt. Om kommunen inte vidtar åtgärder för att uppnå målen riskerar kommunen att inte leva upp till de nationella målsättningarna på klimatområdet. Om miljökvalitetsnormerna för luft inte klaras kan EU besluta om sanktioner. Kommunens egna verksamheter För kommunens verksamheter innebär målen i temaområdet en omställning dels till att effektivisera, det vill säga minska använd energi och antalet transporter, dels till en högre andel förnyelsebara bränslen. Initialt kan fler fordon med förnyelsebara drivmedel vara kostnadsdrivande. Dock är exempelvis elfordon betydligt billigare i drift, då drivmedlet är billigare. Att tillämpa något av de certifieringssystem för byggnader som idag finns på marknaden är ett sätt för kommunen att anpassa sig till artikel 9 i direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) som säger att nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska vara nära-nollbyggnader efter den 31 december 2018. Själva certifieringen av byggnader innebär en kostnad. En lägre energianvändning innebär också lägre kostnader vid användning av byggnaden. Certifieringssystemen tar även upp andra miljöfrågor som till exempel materialval, avfall och inomhusmiljö. 15

Vad gäller målet om att inköpt kött ska minska är detta ett mål som innebär en minskad kostnad eftersom kött är dyrare i förhållande till många andra livsmedel. Ur hälsosynpunkt bör man dra ner på mängden rött kött och charkuterier då dessa livsmedel är klassade som hälsofarliga i alltför stora mängder. Vad gäller mål och arbetspendling finns en konflikt i att försöka påverka anställdas sätt att ta sig till och från arbetet, då detta ligger utanför arbetstid. Dock har tre resvaneundersökningar som genomförts i kommunen, visat att en majoritet av de anställda i kommunen anser att arbetsgivaren ska arbeta för att minska utsläppen från personalens arbetspendling. Flera av målen i temaområdet kan innebära en omställning för kommunala verksamheter. En omställning som i sig kan kräva resurser i form av tid och kostnader. Dessa omställningar ger dock på sikt ofta vinster. 16

Temaområde: Vatten Nationella miljömål Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Hav i balans samt levande kust och skärgård 13 Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt naturoch kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 13 Många av Huddinges sjöar och vattendrag rinner via Tyresåns vattensystem ut i Kalvfjärden, Östersjön. 17

Riktlinjer från översiktsplanen med bäring på temaområdet Åtgärder görs i enlighet med åtgärdsprogrammet för Tyresåns sjösystem så att miljökvalitetsnormerna uppnås. Det är särskilt angeläget att genomföra åtgärder i Trehörningens och Orlångens tillrinningsområden, eftersom dessa påverkar många sjöar nedströms. Vid utbyggnad av avloppssystem är det viktigt att Stockholm vatten AB ser till att det inte sker utsläpp (bräddningar) av spillvatten från pumpstationer och ledningar till dagvattenledning eller vattendrag och sjöar. Enskilda avlopp ska vara utförda korrekt och godkända av miljötillsyn. VA-utbyggnadsprogram ses över och därefter byggs vatten och avlopp ut i enlighet med programmet. Uttagen av grundvatten ska inte vara större än vad som hinner nybildas och statusen får inte försämras. Befintliga våtmarker skall i första hand bevaras och där brist på våtmarker/ dagvattenanläggning finns bör nya återskapas. Större tillkommande dagvattenanläggningar finns markerade på markanvändningskartan. Mål Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 17 Minst god ekologisk och kemisk status i alla sjöar, vattendrag och våtmarker ska uppnås senaste 2021. Inget vatten får försämras (beslutat i och med Vattendirektivet 14 ). Andel sjöar som uppfyller god ekologisk status (procent). Mäts vart sjätte år. Andel sjöar som uppfyller god kemisk status (procent). Mäts vart sjätte år. 45 procent (5 av 11 som har MKN). 0 procent (0 av 11 som har MKN) Samtliga nämnder Kommunala bolag Boende Verksamma 14 Alla sjöar och vattendrag ska ha god kemisk och ekologisk status och vattenkvaliteten får inte försämras. Det är målsättningen med EU:s ramdirektiv för vatten, Vattendirektivet, som syftar till ett långsiktigt och hållbart utnyttjande av våra vattenresurser. 18

Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 18 Näringstillförseln till sjöar och vattendrag 15 ska minska. Fosforhalterna i Huddinges fem mest påverkade sjöar ska senast 2021 minska till: Långsjön (Segeltorp): ca 23 µg/l, Trehörningen (Sjödalen): ca 28 µg/l, Orlången: ca 23 µg/l, Magelungen: ca 22 µg/l, Drevviken: ca 18 µg/l (beslutat i Mål och budget, Hållbart Huddinge 2030). Fosforhalter i Långsjön (Segeltorp), Trehörningen (Sjödalen), Orlången, Magelungen och Drevviken (µg/l). Mäts årligen. Långsjön (Segeltorp): 51 µg/l Trehörningen (Sjödalen): 100 µg/l Orlången: 46 µg/l Magelungen: 31 µg/l Drevviken: 32 µg/l (2015). Samtliga nämnder Kommunala bolag Boende Verksamma 19 Siktdjupet 16 i Huddinges fem mest påverkade sjöar ska senast 2021 öka till: Lång-sjön (Segeltorp): ca 2,0 m, Trehörningen (Sjödalen): ca 1,8 m, Orlången: ca 1,9 m, Magelungen: ca 2,2 m, Drevviken: ca 2,2 m (reviderat från Agenda 21 2009-2015). 20 Påverkan/läckage av näringsämnen från jordbruk och gödselhantering ska minimeras. Skyddszoner 18 ska införas senast 2017 på kommunalägd jordbruksmark. Kommunen ska verka för att detta även sker på övrig jordbruksmark (nytt mål). 21 Alla enskilda avlopp ska vara inventerade, åtgärdade och godkända senast 2025. Siktdjup i Långsjön (Segeltorp), Trehörningen (Sjödalen), Orlången, Magelungen och Drevviken (meter) Mäts årligen. Areal och längd skyddszoner (ha, meter). Mäts årligen. Mått under framtagande. Långsjön 1,0 m, Trehörningen 0,6 m, Orlången: 0,8 m, Magelungen: 2,1 m, Drevviken: 3,1 m 17 (2015). Balingsholm: ca 1,9 ha, 2300 m. Björksättra: ca 1,7 ha, 2500 m. (2016). Nuläge saknas. Samtliga nämnder Kommunala bolag Boende Verksamma Verksamma Natur och byggnadsnämnden Tillsynsnämnden Tillsynsnämnden 15 Från till exempel dagvatten, avloppsledningar, enskilda avlopp, jordbruk, gödselanläggningar med mera. 16 Med siktdjup menas vattnets genomskinlighet, ett mått på hur djupt ner i vattnet man kan se med blotta ögat, det vill säga hur grumligt av partiklar vattnet är. I övergödda sjöar är siktdjupet dåligt eftersom det i dessa är mycket näringsämnen, som leder till ökad växtlighet, som leder till ökad grumlighet. 17 Målet och miljökvalitetsnormen för siktdjupet i Drevviken har uppnåtts för 2015. Dock kan inte målet anses vara uppnått generellt förrän en trend av bra siktdjupsvärden kan redovisas. Målet ändras inte heller eftersom det är detsamma som miljökvalitetsnormen. 18 I skyddszoner får det inte plöjas, gödslas eller spridas bekämpningsmedel. Vegetationen i zonerna ska skördas kontinuerligt genom slåtter eller bete. Skyddszoner är även viktiga för att tillgängligöra odlingslandskapet för friluftslivet samt för att gynna den biologiska mångfalden. 19

Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 22 Värdefulla sjöar ska ges ett långsiktigt skydd genom naturreservatsbildning, enligt fastställt program för skydd av sjöar med höga naturoch rekreations-värden. Öran, Rudträsket, Ådran, Mälaren (Vårbystranden) ska skyddas senast 2021 (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). 23 Sjöar och vattendrag 19 ska ha naturliga ekosystem med goda livsmiljöer och spridningsvägar för växter och djur (reviderat från Agenda 21 2009-2015). 24 Vattenmiljöer ska bevaras, utvecklas och återskapas och kontinuerligt (reviderat från Agenda 21 2009-2015). 25 Konstruerade vattenhinder ska åtgärdas kontinuerligt för att underlätta för utter, fiskar, vattenlevande insekter med flera att ta sig fram (reviderat från Agenda 21 2009-2015). 26 Befintliga våtmarker skall i första hand bevaras och där brist på våtmarker/ dagvattenanläggning finns bör nya återskapas (ÖP 2030). Antal sjöar som skyddats som naturreservat under året. Mäts årligen. Mått saknas. Mått saknas. Antal vandringshinder som åtgärdats under året. Mäts årligen. Areal återskapad våtmark (ha). Mäts årligen. Mått om dagvattenanläggningar är under framtagande. 0 st (2015). Nuläge saknas. Nuläge saknas. Nytt mått, nuläge saknas. 5,35 ha (2015). Nuläge saknas. Kommunstyrelsen Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Kommunstyrelsen, Natur- och byggnadsnämnden, Kommunala bolag, Verksamma För mål om dagvatten, se vidare under kapitlet Markanvändning och samhällsplanering. 19 Vattendrag är till exempel: bäck, å, ström, dike. 20

Mål för Tyresåns vattenvårdsförbund Huddinge kommun är medlem i Tyresåns vattenvårdsförbund tillsammans med Haninge, Stockholm, Tyresö, Botkyrka och Nacka kommuner samt Stockholm Vatten och Länsstyrelsen. Vattenvårdsförbundet har tagit fram gemensamma mål och riktlinjer. Förorenade dagvattenutsläpp till sjöar och vattendrag begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs. Utsläpp av spillvatten som beror på bräddningar, felkopplingar och läckande ledningar begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs. Påverkan från enskilda avlopp minskar så att miljökvalitetsnormerna följs. Andelen restaurerad vattendragssträcka ökar i syfte att nå miljökvalitetsnormerna. Förekomst av vandringshinder minskar så att miljökvalitetsnormerna följs. Arealen skyddad natur ökar med syfte att värna om och utveckla naturen med särskilt fokus på förmågan att ta hand om vattnet i landskapet, livsmiljöerna för den biologiska mångfalden, värden för rekreation, kulturmiljö och friluftsliv. Beslutade miljökvalitetsnormer för ekologisk status nås/bibehålls i ytvatten. Övriga vatten når/bibehåller god ekologisk status 20. Beslutade miljökvalitetsnormer för kemisk status nås/bibehålls i ytvatten. Övriga vatten når/bibehåller god kemisk status. Beslutade miljökvalitetsnormer nås/bibehålls i grundvatten. De badplatser där kommunerna provtar badvattenkvaliteten har godkända prov under säsongen. Riktlinjer för Tyresåns vattenvårdsförbund Tyresåns höga naturvärden ska bevaras och utvecklas även med en ökande befolkning och verksamhet inom avrinningsområdet. Åtgärder ska bidra till att uppnå god ekologisk och kemisk status för alla vatten. Vid planering av åtgärder ska hänsyn tas till Tyresåns påverkan på Kalvfjärden och Östersjön. Hushållningen med marktillgångarna och recipientkapaciteten inom Tyresåns avrinningsområde ska präglas av långsiktighet. Allmänhetens tillgång till stränder och vattenytor ska hållas hög. 20 Om hög ekologisk status har nåtts gäller att nivån ska bibehållas 21

Bad och annat friluftsliv ska kunna bedrivas i ett friskt och tjänligt vatten i alla sjöar som är lämpade för bad. Sportfisket ska utvecklas i nära samklang med naturintressena och en mångsidig användning av vattendraget för rekreation. Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Övergödning är det största problemet i Huddinges sjöar och vattendrag. Vattenkvaliteten har förbättrats mycket under de senaste åren men trots det återstår arbete innan miljökvalitetsnormerna kan uppnås. Miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande och EU kan utfärda sanktioner om de inte klaras. För att uppnå och behålla god kemisk och ekologiskt vattenstatus behövs ett aktivt åtgärdsarbete. Kommunen har tagit fram två åtgärdsplaner för kommunens mest påverkade sjöar, Trehörningen och Orlången. Arbetet med åtgärderna finansieras av den årliga kommunala Tyresåmiljonen, medel från Stockholm Vatten, årliga kommunala äskanden samt eventuella bidrag. Totalt beräknas åtgärdsarbetet för Trehörningen och Orlången att kosta cirka 60 miljoner kronor. Åtgärdsplaner för fler sjöar kommer att tas fram under de kommande åren bland annat för Magelungen, Norrån, Drevviken och Långsjön. Arbetet med dessa kommer att kräva resurser både i framtagandet men också när åtgärder ska genomföras längre fram. Vattenområdenas kvalitet och tillgänglighet är mycket viktiga för både rekreation, friluftsliv och djur- och växtlivet. Vattenåtgärder inom biologisk mångfald, som till exempel borttagning av vandringshinder, återskapande av små vattenmiljöer för groddjur med mera finansieras delvis inom ordinarie budget inom naturoch byggnadsnämndens ansvarsområde, men medel behöver också äskas för större åtgärder. Många åtgärder för att värna Huddinges sjöar och vattendrag sker också inom ordinarie verksamhet till exempel via olika typer av tillsyn. Även Stockholm Vatten arbetar inom ordinarie verksamhet med att till exempel åtgärda felkopplingar, bräddningar och läckage i ledningsnätet. Om åtgärder inte genomförs för att minska påverkan på Huddinges sjöar och vattendrag kan det på sikt leda till igenväxning av sjöar, minskad artrikedom, fiskdöd, dålig badvattenkvalitet med mera. Mälaren utgör regionens dricksvattentäkt och behöver särskilt värnas för att inte drickvattenkvaliteten ska riskeras. Det finns särskilda skyddsföreskrifter för Mälarens vattenskyddsområde som måste följas. 22

Temaområde: Biologisk mångfald och friluftsliv Nationella miljömål Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god naturoch kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Riktlinjer från översiktsplanen som har bäring på temaområdet Tillgodose behovet av promenad- och strövvänlig skog. Bevara, men även utveckla skogsmarkens värden avseende friluftsliv och kulturmiljö. I möjligaste mån tillgängliggörs Huddinges alla grön- och naturområden med särskilt fokus på fem identifierade entréer. De fem platserna är: Björksättra-Sundby gård, Flemingsberg-Visättra, Flottsbro, Kungens kurva (port mot Gömmarens naturreservat) och Ågesta. Utredning genomförs gällande om och i sådant fall hur sambandet mellan Bornsjökilen och Hanvedenkilen 21 kan värnas och stärkas. De strategiskt viktigaste delarna av grönstrukturen bevaras långsiktigt och naturreservat ska bildas för: Lissmadalgången (genomfört), 21 Tätortsnära sammanhängande regional grönstruktur som är nära bebyggelse och är minst 500 meter brett. 23

Flottsbroområdet, Drevvikens strandområden (genomfört), Vårbystranden, Kynäsberget, Öran, Rudträsket och Kvarnsjön (genomfört). De ekologiskt särskilt känsliga områdena (ESKO) ska beaktas så att åtgärder som skadar områdets specifika känslighet undviks. Styra mot ett uthålligt och ekologiskt jordbruk på kommunens mark och verka för det på icke kommunalägd mark. Bevara och utveckla kulturlandskapets värden avseende natur, kultur och friluftsliv. De gröna kilarna värnas, vilket innebär att åtgärder som splittrar och skapar barriärer inom dem i möjligaste mån ska undvikas. Vid befintliga barriärer och svaga avsnitt behöver åtgärder vidtas som stärker sambanden. Obebyggda stränder bevaras och bör i möjligaste mån tillgängliggöras. Där det är möjligt anordnas passager även längs vattnet förbi bebyggelse. Mål Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 27 De strategiskt viktigaste delarna av grönstrukturen bevaras långsiktigt och naturreservat ska bildas för: Lissmadalgången (genomfört), Flottsbroområdet, Drevvikens strandområden (genomfört), Vårbystranden, Kynäsberget, Öran, Rudträsket och Kvarnsjön (genomfört). De gröna kilarna värnas, vilket innebär att åtgärder som splittrar och skapar barriärer inom dem i möjligaste mån ska undvikas. Vid befintliga barriärer och svaga avsnitt behöver åtgärder vidtas som stärker sambanden. (ÖP 2030). Andel skyddad natur (procent). Mäts årligen. Andel invånare som har max 300 meter till mindre grönyta eller park (0,1-5 ha) (procent). Mäts årligen. Andel invånare som har max 800 meter till större grönyta (>5 ha) procent). Mäts årligen. Andel skogsmark som skyddats som naturreservat (procent). Mäts årligen. 37 procent (2015) av kommunens totala areal 22. 98 procent (2015) 23. 88 procent (2015) 24. 40 procent (2015) av den totala skogsmarken 25. Kommunstyrelsen Natur- och byggnadsnämnden Verksamma 22 Den areal som tillkommer är den från de i målet utpekade områdena 23 Siffran ska bibehållas eller ökas 24 Siffran ska bibehållas eller ökas 25 Den areal som tillkommer är den från de i målet utpekade områdena 24

Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 28 Den biologiska mångfalden ska bevaras, utvecklas 26 och återskapas, så att alla naturligt förekommande växter och djur kan leva med livskraftiga bestånd och under naturliga betingelser. Invasiva arter 27 ska bekämpas kontinuerligt (reviderat från Agenda 21 2009-2015). Bekämpning av invasiva arter har skett enligt beslutad handlingsplan för bekämpning av invasiva arter (ja eller nej). Mäts årligen. 29 Naturen ska göras tillgänglig så att antalet besökare i naturområdena ökar till 2021 (reviderat från Agenda 21 2009-2015). 30 Naturbetesmarkerna 28 ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen naturbetesmarker ska öka till 2021 (reviderat från Agenda 21 2009-2015). 31 Våtmarksbetesmarkerna ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen våtmarksbete ska öka till 2021 (reviderat från Agenda 21 2009-2015). Antal besökare vid utpekade punkter i naturreservaten i förhållande till folkmängden (antal/invånare). Mäts årligen. Andel invånare som ofta promenerar på leder i skogen eller motionerar på elljusspår (procent). Mäts vart tredje år. Areal naturbetesmarker (ha). Mäts årligen. Areal våtmarksbetesmarker (ha). Mäts årligen. Nytt mått, nuläge saknas. 365 passager/ 1000 inv (2015) i ett naturreservat. 34,5 procent (2014). Nytt mått, nuläge saknas. 35 ha (2015). Samtliga nämnder Kommunala bolag Boende Verksamma Kultur- och fritidsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsnämnden 26 Att utveckla den biologiska mångfalden handlar främst om att återskapa biologisk mångfald där den en gång funnits till exempel sköta ängsmarker som inte skötts på många år, beta hagmarker som fått växa igen eller ta bort granplanteringar som tagit över eklandskap. 27 t ex Jättebjörnloka, kirskål och skunkkalla 28 Naturbetesmark är mark som använts länge (minst 20-30 år) ofta hundratals år till bete men som inte plöjts, odlats eller skördats. 25

Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 32 Ängsmarkerna 29 ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen ogödslad ängsmark ska öka till 2021 (reviderat från Agenda 21 2009-2015). Areal ängsmarker (ha). Mäts årligen. 33 Eklandskapet ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas (nytt mål). 34 De tysta områdena i naturen ska värnas och utvecklas (reviderat från Agenda 21 2009-2015). 35 Ekologiskt jordbruk ska eftersträvas på kommunens mark. Kommunen ska verka för att detta sker på övrig jordbruksmark (reviderat från Agenda 21 2009-2015). 14 ha (2015). Natur- och byggnadsnämnden Mått saknas. Nuläge saknas. Natur- och byggnadsnämnden Mått saknas. Nuläge saknas. Kommunstyrelsen Areal jordbruksmark som odlas ekologiskt enligt EUs eller KRAVs regler (ha). Mäts årligen. 28 procent ekologiskt jordbruk av total areal jordbruksmark (2015). Natur- och byggnadsnämnden 29 Ängsmark är marker där vegetationen består av gräs och örter. Den gödslas eller plöjs inte men skördas kontinuerligt. 26

Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Huddinge utmärker sig som en kommun med mycket natur som är tillgänglig för många. Att utveckla den biologiska mångfalden innebär främst att återskapa biologisk mångfald där den en gång funnits, till exempel sköta ängsmarker som inte skötts på många år, beta hagmarker som fått växa igen eller ta bort granplanteringar som tagit över eklandskap. Ändamålsenlig skötsel av omställda marker är viktig, för att den biologiska mångfalden sedan ska behållas. Arbete och åtgärder för ökad biologisk mångfald faller till stor del inom naturoch byggnadsnämndens ansvarsområde. Åtgärderna finansieras delvis inom ordinarie budget, men medel behöver också äskas för större åtgärder. Det är viktigt att i samhällsplaneringen ta hänsyn till grönstrukturen och den biologiska mångfalden. Detta behövs till exempel för att bevara artrikdom och sammanhängande grönstråk, för att främja människors hälsa samt för naturlig dagvattenhantering. Det finns en inneboende målkonflikt i att bevara en variationsrik natur och den biologiska mångfalden mot att exploatera och bygga ut samhället. Översiktsplanen pekar ut de områden som ska bevaras, så kallade bevarandeområden. 27

Temaområde: Markanvändning och samhällsplanering Nationella miljömål God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. 30 Riktlinjer från översiktsplanen med bäring på temaområdet Bebyggelse och ökad sammanhållning Funktionsblandning av bostäder, service och arbetsplatser ska eftersträvas i alla områden. Det goda vardagslivet Offentlig service lokaliseras helst i bra kollektivtrafiklägen och om möjligt sker en samlokalisering med kommersiell service. Samhället ska utformas så att fysisk aktivitet stimuleras och i varje område ska det finnas ytor för närrekreation och spontanidrott. Fler arbetsplatser inom tjänste- och kunskapssektorn Verksamheter med inriktning på tjänste- och kunskapssektorn samt kommersiell service ska prövas vid planläggning i områden som saknar ett kommersiellt utbud, särskilt i anslutning till huvudkollektivtrafikstråk. Attraktiva parker och stora strövområden De parkområden som pekas ut på markanvändningskartan och i strukturplanerna (i översiktsplanen) bevaras och utvecklas till högkvalitativa parker som kännetecknas av hög kvalitet, tillgänglighet och variation. 30 Stora delar av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö utvecklas positivt. I Huddinge har t ex målet om radon i förskolor uppnåtts, vilket därför inte finns med som ett mål i detta miljöprogram. Ett allvarligt undantag är antalet fall av hudcancer, som har ökat under lång tid. För att vända den negativa trenden måste exponeringen för UV-strålning minska. Det kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning. Barn och unga är särskilt känsliga då skador i unga år kan leda till hudcancer i vuxen ålder. Exponering av skadlig UV-strålning ska undvikas på platser där barn och unga vistas, t ex genom skuggande träd. 28

De naturområden som pekas ut i strukturplanerna bevaras och utvecklas avseende kvalitet och tillgänglighet. Från bostaden bör det vara max 300 meter till ett grönområde eller park och max 800 meter till ett större grönområde. Större opåverkade och/eller tysta områden ska beaktas så att deras värden inte påverkas negativt. Det är viktigt att värna och utveckla ekosystemtjänster 31. Framtagna riktlinjer för ekologisk kompensation 32 används vid framtagande av Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt (numera Plan för samhällhällsbyggnadsprojekt), detaljplaner och exploateringsavtal. Minskad klimatpåverkan samt klimatanpassning Täthet, hög exploatering och funktionsblandning eftersträvas i goda kollektivtrafiklägen. Vid nyexploatering ska det belysas vilka eventuella klimatanpassningsåtgärder som behöver genomföras. Vatten är en grundförutsättning Mälaren ska värnas som dricksvattentäkt och de åtgärder som krävs för att säkerställa en uthållig vattenförsörjning genomförs. Åtgärder ska göras i enlighet med kommunens Dagvattenstrategi vilket även inkluderar åtgärder avseende trafikdagvatten. Stränder bör i möjligaste mån tillgängliggöras med strandpromenader och gångstråk och där strandskydd saknas införs det i lämplig utsträckning när detaljplanerna ändras. Kulturlandskap och mark för jordoch skogsbruk Jordbruksmark bör ej bebyggas. Gång-, cykeloch kollektivtrafik i fokus Kommunen ska aktivt planera för att öka andelen kollektiv-, cykeloch gångresor genom att bygga där kollektivtrafikens turtäthet främjas. Prioritering av åtgärder för att skapa ett heltäckande och gent gång- och cykelnät klargörs och genomförs i kommunens gångplan (ska tas fram) samt cykelplan. De identifierade kollektivtrafikstråken ges prioritet för att säkra kollektivtrafikens framkomlighet. 31 Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vårt välbefinnande. Det handlar om vanliga produkter som spannmål, kaffebönor och träråvara samt tjänster som att rena vatten, reglera klimat och pollinera växter. 32 Med ekologisk kompensation menas att den som kommer att skada naturmiljöer som utgör allmänna resurser, såsom arter, naturtyper, ekosystemfunktioner och upplevelsevärden, ska gottgöra detta genom att tillföra nya värden med ambitionen att det inte ska kvarstå någon nettoförlust. Ekologisk kompensation tillämpas först när all rimlig hänsyn vidtagits. 29

Kommunen ska verka för att Spårväg syd ska bli verklighet bland annat genom att säkra ett spårreservat, utrymme för depå samt aktivt medverka för utbyggnaden av strategiskt viktiga länkar. I detaljplane- och bygglovsprocessen ska cykelparkering och bilparkering behandlas likvärdigt men vid utrymmesbrist prioriteras cykelparkering. Verka för goda kommunikationer mellan de regionala stadskärnorna utpekade i RUFS 2010 samt planera för resecentrum i varje regional stadskärna. Verka för ökad kapacitet för spårbunden trafik. Säkra livsmiljöer En så god ljudnivå som möjligt med låga bullernivåer ska alltid eftersträvas. Ett bulleråtgärdsprogram ska tas fram och åtgärder göras i enlighet med programmet så att bullerstörningarna minskar. (Ett bulleråtgärdsprogram är framtaget och beslutat i december 2015.) Riktlinjer från handelspolicyn med bäring på målområdet Nya dagligvarubutiker ska i största möjliga utsträckning lokaliseras på ett sätt som förbättrar tillgängligheten för de invånare som saknar tillgång till bil eller som av andra skäl har svårt att förflytta sig långa sträckor. Nya butiker ska i största möjliga utsträckning lokaliseras på ett sätt som minimerar de negativa miljöeffekterna, främst med avseende på effekterna av den tillkommande biltrafiken. I syfte att öka tillgängligheten till dagligvarubutiker, minska behovet av bil i samband med varuinköp och förbättra konkurrensen, kommer kommunen att verka för och ha en generös inställning till nya dagligvaruetableringar i bostadsnära lägen. Kommunen ska kontinuerligt verka för förbättringar av kollektivtrafikförsörjningen vid såväl befintliga som nya butiker. Nya områden för externhandel är inte aktuella. 30

Mål Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 36 Radonhalten i bostäder ska senast 2020 vara lägre än 200 Bq/m 3 luft (reviderat från Agenda 21 2009-2015). Radonhalten i under året mätta bostäder (Bq/m 3 ). Mäts årligen. 37 Försiktighetsprincipen ska tillämpas vad gäller elektromagnetisk strålning i samhällsplaneringen 33 (nytt mål). 38 Betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster ska senast 2018 integreras i kommunens samhällsplanering (nytt mål). 39 Vid ny- och ombyggnation ska ett livscykelperspektiv användas, exempelvis med avseende på klimatpåverkan (nytt mål). 40 Uppkomsten av dagvatten ska minimeras (beslutat i Dagvattenstrategin). 41 Belastningen på nedströms liggande vattenområden ska vid exploatering, så långt det är möjligt, inte öka (beslutat i Dagvattenstrategin). 42 Hänsyn ska tas till risker av förväntade klimatförändringar och höga flöden (beslutat i Dagvattenstrategin). 71 procent (2015) av mätta bostäder under året. Tillsynsnämnden Fastighetsägare Mått saknas. Nuläge saknas. Kommunstyrelsen Mått saknas. Nuläge saknas. Kommunstyrelsen Mått saknas. Nuläge saknas. Samtliga nämnder, Kommunala bolag Verksamma Mått under utarbetande. Mått under utarbetande. Mått under utarbetande. Nuläge saknas. Nuläge saknas. Nuläge saknas. Kommunstyrelsen, Kommunala bolag, Verksamma, Boende Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma, 33 Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendation. 31

Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 43 Förorening av dagvatten ska undvikas (beslutat i Dagvattenstrategin). Mått under utarbetande. 44 Förorenat dagvatten ska hållas åtskilt från mindre förorenat dagvatten tills rening genomförts (beslutat i Dagvattenstrategin). 45 Dagvatten ska, där så är möjligt, i första hand infiltreras och i andra hand fördröjas innan det leds till recipient (beslutat i Dagvattenstrategin). 46 Dagvatten ska, där så är möjligt, användas som en pedagogisk, rekreativ och estetisk resurs samt gynna den biologiska mångfalden (beslutat i Dagvattenstrategin). 47 Öppna dagvattenlösningar ska, så långt det är möjligt, väljas före slutna system (beslutat i Dagvattenstrategin). Mått under utarbetande. Mått under utarbetande. Mått under utarbetande. Mått under utarbetande. Nuläge saknas. Nuläge saknas. Nuläge saknas. Nuläge saknas. Nuläge saknas. Kommun- styrelsen- Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma, Boende Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB Stockholm vatten AB, Verksamma, Boende Samtliga nämnder, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma, Boende Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma 32

Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 48 Befintliga öppna dagvattenlösningar ska, så långt det är möjligt, bevaras (beslutat i Dagvattenstrategin). Mått under utarbetande. 49 Befintliga slutna dagvattensystem ska, där så är möjligt, öppnas upp (beslutat i Dagvattenstrategin). 50 Dagvattnet ska hanteras så att skador på byggnader och anläggningar och försämrade livsmiljöer för växter och djur undviks samt att risker för människor undviks (beslutat i Dagvattenstrategin). 51 Antalet boende i bostäder som har en dygnsekvivalent ljudnivå över 55 db(a) vid fasad, utmed kommunala vägar ska minska med 17 procent till 4700 personer 2024. De bostäder som åtgärdas ska efter åtgärd inte ha högre ljudnivå inomhus än 30 db(a) ekvivalentnivå (beslutat i Åtgärdsprogram för buller som gäller för befintliga bostäder) 34. Mått under utarbetande. Mått under utarbetande. Antal boende i befintliga bostäder som inte klarar riktvärdet 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad. Mäts årligen. Nuläge saknas. Nuläge saknas. Nuläge saknas. 5700 personer har en dygnsekvivalent ljudnivå över 55 db(a) vid fasad (2015). Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma Kommunstyrelsen Tillsynsnämnden 34 Vad gäller buller vid nybyggnation gäller Boverkets och Riksdagens riktlinjer. 33

Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 52 Andelen transporter med gång-, cykeloch kollektivtrafik ska öka fram till 2030 (beslutat i Trafikstrategin). Färdmedelsfördelning: gång-, cykel-, kollektiv-, biltrafik (procent). Mäts vart femte år. 53 Andelen stationsnära boende och arbetande ska öka fram till 2030 (beslutat i Trafikstrategin). Cykeltrafikanter i förhållande till folkmängden (antal/invånare). Mäts årligen. Resor med kollektivtrafiken (resor/invånare). Mäts årligen. Andel invånare och arbetande som har max 600 meters gångavstånd till spårstation (procent). Mäts vart tredje år. Andel invånare och arbetande som har max 1200 meters gångavstånd till spårstation (procent). Mäts vart tredje år. Andel invånare som har max 500 meter till kollektivtrafikhållplats med turtäthet på minst 20 minuter i rusningstrafik (procent). Mäts årligen. Alla resor i Huddinge: Gång: 13 procent, cykel: 4 procent, kollektiv: 24 procent, biltrafik: 57 procent (2015). 15 cyklister/ 1000 inv (2015). 219 resor/invånare (2015). 39 procent bor inom och 42 procent arbetar inom 600 meter i gångavstånd från spårstation (2015). 70 procent bor inom och 73 procent arbetar inom 1200 meter i gångavstånd från spårstation (2015). 86 procent (2015). Samtliga nämnder Kommunala bolag Verksamma Boende Kommunstyrelsen Huge Fastigheter AB Verksamma 34

55 Med mobility management i planering och byggande ska utformningen och utvecklingen av samhällsbyggnadsprojekt skapa förutsättningar för hållbart resande (beslutat i Mobility Managementplanen). 56 Samarbeten med olika aktörer ska göra att fler arbetar för att underlätta och främja hållbara resor (beslutat i Mobility Managementplanen). 54 Planering och styrning av cykeloch bilparkering ska bidra till att andelen resor med gång-, cykel och kollektivtrafik ska öka (beslutat i Parkeringsprogrammet). Andel invånare som har max 400 meter till en dagligvaruaffär (procent). Mäts årligen. Andel invånare som har max 500 meter gångavstånd till förskola (procent). Mäts årligen. Andel invånare som har max 800 meter gångavstånd till grundskola (procent). Mäts årligen. Färdmedelsfördelning: gång-, cykel-, kollektiv-, biltrafik (procent). Mäts vart femte år. Resor med kollektivtrafiken (resor/invånare). Mäts årligen. Mått under utarbetande. Mått under utarbetande. 35 procent (2015). 77 procent (2015). 78 procent (2015). Alla resor i Huddinge: Gång: 13 procent, cykel: 4 procent, kollektiv: 24 procent, biltrafik: 57 procent (2015). 219 resor/invånare (2015). Nytt mått, nuläge saknas. Nytt mått, nuläge saknas. Samtliga nämnder Kommunstyrelsen Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Verksamma, Boende 35

Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 57 Kommunikation och information ska användas för att främja hållbara resor hos invånare, besökare och verksamma i kommunen (beslutat i Mobility Managementplanen). Mått under utarbetande. 58 Andelen cykelresor i kommunen ska öka från 4 procent 2011 till 15 procent 2030 (beslutat i Cykelplanen) Andel cykelresor av totala antalet resor (procent). Nytt mått, nuläge saknas. Samtliga nämnder Kommunala bolag 4 procent (2011). Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Verksamma, Boende Kommunens egna verksamheter 59 Strävan ska vara att grönytefaktorn 35 vid nybyggnation och befintliga förskolor, skolor och idrottsanläggningar bibehållas eller ökas (nytt mål). Andel av befintliga förskolor, skolor och idrottsanläggningar där grönytefaktorn har bibehållits eller utökats (procent). Mäts vid förändring på platsen. Andel av nybyggda förskolor, skolor och idrottsanläggningar, där grönytefaktorn har bibehållits eller utökats (procent). Mäts vid förändring på platsen. Nytt mål, nuläge saknas. Nytt mål, nuläge saknas. Kommunstyrelsen, Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasienämnden, Kultur- och fritidsnämnden Huge fastigheter AB 35 Grönytefaktorn är andelen yta med biologiska värden i förhållande till den totala ytan inom ett definierat område. En hög grönytefaktor har betydelse för dagvattenhantering, klimatanpassning, biologisk mångfald och människors hälsa. 36

Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunens egna verksamheter 60 För buller inomhus i skolor och förskolor ska riktvärdena i folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus följas (nytt mål). 61 Andelen förskolor som har en bullerutsatt yta över riktvärdet, 55 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå för väg- och spårtrafik och/eller 70 db(a) maximal ljudnivå för spårtrafik, på mer än 15 procent av gården ska minska till 24 procent till 2024 (beslutat i Åtgärdsprogrammet för buller). 62 Andelen skolor som har en bullerutsatt yta över riktvärdet, 55 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå för väg- och spårtrafik och/eller 70 db(a) maximal ljudnivå för spårtrafik, på mer än 15 procent av gården ska minska till 11 procent till 2024 (beslutat i Åtgärdsprogrammet för buller). Mått saknas. Nuläge saknas. Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasienämnden, Tillsynsnämnden Andel förskolor med bullerutsatt yta över riktvärdet 55 db(a) dygnsekvivalent nivå (procent). Mäts årligen. Andel skolor med bullerutsatt yta över riktvärdet 55 db(a) dygnsekvivalent nivå (procent). Mäts årligen. 32 procent (2014). 26 procent (2014). Förskolenämnden, Tillsynsnämnden Grundskolenämnden, Gymnasienämnden, Tillsynsnämnden 37

Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Översiktsplanens riktlinjer liksom de flesta av målen är redan beslutade, det vill säga de finns redan i kommunens styrdokument och ska genomföras och följas upp i enlighet med dessa. För kommunen som geografiskt område krävs insatser i samhällsplaneringen för att uppnå målen, exempelvis genom att planera samhället för att minimera transporter med bil och öka andelen gång-, cykeloch kollektivtrafik. I övrigt krävs informationsinsatser gentemot kommuninvånare, näringslivet och andra aktörer för att öka kunskapen om hur man kan minska växthusgasutsläppen med mera. Närhet till kollektivtrafik, service och grönområden bidrar till att skapa attraktiva boendemiljöer, där man minskar bilberoendet och risken för ohälsa. Målen innebär inga direkta ökade kostnader utan handlar mer om andra arbetssätt och kunskapsspridning. Nya verktyg och metoder kan behöva arbetas fram. Dagvattenhanteringen blir en allt viktigare fråga, då bebyggelsen ökar och klimatet förändras. Genom att undvika att hårdgöra alltför stora ytor och genomföra klimatanpassningsåtgärder minskar risken för skador på fastigheter och samhällsviktiga funktioner vid kraftiga skyfall. Dagvatten utgör för Huddinges del den största källan till påverkan på sjöar och vattendrag. För att miljökvalitetsnormerna för sjöarna ska klaras måste dagvattnet tas om hand, så nära källan som möjligt. Om miljökvalitetsnormerna för vatten, luft och buller inte klaras kan sanktioner från EU beslutas. Kommunens egna verksamheter Gröna ytor fyller många viktiga funktioner men kan vara dyrare i drift beroende på hur dessa ytor är utformade. Dock har kommunen ett ansvar för att erbjuda barn och unga en hälsosam miljö. Att under lång tid utsättas för buller kan medföra allvarliga hälsokonsekvenser. Idag ökar antalet fall av hudcancer. Att utsättas för stor mängd UV-strålning i unga år ökar risken för att drabbas. En ökad mängd grönyta i form av träd och buskar bidrar bland annat till skuggade miljöer. Förutom skugga bidrar gröna ytor till lokalt omhändertagande av dagvatten, vilket medför mindre negativ belastning på våra sjöar samt har betydelse för klimatanpassning såväl som gestaltning. 38

Temaområde: Gifter i miljön Nationellt miljömål Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna." God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Riktlinjer från översiktsplanen med bäring på temaområdet Återanvändning och återvinning ska öka i enlighet med Avfallsplanen. Vid planläggning av nya exploateringsområden bör möjligheten till gemensam insamling av matavfall undersökas. Återvinningsstationer för förpackningsmaterial och tidningar ska vara lätt tillgängliga för medborgarna. Där det finns risk för markföroreningar ska undersökning göras tidigt i planeringen. Mål Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 63 Spridning av miljögifter, till exempel perfluorerade ämnen till sjöar och vattendrag ska minimeras (reviderat från Agenda 21 2009-2015). Miljögifter (PFOS, PFOA) i ytvattnet i Drevviken (ng/l). Mäts årligen. 9,1 ng/l PFOS (2014) i ytvatten i Drevviken. Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma 39

Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 64 Tungmetallhalterna (bly, kadmium och kvicksilver) i avloppsslammet 36 ska minimeras (reviderat från Agenda 21 2009-2015). 65 Återanvändning och återvinning av byggmaterial ska öka och användningen av farliga ämnen och skadliga kemiska ämnen i byggprodukter ska minimeras (nytt mål). 66 Förorenade områden 37 ska inte orsaka skada på människors hälsa eller miljö. Dessa områden ska fortsätta att inventeras och saneras (nytt mål). 67 Mängden insamlat hushållsavfall per invånare ska minska till 2021 jämfört med år 2000 (reviderat från Agenda 21 2009-2015). 68 Insamlade tidningar och förpackningar ska senast 2021 öka till samma nivå som rikssnittet 38 (reviderat från Agenda 21 2009-2015). Metaller i avloppslam, bly, kadmium och kvicksilver (µg/l). Mäts årligen. Bly 21 µg/l, kadmium 0,8 µg/l, kvicksilver 0,6 µg/l (2015). Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma Mått saknas. Nuläge saknas. Samtliga nämnder, Huge fastigheter AB, Verksamma Inventerade och sanerade förorenade områden. Mäts årligen. Mängd hushållsavfall (kg/inv). Mäts årligen. Mängd insamlat källsorterat material (kg/invånare). Mäts årligen. Andel invånare i tätbebyggt område respektive glesbebyggt område som har max 400 meter respektive 800 meter till en återvinningsstation (procent). Mäts årligen. Nytt mått, nuläge saknas. 386 kg/invånare (2015). 55,5 kg/invånare (2015). 39 procent i tätbebyggt respektive 0,10 procent i glesbebyggt (2015). Tillsynsnämnden Kommunstyrelsen, SRV återvinning AB Kommunstyrelsen, FTI AB, SRV återvinning AB 36 I Henriksdals reningsverk, som merparten av Huddinge avloppsvatten tas om hand i. 37 Av till exempel tungmetaller och miljögifter 38 Rikssnittet är 69,5 kg/invånare. 40

Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 69 2020 ska minst 60 procent av enbostadshusen ha fastighetsnära insamling (beslutat i Avfallsplanen 2011). 70 2020 ska minst 65 procent av flerbostadshusen ha fastighetsnära insamling (beslutat i Avfallsplanen 2011). 71 2020 ska minst 70 procent av alla hushåll sortera ut matavfall (beslutat i Avfallsplanen 2011). 72 2020 ska mängden felsorterat farligt avfall vara noll (beslutat i Avfallsplanen 2011). Andel enbostadshus med fastighetsnära insamling (procent). Mäts årligen. Andel flerbostadshus med fastighetsnära insamling (procent). Mäts årligen. Andel hushåll som sorterar ut matavfall (procent). Mäts årligen. Andel felsorterat farligt avfall (procent) Mäts årligen 44 procent (2015). Ca 10 procent (2015, samtliga SRVkommuner). Kommunstyrelsen, SRV återvinning AB Ca 35 procent (2015, samtliga SRVkommuner). Kommunstyrelsen, SRV återvinning AB Kommunstyrelsen, SRV återvinning AB Ca 0,3 procent (2015, samtliga SRVkommuner) Kommunstyrelsen, SRV återvinning AB Kommunens egna verksamheter 73 Samtliga farliga ämnen i varor och produkter som används i kommunens verksamheter och som kan ha allvarliga hälso- och/eller miljöeffekter 39 ska senast 2021 ha bytts ut. Detta ska ske främst inom områdena: städning, möbler, ljuskällor textilier, redskap i tillagningskök, lekmaterial, undervisning och engångsmaterial. Kommunen ska verka för detta i motsvarande verksamheter som drivs i privat regi (nytt mål). 74 Andelen miljömärkta varor i kommunala verksamheter ska öka (nytt mål). Mått saknas. Nuläge saknas. Samtliga nämnder Andel avtal där miljökrav ställs (procent). Mäts årligen. Nuläge saknas. Samtliga nämnder 39 De egenskaper som avgör om kemikalier anses farliga är huruvida de bryts ned i naturen (persistens), anrikas i människor eller djur (bioackumulation) eller är giftiga (toxicitet). Ytterligare egenskaper är cancerframkallande, mutagena, reproduktionsstörande och hormonstörande. (Länsstyrelsen) 41

Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunens egna verksamheter 75 Produkter som innehåller farliga ämnen som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler 40 ska inte köpas in eller användas (nytt mål). 76 Andelen ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna ska vara 50 procent senast 2020 (beslutat i Mål och budget). 77 Alla kommunala verksamheter ska senast 2018 källsortera de förpackningar (glas, metall, plast, papp) och tidningar som verksamheten ger upphov till (nytt mål). 78 2018 ska alla kommunala verksamheter sortera ut sitt matavfall (nytt mål). 79 Verksamheter, där mat serveras, ska arbeta aktivt med att minska matsvinnet, främst portionsmatsvinn (nytt mål). 80 Minst en ny återbruksverksamhet ska starta senast 2019 (nytt mål). Produkter och tjänster som innehåller farliga ämnen som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler har köpts in (ja eller nej). Mäts årligen. Andel ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter. Mäts årligen. Andel kommunala verksamheter som källsorterar förpackningar och tidningar (procent). Mäts årligen. Andel kommunala verksamheter som sorterar ut sitt matavfall (procent). Mäts årligen. Nuläge saknas. 40 procent (2015). Nytt mått, nuläge saknas. Nytt mått, nuläge saknas. Samtliga nämnder Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasienämnden, Socialnämnden, Äldreomsorgsnämnden Samtliga nämnder Samtliga nämnder Mått saknas. Nuläge saknas. Samtliga nämnder som har verksamheter där mat serveras. Antal återbruksverksamheter. 2 st 41 (2016). Kommunstyrelsen 40 REACH, bilaga XIV, XVII och kandidatföreteckningen 41 Datakvarnen och Barnkällaren 42

Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Om man ser till vad som händer i omvärlden på kemikalieområdet kan det konstateras att det hela tiden sker förändringar i takt med att olika kemikaliers skadliga hälsoeffekter upptäcks. Det finns hundratusentals kemikalier på marknaden idag. Av dessa känner forskarna till hälsoeffekterna av några hundra. Dessutom saknas kunskap om hur de olika kemikalierna reagerar med varandra och påverkar människors kroppar, den så kallade cocktaileffekten. Området giftfri miljö kräver en hel del kunskap hos dem som arbetar med det och dessutom krävs det att de som arbetar med frågorna inom kommunen håller sig ständigt uppdaterade. Tungmetaller och miljögifter så som perfluorerade ämnen vet man idag ger hälsorisker om de till exempel återfinns i dricksvatten. De kan även leda till förgiftning av växter och djur. Att bedriva ekologiskt jordbruk är viktigt för att minska giftspridningen. Det ekologiska jordbruket kan ge lite lägre avkastning än det konventionella. Vid exploatering tillkommer kostnader då förorenad mark behöver saneras. En ökad service för avfallshantering till invånarna kan innebära ökade kostnader. Detta regleras främst via avfallstaxan. Ansvaret för tidnings- och förpackningsinsamlingen ligger i dag på Förpackningsoch tidningsinsamlingen. Företagen som tillverkar förpackningar, ska också se till att dessa samlas in. Vid en eventuell övergång av ansvaret av förpacknings- och tidningsinsamling till kommunerna, behöver resurser avsättas. Kommunens egna verksamheter Kommunen har under flera år framgångsrikt bedrivit arbete för att öka andelen ekologiska livsmedel utan att ha extra medel avsatta. Detta har lyckats genom att planera måltiderna annorlunda, dra ner på mängden kött och använda livsmedel efter säsong. Ekologiska livsmedel är i många fall något dyrare än konventionellt producerade livsmedel. Liksom vid inköp av ekologiska livsmedel kan miljömärkta produkter vara något dyrare. Dessutom krävs det vid upphandlingar en relativt god marknadskännedom. En upphandlingsprocess som inte bara utvärderar anbud på priset kräver större kunskap. Därmed kan det behövas utbildningsinsatser för kommunens verksamheter. 43

Om kommunen inte vidtar åtgärder för att minska farliga kemikalier riskeras hälsan för dem som kommunens verksamheter är till för och för kommunens anställda. Det innebär ingen ökad kostnad i sig att sortera i olika fraktioner. Initialt krävs en kostnad för installation av avfallskärl där dessa inte finns. En återbruksverksamhet där möbler med mera inom den kommunala organisationen återvinns istället för slängs, innebär ekonomiska besparingar eftersom kommunen då inte alltid behöver köpa nytt. 44

Temaområde: Informera och engagera (Inget nationellt miljömål) Huddinges invånare och verksamma samt anställda i Huddinge kommun ska ha god kännedom om miljöproblemen och hur deras val till vardags påverkar möjligheterna att nå miljömålen. Kommunens ansvar är att inspirera, uppmuntra och stödja miljöförbättrande insatser gentemot dem. Ambitionen är att invånare och verksamma ska uppleva miljöarbetet som utvecklande och att det är lätt att göra rätt. Samverkan är en nyckelfaktor i arbetet. Detta gäller mellan enskilda människor, mellan kommunala verksamheter och mellan kommunen, boende och verksamma. Mål Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 81 Det ekologiska fotavtrycket 42 ska senast 2030 minska till 3,5 globala hektar (vilket motsvarar 2 jordklot) (beslutat i Mål och budget, Hållbart Huddinge 2030). Senast 2045 ska fotavtrycket minska till 1,75 globala hektar (vilket motsvarar 1 jordklot) (nytt mål). 82 Antalet miljöcertifierade och miljödiplomerade företag ska öka till 2021 (reviderat från Agenda 21 2009-2015). 83 Kommunens miljöarbete ska årligen synliggöras genom arrangemang och kampanjer (nytt mål). Ekologiskt fotavtryck (globala hektar). Mäts vart femte år. Antal miljöcertifierade och miljödiplomerade företag. Mäts årligen. Antal publika arrangemang/ kampanjer. Mäts årligen. 5,5 globala hektar (2004). Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Verksamma, Boende 134 st (2015). Kommunstyrelsen, Kommunala bolag, Verksamma Ca 10 st (2015). Samtliga nämnder, Kommunala bolag 42 För att beräkna det ekologiska fotavtrycket utgår man från statistik över vad vi konsumerar av olika varor och tjänster för att uppskatta hur mycket av naturens produktiva områden som har behövts för denna konsumtion, oavsett var i världen produktionen sker. 45

Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 84 De som bor och verkar i Huddinge ska ha tillgång till information och verktyg som möjliggör och inspirerar till bra vardagliga miljöval och är en hjälp för att undvika skadliga kemikalier (nytt mål). Arbete har skett för att informera och ge verktyg för invånarna att agera miljösmart (ja/nej). Mäts årligen. 85 Naturinformation och naturguidningar ska utvecklas kontinuerligt. Skyltar och broschyrer ska finnas i och om alla naturreservat. Naturinformation på webb och i sociala media ska hållas uppdaterad (nytt mål). 86 Energi- och klimatrådgivningen ska fortsätta att finnas tillgänglig för privatpersoner, företag och organisationer (reviderat från Agenda 21 2009-2015). Arbete har skett med naturinformation (ja/nej). Mäts årligen. Antal kontakter/ rådgivningstillfällen via telefon, e-post eller besök. Mäts årligen. Ja, arbete har skett (2015). Ja, arbete har skett (2015). 86 (2015). Samtliga nämnder Kommunala bolag Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Kommunens egna verksamheter 87 Anställda och förtroendevalda i kommunen ska ha grundläggande kunskap om miljöfrågor (beslutat i Plan för miljöarbete). Andel medarbetare som har genomgått grundläggande miljöutbildning (procent). Mäts årligen. Nytt mål, nuläge saknas. Kommunstyrelsen 88 Utbildning i internt miljöarbete ska ingå i introduktionen för nyanställda chefer (nytt mål). Internt miljöarbete ingår i utbildningen för nyanställda chefer (ja/nej). Mäts årligen. Ja, det ingår (2015). Kommunstyrelsen 46

Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunens egna verksamheter 89 Andelen förskolor och skolor med certifieringen Grön Flagg, Skola för hållbar utveckling eller motsvarande ska öka till 20 procent senast 2021 (reviderat från Agenda 21 2009-2015). Andel förskolor och skolor som är certifierade med Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling. (procent). 13,5 procent (2015). Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasienämnden, Verksamma Mäts årligen. Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Arbetet med att engagera och informera invånarna har idag begränsade resurser. En ökad ambitionsnivå i detta arbete, som miljöprogrammet föreslår, innebär att ökade resurser behöver avsättas, både personella resurser och resurser för genomförande av åtgärder. I arbetet med att informera och engagera om miljöfrågor har flera föreningar i Huddinge ett bra och aktivt arbete inom detta område. Detta är ett viktigt arbete. Kommunens egna verksamheter Målet om att alla anställda ska ha grundläggande kunskap om miljöfrågor är inget nytt mål utan har funnits sedan länge i kommunen och ingår som en del i kommunens miljöledningssystem. Tidigare har kommunen haft en webbutbildning som samtliga anställda gjorde. Ett liknande upplägg är troligtvis den effektivaste metoden eftersom det innebär att varje anställd avsätter ca en timme någon gång under sin anställning i kommunen. Kostnad tillkommer för att köpa in utbildningen. Internt miljöarbete ingår redan nu i utbildningen för nyanställda chefer. Att certifiera förskolor och skolor enligt någon etablerad certifiering innebär en kostnad för de skolor och förskolor som certifierar sig, men erbjuder också ett sätt att arbeta systematiskt med miljöfrågor och att få in det i dem pedagogiska verksamheten. 47

Huddinges miljöprogram och omvärlden Huddinge kommun är beroende av sin omvärld. Kommunens miljö och invånare både påverkas av de globala miljöproblemen och bidrar till dem. Vi behöver därför förhålla oss till den forskning, de överenskommelser och det arbete som görs på internationell, nationell och regional nivå. Nedan beskrivs några av de viktigaste delarna som kommunen behöver ta hänsyn till i sitt strategiska miljöarbete och vid utformning av lokala mål och åtgärder. Det hållbara samhället definierat med hjälp av hållbarhetsprinciperna Internationella mål, konventioner och överenskommelser Nationella miljömål Regionala miljömål Lokala miljömål Hållbart Huddinge 2030 Huddinges miljöprogram Boendes och verksammas miljömål och aktiviteter 48

Hållbarhetsprinciperna Det vetenskapligt grundade hållbarhetsprinciperna definierar de grundläggande villkoren för ett hållbart samhälle, samt hjälper till att säkerställa att vi inte systematiskt förstör de sociala och ekologiska systemen som vi är beroende av. De fungerar som instruktioner för att skapa ett välmående samhälle idag och i framtiden. I det hållbara samhället, utsätts inte naturen för systematisk 1. koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t.ex. fossila bränslen, metaller och mineraler) Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen. 2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t.ex. svårnedbrytbara kemikalier som bromerade flamskyddsmedel och naturligt förekommande ämnen som kväve). 3. undanträngning med fysiska metoder (t.ex. avskogning och utarmning av ekosystem). 4. och det finns inga strukturella hinder för människors hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och mening. Planetära gränser 43 Begreppet planetens hållbara gränser publicerades första gången 2009 och identifierar de miljöprocesser som styr jordens stabilitet. Begreppet som utvecklades vid forskningsinstitutet Stockholm Resilience Centre innebär att det finns nio miljöproblem i världen och att vart och ett utav dem har en gräns för vad jorden kan hantera. De nio planetära gränserna är: 1. Klimatförändring. 2. Förlust av biologisk mångfald. 3. Ozonskiktets uttunning i stratosfären. 4. Havsförsurning. 5. Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler). 6. Förändrad markanvändning (t.ex. avskogning). 7. Färskvattenanvändning. 8. Aerosoler i atmosfären (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer). 9. Nya kemiska substanser ( Novel entities : till exempel organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster). 43 www.stockholmresilience.org 49

Forskarna bedömer att fyra av de nio planetära gränserna nu överskrids. Dessa är klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning samt biogeokemiska flöden av kväve och fosfor. Överskridandet beror på oss människor och att vi har allt större påverkan på klimat och miljö och knaprar för hårt på jordens resurser. Att överskrida planetens gränser innebär stora risker för dagens och framtida samhällen. Genom att överskrida gränserna riskerar till exempel marina ekosystem att förändras dramatiskt till följd av försurning och övergödning. Ett annat scenario är att temperaturer stiger så mycket att det hotar jordbruksproduktion, infrastruktur och människors hälsa. Ytterligare en konsekvens kan vara att fortsatt förlust av biologisk mångfald urholkar tillhandahållandet av de ekosystemtjänster som mänskliga samhällen är beroende av. 17 globala mål 44 På FN:s toppmöte den 25-27 september 2015 beslutade världens ledare om 17 nya globala mål för hållbar utveckling. Dessa ersätter de åtta tidigare milleniemålen och kommer att vägleda internationellt utvecklingssamarbete fram till 2030. De 17 globala målen är: 1. Utrota fattigdom i alla dess former, överallt. 2. Utrota hunger, uppnå matsäkerhet och förbättrad kost samt främja ett hållbart jordbruk. 3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. 4. Säkerställa inkluderande och rättvis utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. 5. Uppnå jämställdhet och stärka alla kvinnors och flickors ställning. 6. Säkerställa tillgänglighet och hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla. 7. Säkerställa tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla. 8. Främja kontinuerlig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning och anständigt arbete för alla. 9. Bygga motståndskraftig infrastruktur, främja inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation. 10. Minska ojämlikhet inom och mellan länder. 11. Gör städer och boplatser inkluderande, säkra, flexibla och hållbara. 12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster. 44 www.globalamalen.se 50

13. Vidta brådskande åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess effekter. 14. Bevara och hållbart nyttja hav, sjöar och marina resurser för hållbar utveckling. 15. Hållbart skogsbruk, stoppa ökenspridning, bromsa och vända markförstöring samt hejda förlusten av biologisk mångfald. 16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, ge tillgång till rättssystem för alla och bygga effektiva, ansvarstagande och inkluderande institutioner på alla nivåer. 17. Stärka verktyg för genomförande och vitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling. Av de 17 globala målen har kommunen arbetat in 9 i miljöprogrammet (mål nr: 2, 3, 6, 7, 11, 12, 13, 14, 15). De nationella miljömålen 45 De nationella miljömålen har beslutats av riksdagen och utgör grunden i den svenska miljöpolitiken. Målen och dess preciseringar beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Preciseringarna används också i det löpande uppföljningsarbetet av målen. Generationsmålet anger inriktningen för den omställning som behöver ske inom en generation för att miljömålen ska nås. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljömål. De 16 nationella miljömålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft. 3. Bara naturlig försurning. 4. Giftfri miljö. 5. Skyddande ozonskikt. 6. Säker strålmiljö. 7. Ingen övergödning. 8. Levande sjöar och vattendrag. 9. Grundvatten av god kvalitet. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård. 11. Myllrande våtmarker. 12. Levande skogar. 13. Ett rikt odlingslandskap. 14. Storslagen fjällmiljö. 45 www.miljomal.se 51

15. God bebyggd miljö. 16. Ett rikt växt- och djurliv. Miljömålen följs upp med en rapport varje år och en fördjupad utvärdering en gång per mandatperiod till regeringen. Respektive myndighet ansvarar för uppföljningen av sina miljömål. Naturvårdsverket sammanställer sedan uppföljningarna och lämnar en samlad redovisning till regeringen. Uppföljningen innehåller en bedömning om dagens styrmedel och om de åtgärder som görs före år 2021 är tillräckliga för att nå målen. Bedömningen sammanfattas i betyget ja, nära eller nej. Regionalt miljömålsarbete Länsstyrelserna i landet har en samordnande roll i det regionala arbetet med de nationella miljömålen. I Stockholms län arbetar länsstyrelsen tillsammans med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer för att miljömålen ska få genomslag i länet och för att miljön ska bli bättre. I Stockholms län är miljömålsarbetet organiserat i en regional miljömålsdialog. 46 Inom ramen för den regionala miljömålsdialogen har sex av de 16 nationella miljömålen som ska nås till år 2021 valts ut för prioriterade insatser i länet. Arbetet med de prioriterade miljömålen ska samordnas med övriga insatser som görs i länet. Som ett stöd i hur detta görs har regionala miljömålsrådet hittills enats om ett antal strategier, åtgärdsprogram och gemensamma insatser. De prioriterade miljömålen för Stockholms län är: Begränsad klimatpåverkan. Frisk luft. Giftfri miljö. Ingen övergödning. God bebyggd miljö. Ett rikt växt- och djurliv. Strategier finns framtagna för målen Ingen övergödning, Giftfri miljö och för Ett rikt växt- och djurliv. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, uttrycker den gemensamma viljan för regionens utveckling fram till 2030 och med utblick mot 2050. Planen har arbetats fram av ett stort antal aktörer i regionen. Visionen är att Stockholmsregionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Fyra övergripande mål ska nås till år 2050. 46 www.lansstyrelsen.se/stockholm 52

en öppen och tillgänglig region. en ledande tillväxtregion. en region med god livsmiljö. en resurseffektiv region. Den regionala utvecklingsplaneringen utgår ifrån ett stort antal olika sakområden. Flera av sakområdena har bäring på miljöområdet och är därmed något som har beaktats i miljöprogram 2017-2021, främst handlar det om sakområdena blåstruktur, grönstruktur och energi- och klimatpåverkan. RUFS 2010 kommer inom kort att ersättas av RUFS 2050. Dock kommer visionen och målen vara desamma. Huddinge kommun i samverkan Huddinge kommun är en ekokommun och är medlem i föreningen Sveriges ekokommuner, Sekom. Genom medlemskapet får kommunen tillgång till ett nätverk bestående av ett stort antal andra svenska kommuner och landsting för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. Sekom arbetar även med att påverka beslutsfattare i viktiga frågor som rör det uthålliga samhället. Som medlem är kommunen med och påverkar. Till Sekom rapporterar kommunen årligen in siffror till de tolv nyckeltal som nätverket har tagit fram för att mäta tillståndet i medlemskommunerna. Sekoms medlemmar ska i alla politiska beslut ta hänsyn till de fyra hållbarhetsprinciperna 47. Hållbarhetsprinciperna presenteras på sidan 49. Kommunen har även genom Södertörnssamarbetet samarbete inom miljöområdet. Södertörnskommunerna tar årligen fram en nyckeltalsrapport med jämförande miljönyckeltal. I Södertörns utvecklingsprogram anges att Södertörnskommunerna ska leda omställningen till ett klimateffektivt samhälle. Inom detta område har kommunerna uppdrag kring att genomföra omställningen till samordnad varudistribution och kring att arbeta för en förstärkt infrastruktur för förnyelsebara drivmedel. 48 Kommunen deltar även i flera andra regionala samarbeten inom miljöområdet. Då utifrån mer specifika ämnesområden. 47 www.sekom.se 48 www.sodertornskommunerna.se 53

Metod för kommunens interna miljöarbete 49 Principer för det interna miljöarbetet Kommunens interna miljöarbete är integrerat i kommunens styrmodell och planerings- och uppföljningsprocess och följer därmed principen för Planera Utföra Följa upp Förbättra. Planera Identifiera miljöaspekter och tillhörande miljöpåverkan I miljöarbetet ska de betydande miljöaspekterna prioriteras. Dessa är Energi- och vattenanvändning i verksamhetslokaler. Person- och varutransporter. Förbrukning av varor. Avfall. Kommunstyrelsens förvaltning ansvarar för att ta fram övergripande miljöutredningar för miljöaspekter som är kommungemensamma. På förvaltningsnivå identifieras miljöaspekter som gäller för förvaltningen. På arbetsplatsnivå används åtgärdslistor som är anpassade till respektive verksamhet och dess miljöaspekter. Identifiera lagar och andra krav Kommunstyrelsens förvaltning identifierar lagar och andra krav som kan vara relevanta för respektive förvaltnings miljöaspekter. Mål och åtaganden Mål ska finnas på övergripande nivå i miljöprogrammet, i Mål och budget. Mål ska även finnas på nämndnivå och redovisas i nämndernas verksamhetsplaner. Till målen ska mått, nyckeltal och åtaganden finnas kopplade. På enhets- och verksamhetsnivå ska åtgärder finnas och följas upp. 49 tidigare Plan för miljöarbete 54

Utföra Resurser, roller, ansvar och befogenheter Varje förvaltning ska avsätta de resurser som behövs i tid och pengar för att driva och samordna miljöarbetet på förvaltningen. Varje förvaltning definierar roller, ansvar och befogenheter för den egna organisationen. Miljöarbetet sker på minst tre nivåer; kommunövergripande nivå, förvaltningsnivå och avdelnings/enhetsnivå. En miljösamordningsgrupp med representanter från alla förvaltningar ska finnas. Gruppen har i uppdrag att samordna insatser samt arbeta fram metoder för kommunens miljöarbete. Miljöombud kan finnas där det anses lämpligt. Nämnderna avgör själva om det ska finnas. Miljöombuden agerar stöd för sin förvaltnings miljösamordnare och stöttar cheferna i miljöarbetet på arbetsplatsen. Roll övergripande nivå På den kommunövergripande nivån finns en miljöstrategisk funktion som: Följer och samordnar miljöarbetet i hela kommunen så att en övergripande struktur hålls. Samordnar kommunens miljösamordningsgrupp. Tar fram mallar, guider och lathundar. Har expertkunskap i miljöfrågor. Förankrar miljöarbetet i kommunens ledningsgrupp. Kunskap om miljöfrågor Chefer och nyckelpersoner ska utbildas i principerna för miljöarbete. All personal ska ha en grundläggande kunskap om både lokala och globala miljöfrågor, olika lösningar på dem samt viktiga miljömål. All personal ska känna till hur deras arbetsuppgifter kan påverka miljön och vad de ska göra för att förebygga, minska negativ eller bidra till en positiv miljöpåverkan. Kommunikation Relevant och uppdaterad information om miljöarbetet ska finnas tillgängligt på intranätet och kommunens webbplats. Huddinge kommun ska vara en inspirerande förebild, där miljöarbetet och engagemanget för miljön ska signaleras. Dokumentation Miljöarbetet ska dokumenteras och synliggöras i verksamhetsplaner, arbetsplaner och verksamhetsberättelser. Om förvaltningen/avdelning/enhet så beslutar kan separata miljöhandlingsplaner finnas. 55

Följa upp Uppföljning ska ske på alla nivåer genom redovisning av miljöåtaganden, mått och nyckeltal i ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. Mål och mått på nämndnivå ska redovisas i verksamhetsberättelser och delårsrapporter. Förbättra Förvaltningarna ska årligen genomföra granskningar av miljöarbetet och dess styrning för att identifiera möjligheter till förbättringar i ordinarie uppföljningsarbete. Avvikelser ska korrigeras genom ändrade rutiner i arbetet och förebyggande åtgärder ska vidareutvecklas. 56

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum 2016-10-24 Sida 1(47) Handläggare Lena Fyrvald, Katarina Persson, Johanna Pettersson Sammanställning av remissvar Nedan redovisas inkomna remissvar, instans för instans. Förskolenämnden Förvaltningen anser att miljöprogrammet kommer att hjälpa kommunens olika verksamheter att fokusera på de föreslagna mål och åtgärder inom miljöområdet. Förvaltningen ser positivt på att miljömålen förtydligas. Likaså ser förvaltningen positivt på de mål som tas upp i miljöprogrammet. Klimat och luft Förvaltningen stödjer den föreslagna inriktningen att minska utsläppen i kommunen. Delmål 5 beskriver att energianvändningen per kvadratmeter i Huges bestånd ska minska med 30 procent till 2020, 40 procent till 2030 och 50 procent till 2050 jämfört med 2008. Detta innebär att investeringskostnaderna kommer att öka, vilket med största sannolikhet leder till höjda hyror som i sin tur ligger till grund för de bidrag som betalas ut till fristående aktörer. Därför anser förvaltningen att minskningstakten i energianvändningen bör följa den takt som föreslås i förslag till miljöprogram. Att förskolenämnden får del av de stora kostnadsreduktioner som energieffektiviseringarna kan ge är dock en förutsättning för detta. Svar: Kostnadsreduktioner genom energibesparing kommer verksamheterna till godo redan idag genom att Huge fastigheter återinvesterar pengarna i lokalerna. Detta bör dock redovisas tydligare och är något som kommunen arbetar vidare med i implementeringen av miljöprogrammet. Av samma skäl anser förvaltningen att tidsplanen för delmål 10 och 12 behöver ses över och förlängs om förvaltningen inte kan garanteras kompensation för de ökade kostnaderna. Svar: Se ovan vad gäller delmål 10. Delmål 12 ska tas bort från rubriken kommunens egna verksamheter då det egentligen avser bolagen. Det ska även omformuleras. Delmål 9 som beskriver att samtliga nybyggda kommunala lokaler ska från och med 2017 vara certifierade enligt något av de etablerade miljöcertifieringssystemen. Förvaltningen anser att certifieringen är en strävan och inte ett krav. I annat fall behöver förvaltningen kompenseras för Postadress Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Besöksadress Kommunalvägen 28 Telefon (vx) och fax 08-535 300 00 vx 08-535 301 01 E-post och webb huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 2(47) certifieringskostnaderna. Svar: Ja, målet omformuleras till att vara en strävan. Delmål 15 avseende att koldioxidutsläppen per anställd från arbetspendlingsresor ska minska till 2021 jämfört med 2013 föreslås av förvaltningen att avslås på grund av administrativ hantering och svårigheter i att påverka anställdas sätt att färdas till och från arbetet. Svar: Målet kommer att kvarstå med hänvisning till tre olika resvaneundersökningar som har gjorts i kommunen och som visar att det finns stöd hos majoriteten av anställda för att arbeta med resor till och från jobbet. Dessutom finns det med i mobility managementplanen som är beslutad i kommunfullmäktige och uppdrag finns även beslutat i Mål och budget. Genom att öka och planera för fler gång- och cykelvägar och utökad kollektivtrafik går kommunen åt rätt håll miljömässigt. Förvaltningen vill dock belysa att det är viktigt att rimlighet i utvecklingen måste finnas eftersom en risk finns att antalet cykelplatser tar för mycket plats av barns ytor på gårdar. Likaså måste parkeringar finnas för hämtning och avlämning för dem som ändå använder bil och även för personal. Finns inte parkering för personal på enheter som inte ligger nära kollektivtrafiken kan detta försvåra personalrekryteringen. Svar: Parkeringsplatser för cyklar tar betydligt mindre yta i anspråk jämfört med parkeringsplatser för bilar. Parkeringsplatser kommer att finnas vid skolor och förskolor i enlighet med parkeringsprogrammets zonindelning. Det finns inga studier som visar att antalet parkeringsplatser korrelerar med hur attraktiv arbetsgivare man är. Vatten Förvaltningen stödjer de mål som beskrivs i miljöprogrammet. Vid en eventuell intressekonflikt mellan att bedriva ett gott arbete kring vatten och att underhålla och bygga förskolor anser förvaltningen att det senare bör prioriteras så långt som möjligt. Svar: För att kunna hantera klimatförändringar och överskridanden av miljökvalitetsnormer i sjöarna så behöver vattenåtgärder prioriteras. Risken är annars att det tillkommer ökade kostnader på grund av skador till följd av lokala översvämningar eller böter då kommunen inte uppfyller miljökvalitetsnormerna. Biologisk mångfald och friluftsliv Förvaltningen stödjer de mål som beskrivs i miljöprogrammet och tror att uppfyllda delmål bidrar till att Huddinge ses som en attraktiv kommun att bo och verka. Återigen vill dock förvaltningen belysa att en risk finns att det så småningom kan bli en fråga om prioritering; att till exempel bevara natur jämfört med att bygga en förskola som efterfrågas av kommuninvånarna. Svar: För att nå ett hållbart Huddinge 2030, så behöver miljöprogrammet ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Avvägningar kommer därför att behöva göras. Miljöprogrammet kan underlätta att göra prioriteringar vid sådana avvägningar.

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 3(47) Markanvändning och samhällsplanering Förvaltningen stödjer de mål som beskrivs i miljöprogrammet. Att ta hänsyn till mångfald av funktioner och service som är underrepresenterad är önskvärt för en mångfald. En närhet till natur bidrar till ökad trivsel hos kommuninvånarna. Förvaltningen vill bidra till att kommunen ska ha ett framgångsrikt miljöarbete genom åtgärder på våra befintliga enheter och i byggnation av nya fortsätta tänka miljömässigt. Det handlar dels om de materialval som väljs liksom hur gården utformas så som att bevara vegetation och använda träd som måste fällas till något annat. Förvaltningen har nyss framställt ett lokalprogram som är tänkt att bifogas som en handling vid nybyggnationer av förskolor där även miljöaspekten vid nybyggnation beskrivs. Förvaltningen är positiv till ett bulleråtgärdsprogram som ska tas fram. Dock ställer förvaltningen sig kritisk till formuleringen av mål 62 som nämner att andelen förskolor som har en bullerutsatt yta över riktvärdet 55 db (A) ekvivalent ljudnivå för väg- och spårtrafik och/eller 70 db (A) maximal ljudnivå för spårtrafik, på mer än 15 procent av gården ska minska till 24 procent till 2024. Man kan fråga sig om målet är realistiskt genomförbart. Svar: Bulleråtgärdsprogrammet och dess mål är redan beslutade och kan inte ändras i miljöprogrammet. Delmålet att andelen invånare som har max 500 meters gångavstånd till förskola som årligen ska följas upp i procent vilket är en bra ambition. En orsak till att det inte alltid är så är brist på mark i Huddinge kommun. Vi ser även att det kräver att man jobbar förvaltningsövergripande för att säkerställa att mark för skolor avsätts så att målet kan efterlevas. Svar: Ja, det är en viktig fråga för kommunen att arbeta med att säkerställa att mark för offentlig finansierad service avsätts. Gifter i miljön Förvaltningen stödjer målen som beskrivs i miljöprogrammet. Redan i dagsläget har mycket gjorts för att fasa ut gifter i förvaltningens bestånd. Förskoleavdelningen har tagit fram en handlingsplan för att fasa ut gifter i förskolan som används på enheterna. Handlingsplanen för giftfria förskolor verkar för att motverka alla slags gifter på kommunens förskolor. På så sätt bidrar förvaltningen till att aktivt minska farliga ämnen i kommunens verksamheter och i kommuninvånarnas vardag. Förskoleavdelningen jobbar även tillsammans med upphandlingsenheten för att få fram möbler som är miljöanpassade. Genom att ställa krav vid upphandling av material i förskolornas lärmiljö vill förvaltningen arbeta för att det som upphandlas går i linje med miljöprogrammet. Förvaltningen har ökat sin andel ekologiska livsmedel i förskolan och ser positivt på att öka andelen framöver och på så sätt öka inköp och användning av ekologiska livsmedel samt miljömärkta produkter. Delmål 79 föreslås av förvaltningen att ändra formuleringen till Källsortering av förpackningar (glas, metall, plast, papp) bör öka i alla kommunala verksamheter. Kostnaderna för detta måste täckas i budget med tanke på att verksamheter måste byggas om för att kunna möta upp en bra hantering av sopsorteringen. Ytterligare en fråga finns också kring

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 4(47) transporterna i fråga om kostnader och mer trafik på platser där barnen vistas. Svar: Det behöver inte innebära extra kostnader att källsortera förpackningar. Det kan komma att kosta om ombyggnad eller tillskapande av avfallsutrymmen krävs, men kostnader kan omfördelas. Likaså plats i avfallsutrymmen när hushållsavfallet tar mindre plats. Åtgärden att alla verksamheter ska källsortera sitt avfall finns beslutad i Mål och budget 2016. Förvaltningen föreslår en omformulering angående delmål 81 till Verksamheter, där mat serveras, ska arbeta aktivt med att minska matsvinnet. De verksamheter som enbart har mottagningskök kan inte ha samma krav som dem med tillagningskök då förutsättningarna ser olika ut. Förvaltningen stödjer ambitionen men tror på ett långsiktigt arbete. Svar: Målet handlar främst om portionsmatsvinnet. Målet förtydligas så att detta framgår. Målet om att andelen medarbetare som genomgått grundläggande miljöutbildning som ska följas upp i procent årligen är bra men förvaltningen vill veta hur det ska finansieras och vilken arbetsinsats som krävs. Svar: Detta kommer inte finnas med i miljöprogrammet utan i implementeringen av programmet. Förvaltningen arbetar med certifieringen Grön flagg i enlighet med delmål 92 och ser positivt på att även andra certifieringar lyfts fram. Dock vill förvaltningen belysa en intressekonflikt som kan uppstå då enheterna själva bekostar certifieringen och arbetsinsatsen. Dessa resurser kan behövas för andra insatser i lärandemiljön. Svar: Varje enhet bör göra sin egen prioritering huruvida Grön flagg är ett bra sätt att arbeta med miljöfrågor eller om man vill arbeta på ett annat sätt. Det går till exempel att arbeta med miljöfrågor enligt kommunens egna miljöledningssystem. Målet är därmed satt mycket lågt. Nyckeltalet ingår i Sveriges ekokommuners nyckeltal där kommunen är medlem. Informera och engagera Förvaltningen föreslår att delmål 91 angående att miljöfrågor ska vara en del av den pedagogiska verksamheten avslås på grund utav att det redan finns med i läroplansmålen. Svar: Synpunkten hörsammas. Målet stryks. Måttet om att andelen medarbetare som genomgått grundläggande miljöutbildning som ska följas upp i procent årligen är i sig bra men innan ett sådant beslut fattas måste arbetsinsatsen för respektive medarbetare förtydligas finansieringen av vikariekostnaderna lösas. För barn- och utbildningsförvaltningens del är det fråga över 3000 medarbetare. Svar: Detta är en fråga som hänvisas till implementeringen av miljöprogrammet. Det finns exempel från andra kommuner av liknande storlek som kan studeras. Formuleringen kommer från Plan för miljöarbete som är beslutad i kommunfullmäktige 2010 och är därmed inget nytt för miljöprogrammet. I konsekvenserna som beskrivs under denna rubrik belyser man att det i dagsläget finns inte finns tillräckligt med resurser och för att kunna informera och engagera på ett tillfredställande sätt. Förvaltningen vill att det

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 5(47) tydliggörs hur arbetet ska finansieras och vilken arbetsinsats som krävs. Svar: Se svar ovan. Detta får bli en politisk prioritering. I konsekvensbeskrivningen föreslås återupptagande av en ny version av en tidigare webbutbildning för kommunens anställda. Förvaltningen förordar en utvärdering av denna för att utröna om det är rätt pedagogisk form. Om inte bör en översyn göras för att hitta en annan metod. Svar: En sådan utvärdering gjordes i samband med att avtalet med tidigare leverantör upphörde. Jämförelse har även gjorts med andra metoder. Mått och målöversikt Förvaltningen anser att det totala antalet mål och mått är alldeles för stor för att målen ska kunna följas upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Se även förvaltningens synpunkt nedan beträffande förvaltningens önskemål om förtydligande i fråga om vad som är obligatoriskt och vad som är ambition och inriktning. Svar: Antalet mål och mått beror till stor del på att miljöprogrammet är ett paraplydokument som innefattar flera miljöfrågor. Samma antal mål hade funnits ändå, men uppdelat på flera olika dokument. Övriga tankar kring miljöprogrammet De sjutton globala målen som anges i miljöprogrammet är viktiga mål för Huddinge kommun liksom för omvärlden att jobba emot. Förvaltningen tror att kommunen främjas av medlemskapet i Sveriges ekokommuner för erfarenhetsutbyte med andra kommuner. Principerna för det interna miljöarbetet att planera, utföra, följa upp och förbättra är en förutsättning för fortsatt arbete. Varje steg är viktigt för att kommunen ska kunna utveckla arbetet kring miljö. Förvaltningen ställer sig positiv till att minska antalet styrdokument som finns i kommunen som miljöprogrammet bidragit till. Genom att slå ihop styrdokument som berör samma område blir det mer hanterbart och lättare att ha översyn. Vidare anser förvaltningen att varje delmål måste ha en finansiering som inte innebär att resurser behöver omprioriteras inom den nuvarande kostnadsramen. Svar: I miljöprogrammet finns inga utpekade åtgärder. Sådant som inte ryms i ordinarie budget äskas inom kommunens årliga budgetprocess i likhet med övriga frågor. Förvaltningen anser att formuleringarna ska respektive bör innebär två helt olika angreppssätt och kräver olika åtgärder. Förvaltningen menar att miljöprogrammet skar ha en inledning där detta förklaras. Miljöprogrammet beskrivs i inledningen vara en ambition och inriktning och ska således inte vara tvingande. Risken för att det blir mycket uppföljning och tvingande åtgärder är annars stor. Svar: För att nå ett hållbart Huddinge 2030, så behöver miljöprogrammet ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Avvägningar kommer därför att behöva göras. Miljöprogrammet kan underlätta att göra prioriteringar vid sådana avvägningar. Förvaltningen ser gärna att det arbetas fram åtgärdsprogram och/eller checklistor då detta kan behövas för stöttning i vardagen. Det är viktigt att

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 6(47) det som antas sedan också efterlevs och att vi i ett tidigt skede ser över hur stöttning och genomförande ska ske i alla led. Svar: Ett sådant stöd utifrån miljöprogrammet ska tas fram. Grundskolenämnden och gymnasienämnden Förvaltningen anser att miljöprogrammet kommer att hjälpa kommunens olika verksamheter att fokusera på de föreslagna mål och åtgärder inom miljöområdet. Förvaltningen ser positivt på att miljömålen förtydligas. Likaså ser förvaltningen positivt på de mål som tas upp i miljöprogrammet. Klimat och luft Förvaltningen stödjer den föreslagna inriktningen att minska utsläppen i kommunen. Delmål 5 beskriver att energianvändningen per kvadratmeter i Huges bestånd ska minska med 30 procent till 2020, 40 procent till 2030 och 50 procent till 2050 jämfört med 2008. Detta innebär att investeringskostnaderna kommer att öka, vilket med största sannolikhet leder till höjda hyror som i sin tur ligger till grund för de bidrag som betalas ut till fristående aktörer. Därför anser förvaltningen att minskningstakten beträffande energianvändningen inte ska ökas och att även den nuvarande tidsplanen ses över och förlängs om förvaltningen inte kan garanteras en kompensation för de ökade kostnaderna. Svar: Kostnadsreduktioner genom energibesparing kommer verksamheterna till godo redan idag genom att Huge fastigheter återinvesterar pengarna i lokalerna. Detta borde dock redovisas tydligare och är något som man kan tänka att man arbetar vidare med i implementeringen, men även i hanteringen av lokalplaneringsfrågor överlag. Av samma skäl anser förvaltningen att tidsplanen för delmål 10 och 12 behöver ses över och förlängs om förvaltningen inte kan garanteras kompensation för de ökade kostnaderna. Svar: Svar: Se ovan vad gäller delmål 10. Delmål 12 ska tas bort från rubriken kommunens egna verksamheter då det egentligen avser bolagen. Det ska även omformuleras Delmål 9 som beskriver att samtliga nybyggda kommunala lokaler ska från och med 2017 vara certifierade enligt något av de etablerade miljöcertifieringssystemen. Förvaltningen anser att certifieringen är en strävan och inte ett krav. I annat fall behöver förvaltningen kompenseras för certifieringskostnaderna. Svar: Ja, målet omformuleras till att vara en strävan. Beträffande delmål 14 anser förvaltningen att minskningen koloxidutsläppen per anställd från tjänsteresor endast ska gälla för flygresor eller att omfattningen tidsplanen gällande bilresor förlängs. Svar: Kommunen har redan nu minskat koldioxidutsläppen från tjänsteresor och målet anses därmed vara realistiskt. Flygresorna utgör så pass liten del av det totala resandet för att det ska vara lönt att endast ha med dessa. Delmål 15 avseende att koldioxidutsläppen per anställd från arbetspendlingsresor ska minska till 2021 jämfört med 2013 föreslås av förvaltningen att avslås på grund av administrativ hantering och svårigheter i

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 7(47) att påverka anställdas sätt att färdas till och från arbetet. Svar: Målet kommer att kvarstå med hänvisning till tre olika resvaneundersökningar som har gjorts i kommunen och som visar att det finns stöd hos majoriteten av anställda för att arbeta med resor till och från jobbet. Dessutom finns det med i mobility managementplanen som är beslutad i kommunfullmäktige. Delmål 16 angående inköpt mängd kött och charkprodukter av nöt- och fläskkött ska minska till 2021 jämfört med 2016 i förhållande till den totala inköpsmängden livsmedel föreslås få avslag med tanke på att förvaltningen följer livsmedelsverkets rekommendationer. Svar: Målet har formulerats av förvaltningen själv, varpå det är förvånande att de nu har invändningar. Köttkonsumtionen har en betydande miljöpåverkan och därför är det viktigt att ha med ett mål om detta. Genom att öka och planera för fler gång- och cykelvägar och utökad kollektivtrafik går kommunen åt rätt håll miljömässigt. Förvaltningen vill dock belysa att det är viktigt att rimlighet i utvecklingen måste finnas eftersom en risk finns att antalet cykelplatser tar för mycket plats av barns ytor på gårdar. Likaså måste parkeringar finnas för hämtning och avlämning för dem som ändå använder bil och även för personal. Finns inte parkering för personal på enheter som inte ligger nära kollektivtrafiken kan detta försvåra personalrekryteringen. Svar: Parkeringsplatser för cyklar tar betydligt mindre yta i anspråk jämfört med parkeringsplatser för bilar. Parkeringsplatser kommer att finnas vid skolor och förskolor i enlighet med parkeringsprogrammets zonindelning. Det finns inga studier som visar att antalet parkeringsplatser korrelerar med hur attraktiv arbetsgivare man är. Vatten Förvaltningen stödjer de mål som beskrivs i miljöprogrammet. Vid en eventuell intressekonflikt mellan att bedriva ett gott arbete kring vatten och att underhålla och bygga förskolor anser förvaltningen att det senare bör prioriteras så långt som möjligt. Svar: För att kunna hantera klimatförändringar och överskridanden av miljökvalitetsnormer i våra sjöar så behöver vattenåtgärder prioriteras. Risken är annars att det tillkommer ökade kostnader på grund av skador till följd av lokala översvämningar eller böter då kommunen inte uppfyller miljökvalitetsnormerna. Biologisk mångfald och friluftsliv Förvaltningen stödjer de mål som beskrivs i miljöprogrammet och tror att uppfyllda delmål bidrar till att Huddinge ses som en attraktiv kommun att bo och verka. Återigen vill dock förvaltningen belysa att en risk finns att det så småningom kan bli en fråga om prioritering; att till exempel bevara natur jämfört med att bygga en förskola som efterfrågas av kommuninvånarna. Svar: För att nå ett hållbart Huddinge 2030, så behöver miljöprogrammet ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Avvägningar kommer därför att behöva göras. Miljöprogrammet kan underlätta att göra prioriteringar vid sådana avvägningar.

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 8(47) Markanvändning och samhällsplanering Förvaltningen stödjer de mål som beskrivs i miljöprogrammet. Att ta hänsyn till mångfald av funktioner och service som är underrepresenterad är önskvärt för en mångfald. En närhet till natur bidrar till ökad trivsel hos kommuninvånarna. Förvaltningen vill bidra till att kommunen ska ha ett framgångsrikt miljöarbete genom åtgärder på våra befintliga enheter och i byggnation av nya fortsätta tänka miljömässigt. Det handlar dels om de materialval som väljs liksom hur gården utformas så som att bevara vegetation och använda träd som måste fällas till något annat. Förvaltningen har nyss framställt ett lokalprogram som är tänkt att bifogas som en handling vid nybyggnationer av förskolor där även miljöaspekten vid nybyggnation beskrivs. Förvaltningen är positiv till ett bulleråtgärdsprogram som ska tas fram. Dock ställer förvaltningen sig kritisk till formuleringen av mål 62 som nämner att andelen förskolor som har en bullerutsatt yta över riktvärdet 55 db (A) ekvivalent ljudnivå för väg- och spårtrafik och/eller 70 db (A) maximal ljudnivå för spårtrafik, på mer än 15 procent av gården ska minska till 24 procent till 2024. Förvaltningen anser att de nuvarande riktvärdena för bullerutsatt yta inte ska minskas ytterligare. Svar: Bulleråtgärdsprogrammet och dess mål är redan beslutade och kan inte ändras i miljöprogrammet Delmålet att andelen invånare som har max 500 meters gångavstånd till förskola som årligen ska följas upp i procent vilket är en bra ambition. En orsak till att det inte alltid är så är brist på mark i Huddinge kommun. Vi ser även att det kräver att man jobbar förvaltningsövergripande för att säkerställa att mark för skolor avsätts så att målet kan efterlevas. Svar: Ja, det är en viktig fråga för kommunen att jobba med att säkerställa att mark för offentlig finansierad service avsätts. Gifter i miljön Förvaltningen stödjer målen som beskrivs i miljöprogrammet. Redan i dagsläget har mycket gjorts för att fasa ut gifter i förvaltningens bestånd. Förskoleavdelningen har tagit fram en handlingsplan för att fasa ut gifter i förskolan som används på enheterna. Handlingsplanen för giftfria förskolor verkar för att motverka alla slags gifter på kommunens förskolor. På så sätt bidrar förvaltningen till att aktivt minska farliga ämnen i kommunens verksamheter och i kommuninvånarnas vardag. Förskoleavdelningen jobbar även tillsammans med upphandlingsenheten för att få fram möbler som är miljöanpassade. Genom att ställa krav vid upphandling av material i förskolornas lärmiljö vill förvaltningen arbeta för att det som upphandlas går i linje med miljöprogrammet. Förvaltningen har ökat sin andel ekologiska livsmedel i förskolan och ser positivt på att öka andelen framöver och på så sätt öka inköp och användning av ekologiska livsmedel samt miljömärkta produkter. Delmål 79 föreslås av förvaltningen att ändra formuleringen till Källsortering av förpackningar (glas, metall, plast, papp) bör öka i alla kommunala verksamheter. Kostnaderna för detta måste täckas i budget med tanke på att verksamheter måste byggas om för att kunna möta upp en bra

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 9(47) hantering av sopsorteringen. Ytterligare en fråga finns också kring transporterna i fråga om kostnader och mer trafik på platser där barnen vistas. Svar: Det behöver inte innebära extra kostnader att källsortera förpackningar. Det kan komma att kosta om ombyggnad eller tillskapande av avfallsutrymmen krävs, men kostnader kan omfördelas. Likaså plats i avfallsutrymmen när hushållsavfallen tar mindre plats. Åtgärden att alla verksamheter ska källsortera sitt avfall finns beslutad i Mål och budget 2016. Förvaltningen föreslår en omformulering angående delmål 81 till Verksamheter, där mat serveras, ska arbeta aktivt med att minska matsvinnet. De verksamheter som enbart har mottagningskök kan inte ha samma krav som dem med tillagningskök då förutsättningarna ser olika ut. Förvaltningen stödjer ambitionen men tror på ett långsiktigt arbete. Svar: Målet handlar främst om portionsmatsvinnet. Målet förtydligas så att detta framgår. Målet om att andelen medarbetare som genomgått grundläggande miljöutbildning som ska följas upp i procent årligen är bra men förvaltningen vill veta hur det ska finansieras och vilken arbetsinsats som krävs. Svar: Detta kommer inte finnas med i miljöprogrammet utan i implementeringen av programmet. Förvaltningen arbetar med certifieringen Grön flagg i enlighet med delmål 92 och ser positivt på att även andra certifieringar lyfts fram. Dock vill förvaltningen belysa en intressekonflikt som kan uppstå då enheterna själva bekostar certifieringen och arbetsinsatsen. Dessa resurser kan behövas för andra insatser i lärandemiljön. Svar: Varje enhet bör här göra sin egen prioritering huruvida Grön flagg är ett bra sätt att arbeta med miljöfrågor eller om man vill arbeta på ett annat sätt. Det går till exempel att arbeta med miljöfrågor enligt kommunens egna miljöledningssystem. Målet är därmed satt mycket lågt. Nyckeltalet ingår i Sveriges ekokommuners nyckeltal där kommunen är medlem. Informera och engagera Förvaltningen föreslår att delmål 91 angående att miljöfrågor ska vara en del av den pedagogiska verksamheten avslås på grund utav att det redan finns med i läroplansmålen. Svar: Synpunkten hörsammas. Målet stryks. Måttet om att andelen medarbetare som genomgått grundläggande miljöutbildning som ska följas upp i procent årligen är i sig bra men innan ett sådant beslut fattas måste arbetsinsatsen för respektive medarbetare förtydligas finansieringen av vikariekostnaderna lösas. För barn- och utbildningsförvaltningens del är det fråga över 3000 medarbetare. Svar: Detta är en fråga som hänvisas till implementeringen av miljöprogrammet. Det finns exempel från andra kommuner av liknande storlek som kan studeras. Formuleringen kommer från Plan för miljöarbete som är beslutad i fullmäktige 2010 och är därmed inget nytt för miljöprogrammet. I konsekvenserna som beskrivs under denna rubrik belyser man att det i dagsläget finns inte finns tillräckligt med resurser och för att kunna

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 10(47) informera och engagera på ett tillfredställande sätt. Förvaltningen vill att det tydliggörs hur arbetet ska finansieras och vilken arbetsinsats som krävs. Svar: Se svar ovan. Detta får bli en politisk prioritering. I konsekvensbeskrivningen föreslås återupptagande av en ny version av en tidigare webbutbildning för kommunens anställda. Förvaltningen förordar en utvärdering av denna för att utröna om det är rätt pedagogisk form. Om inte bör en översyn göras för att hitta en annan metod. Svar: En sådan utvärdering gjordes i samband med att avtalet med tidigare leverantör upphörde. Jämförelse har även gjorts med andra metoder. Mått och målöversikt Förvaltningen anser att det totala antalet mål och mått är alldeles för stor för att målen ska kunna följas upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Se även förvaltningens synpunkt nedan beträffande förvaltningens önskemål om förtydligande i fråga om vad som är obligatoriskt och vad som är ambition och inriktning. Svar: Antalet mål och mått beror till stor del på att miljöprogrammet är ett paraplydokument som innefattar flera miljöfrågor. Samma antal mål hade funnits ändå, men uppdelat på flera olika dokument. Övriga tankar kring miljöprogrammet De sjutton globala målen som anges i miljöprogrammet är viktiga mål för Huddinge kommun liksom för omvärlden att jobba emot. Förvaltningen tror att kommunen främjas av medlemskapet i Sveriges ekokommuner för erfarenhetsutbyte med andra kommuner. Principerna för det interna miljöarbetet att planera, utföra, följa upp och förbättra är en förutsättning för fortsatt arbete. Varje steg är viktigt för att kommunen ska kunna utveckla arbetet kring miljö. Förvaltningen ställer sig positiv till att minska antalet styrdokument som finns i kommunen som miljöprogrammet bidragit till. Genom att slå ihop styrdokument som berör samma område blir det mer hanterbart och lättare att ha översyn. Vidare anser förvaltningen att varje delmål måste ha en finansiering som inte innebär att resurser behöver omprioriteras inom den nuvarande kostnadsramen. Svar: I miljöprogrammet finns inga utpekade åtgärder. Sådant som inte ryms i ordinarie budget äskas inom kommunens årliga budgetprocess i likhet med övriga frågor. Förvaltningen anser att formuleringarna ska respektive bör innebär två helt olika angreppssätt och kräver olika åtgärder. Förvaltningen menar att miljöprogrammet skar ha en inledning där detta förklaras. Miljöprogrammet beskrivs i inledningen vara en ambition och inriktning och ska således inte vara tvingande. Risken för att det blir mycket uppföljning och tvingande åtgärder är annars stor. Svar: För att nå ett hållbart Huddinge 2030, så behöver miljöprogrammet ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Avvägningar kommer därför att behöva göras. Miljöprogrammet kan underlätta att göra prioriteringar vid sådana avvägningar.

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 11(47) Förvaltningen ser gärna att det arbetas fram åtgärdsprogram och/eller checklistor då detta kan behövas för stöttning i vardagen. Det är viktigt att det som antas sedan också efterlevs och att vi i ett tidigt skede ser över hur stöttning och genomförande ska ske i alla led. Svar: Ett sådant stöd utifrån miljöprogrammet ska tas fram. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden vill i samband med avsnittet om markanvändning och samhällsplaneringen betona önskvärdheten av att smidigt nå idrottsanläggningar med kollektivtrafik. Svar: Detta är vad kommunen strävar efter och riktlinjer kring detta finns i kommunens antagna översiktsplan, trafikstrategin och i miljöprogrammets intentioner, det vill säga att lokalisera denna typ av verksamheter i kollektivtrafiknära lägen. Det är välkommet med ett övergripande dokument som styr miljöarbetet i Huddinge. God tillgång till naturområden för rekreation och motion är viktiga delar i det generella folkhälsoarbetet som är en central del i det idrottspolitiska programmet. Remissen avser ett miljöprogram för perioden 2017-2021 vilket förvaltningen menar bör ange en övergripande inriktning för det aktuella arbetet under gällande programperiod. I nästa steg konkretiseras den övergripande inriktningen i en eller flera handlingsplaner som skrivs fram för varje kalenderår. Detta ser förvaltningen som en fördel då de årliga handlingsplanerna kan anpassas till rådande förutsättningar. Svar: Varje nämnd och bolag ska konkretisera de delar i miljöprogrammet som berör dem i sina årliga verksamhetsplaner. Kommunstyrelsen förvaltning ska ta fram verktyg för kommunens verksamheter och för samhällsplaneringen som hjälp för att konkretisera miljöprogrammet för dessa områden/verksamheter. Därmed menar förvaltningen att ett program som det aktuella med dess målbeskrivningar riskerar att försvåra det operativa arbetet under programperioden. Ett exempel på den problematiken är en formulering på sidan 23 i förslaget där det, under rubriken Det goda vardagslivet, sägs att Samhället ska utformas så att fysisk aktivitet stimuleras och i varje område ska det finnas ytor för närrekreation och spontanidrott. Förvaltningen menar att det i sammanhanget är viktigt att kunna anpassa gällande lokalförsörjningsplan till rådande omständigheter där prioriteringarna skiftar över tid och att detta kan försvåras när planeringen styrs av konkreta mål som ligger fast över tid. Därför menar förvaltningen att miljöprogrammet bör formuleras mer kortfattat och övergripande samt kompletteras med bilagor i vilka relevanta mål finns med. Svar: För att nå ett hållbart Huddinge 2030, så behöver miljöprogrammet ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Avvägningar kommer därför att behöva göras. Miljöprogrammet kan underlätta att göra prioriteringar vid sådana avvägningar.

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 12(47) Det är viktigt att miljöprogrammet innehåller konkreta mål för att underlätta styrning, implementering och uppföljning. Förvaltningen vill också lyfta fram vikten av att hitta en balans mellan tillgången till ytor för ytterligare verksamheter när befolkningen växer och strävan att skydda naturområden i kommunen. Ett vardagligt exempel på detta är hur ökat tryck på naturområden leder till ökade behov av toaletter vilket, om det inte åtgärdas i tid, kan leda till ökat slitage i naturen. Svar: Ja, det stämmer att det blir ett ökat tryck på olika ytor när befolkningen växer. Detta behöver alla verksamheter ta i beaktande. Det aktuella dokumentet bör också ställas i relation till rapporten På väg mot Huddinge 2030 samt Översiktsplan 2030 och andra policydokument för att undvika målkonflikter. Svar: I den slutgiltiga versionen kommer detta att förtydligas ytterligare. Natur- och byggnadsnämnden Disposition och övergripande innehåll Förvaltningen välkomnar förslaget till nytt miljöprogram och ställer sig bakom förslaget till nytt miljöprogram. Det nya miljöprogrammet är välskrivet och genomarbetat och det är positivt att kommunens klimat- och energiplan och Plan för miljöarbete nu har förts in i miljöprogrammet. Vidare är även riktlinjer från Huddinge kommuns översiktsplan inkluderade under de målområden där de är aktuella och hänvisningar finns till kommunens dagvattenstrategi. Dokumentet Inriktning för Huddinge kommuns miljöarbete finns också med i miljöprogrammet och kan likställas med en miljöpolicy. Under ett arbetsmöte har kommunstyrelsens förvaltning berättat att det förekommit diskussioner om huruvida en miljöpolicy bör ingå i ett miljöprogram eller inte. Natur- och byggnadsförvaltningens bedömning är att Inriktning för Huddinge kommuns miljöarbete bör ingå i miljöprogrammet då det berör det interna miljöarbetet som ju är en viktig del för att uppfylla miljöprogrammet. Svar: Inriktningen för Huddinge kommuns miljöarbete kommer att ingå i miljöprogrammet. Förvaltningen kan vidare konstatera att vattenvårdsmål ur åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden har arbetats in i dokumentet vilket är bra. Däremot bör även åtgärdsprogrammets riktlinjer ingå i miljöprogrammet. Svar: Riktlinjerna läggs in i miljöprogrammet. Sammanfattningsvis gör integreringen av ovan nämnda styrdokument och planer i miljöprogrammet att läsaren lättare får en överblick av relevanta dokument för miljöarbetet vilket är mycket positivt. Förvaltningen undrar om även fler dokument hade kunnat föras in i miljöprogrammet så som kommunens trafikstrategi? Svar: Målen från trafikstrategin finns redan med i miljöprogrammet. De beslutade trafikplanernas mål kommer att läggas in i miljöprogrammet. I inledningen framgår det att kommunen har beaktat de 17 globala målen för hållbar utveckling fram till 2030. Miljöprogrammet utgår även från de nationella miljömålen men det framkommer först i det andra kapitlet efter inledningen som heter Dokumentets upplägg läsanvisning. De nationella

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 13(47) miljömålen skulle kunna nämnas i en mening redan i inledningskapitlet annars kan man som läsare få uppfattningen att målen inte alls ingår. Svar: Detta kommer att beaktas, då inledningen ska formuleras om. I miljöprogrammet är de 92 delmålen indelade i två delar: Kommunen som geografiskt område och kommunens egna verksamheter vilket underlättar läsningen och kommer troligen även att underlätta kommunikationen och uppföljning av det interna och det externa miljöarbetet. Förslaget till nytt miljöprogram är ambitiöst och kan leda till goda resultat om kommunen lyckas följa programmet. En utmaning är att det finns delmål inom naturoch byggnadsnämndens och tillsynsnämndens ansvarsområden som innebär åtgärder som inte kan vidtas inom ramen för ordinarie budget. Kompletterande äskanden kommer att behöva göras. Ett exempel som utvecklas längre fram i detta tjänsteutlåtande är utfasningen av direktverkande el i kommunens arrendegårdar. Vad kommer det att innebära när kommunen inom de närmsta åren måste hantera en minskad budget? Förvaltningen kommer med stor sannolikhet att behöva prioriteringsstöd av sina förtroendevalda för att kunna leva upp till en budget i balans och till delmålen i miljöprogrammet. Svar: För åtgärder som inte kan ske inom ordinarie budget får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrningsprocess. Prioriteringar av olika åtgärder sker inom den ordinarie styrningen via verksamhetsplan och arbetsplaner. Det framgår inte av miljöprogrammet vilken nämnd som förväntas ha ansvar för genomförande och uppföljning av de olika delmålen och måtten och det är troligen rätt ansats då den kommunala organisationen kan komma att förändras. Men för att undvika att ansvaret för något delmål faller mellan stolarna bör någon typ av kompletterande förvaltningsövergripande dokument tas fram där ansvarsfördelningen mellan nämnderna framgår. Ett sådant dokument skulle med fördel kunna användas inom planerings- och verksamhetsuppföljningsprocessen. Svar: Det är viktigt att tydliggöra ansvarsfördelningen för arbetet med måluppfyllelsen. Därför ska ansvariga aktörer läggas till vid varje mål. De delmål som bedöms beröra naturoch byggnadsnämnden anges inledningsvis i varje kapitel. Syftet är att påbörja ett samtal om uppföljningsansvaret för de olika delmålen. Förvaltningen bedömer dock att det i detta skede är viktigast att fokusera på miljöprogrammets innehåll snarare än ansvarsfördelningen mellan olika nämnder. Svar: Miljöprogrammet kommer att kompletteras med ansvarsfördelning, se svar ovan. Klimat och luft Förvaltningen bedömer att naturoch byggnadsnämnden kommer ha uppföljningsansvar för 6 av 17 delmål (nr. 10-15). Delmålen rör i huvudsak förvaltningens interna miljöarbete. Förvaltningen ställer sig bakom samtliga föreslagna delmål och mått. Delmål 11 Uppvärmningen med direktverkande el i arrendegårdarna ska vara helt utfasad 2021. Delmålet är självfallet angeläget och viktigt och förvaltningen ställer sig bakom delmålet som sådant. De åtgärder som

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 14(47) behöver vidtas ryms dock inte inom ordinarie budget och för att målet ska kunna uppfyllas behövs ytterligare ekonomiska resurser tillföras till verksamhetsområdet. Svar: För åtgärder som inte kan ske inom ordinarie budget får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrprocess. Delmål 12 - Andelen förnyelsebar energi i kommunala lokaler ska utgöra minst 95 procent av den totala energiförbrukningen 2021. Kommunens energiförsörjning sker idag i huvudsak genom fjärrvärme där det inte går att välja leverantör. Förvaltningen ställer sig frågande till hur kommunen och de enskilda förvaltningarna kan påverka? Förväntas varje förvaltning hålla koll på energiförbrukningen? Svar: Detta mål ska omformuleras och flyttas in under rubriken: Kommunen som geografiskt område. Målet berör i första hand energibolagen. Delmål 13 Kommunens fordonsflotta ska vara fossiloberoende år 2025. Förvaltningen ställer sig bakom delmålet men det är idag oklart om det är möjligt att uppfylla målet inom ordinarie budget. Delmålet är möjligt att uppnå avseende personbilar men svårare att uppnå när det gäller arbetsfordon så som traktorer, lastbilar, fyrhjulingar med mera då det idag saknas bra fossilfria alternativ. Svar: I Sverige finns en målsättning om fossilfri fordonsflotta 2030. Kommunen har valt en något högre ambitionsnivå än rikets mål om än inte så mycket högre att det anses som orimligt. Problematiken omkring arbetsfordon är uppmärksammad och ska tas i beaktande. Delmål 14 Koldioxidutsläppen per anställd från tjänsteresor med bil och flyg ska minska med 50 procent till 2021. Förvaltningen har inga synpunkter förutom att bedömningen är att det kommer behövas regelbundna interna kommunikationsinsatser om resepolicyns innehåll på förvaltningen för att få goda resultat. Det innebär också att mer tid kommer behövas för intern miljösamordning och kommunikation. Svar: Ja, kommunikationsinsatser behövs för att förverkliga målet och för att implementera riktlinjerna för resor i tjänsten samt fordonspolicyn. Detta bör ske centralt i kommunen, men kan också behöva göras på förvaltnings- och verksamhetsnivå. Delmål 17 Inköpt mängd kött och charkprodukter av nöt- och fläskkött ska minska till 2021. Natur- och byggnadsnämnden köper inte in köttprodukter i någon anmärkningsvärd mängd, men förvaltningen vill ändå understryka att definitionen av vilken typ av kött och charkprodukter av nöt- och fläskkött som avses bör tydliggöras. Det är viktigt att definitionen inte innefattar så kallat hagmarkskött det vill säga kött från djur på naturbetesmarker. Hagmarkskött har inte de negativa effekterna på klimatet som produktion av kött från djur på kulturbeten eller djur som hålls inomhus har. Dessutom är produktion av hagmarkskött en förutsättning för att bevara den biologiska mångfalden i odlingslandskapet (alltså något som har bäring på andra mål). Svar: Ja, det stämmer att hagmarkskött är betydligt bättre ur miljösynpunkt, men det går inte att särskilja det i uppföljningen varpå formuleringen kvarstår.

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 15(47) Vatten Förvaltningen bedömer att naturoch byggnadsnämnden kommer ha uppföljningsansvar för 8 av 9 delmål (nr. 19-26). Förvaltningen ställer sig bakom samtliga delmål och mått inom vattenområdet. Förvaltningen vill framföra att vattenvårdsåtgärder i många fall är svåra att genomföra inom ramen för ordinarie budget därför behövs särskilda medel för detta. Svar: Det finns pengar avsatta årligen för åtgärder i Huddinges sjöar, den så kallade Tyresåmiljonen. Utöver denna får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrprocess. Delmål 19 - Näringstillförseln till sjöar och vattendrag från t ex dagvatten, avloppsledningar, enskilda avlopp, jordbruk, gödselanläggningar med mera ska minska. Förvaltningen bedömer att extra pengar utöver ordinarie budget kommer att behövas för att uppnå miljökvalitetsnormerna till 2021. Svar: Det finns pengar avsatta årligen för åtgärder i Huddinges sjöar, den så kallade Tyresåmiljonen. Utöver denna får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrprocess. Delmål 21 - Påverkan/läckage av näringsämnen från jordbruk och gödselhantering ska minimeras. Förvaltningen har påbörjat en översyn av kommunens egna arrendeavtal i frågan och flertalet av arrendegårdarnas gödselanläggningar har nyligen förnyats. Men extra medel för oförutsedda kostnader kan komma att behövas när brister i gödselanläggningar upptäcks. Svar: För åtgärder som inte kan ske inom ordinarie budget får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrprocess. Biologisk mångfald och friluftsliv Förvaltningen bedömer att naturoch byggnadsnämnden kommer ha uppföljningsansvar för 12 av 12 delmål (27-38). Förvaltningen ställer sig bakom samtliga delmål och mått inom området biologisk mångfald och friluftsliv. Delmål 28 Strategiskt viktig grönstruktur ska bevaras. Sambanden i sammanhängande ekosystem, gröna kilar och korridorer ska inte brytas. I svaga avsnitt ska sambanden stärkas, så att det blir lättare för människor och djur att ta sig fram (nytt mål). Förvaltningen påpekar att människors sätt att ta sig fram i naturen skiljer sig åt från djurens och en gång- och cykelväg kan till exempel hindra grodors vandring i naturen om detta inte beaktas i samband med lokalisering och utformning. Svar: Ja, det är viktigt att ta med båda perspektiven vid lokalisering och utformning. Delmål 30 Den biologiska mångfalden ska bevaras, utvecklas och återskapas, så att alla naturligt förekommande växter och djur kan leva med livskraftiga bestånd och under naturliga betingelser. Invasiva arter ska bekämpas kontinuerligt. Förvaltningen anser att måttet som är kopplat till detta delmål behöver förtydligas så att det ser ut enligt följande. Bekämpning av invasiva arter har skett i enlighet med beslutad strategi/handlingsplan för bekämpning av invasiva arter (ja eller nej). Extra medel kommer att behövas för bekämpning av invasiva arter enligt en beslutad handlingsplan då kostnaderna brukar vara omfattande.

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 16(47) Svar: Måttet ändras till föreslagen formulering. För åtgärder som inte kan ske inom ordinarie budget får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrprocess. Delmål 38 - Ekologiskt jordbruk ska bedrivas på kommunens mark. Kommunen ska verka för att detta sker på övrig jordbruksmark. För att förvaltningen ska kunna uppfylla detta delmål behöver gårdsstrukturen och inriktningen på jordbruksmarken ses över då jordbruksmark kommer att tas i anspråk bland annat i Glömstadalen. Frågan kommer att utredas i samband med revideringen av kommunens jordoch skogsbruksprogram. Svar: Det är bra att frågan hanteras i revideringen av kommunens jordoch skogsbruksprogram. Markanvändning och samhällsplanering Förvaltningen bedömer att naturoch byggnadsnämnden kommer ha uppföljningsansvar för 1 av 25 delmål (nr. 43). Förvaltningen ställer sig bakom samtliga delmål och mått inom området Markanvändning och samhällsplanering. Förvaltningen anser att begreppen grönytefaktor, ekosystemtjänster och ekologisk kompensation behöver förklaras närmre antingen i fotnot eller i begreppsförteckning i början eller i slutet av miljöprogrammet. Svar: För begreppet grönytefaktor finns redan en fotnot i dokumentet. Förklarande fotnoter för ekosystemtjänster och ekologisk kompensation läggs till i miljöprogrammet. Delmål 43 - Vid ny- och ombyggnation ska livscykelperspektiv eftersträvas (nytt mål). Förvaltningen anser att strävan att använda sig av livscykelperspektiv är positivt. Rent praktiskt kan det innebära att förvaltningen behöver beakta livscykelkostnaden till exempel när parker och naturvårdsfastigheter ska renoveras etc. Gifter i miljön Förvaltningen bedömer att naturoch byggnadsnämnden kommer ha uppföljningsansvar för 5 av 19 delmål (nr. 67, 75, 77, 79-80). Förvaltningen ställer sig bakom samtliga delmål och mått inom området Gifter i miljön utom delmål 77 som det nu är formulerat. Delmål 67 - Ekologiskt jordbruk ska bedrivas på kommunens mark. Kommunen ska verka för att detta sker på övrig jordbruksmark (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). Förvaltningen har synpunkter som redovisas under delmål 38 enligt ovan. Svar: se ovan Delmål 77 - Produkter och tjänster som innehåller kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler ska inte köpas in eller användas (nytt mål). Förvaltningen anser att formuleringen av delmålet måste förtydligas för att förvaltningarna ska kunna ta sig an delmålet och leverera resultat. Ordet kemikalie finns idag inte som begrepp och det är nödvändigt att förtydliga vad som avses. Följaktligen behöver även formuleringen produkter och tjänster som innehåller kemikalier och som är tillståndspliktiga också förtydligas. Förvaltningen föreslår att kommunens kemikaliehantering förtydligas i en handlingsplan. I enlighet med naturoch byggnadsnämndens verksamhetsplan för 2016 kommer en inventering av förvaltningens kemikalier att genomföras. En rutin för inköp av kemikalier

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 17(47) kan komma att behöva upprättas och regelbundet kommuniceras och ses över av förvaltningens miljösamordnare. I praktiken innebär det att mer tid än idag behöver ägnas åt intern miljösamordning. Svar: Målet omformuleras. Informera och engagera Förvaltningen bedömer att naturoch byggnadsnämnden ha uppföljningsansvar för 6 av 10 delmål (nr 85-90). Förvaltningen ställer sig bakom samtliga delmål och mått inom området Informera och engagera. Delmål 85 - Kommunens miljöarbete ska årligen synliggöras genom arrangemang och kampanjer (nytt mål). Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsens förvaltning samordnar större arrangemang och kampanjer som berör miljöprogrammet. Svar: Den detaljerade ansvarsfördelningen för olika kampanjer bestäms inte i miljöprogrammet, utan vid implementeringen av programmet. Tillsynsnämnden Disposition och övergripande innehåll Förvaltningen välkomnar förslaget till nytt miljöprogram och ställer sig bakom förslaget till nytt miljöprogram. Det nya miljöprogrammet är välskrivet och genomarbetat och det är positivt att kommunens klimat- och energiplan och Plan för miljöarbete nu har förts in i miljöprogrammet. Vidare är även riktlinjer från Huddinge kommuns översiktsplan inkluderade under de målområden där de är aktuella och hänvisningar finns till kommunens dagvattenstrategi. Dokumentet Inriktning för Huddinge kommuns miljöarbete finns också med i miljöprogrammet och kan likställas med en miljöpolicy. Under ett arbetsmöte har kommunstyrelsens förvaltning berättat att det förekommit diskussioner om huruvida en miljöpolicy bör ingå i ett miljöprogram eller inte. Natur- och byggnadsförvaltningens bedömning är att Inriktning för Huddinge kommuns miljöarbete bör ingå i miljöprogrammet då det berör det interna miljöarbetet som ju är en viktig del för att uppfylla miljöprogrammet. Svar: Inriktningen för Huddinge kommuns miljöarbete kommer att ingå i miljöprogrammet. Förvaltningen kan vidare konstatera att vattenvårdsmål ur åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden har arbetats in i dokumentet vilket är bra. Däremot bör även åtgärdsprogrammets riktlinjer ingå i miljöprogrammet. Svar: Riktlinjerna läggs in i miljöprogrammet. Sammanfattningsvis gör integreringen av ovan nämnda styrdokument och planer i miljöprogrammet att läsaren lättare får en överblick av relevanta dokument för miljöarbetet vilket är mycket positivt. Förvaltningen undrar om även fler dokument hade kunnat föras in i miljöprogrammet så som kommunens trafikstrategi? Svar: Målen från trafikstrategin finns redan med i miljöprogrammet. De beslutade trafikplanernas mål kommer även att läggas in i miljöprogrammet. I inledningen framgår det att kommunen har beaktat de 17 globala målen för hållbar utveckling fram till 2030. Miljöprogrammet utgår även från de

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 18(47) nationella miljömålen men det framkommer först i det andra kapitlet efter inledningen som heter Dokumentets upplägg läsanvisning. De nationella miljömålen skulle kunna nämnas i en mening redan i inledningskapitlet annars kan man som läsare få uppfattningen att målen inte alls ingår. Svar: Detta kommer att beaktas, då inledningen ska formuleras om. I miljöprogrammet är de 92 delmålen indelade i två delar: Kommunen som geografiskt område och kommunens egna verksamheter vilket underlättar läsningen och kommer troligen även att underlätta kommunikationen och uppföljning av det interna och det externa miljöarbetet. Förslaget till nytt miljöprogram är ambitiöst och kan leda till goda resultat om kommunen lyckas följa programmet. En utmaning är att det finns delmål inom tillsynsnämndens ansvarsområden som innebär åtgärder som inte kan vidtas inom ramen för ordinarie budget. Kompletterande äskanden kommer att behöva göras. Vad kommer det att innebära när kommunen inom de närmsta åren måste hantera en minskad budget? Förvaltningen kommer med stor sannolikhet att behöva prioriteringsstöd av sina förtroendevalda för att kunna leva upp till en budget i balans och till delmålen i miljöprogrammet. Svar: För åtgärder som inte kan ske inom ordinarie budget får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrprocess. Prioriteringar av olika åtgärder sker inom den ordinarie styrningen via verksamhetsplan och arbetsplaner. Det framgår inte av miljöprogrammet vilken nämnd som förväntas ha ansvar för genomförande och uppföljning av de olika delmålen och måtten och det är troligen rätt ansats då den kommunala organisationen kan komma att förändras. Men för att undvika att ansvaret för något delmål faller mellan stolarna bör någon typ av kompletterande förvaltningsövergripande dokument tas fram där ansvarsfördelningen mellan nämnderna framgår. Ett sådant dokument skulle med fördel kunna användas inom planerings- och verksamhetsuppföljningsprocessen. Svar: Det är viktigt att tydliggöra ansvarsfördelningen för arbetet med måluppfyllelsen. Därför ska ansvariga aktörer läggas till vid varje delmål. De delmål som bedöms beröra tillsynsnämnden anges inledningsvis. Syftet är att påbörja ett samtal om uppföljningsansvaret för de olika delmålen. Förvaltningen bedömer dock att det i detta skede är viktigast att fokusera på miljöprogrammets innehåll snarare än ansvarsfördelningen mellan olika nämnder. Svar: Miljöprogrammet kommer att kompletteras med ansvarsfördelning för varje delmål. Klimat och luft Förvaltningen bedömer att tillsynsnämnden kommer ha uppföljningsansvar för 5 av 17 delmål (nr.10, 12-15) Delmålen rör i huvudsak förvaltningens interna miljöarbete. Förvaltningen ställer sig bakom samtliga föreslagna delmål och mått. Delmål 12 - Andelen förnyelsebar energi i kommunala lokaler ska utgöra minst 95 procent av den totala energiförbrukningen 2021. Kommunens energiförsörjning sker idag i huvudsak genom fjärrvärme där det inte går att välja leverantör. Förvaltningen ställer sig frågande till hur kommunen och de enskilda förvaltningarna kan påverka? Förväntas varje förvaltning hålla koll

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 19(47) på energiförbrukningen? Svar: Detta mål ska omformuleras och flyttas in under rubriken: Kommunen som geografiskt område. Målet berör i första hand energibolagen. Delmål 13 Kommunens fordonsflotta ska vara fossiloberoende år 2025. Förvaltningen ställer sig bakom delmålet men det är idag oklart om det är möjligt att uppfylla målet inom ordinarie budget. Delmålet är möjligt att uppnå avseende personbilar men svårare att uppnå när det gäller arbetsfordon så som traktorer, lastbilar, fyrhjulingar med mera då det idag saknas bra fossilfria alternativ. Svar: I Sverige finns en målsättning om fossilfri fordonsflotta år 2025 som kommunen implementerat i sitt miljöprogram i och med detta mål. Problematiken omkring arbetsfordon är uppmärksammad och ska tas i beaktande. Delmål 14 Koldioxidutsläppen per anställd från tjänsteresor med bil och flyg ska minska med 50 procent till 2021. Förvaltningen har inga synpunkter förutom att bedömningen är att det kommer behövas regelbundna interna kommunikationsinsatser om resepolicyns innehåll på förvaltningen för att få goda resultat. Det innebär också att mer tid kommer behövas för intern miljösamordning och kommunikation. Svar: Ja, kommunikationsinsatser behövs för att förverkliga målet och för att implementera riktlinjerna för resor i tjänsten samt fordonspolicyn. Detta bör ske centralt i kommunen, men kan också behöva göras på förvaltnings- och verksamhetsnivå. Vatten Förvaltningen bedömer att tillsynsnämnden kommer ha uppföljningsansvar för 2 av 9 delmål (nr 19, 21). Förvaltningen ställer sig bakom samtliga delmål och mått inom vattenområdet. Förvaltningen vill framföra att vattenvårdsåtgärder i många fall är svåra att genomföra inom ramen för ordinarie budget därför behövs särskilda medel för detta. Svar: Det finns pengar avsatta årligen för åtgärder i Huddinges sjöar, den så kallade Tyresåmiljonen. Utöver denna får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrprocess. Delmål 19 - Näringstillförseln till sjöar och vattendrag från t ex dagvatten, avloppsledningar, enskilda avlopp, jordbruk, gödselanläggningar med mera ska minska. Förvaltningen bedömer att extra pengar utöver ordinarie budget kommer att behövas för att uppnå miljökvalitetsnormerna till 2021. Svar: Det finns pengar avsatta årligen för åtgärder i Huddinges sjöar, den så kallade Tyresåmiljonen. Utöver denna får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrprocess. Delmål 21 - Påverkan/ läckage av näringsämnen från jordbruk och gödselhantering ska minimeras. Förvaltningen har påbörjat en översyn av kommunens egna arrendeavtal i frågan och flertalet av arrendegårdarnas gödselanläggningar har nyligen förnyats. Men extra medel för oförutsedda kostnader kan komma att behövas när brister i gödselanläggningar upptäcks. Tillsynen kan genomföras inom ordinarie budget däremot kan extra resurser

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 20(47) behövas för informationsinsatser. Svar: För åtgärder som inte kan ske inom ordinarie budget får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrprocess. Biologisk mångfald och friluftsliv Förvaltningen bedömer att tillsynsnämnden inte kommer att ha uppföljningsansvar för några delmål eller mått inom området. Markanvändning och samhällsplanering Förvaltningen bedömer att tillsynsnämnden kommer ha uppföljningsansvar för 3 av 25 delmål (nr. 61-63). Förvaltningen ställer sig bakom samtliga delmål och mått inom området Markanvändning och samhällsplanering. Förvaltningen anser att begreppen grönytefaktor, ekosystemtjänster och ekologisk kompensation behöver förklaras närmre antingen i fotnot eller i begreppsförteckning i början eller i slutet av miljöprogrammet. Svar: För begreppet grönytefaktor finns redan en fotnot i dokumentet. Förklarande fotnoter för ekosystemtjänster och ekologisk kompensation läggs till. Gifter i miljön Förvaltningen bedömer att tillsynsnämnden kommer ha uppföljningsansvar för 4 av 19 delmål (nr. 68, 75, 79-80). Förvaltningen ställer sig bakom samtliga delmål och mått inom området Gifter i miljön utom delmål 77 som det nu är formulerat. Delmål 77 berör i huvudsak naturoch byggnadsnämndens ansvarsområde. Inom detta område är förvaltningen aktiv i tillsynen av miljö och hälsa Delmål 68 - Förorenade områden (av t ex tungmetaller och miljögifter) ska inte orsaka skada på människors hälsa eller miljö. Dessa områden ska fortsätta att inventeras och saneras (nytt mål). Förvaltningen vill framföra att det idag inte sker någon inventering av förorenade områden. Det saknas resurser inom området för att egeninitierad tillsyn av förorenade områden ska kunna bedrivas. Den enda tillsynen som sker är av inkommande ärenden. Tillsynsnämnden har ansvar för att tillsyn ska bedrivas inom detta område. I mål och budget 2017-2019, har tillsynsnämnden beslutat om att äska ytterligare resurser motsavarande två heltidstjänster och där redovisas tillsyn av förorenad mark som ett område som det behövs mer resurser till. Informera och engagera Förvaltningen bedömer att tillsynsnämnden kommer ha uppföljningsansvar för 6 av 10 delmål (nr 85-90). Förvaltningen ställer sig bakom samtliga delmål och mått inom området Informera och engagera. Delmål 85 - Kommunens miljöarbete ska årligen synliggöras genom arrangemang och kampanjer (nytt mål). Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsens förvaltning samordnar större arrangemang och kampanjer som berör miljöprogrammet. Svar: Den detaljerade ansvarsfördelningen för olika kampanjer bestäms inte i miljöprogrammet, utan vid implementeringen av programmet.

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 21(47) Socialnämnden och äldreomsorgsnämnden Förvaltningen ser positivt på ambitionerna med ett miljöprogram, som konkretiserar många av de ambitioner som kommunen redan har. För en överskådlig tid framöver kommer det dock inte vara möjligt att höja ambitionsnivån över dagens nivå, utan att det får konsekvenser för kärnverksamheterna. Förvaltningen ser givetvis syftet med miljöcertifierade lokaler, men kan i dagsläget inte godta att kostnaderna för ett sådant arbete driver upp hyrorna för de hyresgäster som använder eller bor i fastigheterna. Miljöprogrammet är omfattande och innehåller många goda förslag. Förvaltningen ser dock inte att det skulle vara möjligt att arbeta utifrån, och följa upp, programmets alla mål tillräckligt väl för att målen skulle vara användbara. Svar: För att nå ett hållbart Huddinge 2030, så behöver miljöprogrammet ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Avvägningar kommer därför att behöva göras. Miljöprogrammet kan underlätta att göra prioriteringar vid sådana avvägningar. För att underlätta för verksamheterna att arbeta med målen i miljöprogrammet kommer listor med förslag på konkreta åtgärder på verksamhetsnivå att tas fram. Demokratiberedningen Förvaltningen är positiv till Miljöprogrammet men vill lyfta att om den årliga uppföljningen görs i samband med årsredovisningen finns inte möjlighet att beakta resultaten till planeringsförutsättningarna. Svar: Det kommer att finnas ett preliminärt resultat som kan implementeras i PM planeringsförutsättningar. Miljöprogrammets genomförande och uppföljning saknar i vissa delar en tydlighet kring helheten där beskrivningen av olika dokument för samhällsplanering och kommunens egna verksamheter är ett exempel. Svar: Hur olika dokument hänger ihop kommer att förtydligas i den slutgiltiga versionen av miljöprogrammet. En styrka och framgångsfaktor är att miljöarbetet integreras i kommunens styrmodell och planerings- och uppföljningsprocess. Svar: Ja, det är så det är tänkt att fungera. Förvaltningens uppfattning är att klimat och luft och de formulerade riktlinjerna från översiktsplanen, med bäring på målområdet, är en av Miljöprogrammets styrkor med stor betydelse för folkhälsan. Förvaltningens uppfattning är densamma vad det gäller det övergripande målet om att ha ett grundvatten med en säker och hållbar dricksvattenförsörjning. Miljöprogrammet skriver att människor ska ha tillgång till en god naturoch kulturmiljö med rik biologisk mångfald som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Förvaltningen är här positiv då detta har en avgörande betydelse för folkhälsoområdet. Förslaget om att de tysta områdena i naturen ska värnas och utvecklas, naturoch kulturvärden tas tillvara och utvecklas är en viktig faktor för folkhälsan.

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 22(47) Med utgångspunkt i folkhälsofrågans viktiga betydelse menar förvaltningen att det behövs konsekvensbeskrivningar där Miljöprogrammet fastslår att målen om buller och grönytefaktorer kan komma att komplicera planering och byggande av verksamhetslokaler samt att gröna ytor kan vara dyrare i drift. Svar: I miljöprogrammet lyfts viktiga frågor fram men det görs ingen prioritering utifrån kostnader. För att nå ett hållbart Huddinge 2030, så behöver miljöprogrammet ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Avvägningar kommer därför att behöva göras. Konsekvensbeskrivningarna i alla kapitel ska utvecklas. Tillgänglighetsperspektivet beskrivs inom flera områden som till exempel parker och lättillgängliga återvinningsstationer. Förvaltningen anser att återvinningsstationerna ska vara användbara för funktionsnedsatta och försedda med taktila skyltar. Det finns behov av att se över lokalisering och skräpiga återvinningsstationer. Svar: Tillgänghetsfrågorna är viktiga. Vad gäller synpunkterna angående återvinningsstationer så skickar vi dessa vidare till Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI). Kommunen har regelbundna samrådsmöten med FTI, där ovanstående saker påtalas. Vad gäller lokalisering av återvinningsstationer vid nyexploatering, så ska kommunen beakta god tillgänglighet. Förvaltningens uppfattning är att där det är möjligt bör målen gällande folkhälsoområdet tydliggöras. Svar: Miljöprogrammet har mål kring folkhälsofrågor, så som luftkvalitet, buller, giftfri miljö och rekreation. Huddinges pensionärsråds beslut Huddinge pensionärsråd beslutar att ställa sig bakom befintligt planprogram och att därmed inte lämna något eget yttrande i ärendet. Miljöberedningen Generellt för miljöprogrammet: 1. Överväga invånardialog. Svar: Att genomföra en invånardialog i dess rätta mening kräver mycket resurser, varför detta ej har kunna genomföras under miljöprogrammets remisstid. Invånardialog skedde under Earth Hour-evenemanget då invånarna erbjöds möjlighet att lämna synpunkter på miljöprogrammet. Miljöprogrammet togs även upp på en företagsfrukost och i en föreningsdialog. Via kommunens hemsida, facebook och information i olika media har invånarna getts möjlighet att lämna synpunkter. 2. Att i och med att ärendet skickas ut på remiss efterfråga nämndernas synpunkter på förutsättningarna att genomföra åtgärder som leder till att målen uppnås. Svar: Detta skrevs in i remissmissivet som skickades till nämnderna.

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 23(47) 3. Att se över målformuleringar om att öka/minska så att det i anslutning till detta, om lämpligt, läggs till årligen. Svar: Detta har setts över och lagts till där möjlighet funnits. I remissutgåvan till miljöprogrammet på sidan 9: 4. Fastställa en ambition för en helt fossilfri/fossiloberoende kommun. Svar: Detta har skett genom formuleringen om att nettoutsläppen ska vara 0 senast 2045, en fossiloberoende fordonsflotta till 2025 samt ett mål om att energianvändningen i kommunala lokaler ska vara 100 procent från förnyelsebara energikällor eller från återvunnen material/avfall. 5. Inkludera antalet tankställen och laddstolpar (för förnyelsebara drivmedel) hos privata aktörer, inte bara vid publika platser. Svar: Målet avser tankställen och laddstolpar på alla platser. I dagsläget kan kommunen endast följa upp publika tankställen och laddstolpar. 6. Fastställ ett långsiktigt mål för 2050 för koldioxidfotavtrycket (konsumtionsperspektiv), på samma sätt som för växthusgasutsläppen (produktionsperspektiv) Svar: Det finns ett mål för koldioxidfotavtrycket för år 2045. I remissutgåvan till miljöprogrammet på sidan 10: 7. Fastställa ett mål och årtal för en fossiloberoende energianvändning, med avseende på normalår. Svar: Målet i remissversionen kommer att formuleras om för att ta hänsyn till synpunkten. Se även punkt 4. 8. Se över målet för miljöcertifiering av nybyggda kommunala lokaler, eftersom det finns en stor skillnad mellan de tre angivna certifieringssystemen (inkl. deras olika nivåer). Svar: Målet kommer att omformuleras, då flera remissinstanser framfört synpunkter på målet. I remissutgåvan till miljöprogrammet på sidan 19: 9. Se över skrivningarna så att tillgänglighetsaspekten finns med för vatten och inte bara för skog och mark. Svar: Frågan finns med i ÖPs riktlinjer och beskrivs där på ett bra sätt varför ytterligare komplettering inte anses behövas. I remissutgåvan till miljöprogrammet på sidan 24: 10. Överväg ett nytt mål för att ställa miljökrav på material som används i vägar. Svar: Frågan har undersökts men anses inte behöva ett eget mål då kommunen ska ställa miljökrav i alla relevanta upphandlingar. Huddinges råd för funktionshinderfrågor Förvaltningen är positiv till Miljöprogram för Huddinge kommun 2017-2021. Det är ett ambitiöst program med många mål att följa upp.

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 24(47) Tillgänglighetsperspektivet beskrivs inom flera områden som till exempel parker och lättillgängliga återvinningsstationer. Förvaltningen anser att återvinningsstationerna ska vara användbara för funktionsnedsatta och försedda med taktila skyltar. Det finns behov av att se över lokalisering och skräpiga återvinningsstationer. Svar: Tillgänghetsfrågorna är viktiga. Vad gäller synpunkterna angående återvinningsstationer så skickar vi dessa vidare till Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Kommunen har regelbundna samrådsmöten med FTI, där ovanstående saker påtalas. Vad gäller lokalisering av återvinningsstationer vid nyexploatering, så ska kommunen beakta god tillgänglighet. Ett av delmålen berör kemikalier och förvaltningen anser att det är angeläget att synliggöra hur aktörer och kommuninvånare kan minska användningen av kemikalier. Svar: I miljöprogrammet lyfts frågan om att de som bor och verkar i Huddinge ska ha tillgång till information och verktyg som möjliggör och inspirerar till bra vardagliga miljöval och är en hjälp för att undvika skadliga kemikalier. Alla kommunala förskolor arbetar enligt handlingsplan för giftfri förskola för att minska mängden kemikalier i sina verksamheter. Förvaltningen hänvisar till tidigare remissvar från Rådet för funktionshinderfrågor för bland annat Mobility managementplan och parkeringsplan för Huddinge kommun, för att öka möjligheten att kunna nå fler miljömål. Svar: Det kommer också i framtiden att finnas behov av transporter med bil. Nödvändiga biltransporterna underlättas av en i övrigt minskad bilanvändning eftersom framkomligheten och tillgången till parkeringsplatser då ökar. Miljöprogrammets ambition är inte bara att minska transporter, utan att dessa också i högre grad sker med förnyelsebara drivmedel. Huge fastigheter AB Huge har tagit del av miljöprogrammet för Huddinge kommun 2017-2021 och har endast ett fåtal synpunkter. Allmänt Huge ser positivt på ambitionen att ha färre styrdokument, så att slå ihop Miljöprogrammet med Energiplanen är bra. Miljöprogrammet upprepar andra styrdokuments krav vilket skulle kunna hanteras genom att istället hänvisa till dessa. Svar: I uppdraget att ta fram miljöprogrammet från kommunstyrelsen ingick att samla alla miljömål i ett gemensamt dokument. Miljöprogrammet är därför ett paraplydokument som innefattar och sammanfattar kommunens miljömål inom flera olika områden. Mål Klimat och luft Kommunen bedriver eller kommer eventuellt att bedriva verksamhet i lokaler som inte ägs av Huge Fastigheter AB. Delmål 5:s krav borde därför ställas på samtliga fastighetsägare som bedriver kommunal verksamhet. Svar: Som en del i arbetet med klimatmålen är det viktigt att kommunen

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 25(47) har mål för sitt helägda bolag som avser hela deras bestånd. Därför är det inte jämförbart med att ställa krav på vilket fastighetsbolag som helst. Men när det gäller just kommunala lokaler så ska alla fastighetsägare ha samma krav, se mål 10. Vad gäller mätning så bör mått nr 7, avseende energianvändning, samt mått nr 8, avseende producerad el från sol och vind, båda formuleras om att gälla samtliga kommunala verksamheter, oavsett fastighetsägare Svar: Mått 7 hänger ihop med mål 5, se kommentar ovan. I mått 8 följs bara Huges fastigheters sol- och vindanläggningar upp, eftersom de än så länge har det flesta av de kommunala lokalerna. Mål Markanvändning och samhällsplanering I framtiden kommer fler verktyg finnas på marknaden för hur biologisk mångfald och hållbara utemiljöer ska mätas och utvecklas. Delmål nr 59 och 60 bör därför omformuleras så att Huge Fastigheter AB:s grönytefaktor eller likvärdigt mätetal kan användas. Svar: I det slutliga förslaget kommer parentesen om att det är Huges grönytefaktor att strykas. Inledningsvis kan det dock bli så att det i praktiken är Huges grönytefaktor som används och som följs upp eftersom Huge idag äger lokalerna och redovisar enligt sin metod. Även här bör mätningen, för mått nr 15 och 16, ske på samtliga fastigheter där kommunen bedriver verksamhet, inte bara i Huges fastighetsbestånd. Svar: Ja, det stämmer att det bör gälla fler än bara Huges fastighetsbestånd. Detta kommer att ändras. Stockholm Vatten AB Miljöprogrammet är tydligt och har lyckats väl med att presentera mätbara mål. Huddinges miljöprogram hänvisar här bl.a. till de åtgärder som finns i Åtgärdsprogram för Orlången och Trehörningen samt åtgärdsprogram för Tyresån (och Kalvfjärden). Stockholm Vatten vill här hänvisa till de synpunkter som lämnats på dessa programförslag https://insynsverige.se/documenthandler.ashx?did=1788324, resp. https://insynsverige.se/documenthandler.ashx?did=1833167 Svar: Stockholm Vattens synpunkter på åtgärdsplanerna för Trehörningen och Orlången har tagits hänsyn till i det specifika åtgärdsarbetet. Detta arbete kan ses som en del av förverkligandet av målen i miljöprogrammet. Likaså synpunkterna på åtgärdsprogrammet för Tyresån (och Kalvfärden) är en del av förverkligandet av miljömålen. Målet att uppnå god ekologisk status till år 2021 (definierat genom målvärden för olika sjöars vattenkvalitetsparametrar) anser Stockholm vatten vara mycket svårt att uppnå. Några av de utpekade sjöarna delas bl.a med Stockholm. Målen och åtgärderna i dessa sjöar (Magelungen, Långsjön och Drevviken) måste därför samordnas med Stockholm. Svar: Kommunen samverkar med Stockholm stad och Stockholm Vatten för att genomföra åtgärder i sjöarna. Stockholm har i Stockholms Stads Handlingsprogram för God Vattenstatus http://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/vp/handlingsplan_god_va

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 26(47) ttenstatus.pdf ett övergripande mål där möjlighet till tidsundantag kan utnyttjas genom följande skrivning: Stockholms sjöar, kustvatten och vattendrag ska uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Detta innebär i de flesta fall god ekologisk och kemisk status till år 2021 eller senast till år 2027. Bolaget anser att samma målformulering skall finnas i det föreslagna miljöprogrammet. Svar: Kommunen behåller målskrivningen i miljöprogrammet, då den är skarpare än Stockholm stads och är Huddinges tolkning av Vattendirektivet. Stockholm Vatten vill här även betona vikten av uppströmsarbete och information, enbart teknik är inte tillräckligt för att uppnå målen i Huddinges miljöprogram. Svar: Kommunen instämmer i detta och därför lyfter miljöprogrammet fram att information är viktigt, till exempel under kapitlet Informera och engagera. SRV återvinning AB Det nämns på fler ställen i Miljöprogrammet "minimera avfallsmängder" men det bör även inkluderas en text om ökad materialåtervinning. Just genom ökad materialåtervinning är det som bör ge störst effekt på miljön och klimatet- genom att återvinna material och råvara ur avfall istället för att nyttja jungfrulig råvara kan vi minska förbrukningen av jordens resurser. Svar: Miljöprogrammet innehåller mål och mått om materialåtervinning. En reflektion kring sista stycket på sidan 33 - "På avfallssidan innebär det ingen ökad kostnad att sortera i olika fraktioner. Vanligtvis brukar en ökad sortering medföra ökade kostnader. Svar: Ja, det kan i vissa fall innebära en ökad kostnad. Texten omformuleras. I övrigt har vi inte något att tillägga utan tycker planen är bra. Vi ser fram emot att bistå i att förverkliga Huddinges miljömål samt hur den kommande avfallsplanen ytterligare kan stärka arbetet mot en bättre miljö och ett bättre klimat. Södertörns Energi, Södertörns Fjärrvärme och Söderenergi Sammanfattning Programmet är väl avgränsat till Huddinges geografiska område samt kommunens egna verksamheter. Vi förordar att man arbetar utifrån en helhetssyn och använder sig av ett systemperspektiv som ger ett bredare perspektiv och därmed inkluderar flera samhällssektorer men även ser kommunen i relation till ett större geografiskt område. Svar: Det stämmer att kommunen inte är någon isolerad yta vad gäller energianvändning och andra miljöfrågor. Dock måste någon avgränsning göras och då är det lämpligast att avgränsa till kommunens geografiska yta samt till kommunens egna verksamheter där kommunen själv har rådighet. På flera ställen i programmet nämns förnyelsebar energi. Vi vill gärna att man använder terminologin förnyelsebart/återvunnen energi. Genom att använda terminologin förnyelsebar/återvunnen omfattas flera sektorer

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 27(47) (avfall, energi, transport) i samhället och man kan arbeta utifrån ett kretsloppstänk. Svar: Ja, det är en relevant synpunkt. Detta ändras i miljöprogrammet. Kommunen äger en energikoncern vars verksamhet är el- och fjärrvärmeproduktion. Vi anser att ansvaret för energiproduktion och energileverans samt ansvar att bidra till att uppnå de omnämnda energimålen bör tydligt åläggas den av kommunen ägda energikoncernen. Energikoncernens roll och ansvar för att nå dessa mål bör tydliggöras i programmet. Svar: I slutversionen kommer varje delmål att få ansvariga. Detta kommer alltså att förtydligas. Programmet innehåller en tydlig beskrivning av övergripande mål nedbrutna på delmål samt mått och mätetal. Emellertid saknas strategier eller huvudsakliga aktiviteter för att genomföra programmet och åstadkomma en förändring i önskad riktning. Förståelsen för programmet skulle öka avsevärt om det kompletterades med åtminstone ett urval av de högst prioriterade huvudaktiviteterna eller åtgärderna inom respektive temaområde. Svar: I miljöprogrammet finns inga åtgärder utan dessa kommer i nästa steg då programmet ska implementeras. Programmets kapitel för Dokumentets upplägg - läsanvisning I miljöprogrammet definieras delmål för dels kommunen som ett geografiskt område dels för kommunens egna verksamheter. Båda dessa indelningar tycker vi fungerar mindre bra för fjärrvärmeverksamheten och i synnerhet vad gäller mål kring avfallshantering, energianvändning och utsläpp av växthusgaser och klimatpåverkan. Klimatpåverkan är ett globalt miljöproblem och det spelar ingen roll var på jorden utsläppen av klimatgaser sker. Svar: Det stämmer att det är få miljöproblem som är lokala utan de allra flesta sträcker sig utanför kommunens gränser. Miljöprogrammet visar hur Huddinge kommun svarar upp mot de globala utmaningarna inom det geografiska område som kommunen förfogar över. Vi förordar att man använder en helhetssyn eller systemsyn som är oerhört viktig för att ta tillvara de investeringar som man i Huddinge kommun tidigare gjort i både produktion och distribution av fjärrvärme och el. Ur ett systemperspektiv har fjärrvärmen en stor fördel då det finns kraftvärme i systemet, vilket det gör i vårt system. Produktion av både värme och el blir hållbart och miljövänligt. Värmen går till våra bostäder och miljövänlig el går att använda nationellt och internationellt där till och med kolkraft i Tyskland kan minskas med det svenska systemtänket. Svar: Ja, det stämmer att helhetssyn är eftersträvansvärt och att fjärrvärme har många miljömässiga fördelar. Kommunen har dock begränsad rådighet över vilken energikälla som används. Inriktning för Huddinge kommuns miljöarbete I det här kapitlet berörs vi som producent och leverantör av fjärrvärme av följande punkter i programmet (sid 7): arbeta aktivt för att minska användningen av naturresurser

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 28(47) förebygga föroreningar och minimera avfallsmängder kontinuerligt minska energianvändningen öka andelen förnyelsebar energi och minska andelen fossilbaserad energi i såväl bostäder, lokaler som fordon och transporter Punkt 1 ovan: Fjärrvärmen som produceras till Huddinge baseras huvudsakligen på biologiska restoljor från pappersmasseindustrin, deponigas, biobränsle (i form av rester från skogsbruk) och på utsorterat och upparbetat industri- och verksamhetsavfall. Värmeproduktionen hänger därför intimt samman med hur vi hanterar samhällets avfallsfrågor. Detta innebär att fjärrvärmen inte bara levererar värme utan också bidrar till en ökad resurshushållning och till minskade miljöproblem vid t ex deponering av avfall, dvs. flera miljönyttor i en verksamhet. Svar: Ja, kommunen tycker det är positivt att energibolagen bidrar till ökad resurshushållning. Punkt 2 ovan: Vi har låtit utföra ett klimatbokslut för 2015 som visar att nettoeffekten (direkta utsläpp från värme- och elproduktionen minus de utsläpp som undviks vid annan alternativ avfallshantering och alternativ värme- och elproduktion) av Söderenergis totala fjärrvärmeproduktion ur ett klimatperspektiv bidrar till att minska de fossila koldioxidutsläppen med närmare 800 000 ton per år. Något som vare sig sol- eller vindkraft och värmepumpar kan bidra med. Begreppet förnyelsebar energi bör därför ersättas med begreppet förnyelsebar/återvunnen energi där det förekommer i programmet. Svar: Se ovan Punkt 3 ovan: Minskad energianvändning kan kännas som ett självklart mål men får inte ske till vilket pris som helst. Det är t ex olyckligt att ersätta fjärrvärme med värmepumpar som i och för sig totalt förbrukar mindre energi men den energi som förbrukas är högvärdig elenergi som till viss del framställs baserat på fossila bränslen. Svar: För att uppnå klimatmålen behövs det både konverteras till förnyelsebar energi, men också effektiviseras så att mindre energi används. Kommunen håller med om att fjärrvärme är ett bra alternativ ur miljösynpunkt, men vill vidhålla att den oanvända kilowattimmen är den bästa. Punkt 4 ovan: Den fjärrvärme som Söderenergi producerar och Södertörns Fjärrvärme därefter levererar i området har en förnyelsebar/återvunnen andel på ungefär 95 %. Från mars 2016 ersattes torven som räknas som fossilt med biobränsle. Detta resulterar i att den förnybara/återvunna andelen i fjärrvärmen ökar samtidigt som koldioxidutsläppen minskar. Svar: Kommunen ser det som mycket positivt att torven nu är ersatt och dessutom långt innan 2020 som anges i ägardirektiven. Slutsats

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 29(47) Med denna bakgrund bör det vara självklart ur ett kommunalt perspektiv att förorda fjärrvärme som uppvärmningsform där så är möjligt. Fjärrvärmen bidrar till minskade klimatutsläpp, ökad resurshushållning och minskade problem vid hanteringen av avfall. I ett vidare europeiskt perspektiv är deponering av avfall ur klimatsynpunkt ett mycket större problem än energiförbrukningen i sig. Svar: Ja, kommunen håller med om att fjärrvärme är ett bra alternativ både ur miljösynpunkt och samhällsekonomiskt. Däremot har kommunen begränsade möjligheter att välja energikälla för uppvärmning i de fall kommunen inte har direkt rådighet. Programmets kapitel för Klimat och luft Fjärrvärmesystemet i södra Storstockholm är hopbyggt sedan många år. Bl. a produceras en stor del av fjärrvärme som levereras till Huddinge i Södertälje och Stockholm. Likaså omhändertas en stor del av avfallet som produceras i Huddinge i Södertälje och Stockholm. Den geografiska avgränsningen till kommun och till kommunens egna verksamheter är därför mindre relevant för flera av delmålen under detta kapitel. Här bör perspektivet vidgas och inkludera flera samhällssektorer (t. ex. energi, avfall och transporter) och ett större geografiskt område som pekar på regional samverkan och målformuleringar snarare än att varje kommun separat hanterar frågorna. Svar: Kommunen har förståelse för att bolagens geografiska syn är större än kommunens och kommunen är inte heller någon isolerad yta vad gäller energianvändning och andra miljöfrågor. Dock måste någon avgränsning göras och då är det lämpligast att avgränsa till kommunens geografiska yta samt till kommunens egna verksamheter där kommunen själv har rådighet. Det är dock mycket viktigt med samverkan och samarbete över kommunens gränser. Riktlinjer från översiktsplanen (ÖP) med bäring på målområdet Punkt 2 och 4 i programmet (sid 8): Vid nyexploatering eftersträvas i första hand att bebyggelsen använder så lite energi som möjligt och i andra hand att vald energikälla medför så liten miljöpåverkan som möjligt. Energiproduktion av såväl storskalig som småskalig förnyelsebar energi ska ges stor tyngd gentemot andra intressen. För den första punkten ovan bör det tydliggöras hur detta ska mätas och beräknas, t. ex om det ska baseras på tillförd primärenergi. Likaväl som miljöpåverkan bör även olika energikällors miljönytta inkluderas i bedömningen vilket starkt talar till fjärrvärmens fördel framför t. ex. värmepumpar. Trots att man i den andra punkten ovan menar att förnyelsebar energi ska ges stor tyngd belyses inte fjärrvärmens roll för att nå de föreslagna målen i programmet under Kommunens egna verksamheter. Kommunen bör med stolthet lyfta fram de positiva fördelarna med att vara delägare i ett energibolag som tillhandahåller en produkt med god konkurrenskraft, hög leveranssäkerhet och en stark miljöprofil. Svar: Översiktsplanens riktlinjer är redan beslutade och kommer inte att ändras i programmet.

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 30(47) Delmål och Mått Kommunen som geografiskt mål Punkt 6 i programmet (sid 9): Mängden framställd energi från solkraft och vindkraft från olika aktörer i kommunen ska öka jämfört med 2014. (nytt mål) Nuläge: 7000 MWh/år (Huge fastigheter) Punkt 8 i programmet (sid 10): Mängd producerad el från sol och vind i Huges bestånd (MWh) Båda dessa formuleringar är otydliga. Avses Huges internförbrukning av el som är producerad av sol och vind eller avses el från sol och vind som är producerad inom Huges bestånd? Det är också oklart med vad som avses med olika aktörer i kommunen. Eftersom Huge omnämns kan det tolkas som att fastighetsbolaget får ett ansvar för energiproduktionen. Kommunen äger en energikoncern vars verksamhet är el- och fjärrvärmeproduktion. Vi anser att ansvaret för energiproduktion och energileverans samt ansvar att bidra till att uppnå detta mål bör tydligt åläggas den av kommunen ägda energikoncernen. Energikoncernens roll och ansvar för att nå detta mål bör tydliggöras i programmet. Svar: I miljöprogrammet uppmuntras produktion av vind- och solenergi från alla aktörer. Dessvärre finns ingen data på hur mycket som produceras förutom från Huges installerade sol- och vindkraft. I framtiden hoppas kommunen kunna få in mätdata på producerad sol och vind från fler aktörer.

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 31(47) Botkyrka kommun Huddinges Miljöprogram för 2017-2021 är ett ambitiöst program med många delmål och mått som årligen ska rapporteras. Miljöprogrammet skulle vinna på att få en prioritering av de viktigaste delmålen med tillhörande mått. Svar: En sådan prioritering kan ej göras då alla sex temaområden anses lika viktiga. Nynäshamns kommun Nynäshamns kommun tackar för möjligheten att lämna synpunkter på Huddinge kommuns miljöprogram men avstår att lämna ett formellt remissvar. Programmet är ambitiöst och inspirerande, vi önskar lycka till i det fortsatta arbetet. Nykvarns kommun Vi tackar för informationen om förslag till miljöprogram för Huddinge kommun 2016-2020. Vi har inga synpunkter i ärendet för övrigt. Stockholm stad Stockholms stad tackar för möjligheten men avstår från att svara på remissen av Huddinge kommuns miljöprogram. Länsstyrelsen Länsstyrelsen uppfattar Huddinge kommuns miljöprogram som välformulerat och konkret med bra ambitionsnivå. Målen visar vägen för vilken utveckling kommunen strävar efter samtidigt som åtgärderna har realistiska tid- och genomförandeplaner. Miljöprogrammet lyfter också blicken och tar med det regionala, nationella såväl som det internationella perspektivet. Det är också mycket positivt att kommunen lyfter fram information och engagemang som ett eget mål såväl som ett medel för att bidra till att uppfylla miljöprogrammet Samverkan, delaktighet och lokal förankring är viktiga framgångsfaktorer när det gäller att skapa engagemang i arbetet med miljöprogrammet. Genom miljöprogrammet stärks också målen i översiktsplanen. Det gäller till exempel målet God bebyggs miljö där kommunen strävar efter att blanda olika former av bostadstyper och upplåtelseformer i bostadsområden vilket är positivt. Det stärker sammanhållningen och förståelsen mellan människor med olika bakgrund såväl socioekonomiska som etniska och bidrar till integration och sammansvetsning av kommuninvånarna. Trafikverket Som helhet tycker vi att programmet har en bra och hög ambitionsnivå. Klimat Kommunen tar upp att en inriktning är att "verka för ett miljöanpassat byggande", och under Riktlinjer för ÖP att vid nyexploatering ska eftersträvas att bebyggelsen använder så lite energi som möjligt. Denna ambition bör med fördel omfatta även byggande av infrastruktur. Svar: Riktlinjen innefattar även infrastrukturen som krävs för bebyggelsen.

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 32(47) Det är positivt att kommunen satt upp mål för utsläpp per innevånare också för konsumtionsperspektivet, och att man satt upp mål både för kommunen som helhet och för kommunens egen verksamhet. (För arbetspendling och varutransporter saknas dock måttsatta mål.) Målen anges kunna uppnås genom samhällsplanering och informationsinsatser. Svar: I det slutgiltiga miljöprogrammet kommer ett mätbart mål om samordnade varutransporter att finnas med. Vad gäller arbetspendlingsresor finns inget nuläge varför ett mätbart mål ej kan sättas. Under avsnittet om Markanvändning och samhällsplanering anges som mål att kommunen ska planera för en ökad andel kollektiv-, cykeloch gångresor. Kommunen har idag en relativt hög bilresandeandel och för att minska utsläppen behövs troligen också en tydligare prioritering av andra trafikslag på bekostnad av bilresande, både när det gäller bostäder och verksamheter. Svar: Kommunen ska arbeta enligt målet i trafikstrategin, som säger att gång-, cykeloch kollektivtrafiken ska prioriteras. Luft Angående Luft så anger kommunen att "Åtgärder för en god luftkvalitet ska göras bland annat i enlighet med Åtgärdsprogrammet för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län". Vad man avser med detta är dock tyvärr inte uttryckt i programmet. Huddinge kommun omfattas inte f.n. av de fastställda åtgärderna i programmet, men programmet innehåller också mer generella åtgärder som syftar till att bl.a. verka för ökad kollektivtrafik, gång och cykel. Det vore bra om kommunen kunde förtydliga vilka åtgärder som avses. Svar: Det är en ÖP-riktlinje. Kommunen ska medverka till de regionala parternas arbete med åtgärdsprogrammet för kvävedioxider och partiklar i Stockholms län. Miljöprogrammet tar inte upp specifika åtgärder, utan det kommer i nästa steg. Som delmål för luft anges att halten av kvävedioxid resp. partiklar inte ska överstiga 20 resp. 15 mikrogram som årsmedelvärde. Här saknas dock uppgifter om nivåer i dagsläget och vilket år man avser att detta ska vara uppnått. Svar: Målet ska förtydligas. Buller Riktvärden för buller hanteras i avsnittet om Markanvändning och samhällsplanering. Kommunen anger också att större opåverkade områden och/eller tysta områden ska beaktas. (Finns dessa utpekade i ÖP? Om inte vore det bra om dessa redovisades här.) Svar: Tysta områden finns beskrivna i ÖP: och i åtgärdsprogrammet för buller. Generellt vore det bra med kartunderlag som redovisar t ex bullerstörda områden och annat som man i programmet tar upp som bör åtgärdas. Svar: Sådana kartor finns i bulleråtgärdsprogrammet och det blir för mycket underlag om alla områden skulle beskrivas på detaljerat vis.

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 33(47) Stockholms läns landsting, tillväxt- och regionplanenämnden Landstinget har framför allt följande synpunkter: Lyft fram de nationella miljömål som har pekats ut som prioriterade för länet. Prioritera bland delmålen. Förtydliga delmålen så att det finns nulägesbeskrivning, målnivå och slutdatum för alla delmål. Överväg ökat samarbete med landstinget om miljöarbete för Huddinge sjukhus. Huddinge kommuns förslag till miljöprogram är genomarbetat och ger förutsättningar för kontinuitet och tydlighet i kommunens miljöarbete. Programmet skulle dock vinna på en tydligare koppling till de miljömål som är prioriterade för länet och till tillhörande strategier. Svar: De prioriterade miljömålen i länet har implementerats i de olika temaområdena i miljöprogrammet. Landstinget välkomnar att kommunen lyfter riktlinjer från översiktsplanen i miljöprogrammet för att därigenom stärka kopplingarna mellan miljöarbetet och kommunens strategiska planering. Landstinget föreslår dock att kommunen sammanfattar dem i kortare stycken. Svar: Kommunen tycker det är tydligare att lyfta fram dem under respektive temaområde. Delmålen är ambitiösa och ligger väl i linje med RUFS 2010. I nuläget är de väl många och landstinget föreslår därför att kommunen prioriterar tydligare och ser till att alla mål har en nulägesbeskrivning, ett slutdatum och en målnivå - det vill säga att det framgår hur mycket exempelvis koldioxidutsläppen från kommunen ska minska till 2021. De delmål som inte ryms bland de prioriterade kan exempelvis läggas i en bilaga eller handlingsplan. Svar: Kommunen anser att alla temaområden är lika viktiga. Miljöprogrammet är ett paraplydokument som innefattar och sammanfattar miljöarbete inom flera olika områden. En del av det arbetas det med redan idag och finns beskrivna i andra dokument, lagkrav osv. Efter delmålen i varje temaområde finns ett stycke som anger vilka mått som används, exempelvis "Växthusgasutsläpp per invånare (ton/inv)". Dessa stycken är överflödiga eftersom måtten framgår av delmålen och inga målnivåer finns angivna. Svar: Det finns både för- och nackdelar med att ha måtten redovisade vid målen. I det slutgiltiga miljöprogrammet kommer mål, mått, nuläge och ansvariga att redovisas tillsammans i en tabell, mål för mål. Inriktningen för Huddinge kommuns miljöarbete är föredömligt tydlig och koncis. I stycket under rubriken föreslår landstinget att kommunen lägger till en mening om att fungerande ekosystem inte bara har ett egenvärde utan också är avgörande för människans fortlevnad. Svar: Kommunen anser att nuvarande formulering är bra. Under temaområdet "Vatten" vill landstinget betona vikten av mellankommunal samverkan - vatten i allmänhet rör sig över administrativa

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 34(47) gränser och kommunen har flera vattenområden som delas med andra kommuner. Svar: Kommunen samarbetar med andra kommuner och VAhuvudmannen i dessa frågor, bland annat inom Tyresåns vattenvårdsförbund. Under "Biologisk mångfald och friluftsliv" bör kommunen förtydliga att bebyggelse i gröna kilar ska undvikas. Svar: Kommunen har skrivit detta tydligt. Huddinge sjukhus är en av kommunens största arbetsgivare. Landstinget föreslår därför att kommunen utvecklar samarbetet med landstinget om miljöpåverkan från sjukhuset och andra landstingsdrivna verksamheter. I landstingets miljöprogram, Miljöutmaning 2016, anger landstinget att de egna verksamheterna ska förebygga ohälsa och bedrivas med så låg miljöpåverkan som möjligt. Svar: Kommunen välkomnar ett sådant samarbete. Arena Huddinge Huddinge ska växa och kommunen har höga tillväxtambitioner för både bostadsbyggandet och antalet arbetstillfällen. Dessutom pågår ett arbete för att få till stånd stora viktiga infrastrukturprojekt som till exempel Spårväg Syd och Tvärförbindelse Södertörn. Detta resulterar i att det kommer att uppstå ett antal målkonflikter om inte dokumentet tar hänsyn till helhetsbilden av kommunens framtida utveckling. Följande synpunkter bör därför beaktas i en reviderad version: 1. Hur kommunens ambition och inriktning för ekologisk hållbarhet samspelar med kommunens övriga tillväxt och utvecklingsambitioner måste tydliggöras för att underlätta hanteringen av framtida målkonflikter. Svar: För att nå ett hållbart Huddinge 2030, behöver miljöprogrammet ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Avvägningar kommer därför att behöva göras. 2. Strategisk viktig grönstruktur måste definieras tydligare. Svar: Den strategiskt viktiga grönstrukturen pekas ut i ÖP. Denna utgår från den i RUFS utpekade regionala grönstrukturen. I markanvändningskartan är områdena med strategisk grönstruktur grönmarkerad och kallas bevarandeområden. 3. Där det framgår att den biologiska mångfalden ska utvecklas måste dokumentet tydliggöra vad som menas med ordet utvecklas för att undvika missförstånd och feltolkningar av en mängd olika aktörer. Svar: Att utveckla den biologiska mångfalden handlar främst om att återskapa biologisk mångfald där den en gång funnits till exempel sköta ängsmarker som inte skötts på många år, beta hagmarker som fått växa igen eller ta bort granplanteringar som tagit över eklandskap.

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 35(47) Vi hänvisar också till de synpunkter som lämnades in av Huddinge kommuns näringslivssektion enligt nedan: - Förtydligande behövs vad kommunen har rådighet över och vad som är avhängigt av andra. Svar: Miljöprogrammet kommer att kompletteras med ansvarsfördelning för varje delmål. 4. - Skulle behöva förtydliga vad gäller arbetsplatser på s 23, men antar att det är taget från ÖP. Motsägelsefullt att skriva olika typer av arbetstillfällen jämfört med rubriken på stycket som enbart hänvisar till tjänste- och kunskapssektorn. I det andra stycket behöver också hänvisas till om marknadsförutsättningar finns. Svar: Denna ÖP-riktlinje har tagits bort från miljöprogrammet, då den inte ansågs relevant för just miljöprogrammet. - Om nya naturreservat ska inrättas borde det framgå att avvägningar mot andra behov, såsom ytterligare bostäder och arbetsplatser, ska övervägas. Det har aldrig framgått i något tidigare dokument men borde finnas med! Svar: För att nå ett hållbart Huddinge 2030, behöver miljöprogrammet ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Avvägningar kommer därför att behöva göras. Friluftsfrämjandet Ett konkret vägledande dokument med praktisk förankring Först och främst vill Friluftsfrämjandet, som har lämnats tillfälle att ge synpunkter på Miljöprogrammet för Huddinge Kommun, framföra vår uppskattning för det ambitiösa arbete som ligger bakom programmet. Det har många värdefulla delar och mätetal som har ambitionen att styra miljöarbetet i kommunen på ett effektivt och målmedvetet sätt, vilket är bra. Dokumentets olika delar Friluftsfrämjandet tycker att det är relevanta och miljö-representativa områden som tagits upp i Miljöprogrammet. Det som är av stor betydelse för vår organisation specifikt är Biologisk mångfald och Friluftsliv. Mål såsom att bevara och utveckla skogsmarkens värden avseende friluftsliv samt att de viktigaste delarna av grönstrukturen bevaras långsiktigt och naturreservat ska bildas, är enormt viktiga. Behov av ett mått på buller i Naturreservat Då Huddinge kommun har många vackra naturreservat som används i olika rekreationssammanhang bör det specifikt värnas om ett bullerskydd av dessa. Detta är inte minst aktuellt då det inom den närmaste framtiden finns risk för påverkan inom detta område som härrör från nya leder och ny byggnation inom kommunen. Buller nämns i Miljöprogrammet genom att det uttrycks att låga bullernivåer alltid ska eftersträvas samt ett bulleråtgärdsprogram ska tas fram, men Friluftsfrämjandet efterfrågar konkreta mått på detta också inom naturreservat (och alltså inte bara inom ramen för bebyggelse). Friluftsfrämjandet uppskattar ambitionen att så långt möjligt redovisa mätbara mål med mått och mätintervall.

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 36(47) Svar: En handlingsplan för tysta områden ska tas fram. Vi skickar med denna synpunkt till det arbetet. Slutsats Vi tycker att Miljöprogrammet utgör en ambitiös start och har goda förutsättningar för att styra det kommunala miljöarbetet som bör genomsyra varje kommunal sektor. Detta gäller inte minst då olika konfliktsituationer med största sannolikhet kommer att uppstå vad gäller miljömålen kontra trafik- och boendeutvecklingen i Huddinge kommun, där ett tydligt exempel är den planerade Tvärförbindelsen Södertörn. Vi hoppas att ambitionen är, och konkreta åtgärder finns, att göra Miljöprogrammet till ett levande dokument som ständigt refereras till vid olika förändrings- och förbättringsåtgärder. Och därutöver att det kommer att lägga grunden till god uppföljning kring de satta målen samt officiell utvärdering. Svar: Det stämmer att det finns målkonflikter mellan mål i miljöprogrammet och olika exploateringsplaner. Miljöprogrammet visar på en ambition som kommunen vill ha, men ibland uppstår målkonflikter då det är politikernas uppgift att välja inriktning. Målen följs upp i Miljöbarometern som finns lättillgänglig på kommunens hemsidan. Naturskyddsföreningen Grunden för dessa är främst Naturskyddsföreningens strävan att i alla sammanhang slå vakt om vår natur men också behoven av långsiktigt arbete mot alla former av miljö- och resursförstöring inklusive klimatförändringarna. Bakgrunden med kommunens hittillsvarande miljöarbete är väl beskriven och miljöprogrammets upplägg pedagogiskt väl motiverat. Miljöprogrammets ambition är att så långt möjligt redovisa mätbara mål med mått och mätintervall, vilket är bra. Den avslutande redogörelsen med miljöprogrammet satt i relation till omvärlden är föredömligt utförlig med angivande av de planetära gränserna, FN:s nya globala utvecklingsmål liksom de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Även kommunens metod för sitt interna miljöarbete verkar ambitiös. Alla de viktigaste förutsättningarna ser ut att finnas på plats, vilket är mycket bra. Bra är också beskrivningarna och målen inom varje temaområde. Delmålen är delvis mycket tuffa, som exempelvis målet att koldioxidfotavtrycket (konsumtionsperspektivet) ska minska från dagens (2004) 10,2 ton/invånare till 4,0 ton/invånare senast 2030 och 1,0 ton/invånare senast 2050. Det är utmärkt och absolut nödvändigt. Men det är bara 14 år kvar till 2030! Det är lätt att gripas av tvivel om de föreslagna riktlinjernas genomslagskraft. Övergripande Kommunens förslag till Miljöprogram är mycket välskrivet och verkar oerhört ambitiöst. Det är dock med föreningens erfarenheter uppenbart att miljöprogrammet innehåller många målkonflikter. Vi tänker framförallt på planeringen för Tvärförbindelse Södertörn, som tycks krocka med många av riktlinjerna och delmålen. Hur kommer dessa krockar att hanteras? Hur tungt väger miljöprogrammets alla välmotiverade ord i sällskap med ekonomiska och

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 37(47) andra samhällskrav? Svar: För att nå ett hållbart Huddinge 2030, behöver miljöprogrammet ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Avvägningar kommer därför att behöva göras. Det är politikerna som har det slutliga avgörandet i en målkonflikt. Föreningen har tagit del av yttrandet från Vårby-Fittja hembygdsförening och instämmer i tvivlet om huruvida miljöprogrammets mål verkligen är tänkta att genomföras. Detta tvivel är förstås allvarligt och kan, om det visar sig befogat, hota vår tillit till samhällets vilja och förmåga att värna för framtiden livsviktiga värden och förutsättningar. Svar: Det är tråkigt att höra om era farhågor om förverkligandet av miljöprogrammet. Vårt tidigare miljöprogram, Agenda 21, ledde till många positiva förändringar och åtgärder som har varit gynnsamma för miljön och som har satt Huddinge på kartan för ett framgångsrikt miljöarbete. Exempel är kommunens naturvårdsarbete som har fått flera utmärkelser samt den höga andelen ekologiska livsmedel som serveras i kommunala verksamheter. Miljöprogrammet säger i sin Inriktning för Huddinge kommuns miljöarbete (sid 7) bl a att kommunen ska arbeta aktivt för att minska användningen av naturresurser och kontinuerligt minska energianvändningen. När det gäller transporter beskriver Miljöprogrammet på flera ställen behovet av fossilfria drivmedel. Riktlinjerna från översiktsplanen (Miljöprogrammet sid 8) har som första punkt att Kommunen ska verka för beteendeförändringar och i vissa fall använda ekonomiska styrmedel för att utsläppen från transportsektorn ska minska. Vi i Naturskyddsföreningen tror inte att det räcker med att minska fossilberoendet. Bilar kräver resurser för sin tillverkning och tar plats var de än finns. Vi vill se ännu tydligare insatser för beteendeförändringar i syfte att minska användningen av jordens resurser. Inte minst krävs att kommunen aktivt verkar för en minskning av transportberoendet och privatbilismen. Om all konsumtion minskar och därmed också behovet av alla sorters förpackningar måste också transportbehovet minska. Samhället måste angripa orsaken till problemen, inte bara underlätta hanteringen av dem. Svar: Miljöprogrammet innehåller både delar som innebär konvertering från fossila bränslen till förnyelsebara bränslen samt effektivisering för att minska den totala användningen av energi, både genom tekniska investeringar och beteendeförändringar. Det stämmer att för att nå ett framgångsrikt klimatarbete krävs båda delar. Detaljerade synpunkter Alla de sex beskrivna temaområden är från föreningens utgångspunkter mycket viktiga. Vi väljer ändå att koncentrera oss på temat Biologisk mångfald och friluftsliv. Just biologisk mångfald är det planetära gränsvärde som, tillsamman med klimatförändringarna, har överskridits mest. De nationella och kommunala miljömålen Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv känns livsviktiga i både korta och långa tidsperspektiv. Riktlinjerna Tillgodose behovet av promenad- och strövvänlig skog liksom Bevara men även utveckla skogsmarkens värden avseende friluftsliv och kulturmiljö är utmärkta. Utredningar om sambanden mellan de gröna

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 38(47) kilarna måste dock utmynna i konkreta åtgärder. Svar: Ja, det är viktigt att det implementeras i till exempel samhällsplaneringen. Delmålet nr 28 (Strategiskt viktig grönstruktur ska bevaras) måste uppfyllas. Delmål 37 (Jordbruksmarken bör ej bebyggas ) är mycket viktigt. Riktlinjer, delmål och mått i detta avsnitt beskriver dock i huvudsak de rena naturområdena. Vi i Naturskyddsföreningen anser att det är väsentligt att också se till de fragment av natur, som finns insprängd bland bebyggelsen. Svar: Ja, det är viktigt och en sådan ambition finns hos kommunen. På sid 21 står Det är viktigt att i samhällsplaneringen ta hänsyn till grönstrukturen och den biologiska mångfalden. Detta behövs till exempel för att bevara artrikedom och sammanhängande grönstruktur, för att främja människors hälsa samt för naturlig dagvattenhantering. Utmärkt, och ett rikt växtliv av lokala vilda växter bör ingå i stadsplaneringen och inte enbart finnas i naturreservaten. Vi tror t ex att andelen gräsmattor, som i sig inte alltid fyller någon viktig funktion, kan minska. De är ofta resurskrävande och ett slöseri med markanvändning. Svar: Det stämmer att gräsmattor kan vara mer resurskrävande att sköta jämfört med en del annan naturmark. Det stämmer också att gräsmattor inte alltid är de mest värdefulla ur biologisk mångfald, men kan ha ett värde ur en annan synvinkel. Vid planering av nya områden får avvägningar göras för hur grönstrukturen ska se ut. Det är viktigt att hitta en balans mellan anlagd grönska och naturlig grönska. Minska andelen planterade växter, som inte hör till vår naturliga fauna och låt i stället vilda växter få större plats i parker, vägrenar och andra grönområden inom tättbebyggt område. Svar: Det är viktigt att hitta en balans mellan anlagd grönska och naturlig grönska i parker och grönområden. Förslaget från Vårby-Fittja om ett infocentrum/naturum för Huddinges alla fina naturreservat vid Masmo tunnelbanestation tycker vi är utmärkt bra! Svar: Det är ett trevligt förslag som kommunen tar med sig till framtida planering av informationsinsatser kring naturreservaten. Vi avstår här från att peka ut ytterligare detaljer bland miljöprogrammets förslag. Det övergripande kravet från Naturskyddsföreningen i Huddinge är att låta miljöprogrammets andemeningar och konkreta förslag förverkligas. Vi är alla beroende av fungerande livsmiljöer, för oss själva och för våra barnbarn. Låt inte miljöprogrammet stanna vid vackra ord! Svar: Ja, det är angeläget att lägga mycket tid på implementeringen av miljöprogrammet. Uppföljning ska ske varje år och redovisas i Miljöbarometern. Snättringe sportklubb För oss orienterare är skogen vår arena, varför större sammanhängande skogsområden är en förutsättnings för att vi ska kunna utöva vår idrott, både vad gäller träningar och tävlingar. Dessa större skogsområden blir allt mindre och färre till följd av att regionens utvecklingsplaner förverkligas. Kommunens ägda marker är också mycket viktiga för oss, särskilt om det blir svårare för oss att få tillstånd av enskilda markägare att få arrangera tävlingar på deras mark. Därför är det mycket viktigt för oss i och kring

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 39(47) Huddinge att så många sammanhängande skogsområden som möjligt bevaras, helst med möjlighet att ha tillgång till t.ex. omklädning, dusch, parkering, kollektivtrafik och liknande infrastruktur invid några av dem. Svar: Nästan 40 procent av kommunens yta är naturreservat och det finns stora sammanhängande naturområden som är skyddade från framtida exploatering. Orienteringstävlingar i kommunens naturreservat går bra att genomföra så länge uppsatta regler följs. Orienteringsklubbarna här i Södertörn bedriver åretruntträning med orienteringsutbildning för ungdomar och vuxna. Skogarna runt i Huddinge, men även i övriga Södertörn, är viktiga och frekvent använda för vår verksamhet. Orientering innebär att ta sig fram i skog med karta och kompass, utan kännedom om bana och område i förväg. För att någorlunda kunna erbjuda detta behöver vi ha mer än bara några få platser tillgängliga i skogen att springa på, för tävling och träning. Klubbarna i området samarbetar därför flitigt med varandra för att erbjuda kartor, och banor med variation på områden som inte är helt bekanta för löparna, då kan områden återkomma med lite mellanrum för att inte bli alltför välbekanta. Svar: se ovan Vi i Snättringe SK arrangerar årligen också världens största orienteringsstafett, 25manna med ca 10 000 deltagare,vilket kräver större sammanhängande skogsområden. Till denna tävling kommer det deltagare från hela Europa och är mycket uppskattad av såväl inhemsk publik som hitresta besökare. Denna typ av stora internationella arrangemang kommer att bli ännu svårare att genomföra för oss om det saknas större sammanhängande skogsområden i länets södra delar. Svar: se ovan. Den kraftiga exploateringen som skett i Huddinge har redan idag minskat vår möjlighet att använda skogsområden inom kommunen, de kvarvarande blir då dessutom än mer belastade och kan för vår del i värsta fall bli belagda med restriktioner. Därmed hindras allmänheten att utöva vår sport, andra motionsaktiviteter samt liknande fritidsintressen. Vi önskar därför att ni i miljöprogrammet även tänker på att skogarna även i fortsättningen ska kunna användas som idrottsplats för olika idrotter, och andra friluftsaktiviteter. Svar: se ovan. Stuvsta gårds villaägareförening Stuvsta Gårds Villaägareförening (SGVF) uppfattar Miljöprogrammet som mycket ambitiöst. Det är lätt att ställa upp på det mesta som sägs och det är inte mycket som föranleder invändningar. Samtidigt är det mycket ord och krångliga mätetal och det är inte utan att vi känner en viss skepsis inför genomförandet. Svar: Ja, miljöprogrammet kan i vissa delar upplevas som krångligt då det tar upp frågor på ett fackmässigt sätt. I den mån det går ska språket förenklas i dokumentet. Verktyg ska tas fram för att underlätta genomförandet.

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 40(47) Ansvar Det fastställs att det är respektive kommunal förvaltning som har ansvar för genomförandet och att avsätta de resurser som behövs. Här borde ansvarsförhållandet vara mer specifikt för varje mål. Vad händer om ett mål inte uppnås, vem är ansvarig? Och vilka konsekvenser får det. Utan denna tydlighet är det risk att programmet bara blir en pappersprodukt. Hellre ett mindre omfattande program, som verkligen övervakas än ett allomfattande program som inte i sin helhet får den prioritet som är nödvändig. Det kommer att krävas stora resurser för att genomföra och följa upp det föreslagna programmet. Vi vill inte gå in och diskutera enskilda mål, det har vi inte kompetens för. Men i ett flertal fall upplevs de som överoptimistiska. Vem avkrävs då ansvar när målet inte nås. Svar: Miljöprogrammet kommer att kompletteras med ansvariga för varje mål. Information och kommunikation Målet är att invånare ska ha god kännedom om miljöproblemen och hur man kan uppnå miljömålen. Här står kommunen inför en rejäl uppförsbacke. För att nå ut till invånarna måste programmet och målen vara lätta att förstå. Mycket stora resurser när det gäller information och kommunikation måste avsättas, för att man ska ha en chans till framgång. Det måste vara så enkelt som det överhuvudtaget är möjligt. Det går inte att ha ett delmål att Det ekologiska fotavtrycket ska senast 2030 minska till 3.5 globala hektar. Det går inte heller att bara mäta t.ex. antal publika kampanjer eller att arbete skett med naturinformation. Det är nödvändigt att förvissa sig om att mottagarna tar till sig budskapen bl.a. genom omfattande enkäter. Svar: Det är svårt att mäta beteendeförändringar och kunskapsförändringar och det kräver mycket resurser. Därför är det viktigt att göra den uppföljning som går för att följa upp att kommunen bidrar till målet. Ekonomisk hållbar utveckling Programmet formulerar sig i denna fråga löftesrikt att Ekologisk hållbar utveckling bygger på insikten om att naturen har ett eget värde och att vår rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta den väl.. Det är som ljuv musik att läsa att alla kommunala beslut ska ta hänsyn till miljö- och naturvärden, bevara biologisk mångfald, verka för miljöanpassat byggande m.fl. viktiga frågor. Historiskt sett är det kanske inte så vi upplever kommunens agerande i alla situationer. Svar: Kommunens tidigare miljöprogram, Agenda 21, ledde till många positiva förändringar och åtgärder som har varit gynnsamma för miljön och som har satt Huddinge på kartan för ett framgångsrikt miljöarbete. Exempel är kommunens naturvårdsarbete som har fått flera utmärkelser samt den höga andelen ekologiska livsmedel som serveras i kommunala verksamheter. Alla vet att närhet till grönytor parker och naturområden är avgörande för livskvalitet och hälsa. När dagens tryck på bostadsbyggande är så stort är det en risk att naturen kommer i kläm. Låt oss inte komma i den situationen om några år, att vi undrar hur vi tänkte, när vi byggde bort en del av dagens grönytor. Svar: För att nå ett hållbart Huddinge 2030, behöver miljöprogrammet ha

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 41(47) en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Avvägningar kommer därför att behöva göras. Det är politikerna som har det slutliga avgörandet i en målkonflikt. Vatten Det är med tillfredsställelse vi läser om hur sjöar och vattendrag ska förbättras med mycket optimistiska mål. Sjöar ska få långsiktigt skydd genom naturreservatsbildning och befintliga våtmarker ska utvecklas. I detta restaureringsarbete måste ingå att rensa upp vattendrag så att de blir fria från diverse skräp som hindrar vattenflödet, som skadar djur och som ser anskrämligt ut. Svar: Detta ingår i det dagliga arbetet som olika driftavdelningar på kommunen och Stockholm vatten ansvarar för. Dock räcker inte resurserna till för att städa i den utsträckning som alltid behövs. Man kan hjälpa till genom att felanmäla nedskräpande vattendrag/diken till kommunens servicecenter, när sådant upptäcks. Biologisk mångfald och friluftsliv Det är mycket tillfredsställande att de gröna kilarna ska värnas och stärkas t.ex. sambandet mellan Bornsjökilen och Hanvedenkilen samt att naturreservat ska bildas för t.ex. Kynäsberget (därmed värnas den gröna kilen mot Magelungen). Kommunen bör liera sig med Stockholms kommun så att reservat också bildas på andra sidan kommungränsen (vilket är under planering). Vi stöder också att strandskyddet vid sjöar och åar bevaras samt att arealen naturbetesmarker ska öka. Beträffande de mätetal som ska användas förefaller Antal besökare i naturreservaten liksom Andel invånare som promenerar på leder och spår väl diffusa. Vem görs ansvarig för att dessa mål uppnås? Svar: Detta är två olika mått som mäter hur mycket människor som besöker och nyttjar Huddinges natur. Kommunens ambition är att göra naturen tillgänglig för besökarna på olika sätt, till exempel genom skyltning, tillgänglighetsanpassade leder, god drift och skötsel av naturområden med mera. Om måtten visar minskad besökstrend, görs i och med den årliga uppföljningen av måtten en analys av orsaker och eventuella förbättringar planeras för kommande år. Markanvändning och samhällsplanering Programmet har som riktlinje att funktionsblandning av bostäder, service och arbetsplatser ska eftersträvas. Att detta är en bra målsättning när det gäller centrumnära områden är odiskutabelt. Men stora delar av Huddinge i hög grad Stuvsta är ett traditionellt villaområde som måste ges möjlighet att behålla sin prägel av grönska och lugn. Här bör inte flerbostadskomplex insprängas. SGVF är därför starkt kritiskt till kommunens förhållningssätt till fastställda detaljplaner, där en exploatör för att tjäna pengar kan få till stånd ändring i detaljplan för att bygga huskomplex. Den situation vi upplever nu påminner mycket om den som gällde när de nya teletornen skulle etableras för ett antal år sedan. Då fanns ingen planering från kommunens sida utan operatörerna hade nästan fritt fram att etablera torn där det passade dem. Svar: I översiktplanen som är beslutad av kommunfullmäktige är bland annat huvudinriktningen att exploatering i första hand ska ske i

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 42(47) anslutning till befintliga områden i goda infrastruktur- och kollektivtrafiklägen. Det sägs också i översiktsplanen att Huddinges sammanhållning ska stärkas genom fler mötesplaster, blandade upplåtelseformer, bostadstyper och funktioner samt genom att områden binds ihop. Det sägs vidare att avstånd från bostad till park och lekplats inte ska överstiga 500 m och till mindre grönområde 300 m och större grönområde 800 m. Det är risk att dessa krav blir ett slag i luften precis som de avstånd som gäller till närmaste busstation, vilka inte hålls idag. Vi stöder att kollektivtrafik liksom gång- och cykeltrafik ges förutsättningar till förbättringar, så att bilåkandet därmed kan hållas tillbaka. Biltrafiken ska alltså begränsas genom förbättringar i de alternativa transportmöjligheterna och inte genom ensidig försämring för bilisterna. Infartsparkeringar måste finnas vid pendeltågsstationer. Annars äventyras transportsystemets funktion. Svar: Frågan om infartsparkeringar är inte enkel, då de ofta är markparkeringar som ligger i centrala lägen på attraktiv byggbar mark. Det är positivt att inga nya områden för externhandel är aktuella. Man borde kanske tänkt sig för innan shoppingområdet i Flemingsberg planerades. Här skulle många bostäder kunnat byggas, vilket borde haft högre prioritet. Svar: Handeln i Flemingsberg ligger i ett mycket kollektivtrafiknära läge vilket möjliggör att ta sig dit utan bil. I Flemingsberg blir det, intill stationen, en blandning av bostäder, handel och annan service, hotell, sporthall, friskvårdscenter, arbetsplatser med mera. Gifter i miljön Det är ett välbekant faktum att tidnings- och förpackningsinsamlingen vid våra återvinningsstationer inte fungerar. Om detta drevs i kommunal regi skulle kontrollmöjligheterna kunna öka och ansvar utkrävas. Svar: Det pågår en statlig utredning om att kommunerna ska ta över förpacknings- och tidningsinsamlingen. Det kan bli så att kommunerna tar över ansvaret på sikt. Huddinge hembygdsförening I våra vida naturreservat och deras grannskap finns vandringsleder eller stråk som passerar byggnader som tillkommit under början av förra århundradet eller tidigare, fornlämningar och platser som fått lite av historiska vingslag antingen bara lokalt för huddingebygden eller vidare kretsar. Vid entréer till flera naturreservat finns ofta goda upplysningar. En kompletterande skyltning på vissa ställen också utmed vandringsleder och stigar rörande fornlämning, tidigare bosättning, historie- och personanknytning etc. kan inspirera till ökade besöksvärden. Hembygdsföreningen är beredd samverka med fakta i denna del. Som exempel kan nämnas trakten kring sjön Trehörningen nära Paradiset, Göta Landsväg, Fornstigen och Gömsta äng, trakterna kring Flottsbro, Sundby-Björksätra och Ågesta. Gömsta äng är ett naturreservat med särskild växtlighet. Här krävs ett uppdrag och skötselprogram. Svar: I naturreservaten lyfts kulturmiljön upp som en del och det finns idag en hel del skyltar uppsatta på olika ställen. Kommunen ser gärna att det redan etablerade samarbetet kring skyltar fortsätter även om

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 43(47) kommunen just nu inte har möjlighet att prioritera ett sådant arbete. Ett arbete pågår med att lägga in alla typer av informationsskyltar i GIS. Gömsta äng är ett naturreservat som har ett skötselprogram. Ängarna sköts i dagsläget av en entreprenör. Till kulturmiljö hör enligt föreningens mening också byggnader. Detta sägs inte tydligt eller knappast alls i miljöplanen. Under kapitlet Markanvändning och samhällsplanering nämns ordet byggnader endast i den inledande texten. Svar: Det stämmer att kulturmiljö inte tas upp särskilt mycket under kapitlet Markanvändning och samhällsplanering. Det får lite mera tyngd i kapitlet Biologisk mångfald. Invid och nära vandringsleder och i naturreservat finns både gårdar, torp och andra byggnader. Dessa är en del av naturoch kulturmiljön. Vi efterfrågar för dessa underhålls- och bevarandeåtgärder samt kontinuerlig uppföljning. Dessa byggnader kan vara i enskild ägo eller i kommunens via Huge. I det senare fallet menar vi att miljöplanen ska vara förpliktigande också för Huge och Huge bör i egenskap av egen juridisk person också antaga miljöplanen som sin. Enbart för Hembygdsföreningen gäller det Nyboda, torpet Stensberg mm i Sundby samt Balingsta kvarn. Inom området Sundby- Björksätra är Björksätra gård är tyvärr ett exempel på byggnad som idag inte ser mycket för världen ut. Svar: Kommunen instämmer i att byggnaderna är en del av naturoch kulturmiljön. Kommunen har skött en del byggnader under årens lopp. Graden av skötsel är en resursfråga. Möjlighet finns för kommunen att vid framtagandet av en detaljplan särskilt peka ut byggnader som ska skyddas ur ett kulturmiljöperspektiv. Huge fastigheter ska arbeta efter målen i miljöprogrammet. I bostadsområden, såväl befintliga som tillkommande, har kommunen planmonopol och ansvar för bygglov oavsett vem som är markägare. Det är synnerligen beklagligt att markägare låter byggnader som representerar viss tidsepok eller näring förfalla så långt att enda återstående alternativ blir att medge att byggnaden rivs. I Solgård-Holmgård finns en byggnad som inrymt Spartans Eftr Reynolds Livs och i Stuvsta en affärslänga utmed Stationsvägen. Vi eftersträvar restriktivitet i sådana fall vad gäller myndighetsutövning att bevilja rivning. Svar: Ja, det är tråkigt när detta sker. Er synpunkt skickas vidare till bygglovsavdelningen. Det är angeläget att intentionerna i miljöplanen uppfylls och utvärderas regelbundet och att den inte blir en hyllvärmare. Svar: Ja, det är angeläget att lägga mycket tid på implementeringen av miljöprogrammet. Uppföljning ska ske varje år och redovisas i Miljöbarometern. Vårby Fittja hembygdsförening Vid genomläsning av kommunens miljöprogram 2017-21 finner vi det i huvudsak mycket ambitiöst och högt syftande. Men med beaktande av rådande förhållanden och aktuella inriktningar uppstår tvivel huruvida vissa av målen verkligen är tänkta för genomförande. Svar: Det är tråkigt att höra om era farhågor om förverkligandet av

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 44(47) miljöprogrammet. Vårt tidigare miljöprogram, Agenda 21 ledde till många positiva förändringar och åtgärder som har varit gynnsamma för miljön och som har satt Huddinge på kartan för ett framgångsrikt miljöarbete. Exempel är kommunens naturvårdsarbete som har fått flera utmärkelser samt den höga andelen ekologiska livsmedel som serveras i kommunala verksamheter. Naturen ska göras tillgänglig så att antalet besökare i naturområdena ökar Entréerna till naturreservaten ska lyftas fram. Men, som en insändare i Södra Sidan nyligen påpekat, entrén till Gömmarens Naturreservat från Masmo T- station är under all kritik. Här finns inte ens en skylt eller info/hänvisningstavla. Annars kan man runt om längs vägarna i kommunen se pilar peka ut avståndet till olika p-platser vid olika naturreservat. Man måste förmodligen vara bilburen för att bli informerad. Den unika möjligheten med en storartad entré från kollektivtrafiken/t-banan i Masmo borde tas till vara och skogen städas efter olagliga bosättningar. Här behöver man inte bil för att komma ut i skogen, här är entrén direkt från tunnelbanan! Masmoskogen och övriga Gömmarens Naturreservat borde lyftas fram som ett lättillgängligt och stort värdefullt naturområde istället för att ständigt utsättas för angrepp från exploateringsivrare. Bygg ett infocentrum/naturum för Huddinges naturreservat vid Masmo T-station! Svar: Vi håller med om att det är viktigt att alla, oavsett transportsätt, på ett enkelt sätt ska hitta till naturreservaten. I projekten för Masmolämken och detaljplanen för Solhagaparken har det ingått att göra en ny naturreservatsentré och skylta. Eftersom dessa projekt är försenade ska kommunen överväga om det går att göra en tillfällig vägvisning i området. Vad gäller naturrum/infocentrum är det ett trevligt förslag som kommunen tar med sig till framtida planering av informationsinsatser kring naturreservaten. De olagliga bosättningarnas påverkan på naturmiljön borde tas upp i miljöprogrammet. Svar: Det är ett problem som kommunen får hantera, men det tas inte med i miljöprogrammet. Sambanden i sammanhängande ekosystem, gröna kilar och korridorer ska inte brytas. De gröna kilarna värnas Vi finner inte detta förenligt med planerna på olika exploateringar av Glömstadalen, i den svaga länken i Bornsjökilen mellan Flottsbroområdet och Masmoskogen i Gömmarens Naturreservat. Mot detta strider också olika kommunalpolitikers uttalanden i diverse media för en exploatering av Masmoskogen i närheten av Masmo T-station. Målet att Jordbruksmarken bör ej bebyggas, är inte heller förenligt med en exploatering av Glömstadalen. Svar: Det stämmer att det finns målkonflikter mellan mål i miljöprogrammet och olika exploateringsplaner. Miljöprogrammet visar på en ambition som kommunen vill ha, men ibland uppstår målkonflikter, då det är politikernas uppgift att välja inriktning. De strategiskt viktigaste delarna av grönstrukturen bevaras långsiktigt och naturreservat ska bildas

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 45(47) Andelen skyddad natur ska öka Detta tycker vi låter bra och hoppas att Huddinge kommun ska fortsätta stå emot angreppen från olika exploateringsintressen på naturreservaten i kommunen. Inskränkningar i Gömmarens Naturreservat är inte förenligt med detta. Istället borde också den s.k. Masmokilen, som undantogs vid senaste utvidgningen av reservatet, också inlemmas i Gömmarens Naturreservat, bl.a. för en topografiskt naturlig avgränsning av skyddsområdet. Svar: Det stämmer att det finns målkonflikter mellan mål i miljöprogrammet och olika exploateringsplaner. Miljöprogrammet visar på en ambition som kommunen vill ha, men ibland uppstår målkonflikter, då det är politikernas uppgift att välja inriktning.. I svaga avsnitt ska sambanden stärkas Spårväg Syd och Tvärled Södertörn genom Glömstadalen medför omfattande ingrepp som innebär att den tidigare föreslagna ekodukten över vägbygget vid Myrstuguberget är otillräcklig. För att leva upp till miljöprogrammets intentioner bör en upp mot ca 500 meter lång ekodukt/överbyggnad av spårväg/motortrafikled mellan Gömmarens naturreservat/masmoskogen och Flottsbroområdet anläggas för att i någon mån kompensera de planerade ingreppen i Bornsjökilen. Den ev. Depån för Spårväg Syd kan därför inte heller placeras här i den känsliga västra delen av Glömstadalen och alternativet för Spårväg Syd med dragning genom Gömmarens naturreservat är naturligtvis oacceptabelt. Svar: Det stämmer att RUFS anger att en kil inte bör understiga 500 meter. Befintligt avstånd mellan bostadsområdena Myrstuguberget och sista fastigheten vid G:a Stockholmsvägen är ca 590 meter. Till detta får man också räkna med befintliga vägars barriäreffekt och friktion dvs spridningsmotstånd för olika arter. Ekodukten, som var planerad till (minst) 50 meter på mitten och dess placering var utformad mest utifrån aspekten större däggdjur inkl. människor. Eftersom utformning och sträckning för spårvägen och tvärförbindelsen är oklar, är också påverkan från dessa oklar. Konstateras kan dock att det blir en påverkan på ett redan svagt avsnitt i Bornsjökilen. Om både spårvägen och tvärförbindelsen byggs enligt förslag i ÖP räcker troligen den ekodukten till. Den behöver i sådant fall vara bredare. En överdäckning av motortrafikleden förbi Myrstuguberget också vid Masmo T-station skulle ge stora miljövinster för boendemiljön och erbjuda möjligheter till kollektivtrafiknära bostadsbyggande på överdäckningen, utan att göra ytterligare större ingrepp i naturmiljön. Svar: Kommunen samarbetar och förhandlar med Trafikverket om hur utformningen av kommande väginfrastruktur i området ska ske. Riktlinjen att Obebyggda stränder bevaras anser vi är riktig, men fortsättningen: och bör i möjligaste mån tillgängliggöras, är inte självklart riktig. Om tillgängliggöras betyder anläggande av strandpromenader etc. kan det innebära en oönskad exploatering av naturstränder. Svar: Riktlinjerna som nämns i synpunkten är riktlinjer från översiktsplanen och är beslutade i samband med översiktsplanens antagande. Miljöprogrammet kan inte ändra redan beslutade riktlinjer.

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 46(47) Vårby gårds scoutkår Vatten Mål 22: Här nämns att Vårbystranden ska skyddas senast 2021 genom naturreservatsbildning. Vi ställer oss i grunden positiva till detta, men anser samtidigt att det är viktigt att man i detta beslut tar hänsyn till områdets betydelse för lokala arrangemang. Valborgsfirande har årligen genomförts vid Vårbystranden sedan 80-talet, kanske kommunens vackraste valborgskväll intill Mälaren! Dessa möjligheter bör fortsatt finnas kvar! Det är även av yttersta vikt att beakta de många eldstäder som är belägna längs med stranden och att se betydelsen av att dessa finns kvar även efter en naturreservatsbildning. Enkla medel för att öka möjligheterna för kommunens invånare (och scouter!) att vara ute och nära naturen trots naturreservatsbildning. Ett sådant beslut skulle ligga helt i linje med miljömål 31 som anger att naturen ska göras mer tillgänglig i syfte att öka antalet besökare i naturområdena till år 2021. Svar: Friluftslivet är en viktig del av naturreservatens syfte. Det finns inga motsättningar med att fortsätta med ovanstående aktiviteter även när området blir ett naturreservat. Informera och engagera Vi anser att man ska ta tillfället i akt genom att arbeta fram program- och aktivitetsförslag som kommunens föreningar kan använda. Det finns både barn- och ungdomsföreningar samt andra organisationer som skulle kunna använda detta material i syfte att öka engagemanget och kunskaperna kring lokalt agenda 21 arbete. Vårt fokus i kommentarerna är hur man realiteten engagerar kommunens invånare. Mål 83/86. Hur kan man med enkla sätt mäta och demonstrera detta? Kan man ta fram ett spel där man får räkna fram(med olika svårighetsgrad för barn, ungdom respektive vuxen)? Svar: Tack för alla idéer och bra exempel på olika aktiviteter! Detta tas med i kommande åtgärdsarbete. Vår summering är helt enkelt för att öka förmågan att engagera alla kommunens invånare så satsa på att mål som kan användas inte bara inom kommun, utan även de ideella organisationerna genom att ge enkla möjligheter att engagera sig, helt enkelt ett erbjudande ingen vill säga nej till! Svar: Miljöprogrammet innehåller mål kring att informera och engagera fler aktörer i kommunen och välkomnar samarbete med exempelvis ideella organisationer i kommunen. Tyresåns vattenvårdsförbund Miljöprogrammet är tydligt med i de flesta fall konkreta mål och uppföljningsmått. Det är bra att temaområdena kopplar till de nationella målen. En styrka är också att konsekvenserna för kommunens förvaltningar redovisas i anslutning till varje temaområde. Målen gällande dagvatten under temaområdet Markanvändning och samhällsplanering är hämtade från kommunens dagvattenstrategi, och det är lätt att förstå att de lyfts in i miljöprogrammet. De är däremot otydliga som mål och svåra eller omöjliga att följa upp. Så är det också bara ett uppföljningsmått om grönytefaktor som delvis kopplar till dagvattenmålen.

Huddinge kommun Datum 2016-10-24 Sida 47(47) Svar: Det stämmer att riktlinjerna inte är mål och därför är svåra att följa upp. Ett arbete att ta fram indikatorer för uppföljning av dagvattenstrategin pågår. En del av uppföljningen är det stickprov som görs årligen på en detaljplan för att se hur väl dagvattenstrategin har följts. Förbundet uppskattar att dess tio vattenvårdsmål listats i miljöprogrammet. Delmål 20 på sidan 14 handlar om sjöarnas siktdjup. Där anges att siktdjupet i Drevviken ska minska från 3,1 meter till cirka 2,2 meter, det vill säga en försämring. Troligen behöver siffrorna kontrolleras. Svar: Det stämmer att det ser konstigt ut. Det beror på att målet för Drevviken redan är uppfyllt enligt treårsmedelvärdet för 2015. Dock kan man inte säga att målet är uppfyllt av bara ett eller två års positiva värden, utan det behöver vara en lång serie som visar ett ihållande tillstånd. Det ska förtydligas i en fotnot varför det ser ut som det gör. På sidan 17 nämns Stockholms stads kommande arbete med åtgärdsplaner för vattenförekomster. Här kan nämnas att ett åtgärdsprogram kommer att tas fram för Magelungen och Forsån samt ett program för Drevviken. Svar: Text om detta läggs till i miljöprogrammet.

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 14 december 2016 7 Paragraf Diarienummer KS-2016/2357.346 Namnsättning av området Drevviksstrand i Skogås Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 21 november 2016, fastställs bebyggelsenamnet Drevviksstrand som områdesnamn på ett bostadsområde i trakterna Östra Skogås och Mörtvik inom kommundelen Skogås (närmare återgivet i bilaga 1). Sammanfattning Med anledning av medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking, vid kommunfullmäktiges sammanträde den 5 mars 2012 om att återinföra namnet Drevviksstrand istället för Östra Skogås, fick naturoch byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram kriterier för prövning av områdesnamn samt att pröva möjligheten att införa Drevviksstrand som ett områdesnamn (KF 2016-03- 14 10). Natur- och byggnadsnämnden konstaterar att eftersom namnet Drevviksstrand finns i Lantmäteriets allmänna kartor och har ett visst stöd bland kommunens invånare kan det införas som områdesnamn i enlighet med föreliggande förslag. Natur- och byggnadsnämnden saknar dock mandat att fatta beslut om områdesnamn och har därför föreslagit kommunfullmäktige att fastställa namnet Drevviksstrand som områdesnamn på ett bostadsområde i trakterna Östra Skogås och Mörtvik inom kommundelen Skogås. Principen för hur bebyggelseområden får sina namn i Huddinge kommun är inte preciserade i de lokala riktlinjerna för namnsättning. Natur- och byggnadsförvaltningen arbetar för närvarande med att ta fram riktlinjer för områdesnamn. Eftersom kommunen kan uppdelas i en mängd områdestyper behöver fler aspekter utredas än vad som aktualiseras i medborgarförslaget. I syfte att undvika att avgränsningen av området sker mitt i befintlig gata anser kommunstyrelsens förvaltning det lämpligt att låta förslaget till avgränsat område även innefatta hela Midvintervägen I övrigt har kommunstyrelsens förvaltning inga invändningar mot förslaget. Överläggning Christian Ottosson (C) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att bifalla kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut.

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG I övrigt yttrar sig Ann-Marie Högberg (S), Tomas Henriksson (S), Nujin Alacabek Darwich (V), Sara Heelge Vikmång (S), Leif Dyrvall (DP) och Daniel Dronjak (M). Härefter förklaras överläggingens avslutad. Protokollsanteckningar Nujin Alacabek Darwich (V) anmäler protokollsanteckning. Beslutet delges Natur- och byggnadsnämnden Förslagsställarna

Huddinge kommun Kommunstyrelsen 2016-12-14 Protokollsanteckning Ärende 7: Namnsättning av området Drevviksstrand i Skogås (KF) Att byta namn på ett område är inte bara att ändra ett namn på en karta och göra andra konsekvensändringar. Här är det gamla uttrycket "Där öst är öst och väst är väst, och aldrig möttes de två", kanske på sin plats. Det är i alla fall vad vi är oroliga för. Frågan om namnbyte av östra Skogås till Drevviksstrand är inte bara en formsak. Det kan också upplevas som att de boende i området känner ett behov av att distansera sig från övriga Skogås. Vi från Vänsterpartiet anser att det är viktigt att poängtera och behålla Skogås som en helhet och inte låta kommundelen splittras. Vi befarar att det kommer att uppstå en medveten eller omedveten skiljelinje mellan det som idag är Skogås och Skogås men i detta förslag blir Skogås och Drevviksstrand. Detta kan påverka såväl var föräldrar väljer att deras barn ska gå i skolan, hur man identifierar sig och hur de respektive områdena utvecklas och prioriteras av kommunen. Det är ett sätt att riskera öka gentrifieringen av Huddinge kommun i stort och av Skogås i synnerlighet Av denna anledning ställer vi oss inte bakom förvaltningens förslag till beslut. Nujin Alacabek Britt Björneke

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 9 december 2016 7 Paragraf Diarienummer KS-2016/2357.346 Namnsättning av området Drevviksstrand i Skogås (KF) Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 21 november 2016, fastställs bebyggelsenamnet Drevviksstrand som områdesnamn på ett bostadsområde i trakterna Östra Skogås och Mörtvik inom kommundelen Skogås (närmare återgivet i bilaga 1). Sammanfattning Med anledning av medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking, vid kommunfullmäktiges sammanträde den 5 mars 2012 om att återinföra namnet Drevviksstrand istället för Östra Skogås, fick naturoch byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram kriterier för prövning av områdesnamn samt att pröva möjligheten att införa Drevviksstrand som ett områdesnamn (KF 2016-03- 14 10). Natur- och byggnadsnämnden konstaterar att eftersom namnet Drevviksstrand finns i Lantmäteriets allmänna kartor och har ett visst stöd bland kommunens invånare kan det införas som områdesnamn i enlighet med föreliggande förslag. Natur- och byggnadsnämnden saknar dock mandat att fatta beslut om områdesnamn och har därför föreslagit kommunfullmäktige att fastställa namnet Drevviksstrand som områdesnamn på ett bostadsområde i trakterna Östra Skogås och Mörtvik inom kommundelen Skogås. Principen för hur bebyggelseområden får sina namn i Huddinge kommun är inte preciserade i de lokala riktlinjerna för namnsättning. Natur- och byggnadsförvaltningen arbetar för närvarande med att ta fram riktlinjer för områdesnamn. Eftersom kommunen kan uppdelas i en mängd områdestyper behöver fler aspekter utredas än vad som aktualiseras i medborgarförslaget. I syfte att undvika att avgränsningen av området sker mitt i befintlig gata anser kommunstyrelsens förvaltning det lämpligt att låta förslaget till avgränsat område även innefatta hela Midvintervägen I övrigt har kommunstyrelsens förvaltning inga invändningar mot förslaget.

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-11-21 KS-2016/2357.346 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Namnsättning av området Drevviksstrand i Skogås Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 21 november 2016, fastställs bebyggelsenamnet Drevviksstrand som områdesnamn på ett bostadsområde i trakterna Östra Skogås och Mörtvik inom kommundelen Skogås (närmare återgivet i bilaga 1). Sammanfattning Med anledning av medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking, vid kommunfullmäktiges sammanträde den 5 mars 2012 om att återinföra namnet Drevviksstrand istället för Östra Skogås, fick naturoch byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram kriterier för prövning av områdesnamn samt att pröva möjligheten att införa Drevviksstrand som ett områdesnamn (KF 2016-03-14 10). Natur- och byggnadsnämnden konstaterar att eftersom namnet Drevviksstrand finns i Lantmäteriets allmänna kartor och har ett visst stöd bland kommunens invånare kan det införas som områdesnamn i enlighet med föreliggande förslag. Natur- och byggnadsnämnden saknar dock mandat att fatta beslut om områdesnamn och har därför föreslagit kommunfullmäktige att fastställa namnet Drevviksstrand som områdesnamn på ett bostadsområde i trakterna Östra Skogås och Mörtvik inom kommundelen Skogås. Principen för hur bebyggelseområden får sina namn i Huddinge kommun är inte preciserade i de lokala riktlinjerna för namnsättning. Natur- och byggnadsförvaltningen arbetar för närvarande med att ta fram riktlinjer för områdesnamn. Eftersom kommunen kan uppdelas i en mängd områdestyper behöver fler aspekter utredas än vad som aktualiseras i medborgarförslaget. I syfte att undvika att avgränsningen av området sker mitt i befintlig gata anser kommunstyrelsens förvaltning det lämpligt att låta förslaget till POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-11-21 KS-2016/2357.346 2 (3) avgränsat område även innefatta hela Midvintervägen I övrigt har kommunstyrelsens förvaltning inga invändningar mot förslaget. Beskrivning av ärendet Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde den 5 mars 2012 ett medborgarförslag om att återinföra namnet Drevviksstrand istället för Östra Skogås. Kommunfullmäktige avslog medborgarförslaget vad avser att byta traktnamnet. Samtidigt fick naturoch byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram kriterier för prövning av områdesnamn samt att pröva möjligheten att införa Drevviksstrand som ett områdesnamn (KF 2016-03-14 10). Natur- och byggnadsnämndens förslag Natur- och byggnadsnämnden konstaterar (bilaga 2) att eftersom namnet Drevviksstrand finns i Lantmäteriets allmänna kartor och har ett visst stöd bland kommunens invånare kan Drevviksstrand införas som områdesnamn i enlighet med föreliggande förslag. Natur- och byggnadsnämnden saknar dock mandat att fatta beslut om områdesnamn och har därför föreslagit kommunfullmäktige att fastställa namnet Drevviksstrand som områdesnamn för ett bostadsområde i trakterna Östra Skogås och Mörtvik inom kommundelen Skogås. Natur- och byggnadsnämnden förslag till avgränsning av området Drevviksstrand framgår av bifogad kartbild (bilaga 1). Natur- och byggnadsnämnden framhåller att områdesnamn är en namntyp som kan sättas på detaljplaneområde eller befintligt bebyggelseområde, som varken är en hel trakt, kommundel eller ett enstaka kvarter. Områdesnamn finns i Huddinge sedan tidigare. Fastställs Drevviksstrand som områdesnamn kommer det att skrivas in kommunens kartprodukter och i Stockholms läns tätortskarta. Beslut om områdesnamn kan eventuellt leda till att Trafikverket sätter upp skylt för vägvisning till området från någon av de större genomfartslederna. Principen för hur bebyggelseområden får sina namn i Huddinge kommun är inte preciserade i de lokala riktlinjerna för namnsättning. Natur- och byggnadsförvaltningen arbetar för närvarande med att ta fram riktlinjer för områdesnamn. Eftersom kommunen kan uppdelas i en mängd områdestyper behöver fler aspekter utredas än vad som aktualiseras i medborgarförslaget.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-11-21 KS-2016/2357.346 3 (3) Förvaltningens synpunkter I syfte att undvika att avgränsningen av området sker mitt i befintlig gata anser kommunstyrelsens förvaltning det lämpligt att låta förslaget till avgränsat område även innefatta hela Midvintervägen. I övrigt har kommunstyrelsens förvaltning inga invändningar mot förslaget. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Viktoria Thonäng Utredare Bilagor Bilaga 1: Förslag till avgränsning - kartbild Bilaga 2: Natur- och byggnadsnämndens förslag Beslutet delges Natur- och byggnadsnämnden Förslagsställarna

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA 2016-10-17 KS-2016/2357.346 1 (1) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Namnsättning av området Drevviksstrand i Skogås Förslag till avgränsning: POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Natur- och byggnadsnämnden 3 oktober 2016 7 Paragraf Diarienummer NBN-2015/4192.346 Namnsättning av området Drevviksstrand i Skogås Natur- och byggnadsnämndens beslut Natur- och byggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställer det gamla bebyggelsenamnet Drevviksstrand som namn på ett bostadsområde i trakterna Östra Skogås och Mörtvik inom kommundelen Skogås. Den geografiska avgränsningen och användningen av namnet är definierad i enlighet med naturoch byggnadsförvaltningens förslag i tjänsteutlåtande daterat 2016-09-09. Sammanfattning Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde den 5 mars 2012 ett medborgarförslag om att återinföra namnet Drevviksstrand istället för Östra Skogås. Kommunfullmäktige avslog medborgarförslaget vad avser att byta traktnamnet. (KF 2016-03-14 10). Natur- och byggnadsnämnden fick i uppdrag att ta fram kriterier för prövning av områdesnamn och pröva möjligheten att införa Drevviksstrand som ett områdesnamn. Områdesnamn är en namntyp som kan sättas på ett detaljplaneområde eller befintligt bebyggelseområde, som varken är en hel trakt, kommundel eller ett enstaka kvarter. Natur- och byggnadsnämnden har idag inte mandat att besluta om områdesnamn enligt rådande reglemente. Natur- och byggnadsförvaltningen rekommenderar att naturoch byggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om områdesnamnet Drevviksstrand. Tjänsteutlåtandet innehåller förslag på en ungefärlig och dynamisk avgränsning (se kartbild sidan 9) och en preciserad användning av områdesnamnet Drevviksstrand. Överläggning I ärendet yttrar sig Christian Ottosson (C), Martin Sigal (SD) samt från förvaltningen Anders Lindelöf Förvaltningsdirektör. Beslutet delges Förslagsställarna, kommunstyrelsens förvaltning, kultur- och fritidsförvaltningen,

NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG barn- och utbildningsförvaltningen, lantmäteriavdelningen, Lantmäteriet, Trafikverket, Södertörns brandförsvarsförbund, Södertörnspolisen.

NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum DIARIENR SIDA 2016-09-09 LMA 2011-000261 NBN-2015/4192 1 (10) HANDLÄGGARE Karin Ahlgren 08-535 364 38 karin.ahlgren@huddinge.se Namnsättning av området Drevviksstrand i Skogås Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställer det gamla bebyggelsenamnet Drevviksstrand som namn på ett bostadsområde i trakterna Östra Skogås och Mörtvik inom kommundelen Skogås. Den geografiska avgränsningen och användningen av namnet är definierad i enlighet med naturoch byggnadsförvaltningens förslag i tjänsteutlåtande daterat 2016-09-09. Sammanfattning Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde den 5 mars 2012 ett medborgarförslag om att återinföra namnet Drevviksstrand istället för Östra Skogås. Kommunfullmäktige avslog medborgarförslaget vad avser att byta traktnamnet. (KF 2016-03-14 10). Natur- och byggnadsnämnden fick i uppdrag att ta fram kriterier för prövning av områdesnamn och pröva möjligheten att införa Drevviksstrand som ett områdesnamn. Områdesnamn är en namntyp som kan sättas på ett detaljplaneområde eller befintligt bebyggelseområde, som varken är en hel trakt, kommundel eller ett enstaka kvarter. Natur- och byggnadsnämnden har idag inte mandat att besluta om områdesnamn enligt rådande reglemente. Natur- och byggnadsförvaltningen rekommenderar att naturoch byggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om områdesnamnet Drevviksstrand. Tjänsteutlåtandet innehåller förslag på en ungefärlig och dynamisk avgränsning (se kartbild sidan 9) och en preciserad användning av områdesnamnet Drevviksstrand. POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Lantmäteriavdelningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) 08-535 301 00 (servicecenter) E-POST OCH WEBB namnberedning@huddinge.se www.huddinge.se 150330 Tjänsteutlåt ortnamn

NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN LMA 2011-000261 NBN-2015/4192 SIDA 2 (10) Beskrivning av ärendet Medborgarförslaget Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde den 5 mars 2012 ett medborgarförslag om att återinföra namnet Drevviksstrand istället för Östra Skogås. Förslagsställarna hävdar att Huddinge kommun döpt om Drevviksstrand till Östra Skogås och anför ett antal argument för att denna ändring ska gå tillbaka. I medborgarförslaget hänvisas till att drygt 600 personer skrivit på en internetbaserad namnlista om att återinföra namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås. I ett tidigare medborgarförslag önskades en ändring av postorten Skogås till Drevviksstrand samt vägvisning till Drevviksstrand. Detta förslag avslogs i kommunfullmäktige med anledning av att inte kommunen är beslutande instans i dessa frågor. Ärendehistorik Medborgarförslaget remitterades till dåvarande samhällsbyggnadsnämnden 2014 med frågan om att byta traktnamnet Östra Skogås till Drevviksstrand. Med hänvisning till dåvarande samhällsbyggnadsnämndens remissvar och vad som sas i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 februari 2016 avslog kommunfullmäktige medborgarförslaget vad avser att byta traktnamnet. (KF 2016-03-14 10). Natur- och byggnadsnämnden fick samtidigt i uppdrag att ta fram kriterier för prövning av områdesnamn och pröva möjligheten att införa Drevviksstrand som ett områdesnamn.

NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN LMA 2011-000261 NBN-2015/4192 SIDA 3 (10) Förvaltningens synpunkter Ortnamnstyper I all form av samhällsbyggnad eller uppdelning av mark nu liksom historiskt sett namnsätts vissa av de nyskapade eller befintliga platserna i någon av fyra namntyper; Bebyggelsenamn (byar, gårdar, torp, kyrkor, skolor, o.s.v.) Ägonamn (åkrar, ängar, hagar, o.s.v.) Artefaktnamn (gator, torg, parker, broar, monument, hamnar, dammar, o.s.v.) Administrativa namn (landskap, län, kommuner, trakter, kvarter, naturreservat, o.s.v.) Utöver samhällsbyggnadsområdets namntyper finns även naturnamn. Traktnamn, naturnamn med flera kan bara beslutas av statliga Lantmäteriet. Områdesnamn i Huddinge kommun Områdesnamn är en namntyp som kan sättas på ett detaljplaneområde eller befintligt bebyggelseområde, som varken är en hel trakt, kommundel eller ett enstaka kvarter. Områdesnamn finns som namntyp i Huddinge sedan tidigare, exempelvis i namnbeslut för Flemingsbergs industriområde (BN 1968-10-02 832), Storängens industriområde (BN 1984-06-20 21), Flemingsbergsdalen (BN 1991-09-19 246) och Länna köpcentrum (SBN 2010-10-14 265). Principen för hur bebyggelseområden får sina namn i Huddinge kommun är inte preciserade i de lokala riktlinjerna för namnsättning. I Huddinge liksom i andra kommuner förekommer både officiellt beslutade områdesnamn och inofficiella sådana de senare är ofta nyskapade detaljplanenamn. Natur- och byggnadsnämnden som svarar för kommunens övriga ortnamnsättning har idag inte mandat att fastställa områdesnamn enligt rådande reglemente. Förvaltningen arbetar i skrivande stund med att ta fram riktlinjer för områdesnamn. Eftersom kommunen kan uppdelas i en mängd områdestyper av olika dignitet och användning (större och mindre planeringsområden, administrativa områden m.m.) behöver fler aspekter utredas än vad som är aktuellt för medborgarförslaget.

NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN LMA 2011-000261 NBN-2015/4192 SIDA 4 (10) Grund för beslut om områdesnamnet Drevviksstrand För att inte ytterligare dra ut på frågeställningen om Drevviksstrand rekommenderar förvaltningen att naturoch byggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om områdesnamnet Drevviksstrand och att samtidigt definiera; - avgränsningen av området - användandet av namnet Tjänsteutlåtandet innehåller definitionerna och kan ligga till grund för beslutet. Äldre områdesnamn som inte är officiellt fastställda av kommunen men har utbredning i Lantmäteriets källor bör få ett officiellt namnbeslut om så krävs för enhetlig skyltning, för att karttexter inte är konsekventa eller för att namnet ska kunna spridas till en vidare krets. I det här fallet har namnet Drevviksstrand hävd och en viss namnbrukarkrets idag. Användningen av områdesnamnet Drevviksstrand Namnet Drevviksstrand finns i Lantmäteriets ortnamnsregister under namntypen bebyggelse men har aldrig varit ett traktnamn. Förslaget om att införa namnet Drevviksstrand i kommunens kartor har ett visst stöd bland invånarna. Eftersom bebyggelsenamnet Drevviksstrand finns i Lantmäteriets allmänna kartor så kan kommunen använda samma namn i andra namnbeslut, till exempel områdesnamn. Detta så länge som det inte är likalydande med något trakt- eller kvartersnamn i kommunen. Om Drevviksstrand införs som områdesnamn kommer det att skrivas in i kommunens kartprodukter och i Stockholms läns tätortskarta. Beslut om områdesnamn kan eventuellt leda till att Trafikverket vägvisar till området från någon av de större genomfartsvägarna. Förvaltningen vill poängtera att ett beslut om områdesnamn inte innebär att några fastighetsbeteckningar förändras, utan vi behåller den stabilitet som skapades för fastighetsregistret i och med statliga Lantmäteriets beslut om traktnamnen Östra Skogås och Mörtvik som togs 1982.

NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN LMA 2011-000261 NBN-2015/4192 SIDA 5 (10) Drevviksstrand - avgränsningen En geografisk avgränsning av denna typ av ortnamn beskrivs vid beslutstillfället men bör på lång sikt få vara dynamisk. Själva geografin och utbredningen av områdesnamnet är inte synlig i kartor annat än i namnbeslutet. Det är viktigt att andra befintliga namn i kartan och bruket av dem inte utraderas när ett namngivet bebyggelseområde avgränsas eller växer. Som grund för namnsättningen ligger bebyggelsenamnet Drevviksstrand och detta har ingen geografisk utbredning i sig. Namnet är satt som text i allmänna kartor på beslut av statliga Lantmäteriet, se sidan 6. Drevviksstrand som text i kartan har gjort en geografisk glidning söderut i nutida kartor hos Lantmäteriet, se sidan 7. Statliga Lantmäteriet påpekar en förmodad koppling med den avstyckning som skedde 1932 då Länna 5:1 delades. Eventuellt kan textplaceringen i Lantmäteriets kartor syfta till detta område, se sidan 6. Däremot finns inget stöd för detta i akterna från fastighetsbildningen 1932 och omregistreringen 1982 namnet förekommer inte. Namnarkivet i Uppsala som Institutet för språk och folkminnen förvaltar meddelar att Drevviksstrand finns infört på en så kallad kartkalk från 50-talet enligt uppgifter som landägaren gett, se sidan 8. I samband med detta förordades namnet av dåvarande Ortnamnskommissionen. Men i fältanteckningarna framgår inga platsanvisningar. Enligt statliga Lantmäteriet kan Huddinge kommun besluta om områdesnamnet Drevviksstrand. Kommunen har mandat att avgränsa området om det stämmer överens i stort med statliga Lantmäteriets placering av karttexten.

NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN LMA 2011-000261 NBN-2015/4192 SIDA 6 (10) Hemmans- och bygränser kring 1900-talet. Området tillhörde Länna. Avstyckning 1932 då Länna 5:1 delades. Drevviksstrand på Ekonomiska kartan 1952.

NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN LMA 2011-000261 NBN-2015/4192 SIDA 7 (10) Ortnamnssök hos Lantmäteriet ger idag träffen Drevviksstrand enligt kartbilden ovan.

NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN LMA 2011-000261 NBN-2015/4192 SIDA 8 (10) Namnet Drevviksstrand på en kartkalk från 50-talet.

NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN LMA 2011-000261 NBN-2015/4192 SIDA 9 (10) Förvaltningens förslag Förvaltningens förslag till avgränsning av områdesnamnet Drevviksstrand definieras på kort sikt i enlighet med kartbilden nedan. Hänsyn är tagen till nuvarande bebyggelseområden och angränsande vägar. Området som motsvarar det tidigare Länna 5:1 är inritat i förslagskartan enligt statliga Lantmäteriets jämförelse. Förvaltningens förslag på avgränsning (grönmarkerat område).