Beslut rörande inlämnade enkla frågor

Transkript

1 KOMMUNFULLMÄKTIGE KUNGÖRELSE SIDA 1 (7) Kungörelse Kommunfullmäktige i Huddinge sammanträder i Sessionssalen i kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge, måndagen den 27 mars 2017, klockan 17:00. Föredragningslista Sammanträdets behörighet Anmälan av ny ledamot eller ersättare i fullmäktige Upprop Utseende av justerare och bestämmande av tid för justering av protokollet Anmälan av nya motioner, medborgarförslag, interpellationer och enkla frågor Beslut rörande inlämnade enkla frågor Svar på enkla frågor Svar på interpellationer, vilka inte har besvarats under det sammanträde, som följer efter det sammanträde då de ställts 1 Svar på interpellation ställd av Birgitta Ljung (MP) till kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak (M) - Tar Huddinge kommun del av Klimatklivet? KS-2016/ Bordlagt KF , 31, KF , 24 2 Svar på interpellation ställd av Anders Abel (MP) till kommunalrådet Malin Danielsson (L) om utformning av ny cykelväg mellan Skärholmen och Kungens kurva KS-2016/ Bordlagt KF , 32, KF , 25 3 Svar på interpellation ställd av Anders Abel (MP) till kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak (M) om IT-säkerhet KS-2016/ Bordlagt KF , 31, KF , 26

2 KOMMUNFULLMÄKTIGE KUNGÖRELSE SIDA 2 (7) 4. Beslut huruvida interpellationer som lämnats in till kommunstyrelsens förvaltning senast tio arbetsdagar före fullmäktiges sammanträde får ställas Interpellation ställd av Fredrik Fjällström (S) till kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak (M) om ökade kostnader för inhyrd personal KS-2017/ Interpellation ställd av Emil Högberg (S) till kommunstyrelsen ordförande Daniel Dronjak (M) om det politiska ansvaret för betygsinflation KS-2017/ Interpellation ställd av Nujin Alacabek Darwich (V) till ansvarigt kommunalråd för grundskolefrågor Jelena Drenjanin (M) och gymnasienämndens ordförande Christina Eklund (M) om svenska som andraspråk KS-2017/ Interpellation ställd av Shewen Nysmed (S) till förskolenämndens ordförande Karl Henriksson (KD) om den akuta bristen på förskoleplatser i Visättra KS-2017/ Svar på nya interpellationer som har lämnats in till kommunstyrelsens förvaltning senast 10 arbetsdagar före fullmäktigesammanträde (under förutsättning att fullmäktige beslutar att interpellationerna får ställas) 5 Svar på interpellation ställd av Fredrik Fjällström (S) till kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak (M) om ökade kostnader för inhyrd personal KS-2017/ Svar på interpellation ställd av Emil Högberg (S) till kommunstyrelsen ordförande Daniel Dronjak (M) om det politiska ansvaret för betygsinflation KS-2017/ Svar på interpellation ställd av Nujin Alacabek Darwich (V) till ansvarigt kommunalråd för grundskolefrågor Jelena Drenjanin (M) och gymnasienämndens ordförande Christina Eklund (M) om svenska som andraspråk KS-2017/

3 KOMMUNFULLMÄKTIGE KUNGÖRELSE SIDA 3 (7) 8 Svar på interpellation ställd av Shewen Nysmed (S) till förskolenämndens ordförande Karl Henriksson (KD) om den akuta bristen på förskoleplatser i Visättra KS-2017/ Information från kommunrevisionen Uppföljning av tidigare granskning av delegation av beslutanderätt Uppföljning av tidigare granskning - lokalförsörjningsprocessen ur ett koncernperspektiv Intern kontroll intäkter Statsbidrag inom flyktingmottagandet Uppföljning av tidigare granskning av livskvalitet i äldreomsorgen Rehabilitering- som en del i vårdprocessen (Landstingsrevisorerna SLL) Granskning av kommunens arbete angående rutiner, uppföljning och analys av frånvaro i grundskolan Statistikrapporter från socialnämnden och äldreomsorgsnämnden enligt 16 kap. 6 h socialtjänstlagen (ej verkställda gynnande beslut om bistånd) 10 Äldreomsorgsnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte verkställts till och med 30 september 2016 (Dnr AN-2016/ ) Socialnämndens individ- och familjeomsorgens rapport av beslut som inte verkställts till och med 30 september 2016 Socialnämndens rapport av beslut som inte verkställts till och med 31 december 2016 Svar på medborgarförslag 11 Förbättra miljön vid gamla Tingshuset svar på medborgarförslag väckt av Bernt Söderlund KS-2016/

4 KOMMUNFULLMÄKTIGE KUNGÖRELSE SIDA 4 (7) Beslutsärenden, ej motioner 12 Exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Fredrik Peter Wahlgren rörande Vargen 14 KS-2015/ Bordlagt KF , Detaljplan för Vargen 14 beslut om antagande KS-2016/ Bordlagt KF , Bolagsordningar för Huge Bostäder AB och för Huddinge Samhällsfastigheter AB KS-2017/ Ändring av kommunfullmäktiges beslut om inköp av konst med medel ur Ernst Åke Holmgrens minnesfond KS-2016/ Avgifter för kultur- och fritidsnämndens upplåtelser av lokaler och anläggningar KS-2016/ Uppräkning av avgifter enligt taxa för tillsyn och tillstånd enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor KS-2017/ Riktlinjer för planbesked KS-2016/ Genomförandeavtal avseende förskola Visättra, inom fastigheten Visättra 1:5 KS-2017/ Detaljplan för del av Visättra 1:5 (förskola) - beslut om antagande KS-2017/ Hyra av paviljong för förskoleverksamhet inom del av fastighet Visättra 1:5 samt del av Visättravallen 2, i Flemingsberg KS-2017/ Tilläggsavtal till ramavtal avseende utbyggnad av Tomtbergaskolan, del av Tomtbergaskolan 6 och Tomtberga 3:1 KS-2017/

5 KOMMUNFULLMÄKTIGE KUNGÖRELSE SIDA 5 (7) 23 Avsiktsförklaring mellan Huddinge kommun och Trafikverket om tunnellösning genom Glömstadalen för del av Tvärförbindelse Södertörn KS-2017/ Avsägelser (befrielse från förtroendeuppdrag) 25 Valärenden -Val, fyllnadsval och nomineringar m.m Beslutsärenden, motioner 26 Utred hur kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan vid utbrott av smittsam sjukdom ser ut - svar på motion väckt av Martin Nigals (SD), Sven Pernils (SD) och Mats Arkhem (SD) KS-2016/ Bordlagt KF , 29, KF , Tillgängliggör öppen data - svar på motion väckt av Natalie Sial (S) och Louise Callenberg (S) KS-2016/ Bordlagt KF , 30, KF , Inför en åtgärdsplan för jämlik hälsa - svar på motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Tomas Henriksson (S) och Anneli Sjöberg (S) KS-2016/ Bordlagt KF , Se över kostnaderna för kommunens IT-drift svar på motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) KS-2016/ Bordlagt KF , Utred hur kommunens tillgång till vaccin ser ut - svar på motion väckt av Martin Nigals (SD), Sven Pernils (SD) och Mats Arkhem (SD) KS-2016/ Bordlagt KF , Ge Samkraft i uppdrag att skapa ett mobilt förskoleteam - svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) KS-2014/ Bordlagt KF , Ordna belysning vid återvinningsstationerna i Huddinge - svar på motion väckt av Yosef Sigal (S) KS-2016/ Bordlagt KF , 41

6 KOMMUNFULLMÄKTIGE KUNGÖRELSE SIDA 6 (7) 33 Inför en förberedelseskola på prov i Huddinge kommun - svar på motion väckt av Sven Pernils (SD) KS-2016/ Bordlagt KF , Utveckla Huddinge kommuns arbete med nyanlända- svar på motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S) KS-2015/ Öka tillgängligheten på information om konst, kultur och berättelser om Huddinge - svar på motion väckt av Sara Holmgren (S) och Michael Hagström (S) KS-2016/ Utred möjligheten att göra Huddinge självförsörjande på nötkött till elever och gamla - svar på motion väckt av Martin Nigals (SD) KS-2016/ Beslut rörande inlämnade motioner, medborgarförslag och interpellationer 38 Delgivningar Anpassning av äldreomsorgsavgifter (HKF 7520) utifrån ändrat prisbasbelopp från och med 1 februari 2017 Anpassning av högsta äldreomsorgsavgift och förbehållsbelopp/minimibelopp vid fastställande av omsorgsavgifter från och med 1 februari 2017 Beräkning av nivåer i hemvårdsbidraget 2017 Anpassning av omsorgsavgifter för personer med funktionsnedsättning (HKF 7310) utifrån ändrat prisbasbelopp från och med 1 februari 2017 Anpassning av högsta omsorgsavgift för personer med funktionsnedsättning och förbehållsbelopp/minimibelopp vid fastställande av omsorgsavgifter från och med 1 februari 2017 Beräkning av nivåer i hemvårdsbidraget 2017 Huddinge den 16 mars 2017 Nils Johnson Ordförande Per-Erik Björkbacka

7 KOMMUNFULLMÄKTIGE KUNGÖRELSE SIDA 7 (7) Sekreterare De handlingar som tillhör ovanstående ärenden finns tillgängliga för allmänheten på kommunstyrelsens kansli fr o m kungörandet av detta sammanträde med fullmäktige. Om ledamot är förhindrad att komma till sammanträdet skall detta snarast anmälas till kommunstyrelsens kansli, telefon /e-post huddinge@huddinge.se

8 Huddinge kommun Kommunfullmäktige MOTION Cyklar till nyanlända en hjälp till integration Huddinge växer och många av våra nya invånare kommer från andra länder. Det är nyanlända som fått uppehållstillstånd och fått sin kommunplacering i Huddinge. Kommunen har gjort ett stort arbete med att hitta bostad till alla. En del av bostäderna är dock belägna långt ifrån mataffärer, kommunalservice, arbetsförmedling och andra träffpunkter i kommunen. Även möjligheten att förflytta sig med kollektivtrafik kan vara begränsad. Dessutom kan det upplevas som en stor kostnad med månadskort på SL. En cykel skulle ge bra möjligheter att upptäcka kommunen och lära känna de nya omgivningarna. En cykel kan också vara nödvändig, för att en nyanländ som bor med dåliga kommunikationer, ska kunna få in en fot arbetsmarknaden. En cykel är dock en stor kostnad att införskaffa. Öckerö kommun har på sin hemsida lagt ut en förfrågan till kommuninvånarna: Har du en välfungerande cykel som du inte använder och som du kan tänka dig att skänka bort till någon som behöver den bättre? Kommunen tar gärna emot välfungerande cyklar att skänka vidare till nyanlända öbor. Både barn- och vuxencyklar är av intresse. De kommuninvånare som har möjlighet att bistå, kan klicka på ett formulär och anmäla sitt intresse. Jag föreslår därför: Att Huddinge kommun startar upp en insamling av cyklar till nyanlända och på hemsidan lägger ut en förfrågan till kommuninvånarna om att de kan vara med och bidra genom att skänka bort en välfungerande cykel. Miljöpartiet de Gröna i Huddinge Marianne Broman

9 Huddinge kommun Kommunfullmäktige MOTION Medlemskap i SABO för Huddinge Bostäder AB samt införskaffande av Kombohus Efter beslut i kommunfullmäktige delas Huge Fastigheter AB upp i två bolag, Huge Bostäder AB och Huddinge Samhällsfastigheter AB. Huge Bostäder AB ska i samarbete med Huddinge kommun i allmännyttigt syfte främja bostadsförsörjningen i Huddinge kommun. Huge Bostäder AB bör därför söka medlemskap i SABO, som är en bransch- och intresseorganisation för allmännyttiga kommunala bostadsföretag över hela Sverige. Den samlade kompentens och de medlemsförmåner som finns inom SABO får då Huge Bostäder AB tillgång till. Ett medlemskap i SABO berättigar företaget, dess anställda och styrelseledamöter rabatt på utbildningar, trycksaker och konsulttjänster motsvarande procent. Även möjligheten till inflytande är viktigt, såväl nationellt som europeiskt. SABO utför ett bostadspolitiskt arbete som intresseorganisation och fungerar som en stark samlad röst för de allmännyttiga kommunala bostadsföretagen. Medlemmarnas synpunkter inhämtas genom löpande kontakter på olika nivåer. Varje år genomförs VD-träffar runt om i landet. Dessutom finns ett VD-råd som träffas före SABOs styrelsemöten och här är tillfälle att diskutera ställningstaganden i olika remissärenden. Genom ett medlemskap i SABO får Huge Bostäder AB dessutom möjligheten att uppföra Kombohus. För att underlätta för medlemsföretagen att bygga erbjuder SABO en serie nyckelfärdiga hus till ett fast pris som ligger cirka tjugofem procent under marknadspris. Husen kallas Kombohus och finns i dagsläget i tre utföranden. Bas ett mindre kompletteringshus i 2-4 våningar. Plus ett större punkthus upp till 8 våningar samt Mini yteffektiva ettor och tvåor på kvadratmeter. Bostäder som kan ge nybyggda hyresrätter till rimlig hyra, vilket det finns ett stort behov av i Huddinge. Stora förändringar i en organisation påverkar varje enskild medarbetare. En ny VD ska tillsättas. Styrelsen i det nya bolaget ska ha en bra arbetsform, vara väl informerad om verksamheten och ha ett skapande samspel. Ett medlemskap i SABO skulle bli en viktig byggsten för att bygga det nya bolaget starkt och framgångsrikt och bli den värdefulla resurs Huddinge behöver. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Miljöpartiet i Huddinge att kommunfullmäktige beslutar: Att det kommunala bostadsföretaget Huge Bostäder AB ansöker om medlemskap i SABO. Att Huddinge kommun ger Huge Bostäder AB i uppdrag, att vid planerat bostadsbyggande, utreda möjligheten att uppföra Kombohus från SABO. Hus som är nyckelfärdiga och säljs till ett fast pris som är cirka 25 % under marknadspriset. För Miljöpartiet de Gröna i Huddinge Marianne Broman

10 HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige.-- ' r -.. _, r..:3 'i Lämnas personligen till: Information Huddinge ' > Förslaaet Skriv ditt medborgarförslag här En hundrastgård i stuvsta skulle vara uppskattad av många hundägare -i närområdet. Hundrastgården behöver inte vara stor. Huvudsaken är att den blir till. En karta är bifogad i bilaga l som visar ett parkområde med gott om plats. Förslagsvis skulle ungefär samma yta disponeras som den befintliga lekplatsens, dvs ca 15 m x 35 m = 525 m2. Jag har ritat in tre alternativa placeringar med prioritet för alternativ 1. Vad som behövs är staket, ett bord med sittbänkar och en papperskorg. Nuvarande gräsyta kan lämpligen behållas. Motiverln Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. Det är flera hundägare som sagt till mig att de saknar ett ställe i stuvsta där deras hund kan släppas lös för att leka med andra hundar. Många promenerar med sina hundar genom det här parkområdet, som jag bifogat en karta över. Det ligger också relativt avskilt och där finns gott om plats, vilket sammantaget gör det lämpligt för en hundrastgård. Förutom att hundarna kan leka fritt så innebär den en möjlighet till social s amvaro mellan hundägarna. Jag hoppas på gehör för förslaget och vill gärna bli kontaktad om/när det ska förverkligas. l l [! l l! l l f l Ulla Nordström Underskrift Presentation Jag önskar själv presentera mitt förslag för fullmäktige D Ja ~ Nej ['81 Legitimation ISigW.,Ui POSTAORESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Information Huddinge Huddinge BESOKSAORESS Kommunalvägen 28 E-POST huddinge@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX

11 ll- S, - rln l l j 0 \ {p ( Q l"( bt!. q, l ,. '... e~~rt.!.. ~.~:l: ;,..,7 t r l l l J l l '.\ ' \\?.. <:O ' l 2-1 ~..,.... l

12 ~ HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige Lämnas personligen till: Information Huddinge ANKOM zo17 -oz- 16 HUDDINGE KOMMUN Förslaget Skriv ditt medborgarförslag här Praktikplatser för nyanlända som studerar på gymnasiet i Huddinge kommun. Jag har mailat till Huddinge kommun och fl:ågat efter detta, men inte lyckats få något svar om det redan finns, därför lämnar ja9 detta medborgarförslag. Motivering Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera g'äma varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. Hej! Jag heter Lena Felldin och arbetar på sågbäcksgymnasiet på Språkintroduktion, med nyanlända elever. De nyanlända ensamkommande är väldigt segr erade och träffar knappt svenskar överhuvudtaget, de bor på boenden med andra nyanlända och går i skolan med samma människor. Om vi i Huddinge kommun ska lyckas med en bra integrering så är det av stor vikt att dessa elever får en kontakt med vårt samhälle så fort som möj l igt, och det här är ett sätt att tillgodose det. De skulle vara mycket bra om dessa elever fick komma ut i riktiga livet bland svenskar och pröva på arbetslivet i Sverisre. Dels för att l ära sig mer svenska på vardagsnivå, men också för att möte det svenska samhället "på riktigt". Jag tänker mig en till två dagar i veckan, i kortare perioder, i kombination med skolstudier. Kommunen har ju flera arbetsplatser där mam skulle kunna "vika" tid och utrymme för dessa elever. Underskrift Datum /SJ ;L.-/t- POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Information Huddinge Huddinge BESOKSADRESS Kommunalvägen 28 Presentation Jag önskar själv presentera mitt förslag för fullmäktige D Ja ~ Nej lij Legitimation kl< E-POST huddinge@huddinge.se Signatur C ~~ w c\(..,' l TELEFON OCH TELEFAX

13 l7tfl ~ HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Lämnas personligen till: Information Huddinge FörsJaa et sknvi;~+~;i};rud e n t; d r-s /lc_;rtvc~ rf.e rt(c: r. -A- 1 r v e. r J~~ r) e r tr/ 11 all n1t?(n hele n.. For b/ u et ta~qä.y:../ n"t o V Motiverina nr bro t--1- fcp m lss.b rt-t Iee b Cl v fly r 1/L. rlc e r r'c:r t/ct r; 'e n y~ r-s a f to Yl 1 so m b!?ot ~ f;\1::::: ro rn 111 e r oo h ~f.ada. r_ Här k~du lämna en mer utförlig beskrivg!ng av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. L 0 1:- da f-lo r_ -18 ren t' nr; a r/ o r9 a n r' F;; et 1- /o rj~, arra.n9e..rc. Lan7pit'c;c p!.~. kc:r -f2ar h;rverk~r/cor dcr.l- Q/( man h e.fe/1 6-N-jqq t- l::a Yl t-erm mot oclt l? l Il-s c1 so m M r e Le( a_ t'"' n <2t Ila! ho rcj _ Fo rb;'u d -b,' Il er. l!.n1a n h e)-e 11 1 ro r.sal;'n /n9 a v P'resentati on Jc1g önskar själv presentera mitt förslag för fullmäktige D Ja Nej [J Legitimation Signatur POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Information Huddinge Huddinge BESOKSADRESS Kommunalvägen 28 E POST huddinge@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX

14 HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige ANKOM tf HUDDINGE KOMMUN Förslaaet Skriv ditt medborgarförslag här Odla grönsaker,frukt samt baljväxter och linser. Detta kan ske både på friland samt i växthus Motivering Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gäma varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. De t uppkomna världsläget känns väldigt o:3äkert. Detta faktum sätter igång tankegångar hos mig,mina anförvanter samt i samhäll et i stort. Till och f rån har det dryftas i olika medier. Dock har det saknats en mer djupare diskussi on kr ing det här ämnet Ovanstående förslag skulle också ge e n he l del jobb Kanske också något för våra invandra r e Underskrift Datum Presentation Jag önskar själv presentera mitt förslag för fullmäktige D Ja 'N ~ POSTAORESS g Huddinge kommun i Kommunstyrelsens förvaltning ~ Information Huddinge "' Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 E-PDST huddinge@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX

15 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HUDD!HGE KOMMUN AN KO M HUDDINGE KdMMUN Förslaget Skriv ditt medborgarfön;lag här Motivering Hlr kan du lämna en mer utföl11g beskrivning av ditt medborgar!otslag. Mollvera gama varför och hur du anser att förslaget ska genomfillas. Underskrift Datum Z o/ C:: - /'9---- Unders~ _f ~-( -~ -- Presentation Jag onskar själv presentera mitt forslag for fullmaktlge ~~a O Nej ~ Legitimation Isignatur 1!ebd~ ~ POSTAORESS g Huddinge kommun ~ Kommunstyrelsens förvattning ~ Information Huddinge!'i ~ Huddinge BESOKSADRESS Kommunalväflen 28 E-POST huddinge@hu.ddinge.se TELEFON OCH TELEFAX

16 ,. ' l Medborgarförslag till Kommunfullmäktiges möte den 27 mars 2017 Förslaget Kompromiss mellan fastighetsägaren och sakägarna i ärendet Vargen 14. ~ör följande tillägg i såväl mark- och exploateringsavtal som i detaljplan. '1. Byggnader ska ha sådeltak. Som alla andra byggnader i området har. 2. Högsta byggnadshöjd 6,5 m. Nockhöjd max 8,5m vilket ingen befintlig bebyggelse överskrider. 3. Fasader skall vara i trä eller puts. Som alla andra byggnader i området har. 4. Färgerna skall vara i samma färgskala som aua övriga hus i området. 5. Max bygg areal 30% av tomtarealen. Enligt falstighetsägarens ansökan. 6. Butikslängan, kulturminnet, skall vara en del av den nya bebyggelsen.

17 2 Motivering En förkrossande majoritet av Huddinges befolkning och en politisk majoritet bestående av KO, SD, S, MP, V vill inte ha det förslag som nu föreligger och som kommit fram på mycket grumliga vägar. Av vad partierna framfört skriftligt framgår tydligt att mitt förslag har stöd av en politisk majoritet. Lägg därtill i stort sett av hela Huddinges befolkning. Om det man skriver saknar substans och politisk vilja kommer saken i ett annat läge. Se bilagor. Beakta också att förslaget från förvaltningen bara har en mindre chans att bli verklighet och att det i så fall kommer att ta många år att drivat igenom. Detta på grund av den kampvilja och frustration som finns bland befolkningen oc:h sakägarna. Va~e möjlighet att stoppa övergreppet på vår kultur och historia kommer ;att användas. Det är min övertygelse. Då denna utveckling inte är i någons intresse så har jag utverkat ett löfte från sakägarna, att om mitt tilläggsförslag antas av fullmäktige så ska de acceptera det. Alltså inte överklaga. Innebörden är att fastighetsägaren snabbt kan få igenom vad han ursprungligen hoppades på beträffande storlek, men inte beträffande gestaltning. Några sakägare har också till mig uttryckt förv~ining över att de inte blivit kontaktade av personer i fastighetsägare kretsen för att efterhöra deras intresse för att sälja sina fastigheter innebärande att ett helhetsgrepp skulle k.unna tas om förtätning och gestaltning på ett ansvarsfullt sätt. Kommuninnevånarna och sakägarna slipper med mitt förslag risken för att det absolut värsta scenariot ska passera genom domstolsväsende!t utan att bli stoppat. Presentation Jag önskar själv presentera mitt förslag för fullmäktige i samband med att beslut ska fattas om Vargen 14 den15mars Bilagor: 1) Begäran om planbesked ) Bild på arkitektens förslag, Vargen 14 3) Protokollsanteckning Kristdemokraterna ) Remiss-Riktlinjerför bedömning av planbesked

18 [g] BEGÄRAN om planbesked enligt 5 kap 2 Plan- och bygglagen SIOA 1 /?\ HUDDINGE KOMMUN Kommunen ska ge sitt planbesked Inom 4 månadter från det alt skriftlig begäran inkommit Kommunen tar ut avgift för planbesked, se information sidan 2 Med begäran bifogas; o Beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med åtgärden e Karta som visar det aktuella området o Planerad byggnadsverk karaktar och ungefärlig omfahning (högsta våningsantal, uppskattat antal lägenheter, bebyggelsens utformning i stort etc). ÖVrigt material som den sökande vill bifoga Skickas via e-post till: plan@huddinge.se Klicka p!j l nken! Eller med post till; Samhällsbyggnadsnamnden Huddinge kommun Huddinge -... ~~ Begäran Fasllghatsbeteclmfng/.ar Vargen 14 jfasughelsadrbs81-er 1 stationsvägen 21, Huddinge OVII91 upply$ningar I Fregi Bygg AB ör intresserad av oh uppföra ett, alternoiivt två. mindre flerbostadshus (radhus) på fastigheten,. l Vorgen 14 med ~ till åtta bosföder totalt. Den sommonlagda byggnadsareon uppskottas till30% av fastighetens : f. area. Antofv6ninga~Ö~~r ~~;k;,iv6-ar t:;&'ochen -köua,våningdelvis under marken. Utseendemässigt hör byggnader, till modem nordisk arkitektur. Varje byggnad utgör en Hnl<el prismatisk volym i neutral grå kulör med platt tok och med flera mindre volymer l starka naturtrogna färger. Detail Group Arkitekter och Ingenjörer utför konsulttjänster inom arkitektur. Hondlöggande arkitekt ör Hovol Murad. Medverkande arkitekt och kontoldperson ör Alex Golitsyn, telefonnr daglid Bifogat sidekar vi med kartor/iuustrotioner som beskriver tre möjliga ollernolilf vi ämnar oll bygga. Underskrift Datum 1 ft OVL ZOfj PUL-text Personu p ifter behandlas i enli het med kommunens riktlinter. POSTADRESS Miljö-och samhallsbyggnadsfönaltnlngen Planavdelningen BESOKSADRESS SjOdalsvagen 29 Huddinge TELEFON OCHTREFAX WE88 OCH E-I'OST VMW.huddinge.se ORGANISATIONSNR Huddinge

19 i \

20 l luddinge kommun Kommun~ t\'rclscn J Pt otokollsanteckning. ' Kristdemokraterna Ärende 3: Detaljplan för Vargen 14 - beslut 0111 antagande Fastigheten Vargen 14 ligger ccmralt i Stuvsta längs. Stalionsvägcn, har en yta a l 673 hm och är fn bebyggd med en låg aff.irsliinga och ett boningshus. Fastighetsägaren önskar uppföra ett flerbostadshus med c:t 10 lägenheter på Vargen 14, vilket kräver en ny detaljplan. Den befintliga affärslängan är en av dc äldsta byggnadema i Stu\'sta och utgör ett speciellt inslag i gatumiljön.,\\'en bostadshuset bakom har en såtpräglad karaktär. En undersökning har dock ''isal att aff.irsläng.ltl inte :ir i bästa skick, och att en upprustning sannolikt skulle kosta l miljon kronor, eventuellt mer. Huddinge iir en \'äxande kommun som behöver fle1r bostäder. Det innebär att nya områden behöver exploateras och användas för bostadsända mål, men också att befintlig villabebyggelse måste förtätas i viss utsträckning. En uttalad målsättning inom kommunen, och en målsättning som stöttas av oss kristdemokrnter, är att denna förtätning i första hand sker i anslutning till lokala stadskärnor och i kollektivtrafiknära lägen. Vargen 14 är en fastighet som uppfyller bada dessa kriterier, och när man även beaktar kostnaderna för en upprustning av befintliga hus och fastighetsä~rcns egna önskemål, förefaller den föreslagna nyn detaljplanen om att tillåta flerbostadshus i två \'olymcr istället för nuvarande byggnader högst rimlig. Fastigheten utgör samtidigt en viktig del av miljön längs Stationsvägcn och föt Snl\'sta centrum. Det är därför mycket viktigt att de nya byggnaderna far en utformning som på ett harmoniskt sätt passar samman med önig bebyggelse längs Stations\ ägcn. l planbeskrivningen för Vargen 14 står att "Det är, iktigt att placering och utformning av byggnaderna sker med h:insyn till bestämmelserna i Plan- och bygglagen gällande stadsbild, befintlig bebyggelse och god hclhcts\'crkan i området." Vi kommer under den fortsatta processen noggrant följa så att resultatet verkligen lever upp till den iruiktningen och om det visar sig att planbeskrivningens skrivni111gar inte ger a\'scdd effekt kan vi i framtida lirenden komma an kräva att tydligare skrivningar förs in i själva planhestämmclserna. l luddinge <.len l februari Karl Henriksson

21 NA l UH UL;H BYGGNAOSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIOA 39 (39) HUDDINGE KOMMUN Huddinge kommun Natur- och byggnadsnämnden Protokollsanteckning Ärende 6: Remiss Riktlinjer för bedömning av planbesked Kompletterande synpunkter av d«~t antagna ordförandeförslaget i nämnden Under en längre tid har det varit uppenbart att en översyn bör göras av riktlinjerna för planbesked. Det är därför positivtatt ett sådant arbete nu görs. Vi vill lyfta fram kompletteringar till ordförandeförslaget i några viktiga frågor som bör ingå i nya riktlinjer för plan besked. Målet är att skapa så allsidiga bostadsområden som möjligt. l det skall det Ingå att riktlinjerna innebär att vid utbyggnad skall olika upplåtelseformer hyresrätt/bostadsrätt/egna hem ingå för att få ettallsidigt boende. Det skall även ingå att infrastruktur i form av förskolor, skolor, äldreboende och handel är representerade i områlllena. VI har Idag en allt för ensidig byggnation i de planerade områden där det nästan uteslutande prioriteras bostadsrätter och egnahem. När det gäller gestaltning av nyproducerade fastigheter är det viktigt med en visuell utformning som är i harmoni med de befintliga fastigheterna. Speciellt när man förtätar med hög exploateringsgrad i befintliga villaområden finns det risk att nya, stora byggnader blir dominerande. Då är det extra viktigt att gestaltningen minskar risken för ett dominerande Intryck. Det är ocksä viktigt att vi respekterar och inte gör större ingrepp i de kulturmiljöer som finns i Huddinge och som är en del av vår historia och som Huddingeborna är stolta över. ~ltl tfjjj.. Y Socialdemokrterna Miljöpartiet Vänsterpartie t Roland Sernlincl Anders Abe! B1iH Björneke Qfdli:lraru..te.. \. J...

22 [g] HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARFÖRsLAG till kommunfullmäktige Lämnas personligen till: Information Huddinge l Förslaget Skriv ditt medborgarförslag här Kompiskort till funktionshindrade Funkt ionshindrade som vill delta i aktiviteter s ka kunna erbjudas att ta med en stödperson gratis. Ett kompiskort gäller som biljett Motivering Här kan du lämna en mer ulförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motiver.3 gärna varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. Flera kommuner har redan ell er skall införa dett~. hämtad från Helsingborgs Dagblad (HD) Se bifogad motivering som är Presentation Jag önskar själv presentera mitt förslag för fullmäktige D Ja I2S] Nej... ~ ~ z ii "' POSTAORESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Information Huddinge Huddinge BESOKSAORESS Kommunalvägen 28 E POST huddinge@hijddinge.se TELEFON OCH TELEFAX ' t

23 hd.se/ /kompiskort-till-funktionshindrade Kompiskort till funktionshindrade HOl Funktionshindrade som vill delta i aktiviteter s~;a kunna erbjudas att ta med sin en stödperson gratis. Ett kompiskort gäller som biljett. Extra kostnader för ledsagaren ska inte stoppa den funktionshindrade från att delta i aktiviteter som alla andra. Det är tanken bakom kompiskortet. Flera kommuner har redan infört ett sådant, och ett medborgarförslag lämnades in till Ängelholms kommun om att göra detsamma. Frågan utreddes, och Välfärdsnämnden har nu beslutat att införa kompiskort till personer som har insatser inom LSS. - Det är en begränsad målgrupp, så det kommer inte att krävas någon större administration, säger nämndens ordförande BrittMarie Hansson. l andra kommuner ger kompiskortet gratis eller subventionerat inträde till kommunens egna aktiviteter och sådana som idrottsföreningar arrangerar. Det finns dock ingen statistik som visar mur många som utnyttjar möjligheten. Men i Ängelholm vill man ände\ prova. Kostnaden ska bäras av befintliga medel i budgeten till fritidsverksamheten inom funktionsstödområdet - Det är svårt att säga hur mycket det kan bli. Men vi har beslutat att göra en utvärdering efter ett år för att se hur det fallit ut, säger BrittMarie Hansson.

24 Huddinge kommun Kommunfullmäktige Fråga till kommunalrådet Malin Danielsson (L) om belysningsinsatser för ett tryggare Vårby gård Den senaste tiden har det inträffat en rad händelser i Vårby gård som bidragit till att många känner en ökad otrygghet. Vi vet sedan tidigare att Vårby är det området i Huddinge där invånarna känner sig minst trygga. Det är därför viktigt att Huddinge kommun på bästa sätt arbetar för att öka tryggheten i området. Många boende i Vårby gård vittnar om att belysningen är dålig på flera ställen och att det är en orsakande faktor till att man känner sig otrygg. Det kan handla om äldre som inte går ut på kvällarna främst under vinterhalvåret för de är oroliga att inte se isfläckar och halka i mörkret eller om vuxna som inte vågar gå ensamma från tunnelbanan till bostadsområdet. En annan grupp som upplever belysningsproblematiken är barn och unga som ofta hänger ute på kvällarna på centrala platser som är dåligt upplysta. Kärnan för ökad trygghet är att stärka sammanhållningen i kommunen. Det handlar om att få fler i jobb, en jämlikare skola och en välfärd som går att lita på. För att öka tryggheten i Vårby gård krävs därför en palett av olika insatser. Att ta ett helthetsgrepp med belysningsinsatser kan bidra till att öka tryggheten i vardagen i den delen av kommunen. Jag är övertygad om att många partier delar den bilden och att just belysningsfrågor som denna är något som vi kan ha samsyn om och samarbeta kring. Mot bakgrund av det ovanstående vill jag fråga följande Är du beredd att se över belysningen i Vårby gård och åtgärda dåligt belysta platser för att öka tryggheten? Sara Heelge Vikmång Socialdemokraterna

25 POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 2 december (1) Kommunfullmäktige Svar på interpellation ställd av Birgitta Ljung (MP) angående Klimatklivet Interpellanten har ställt ett antal frågor till mig gällande Klimatklivet som är en del av den stadsbudget som riksdagen beslutat om för Har Huddinge kommun ansökt om medel i Klimatklivet 2015 och 2016? I så fall, för vilka åtgärder har kommunen ansökt? Inledningsvis kan nämnas att kommunen, generellt sett, alltid bevakar möjligheter till statligt stöd för att möjliggöra/tidigarelägga åtgärder eller förbättra ekonomin för enskilda projekt; exempelvis har vi sökt och fått pengar från utsatta utemiljöer, statsmiljöavtalet samt medfinansiering för byggande av gång- och cykelvägar från Trafikverket men också från Klimatklivet. Huddinge har tillsammans med Södertörnskommunerna sökt och fått medel från Klimatklivet till att rikta praktisk information till bostadsrättsföreningar i respektive kommuner i syfte att ge kunskap och skapa förutsättningar för att sätta upp egna laddstolpar på bostadsrättsföreningarnas egna parkeringar/garage. Det pågår också även fortsatta diskussioner med övriga kommuner på Södertörn om att söka medel ur Klimatklivet för ytterligare gemensamma projekt. Avser Huddinge kommun att ansöka om investeringsstöd för 2017 och vilka åtgärder handlar det i så fall om? Något konkret projekt har ännu inte identifierats, men Huddinge kommun arbetar ständigt med att bevaka möjligheter till medfinansiering inom ramen för olika projekt och det kommer vi även fortsättningsvis att göra. Det är därför möjligt att Huddinge kommun kan komma att lämna in en ansökan vid något av de fyra ansökningstillfällen som annonserats. Daniel Dronjak (M) Kommunstyrelsens ordförande POSTADRESS Politiska kommunledningen Huddinge kommun Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalhuset Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

26 Huddinge kommun Kommunfullmäktige o j Interpellation Interpellation till kommunstyrels.ens ordförande, Daniel Oronjak (M): Tar Huddinge kommun del av "Kiimatklivet"? Klimatklivet är en del av den statsbudget som riksdagen beslutat om för Det är ett stöd som ska gå till klimatinvesteringar på lokal nivå. Investeringarna ska ge största möjliga klimatnytta och det huvudsakliga syftet är att minska växthusgasutsläppen. Spridning av teknik, marknadsintroduktion och påverkan på andra miljökvalitetsmål, hälsa och sysselsättning är andra önskade effekter av stödet. Åtgärder som kan ta stöd är konkreta klimatsatsningar inom exempelvis transporter, industrier, bostäder, lokaler, stadsbyggnad och energi. Det kan handla om laddinfrastruktur för elfordon, biogasanläggningar, byte av fossi l olja till biobränsle eller fjärrväme, utbyggnad av mindre fjärrvärmenät, cykelbanor och infrastruktur för cykel, kommunikationsinsatser mm. Åtgärderna ska vara mer ambitiösa än vad lagen kräver. Stödet riktas till de åtgärder som har störst klimatnytta, dvs störst minskning av växthusgasutsläpp per investeringskrona. Under 2015 uppgick stödet till 125 miljoner kronor. Ytterligare 600 miljoner kronor per år ska delas ut för klimatinvesteringar för 2016, 2017 och års ansökning är stängd och nästa ansökningsomgång kommer att vara öppen 9-31 januari Därefter planerar Naturvårdsverket för ytterligare tre ansökningsperioder under Mot ovanstående bakgrund vi ll jag därför fråga; Har Huddinge kommun ansökt om medel i "Klimatklivet" och 20 16? I så fall för vilka åtgärder har kommunen ansökt? Avser Huddinge kommun att ansöka om investeringsstöd för och vilka åtgärder handlar det i så fall om? För Milj öpartiet de Gröna i Huddinge

27 ~Huddinge INTERPELLA TIONSSVAR l (2) Datum Diarienummer Kommunfullmäktige 2 9 Svar på interpellation ställd av Anders Abel (MP) om utformning av ny cykelväg mellan Skärholmen och Kungens kurva. För närvarande byggs Förbifart Stockholm i syfte att avlasta det överbelastade vägnätet i Stockholms län. Förbifarten kommer att underlätta vardagen för många människor när den är klar, men innebär även, precis som alla typer av byggprojekt, vissa besvär under själva byggtiden_ Bland annat innebär byggandet av infartstunnlarna att gång- och cykeltunneln mellan Kungens kurva och Skärholmen stängs under cirka fem år. För att kompensera för detta, samt för att minska motorvägens barriäreffekter även när tunneln åter öppnas, byggde Trafikverket därför den nya gång- och cykelbron i höjd med Heron city. l samband med bygget av Förbifart Stockholm kommer även det regionala cykelstråket som löper genom Kungens kurva att få en genare dragning från trafikplats Lind vreten, längs E4/E20 fram till Dialoggatan (där den ska ansluta ti ll det befintli ga cykelstråket), i syfte att göra cykelpendlingen smidigare och snabbare. Detta eftersom sprängningsarbeten för exempelvis byggtrafik i samband med Förbifartens byggande ändå kommer att göras. Den nya sträckningen innebär, förutom att det blir en kortare sträcka att cykla, även att alla fördröjningar som idag uppstår för cyklisterna vid in-/utfarterna, busshållplatserna samt vid cykelöverfarten på Dialoggatan försvinner. Det nya stråket blir cirka 400 meter kortare än det befintliga regionala cykelstråket och detta i kombination med en mer gynnsam topografi gör att sträckan mellan trafikpl ats Lindvreten och Dialoggatan kommer att ta ungefår hälften så lång tid att cykla som idag. När byggarbetet är fårdigt kommer med andra ord en ny, bred och modern cykelväg att finnas på plats.

28 ~Huddinge 2 (2) Svar på frågoma: Hur ser du på att etablerad standard l kommunens cykelplan och den regionala cykelplanen vad gäller bl.a. breddmått inte följts? Det är givetvis beklagligt att den nuvarande vägen inte uppfyller cykelplanens standard, men i detta fall kan vi inte göra annat innan Förbifartens arbeten är slutförda i området och det nya stråket längs E4/E20 kan byggas. Hur ser du på utformningen av belysningen på bron, samt placering av lyktstolpar? Självkla1t ska belysningen fylla sitt syrte och skapa trygghet och bättre framkom! ighet. Enligt de uppgifter jag fått kommer dessa att riktas om för att ge en betydligt bättre ljusspridning än den nuvarande. Placeringen och anläggningen av belysningsstolparna gjorde att cykel.banans bredd uppfattats som otydlig och detta planerar man att åtgärda, förmodl.igen med hjälp av målning av symboler för att tydliggöra var det är cykel- respekti ve gångbana. Hur ser du på att man använder betongplattor som underlag för cykeltrafik? Det är inte optimalt som cykelunderlag men är gjort i syfte att signalera att blandtrafik, det vill säga korsande gångtrafikanter och/eller korsande cykeltrafik, kan förekomma. Detta är gjort för att höja trafiksäkerheten för såväl gående som cyklister, vilket är viktigt inte minst på grund av de många barn som besöker Heron city. Hur ser du på att man på ett cykelstråk!tar en passage r/ii r endast gångfart ii r tillåten? Kommunen äger inte marken för denna del av sträckningen utan det är ett torg framför Heron city. Området som är skyltat som gågata där inga bilar får köra men där cykel får framföras i gångfart (ca 7 km/tim). Självkl art är det ur ett cykelperspektiv inte optimalt att en del av cykelstråket har denna fartbegränsning, men det är den enda lösning som kunnat förhandlas fram i projektet. Ä ven här har säkerheten för gående, inte minst barn, tagits i beaktande. Alternativet till att ha denna passage där enbart gångfart tillåts hade varit att ha ett "glapp" i sträckningen. Nu är stråket sammanhängande, vilket har varit en viktig del i planeringen. När det nya cykelstråket längs E4/E20 är färdigt kommer inte torget framför Heron city längre behöva ianspråktas och då kommer vi således ha ett sammanhängande stråk som inte har en passage där endast gångfart tillåts. l / ~~-?~ ~-- Malin Danielsson (L) Kommunalråd med ansvarför samh ällsbyggnad~frågor

29 Huddinge Kommun Kommunfullmäktige Di&ric''' INTERPELLATION Interpellation till kommunalrådet Mal in Danielsson om utformning av ny cykelväg mellan Skärholmen och Kungens kurva. Nyligen invigdes den nya bron för gång- och cykeltrafik mellan Skärholmen och Kungens kurva. Cyklistbloggen Cyklandeombud stockhalm har pmvcyklat med nedslående resultat. Deras sammanställning är tydlig och väldokumenterad med bilder 1, så jag rekommenderar att läsa den. Huvudpunkterna i deras sammanställning är att: Normer för bredder på delad gång- och cykelbana inte följs. Gång- och cykeltrafik är inte separerade på hela sträckan. Ojämn belysning av vägbanan på bron, samt riskfylld placering av lyktstolpa r i cykelbanan. Cykelbanan övergår i betongplattebeläggning, vilket är olämpligt underlag för cykelba na. Cykelbanan övergår i område skyltat som gågata med tillägget " Cykel få r endast framföras i gångfart". Med bakgrund i ovanstående och bilagd information vill jag därför fråga dig följande. Hur ser du på att etablerad standard i kommunens cykelplan och den regionala cykelplanen vad gäller bl.a. breddmått inte följts? Hur ser du på utformningen av belysningen på bron, samt placering av lyktstolpar? Hur ser du på att man använder betongplattor som underlag för cykeltrafik? Hur ser du på att man på ett cykelstråk har en passage där endast gångfart är tillåten? Miljöpartiet de Gröna 1 http ://c y kl a ndeom budstockhol m. b Iogspot se/2016/ 11/test -av-nya-cykelbron-ku ngens-ku r va. htm l

30 Första test av nya cykelbron Kungens kurva Första test av nya cykelstråket på bron mellan Kungens kurva och Skärholmen visar delvis brister. Bygget är inte klart ännu, så det är ett preliminärt test. kartlänk Första november öppnade trafikverket bron med nya cykelstråket mellan Kungens kurva och Skärholmen. Vi börjar på Skärholmssidan. För att ta sig hit måste du ta dig upp för en backe. GC-banan på bilden är sannolikt smalare än 2,5m som är standard för huvudstråk.

31 Här är själva bron. Inte så bra spridning med lyktorna, det blir ett betydande parti med mörker. Stolparna ser just nu ut att vara placerade på cykelbanan, istället för på sidan av cykelbanan. Men antagligen är utformningen inte klar ännu. Bron ska anpassas för personer med nedsatt orienteringsförmåga, men då kanske stolparna inte är så lämpligt placerade. Kanske även en fysisk separering mellan gångtrafik och cykeltrafik hade varit lämpligt med tanke på kravet på anpassning för personer med nedsatt orienteringsförmåga.

32 På andra sidan bron kommer en till en plattlagda kurva. Cykel- och gångbanan fortsätter ner och under bron.

33 När du kommer ner för backen till nästa kurva så upphör separeringen mellan gång och cykel och GC-banan blir för smal i kurvan. Kanske är det en tillfällig lösning. Det verkar ha funnits plats för en tillräckligt bred och rätt utformad kurva. Kanske är det fortfarande en tillfällig lösning under byggperioden.

34 Efter kurvan blir cykeldelen smalare än tidigare. I avslutningen blir det för smalt och med skymd sikt till vänster. På andra sidan övergångsstället/cykelpassagen möts vi av den här skylten.

35 Men cykelstrafik skyltas ändå på denna skylt. Oklar situation.

36 POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 10 februari (2) Kommunfullmäktige Svar på interpellation ställd av Anders Abel (MP) angående ITsäkerhet Anders Abel har i en interpellation till mig ställt ett antal frågor om ITsäkerheten i kommunen. Med förvaltningens hjälp har jag efter bästa förmåga försökt att svara på frågor som i många fall är tekniskt komplicerade och på en detaljeringsnivå som ligger en bit ifrån den övergripande politiska nivån. Varför finns ett lösenord på gästnätet, när det ändå publiceras genom lappar som bl.a. sitter i Huddingehallens publika ytor? Det trådlösa gästnätverket är tillgängligt för de som besöker kommunens olika anläggningar, till exempel Huddingehallen. Det medför att många kopplar upp sig mot accesspunkterna (en enhet som andra enheter kopplar upp sig mot). För att undvika kapacitetsbrist då en accesspunkt endast kan ta emot ett visst antal anslutningar så behöver besökaren aktivt logga in kontinuerligt och det uppnås genom att månadsvis byta lösenord. Då flera av kommunens anläggningar är obemannade vissa tider eller har hög belastning i kassan/receptionen och besökarna behöver kunna logga in på gästnätet sätts lappar upp med månadens lösenord. Varför byts lösenordet på gästnätet löpande? Detta skapar merjobb bl.a. för skolor där elevernas Ipads använder sig av gästnätet. Lösenordet byts löpande för att gästnätet inte ska få en för stor spridning, detta på grund av kapacitetsbrist då en accesspunkt endast kan ta emot ett visst antal anslutningar. Det är inte önskvärt att någon som varit besökare vid ett tillfälle automatiskt loggas in på gästnätet när de vid ett senare tillfälle befinner sig nära en kommunal anläggning utan att ha ett behov av att nyttja den anslutningen, och därmed i onödan ta kapacitet i anspråk. Skolorna ska inte använda sig av gästnätet då de har ett eget trådlöst nätverk som heter BYOD (bring your own device). BYOD är tillgängligt endast för elever och lärare som loggar in på detta nätverk med sina egna användarnamn och lösenord. Hur kan rutinen för lösenordsbyten för politiker tillåtas att vara av så usel standard att lösenord skickas via okrypterad mail? Politiker i samtliga nämnder som behöver byta sitt lösenord kan få det genom ett personligt besök hos IT-Helpdesk mot uppvisning av giltig ID-handling. De kan också vända sig till Kjell Lundin som är kommunstyrelsens kontohanterare. Kjell byter lösenordet med en slumpgenerator och skickar det nya lösenordet till den mailadress som finns registrerat i kommunens system för respektive politiker. IT-sektionen inser att detta inte är en optimal lösning att skicka lösenorden till privata mailadresser och håller just nu på att POSTADRESS Politiska kommunledningen Huddinge kommun Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalhuset Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

37 POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 10 februari (2) undersöka möjligheterna för en annan hantering. IT-sektionen håller på att ta fram en lösning för att på distans kunna byta sitt lösenord. Denna lösning ska vara på plats under andra kvartalet Varför finns det fortfarande krav på regelbundna lösenordsbyten när modern forskning visar att det minskar säkerheten istället för att höja den? T.ex. rekommenderar numera brittiska National Cyber Security Centre att man inte har tvingande byten. Huddinge kommun följer Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) rutin för åtkomst och behörighetssystem. MSB rekommenderar att lösenord byts var 60:e dag. Huddinge kommun väljer att kräva lösenordsbyte var 90:e dag. Under 2017 ska Huddinge kommun ta fram riktlinjer för informationssäkerhet bland annat innehållandes krav för lösenordshantering. Finns det rutiner för backuper av de e-postarkiv som medarbetare uppmanas att skapa på sina lokala hårddiskar för att spara e-post längre än den tid de tillåts i inkorgen? Huddinge kommun har en guide på intranätet som visar hur man sparar sitt e- postarkiv till sin hemkatalog (H:) som finns på en server. På hemkatalogen tas det en backup en gång per dygn. Enligt förvaltningarnas IT-samordnare är det ingen av dem som rekommenderar sina användare att spara e-postarkiven på lokala hårddiskar, då inget på dessa hårddiskar säkerhetskopieras. Vid frågor till IT-Helpdesk hänvisas till guiden på intranätet. Hur kommer det sig att återställningsrutiner vid serverhaveri fortfarande inte är på plats för kritiska verksamhetssystem, trots att risken varit identifierad i flera år? Att skapa återställningsrutiner vid serverhaveri kräver mycket tid och resurser för kommunens verksamheter. För att minimera konsekvenserna vid serverhaverier har förvaltningen tecknat supportavtal med serverleverantörerna med fyra timmars inställelsetid. IT-avdelningen eller kommunens verksamheter har avtal med leverantörerna till systemen för att hjälpa oss igång efter ett eventuellt haveri. Hur kommer det sig att webben för självservice på har ett föråldrat certifikat (SHA1- baserad signering) som i flera månader gett varningar i moderna webbläsare som Google Chrome? Arbetet med att byta certifikat är precis avslutat. Nytt certifikat som använder den mer modernare och säkrare SHA256 är nu aktiverat. Daniel Dronjak (M) Kommunstyrelsens ordförande

38 Huddinge Kommun Kommunfullmäktige l INTERPELLATION Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Daniel Oronjak om Il-säkerhet Kommunens verksamhet blir precis som allt annat i samhället mer och mer beroende av!t-lösningar. Med beroendet följer också sårbarhet, där det gä ller att hantera säkerhetens fyra dimensioner: sekretess, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet. Hur dessa ska hanteras är inte statiskt, utan förändras över tiden med den tekniska utvecklingen. Och den går bitvis mycket snabbt! För en organisation av Huddinge kommuns storlelk måste det vara en självklarhet att aktivt följa med utvecklingen och anpassa sin verksamhet, tekniska lösningar och regelverk. Mot bakgrund av ovanstående vill jag därför fråga dig följande Varför finns ett lösenord på gästnätet, när det ändå publiceras genom lappar som bl.a. sitter i Huddingehallens publika ytor? Varför byts lösenordet på gästnätet löpande? Detta skapar merjobb bl.a. för skolor där elevernas ipads använder sig av gästnätet. Hur kan rutinen för lösenordsbyten för politiker tillåtas att vara av så usel standard att lösenord skickas via okrypterad mail? Varför finns det fortfarande krav på regelbundna lösenordsbyten när modern forskni ng visar att det minskar säkerheten istället för att höja den 1? T.ex. rekommenderar numera brittiska National Cyber Security Centre att man inte har tvingande byten 2 Finns det rutiner för backuper av de e-postarkiv som medarbetare uppmanas att skapa på sina lokala hårddiskar för att spara e-post längre än den tid de tillåts i inkorgen? Hur kommer det sig att återställningsrutiner vid serverhaveri fortfarande inte är på plats för kritiska verksamhetssystem, trots att riskem varit identifierad i flera år? Hur kommer det sig att webben för självs1ö!rvice på ha r ett fö rå ldrat certifikat (SHAl- månader gett Google Chrome? la ~://bou.huddinge.sed baserad signering) som i flera varningar i moderna webbläsare som Anders Abel Miljöpartiet de Gröna 1 /one-of-the-oldest-ru les-about-passwords-is-totally-wrong/, passwo.html, https ://www. c s. u n c. ed u /~ rei te r /p a pers/2010/ccs. p d f, 2

39 POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 10 februari (2) Kommunfullmäktige Svar på interpellation ställd av Fredrik Fjällström (S) angående ökade kostnader för inhyrd personal Till att börja med vill jag understryka att jag delar interpellantens uppfattning att huvudregeln ska vara att anställa fast personal. Huddinge, liksom övriga kommuner, står dock inför stora utmaningar med att rekrytera personal med rätt kompetens men det har blivit svårare att behålla befintlig personal. Enligt arbetsförmedlingen ökar bristen på arbetskraft inom offentlig såväl som privat sektor. De ökade utmaningarna vad gäller personalförsörjningen inom offentlig sektor syns tydligt i kostnaderna för inhyrd personal. I tidningen Dagens Samhälles sammanställning, som interpellanten hänvisar till, ökar kostnaderna för inhyrd personal i de flesta kommuner. Den sammantagna ökningen mellan 2014 och 2015 för samtliga kommuner var 39 procent. I Huddinges fall var ökningen lägre; 28 procent. Det kan jämföras med Stockholm stad där ökningen var 57 procent. De nämnder med högst kostnader för inhyrd personal är förskole-, grundskole- och socialnämnden. Inom dessa nämnder finns yrkeskategorier där vi har rekryteringsutmaningar såsom exempelvis förskollärare, olika lärarkategorier inom grundskolan, socialsekreterare och biståndshandläggare. Verksamheterna är medvetna om problematiken och de arbetar för fullt att lösa detta. Bland annat utreder individ- och familjeomsorgen, inom Socialoch äldreomsorgsförvaltningen hur formerna skulle kunna se ut för en intern poolverksamhet med erfarna socialsekreterare en sk. specialistpool. Vidare gör social- och äldreomsorgsförvaltningen en organisationsförändring vad gäller sjuksköterskorna inom äldreomsorgen bland annat för att skapa bättre flexibilitet inom verksamheten. Inom vissa förskoleområden finns vikariepooler och även inom grundskoleverksamheten förs diskussioner kring förutsättningarna för en poolverksamhet. Anser du att det är rimligt att Huddinge har Sveriges tredje högsta kostnader för bemanningsföretag? Min uppfattning är att kommunen först och främst ska anställa fast personal i våra verksamheter. Att vi erbjuder kvalificerad personal i alla våra verksamheter är än viktigare. För oss går alltid kvalitén och servicen till medborgarna först. Alternativet - lärarlösa lektioner eller otillräcklig bemanning i förskolan eller äldrevården får aldrig accepteras och är alltid ett sämre alternativ än att hyra in personal. Vad gör du för att minska kommunens kostnader för inhyrd personal? Kommunen jobbar aktivt för att rekrytera och behålla duktiga medarbetare. Det är viktigt att Huddinge är en attraktiv arbetsgivare där vi bland annat kan erbjuda god arbetsmiljö, konkurrenskraftig lön, bra förmåner, POSTADRESS Politiska kommunledningen Huddinge kommun Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalhuset Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

40 POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 10 februari (2) kompetensutveckling med mera. Dessa mervärden medför att vi kan behålla och attrahera personal. Det finns dock vissa saker vi inte kan påverka, exempelvis hur många som söker sig till de utbildningar där det finns brist på arbetskraft. Vad gör du för att säkerställa en trygg arbetsmiljö för alla som arbetar i kommunen? Kommunen arbetar systematiskt med att identifiera och förebygga risker i arbetsmiljön. Samtliga chefer får genomgå en utbildning som avslutas med ett kunskapsprov som chefen behöver få godkänt på för att bli certifierad. Arbetsmiljöansvaret för bemanningsanställda regleras i arbetsmiljölagens kapitel 3, paragraf 12. Där framgår att bemanningsföretag och inhyrande företag har ett delat ansvar för arbetsmiljön. Men det huvudsakliga ansvaret ligger på det inhyrande företaget. Det har samma skyddsansvar som för de egna anställda. Daniel Dronjak (M) Kommunstyrelsens ordförande

41 Huddinge kommun Kommunfullmäktige Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak (M) om ökade kostnader för inhyrd personal I en artikel i Dagens Samhälle (nr ) framgår det att Sveriges kommuner köpte in tjänster från bemanningsföretag för 1,2 miljarder kronor förra året. Det är en stor ökning i jämförelse med året innan. Det är kanske inte så förvånande att listan toppas av de två största kommuner i landet: Stockholm och Göteborg. Men på tredje plats ligger Huddinge. Huddinge är därmed den kommun i Sverige som har de tredje högst kostnaderna för bemanningsföretag. Med en ökning på 27 procent från landade Huddinges kostnader för inhyrd förra året på 39,8 miljoner kronor. Det är i dag svårt att rekrytera personal inom flera yrkeskategorier i kommunen. Samtidigt väntas många som arbetar i offentlig sektor gå i pension de kommande åren. I kombination med en allt mer komplex arbetsmarknad är det en utmaning såväl för Huddinge som för andra kommuner. Lösningen för att ha rätt bemanning i kommunens verksamheter kan emellertid inte vara att vi ska förlita oss på bemanningsföretag. Det är en för kostsam affär för Huddinge, inte minst mot bakgrund av det svaga ekonomiska läget i flera av kommunens nämnder. Så sent som i september 2016 presenterade Arbetsmiljöverket arbetsskadestatistik som visade att det är dubbelt så vanligt att inhyrd personal drabbas av arbetsplatsolyckor. Vi vet sedan tidigare att inhyrd personal i många fall vittnar om stress, delade turer och inte minst svårigheter att skapa nära relationer och bidra till långsiktig utveckling av verksamheten. Att hyra in personal är ett sätt att klara tillfälliga arbetstoppar men målet måste vara att som huvudregel ha egen anställd personal. Det ger både stabilitet samtidigt som extra kostnader undviks. Vi är glada att regeringen tydligt har tagit ställning för bättre arbetsvillkor och rättvisa löner både på nationell nivå och på EU-nivå. Socialdemokraternas utgångspunkt är att det ska vara ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Det krävs dock att vi även på lokal nivå ser till att ha schyssta villkor, god arbetsmiljö och en långsiktighet i planeringen av kommunens personalförsörjning. Med anledning av ovanstående frågar jag dig: Anser du att det är rimligt att Huddinge har Sveriges tredje högsta kostnader för bemanningsföretag?

42 Vad gör du för att minska kommunens kostnader för inhyrd personal? Vad gör du för att säkerställa en trygg arbetsmiljö för alla som arbetar i kommunen? Fredrik Fjällström Socialdemokraterna

43 POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 10 februari (2) Kommunfullmäktige Svar på interpellation ställd av Emil Högberg (S) angående det politiska ansvaret för betygsinflation Med hänvisning till 37 punkten 8 i kommunfullmäktiges arbetsordning överlåter jag besvarandet av denna interpellation till grundskolenämndens ordförande Jelena Drenjanin. Hur ser du på kommunens - och ditt eget - ansvar för att inte bidra till betygsinflation i våra skolor? Betygsinflationen är ett problem, inte bara kommunalt, men även nationellt. Det är viktigt att vi alla arbetar med att hitta lösningar så att betygsinflationen stoppas. Det är dock viktigt att komma ihåg att betyg i sig inte är problemet, utan fyller många olika funktioner i skolan. De visar vad eleverna har lärt sig och hur stor del av kursplanen de har tillgodogjort sig. Förvaltningen arbetar i dag systematiskt med att analysera nationella prov och sedan jämföra det med elevens slutbetyg i samma ämne. Detta görs för att säkerställa likvärdighet och för att kunna identifiera misstänka fall av betygsinflation. Om förvaltningen finner tecken på betygsinflation får ansvarig rektor ansvaret att följa upp och analysera det och sedan återrapportera detta till förvaltningen. Ett flertal skolor har infört ett system där lärare rättar varandras prov för att säkerställa likvärdig bedömning och för att minska risken för betygsinflation. Via matematiklyftet och läslyftet har det kollegiala lärandet stimulerats och lärare kan tillsammans diskutera betygssättning och andra aspekter kring bedömning av eleverna. Den formativa bedömningen används också för att skapa likvärdighet vid bedömningen av elevers prestation och utveckling. Trots det goda arbete som görs för att motarbeta betygsinflation i Huddinge kommun finns det fortfarande utvecklingsbehov och förbättringspotential. Ett exempel på framtida utvecklingsåtgärd är att börja jämföra elevers grundskolebetyg och gymnasiebetyg. Det är ytterligare en metod att mäta hur likvärdig bedömningen är i Huddinges grundskolor och identifiera betygsinflation. Jag är positiv till att en central rättning av nationella prov införs alternativt att digitalisera de nationella proven. Digitala prov har många fördelar för både elever och lärare. Det ger en likvärdig och objektiv bedömning och en snabb återkoppling till eleverna. För lärare minskar de administrativa uppgifterna vilket är tidsbesparande. Om proven rättades externt i stället för av den undervisande läraren, skulle det öka jämförbarheten mellan elever och skolor. Betygssättningen skulle förankras och betygen få bättre legitimitet. Betygsinflationen skulle därmed också minskas. POSTADRESS Politiska kommunledningen Huddinge kommun Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalhuset Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

44 POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 10 februari (2) Hur vill du bidra till att kunskap och bildning ska stå i fokus för skolans utveckling istället för konkurrens på vinstjaktens villkor? Det låter som att interpellanten lyfter upp friskolereformen som det största problemet med att kunskap och bildning inte står i fokus. Det tycker jag är felaktigt. Det jag däremot tycker är oroväckande är det faktum att föräldrarnas utbildningsnivå har stor påverkan. Enligt regeringen så var nästan 44 procent av eleverna inte behöriga till nationella program vars föräldrar endast har förgymnasial utbildning. Det finns säkert skolor, både kommunala och friskolor som kan ha en bättre betygsbedömning men vi kan inte se att de elever som har valt en friskola dominerar bland de elever som inte klarar att gå ut gymnasiet. Därför ser jag skolans kompensatoriska uppdrag som en av de viktigaste delarna för att uppnå en jämlik och rättvis skola. Alla föräldrar och barn ska ha rätt att själva få välja skola. Det fria skolvalet möjliggör för varje elev och familj att hitta den skola och undervisningsform som passar henne eller honom bäst. Det är viktigt att vi ställer hårda krav på skolhuvudmännens långsiktighet i verksamheten och undervisningens kvalitet. Alla skolor ska hålla en hög kvalitet för att ge elever likvärdiga möjligheter till en bra utbildning. Kompetenta och engagerade lärare är avgörande för kvaliteten i skolan. Därför vill vi fortsätta att satsa på skickliga lärare och höja läraryrkets status genom att erbjuda karriärvägar i klassrummet, exempelvis förestelärare och lektorstjänster. Vi vill lägga ett särskilt fokus på Huddinges pedagogiska utveckling så att kommunens skolor framstår som ett attraktivt alternativ. Elever och lärare ska ges de förutsättningar som krävs för att hantera den digitala vardagen. Det är viktigt att vi har tillit till skolan oavsett driftsform. Den ständiga negativa debatten gör att skolans verksamheter, som i hög grad baseras på tillit, sätts på ett bräde. Det har nu gått så långt att regeringen tillsatt en Tillitsdelegation för att vända förtroendet för svensk skola Vi måste samverka på alla nivåer för att få en så bra och kvalitativ skolverksamhet som möjligt. Jelena Drenjanin (M) Grundskolenämndens ordförande

45 Huddinge kommun Kommunfullmäktige 13 februari 2017 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak (M) om det politiska ansvaret för betygsinflation Under samma period som svenska elevers kunskapsresultat föll dramatiskt i internationella undersökningar slog betygen all time-high år efter år. Orsaken till den omfattande betygsinflationen i Sverige är enligt forskningen den skolkonkurrens som råder efter att marknadsmekanismer har släppts lös på skolområdet. Ett exempel på att Sverige har gått särskilt långt på den vägen är att vi är ensamma om att låta ägarna till offentligt finansierade privata skolor göra hur stora vinstuttag som helst. Det är förstås inte oväntat att aktörerna på en sådan marknad agerar utifrån vad de tror att kunderna efterfrågar. I valrörelsen 2014 påstod du och ditt parti att just höga betyg i Huddinges skolor var ett bevis på att det inte fanns samma problem med kunskapsnivån som i resten av Sverige. En ganska häpnadsväckande slutsats. Vid upprepade tillfällen talar du också om betygssiffror som det bästa beviset på utvecklingen i Huddinges skolor. Mot bakgrund av vad vi vet om hur vårt skolsystem driver upp betygen tycker jag att det är oansvarigt. Ansvaret för att flytta fokus i skolan från marknad och konkurrens med betygen som vapen till kunskap och bildning för alla elever är delat mellan staten och de kommunala och fristående huvudmännen. På nationell nivå diskuteras hur vinstjakten ska kunna stoppas. Dessutom vore det bra med ett mer reglerat och enhetligt kunskapsinnehåll och mer extern och oberoende bedömning av elevernas kunskapsnivå. I Huddinge vore det en välgärning och en bra början om kommunstyrelsens ordförande tog sitt ansvar för att föra en seriös debatt om kunskap och betyg. Mot bakgrund av det ovanstående vill jag fråga följande Hur ser du på kommunens - och ditt eget - ansvar för att inte bidra till betygsinflation i våra skolor? Hur vill du bidra till att kunskap och bildning ska stå i fokus för skolans utveckling istället för konkurrens på vinstjaktens villkor? Emil Högberg Socialdemokraterna

46 Huddinge kommun Kommunfullmäktige Interpellation till ansvarigt kommunalråd för grundskolefrågor Jelena Drenjanin (M) och gymnasienämndens ordförande Christina Eklund. Huddinge kommun har under den senaste tiden välkomnat en hel del nyanlända människor. Dessa individer förtjänar bästa möjliga förutsättningar att etablera sig i sin nya tillvaro och som kommuninvånare. Vi vet att språket är en nyckel till integration, skapar delaktighet och skyndar på processen in i samhället på olika vis. Förutom att satsa på modersmålsundervisning är behovet av riktade satsningar på skolämnet svenska som andraspråk (SVA) extra angelägna. Detta är ett ämne som genom åren hanterats ganska styvmoderligt, och det har sällan funnits behöriga lärare på samtliga poster i detta viktiga nyckelämne. Om man jämför med ämnet svenska hade det sannolikt ansetts oacceptabelt att många obehöriga lärare undervisade i ämnet. Med anledning av de senaste årens flyktingströmmar har även behovet av lärare i svenska som andraspråk ökat markant. Svenska som andra språk är ett eget ämne, med egen ämnesplan och särskild ämneslärarutbildning. Detta innebär att det är av största vikt att pedagogisk personal med rätt utbildning undervisar i detta centrala ämne. Vi i Vänsterpariet anser därför att det är viktigt att se över situationen kring lärare i svenska som andraspråk. Mot denna bakgrund ställer vi följande frågor till ansvariga nämndsordföranden i skolnämnderna. - Hur ser det ut med behörigheten hos de lärare som nu underviar i svenska som andraspråk på kommunens grundskolor och gymnasieskolor? - Vilket behov har kommunen av att nyrekrytera SVA- lärare i grundskola och gymnasieskola? - Hur kan kommunen trygga och säkerställa rekryteringen av denna viktiga lärarkategori? Nujin Alacabek

47 --:a ~1) Soc!~!~;,~~~;~:~rna Huddinge kommun Kommunfullmäktige 27 mars 2017 Otonr.n' ", t. -o l o r ;JI '" Interpellation till färskolenämndens ordförande Karl Henriksson (KD) om den akuta bristen på färskoleplatser i Visättra Alla barn har rätt till en bra start i livet och förskoian har stor betydelse för barns utveckling. studier visar att barn som har gått i en förskola av hög kvalitet lyckas bättre i skolan. Det är därför oerhört viktigt att vi har bra och tillräckligt många förskolor i Huddinge. Den senaste tiden har det dock rapporterats i media om aien akuta platsbristen på förskaleplatser i Visättra. l en artikel i Södra sidan (nummer 8,, 2017) framgår det att 750 nya bostäder har byggts utan att en enda ny förskaleplats tillkommit. Det är omande. situationen med förskaleplatser har länge varit alarmerande i Huddinge. Mot bakgrund av den årgång som gick över till förskolekiass i höstas var stor minskade trycket på förskaleplatser tillfälligt. Nu är emellertid förskolorna fulla i nästan alla kommundelar. Tyvärr skiljer möjligheten att få en förskaleplats nära hemmet sig åt mellan olika delar av Huddinge. Många föräldrar i Visättra vittnar om att de erbjuds plats åtskilliga kilometer från hemmet. l förskalenämndens verksamhetsberättelse framgår det att 185 barn st år i byteskön för att få byta från en annan förskola i kommunen. Farni!jer m~ ste kunna få ihop sina livspusse l och då är det inte rimligt att man tvingas åka långa sträckor för att lämna och hämta sitt barn i förskolan. Huddinge växer med nya bostäder och fier invånare. Det är positivt. Tillkomsten av förskaleplatser måst e dock gå i takt med befolkningsökninge n. l ljuset av den redan i dag alarmerande bristen på förskaleplatser är det än mer oroande att Huddinge, enligt kommunens planeringsförusättnir.gar för behöver få fram i genomsnitt 3,5 nya förskolor om året fram till rör att utvecklas int e bara med nya bostäder utan för att bygga ett starkt Huddinge som håller ihop behövs ett tydligare politiskt ansvarstagande. Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga följande Hur kunde det ske en sådan miss i samhällsplaneringen att 750 bostäder har byggts i Visättra men ingen förskola? Vad görs för att hjälpa de boende i Visättra som st år utan en förskoiep!at s i området? Är din bedömning att kommunen kommer kloara av att l ~ve re r a i genomsnitt 3,5 förskolor per år i enlighet med planeringsförutsättningarna? s~.ftfk/1 Socialdemokraterna

48 Huddinge kommun Revisorerna Revisionsskrivelse För ylfrande senast 20 J 6-J 2-J 9 till: Kommunstyrelsen För kännedom till: Kommunfullmäktige Revisionsrappot t: Uppföljning av tidigare granskning av delegation av beslutcmderätf På uppdrag av Huddinge kommuns förtroendevalda revisorer har KPMG fö ljt upp rapporten "Granskning av delegation av beslutsrätt" genomförd under Syftet med granskningen är att bedöma om ansvarig styrelse har vidtagit rekommenderade åtgärdet:. Uppdraget ingår r revisionsplanen för år Vår bedömning av kommunstyrelsens hantering är att de flesta av de beslut kommunstyt elsen fattade i samband med besvarandet av revisionsrappotten är verkställda. Vi anser samtidjgt att den interna kontrollen som rör delegationsordningen kan utvecklas ytterligare. Vi anser att en kommungemensam rutin for bland annat hantering av delegationsordningen undel'lätta1 för de fåtiroendevajda som över tiden kan ha engagemajlg i olika styt'elser och nämnder. Det underlättar också for handläggande tjänstemän då det ti ån tid till annan kan behövas stöd och backup mellan förvaltningarna vad det gället nämndadministration. Vi rekommenderar Kommunstyrelsen: Att i översyn av den interna kontrollen beakta behovet av att kontroliera kritiska moment i hanteringen av delegationer. Att utreda förutsättningarna for att utveckla gemensamma rutiner och gemensam utformning för det som gäller delegationsordningen. Rev isionen beslutade att överlämna rapporten t i Il Kommunstyrelsen for yttrande senast 19 december 2016 och for kännedom till kommunfu1lmäktige. Svanfe Axelsson Ordförande ~... ~-~04"'1 ~ Lars Blomqvist Revisor, Bilaga: Revisionsrappott Uppföljnhlg av tidigare granskning av delegation av besl111anderail.

49 Huddinge kommun Uppföljning av tidigare gransirning av delegation av beslutanderätt Revisionsrappoli Advisory KPMGAB 29 augusti 2016 Antal sidor: 8 Rapport Delegation.docx ~ 2016 KPMG AB, a Swedish fimiled Jiebll~y compe!ly and a member flrm of the KPMG nehy<lfl< of Independent member finns alfillall~d wilh KPMG lntemallonal Cooperafive ("KPMG lntemallonal'), a Swiss entity. All rlghts reserved.

50 Huddinge ko1mmm Uppföljning av tidigare granskning av delegalion av bes/utanderä/l Innehåll l. Sarmnanfatttung 2. Bakgrund 3. Syfte 4. Avgränsning 5. Revisionskriterier 6. Ansvariga nämnder och styrelse 7. Metod 8. Projektorganisation 9. Granskning av delegation av beslutanderätt l Rapporl 2016 KPMG AB, a Swedish limile d llabllll)'company end e member firmor 1he KPMG 1'1etwo<k of independent mernber flrrns affilleted with KPMG Lnternattonat Cooperative ('KPMG 1nternational'), a Swiss entily. Att rights reservsd.

51 Hruldi11ge kommull Uppföljning av tidigare granskning av delegation nv bes/utanderä/l l. Sammanfattning Vi har av Huddinge kommuns revisorer fått i uppdrag att följa upp rapporten ''Granskning av delegation av beslutsrätt" genomförda under Uppdraget ingår i revisionsplanen föj år Syftet med granskningen är att bedöma om ansvarig styrelse har vidtagit rekommenderade åtgärder. Vår bedöilllling av kommunstyrelsens hantering är att de flesta av de beslut kommunstyrelsen fattade i samband med besvarandet av revisionsrapporten är verkställda. Vi anser samtidigt att den interna kontrollen som rör delegationsordningen kan utvecklas ytterligare. Våra rekommendationer Vi rekommenderat kommunstyrelsen att i översyn av den interna kontrollen beakta behovet av att kontrollera kt'itiska moment i hanteringen av delegationer, se avsnitt 9 attutreda forutsättningarna for att utveckla gemensamma rutiner och gemensam utformning för det som gäller delegationsordn.ingen, se avsnitt Bakgrund Vi har av Huddinge kommuns revisorer fått i uppdrag att följa upp revisionsrapporten "Granskning av delegation av beslutsrätt", genomförd under Uppdi aget ingår i revisionsplanen för år Granskningen av delegationsordningen visade på brister bland annat vad det gäller regler och rutiner för hm anmälan av beslut ska göras. Det skedde inte heller någon återkommande översyn av delegationsordningen för att säkerstäua att den är anpassad till organisationen. I kommunstyrelsens svar 1 framgår det att styrelsen hade!or avsikt att göra en totalöversyn av delegationsordningen under våren2015 där revisionens rekommendationer skulle beaktas. Revisionen anser det angeläget att göra en uppföljning av de åtgärder som vidtagits med anledning av ovanstående granskning. Revisionen bedömer att det finns en risk att beslutade åtgärder inte genomförts fullt ut i enlighet med styrelsens svar. Det firu1s också en risk för att vidtagna åtgärder inte fått avsedd effekt. Det är även väsentligt att fattade. beslut genomförs samt att det finns rutiner för att säkra att så sker. 1 Kommunstyrelsen, , 12 Rupport Delegation.docx 2016I<PMG AB, a Swedlslllimhed liabilily ~mpany and a member llrm oflhe KPMG nelwork of independent me m ber nrms affillalecf wilh KPMG lnlemalional Cooperatlve ('KPMG lnternallonal'), a Swiss enllty. All righls reserved.

52 Hut!t/Jnge kommull l}ppfoljning ctv lidigare granskning av delegalion av bes/ufonderä/l ~29 3. Syfte Syftet med granskningen är att bedöma om styrelsen har vidtagit rekommenderade åtgärde1, V i har därför granskat om om åtgärderna vidtagits i enlighet med revisionens rekommendationer, tespektive styrelse/nämnd har följt upp att vidtagna åtgärdet efterlevs och fått avsedd effekt. 4. Avgränsning Den uppföljande granskningen bar omfattat år Granskningen gällde ursprungligen kommunstyrelsen. Detsamma gäller uppföljningen då övriga nämnders rutiner kring delegationsrätten skiljer sig från kommunstyrelsens. 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om rutinerna uppfyller Lagar och föreskrifter lnterna regelverk och pojicys 6. Ansvariga nämnder och s ty r el se Granskningen har avsett kommunstyrelsen. Rapporten är saklighetsgranskad av Eva Assarsson, kanslichef, och Patrick Stenbacka, vej 1 ksamhetscontroller. Även HeJena Gen by, registrator har beretts möjligheten att sakgransl<a rapporten, men inte inkommit med något svar. 7. Metod Granskningen har genomförts genom:! Dokumentstudie av relevanta dokument så som ~ Delegationsordning för kommunstyrelsen, ~ ÄrendehaJ1dboken, ap d ~ Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsen, ~27 Rnpport Delegation.docx 2 «) 2016 KPMG AB, a S\vedlsh ilmited Ilability company anda member nrm or lhe KPMG network of independent member firms affiliated wtth Kf' MG lnternatlooal Cwperalive ('KPMG tnlernahonal'). ~ Swin entlly, All nghts reseevad

53 Hut/dinge lconmum Upp.fbljning av tidigare granskning av delegation av beslutanderätt : l:ntervjuer med berörda ~änstemän 8. Projektorganisation Granskningen har genomforts av Helene Ersson, kommunal revisor under ledning av Monica Rådestad, certifierad kommunal revisor. 9. Granskning av delegation av beslutanderätt Den tidigare granskningen omfattade kommunstyrelsens rutiner och hantering av beslut som faltas på delegation. Va1je nämnd har egen nämndadministration med egna rutiner for tippdatering av delegationsordning och bevakning av delegationsärenden. Samtliga registratorer och nämndselo eterare har ett gemensamt nätverk för utbyte av erfarenheter och samordning av rutiner. För närvarande pågår ett arbete med att utforma delegationsordningen på ett likartat sätt for samtliga nämnder vad det gäller beslut som gäller personal- och/eller ekonomiärenden. l intervjuerna fi amko m att det finns stora skillnader mellan de olika nämnderna vad det gäher njtiner och utformning som rör delegationsordningen. Syftet med att delegera beslutanderätten är att dels avlasta styrelsen/nämnden rutinärenden, dels möjliggöra en effektivare verksamhet genom att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen snabbare. l inter\juerna framkom att den nuvarande delegationsordningen är väl avvägd, det vill säga tjänstemännen upplever att det är möjligt att bedriva en effektiv verksamhet. Vi haj' via mej l efterlyst synp1mkter från kommunstyrelsens ordfårande men det har inte inkommit några. Det har samtidigt inte äterkallats någon delegation under de senaste åren. Kommunstyrelsen behandlade revisionsrapporten den 5 februari 2015 och lämnade fö ljande svar: Revisionens rel<.ommendation 15 december Delegationsord ni n gen bör fortydligas t ex skillnaden mellan ersiiltare ocbförhinder, i vilka fall som biträdande lwmmuudirektör et sättea lwmmundiremören samt vid vilka typer av upphandlingar som delegationsordningen gäller. Kommunstyr elsens svar 5 t'ebr uari Delegationsordningen kommer att fortydligas vid den totalöversyn som kommer att genomfåras. Status juni 2016 Föltydligande har gjorts i delegationsordningen både vad det gäller betydelse av ersättare och när biträdru1de kommundirektör ersätter kommundirel<tören. Någon punkt om Övrig upphandling fi nns inte med. Rapport Delegation.docx KPMG AB. a Swedist1llmlted liabilily rompany and a member firm or the KPMG network or independent member rrrms aftlliated with KPMG tnlernallonat Cooperalive ('KPMG lnlernalional'), a Swiss enllty. All rights reserved,

54 Hmldi11ge kommull Uppfljlj11ing av tidigare gra11sk11ing av delegation ll\1 bes/utanderä/i l Revisionens t elmmmendation 15 decembet 2014 Översyn av delegationsordningen bör göras i samband med vm je ny mandatpe1 iod. Översyn av mindre omfattning böt göras årligen. Tydliggör vem som bar ansvaret för att en uppdaterad delegationsordning alltid finns. Gör en översyn av både ärendehandboj<.eo och delegationsordningen så att de överenss.tämmer med varandra vad det gäller a nmälan av delegationsbeslut Ta fram rutiner för vem som anmäler delegationsb eslut till Ieo mm unstyreisens l'ansli. l Kommunstyrelsens svat 5 februari 2015 Vårens totalöversyn kommet att utgöra mandatperiodens översyn med årliga översyner under mandatperioden. l Kanslichefen har tilldelats ansvaret för att delegationsordningen hålls uppdaterad men vat:je avdelningsdirektör inom kommunstyt elsens förvaltning har ansvaret att meddela kanslichefen när ändringar har skett inom respektive ansvarsområde. Justeringar kommer att göras i samband med nästa uppdatering av ärendehandboken. Rutinerna kommer att fortyd l i gas i ärendehandboken i samband med nästa uppdatering. Status juni Delegationsordning fastställdes efter totalöversyn för mandatperioden. Delegationsordningen för år fastställdes efter den årl iga översynen. Kanslichefen har ansvaret för öve1 synen som sker vatje mandatperiod samt den årliga översynen. Ärendehandboken uppdaterades i aprjl20 15 och överensstämmer nu med delegationsordningen. l ärendehandboken fastslås att "Delegationsbesluten ska anmälas till nämnden vid nästföljande sammanträde.". Detsamma gäller enligt delegationsordningen men med fortydligaodet att det ska vara en skriftlig anmälan. Det framgår inte någonstans vem som har ansvaret. Förtydligande kommer att göras i nästa version av ärendehandboken för ansvaret som förväntas läggas på respektive avdelningsdirektör som också får ansvaret att lttbilda nyanställda. Rapport Delcgation.docx 4 ii;> 2016 KPMG AB, a Swedish limlted Ilability company and a member lirm ollhe KPMG network or independent meniber Orms afflllated with KPMG International Cooperative ('KPMG International ), a swrss enllly. All rlghts (eserved

55 Huddinge kolliiiiil/l l)ppfo(jning av tidigare granskning av delegation av beslutanderät l f R;;i~ionen s rekommendation 15 december 2014 Inför en kontroll som säkerställer att beslut fattade pli delegation anmäls till I<Ommunstyrelsen vid nästföljande sammanträde. Inför ett l<valite.tssälcrande moment i samband med handläggningen av delegationsbeslut t ex kontroll av att det är rätt delegat som fattat besjut i frågan i enlighet med rätt punkt i delegationsordningen. Kommunstyrelsens sva 5 februari 2015 Vatje avdelningsdirektör är ansvarig för den interna kontrollen inom sitt r ansvarsområde och l ansvaj ar för att delegationsbeslut anmäls till kommunstyrelsens kansli så snart ett beslut är fattat. Kommunstyrelsens huvudregistrator och respektive avdelningsdjtektör svarat för kvalitetssäkring av fattade beslut. Registratorn kontroberar formalia och avdelningsdirektör kontrollerar så att rätt delegat fattat beslut i enlighet med rätt punkt i delegationsordningen. Status juni Kommunstyrelsens ka11sli ansvarar för att inforrnet a medarbetare som arbetar med handläggning och ärenden om dokument- och ärendehanteringssystemet W3D3. Kommunstyrelsens delegationsordning finns på hemsidan och enligt kommundirektören känner de anställda som är vidaredelegater l iii den delegation med tiiu1örande ansvar att anmäla beslut som fattas på vidaredelegation ti ll kommunstyrelsens registtator. Nyanställda introduceras i rutinerna genom at1läsa kommunens ärendehandbok (s 22), som är gemensam för förvaltningen. Det ingår också i respektive sektions introduktion av nyanställda. Rutinen finns inte upptagen på kommunstyrelsens bruttolista över kritiska moment ur vilka rutiner väljs vmje år för stickprovs granskning. Rutinen har inte heller prioriterats för stickprovsgranskning, då andra bedömts varav av större risk och väsent1 ighet. Underställd chef meddelar avdelningschefen behov av vidaredelegation till medat'betare. Efte1 tiijstyrkan lämnas beslutet till kansliet för kännedom. Det finns ingen dokumenterad rutin. Rapport Delegatinn.docx 2016 KPMG AB, a swedish limlied Ilability company and a member rfrm of the KPMG network of independent member firms armrated whh KPMG lntematio(lal Coopellltlve (' KPMG lntemauonal'), a Swiss en!ily. All right> reserved.

56 Huddinge lco1mmm Uppföljning av tidigare granskning delegation av bes/utanderä/l Kommentarer Vi bedömer att de flesta av de beslut kommunstyrelsen fattade i samband med besvarandet av revisionsrappalten är verkställda. Vi anser att den interna kontrollen som rör delegationsordningen kan utvecklas ytterligare. Vi rekommenderar kommunstyrelsen alt i översyn av elen interna kontrollen beakta behovet av att kontroilem kritiska moment i hanteringen av delegationer. Vi anser att en kommungemensam rutin för bland annat hantering av delegationsordningen tulderlättar för de förtroendevalda som över tiden kan ha engagemang i olika styrelser och nämnder. Det underlättar också för handläggande tjänstemän då det från tid till annan kan behövas stöd och backup mellan förvaltningarna vad det gäller nämndadministration. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att utreda förutsättningarna för alt utveckla gemensamma rutiner och gemensam utformning för det som gäller delegationsordningen. Datum som ovan KPMGAB Helene Ersson Kommunal revisor Rapport Delegntion.docx 2016 KPMG AB, a Swedish limited Ilability c.ompany and a member lirm of the KPMG neiwofk of ondependenl me m ber firms affiliated with KPMG International Cooperative (' KPMG lnternallonal' ). e Swiss entlty. AU rlg111s reserved.

57 Huddinge kommun Revisorerna Revisionsskrivelse För yttrande senast til/ Kommunstyrelsen För kännedom till: Kommunfullmäktige Huge Fastigheter AB RevisioRsrapport: Uppföljning av tidigare granskning - lokalförsöjjningsprocessen w ett ko1rcen1perspektiv På uppdrag av Huddinge kommuns fårtroendevalda revisorer har KPMG följt upp den tidigare granskningen av lokalförsörjningsprocessen ur ett koncernperspektiv. Uppdraget ingår i revisionsplanen får år Vi konstaterar att kommunstyrelsen inte fått den tidigare revisionsrappotten med dess rekommendationer får besvarande, inte heller for information trots att det i missivskrivelsen framgår att revisionsrappotten är tillsänd kommunstyrelsen. Aktuella styrdokument har inte reviderats och därmed har ingen större samstämmighet i styrningen åstadkommits. Den nya lokalfårsötjningsprocessen har medfört att inflytandet i tidigt skede har fottydligals mellan Hu ge Fastigheter AB och beställande förvaltning. Under våren 2016 tillsattes en utredning som bland annat ska ta fram en modell för lokalfunktionsprogram infor byggande av förskolor och idrottshallar. Så småningom kommer motsvarande arbete att göras för grundskolorna. Utredningen lämnar sin fårsta rapport under hösten Vi rekommenderar Kommunstyrelsen: Att göra en översyn av rutiner för ex-pediering av in fonnationsärenden till kommunstyrelsen. Att slutfåra arbetet med fastställande av lokalförsötjningsprocessen, oavsett hur fastighetsfrågorna organiseras. Att i samband med utformningen av ny fastighetsorganisation fastställa styrande dokument innehållande en tydlig incitamentsstruktur för att åstadkarruna en effektiv och rationell lokalanvändning. Att utveckla underlaget inför beslut om lokalfårändringar ytterligare. Att fortsätta arbetet med framtagande av riktlinjer får lokalförsötjning. Revisionen beslutade att överlämna rapporten till Kommunstyrelsen för yttrande senast 19 december 2016 och för kännedom till Kommunfullmäktige och Huge Fastigheter AB. f9i Huddinge kommulls revisorer l ~ Lars Blomqvist Revisor Bilaga: Revisionsrappoti Uppföljning av tidigare granskning - lokaljörsöljningsprocessenur ett koncernperspektiv

58 Huddinge kommun Uppföljning av tidigare granskning - lokalförsötjningsptocessen ur ett koncernperspektiv Rev i si ansrapport Advisory KPMGAB 29 augusti 2016 Antal sidor: l O Rappmt lokal försöjjningsprocessen.docx 2016 KPMG AB, a Swe<tfslllfmited llabi!ltycoo1pany and a member firmor lhe KPMG network of independent member firms 1lffiliated with KPMG lnternali011al Cooperalive ('KPMG International'), a Swiss entlty. All tights resel\led.

59 Huddinge li0/ UppjO/jning av tidigare granskninglokalfiirsöjjningsprocessen ur el/ koncemperspektiv 20/ Innehåll l. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte 4. Avgränsning 5. Revisionsla iterier 6. Ansvarig styrelse 7. Metod 8. Projektorganisation 9. Utveclding av lokalförsötjningsprocessen l JO. Beslutsunderlag med alternativa lösningar FaststälJande av standarder för verksamhetslokaler 7 Rappo t l oka l ffi rsö~jningsp 20 t6 KPMG AB. a Swedish limlied Hability company and a mernber f~rm of the KPMG ne!work or Independent mamber firms alfillaled with KPMG International Coopetative ("KPMG lnternatiol)al' ), a Swiss entlty. All right s resened.

60 Hm/dinge kommun Uppföljning av tidigare granskninglokalförsöjjllillgsprocessen ur el/ koncernperspektiv 20/ J. Sammanfattning Vi har av Huddinge kommuns revisorer fått i uppdrag an fö lja upp den tidigat'e granskningen av lokalförsötjningsprocessen, sett w ett koncemperspektiv. Uppdraget ingår i revisionsplanen får år Syftet med granskningen är att bedöma om det finns en ändamålsenlig och effektiv process för lokalplanering ur ett koncernperspektiv. Vår sammanfattande bedömning är att visst arbete har pågått under de senaste åren för att fårtydliga lokalförsötjningsprocessen, men att det samtidigt varit en avvaktande hållning utifi ån diskussionerna om en stöne organisationsförändring. Vi konstaterar samtidigt att kommunstyrelsen inte fått den tidigare revisionsrappotten med dess rekommendationer for besvarande, inte heller får information trots att det i missivskrivelsen framgår att revisionsrappotten är tillsänd kommunstyrelsen. Uppföljning av tidigare rekommendationer- sammanfattning Aktuella styrdokument har inte revirletats och därmed har ingen större samstämmighet i styrningen åstadkommits, Beslutsunderlag infor beslut om större lokalförändringar omfattar alternativa lösningar inklusive kostnadsjämförelser, Kommunstyrelsen med dess förvaltning utreder och sammanställer alternativa lösningar, samt kvalitetssäkrar underlaget ij1för beslut. Det finns också rutiner får utövandet. Den nya lokalfårsötjningsprocessen har medfått att inflytandet i tidigt skede har förtydligats mellan Huge fastigheter AB och beställande förvaltning. Huge fastigheter AB har inget mandat att presentera egna alternativa lösningar, utöver de som kommunstyrelsens förvaltning sammanställer och presenterar. Däremot ingår Huge fastigheter AB i den utredningsgrupp som kommunstyrelsens förvaltning leder i framtagandet av alternativa lösningar, vilket hax gett bolaget ett itlflytande i tidigt skede. Det pågår ett arbete med att ta fram riktlinjer och standardmått får att i första hand begränsa investeringsbehovet. Under våren 2016 tillsattes en utredning som bland annat ska ta fi am en modell för lokalfunktionsprogram in for byggande av fårskolor och idrottshallar, Så småningom kommer motsvarande arbete att göras får grw1dskolorna. l uppdraget ingår att föreslå lämpliga standardmått för att begränsa investeringskostnaden i va1je enskilt fall. Det finns idag förslag på standardmått som omfattar antal kvadratmeter per barn i förskolan, antal färskoleavdelningar per enhet och produktionskostnad per kvadratmeter. Någon utredning om konsekvenser av byggnadens utformning, placering eller storlek får bemanningsekonomin i kärnverksamheten eller byggnadens livscykelkostnader har inte gjorts. Utredningen kommer utöver förs lag till stanclaramått även att presentera forslag på altemativ som bör utredas vid w11je investel'ingstillfalle t ex Rnpport lokall1lrsö jningsprocessen.docx 2016 l< PMG All. a Swedish lim1ted flal)illty company and a member nrm or the I<PMG network of independenl member flrms alfillaled with KPMG Internalionel Cooperative ('KPMG lnlernational'). a Swiss enllty. All lighls reservecl.

61 Huddinge lwmm1111 Upp/Oljning av Ii digare granskningloka/försöjjningsprocessen ur el/ koncemperspektiv möjligheten att välja prefabricerade leverantörslösningar och att samordna upphandlingarna till att omfatta flera byggnader/anläggningar. Utredningen lämnar sin första rappott under hösten Incitamentsstrukturen har inte ändjats för att åstadkomma högre kostnadseffektivitet i kommunen, varken för beställande förvaltning eller fastighetsförvaltande organisation. Våra rekommendationer V i t ekommenderar kommunstyrelsen att göra en översyn av rutiner för expediering av informationsärenden till kommunstyrelsen, att slutföra arbetet med fastställande av lokalförsötjningsprocessen, oavsett hur fastighetsfi ågorna organiseras, se avsnitt 9, att i samband med utformningen av ny fastighetsorganisation fastställa styrande dokument innehållande en tydlig incitamentsstruktur för att åstadkomma en effektiv och rationell lokalanvändning, se avsnitt 10 att utveckla underlaget infdr beslut om lokalförändringar ytterligare, se avsnitt l O, att fotisätta arbetet med framtagande av riktlinjer för lokalförsötjning, se avsn itt 11. Vi har av Hudd inge kommuns revisorer ratt i uppdrag att följa upp den tidigare granskningen av lokalförsötjningsprocessen som gjordes Vppdt aget ingår i revisionsplanen för å J' Granskningen visade på brister i lokaltorsötjningsprocessen, bland annat fanns det oklarheter om vilket mandat Huge Fastigheter AB hade i processen. l samband med granskningen framkom att det hade inletts ett arbete för att se över lokalförsötjningsprocessen som beräknades pågå under åren 2014 och 2015 och en ny process bedömdes vara klar att arbeta utefter från och med år J det arbetet ingick även att se över berörda styrdokument Revisot erna lämnade revisionsrapporten till kommunstyrelsen. I missivskrivelsen framgick det inte att revisionen förväntade sig ett svar, varför kommtmstyrelsens förvaltning hanterade rappolten som information. Rapporten lämnades inte till kommunstyrelsen. I kontakten med det tidjgare sakkunnigbiträdet framkom att det under förra mandatperioden endast begärdes in svat om granskningen pekade på stora brister, vi lket det inte bedömdes vara i det här fallet. Revisionen gjorde dock en liknande granskning under år 2013 och lämnade i vissa stycken samma rekommendationer framför allt det som rör behovet av att aldualisera och förtydliga Jokalförsö1jningsprocessen. Kommunstyrelsen svarade vid den tidpunkten att det pågick en 1 Granskning av lokalrörsötjningsprocessen ur ett koncernpcrspektiv, 2014 Rapport lokal ft>rsörjn ingsprocessen.docx 2 :l 2016 KPMG AB, a Swedish limited Ilabilfly company and a me m ber firm of lh'i! KPMG nel\vork of independent member finns afflllated wlth KPMG Internatronat Cooperetive rkpmg International"). a Swiss entity. All rlgt)ts reserved.

62 Hut/dinge konmum Uppfo(jning av tidigare granskning lokalforsöjjningsprocessen ur el/ koncemperspeklil' översyn och utvärdering av lokalförsöt:jningsprocessen men hjälp av extern konsult 2 Även frågan om hur kommunstyrelsens stödjande och granskande funktion i förhållande till nämnderna planerades att ingå i översynen. Revisionen anser det angeläget att göra en uppföuning av de åtgärder som vidtagits med anledning av granskningen som genomfördes år Revisionen bedömet att det finns en risk att åtgärder inte genomfötts fullt ut i enlighet med revisionens rekommendationer. Det finns också en risk för att vidtagna åtgärder inte fått avsedd effekt. Det är även väsentlif!l att fattade beslut genomförs samt att det finns rutiner för att säkra att så sker. 3. Syfte Syftet med granskningen är att bedöma om det finns en ändamålsenlig och effektiv process för lokalplanering m ett koncernperspektiv. Vi har därför granskat om om om om om om aktuella styrdokument har reviderats utifrån behovet av ett tydligare samband dokumenten emellan, beslutsunderlag omfattar alternativa lösningar inklusive kostnaclsjämförelser, kommunstyrelset1 har tilldelats ansvaret som kvalitetssäkrare av underlag inför beslut och om det fin ns rutiner för utövandet, den nya lokalförsörjningsprocessen medfött att Huge fastigheter AB fått ett större inflytande och ett tydligare mandat, det fastställts standarder och rutiner för att öka effektiviteten i lokalförsötjningen, incitamentsstrukturen ändrats for att öka kostnadseffektiviteten i kommunen. 4. Avgränsning Graaskningen har omfattat år Granskningen har omfattat kommunstyrelsen. 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om rutinerna uppfyller Interna styrdokument rörande lokalföt sötjningsprocessen hos såväl kommunstyrelsens förval111ing som hos Huge Fastigheter AB. 2 Kommunstyrelsens förvaltning Rapportlokalförsöt:iningsprocessen.docx KPMG AB, a Swedi~h limited liablltly company and a member firm of the KPMG nelwork or Independent member flrms alfillaled with KPMG lnlernalional Cooperalfve ("KPMG lnternattonal'). a Swiss entity. All rljjhls reserved,

63 Hutldiuge kom Uppföljning rtv tidigare granskningloka({orsöljningsprocessen m el/ koncernperspektiv Ägardirektiv för Huge Fastigheter AB 6. Ansvarig styrelse Granskningen har avsett kommunstyrelsen. 7. Metod Granskningen har genomförts genom: : Dokumentstudie av relevanta dokument! Intervjuer med tjänstemän Rapporten är sakgranskad av Peder Ricknell, lokalplaneringschef, Bo Gat'neij, chefsconti'oller och Ingvar Håkansson, utredare, samtliga vid kommunledningskontoret Henrik Ör11eblad, affärsområdeschef vid T-Juge fastigheter AB har också beretts möjligheten att sakgranska rappotten men inget svar har inkommit. 8. Projektorganisation Granskningen har genomfötts av Helene Ersson, kommunal revisor under ledning av Monica Rådestad, certifierad kommunal revisor. 9. Utveclding av lokalförsörjningsprocessen Sedan granskningen genomfördes år 2014 har det fötts omfattande diskussioner om att förändra ägande och förvaltning av kommunens verksamhetsfastigheter från att idag vara ett affärsområde inom Huge fastigheter AB till att bli en del av kommunens förvaltn ing eller bilda ett nytt så kallat självkostnadsbolag 3, Kommunfullmäktige beslutade den 13 j uni 2016 att Huddinge kommun övertar ägandet av alla fårdiga nyproducerade verksamhetsfastigheter som byggstartat år 2015 och framåt samt alla ännu h1te fårdigställda nyproducerade verksamhetsfastigheter, från Huge fastigheter AB. Under tiden som dessa diskussioner pågått har inga dokument reviderats och det arbete som på bötjades under år 2014 får att utveckla lokal forsötjningsprocessen har tagit längre tid än vad som ursprungligen var pla11erat. D et fårklaras både med att det varit personalbrist och att andra utredningsfrågor hat fått högre priol'itet, samtidigt som det varit en avvaktande hållning till uppdraget utifrån diskussionerna om organisationsförändring. För närvarande finns det tutiner för att identi'fiera lokalbehov, framtagande av lokalfårsö1jningsplan samt utarbeta lokalprogram. Arbetet med rutinerna for att beställa -'sv b= Aktiebolag med s!lrskild vinstu!dclningsbegränsning. enligt akuebolagslagen kap 32. Rapport lokalfårsörjningsprocessen.docx 4 O 2016 KPMG AB. a Swedish limited liablli(y company and a member llrm of lhe KPMG 1)6\IVOik or if1dependentrne,nber firms alfillaled wllh KPMG fnlernalional CooperaliVe ("KPMG lnternauonal' ), a SWiss en\ity. All rights reservad

64 Huddinge kommun Uppföljning 01'/id/gare granskning lokolfijrsöjjningsprocessen ur el/ koncernperspektiv förprojektering har påbötjats men är inte fård igställt, och t utiner som ska gälla när anläggningen tagits i drift har inte påbö1jats. Se bild nedan. Utarb<;to IOK:!UÖI!OfjniiiD\J) Ii\H Ännu inte helt klar Ej kartlagd ännu Principen för ansvarsfördelningen mellan kommunens strategiska lokalplanering och Huge fastigheter ABs ansvar fö r genomförande har diskuterats och kan beskrivas som att det initialt är kommunen som har ettstott ansvar för att identifiera sitt lokalbehov genom att beskriva framtida volymer och verksamhetens utformning utifrån lagstiftning, lokala principer och trender i samhället. Huge fastigheter ABs ansvar ökat' successivt under processen för att under förvaltningsskedet ha hela ansvaret för drift och underhåll av byggnaden, se nedan. Ansvar Hug e fastigheter AB Kommunen. Tid l den tidigare gransimingen lämnades rekommendationen att Huge fastigheter AB ska få ett större inilytande och ett tydligare mandat i den nya lokalförsörjnjngsprocessen t ex genom att lätnna egna alternativa lösningar som bedömdes vara mer kostnadseffektiva. Den nya lokalförsötjningsprocessen har medfört att inflytandet i tidigt skede har förtydligats mellan Huge fastighetet AB och beställande förvaltning. Huge fastigheter AB har inget mandat att presentera egna alternativa lösningar, utöver de som kommunstyrelsens fö rvalh1ing sammanställer och presenterar. Däremot ingår IIuge fastigheter AB i elen utredningsgrupp som kommunstyrelsens förvaltning leder i framtagandet av alternativa lösn ingar, vilket har gett bolaget ett inflytande i tidigt skede. l våra intervjuer framkom att det fortfarande råder vissa oklarheter om Huge fastigheters mandat, även om vissa steg i lokalförsäljningsprocessen har utvecklats och fastställts. De större förvaltningarna har egna lokalsamordnare som deltagit i framtagandet av rutinerna, tillsammans med affårsområdeschefen för Huge fastigheter AB. Arbetet har letts av kommunstyrelsens förvaltning. Rapport lokalförsörj n ingsprocessen.docx 5 ~ KPMG AB, a Swedish limit ed liability company and a member firm or lhe KPMG network or independent member rtrms affiliated with KPMG International Cooperatlve ("KPMG lnlernationar' ), a Swiss entlly. All rights reserved,

65 /fuddiuge kolliiiiii Il Uppföljning av tidigare grnnskning /okalforsöjjningsprocessen III' et/ koncemperspekliv Kommentarer Kommunf11llmäktiges beslut den 13 juni 2016 medför att Huge fastigheter AB inte har någon roll i den nya lokalföt sötjningsprocessen vad det gäller nyproduktion av verksamhetsfastigheter. För de uppdragen behöver rutiner och mandat förtydligas mellan de kommm1ala förvaltningama och den nya organisationen för kommunala verksamhetsfastigheter som ska bi ldas. Om de befintliga verksamhetsfastigheterna fortfarande ska ägas och förvaltas av Huge fastigheter innebär det att investeringar som rör orobyggnationer i dessa fastighetet kommer att följa den upprättade Jokalförsö1jningsprocessen. Uppgiften för kommunstyrelsens förvaltning kvarstår det vill säga att utreda och sammanställa alternativa lösningar, vilket kan vara ombyggnad av befintlig verksamhetsfastighet j Huge fastighets AB:s bestånd, ombyggnad eller nybyggnad av privat fastighetsägares fastigheter, men också ombyggnad e ller nybyggnad av Huddinge kommuns verksamhetsfastigheter, det vill säga de som uppfötts eller överförts under år 2016 från Huge fastigheter AB. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att slutföra arbetet med fastställande av lokalförsöijningsprocessen, oavsett b m fastighetsfrågorna organiseras. 1 O. Beslutsunderlag med alternativa lösningar Vi har i uppfdljnjngen tagit del av två ~änsteskrivelser som upprättats inför beslut om större lokalförändringar. Det gäller tillkomsten av en idrottshall och en skola. J båda fallen presenteras minst tre alternativa lösningar. Vatje altemativ beskrivs utifrån )> hur väl anläggningens utformning kan möta verksamhetens behov med for- och nackdelar, ~ ekonomi, både beräknad investeringskostnad och hyreskostnad fördelad på de kommunala fdrvaltningar som anläggningen är till for, )> beräknad tidplan från beslut till inflyttning. l tidplanen ingår projektering och byggtid men hänsyn tas även till tid för fastighetsbildning, detaljplanearbete och bygglov. Beslutsunderlaget innehåller även tjänstemännens slutsatser och rekommendationer utifrån de ptesentet acte alternativen. Dessa tjänsteskrivelser 11pprättas av tjänstem*in vid kommunstyrelses förvaltning in för vatje beslut om större lokalfårändringar. Initialt medverkar fdrvaltningarnas lokalstrateger med att bedöma alternativens föl'- och nackdelar fcir verksamheten men även för att effektivisera lokalutnyttjandet genom att ge förslag på samm dning av vetksat1lheter. Rapport lokaih.irsör:iningsprocessen.docx 2016 KPMG AB. a Swedfsl> l lm i led tiabliity company and a member firm ollhe KPMG notwork of Independent member Orms armtated witll KPMG Internat fena) CO<lperallve ("KPMG lnlernallonal"), a Sl'(iss enlily. All riqhts reserved.

66 Huddinge kom Uppföljning av tidigare granskninglokalförsäljningsprocessen ur etf koncernperspektiv 20/ Incitamentsstrukturen har inte ändrats sedan granskningen år 2014, trots den kritik som funnits mot att kommunens kostnader för lokaler är för hög. Vi noterar att beslutet om att fö rändra organisationen för ägande och förvaltning av kommunens verksamhetsfastigheter inte i sig ändrar kämverksamhetens eller fastighetsförvaltande organisationens incitament for att finna mer kostnadseffektiva lösningar. Kommentarer Vi bedömer att det finns mallar och rutiner för framtagandet av dessa tjänsteskrivelser. Vi anser också att informationen i beslutsunderlagen är konkret och tydlig. Kommunstyrelsens förvaltning har en tydlig roll för att kvalitetssäkra underlaget inför beslut. Genom att utreda och presentera flera alternativa lösningar inklusive ekonomiska konsekvenser både ur ett koncernperspektiv och för varje berörd förvaltning finns det ett bra underlag inför beslut om investering. Vi anser dock att den ekonomiska information för varje alternativ även bör omfatta skillnader för verksamheten vad det gäller bemannings- och personalkostnad, samt skillnader i intäkter t e>t vid uppförande av boende. Dessutom bör underlaget omfatta fastighetens livscykelkostnader om valet står mellan att investera i t ex ett passivhus jämfött med en traditionell byggnad, samt en bedömning av alternativ användning av byggnaden/anläggningen för attjämföra risl<en mellan de olika alternativen. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att i samband med utformningen av ny fastighetsorganisation fastställa styrande dokument innehållande en tydlig incitamentsstruktur för att åstadkomma en effektiv och rationell lokalanvändning. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att utveckla beslutsunderlaget ytterligare, utifrån ovanstående synpunkter. 11. Fastställande av standarder för verksamhetslo)(aler Revisionen efterlyste i revisionsrapporten fastställda standarder t ex miljöstandard får kommunens fastighetsbestånd och standard i utformning för att åstadkomma en resurseffektiv fastighetsförvaltning. Det kan också finnas standard för utformningen av verksamhetslokalerna t ex utformning av klassrum med twhörande biutrymmen samt storlek och utformning på en lägenhet i ett särskilt boende. Ett annat alternativ är fastställande av standardmått för olika typer av verksamhetsfastigl1eter, så som antal kvadratmeter per brukare eller elev, energiförbrulming per kvadratmeter eller fastställda belopp per kvadratmeter. Under våren 2016 tillsattes en utredning som bland annat ska ta fram en modell för lokalfunktionsprogram inrar byggande av förskolor och idrottshallar. Så småningom kommer motsvarande arbete att göras for grundskolorna. l uppdraget ingå r att föreslå lämpliga standardmått för att i första hand begränsa investeringskostnaden i varje enskilt fall. Det finns idag forslag på standar'dmått som omfatta1 antal kvadratmeter per barn i förskolan, antal förskoleavdelningar per e11het och pt oduktionsl<ostnad per l<vadt'atmeter. Någon utredning om Rapporllokalförsörjningsprocessen.docx 7 e 2016 KPMG AB, a Swedish lfmited liabilily company and a member ffrm of the KPMG n e l work of independent member nrms e ffiilaled wllh KPMG lnlernetlonal Cooperalive ( KPMG lnlemalionsl ), a Swiss enllly All righls reserved.

67 Hutltliuge kolliiiitill Uppföljning av tidigare granskninglokalförscnjning~processen ur ett koncernperspektiv konsekvenser av byggnadens utformning, placering eller storlek för bemanningsekonomin i kärnverksamheten eller byggnadens livscykelkostnader har inte gjorts. Utredningen kommer utöver förslag till standardmått även att presentera fårslag på alternativ som bör utredas vid vatje investeringstillfålle t ex möjligheten att välja prefabricerade leveralitörslösningar och att samordna upphandlingarna till att omfatta flera byggnader/anläggningar. Utredningen kommet även att presentera en gränsdragningsjista mellan kärnverksamheten och fastigbetsorganisationen. Utredningen har inte uppdraget att ta ställning till konsekvenser utifrån olika miljöambitioner. Utredningen lämnar sin forsta rapport under hösten Kommentarer Vi anser att revisiot1ens rekommendation om urveckjade standarder utifrån miljöambitioner och får att åstadkornrna resmseffektiv fastighetsförvaltning inte beaktats i någon större utsträckning i den pågående utredningen. Vi anset' dock att fårre kvadratmeter per person resulterar i mindre byggnader och därmed lägre totalkostnad får drift och underhåll. Däremot kan låg produktionskostnad per kvadratmeter leda till högre totalkostnad får drift och underhåll i fårvaltn ingsskedet. Vi bedömer att genom att fastställa standardlösningar kan det i förlängningen leda till effektivare fastighetsförvaltning och Tårenkling vid projektering. Det kräver dock att frågan fördju pas ytterligare. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att fortsätta arbetet med framtagande av riktlinjer för lokalförsötjning. Datum som ovan KPMGAB Helene Ersson Kommunal revisor RapportlokallorsöJjningsprocessen.docx 2016 KPMG AB, a Swedish llmited liabilily company and a member finn of the KPMG nelwork of Independent member firms affillated wilh KPMG International Cooperalf ve ('KPMG International'), a Swiss entily. All rlghls r<~served.

68 Huddinge kommu11 Revisorerna Revisionsskrivelse För yttrande senast till: Kommunstyrelsen För kännedom till: Kommunfullmäktige Socialnämnden Färskolenämnden Grundskalenämnden Gymnasienämnden Äldreomsorgsnämnden, Natur- och byggnadsnämnden, Kultur- och ft itidsnämnden och Tillsynsnärnnden. Revisionsrapport: Intern kontroll intäkter På uppdrag av Huddinge kommuns förtroendevalda revisorer har KPMG genomfört en granskning av kommunens rutiner kring intäkter. Uppdraget ingår j revisionsplanen för år Bedömningen är att rutiner för månatlig fakturering fungerar bra och att det finns rutiner för att fånga upp och bedöma ej fakturerade intäkter. Den största risken för fel bedöms finnas i riktade statsbidragen. Vi rekommenderar: Att fakturering inom äldreomsorgen samt lokalhyror och bostadshyror periodiseras. Att processbeskrivningar upprättas över kommunens intäktsprocesser. Att intäkter blir föremål för uppföljning i internkontrollplanerna, efter vederbörlig risk- och väsentlighetsanalys. Revisionen beslutade att överlämna rappmten till Kommunstyrelsen, for yttrande senast 31 januari 2017 och för kännedom till Kornmunfullmäktige Socialnämnden, F örskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasienämnden, Äld eomsorgsnämnden, Natur- och byggnadsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden och Tillsynsnämnden. För J:Iuddinge kommuns revisorer ') ~)l ~_:;u... ~ ~vante Axelsson Ordforande Lars BJomqvist Revisor Bilaga: Revisionsrapport Jntem konh oi/ intäkter

69 Huddinge kommun Intäkter Granskningsrapport KPMGAB Stockholm Offentlig sektm Antal sidor: KPMG AB. a Swedish limited liebility company and a memberfirm of the KPMG networ1< of independent mambor firms affiliated with KPMG International Cooperative ('KPMG International'), a Swiss enilly. All rights reserved.

70 Hmltliuge kommuu Granskningsrapport inläkter Innehåll l o Sammanfattning Bakgrund Syfte Avgränsning Revisionskri ter i er Ansvarig nämnd/styrelse Metod Projektorganisation Resultatet av granskningen Övergripande processbeskrjvning Centralt/förvaltning skatteintäkter och generella statsbidrag: Brukaravgifter inom omsorg Interkomnumala ersättningar grundskola och gymnasieskola A v gifter forskola LSS~ersättningar från Försäkringskassan Ersättningar.for arbetsmarknadsåtgärder från Arbetsfölmedlingen Gatukostnadsersättningar VA Renhållning Migrationsverket Intäkter äldreomsorg Vilka övriga intäktsströtnmar fj.lll1s? Försystem, huvudsystem, reskontra Behörigheter Fakturering, periodicitet Nyckelkontroller Periodisering Krav, påminnelser Stöne intäktsslag Migrationsverket l l lo KPMG AB. a Swedish limhed Ilability company and a rnernber flrm ol the KPMG network of fnclependent me m ber firrns affiliated with KPMG International Coopera We ("KPMG lnternallonal' ), a Swiss enuiy. All cighls reserved,

71 Hu r/di ng e kommu 11 Granskningsmpport intäkter Statsbidtag Skolverket Driftbidrag fi:ån AMS Försäkringskassan personlig assistent Övriga bidrag Bygglovsavgifter Avgifter för barn- och skolbarnsomsorg Måltider enligt biståndsbeslut Bostads- och lokalhyror Övriga driftbidrag från staten Försäljning av verksamhet Analys KPMG AB, a swedish limlied Ilability company and a member firm of the KPMG network or Independent member lirms affiliated with KPMG International Coopera live ("KPMG International"). a Swiss entily, All right s reserved,

72 Hiuldinge kommtm Granskningsrapport intäkter l. Sammanfattning Vi har av Huddinge kommuns revisorer fått i uppdrag att belysa kommunens interna kontroll rörande intäkter. Uppdraget ingår i revisionsplanen ror år Våra slutsatser: Rutiner for månatlig fakturering fungerar bra Rutiner finns for att fånga och bedöma ofaktmerade intäkter Störst risk for fel finns i riktade statsbidrag Våra rekommendationer: Processbeskrivningar saknas över intäl-.'tsprocesserna för; skatteintäkter och generella statsbidrag, brukaravgifter inom omsorg, personlig assistans enligt SFB (gamla LASS) samt intäkter från Migrationsverket. Vi rekommenderar att sådana upprättas. Intäkter ingår inte i planerna för uppföljning av intern kontroll. Vi rekommenderar att även intäkter blir foremål for uppfölj ning i intem kontroll-planerna, efter vederbörlig risk- och väsentlighetsanalys. Vi har även haft uppdraget att granska kommunens rutiner för hantering av flyk1ingbidrag. Den granskningen redovisas i separat granskningsrapport 2. Bakgrund 3. Syfte V i har av Huddinge kommuns revisorer fått j uppdrag att belysa kommunens interna kontroll rörande intäkter. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens intäkter består huvudsakligen av skatter och olika statsbidrag samt egen fakturering av kommw1ala avgifter. Till detta kommer även intäkter fårknippade med bl a BU-projekt och annan mer eller mindre tillfällig bidragsberättigad verksamhet. En viktig del i kommunens interna kontroll utgörs av att säkerställa att de underlag som ligger till grund for intäkterna är korrekta och fullständiga och att intäkterna blir konekt periodiserade. Huddinge kommuns revisorer har i sin risk- och väsentlighetsprövning gjmi bedömningen att en granskning av dessa omfattande och kommunövergripande rutiner ska genomföras. Syftet med granskningen har varit att översiktligt kartlägga och belysa kommunens väsentliga intäktstlöden samt att översiktligt bedöma nyckelkont:ro11er i de administrativa processer som kopplas ti ll intäkterna. 2016l<PMG AB, a Swedish Ii mil ed Ilability COI11Pany,and a member firmor lhe l< PMG natwotk or lndepan<lenl member firms a ffiilaled wllh KPMG International Cooperalive ikpmg International"), a Swiss enuiy. All right s reserved

73 Hudt/inge koumum Gra11skningsrapport i.nttikter 20/ Den övergripande granskningsfrågan är om kommunens redovisade intäkter är fullständiga samt korrekt beräknade och periodiserade. Granskningen avses framför allt att utgöra underlag för vår bedömning av risken för väsentliga fel i årsredovisningen för 2016 och framåt. 4. Avgränsning Granskningen omfattar hanteringen av intäk-ter under 20 J 5 och Granskningen har syftat till att belysa kommunens rutiner, inte primärt till att hitta enskilda felaktigheter. Granskningen har inriktats mot intäkter av väsentlig ekonomisk betydelse för kommunen. Granskningen har inte omfattat inte finansiella intäkter. 5. Revisionskriterier Vi bar bedömt om rutinema uppfyller Lag Föreskrifter Interna regelverk, policys och eventuella fullmäktigebeslut Vi har även bedömt om de kontroller som fastställts i olika intäktsprocesser är ändamålseoliga, dvs Lämpligt utformade Implementerade Efterlevda 6. Ansvarig nämnd/styrelse 7. Metod Granskningen avser samtliga styrelser och närnjjder i Huddinge kommun. Granskningen bar genomförts genom; Dokumentstudie av relevanta dokument Intervjuer med berörda ~änstemän Kartläggning av flöden Kartläggning och bedömning av kontroller 2016 KPMG AB. a Swedfsh limilad fiability company and a mernberfirm of lhe KPMG network of independent member flrms alfillaled with KPMG International Cooperalive ('KPMG lntemalional'), a Swiss entity. All rlghls reservad. 2

74 Huddinge komm1w Granskningsrapport intäkler stickprov 8. Projeldorganisation Granskningen har genomförts av Bo Ädel, auktoriserad revisor och certifierad kommunal yrkesrevisor och Susanne Påhlman-Skeppstedt, rev isor. 9. Resultatet av granskningen 9.1 Övergripande processbeskrivning Centralt/förvaltning Administration och redovisning är upplagd så att respektive furvaltning ansvarar får sin nämnds fakturering. Integrationer från försystem hanteras på KSF som också stämmer av integrationerna. Betalningsmatchning och filinläsning av betalningar hanteras på KSF. Påminnelser och filer till/fi ån Inkassoföretag (Visma Collectors) sköts cenb alt men förvaltningruna är involverade i processen. Ekonomisystemet och kontoplanen är upplagd enligt Kommunbas 13 för att knnna särredovisa olika typer av intäkter och hänföra dem till förvaltning/verksamhet. Kommunen följer med få undantag Kommunbas 13. Nämnd är en kodkomplettering så det går att utläsa på transaktionsnivå. Det finns ytterligare koder att använda fårförfinad uppföljning, projekt, aktivitet och fri kod. Verksamhet är obligatorisk att redovisa på. Avstämning av intäkter mot budget är, enligt attestinstruktion, attestantens ansvar. Ur instruktionen: "Tecknande av beslutsattest avseende inbetalningar kan göras på avtal eller motsvarande alternativt på det underlag för inbetalning som lämnas till kommw1ens centrala kassaftmktion. Kommunen kan också få inkomster utan föregående attest ooh beslutsattestanten ansvarar för att kontrollera inkomster inom det egna ekonomiska ansvarsområdet. Ansvaret innebär att transaktionslistorna särskilt måste föuas upp avseende inbetalningar som betalats in till kommunen utan föregående faktura. Beslutsattestantens ansvarför kontroll av de inbetalningar som tillgodoräknas det egna ekonomiska ansvarsområdet innebär ett säke~ ställande av att inkomna medel stämmer med beslut och utfärdat underlag kontering, moms och övriga uppgifter är riktiga det är nämnden som hat rätt till medlen" 20 1E>KPMG AB. a SWedish llmited Ilability company and a member firm of the KPMG network of independent meniber f\rm affillaled with KPMG Intemalienat Cooperalive ('Kf'MG tr\ternalionat ), a Swlss entity. All rights resecved. 3

75 Hudtlinge kommun Gmnskningsrapporf intäkter s katteintäkter och generella statsbidrag: Ingen särskild process-/rutinbeskrivning finns upprättad. Vi beskriver nedan vår förståelse för kommunens processer avseende skatteintäkter och generella bidrag. Kommunens budgetberedning lämnar förslag till skattesats Komm unfullmäktige fastställer skattesatsen senast december året inuan Inrapportering till Skatteverket av beslutad skattesats sker av kommunen Befolkningsunderlaget per l november utgör underlag, SCB rappatterar i december och kommunen gör en avstämning mot vad som budgeterats. Skatteverket sidekar ut en specifikation vilken kontraljeras av ekonomiavdelningen mot underlaget. Skatten bokas sedan upp och periodiseras. Under året sker löpande förändringar enligt skatteprognoser från SKL. Kommunen bokar upp dem Vid årets slut görs en avstämning av beräknade medel och utbetalade medel. skatteverket räknar ut och meddelar slutlig skatt för respektive år Brukaravgifter inom omsorg Det finns i dagsläget ingen nedtecknad process, men det finns arbetssätt och rutiner. Förvaltningen håller på att ta fram nya rutiner i och med uppgraderingen av verksamhetssystemet Detta uppdrag har precis startat och beräknas vara klart under hösten. Där finns representanter från avgiftshandläggning, biståndshandläggning och utförare Inter kommunala ersättningar grundskoja och gymnasieskola Huddinge tillämpar samma priser som övriga Stockholmskommuner. Fakturering sker månadsvis (Stockholm terminsvis) för grundskola och gymnasier. Ansökan om att få elevplats i skola i Huddinge kommun skall inlämnas och kommunen bedömer sedan ifall de kan upplåta en plats åt eleven. Platsen bestäms av rektor på skolan. Om elevplats godkänns så skrivs avtal mellan kommunerna. Avtalen ser olika ut. Det finns avtalsmallar men i undantagsfall tas beslut endast via mej l mellan kommuner. BUFfHuddinge skickar ut prisinformation/avtal om elevpengs ersättning till kommunalalftistående skolot i annan kommun 2 ggr/år i januari och augusti. H uddinge eleven/målsman kontaktar berörd skola för att fä ansökningsblankett som ska ifyljas och skickas åter till sökt skola. Ansökan registreras av ansvarig på förvaltning Andra kommuner och friskolor skickar elevlista till BUFfHuddinge senast för höstterminen 15 september och för vårtelminen 15 februari. BUF arbetar for attdetta ska ske månadsvis. e 2016 KPMG AB, a Swedish limlied liebility company and a member firmor lhe KPMG network of lndep&ndent member flrms stfillaled with KPMG International Cooperarova ("KPMG tnlematfonal") 1 a Swiss enu\)'. All rlghls reserved. 4

76 Huddinge kommilli Granskningsrapporl fnläk/er Elevlista kommer till ansvarig på BUFfHuddinge för kontroll att eleven är folkbokförd i Huddinge per den 15 september/hösttermin och pet den 15 februari/vårtenninen. Har eleven skolbarnomsorg registreras även det i BUFfHuddinges datasystem (Procapita). BUFfHuddinge registrerar eleven i sitt datasystem (Procapita) enligt elevlista. RappOltering sker till BUF/Efuddinges ekonomiavdelning för debitering. Arbete pågår med att se över BUFs utbetalningssystem " Betala och beräkna". Pengru utbetalas enligt överenskommet tmderlag alternativt faktura för skolbru nomsorg skickas av BUFfHuddinge till målsman l gång/månad. Alla fristående skolor och andra kommuner samt egen regi kan se betalningsunderlaget i en webb modul. Ifall en elev har blivit registrerad på två skolor erhåller ingen kommun ersättning för denna elev förrän det har utretts på vilken skola eleven faktiskt går på. I dessa fal l sker faktureringen till andra kommuner manuellt, då skapas en sammanställd faktura för sruntliga elever och skickas till respektive kommun Avgifter förskola Färskoleavgifter debiteras månadsvis och bokförs som intäkt den månad de avser. l. Hantering vid registrering av en ny kund: "bru n i förskola" Önskemål om plats genomförs via kommunens hemsida alternativt blanketter (de flesta söker via hems idan). Uppgifterna lagras sedan i Procapita och barnet ställs i kö. Efter att kommunen mottagit ansökan skickar de ut ett erbjudande om plats där vårdnadsha~ varen uppmanas att tacka ja. Vid detta tillfälle måste även vårdnadshavarna registrera uppgifter om i11komst och antal timmar barnet ska gå i förskolan Registrering av bruttoinkomst samt uppläggning av schema avgör hur manga timmar som erbjuds bamet samt vilken taxa som ska debiteras vårdnadshavarna. Vårdnadshavares arbets- studieschema samt restid är grundande för hur många timmar som erbjuds barnet per vecka. Tre intervall uti.fi åo hur många timmar i veckan som erbjuds, bestämmer procentsatsen som avgiften ska baseras på. Maximal avgift betalru vårdnadshavare vars inkomst överstiger 42 tkr i månaden före skatt. Vidare erhåller vårdnadshavare rabatt ifall de har flera barn i förskolan. Efter att föräldrar uppgett schema (antal arbetstimmar) i procapita skall det godkännas av aktuell förskalechef som godkänner schemat. Underlag för fakturering i fmm av antal tirrunar samt hushållets bruttolön fi nns nu tillgängligt i Procapita vilket innebär att fakturering kan ske. 2. Uppgifter i Procapita Minst en gång om året skall underlag för fakturering uppdateras av föräldrruna. Om detta inte genomfors sker upptaxering till maxtaxan Vatje vecka inhämtas underlag från folkbokföringen för att undersöka om bru n på fårskolan har fått syskon. J 4 dagar efter födseln bar det äldre bru net endast rätt tillmax 15 timmar i veckan 4: KPMG AB. a Swedish llmlted tiability company and a member firm of the I<PMG netwotk of Independent member Hrms afflliated \'lilh KPMG lntemallonal Cooperalive rkpmg. Internatlonal' ), a Swiss ontlty. All rights reservert. 5

77 Huddinge kommun Gra11skntngsrapport intäkler ett år framåt, emellet1id kan en överenskommelse ske om att barnet ska få tillbringa 25 h per vecka i förskolan. 3. Fakturering Utifrån informationen i Procapita skapas underlag för faktureringen månadsvis. Faktw eringen sker för innevarande månad. TT - ansvarig på förskaleenheten stat1ar faktureringen genom att ta fram en lista ur procapita med faktureringsunderlag. Fak-tureringsunderlagen skapas vanligtvis den l-2:a veckan av månaden. Listan rättas av förskalehandläggare innan fil skickas vidare genom TEIS till den centrala ekonomienheten (KFS) i kommunen där filen läggs in i Agresso LSS-ersättningar från Försäkringsimssan Processbeskrivning saknas för intäkter avseende personlig assistans enligt SFB (gamla LASS). Alla intäkter som kommer in bokförs på den brukare de avser med hjälp av en projektkod. Processen går till enligt följande: l) Valje månad nmt den 20 kommer utbetalningsunderla.gen från fö1 säkringskassan. a. På vruje utbetalningsunderlag noteras brukarens projektkod och ekonomienheten behåller en kopia och originalet skickas till samordnare ute i verksamheten. b. Ekonomiassistent meddelar när pengarna kommit på balanskonto Och då görs en bokföringsorder som fördelar pengarna på respektive projektkod och identitet i resultah äkningen. 2) Vid bokslut inväntas tmderlag från enhetscheferna på hur timmama har sett ut för respektive månad, De utförda timmama ställs mot de faktiskt utbetalda timmarna för samma period och bokar upp mellaoskiunaden i resultaträkningen. Reverserar den preliminära uppbokningen kommande månad. För återbetalning av assistansersättning avseende de första 20 timmarna så bokförs detta på konto 2826 på ekonomiavdelningen, En kopia på utbetaln.ingskortet från kassan måste ajitid finnas som underlag när pengarna bokförs. På dessa brukar det stå vilken person som pengarna avser, Pengarna bokförs antingen på konto 4538 och id eller konto 3541 och id Vid oklarheter vad pengama avser kontaktas Försäkringskassan för ytterligare information Ersättningar for arbetsmarknadsåtgärder från Arbetsfor medlingen Det finns en processbeskrivning avseende statsbidragshanteringen för personer i åtgärder. l. Handläggare rekvirerar statsbidrag i arbetsförmedlingens digitala "rekvirera" system under första veckan i varje månad. Rekvisitionen fylls i och en lönegrundlista bifogas vid behov. Rekvisitionen skrivs ut och sparas i pärm. 2. Ansvarig handläggare på arbetsförmedlingens ekonomiavdelning går igenom, kontraljerar och godkänner alternativt avslår den inkomna rekvisitionen 2016 ~PMG AB. a Swedish llmltecl Ilability company and a member firm of tlle KPMG network of Independent member flrms aftilia,ted with KPMG International CooperaliVe ("KPMG International'). e Swiss entity. All right<> reservad 6

78 Huddinge kommun Granskningsrapport intäkter En felaktig rekvisition rättas upp av handläggaren i kommunen. 4. Handläggaren på AF ekonomi godkänner rekvisitionema och gör utbetalningar som gårtill kassan på ekonomienheten KSF i kommun. 5. Kassan tar emot godkända och utbetalda statsbidrag. Varje utbetalning bokförs och får ett verifikationsnummer. statsbidragen går vidare till ansvariga handläggare på Arbete och försötjning som i sin tm konterar ut statsbidragen til11 espektive verksamhet där den anställde har sin arbetsplats. 6. Handläggare skriver ut verifikationerna från kassan och parar ihop med transaktionsunderlagen som skrivs ut från AF;s rekvirerasida. 7. statsbidragslistor för respektive åtgärd fylls i med utbetalt belopp för aktuell person och aktuell månad Gatukostnadsenättningar Kommunen har upprättad processbeskrivning över hanteringen av gatukostnadsersättningar. Rutinbeskrivning Gatukost11adsärenden - amorteringsplaner 1. KSF (MEX)- Information till kund om gatukostnader i samband med bygglovsansökan 2. KSF (MEX)- Begär in säkerhet från kunden i samband med bygglovsansökan 3. KSF (MEX) - Informationsbrev med bilagor till kund 4. (KUND)- Ansöka hos HK om amorteringsplan 5. KSF (MEX)- Faktura till kund 6. KUND- Betala faktura eller ansöka om amorteringsplan 7. KSF (MEX)- Begär in säkerhetfrån kunden 8. KSF (MEX)- Hantera/förvara säkerhet 9. KSF (MEX)- Meddela KS att kund ska amortera 10. KSF (Ek-avd)- skapa och överföra fil med ärenden tillinkassoföretaget 11. Inkassoföretag-Kontakta kund för uppgörelse (Max amorteringstid 10 år) 12. Inkassoföretag-starta A-plan, sända fil till HK med ä nr 13. Inkassoföretag - Löpande hantering av ärendet 14. Inkassoföretag - Sända fil med betalning till HK 15. Inkassoföretag- Informerar Kund och HK om kontrolluppgifter 16. KSF (Ek-avd) - Sända Kontrolluppgift till kund och SKV avseende inbetald ränta 17. KSF (Ek-avd) - Läser in filer från inkassoföretaget med betalningar och statusuppdateringar 18. KSF (Ek-avd)- stämmer av mot inkassoföretaget och rapporterar 19. KSF (MEX)- Återlämna säkerhet vid fullbetalt ärende Hanteringen av amorteringsplaner för Gatukostnadsersättningar sköts av: Intrum Justitia AB, ärenden inlämnade fcire J. Vis ma Collectors AB, ärenden inlämnade från och med KPMG AB, a Swedish limlied Ilabliity company and a member firm of!he KPMG network or independent member nnns am Ilated with KPMG International Cooperative ("KPMG International'). a Swiss enll\y. All rig!'lts reservad, 7

79 Huddinge koii/1/tllll Granskningsrapport intäkter 20io-IJ-14 Nedan följer ett utdrag ur ''Reglemente med regler för uttag av gatukostnader i Huddinge kornmun HKF 3510": Kommunen skall ta ut gatukostnadsersättning i områden där gatoma byggs om eller nyanläggs enligt ny detaljplan. Kommunen skall även ta ut gatukostnadsersättning när en enstaka gata behöver byggas om inom äldre detayplaneområde. Uttag av gatukostnader skall ske efter det att området (gatan) är färdigbyggd. Den faldiska kostnaden skall ligga till grund för gatukostnadsuttaget. Fastigbet som uppfyller villkoren i 1 O befrias från gatukostnader. Nedan följer ett utdrag ur dokument avseende gatukost:nadsersättningar och betalningsskytdighet, antaget av kommunfullmäktige den 5 november 2007, 200 med ändring O, 188 samt , 8: Betalningsskyldighet Betalningsskyldigheten inträder när den anläggning som betalning avser kan användas för fastigheten på avsett sätt enligt 6 kap. 34 PBL. Betalning ska ske när kommunen begär det enligt 6 kap. 35 PBL. Fastighetsägares betalningsskyldighet vid ägarbyte regleras i 6 kap. 38 PBL. För tillkommande fastigheter debiteras gatukostnaden efter att beslut om fastighetsbildning registrerats. Gatltkostnadsbeloppet för tillkommande fastigbeter räknas upp med konsumentprisindex från och med tidpunkten f<k kommunstyrelsens beslutoro betalningsskyldighet for fördelningsområdet fram till registreringsdatum för fastighetsbildning VA VA sköts externt av Stockholm Vatten Renhållning Renhållning sköts externt av SRV återvinning AB Migrationsverl<et Kommunen söker statsbidrag enligt Migrationsverkets rekommendationer. Förvaltningarna har även sökt för områden där det är osäkert kring om kommunen kommer ati få statbidragstäckning för sina kostnader. Förvaltningarna har skaffat sig kontaktpersoner vid Migrationsverket som kommunen har mailkontakt med vid behov. Förvaltningama följer anvisningama på Migrationsverkets hemsida i övrigt anges det att det inte finns några nedskrivnarutiner förutom det som kan vara skriftför en enskild tjänst. Förvaltningarna har haft fokus på att få till fungeraode rutiner och skjuht på bebovet att skriva ner rutiner på framtiden. «: KPMG AB, a SViedish llmited liabillly company and a member Orm of the KPMG nelwork or independent member forms affillated wilh KPMG tntemational Coopera live ('KPMG tnternauonal'), a Swiss entl(y. All ri!;!hls rese!ved, 8

80 Huddinge kommun Granskningsrapport intäkter Barn- och zltbildningsjörvaltn;ngen. Barn-och utbildningsförvaltningen har kommit ut med en skrivelse "Instruktioner for återsökning av bidrag från Migrationsverket får asylsökande '' daterad , som anger hur man söker ersättning för de asylsökande eleverna som går i kommunens skolor, oavsett vilken kommun det står i att de bor i (Eleverna är inte folkbokförda, men ligger ofta inne på en hemadress i procapita och UEDB). InföT 2016 hat återsökningsrutinen forändrats, fi ån återsökning halvårsvis till kvruialsvisa återsökningar till migrationsverket Ansökningen ska sammanställas i mitten på april, augusti, november och januari. Uppbokning av preliminär ersättning bokas upp kvartalsvis på ansöknihgsmånaden. Bidraget kan sökas senast ett år efter den period som ansökan gäller (t. ex. kan man i mru s 2016 ansöka får hela kvartal ). Ersättning utgår får vatje påbörjad fyraveckors period. För gymnasiet gör RCN en sammanställning i Excel över alla asylsökande elever inklusive LMA nr och distribuerar till ekonomiavdelningen på Barn- och utbildningsfårvaltningen. Inom grundskolan gör ekonomen ett utsök ur Procapita vatje månad över de asylsökande eleverna. När utsöket är klatt, ska blanketten fyllas i. Blanketten som används beter "Ansökan om ersättning för asylsökande barn med flera i förskola eller skola". Kopia på ansökan och unelerlag lagras på ekonomiavdelning där även uppföljning av intäkterna utförs. Atersökningen är genomförd for 2015, utsökning inför ansökning Q l 2016 pågår. Sodal- och äldreomsorgsjörvaltningen: Kommunen har anställt en ekonom får att se till attrutiner kommer att finnas för varje ansökningsdel avseende flyktingarna, men att arbetet inte kommer att vara helt fårcligt förrän under nästkommande år. Förvaltningen har idag en viss eftersläpning på återsökningen. Förvaltningen återsök-te kvartal under våren Kvartal 4 beräknas återsökas inom km1 tid efter kvmtal 3. De övriga återsökningarna görs löpande efter när Migrationsverket ska ha in redovisningen. Eftersläpningen hanteras med uppbokningar av förväntade intäkter mot Migt ationsverket Intäkter äldreomsorg Nedan är en processbeslcrjvning som gäller i ru1dra kommuner får intäkter äldreomsorg och som med största sannolikhet även är tillämplig för Huddinge kommun. Omsorgsavgift erläggs av den som hru beviljats hemijänst, särskilt boende, dagvård, korttidsboende och växelvård av kommunens biståndshanclläggare. Hur stor avgiften är berm på hur mycket hjälp den enskilde brukaren behöver. Den högsta månadsavgiften till och med 30 juni är l 772 kronor, från och med l juli är den l K?MG AB. a Swedish limlied Hability company and a member flrm or the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG lnternajionaj Cooperalive ('KPMG International'), a Swiss enlfty. All rlghts reserved. 9

81 Huddinge kommun Granskningsrapport intäklel' Biståndshandläggaren utreder vilket behov som är aktuellt och beslutar om vilken vård som ska tillhandahållas. Omsorgsavgiften för ett vård- och omsorgsboende är enligt ett avgiftsbeslut, men en maxtaxa fastställs vatje år av regeringen och grundar sig på aktuellt prisbasbelopp. Maxtaxan för 2016 uppgår till l 991 kr per kalendermånad, från och med l juli. Brukaren kan ansöka om reducerad omvårdnadsavgift baserat på den totala inkomsten per månad. Kommunen inhämtar då inkomstuppgifter fi ån Försäkringskassan för att beräkna månadskostnad en. Utfåraren redovisar vilka brukare de har hos sig, Fakturering sker månadsvis med en månads eftersläpning, dvs 12 gånger per år Assistenten får avdelni11gen får äldreomsorgjämför fakturerat belopp mot föregående månad får att rimlighets bedöma fakturerat belopp. Controller får äldreomsorgen analyser resultatet per månad och följer upp mot budget. Omsorgsavgift betalar du som har beviljats hemtjänst, särskilt boende, dagvård, korttidsboende od1 växelvård av komm1.1nens biståndshandläggare Vilka övriga intäktsströmmar fmns? På SÄF finns bland annat secondhandfårsäljning och fårsäljning av hantverksprodukter där det finns rutiner får hantering av kontanterna. Kassaapparat ftru1s och insättningsrapporter görs. J sysselsättningsverksamheterna finns intäkter får luncher och där faktureras gode män/fårvaltare och intäkterna kommer till enhetens resultaträkning. En del av sysselsättningsverksamheten in11ebär att luncher Lagas tillsammans med brukare och då råder självkostnadsprincipen. Lunchintäkterna for dessa hanteras i separat kassabok med signering och avstämning. Ett Swishkouto är tänkt att öppnas får att slippa hantering av kontanter på ett antal av verksamheterna. Kontanthantering Kontantkassor ska stämmas av varje dag eller om det har skett en forändring i kassan. Varje avstämning och kontrollräkning ska dateras och attesteras. De lokala rutinerna får kontanthantering ska alltid innehålla ett kontrobmoment som innebär att en annan person än den som hat gj011 kontantinsättningen stämmer av att motsvarande belopp redovisas i kommunens ekonomisystem. Eventuella misstämningar ska utredas utan dröjsmål. Underlag för rättningar ska attesteras och bifogas kassaredovisningen Försystem, buvudsystcm, reskontn Kommunen har fåljande system; Agresso, Procapita (verksamhetssystern), Ecos (miljötillsyn), ByggR (bygglov), Idawall (lokalbokning), Aktot (Huddingehallen), Avtal med Visrna Collectors om inkassohantering. Överfåting till/fi ån fårsystem tillifrån huvudbok sker via TEfS, filhanteringssystem. För VA och renhållning sker all hantering i respektive externt bolag. O 2016 KPMG AB. a Swedish llmited liability company and a member firm of the KPMG network oflndepend!lfll member films affiliated with KPMG International Cooperalive ("KPMG lnternallonal"), a Swiss enlll}l. All rlghts reserve<!. JO

82 Huddinge komm1111 Granskningsrapporl intäkter / Behörigheter Ekonomiassistenterna och avgiftshandläggarna har behörighet att registrera eller ändra i faktureringssystem. lnga korrigeringar kan göras utan att tvåhandsprincipen råder då ekonomichef attesterar samtliga korrigeringar på förvaltningen Fal{turering, periodicitet Faktlll ering sker enligt nedan for de olika intäktsslagen. Allmän fakturering Löpande Bamomsorg, social omsorg l gg~/mån Äldreomsorg l ggr/mån Social omsorg l ggr/mån Fritidsbokningen l ggr/mån Kulturskolan 2 ggr/år Föreningsavgifter l ggr/år (frivillig avgift) ByggR 2 ggr/mån ca Ecos årliga inspektionsavgiftert ggr/år Ecos l ggt /mån ca Nyckelkontroller Utifrån de riskbedömningar som verksamheterna gjori inför år 2016 finns ingen punkt med avseende intäktema i forvaltningamas internkontrollplaner. 9.L18 Periodisering Förvaltningen budgeterar inte intäkter utifrån ett kundperspektiv, varfor vi inte kan matcha detta fullt ut. Vissa konton avser mer eller mindre vissa leverantörer, men budgeteringen sker inte i kodplrulen med kundnummer. De intäkter där kommunen fakturerar extern part framkommer vilken ktmd som avses, men flertalet intäkter kommer direkt till kornmunens kassa och när dessa bokas in sker det utan att kundnummer registreras, varfor det inte går att få fram fördelning utifrån kundperspektivet på ett bra sätt utan att gå igenom samtliga poster manuellt Krav, påminnelser Kommunens riktl injer for kravverksamhet ska stödja en likvärdig behru1dling av kommunens invånare. De olika verksamhetsom1 ådena inom kommunen medför dock att det är lämpligt att ta hänsyn till olika kunders särskilda behov. Ktmderna delas därfor upp i olika grupper med två olika rutiner f"ör kravhantering, normal eller särskjld. Nedanstående tabell visar hur kravrutinerna fungerar för respektiv,e kundgrupp. Kundgrupp Krav- Betalnings- Påminnelse Överföring Dröjs- Kommentar rutin villkor, ffd till inl<asso måls KPMG AB, a SWedish limlied Ilabliity company and a memberfirm ortha KPMG nelwork of independent member 0r{lls affillated with KPMG lnlernalional Coopeta live ( KPMG lnlernalional'). a Swiss enlily. All righls reserved Il

83 Huddinge kommun Granskningsrapport intäkter 20/ AN Normal 30 dagar Ffd + 6 t11rprino Allmänfakdagar, Avgift AO Särskild Sista i Ffä + 6 Ffd + 20 dagar Ffd + 30 dagar JA månaden dagar, Ej Ä' l' O Särskild 30 dagar FfCl AS + 6 Manuell marker JA Ersättningstain g.lan till Fördagar, Ej Allmänfak- avgift valtningsrät- ten turering Särskild Sista i Ffd + 6 Manuell marker NEJ Betalplaner BS månaden dagar, Ej in g upplagda före Betalningsplaner ::woift 2002 No1mal Sista i Ffd + 6 Ffd + 20 dagar JA BU månaden dagar, Avgift o ro Normal 30 dagar Ffd + 6 Ffd + 20 dagar JA DI dagar, Avgift ni:wk Särskild 30 dagar Ffd FF + 6 Manuell marker JA dagar, Ej in g Fritidslokaler, lr.rivillig avgift avgift f'rirpn i n o:~ Normal 30 dagar Ffd FR + 6 Ffd + 20 dagar JA dagar, A v gift Pri tid ~holmin!' Nonnal 30 dagar Ffd + 6 Ffd + 20 dagar JA Abonnemang lffi dagar, Avgift gymkort Hmlciinoelutllen Normal Sista i Ffd + 6 Ffd + 20 dagar JA HY månaden dagar, A v gift Hyror Kundgrupp l( O KU Kulturskolan LS Löneskulder so Socialomson!. VO Vård och om GK Gatukostnadsersätt EC ECOS Miliökontoret Krav- ru Betalnings- Påminnelse Överföring tin villkor, ffd tiji inj{asso Särskild 30 dagar Ffd + 6 dagar, ManuelL mark Ej avgift er in o Normal 30 dagar Ffd + 6 dagar, Ffd + 20 dagar Avgift Normal 30 dagar Ffd + 6 dagar, Ffd + 20 dagar Avgift Särskild Sista i månaden Ffd + 6 dagar, Ffd + 30 dagar Ej avgift Särskild Sista i månaden Ffd + 6 dagar, Ffd + 30 dagar Ej avgift Särskild Sista i månad 2 Ffd + 6dgr Manuell (=30-60 dgr) Avgift Nonnal 30 dagar Ffd + 6dgr Ffd + 20 dagar Avgift JA JA JA JA JA JA JA JA Kommentar Dröjsmåls- Omsorgsavgifter före Betalplaner for gatukost- nads I<PMG AB. a Swedish JimHed Ilabliity company and a ma m ber firm of the KPMG network of independent member firms a({illated with KPMG lnternallonal Cooperaliva ("KPMG International"). a Swiss enllly. All tights reserved. 12

84 Hudrlillge kommtm Granskningsrapport intäkter Större intäktsslag I Huddinge kommun uppgick intäkterna under 2015 till mkr varav skatter och generella statsbidraglutjämning uppgick tills 116 mkr och övriga intäkter l 16lmkr. När det gäller skatteintäkter och statsbidrag har kommunen små möjligheter att påverka utfallet utöver att kommunfullmäktige beslutar om den kommunala skattesatsen. Övriga parametrar beror på befolkningen i kommunen samt på beslut som fattas av staten. När det gäller de övriga intäkterna har kommunen större möjligheter till påverkan även om vissa av de övriga intäktema är beroende på beslut som fattas utanfor kommunen. l samband med granskningen har vi valt ut ett antal olika intäkter som vi granskat. Vi har tillsammans med berörda ~änstemän i kommunen gått igenom rutiner kring de olika intäkterna for att identifiera vjlka kontroller som sker i processen och hur de dokumenteras. Vid urvalet bar vi utgått från intäkter som är av väsentlig storlek samt där vi bedömt att kommunens rutiner har stor betydelse för intäkten. Utifrån detta har vi lagt mest fokus på följande intäkter: Migrationsverket Månadsvis utfall20j 5: ~ o l l l l l l l l Kommentar: J december har den storaökningen av ankommande flyktingar slagit igenom i en kraftig ökning av statsbidrag. C 2016 KPMG AB, a Swedish limlied llablnty rompany end a memberfirm of the KPMG network of independent member nrms alfillaled with I<PMG lntemational Coopera. tivo ('KPMG lnternationan, a Swiss entlty. All righ1s reserved. 13

85 Huddinge kommun Granskningsrapport intäkter Utfal : o Kommentar: Under 2016 ligger statsbidragen på betydligt högre nivå statsbidrag Skolverket Månadsvis utfall2015: er: ~ f o l l 2016 KPMG AB, a Swedish limited tiability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperalive ('KPMG International' ), a Swiss entity. All rights reserved. 14

86 Huddinge kommull Granskningsrapporl intäkter Utfall : o Driftbidrag från AMS Månadsvis utfall20 15: :: :..: o ~"" ~"" ~, ~ ~ ~ ""<;) ""<;) ""<;) Kommentar: Driftbidragen omfattar bland annat områdena förskola, grundskola, äldreomsorg, ungdom och fritid. Cl 2016 KPMG AB, a Swedish limiled liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Coopera live ('KPMG International'). a Swiss enlily. All rights reserved. 15

87 Huddinge kommun Granskningsrapport intäkter Utfa : s 000 o Försäkringskassan personlig assistent Månadsvis utfa : o O 2016 KPMG AB, a Swedish limite<l liabi~ty company and a membef firm of the KPMG networ1< of independent member firms alfillaled with KPMG lntemalional Coop«ative ('KPMG International'), a s,..;ss entily. All rlghts reserved 16

88 Huddinge kommull Granskningsrapport intäkter Utfall : o Övriga bidrag Månadsvis utfall 20 15: ~ o Kommentar: I augusti intäktsfördes återbetalningen av avgifter från AF 2016 KPMG AB, a Swedish limilad liability company and a member firm of lhe KPMG network of independent member firms affiliated wilh KPMG International Cooperalive ('KPMG International' ), a Swiss entily. All rights reserved. 17

89 Huddinge kommzm Granskningsrapporl intäkter Utfall : o Bygglovsavgifter Månadsvis utfall 2015: :: ::.: t o l l O 2016 KPMG AB, a Swedish Dmited tiability comp8lly and a mambor firm of the KPMG netwot1< of independent membor firms alfilialed wilh KPMG International Coopera. live ("KPMG lntematiooar), a Swiss enlity. All tights reserved. 18

90 Huddinge kommml Granskningsrapport intäkter Utfall : s 000 o Kommentar: Intäkterna för bygglovsavgifter är beroende av inkomna ansökningar och en handläggningstid på l O veckor ifall ansökningen är komplett. Detta innebär att i februari 2015 så bar man inte kunnat fakturera då volymen minskar under julen, vilket även gäller för augusti 2015 inför sommarsemestern. Däremot så har kommunen hanterat detta under 2016 då kommunen har haft bättre koll och kontroll samt månatlig påminnelse till hela förvaltningen inför 2016 KPMG AB. a Swedish limned liabihty company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiflated with KPMG International Cooperalive ('KPMG lnternallonal'), a Swiss entlty. All right s reserved. 19

91 Huddinge kolliiiiil/l Granskningsrapport intäkter Avgifter för barn- och skolbarnsomsorg Månadsvis utfa112015: ex: :><:: 8800 f Utfal : o KPMG AB, a Swedish limited fiability company and a member firm of the KPMG network of independent member ftrms affiliated wilh KPMG International Coopera live ("KPMG International'), a Swiss entity. All right s reserved. 20

92 Huddinge kommun Granskningsrapporl intäkter Äldre- och handikappomsorg Månadsvis utfall 2015: a:: ~ Utfall : s 000 o KPMG AB, a Swedish limited tiability company and a member firm of the KPMG nejwork of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperalive ("KPMG International"), a Swiss entity. All rights reserved. 21

93 Hllfldinge kommull Granskningsrapport intäkter Måltider enligt biståndsbeslut Månadsvis utfall 2015: :: 2000 ~ Utfa ll : o C 2016 KPMG AB, a Swedish ~mited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member forms affifiated with KPMG International Cooperative ('KPMG International'), a Swiss &lltity. All rights reserved 22

94 Huddinge ko Granskningsrapport intäkter Bostads- och lokalhyror Månadsvis utfall20 15: ~ 5500 t Utfall : o KPMG AB, a Swedish limlted Ilability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperalive ("KPMG International"), a Swiss entity. All rights reserved. 23

95 Huddinge kommun Granskningsrapport intäkter Övriga driftbidrag från staten Månadsvis utfall2015: ex: 1500 ~ o l l Utfall : s 000 o Kommentar: Ökningen i december avser lågstadiesatsningen genom 2016 KPMG AB, a Swedish limited tiability company and a member firmor lhe KPMG network or Independent me m ber firms affilialed wilh KPMG lnlemalional Coopera live ("KPMG International ), a Swiss enlity. All rights reserved. 24

96 Huddinge kommull Granskningsrapport intäkter Försäljning av verksamhet Månadsvis utfa : o Kommentar: Försälj ning av verksamhet avser huvudsakligen Interkommunala ersättningar, dvs sådana ersättningar som Huddinge kommun erhåller från andra kommuner for elever från andra kommuner som går i skola i Huddinge. Den dominerande delen av ersättningarna avser gymnasieskolan. Pris per elev och program har fastställts i gemensam överenskommelse i Storstockholm. Utfa : o KPMG AB, a Swedish limited tiability company and a member firmor the KPMG network of independent member forms affiliated with KPMG International Coopera live ("KPMG International'), a Swiss enuty. All rights reserved. 25

97 Huddinge kommun Granskningsrapporl intäkter Analys Våra slutsatser: Rutiner för månatlig fakturering fungerar bra Rutiner fums för att ranga och bedöma ofaktmerade intäkter Störst risk för fel finns i riktade statsbidrag V åra rekommendationer: Processbeskrivningar salenas över intäktsprocesserna för; skatteintäkter och generella statsbid1 ag, brukaravgifter inom omsorg, personlig assistans enligt SFB (gamla LASS) samt intäkter från Migrationsverket Vi rekommenderar att sådana upprättas. Intäkter ingår inte i planerna för uppföljning av intern kontroll. Vi rekommenderar att även intäkter blir föremål för uppföljning i intem kontrollplaoema, efter vederbörlig risk- och väsentlighetsanalys. B~ A'Oel r Auktoriserad revisor Cerfijierad kommunal yrkesrevisor 2016 KPMG AB, a Swedish llmited Ilabliity company and a membar flrm or the KPMG network of independent member fim1s affiliated with KPMG lnwnatlonat Coopera live (' KPrvtG International"), a Swiss enitiy. All righls reserved. 26

98 Huddinge kommun Revisorerna Revisionsskrivelse Föryttrande senast2017-0l-31 till: Kommunstyrelsen Socialnämnden Färskolenämnden Grundskalenämnden Gymnasienämnden Äldreomsorgsnämn den För kännedom till: Komm,unfullmäktige Revisionsrapport: Slafsbidrag inom flyktingmottagandet På uppdrag av Huddinge kommuns förtroendevalda revisorer har KPMG genomfört en granskning av kommunens rutiner kring statsbidrag inom flyktingmottagandet Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Bedömningen är att kommunen byggt upp bra kunskap och bt a rutiner för att säkerställa att kommunen i allt väsentligt erhåller de riktade bidrag kommunen är berättigad till och att bidragen intäktsfårs i rätt period så att intäkterna matebar de kostnader de är avsedda att täcka. Kommunen följer de redovisningsprinciper RKR rekommenderar. Vi rekommenderar: Att en organisation skapas med tydligt definierat ansvar, både övergripande och i varje nämnd/forvaltning. Att en löpande och dokumenterad samordning och uppföljning sker av intäkter och kostnader mellan styrelser, nämnder och förvaltningar samt Att process- och rutinbeskrivningar får återsökning upprättas med upptaljning och kontroll av återsökning i de årliga interkontrollplanerna. Revisorerna beslutade att överlämna mpporten till för yttrande Kommunstyrelsen, Socialnämnden, Förskolenärnnden, Grundskolenämnden, Gyrnnasienämnden, Äldreomsorgsnämnden senast 31 januari 2017 och för kännedom till Kommunfullmäktige. c- Svante Axelsson Ordförande Lars Blomqvist Revisor Bilaga: Revisionsrapport Statsbidrag inom flyktingmottagandet

99 Huddinge lmmmun statsbidrag inon1 flyktingmottagandet Granskningsrapport Audit KPMGAB 7 november 20/6 Antal sidor: l O O 2016 KPMG AB, a Swedish limilad liabllily company and a member firmor the KPMG network or independent member finns alf~iated wtlh KPMG Internatronat Cooperalive \KPMG International'), a SWiss enhty. All rights rese!ved

100 Huddinge granskn rapp statsbidrag flyktingar 2016 slullig.doox 2016 KPMG AB, a Swedfsh lrmilell Ilability comp~ny 1111d 11 member firm 9r the KPMG nelwork oj fndependent member rlrms affilialed Wflh KPMG International Cooperalive ("KPMG International'), a Swiss entlly, All nghts reserved. Hudr/inge kommun Slafsbidrag inomjlyktingmoltagmulet GranskJiiJigSrapporl Innehåll l. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte 4. Avgränsning 5. Ansvariga styrelser, närru1der och förvaltningar 6. Metod 7. Proj elctorganisation 8. Resultatet av granskningen 8.1 Redovisningsprinciper Tillfälligt stöd december Riktade statsbidrag 8.2 Statsbidmg från Migrationsverket 8.3 Komrutmens riktlinjer och rutiner Återsökningsförfarandet i kommunen Organisatoriskt ansvar och resurser Bokforing i Ekonomisystemet Avstämning utfall mot budget Planer för uppföljning av intern kontroll Kontrollen över avräkningar till och från andra kommtmer 8.4 Bidrag under BidJag tmder Status i delårsrapporten per 31 augusti Analys l l

101 Huddinge kommun statsbidrag inom flyktingmo/f agandet Granskningsrapport l. Sammanfattning Vi har av Huddinge kommuns revisorer fått i uppdrag att genomfåra en granskning av hur kommunen hanterar statsbidrag inom flyktingmottagandet Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommuner har rätt till ersättning ftån staten för vissa av de kostnader de har för asylsökande. Kommuner har även rätt till ersättning för vissa kostnader de har för personer som ansökt om eller fått uppehållstillstånd. En del av de statliga ersättningarna betalas ut utan ansökan och en del behövet kommunen ansöka om. Huddinge kommuns revisorer har i sin risk- och väsentlighetsanalys bedömt att en granskning av hm kommunen arbetar med dessa ti ågor är angelägen. Efter genomförd granskning är det vår bedömning att kommunen byggt upp bra kunskap och bra rutiner för att säkerställa att kommunen i allt väsentligt erhåller de riktade bidrag kotnmtmeh är berättigad till och att bidragen intälctsfårs i rätt period så att intäkterna matchar de kostnader de är avsedda att täcka. Kommunen följer de redovisningsprinciper RK.Rrekommenderar. Vi rekommenderar: En organisation med tydligt definierat ansvar, övergripande och i vatje nämnd/fötvaltning Löpande och dokumenterad samordning mellan styrelser, nämnder och förvaltningar Löpande uppföljning av intäkter och kostnader, övergripande och i vatje berörd styrelse, nämnd och förvaltning Upprättande av process- och rutinbeskrivningar för återsökning Uppföljning och kontroll av återsökning i de årliga planerna för uppföljning av intem kontroll 2. Bakgrund Huddinge kommun tar emot många asylsökande och personer med uppehållstillstånd, både vuxna och ensamkommande barn och ungdomar. Flera fötvaltningar i den kommunala organisationen är involverade i arbetet med mottagande av flyktingar vi lket innebär att många personer är engagerade i de fördelningar av schablonbidrag, utbetalningar och ansökningar av statsbidrag m m som firms in,om området. Bristande kunskaper ooh rutiner inom detta område kan innebära mycket stora intäktsföl'luster för kommunen. Huddinge granskn rapp statsbidrag flyktingar 20 J KPMG AB. a Swedish llmiled Ilabliity company 811d a mamber firm of lhe KPMG notwork of Independent member lirm& alfillaled wilh KPMG lntemalional Cooperalive ('KPMG International"), a Swiss enllty. All rights reserved. Sida l av 10

102 Huddinge kommun Sla fsbidrag inom flyktingmol tagandel Granskningsrapport Syfte Syftet med granskningen har varit att kartlägga och bedöma kommunens hantering av riktade statsbidrag for flyktingar. Har kommunen tillräckliga kunskaper om aktuejla bidrag och rutiner for att säkerställa att kommunen i allt väsentligt erhåller de riktade bidrag kommunen är berättigad till och att bidragen intäktsförs i rätt period? Granskningen syftar n am:för allt till att ge Wlderlag för bedömning att bidragen är fullständiga och korrekt beräknade och periodiserade i årsredovisningen for Avgränsning Granskningen har avsett intäkter och rutiner 2015 och 2016, fram till 3 1 augusti, 5. Ansvariga styrelser, nämnder och förvaltningar Granskningen avser samtliga styrelser och nämnder i Huddinge kommun. De politiska organ vi uppfattat som primärt ansvariga är kommunstyrelsen, socialnämnden, äldreomsorgsnä.mnden, förskolenämnden, grundskalenämnden och gymnasienämnden. Ansvariga förvaltningar är i första hand kommunstyrelsens förvaltning, social- och äldreomsorgsfo valtningen och barn- och utbildningsförvaltningen. 6. Metod Granskningen har genomf611s genom: Dokumentstudie av relevanta dokument Intervjuer med berörda ljänstemän Kartläggning av flöden Krutläggning och bedömning av kontroller Granskningen inleddes med en identifiering och bedömning av riskområden i ha11teringen av statsbidrag. Vi har också kartlagt organisationen och bedömt ansvarsfördelningen. Inom ramen för granskningen har vi sökt svar på foljande frågor: Finns tydligt identifierade områden där statsbidrag återsöks? Finns dokumenterade rutiner for återsökning? Ingår statsbidragshanteringen i nämndemas planer for uppfouning av intem kontroll? Huddinge gransim rapp statsbidrog flyktingar 2016 slutlig.docx!il 2016 KPMG AB. a SWedish lirnitad tiability company and a member firm of the KPMG natwork or 11\dependant member firm~ affillated with KPMG InternallMal Coopera live ("KPMG International"), a SwiSs entllv All righls rese('led. Sicla 2 av l O

103 Hulldinge komnum Stlllsbidrag inom jlyktingmolfagandet Granskningsrapporl Projeldorganisation Gransk.J1ingen har genomförts av Bo Ädel, auktoriserad revisor och certifierad kommunal yrkesrevisor och Susanne Påhhnan-Skeppstedt, revisor. 8. Resultatet av granskningen 8.1 Redovisningsprinciper Tillfälligt stöd december 2015 l slutet av 20 J 5 beslutade riksdagen om ett särskilt stöd till kommuner och landsting för att hantera den rådande flyktingsituationen. Rådet för kommunal redovisning, RKR, har i ett yttrande uttalat sig om hur stödet ska redovisas. RKR konstaterar att det rör sig om ett generellt statsbidrag som normalt följer kontantprincipen. Med hänsyn till att den akuta flyktingsituationen uppstod i slutet av 2015 och att kommuner och landsting skulle ha fattsatta ökade kostnader under 2016 kom RKR fram till attstödetkan periodiseras under2015 och 2016: Enligt Rådet för kommunal redovisning (RKR) bör inkomsten periodiseras antingen med en jämn fördelningfi. o.m. december 2015 (regeringsbeslut omregleringsbrev för anslaget 1:5 inom U025) ellerfrån den månad 2015 när kommunen eller land~ tinget bedömt att kostnaderna forflyktingsituationen bö1jade öka i betydande omfattning, t. o. m Bidragets storlek samt lwr periodiseringen har skett skafi amgå av not tillresultaträkni11gen. Bidraget ska i resultaträkningen klassificeras som generent Riktade statsbidrag RKR har också givit ut en lnfoi mation om redovisning av statsbidrag, i oktober Enligt denna Information ska riktade statsbidrag som häver motprestation enligt huvudregeln periodiseras till den period där prestationerna utfö1is. Det innebär att en kommun ska ta upp som fordran de bidrag som man haft kosrnadet för dät man ännu inte erhållit bidragen, oavsett om man ht11111it återsöka eller inte. Bidragen ska redovisas som verksamhetsin täkt. 8.2 Statsbidrag från Migrationsverket Det fi1ms ett stort antal statsbidrag som kan erhållas från Migrationsverket som ersättning för de kostnader en kommun kan ha fcir asylsökru1de, personer med tillstånd och tillståndssökande. Bland bidrag som inte behöver sökas kan nämnas: Föt personer med uppehållstillständ et'hålls kr får en person under 20 år Huddinge gransko rapp stalsbidrag flyklingar KPMG AB, a Swedish llmited Ilability company and a member firm of \he KPMG networl< of Independent membel firms affillated with KPMG lntemational Cooperalive ('KPMG ~1te rnationat"). a Swiss enb'ty. All rlghls reserved, Sida 3 av lo

104 Hudt/inge kon11mm Sta!Sbidrag inom flyklingm oll agandet Gra11Skningsrappor kr för en person som fyllt 20 men inte 65 år kl' för en person som fyllt 65 år. Beloppet betalas ut under en tvåårsperiod. Bland bidrag som behöver sökas finns: Schablonbelopp för barn i förskola kr per år Schablonbelopp för bam som får skolundervisning kr per år för elev i förskaleklass kr per år för elev i grundskola m m Il l<r per år för en elev i gymnasieskola m m Ensamkommande asylsökande barn Ersättning per överenskommen plats. - l 600 kronor per dygn för vatje överenskommen plats. - Därutöver 300 leronor per dygn för vatje belagd plats. Andra exempel på kostnader, för vilka ersättning kan sökas: Betydande extraordinära kostnader för asylsökande Betydande extraordinära kostnader för evakueringsplatser Ensamkommande barn i hem för vård eller boende Ensamkommande barn i stödboende Extraordinära utbildningskostnadet God man Resa till anvisningskommun Resa till förläggning Utredningskostnader för ensamkommaode barn Vård av barn i annat hem än det egna Huddinge gransko rapp statsbidt ag flyktingar 2016 slutlig.docx C 2016 KPMG AB, a Swedisl'lllmlled hability oompany and a member firm oi the KPMG neiwo!k ofindependenl membar firms attlilaled with KPMG lnlef(lallonal Cooperalive (' KPI,IG lrl\ernallonal'), a Swiss enlily. All rights reserved. Sida 4avl0

105 Huddinge komm11 11 Sr arsbidrag i/1om flyklingmolfagander Gransk1rillgsrappor/ Värd och boende for ensamkommande barn Ekonomiskt bistånd samt stöd ocb hjälp j boendet Kommunplacerade ensamkommande barn i stödboende Kostnader for äldre, sjuka och funktionshindrade Sfi-utbildning Tomhyra Varaktig vård Vissa särskilda eller extraordinära kostnader Vård och boende för kommunplacerade ensamkommande barn Ekonomiskt bistånd och viss vård till bevisperson Ekonomiskt bistånd till tillståndssökande 8.3 Kommunens riktlinjer och rutiner Återsölrningsförfarandct i lwmmunen Kommunen söker statsbidrag enligt Migrationsverkets rekommendationer. Processbeskrivningar saknas dock över återsökningsförfarandet, både övergripande och på förvaltningarna. Fokus har legat på att få till fungerande rutiner och behovet att skriva ner rutiner har s~jutits på framtiden. Barn-och utbildningsfårvaltningen har sammanställt en skrivelse "Instruktioner för återsökning av bidrag från Migrationsverket för asylsökande" daterad , som anger hur man söker ersättning för de asylsökande elever som går i kommunens skolor, oavsett vilken kommun det står att de bor i (Eleverna är inte folkbokförda, men ligger ofta inne på en hemadress i procapita och UEDB). 1nför 2016 har ätersökningsrutinen f'orändrats, från återsökning halvårsvis till kvartalsvisa återsökningar ti ll Migrationsverket Ansökningen ska sammanställas i mitten på apt il, augusti, november och januari. Uppbokning av preliminär ersättning sker kvatialsvis på ansökningsmånadeo. Bidragel kan sökas senast ett år efter den period som ansökan gäjler (t. ex. kan man i mars 2016 ansöka för hela kva1tal l 20 15). Ersättning utgår för vatje påbötjad fyraveckorsperiod. För gymnasiel gör RCN en sammanställning i excel över alla asylsökande elever inklusive LMA nr och distribuerar till ekonomiavdelningen på Barn- och utbildningsfårvaltningen. Inom grundskolan gör ekonomen ett utsök ur Procapita vatje månad över de asylsökande eleverna. l luddinge gransloj rapp statsbidrag flyktingar 2016 slutlig.docx e 201 B KPMG AB, a Swedf h limlied Ilabliity company and a member firm of the KPMG network or tndependenl member rtrms alfillaled \'IRh KPMG lntomalional Cooperatlve ("KPMG lnterna~onal"). a Swiss enlity. All r!ghts reserved. Sida 5 av 1 O

106 Hruldiuge kommun statsbidrag inomjlyk(iltgmottagandet GraJtskningsrapporl När utsöket är klart, ska blanketten fyllas i. Blanketten som används heter " Ansökan om ersättning för asylsökande barn m. fl i fårskola eller skola". Kopia på ansökan och underlag lagras på ekonomiavdelning där även uppföljning av intäkterna utförs. Social~ och äldreomsorgsförvaltningen hade fortfarande under senvåren en viss eftersläpning j återsökningen. Förvaltningen återsökte kvartal under våren De övtiga återsökningarna görs löpande efter när Migrationsverket ska ha in redovisningen. Eftersläpningen hanteras med uppbokningar av fårväntade jntäkter mot Migrations verket. Migrationsverket har utvecklat en e-tjänst som är till stor nytta när ansökningar görs Organisatorisl<t ansvar och resurser Respektive förvaltning ansvarar för återsökning inom sitt ansvarsområde/verksamhet. Främst berörs social- och äldreomsorgsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Övergripande diskussioner och genomgång har skett på möten i ekonomichefsgruppen (samoi dningsgrupp for ekonomifrågor med representanter frän samtliga förvaltningar). Fokus har varit att gemensrunt dokumentera dels vilka statsbid rag som tlnns, vem som ansvarar och var merkostnaderna finns för vilka återsökning kan ske. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har anställt en ekonom för a11 se till att rutiner kommer att finnas får varje ansökningsdel avseende flyktingarna. Högsta prioritering får 2016 har varit att fa återsökningarna för ensamkommande att flyta Barn- och utbildningsförvaltningen använder bland annat tid :fi ån ny ekonom och lokalstrateg som arbetar med att anpassa ocl1 leta lokaler inom skolan. lnom Barn- och utbildningsfårvaltningen, gymnasiet finns Uänster utsedda vid förvaltningen som sköter hantej ingen kring statsbidragen. Respektive avdelning söker for sina ansvarsområden. När antalet ökade kraftigt hösten 2015 tog ekonomiavdelningen över rutinerna for de ensamkommande bamen for att säkerställa att ansökan gjordes på rätt sätt och for rätt antal elever. Ekonomiavdelningen skaffade sig kunskap och byggde upp rutiner för att kunna identifiera främst de ensamkommande. Även ft -avdelningen såg till att skolorna kodade rätt får att på så sätt se till att förvaltningen kan fånga upp alla ensamkommande. Ekonomiavdelningen sköter en stor del av återsökningen idag. Avdelningen hämtar ut information ur redovisningen som skickas med i statsbidragsansökan. Ekonomiavdelningen ser om någon enhet inte följer de rutiner som lagts upp Bol<fot ing j Elmnomisystemet Social- och äldreomsorgsförvaltningen använder Oel'a dela1 i kodstruktmen får att särredovisa vissa delar av flyktingåtersökningarna, men inte så att varje typ av återsökning har en egen kod. Uppföljning av intäkter mot kostnaderna och tvärtom sker, men kräver mycket manuellt arbete. Bam- och utbildningsförvaltningen använder aktivitet (240, 241) och frikod ( ) för att märka asylsökande utbildningskostnader och extraordinära utbildningskostnader.!f uddinge granskn rapp statsbidrag flyktinger 20 J 6 slutlig.docx C 2016 KPMG AB. a SWedish llmited Ilability company and a member firm of the KPMG netw01k or Independent member Orms afflllated with KPMG International Cooperalive ("KPMG lnternationar), a Swiss entlty. All rlghts reserved. Sida 6 av 10

107 Huddinge kommu/l SltiiSbidrag inom flyklingmoltagandel GrctnskltittgsrCtpporl Bam- och utbildningsförvaltningen, gymnasiet har skapat de koder som behövs i ekonomiredovisningen för att kunna fånga npp kostnaderna. Även kodningen i kommunens elevregistreringsprogram för att kujlna fånga upp eleverna fi nns. Det bedöms fungera, kommunen har informerat enheterna om kodningen som gäller och de använder den. Riskområde är givetvis ändå att kommunen inte hittar alla elever där rätt till ersättning från Migrationsverket finns. Matchning intäkter mot motsvarande kostnader och tvärtom Social- och äldreomsorgsförvaltningen anser att uppföljning är möjlig får intäkter mot kostnaderna och tvärtom, men att det kräver mycket manuellt ru bete. Barn- och utbildningsförvaltningejl menar att uppföljning mellan intäkter och kostnader inte kan genomföras på ett enkelt sätt vad gäller till exempel lägstadiesatsning där redovisning och uppföljning måste ske tillsammans med ekonomer ute på skolorna, ett tidskrävande arbete Avstämning utfall mot budget Social- och äldreomsorgsförvaltningen följerupp/stämmer av intäkterna mot budget månadsvis ner på individj1ivå. Ansvariga för uppföljningen är enhetscheferna som till sin hjälp har både ekonom och controller. Barn- och utbildningsförvaltningen har bokat upp förväntade intäkter vid delårsbokslut l. Gmndskolan har bokat upp med stor försiktighet Planer för uppföljning av intern kontroll Varken Social- och äldreomsorgsförvaltningen eller Barn- och utbildningsförvaltningen har uppföljning och kontroll av bidrag avseende flyktingar i sina planer får uppföljning av intern konttoll Kontrollen över avrälminga1 till och från andra kommuner Avräkningar till och från andra kommuner används inte. Respektive kommun hanterar sina egna flyktingar oavsett de bor i kommunen eller inte. Huddinge granskil rapp statsbidrag flyktingar 2016 slutlig.docx 2016 KPMG AB, a Swedish limlied Ilability company and a member finn of the KPMG netv1ork o( Independent member nnns affiliatad wtth KPMG lntemational Cooperalive ('KPMG Internallona l'), e Swiss enlity. Alt r[ghls reserved Sida 7 av 1 O

108 Huddinge kom Statsbidrag inom jlyktingmollagandet Granskningsrapporl Bidrag under 2015 statsbidrag från Migrationsverket intäktsfördes under 2015 enligt följande: a:: ::..:: statsbidrag från Migrationsverket o l l l l l l l l l l Den stora ökningen i december hänger givetvis samman med den stora ökningen av ankommande flyktingar i slutet av året. Intäkten i december var till stor del den bedömning som gjordes över vad som skulle kunna återsökas. Enligt kommunens egna efteranalyser motsvarade den bedömningen i stort vad som senare faktiskt erhållits i bidrag. 8.5 Bidrag under 2016 statsbidrag från Migrationsverket har intäktsförts under januari- september 2016 enligt följande: a:: ~ statsbidrag från Migrationsverket o Huddinge gransko rapp statsbidrag flyk1ingar 20 J KPMG AB. a Swedish IIndted Ilabliity company and a rnember lirmor Ilie KPMG network of independent mambor firms afflllated with KPMG International Cooperalive ('KPMG International"), a Swiss enlily. All rights reserved. Sida 8 av lo

109 lftuldiuge kommun Statsbidrng inom flyktingmo/tagandel Gransk11ingsrapport Kommunen har totalt intäktsförts ca 184 mkr föl' årets första nio månader. 8.6 s tatus i delårsrapporten per 31 augusti 2016 Under 2016 har berörda förvaltningar arbetat ikapp den eftersläpning som tidigare fanns i återsökninger1 av bidrag. Däremot ligger Migrationsverket efter ett halvår med sina betalningar. I delårsrapporten per 31 augusti redov1sar kommunen en fordran på 114,9 mkr. Fordran avser dels ännu ej sökta medel för juli och augusti, dels sökta medel för tidigare perioder som ännu inte erhållits fi ån Migrationsverket A v de nämnder som mest berörs av både kostnader och bidrag redovisar både grundsko lenämnelen och socialnämnden att arbete pågår med återsökning av kvartal 3 och att bidrag medtagits i prognosen med forsiktighet Gymnasienämnden konstaterar att de nyanlända har stärkt ekonomin för tre av kommunens gymnasieskolor som kunnat ta emot eleverna inom ordinarie organisation och befmtliga lokaler. 9. Analys Efter genomford granskning är det vår bedömning att kommunen byggt upp bra kunskap och bra rutiner för att säkerställa att kommunen i allt väsentligt erhåller de riktade bidrag komrotmen är berättigad till och att bidragen intäktsförs i rätt period så att intäkterna matchar de kostnader de är avsedda att täcka. Huddinge kommun erhöll 37 mkr i detsärskilda generella stöd som riksdagen beslutade om i slutet av Av detta intäktsfördes 3 mkr w1der 2015 och 34 mkr intäl<tsförs under Kommunen följer således RKRs yttrande. Huddinge kommun följer även RKRs rekommenderade redovisningsprinciper för riktade bidrag i den utsträckning det ä1' möjligt. r vissa fall är det inte helt givet vilka kostnader som ersätt av t ex Migrationsverket Vi kanuner givetvis att följa upp dessa intäkter i vår granskning av kommande årsbokslut, både vad gäller fullständighet och periodisering. Huddinge gransko rapp statsbidrag flyktingar 2016 slutlig.docx 2016 KPMG AB. a Swedish limhed liabili\)1 company and a member firm oll~e KPMG nolwork or Independent mamtlar firms affilialed wilh KPMG lnlernalional Cooperalive ('KPMG International'). a Swiss enti(y. All right~ reserved. Sida 9 av lo

110 ffurltlinge kommun Statsbidrag inomflyktingmottagandet Granskningsrapporl Vi rekommenderar: En organisation med tydligt definierat ansvar, övergripande och i vatje nämnd/föt valtning Löpande och dokumenterad samordning mellan styrelser, nä1ru1der och förvaltningar Löpande uppföljning av intäkter och kostnader, övergripande och i vm:je berörd styrelse, nämnd och förvaltning Upprättande av process- och rutinbeskrivningar får återsökning Uppföljning och kontroll av återsökning i de årliga planerna får uppföljning av intern kontroll Datum som ovan KPMGAB ~\1h(f0 Bo Ädel Auktoriserad rev;sor Certifierad kommunal yrkesrevisor Huddinge granskl1 rapp statsbidrag flyktingar KPMG AB. a Swedish limiled liabillly company and a member nrm of lhe KPMG networl< of fndependent member firms affillated with KPMG Internatfon al Coopera live (' KPMG lntemallonal'). a Swiss ontlly. All rlghts resened. Sida lo av 10

111 Huddinge kommun RevisoreTna Revisionsskrivelse Föryttrande senast till: Äldreomsorgsnämnden För kännedom till: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Revisionsrapport: Uppföljning av tidigare granskning av livskvalitet i äldreomsorgen På uppdrag av Huddinge kommuns förtroendevalda revisorer har KPMG följt upp rapporten "Granskning av livskvalitet i äldreomsorgen", genomförd under Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Syftet med granskningen är att bedöma om ansvarig nämnd har vidtagit rekommenderade åtgärder. Vi bedömer att social- och äldreomsorgsföt valtningen under de senaste åren har utvecklat sitt ledningssystem för kvalitet till att i större utsträckning än tid igare inhämta och analysera brukare och ru1hörigas uppfattning om tiänsternas kval itet. Det pågår också ett arbete med att utveckla egenkontrollen på samtliga nivåer i forvaltningen. Vi noterar att äldreomsorgsnämnden inte fått information om den tidigare rappotten med dess rekommendationer. Flera av rekommendationerna går dock att återfinna i nämndens verksamhetsplan för år 2015 och resultat av dem finns redovisade i verksamhetsberättelsen for år 2015 och äldreomsorgsnämndens kvalitetsrappmt för år 2015, men några av rekommendationerna i tidigare revisionsrapport har inte kommenterats eller genomfötts. Vi rekommenderru Äldreomsorgsnämnden Att ta del av den tidigare revisionsrapporten och ta ställning till de rekommendationer som lämnats. Att göra en översyn av rutiner för expediering av informationsärenden till nämnden, bland annat med hänsyn till sårbarheten i samband med byte av personal på olika tjänster. ~J Revisionen beslutade att överlämna rapporten till Äldreomsorgsnämnden får yttrande senast 19 december 2016 och för kännedom till Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen. F~~Hyd~h;m7 s revisorer :van Ordförande A ~e?. ~~~-o:o;;r Lars Blomqvist Revisor Bilaga: Revisionsrapport Uppjo(inh1g av tidigare granskning av livskvalitet; äldreomsorgen

112 Huddinge kommun Uppföljning av tidigare granskning av livskvalitet i äldreomsorgen Revisionsrapport Advisory KPMGAB 29 augusti 2016 Antal sidor: 9 Rapporl Livskvalitet i äldreomsorgen.docx Il;) 2016 KPMG AB. a Sweo sh limlied hability company and a member hrm or the KPMG nelwoflt ol independent member llrms affihated with KPMG fmemalional Coopetafive ("KPMG lnlerna11onal'), a Swiss enlily. Alf rlghts teservad

113 Htuftfluge kommun Uppföljning av tidigare grcmskni/lg fl\1 /ivskva/lte/ f äldreomsorgen Innehåll l. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte 4. A vgränsnjng 5. Revisionskriterier 6. Ansvariga nämnder och styrelse 7. Metod 8. Projektorganisation 9. Granskning av livskvalitet i äldreomsorgen l l Rapport Livskvalitet i Hldreomsorgen.docx ~ 2016 KPMG AB, a Swedish llmiled Ilability company and a member firm of IM KPMG network or independent member firrns a ffilieled whh KPMG lnlernallonal Cooperallve ("KPMG International"). a Swiss entily. All rfghts re served

114 Huddinge kommun Uppföljning av tidigare granskning"" livskvalitet i äldreomsorgen Sammanfattning Vi har av Huddinge kommuns revisorer fått i uppdrag att fåua upp rapporten "Granskning av livskvalitet i äldreomsorgen", genomford under 20 J 4. Uppdraget ingår i revisionsplanen for år Syftet med granskningen är art bedöma om aj1svarig nämnd har vidtagit rekommenderade åtgärder. Vi noterar att äldreomsorgsnämnden inte fått information om rappolten med dess rekommendationer. Däremot. har det vidtagits åtgärder som är i linje med revisionens rekommendationer. Våra rekommendationer Vitekommenderar äldreomsorgsnämnden att ta del av den tidigare revisionsrapporten och ta ställning till de rekommendationer som lämnats, se avsnitt 9 att göra en översyn av rutiner för expediering av informationsärenden till nämnden, bland annat med hänsyn till sårbarheten i samband med byte av personal på olika tjänster, se avsnitt 9. Vi har av Huddinge kommuns revisorer fått i uppdrag att följa upp tevisionsrapporten "Granskning av livskvalitet i äldreomsorgen", genomförd under Uppdraget ingår i revisionsplanen for år Granskningen av äldreomsorgsnämndens styrning för att utveckla kvalitet på insatserna pekade på ett arbete som var på god väg men att väsentliga delar i det systematiska kvalitetsarbetet saknades, så som rutiner för egenkontroi l. Granskningen visade också att det bör göras en översyn av hur synpunkter från brukare och anhöriga inhämtas som komplement till de genomfårcia brukaruudersöloringarna. Revisorerna lämnade revisionsrapporten till äldreomsorgsnämnden. l missivskrivelsen fi amgick det inte att revisionen förväntade sig ett svar, varför handläggande tjänstemän hanterade rapporten som information. Rapporten lämnades inte till äldreomsorgsnämnden. l kontakten med tidigare sakl<tlnnigbiträdet framkom att det under forra mandatperioden endast begärdes in svar om granskningen pekade på stora brister, vilket det inte bedömdes vara i det här fallet. Revisionen anser det angeläget att göra en uppföljning av de åtgärder som vidtagits med anledning av ovanstående granskning. Revisionen bedömer att det finns en risk att beslutade åtgärder inte genomforts fullt ut i enlighet med nämndernas svar. Det finns också en risk for att Rapport Livskvalitel i 2016 KPMG AB. a Swedlsh llmlled liebility company and a member firm of tha KPMG network of independent member firms alfitiated w1th t<pmg lnternaliooal Cooperatlve ('KPMG International'). a Swiss cntity All rlghts reserved.

115 ljuddinge lwnmlllll Uppjölj11i11g av tidigt/re granskning av livskvalitet i t/ldreoiiisoi'g vidtagna åtgärder inte fått avsedd effekt. Det är även väsentligt att fattade beslut genomfårs samt att det finns rutiner for atf säkra att så sker. 3. Syfte Syftet med uppföljande granskning är att bedötna om ansvarig nämnd och styrelse har vidtagit rekommenderade åtgärder. V i har dätfdr granskat om om åtgärderna vidtagits i en lighet med revisionens rekommendationer, respektive styrelse/nämnd har följt upp att vidtagna åtgärder efterlevs och fått avsedd effeki. 4. Avgränsning Den uppföljahele granskningen har omfattat år 2016 och omfattar äldreomsorg,snämnden. 5. Revisionskriterier V i har bedömt om rutinema uppfyller Lagar och föreskrifter Interna regelverk och policys 6. Ansvariga nämnder och styrelse Granskningen har avsett äldreomsorgsnämnden. Rapporten är saklighetsgranskad av Mari anne Krook, kvalitetschef Carin Nyh, utvecklingsledare Sofia Nenzelius, ve1 ksamhetsanalytjker och Marianne Vikander, verksamiletschef Ä ven Lars Axelsson, nämndsekreterare har beretts möjligheten att sakgranska rappotten, men inte inkommit med något svar. 7. Metod Granskningen hai genomförts genom: : Dokumentstudie av relevanta dokument så som ~ Äldreomsorgsnämndens kvalitetsberättelse får 2015, Rapporl Livskvalitet i lildreomsorgetj.docx KPMG AB, a Swedosh limlied hability company and a member firm of lhe KPMG nelwork of independent member firms alfilfaled with KPMG lnlornalional Cooperalive ("KPMG lnternallonar), a Swiss entity. All rlghls reserved.

116 Huddinge kom Uppfoljnin.g av tidigare granskni11g av livskvalilet i äldreomsorgen ~ Äldreomsorgsnämndens verksamhetsplan får 2015 )l> Värdighetsgaranti för äldreomsorgen i Huddinge, )ii> Det susar i SÄF:en, personaltidning inom Social- och äldreomsorgsförvaltningen, nr 3, 2016 )ii> Öppnajämförelse för äldreomsorgen, SKL och Socialstyrelsen, 2015! Intervjuer med berörda tjänstemän 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Helene Ersson, kommunal revisor under ledning av Monica Rådestad, cet1ifiel'ad kommunal revisor. 9. Gransl{ning av livskvalitet i äldreomsorgen Granskningens syfte var att bedöma om äldreomsorgsnämnden hade en ändamålsenlig styrning och uppföljning av kvaliteten på insatserna och bemötande och att vårdtagarna erbjuds en meningsfull vardag. Revisionsrapporten lämnades till äldreomsorgsnämnden och redovisas som inkommen handling i diariet den 29 september l kontakten med det tidigare sakkunnigbiträdet framkom att det under fötta mandatperioden endast begärdes in svar om granskningen pekade på stora brister, vi lket det inte bedömdes vara i det här fallet. I intervjuerna framkom att det av olika skäl, bland annat byte av personal på flera tiänster under den aktuella tiden så har inte äldreomsorgsnämnden tagit del av revisionsrapporten eller dess rekommendationer, varken muntligen eller skriftligen. Vi kan ändå konstatera att det har vidtagits åtgärder som är i linje med revisionens rekommendationer, se sammanställning nedan. Revisi.onens rekomm.endation 29 septcmbet Säl<erställ att de särskilda boenclena anammar en mer utvecldad egenlmntrou samt att den rapportems systematiskt till nämnden. Status.iuni 2016 Social- och äldreomsorgsförvaltningen har utvecklat både mallar och rutiner för egenkontrollen i verksamj1eten. Det har också utarbetats instruktioner till enhetscheferna hur de ska gå till väga. Mallarna är byggda i Excel och används framför allt för att fylla i uppgifterna infördelårs-och årsredovisningar. Det pågår en upphandling av ett mer utvecklat systemstöd och i samband med detta kommer det också att bli obligatoriskt för samtliga chefer att använda sig av en utvecklad egenkontroji. Rapport Livskvalitet i äldrcomsorgen.docx 2016 KPMGAB. a Swedish Qmite<!liabllity company and a member lirm of the KPMG netv;ork or Independent member firms affiliated with KPMG international Cooperall ve (' KPMG International'), a Swiss enlily. All righls reserved.

117 Huddinge kommun Uppföljning av tidigare g/'(mskning av livskvalilet l l1/dreomsorgen Revisionens rekommendation 29 september 2014 Status juni 2016 Två utvecklingsledare har anställts inom äldreomsorgen bland annat för att i nära samarbete med respektive enhetschef utveckla egenkontrollen på va1je enj1et. På enheterna har det bildats kvalitetsråd bestående av samtliga professioner. Uppdraget är att arbeta med egenkontroll genom att systematiskt analysera avvikelser, fel och briste.r, samt identifiera olika förbättringsområde och testa och utvärdera olika fårbättringsåtgärder. Uppföljning av kvalitetsrådens arbete kommer att göras under hösten 2016, 1 som ett led i att utveckla arbetsformerna ytterligare. FOU-enheten Nestor et bjuder också utbildning i ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 1, och i det utvecklingsforum som bildats inom äldreomsorgen har rnahar och rutiner för egenkontrollen diskuterats och utvecklats ytterligare. Förvaltningen Himnar va1je å r en kvalitetsrapport till Äldreomsorgsnämnden. Större delen av arbetet med kartläggning och analys inför sammanställningen av rapporten sker i förvaltningsledningen, men tanken är att till kommande år ska det reserveras tid och utvecklas metoder så att vatj e enl1etschef med sin arbetsgrupp kartlägger och analyserar sitt eget resultat och att detta sammanställs och analysera av förvaltningsledningen. Det nya it-stödet bedöms komma till stor nytta för både kartläggningen och analysen. Överväg att komplettera Socialstyrelsens kundenl<ät med egen enkät då Socialstyrelsens enkät har låg svarsfrekvens. - J intervjuerna framkom att förvaltningen gör eo annan bedömning än revisorema huruvida en svarsft ekvens på 55 procent är att betrakta som låg i den här typen av undersökningar, där många har begränsad möjlighet att besvara enkäten på egen hand och att det kan vara låg kännedom om att enkäten finns på andra språk än svenska. Däremot har ingen bortfallsanalys gjorts för att konstatera om de svarandes svar avviker från de som inte svarat. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har vid tre ti llfållen genomfört en egen enkätundersökning för att få e11 fördjupad kunskap om hur bruka1 e upplever den mat som erbjuds i hemtjänsten och på särskilt boende, där även upplevelsen av måltidssituationen efterfrågas. l den enkäten är det högre svarsfrekvens än för Social_styrelsens enk~t~ även om den 1 Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. SOSPS 20 Il :9 Rapporl Livskvalitet i äldreomsorgon.doex KPMG AB, a Swedish llmiled Ilability company and a member firm o( the t<pmg networ!< ofindeponda(1t memb~;r nrms atolla\ad witll KPMG lnternatlonal CoopernUve ('KPMG lnlernational'). a Swi&s ontity. All righls raserved

118 Hu tidinge Ieo m mu 11 Uppfö(ining nv tidigare granskning n v /ivskvn/itef i äldreomsorgen 20! R evis ionens rel<ommendation 29 september Sta tus j uni bara fm ns på svenska och finska. Resultatet redovisas i äldreomsorgsnämndens kvalitetsberättelse. Biståndskansliet genomför årligen en telefonundersökning, riktad till de personer som tagit kontakt med biståndskansliet för att ansöka om hemtjänst, trygghetslarm eller plats på äldreboende. Frågor ställs om upplevd tillgänglighet, bemötande, delaktighet och individuella tjänster. Resultatet har analyserats och åtgärder har vidtagits, vilket redovisats i äldreomsorgsnämndens kvalitetsberättelse. Utöver detta genomför biståndshandläggarna en kortare telefonintervju vatje halvår med samtliga biståndstagare för att säkerställa att var och en tar den insats som är beviljad samt att det är rätt insats som beviljats 2. Ö verväg att genomföra en cnl<ät for a nhöriga till brnl<aa e i älda eomsorgen. Anhörigcenter gör vatje år en enkätujtdersökning riktad till anhöriga för att inhämta deras uppfattning om verksamheten samt identifiera deras förväntningar och behov. Resultatet av enkäten redovisas i nämndens verksamhetsberättelse. Enkäten är i dagsläget inte enhetsindelad, men det ses som en utvecklij1gsmöj lighet vid kommande undersökningar. Undersökningen riktar sig till anhöriga som vårdar närstående j ordinätt boende, inte till a nhöriga till boende på särskilt boende. Verksamhetsledningen planerar att genomföra en egen anhörigenkät under hösten 2016, riktad till anhöriga med närstäende på särskilt boende. Det fmns också ett centralt anhörigråd, där anhörigrepresentanter från olika boendeenheter träffar vetksamhetsledningen och tar upp aktuella frågor. Vid träffen i maj deltog Socialstyrelsen och del'as årliga brukarenkät diskuterades. Komplettera enkäten till boende med djupintej'vjuer fo r att få bäth e underlag. l intervjuerna framkom att företrädare för förva ltningen håller med om att enkätundersökningar bör kompletteras med fördjupningar t ex för att bättre förstå bakomliggande orsaker till ett v isst enkätresultat Däremot finns det en tveksamhet till om metoden att göra djupintervjuer är den rätta. 2 För att upptylla kravet i Social~jänstfagen. 4 kap l, 4 stycket Rapport Livskvalitet i illdreomsorgen.docx 5 ~ 2016 KPMG AB, a Swe<Jish lirnitad Ilability company and a rnember firm of tt>e KPMG nel\volit or independent member finns alfillaled with KPMG Internallonar Cooperative ("KPMG International'), a Swiss enllly. All righls reserved

119 Huddinge kommun Uppföljning c1v tidigare gmnskning av livskvalilet i ältb eomsorgen l Revisionens rekommendation 29 september 2014 status j uni Social- och äldreomsorgsförvallningen har uneler de senaste åren bjudit in till fokusgruppsintervjuer men mötts av ett svalt intresse från berörda grupper att delta. De intervjuade bedömer ändå att enklare former av intervjuer än djupintervjuer är att föredra tör att få fi am de synpunkter som är väsentliga för framtida ställningstagande vad det gäller kvalitet och inriktning. Synpunlcter inl1ämtas även vid de boende- och matråd som finns på några äldreboenden, det centrala anhörigrådet samt det kommunala pensionärsrådet som har återkommande tt äffar med politiker fi ån äldreomsorgsnämnden och tjänstemän från biståndskansliet För personer som har svårt att uttrycka sin uppfattning om kvalitet genom tal eller skrift används andra metoder for att mäta upplevd kvalitet. För personer med demenssjukdom används utvecklade metoder för personcentrerad omvårdnad framför allt for personer med demenssjukdom, vilket även jnkluderar inhämtning av behov och förväntningar från anhöriga. I förvaltningen fums ett flertal utbildade Silviasystra. 3. Det finns också möjlighet för både brukare, anhöriga och övriga invånare att lämna synpunkter och klagomål till kommunen. Synpunktet na besvaras och bör också dokumenteras för att kunna ingå i den verksamhetsanalys som ska göras i enlighet SOSFS 200 l :9. I dagsläget görs endast en mindre manuell sammanställning av inkomna synpunkter t i Il biståndskans l i et, vilket vi inte bedömer vara i enlighet med Socialstyrelsens foreskrift. Ta del av resultatet i Socialsty elsens enl<ät ocl<så for särsidida boenden i ex1ern regi Huddinge kommun köper för närvarande 50 platser, fo'rdelade på 40 boenden, belägna både i Huddinge kommun och i grannkommunerna. Två av dessa boenden, båda belägna i Huddinge kommun har fler än sju svarande vilket innebär att Socialstyrelsen offentliggör resultatet. Resultatet från dessa två boenden särredovisas inte i äldreomsorgsnämndens kvalitetsrapport för 2015 utan ingår som en del av det totala t esultatet. Däremot har nämnden 3 Högskoleutbildning, specialisering i demensvärd for undersköterskor, 60 hp Rapport Livskvalitet i!ildreomsorgen.docx 2016 KPMG AB. a swedish limlied Ilabliity company and a member firm of the KPMG network or Independent member nrrns affihated with KPMG International Cooperallve ('KPMG lnjernalfonal"). a Swiss enlily. All rigl1ls reserved.

120 Huddinge kolliiiiii Il Uppfii/jning av tidigare gmnskninglivskvalitel i äldreomsorgen Revisionens l'ekoromendation 29 septembe status juni tagit del av resultatet för de båda boendenaviden muntlig presentation. Kommenlarer Vi bedömer att social- och äldreomsorgsförvaltningen llnder de senaste åren har utvecklat sitt ledningssystem för kvalitet till att i större utsträckning än tidigare inhämta och analysera brukare och anhörigas uppfattning om tjänsternas kvalitet. Det pågår också ett arbete med att utveckla egenkontrollen på samtliga nivåer i förvaltningen. Flera av rekoromendat ionema går att återfinna i nämndens vtwksamhetsplan för år och resultat av dem finns redovisade i verksamhetsberättelsen för år 2015 och äldreomsorgsnämndens kvalitetsrappott for år 2015, men några av rekommendationer i tidigare revisionsrapport har inte kommenterats eller genomförts. Vi rekommenderat äldreomsorgsnämnden att ta del av den tidigare revisionsrappotten och ta ställning till de rekommendationer som lämnats. Vi rekommenderar också äldreomsorgsnämnelen att göra en översyn av rutiner för expediering av informationsärende11 till nämnden, bland annat med hänsyn till sårbarheten i samband med byte av personal på olika tjänster. Datum som ovan KPMGAB ( \~-.L ff~-:))vc;..'- Helene Ersson Kommunal revisor Rappo1i Livskvalitet i!lldreomsorgcn.docx 7 O 2016 KPMG AB. a Swedish limilad llablllly company and a member firmor lhe KPMG ne11vork of indep8fldenl member Orrtls affiliated wilh KPMG lnlernattonat Cooperative ('KPMG lnternalional'), a Swiss enllty. All righls reserved.

121 Huddinge kommun Revisorerna Revisionsskrivelse För yttrande senasl till: Äldreomsorgsnämnden För kä1medom till: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Revisionsrapport: Rehabilitering-som en del i vårdprocessen (Landstingsrevisorerna SLL) l en gemensam granskning har revisionen i Stockholms läns landsting, Huddinge och Täby kommun granskat utformningen av rehabiliteringen. Ett särskilt fokus har val'it på rehabiliteringen vid strake och höftfraktut. Granskningen ingåt i kommutuevisorernas revisionsplan får å1'2016. Revisorernas samlade bedöm11ing är att ansvar och samverkan inom rehabiliteringens gränssnitt, såväl inom landstinget som gentemot kommunerna, behöver utvecklas för att kunna erbjuda en patientsäker och effektiv vård. Detta särskilt mot bakgrund av att den framtida vården och rehabiliteringen enligt Framtidsplanen (FHS) i än större omfattning ska bedrivas i nätverk mellan olika aktörer. Revisorerna vill till nämnden särskilt framhålla att helhetsansvaret får rehabiliteringsprocessen och ansvaret vid övergångar mellan vårdaktörer behöver fårtydligas och kommuniceras till de olika vårdaktörema. I syfte att stärka rehabiliteringsprocessen bör även kraven på samverkrul i avtal fortydligas och koordineras så att vårdaktörer, oavsett vårdnivå och huvudman, har tydliga incitament får samverkan. Revisionen beslutade att överlämna rapporten ti ll Äldreomsorgsnämnden för yttrande senast 19 december 2016 och får kännedom till Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen. ~-, A.c :6.</... Lars Blomqvist Revisor Bilaga: Revisionsrapport Rehabilitering- som en del i vårdprocessen (Lands tingsrevisorerna Stockholms läns landsting)

122 PROJEKTRAPPORT 4/2016 Rehabilitering som en del i vårdprocessen

123 Kort om rapporten Rehabilitering är ett omfattande område med många aktörer i alla vårdgrenar. I en gemensam granskning har revisionen i SLL, Täby och Huddinge kommun granskat utformningen av rehabiliteringen. Ett särskilt fokus har varit på rehabiliteringen vid stroke och höftfraktur. Helhetsansvaret för rehabiliteringsprocessen och ansvaret vid övergångar mellan vårdaktörer behöver förtydligas och kommuniceras. I syfte att stärka rehabiliteringsprocessen bör även kraven på samverkan i avtal förtydligas och koordineras så att vårdaktörer, oavsett vårdnivå och huvudman, har tydliga incitament för samverkan. Detta särskilt mot bakgrund av att den framtida vården och rehabiliteringen enligt Framtidsplanen (FHS) i än större omfattning ska bedrivas i nätverk mellan olika aktörer

124 RK Hälso- och sjukvårdsnämnden Projektrapport 4/2016 Rehabilitering som del i vårdprocessen Revisorerna i revisorsgrupp II beslutade att överlämna rapporten till hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande senast Revisorernas samlade bedömning är att ansvar och samverkan inom rehabiliteringens gränssnitt, såväl inom landstinget som gentemot kommunerna, behöver utvecklas för att kunna erbjuda en patientsäker och effektiv vård. Detta särskilt mot bakgrund av att den framtida vården och rehabiliteringen enligt Framtidsplanen (FHS) i än större omfattning ska bedrivas i nätverk mellan olika aktörer. Revisorerna vill till nämnden särskilt framhålla att helhetsansvaret för rehabiliteringsprocessen och ansvaret vid övergångar mellan vårdaktörer behöver förtydligas och kommuniceras till de olika vårdaktörerna. I syfte att stärka rehabiliteringsprocessen bör även kraven på samverkan i avtal förtydligas och koordineras så att vårdaktörer, oavsett vårdnivå och huvudman, har tydliga incitament för samverkan. I övrigt hänvisar revisorerna till revisionskontorets rapport. Paragrafen förklarades omedelbart justerad. Hans-Erik Salomonsson Ordförande Rikard Lindqvist Sekreterare Landstingsrevisorerna Telefon: Box Stockholm E-post: landstingsrevisorerna@rev.sll.se Besöksadress: Hantverkargatan 25 B. T-bana Rådhuset Säte: Stockholm Org.nr:

125 LANDSTINGSREVISORERNA REVISIONSKONTORET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING DATUM RK Innehåll 1 Slutsatser och rekommendationer 3 2 Utgångspunkter för granskningen Motiv till granskningen Revisionsfråga Avgränsning Bedömningsgrunder Projektorganisation 7 Bilaga 1: Helseplans rapport: Granskning av rehabiliteringen i Stockholms län

126 LANDSTINGSREVISORERNA REVISIONSKONTORET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING DATUM Slutsatser och rekommendationer Revisionen i Stockholms läns landsting har tillsammans med revisionen i Täby och Huddinge kommun granskat hur utformningen av rehabiliteringen i länet styrs så att förutsättningar skapas för en sammanhållen och patientsäker vård. Granskningen har haft ett särskilt fokus på rehabiliteringen av stroke och höftfrakturer i Huddinge och Täby kommun. Sammanfattningsvis visar granskningen att ansvar och samverkan inom rehabiliteringens gränssnitt behöver utvecklas för att kunna erbjuda en patientsäker och effektiv vård. Detta särskilt mot bakgrund av att den framtida vården och rehabiliteringen i än större omfattning enligt Framtidsplanen (FHS) ska bedrivas i nätverk mellan olika aktörer. Rehabilitering är ett omfattande område med många aktörer i alla vårdgrenar. De insatser som görs ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, får tillbaka eller behåller bästa möjliga funktionsförmåga. Insatserna ska även skapa goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Avsikten är även att rehabiliteringens insatser ska vara tidiga, samordnade och allsidiga från olika kompetensområden och verksamheter. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) ansvarar för att all hälso- och sjukvård i landstinget styrs, samordnas och utvecklas på ett sådant sätt att de samlade resurserna anpassas till befolkningens behov och bidrar till förbättring av hälsotillståndet. För sammanhållna och friktionsfria vårdprocesser krävs att det finns en lättillgänglig struktur gällande utbud och ansvarsfördelning som är tydlig för både patient och vårdgivare. I granskningen framkommer det att de enskilda vårdgivarna anser att deras eget ansvar visserligen är tydligt, men att andra aktörer inte har tillräcklig kännedom om vad detta ansvar innebär. Dessutom är ansvaret otydligt vid övergångar till andra vårdgivare. Enligt socialtjänstlagen (SoL) ansvarar kommunen för att ge en god hälso- och sjukvård inklusive rehabilitering till boende i kommunens särskilda boendeformer, som går under lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kommunen har även tillsammans med primärvården ett delat ansvar för patienter med hemvård som innefattas av hemtjänst och hemsjukvård. Kommunen är ansvarig för hemtjänst där ett omvårdnadsansvar men inte ett sjukvårdande ansvar ingår. Omvårdnadsansvaret innefattar så kallad vardagsträning där patienten får stöd med aktiviteter för att självständigt klara av vardagen, exempelvis stöd vid gång eller basala hygien. Från intervjuer och tidigare granskningar framkommer att det kan vara svårt för vårdgivare att veta var gränsen går mellan rehabilitering och vardagsträning och det uppstår därför så kallade gråzoner där ansvarsfördelningen är otydlig. Det blir heller inte ett effektivt utnyttjande av resurser när exempelvis en fysioterapeut har gångträning med en patient ett par gånger i veckan medan hemtjänsten kör samma patient i rullstol istället för att använda gånghjälpmedel vid förflyttning.

127 LANDSTINGSREVISORERNA REVISIONSKONTORET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING DATUM Revisionen anser att kunskapen om olika aktörers ansvar behöver förbättras, att ansvaret vid övergångar mellan vårdaktörer måste förtydligas och att det måste tydliggöras vem som bär helhetsansvaret för patienten under rehabiliteringsprocessen. För patienter som skrivs ut till det egna hemmet läggs idag stora delar av ansvaret att samordna rehabiliteringen på patienten själv. Samverkan mellan rehabiliteringens aktörer sker dels utifrån reglerande lagar och upprättade samverkansavtal, dels utifrån upparbetade personkontakter. De senare fungerar ofta mycket bra men är sårbart vid hög personalomsättning. Granskningen visar att övergångar mellan olika aktörer underlättas för de aktörer som har regelbunden kommunikation och samverkansmöten samt gemensamma kommunikationsverktyg. Incitament för samverkan skapas till stor del genom ersättningsystem. Idag ges ekonomiska incitament till vissa aktörer för samverkan i rehabiliteringsprocessen medan andra inte har något motsvarande. Revisionen anser att det är önskvärt att alla parter, oavsett vårdnivå och huvudman, har tydliga incitament för samverkan i syfte att stärka rehabiliteringsprocessen. Kommunikationen i rehabiliteringsprocessen sker till stora delar elektroniskt. Kommunikation, samplanering och uppföljning mellan slutenvården och primärvården sker framför allt genom journalsystemet TakeCare. Systemet har tagits fram för att möjliggöra sammanhållen journalföring som innebär att landstingets vårdgivare tillgängliggör sina journaluppgifter för varandra. Den elektroniska kommunikationen mellan sjukvården och kommunerna sker via WebCare, framförallt i samband med utskrivning från slutenvården. Primärvårdsrehabiliteringen har dock inte tillgång till verktyget trots att det efterfrågats under flera år och kan därför inte ta del av informationen. Det saknas således i nuläget ett kommunikationsverktyg som kan användas av alla inblandade aktörer vilket påverkar kommunikation, samplanering och uppföljning mellan vårdnivåer och vårdgivare. Revisionen konstaterar att det pågående arbetet inom landstinget med att utveckla en ny vårdinformationsmiljö är angeläget och att det är viktigt att även kommunikationen med kommunerna och deras aktörer i rehabiliteringsprocessen ingår. För att klara den framtida vården och möta förväntningar och framtida vårdbehov har landstinget antagit en FHS. En central del av planen är att vården i större utsträckning ska bedrivas av olika aktörer i nätverk där rehabiliteringen ingår. Rehabiliteringsinsatser ska även i större utsträckning erbjudas inom primärvården samt inom den specialiserade rehabiliteringen utanför akutsjukhusen och i den geriatriska vården. En intention i FHS är att skapa en fungerande rehabiliteringsprocess från det att patienten skrivs ut från sjukhuset och övergår till andra aktörer. Detta förutsätter att det förtydligas hur patientens väg i rehabiliteringen ska ske samt att information om och implementering av genomförandet förankras hos samtliga involverade aktörer. Som en del i FHS och för att förbättra samverkan och effektivisera rehabiliteringsprocessen avses rehabiliteringskoordinatorer att successivt införas via primärvårdsrehabilitering på husläkarmottagningar och inom specialistvården. Koordinatorerna

128 LANDSTINGSREVISORERNA REVISIONSKONTORET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING DATUM ska verka för tidig kontakt inom vården och fungera som en samordnare såväl inom sjukvården som mot andra berörda aktörer med fokus på återgång i arbete. I dagsläget finns dock inga rehabiliteringskoordinatorer, i någon av de intervjuade verksamheterna. Granskningen visar att kännedomen om FHS generellt är låg bland de olika aktörerna och i liten utsträckning hittills påverkat patientens väg i rehabiliteringen. Revisionen noterar att primärvården som redan idag har ett omfattande uppdrag, får ytterligare åtaganden i och med FHS. Det är angeläget att HSN försäkrar sig om att primärvården har möjlighet att klara detta. Granskningen har haft ett särskilt fokus på rehabiliteringen inom Täby och Huddinge kommun. En redovisning har gjorts utifrån några variabler från kvalitetsregistren Riksstroke och Rikshöft Det framgår bl.a. att över 90 procent av strokepatienter från Stockholms läns landsting uppgav att de fått sina behov av stöd och hjälp från sjukhus och kommun tillgodosedda. Sammanställningen visar samtidigt på stora skillnader mellan Danderyds sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge avseende direktinläggning, vårdtid, utskrivning till eget boende och uppföljning. Skillnaderna visar på vikten av att följa, analysera data och utveckla vården för att kunna erbjuda en jämlik vård i länet. Rekommendationer: Helhetsansvaret för rehabiliteringsprocessen och ansvaret vid övergångar mellan vårdaktörer behöver förtydligas och kommuniceras. I syfte att stärka rehabiliteringsprocessen bör kraven på samverkan i avtal förtydligas och koordineras så att vårdaktörer, oavsett vårdnivå och huvudman, har tydliga incitament för samverkan.

129 LANDSTINGSREVISORERNA REVISIONSKONTORET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING DATUM Utgångspunkter för granskningen 2.1 Motiv till granskningen Inom ramen för Framtidsplanen för hälso- och sjukvård (FHS) planeras vården i Stockholms läns landsting (SLL) att genomgå stora förändringar. Målet är att vården i allt större utsträckning ska bedrivas av olika aktörer i nätverk. En central komponent i dessa nätverk är rehabiliteringen. Den förstudie som genomförts visar att det finns oklarheter i vem som bär ett helhetsansvar för patientens långsiktiga rehabilitering. Från ett patientperspektiv upplevs emellanåt vården vara organiserad i stuprör. Detta kan medföra problem i övergångar såväl inom den landstingsfinansierade vården som i relation till insatser av andra aktörer. Brister i kommunikation och planering kan medföra att rehabilitering avstannar när det formella ansvaret flyttas. Ett gränsområde som är kritiskt är utskrivning av s.k. färdigbehandlade patienter från akutsjukhusen med ett fortsatt behov av rehabilitering. Det framkommer även i förstudien att det är en risk att incitamentsstrukturen för samverkan mellan vårdgivare inom rehabiliteringen är för svag. Det har beslutats om flera förändringar som kommer att påverka rehabiliteringen under de närmaste åren. En förändring som redan påbörjats inom ramen för FHS är att rehabiliteringsinsatser i ökad utsträckning ska flyttas ut från akutsjukhusen till olika aktörer inom öppenvården. En annan förändring som utreds är införande av en ny betalningsansvarslag som kan komma att ändra villkoren för utskrivningen av patienter från akutsjukhusen. Mot den bakgrunden har revisionen beslutat att granska hur rehabiliteringen styrs och hur samordningen fungerar för att ge patienter så friktionsfria övergångar som möjligt mellan olika vårdgivare. 2.2 Revisionsfråga Övergripande revisionsfråga Styrs utformningen av rehabiliteringen så att förutsättningar skapas för en sammanhållen och patientsäker vård mellan olika vårdgivare? Delfrågor Hur är ansvaret tydliggjort och avgränsat mellan olika former av rehabilitering och olika aktörer inom och utanför SLL? Hur skapas incitament för samverkan mellan olika aktörer i rehabiliteringen och hur underlättas övergångar mellan dem? Hur underlättas möjligheterna att kommunicera, samplanera och följa upp rehabiliteringsinsatser? Hur sker planeringen av rehabiliteringen i vårdkedjor inför att vården läggs ut på aktörer utanför akutsjukhusen?

130 LANDSTINGSREVISORERNA REVISIONSKONTORET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING DATUM Avgränsning Granskningen har ett fokus på hälso- och sjukvårdsnämndens ansvar för sjukvårdens planering, styrning och uppföljning. Granskningen har i huvudsak ett styrningsperspektiv och konkretiseras genom att rehabiliteringsprocesserna för höftfraktur och stroke följs från att patienten är utskrivningsklar inom slutenvården och genom den efterföljande rehabiliteringen. Granskningen berör på så vis gränssnitten såväl mellan olika landstingsfinansierade verksamheter som med andra vård- och omsorgsaktörer. När det gäller gränssnittet mellan landstinget och kommunerna följs detta särskilt för Täby och Huddinge kommuner. 2.4 Bedömningsgrunder Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Patientlagen (2014:821) Socialtjänstlagen (2001:453) Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (1990:1404) Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) Arbetsordningar, reglementen och delegationsordning Framtidsplanen för hälso- och sjukvård, bilaga budget budget 2015 Slutlig budget för hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 samt planering för åren 2017 till Projektorganisation Granskningen har genomförts i dialog med revisionskontoret och representanter från kommunrevisionen i Täby samt Huddinge kommun. Vid revisionskontoret har Anders Olsson varit projektledare och Carlos Arreyes projektmedarbetare. Från kommunrevisionen har Eva Sjödin för Huddinge kommun och Bo Klasmark för Täby kommun samt Monica Rådestad KPMG deltagit i styrgruppen för projektet. För genomförandet har konsultföretaget Helseplan anlitats.

131 Vad gör Landstingsrevisorerna? Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av landstingets nämnder och bolagsstyrelser. Revisionsuppdraget är det största inom kommunal verksamhet. Att vara revisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. Den övergripande upp-giften för revisorerna är att granska hur nämnder och styrelser tar sitt ansvar. De förtroendevalda revisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas instrument för den demokratiska kontrollen. De har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen. Ledamöter i nämnder och styrelser ansvarar inför fullmäktige för hur de själva, anställda och uppdragstagare genomför verksamheten. I ansvaret ingår att genomföra en ändamålsenlig verksamhet utifrån fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten, på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och med en tillräcklig intern kontroll samt att upprätta rättvisande räkenskaper. I årsrapporter för nämnder och styrelser sammanfattar revisionskontoret den granskning som genomförts under det gångna året. Verksamhetsrevisionen redovisas löpande i projektrapporter. Publikationerna finns på Landstingsrevisorernas hemsida se/rev. De kan också beställas från revisionskontoret. Det går även att prenumerera på Landstingsrevisorernas nyhetsbrev Nytt från landstingsrevisionen genom att anmäla intresse via e- postmeddelande till landstingsrevisorerna.rev@sll.se. Postadress: Box 22230, Stockholm Besöksadress: Hantverkargatan 25 b (T-bana Rådhuset) Telefon: E-post: landstingsrevisorerna.rev@sll.se Hemsida: Org.nr:

132 Granskning av rehabiliteringen i Stockholms län RK Granskning på uppdrag av revisionen i Stockholms läns landsting, Täby och Huddinge kommun September 2016 Nils Rydmarker Bengt Andersson Jessica Carlsson Frida Sporrong

133 Innehåll 1. Inledning Bakgrund... 2 Definition och avgränsning... 3 Disposition... 3 Revisionsfrågor... 4 Metod Iakttagelser: Översyn av ansvarsfördelning i rehabiliteringsprocesserna Rehabiliteringens ansvarsfördelning och organisering... 5 Slutenvård... 6 Primärvård... 7 Kommun... 9 Bedömningar: Översyn av ansvarsfördelning i rehabiliteringsprocesserna 9 3. Iakttagelser: Samverkan, kommunikation och uppföljning Slutenvård Primärvård Kommun Bedömningar: Samverkan, kommunikation och uppföljning Iakttagelser: Planering av rehabilitering utanför akutsjukhus Bedömningar: Planering av rehabilitering utanför vård på akutsjukhus Statistik från kvalitetsregister...19 Bilaga 1 Rehabiliteringsutbud per vårdnivå i Huddinge kommun och Täby kommun 21 1

134 1. Inledning 1.1. Bakgrund Rehabilitering är ett omfattande område med många aktörer i alla vårdgrenar. De insatser som görs ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, kan få tillbaka eller behålla bästa möjliga funktionsförmåga. Insatserna ska även skapa goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Avsikten är även att rehabiliteringens insatser ska vara tidiga, samordnade och allsidiga från olika kompetensområden och verksamheter. Inom ramen för Framtidsplanen för hälso- och sjukvård (FHS) genomgår vården i Stockholms läns landsting (SLL) stora förändringar och målet är att vården i allt större utsträckning ska bedrivas av olika aktörer i nätverk. En central komponent i dessa nätverk är rehabiliteringen. Rehabiliteringsutbudet är brett och finns inom olika medicinska inriktningar och vårdnivåer 1 i Stockholms län. Rehabiliteringsansvaret i Stockholm är fördelat på landstingsdrivna och vissa privata utförare inom slutenvården, öppenvården och kommunerna. Den kan utföras planerad eller oplanerad (efter akutsjukvård). I bilden nedan demonstreras rehabiliteringens olika utförare med dess inbördes roller. Kommunen har även tillsammans med primärvården ett delat ansvar för patienter med hemvård som innefattas av hemtjänst och hemsjukvård. Kommunen är ansvarig för hemtjänst där ett omvårdnadsansvar men inte ett sjukvårdande ansvar ingår. 1 Se bilaga 1 för utbud och fördelning av vårdgivare inom respektive vårdnivå i Huddinge kommun och Täby kommun inom stroke- och höftfrakturprocesserna. 2

135 Det fanns i juni rehabiliteringsuppdrag som tillhör primärvårdsnivån och 14 rehabiliteringsuppdrag som tillhör specialistvården. Utöver rehabilitering inom dessa vårduppdrag sker rehabilitering även på sjukhus och i kommunens regi. Det har under granskningens gång inte gått att sammanställa totala kostnader för rehabiliteringen inom slutenvård, öppenvård och kommun i länet. Det har gått att sammanställa antal besök och kostnader för rehabilitering inom vårdval där rehabilitering av stroke och höftfraktur ingår. Under 2015 uppgick antalet besök inom dessa vårdval till 1,6 miljoner besök och kostnaden för besöken var 830 miljoner kronor. Mellan åren 2013 och 2015 har kostnaderna ökat med 32 procent 2. Ingen närmare analys av kostnadsökningen har genomförts i granskningen Definition och avgränsning Granskningen fokuserar på hälso- och sjukvårdsnämndens ansvar för sjukvårdens planering, styrning och uppföljning. Granskningen har i huvudsak ett styrningsperspektiv och konkretiseras genom att rehabiliteringsprocesserna för höftfraktur och stroke följs, från det att patienten är utskrivningsklar inom slutenvården och genom den efterföljande rehabiliteringen. Granskningen berör gränssnittet mellan såväl olika landstingsfinansierade verksamheter som andra vård- och omsorgsaktörer. En avgränsning har gjorts avseende hur rehabiliteringen fungerar i de geografiska områdena som avser Huddinge kommun och Täby kommun. En avgränsning har även gjorts gällande kostnader för rehabilitering till att sammanställa kostnader för rehabilitering inom vårdval på primärvårdsnivå där rehabiliteringsprocesserna för höftfraktur och stroke ingår. Granskningen har avgränsats till att i huvudsak belysa vårdprocesserna för äldre patienter över 65 år som har drabbats av stroke eller höftfraktur. Det har utifrån tillgänglig information inte gått att göra någon redovisning utifrån åldersfördelning i granskningen Disposition Rapporten följer en disposition där iakttagelserna på kapitelnivå är indelade per avsnitt om slutenvård, primärvård och kommun. Inom varje avsnitt redogörs för landstingsövergripande iakttagelser samt för iakttagelser från Huddinge kommun och Täby kommun. 2 Källa: Avdelningen för närsjukvård, Stockholms läns landsting,

136 1.4. Revisionsfrågor Den övergripande revisionsfrågan för denna granskning är: Styrs utformningen av rehabiliteringen så att förutsättningar skapas för en sammanhållen och patientsäker vård mellan olika vårdgivare? Revisionens huvudfråga kommer att besvaras utifrån följande delfrågor: Hur är ansvaret tydliggjort och avgränsat mellan olika former av rehabilitering och olika aktörer inom och utanför SLL? Hur skapas incitament för samverkan mellan olika aktörer i rehabiliteringen och hur underlättas övergångar mellan dem? Hur underlättas möjligheterna att kommunicera, samplanera och följa upp rehabiliteringsinsatser? Hur sker planeringen av rehabiliteringen i vårdkedjor inför att vården läggs ut på aktörer utanför akutsjukhusen? 1.5. Metod Genomgång har gjorts av dokument med fokus på de områden som granskningen avser, vilket omfattar beställaravtal inklusive ersättningsbilagor, tidigare granskningar och landstingsdokumentation som rör rehabilitering, vårdprogram samt FHS med dess olika steg. Andra dokument som har studerats är samarbetsavtal och gränssnittsavtal med kommun och landsting. Sammanlagt har 28 intervjuer genomförts. Intervjuer har genomförts med representanter från Danderyds sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge samt vårdgivare utanför sjukhusen. Även ansvariga tjänstemän inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) har intervjuats samt representanter för en patientförening. Statistik (volymer och kostnader) över rehabilitering i primärvården har sammanställts. Statistik redovisas på landstingsnivå och kommunnivå för Huddinge kommun och Täby kommun för de vårdval som inbegriper rehabilitering av stroke- respektive höftfrakturpatienter. Statistik från kvalitetsregister som Riksstroke eller Rikshöft inkluderas i granskningen. 4

137 2. Iakttagelser: Översyn av ansvarsfördelning i rehabiliteringsprocesserna I detta avsnitt behandlas revisionsfrågan: Hur är ansvaret tydliggjort och avgränsat mellan olika former av rehabilitering och olika aktörer inom och utanför SLL? 2.1. Rehabiliteringens ansvarsfördelning och organisering I arbetsordningar, reglementen och delegationsordningar definieras att hälso- och sjukvårdsnämnden ska utöva ledning av SLL:s hälso- och sjukvård i enlighet med HSL. Det beskrivs också att nämnden ska finansiera och styra vården genom avtal och överenskommelser med vårdgivarna. Nämnden ansvarar för hälso-och sjukvården som ligger inom Stockholms läns landstings ansvar. En av tio punkter som särskilt åligger hälso- och sjukvårdsnämnden är att ansvara för beslut angående samordningsförbund enligt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. HSF arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsnämnden. HSF ansvarar för att beställa, följa upp och utveckla de olika rehabiliteringsuppdragen som fördelas på avdelningarna för närsjukvård, somatisk specialistvård samt särskilda vårdfrågor. HSF har sedan ett flertal år tillbaka tillsatt en särskild samverkansgrupp för frågor rörande rehabilitering. I samverkansgruppen ingår en representant från flertalet enheter som har ett beställaruppdrag för att kunna utveckla avtalen och samordna rehabiliteringsfrågor. Syftet med gruppen är att öka kongruensen mellan uppdragens innehåll, till exempel att minska risken för patienter att falla utanför uppdragen, och vårdnivåer samt verka för enhetliga begrepp och benämningar. Sjukhusen ansvarar för rehabiliteringen under tiden som patienten är inskriven på någon av sjukhusets vårdavdelningar. Rehabilitering för patienter som skrivs ut från sjukhus och är i fortsatt behov av rehabilitering kan ske inom tre instanser; specialiserad rehabilitering, rehabilitering inom primärvård samt inom kommunen. Enligt 18 HSL ansvarar kommunen för att ge en god hälso- och sjukvård inklusive rehabilitering till boende i kommunens särskilda boendeformer. Kommunen har även tillsammans med primärvården ett delat ansvar för patienter med hemvård som innefattas av hemtjänst och hemsjukvård. Kommunen är ansvarig för hemtjänst där ett omvårdnadsansvar men inte ett sjukvårdande ansvar ingår. Omvårdnadsansvaret innefattar så kallad vardagsträning där patienten får stöd med aktiviteter för att självständigt klara av vardagen, exempelvis stöd vid gång eller basal hygien. Från intervjuer och tidigare granskningar framkommer att det kan vara svårt för vårdgivare att veta var gränsdragningarna går mellan rehabilitering och vardagsträning och det uppstår därför så kallade gråzoner där ansvarsfördelningen är otydlig. Uppdragen för specialiserad rehabilitering innefattar både uppdrag inom slutenvården och uppdrag inom öppenvården. Rehabiliteringsutbudet för specialiserad rehabilitering samt rehabilitering på primärvårdsnivå presenteras på Vårdgivarguiden och är där uppdelat efter vårdnivå och medicinsk nivå. Specialistvården innefattar bland annat uppdrag för multimodal 5

138 rehabilitering 3 vid långvarig smärta och utmattningssyndrom, kirurgisk respektive neurologisk rehabilitering efter vård på akutsjukhus samt specialiserad rehabilitering inom neurologi, reumatologi respektive onkologi. Primärvårdsnivån innefattar bland annat vårdvalsuppdragen för primärvårdsrehabilitering, fysioterapi samt logopedi Slutenvård Huddinge Samtliga intervjuade för slutenvården upplever att deras respektive ansvar för patientens rehabilitering är mycket tydligt och avgränsat. Däremot förekommer diskussioner med primärvården och kommunerna då oklarheter uppstår i gränssnitten dem emellan på grund av en upplevd avsaknad av kännedom om varandras ansvarsområden. Företrädare från slutenvården berättar att det ibland kan uppstå diskussioner med kommunens biståndsbedömare gällande vad som egentligen ska vara avklarat på avdelningen innan avdelningen får kalla till vårdplanering. Intervjuade på sjukhusen hade aldrig hört att sjukhusen skulle ha ansvar för patienten de första 24 timmarna efter utskrivning, vilket flera intervjuade från primärvården berättat om. Hjälpmedel beställs hem så att patienten ska klara sig de första dagarna efter hemkomst. Intervjuade menar att sjukhusen inte har möjlighet att ansvara för att hjälpmedlen verkligen är på plats när patienten kommer hem. Det är hjälpmedelscentralens ansvar och sedan måste ju någon finnas hemma hos patienten för att öppna dörren och släppa in hjälpmedlen också. Samma intervjuade beskriver stora svårigheter gällande ansvar för de strokepatienter som är yngre än 65 år, som är så vårdkrävande att de inte längre kan bo hemma. Kommunerna bär ansvaret för att ordna ett särskilt boende (SÄBO) men på grund av att denna typ av boende främst finns för äldre medför detta att patienter kan bli liggande på sjukhus i flera månader. Det uppstår ibland konflikter med kommunen gällande ansvar. Ett problem som lyfts fram i intervjuer är att man upplever att personalomsättningen är hög bland inblandade biståndsbedömare vilket försvårar att få till stånd en bra samverkan. Ytterligare exempel som lyfts vid intervjuer är att det ofta uppstår diskussioner med kommunen gällande vem som bär betalningsansvaret. Diskussionen handlar ofta om de fem arbetsdagar som kommunen har på sig innan deras betalningsansvar träder in. Det beskrivs till exempel att patienter som enligt slutenvården är färdigbehandlade avseende sin stroke eller 3 Multimodal rehabilitering (MMR) är en rehabiliteringsmetod som har utvecklats för att behandla patienter med förhållandevis stora och komplexa rehabiliteringsbehov. Länk till Socialstyrelsens hemsida för beskrivning av multimodal rehabilitering: 6

139 höftfraktur men som under vårdtiden insjuknar i exempelvis en urinvägsinfektion. Då anser kommunen att patienten inte är färdigbehandlad inom slutenvården och vill inte åta sig betalningsansvaret, Täby Intervjuade inom slutenvården på Danderyds sjukhus upplever att rehabiliteringsansvaret för patienten är tydliggjort och avgränsat. När patienten skrivs ut från avdelning finns tre alternativ där mottagande enhet tar över ansvaret. Det första två alternativen berör majoriteten av patienterna. Dessa skrivs ut till hemmet, antingen till eget boende eller till någon typ av särskilt boende. Husläkaren bär ansvaret för de patienter som skrivs ut till eget boende. Om patienten skrivs ut till eget boende kan rehabilitering ske via en primärvårdsrehabiliteringsverksamhet alternativt att patienten väljer att egenrehabilitera sig. För patienter som skrivs ut till någon form av särskilt boende som är inom kommunens regi övergår rehabiliteringsansvaret till kommunen. Det tredje alternativet är att patienten kan skrivas över till en annan avdelning inom slutenvården, antingen en avdelning på sjukhuset eller till en rehabiliteringsverksamhet inom slutenvården. Icke-geriatriska höftfrakturpatienter rehabiliteras på ortopeden eller på sjukhusets fysioterapimottagning. Icke-geriatriska strokepatienter skrivs vanligen över till avdelningen för rehabiliteringsmedicin. Avdelningen ansvarar för patienten tills dess att denne skrivs ut, till det egna hemmet eller till SÄBO, från Danderyds sjukhus. Om patienten är i behov av geriatrisk vård ska den geriatriska avdelningen meddelas via remiss, av den enhet som ansvarar för patienten innan den överlåts till den geriatriska avdelningen, fyra dagar efter att patienten har skrivits in på sjukhuset. Den geriatriska avdelningen ansvarar för patientens rehabilitering fram till att patienten skrivs ut från slutenvården. Intervjuade belyser att det finns en avsaknad av ett helhetsansvar över patienten. Exempel som lyfts i intervjuer avser förskrivning av hjälpmedel. Förskrivningen av sängar är till exempel uppdelat på två olika professioner där en profession förskriver sängstommen och en ytterligare förskriver en behandlingsmadrassen. Beställningarna ska samordnas men i granskningen framkommer förskrivningen inte alltid sker samtidigt vilket kan resultera i att sängen skickas till patienten utan madrass Primärvård I HSL beskrivs att primärvården, som en del av öppenvården, ska svara för behovet av den rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Det är landstingets ansvar att organisera primärvården så att alla som omfattas av landstingets ansvar för hälso- och sjukvård kan välja utförare av hälso- och sjukvårdstjänster samt få tillgång till och välja en fast läkarkontakt. Rehabilitering av patienter för höftfraktur och stroke efter utskrivning från sjukhus ingår i vårdval på primärvårdsnivå. Primärvårdsrehabilitering ingår som vårdval inom öppenvården. 7

140 Primärvårdsrehabiliteringens uppdrag är att i första hand tillgodose patientens behov av hemrehabilitering efter vård vid akutsjukhus, geriatrisk klinik eller vid sluten rehabiliteringsklinik. Vid primärvårdsrehabiliteringar arbetar som basutbud legitimerad fysioterapeut, arbetsterapeut och dietist. Som tilläggsuppdrag till vårdval primärvårdsrehabilitering finns neuroteam efter stroke och annan förvärvad hjärnskada eller neurologisk sjukdom där teamet kompletteras med logoped och kurator. Både i Huddinge och i Täby kommun finns primärvårdsrehabilitering för rehabilitering av höftfraktur och stroke. I vårdvalsavtalet för primärvårdsrehabilitering redogörs att inställelsetid till påbörjad rehabilitering av patienten är olika lång beroende på hur patienten kommer till dem. För patienter som remitterats från slutenvården och har behov av hembesök eller hemrehabilitering är inställelsetiden 24 timmar. För patient i behov av hembesök och fortsatt rehabiliteringsinsats vid utskrivning från korttidsboende är inställelsetiden fem vardagar. Om patienten är i akut behov av rehabiliteringsinsats är inställelsetiden tre vardagar. Huddinge Intervjuade inom primärvårdsrehabiliteringen uttrycker att deras ansvar är tydligt och avgränsat i vårdvalsavtalet gällande patienter som genomgår rehabilitering för höftfraktur och stroke. Intervjuade beskriver att trots att ansvarsfördelningen är tydlig och avgränsad upplevs andra aktörer inte ha tillräcklig kännedom om primärvårdens eller sitt eget ansvar. En arbetsterapeut inom primärvårdsrehabiliteringen berättar att sjukhusen ibland skickar hem patienterna utan de hjälpmedel de behöver och att hen och dennes kollegor därför ofta behöver göra akututryckningar för att patienterna ska kunna klara sig hemma. Intervjuade vid vårdcentraler redogör för att det saknas kännedom om hur ansvarsfördelningen är tydliggjord. Intervjuade för vårdcentral anser sig inte ha något ansvar för rehabilitering utan de har endast ett ansvar för att remittera till rehabiliterande träning hos primärvårdsrehabiliteringen. Intervjuade för primärvårdsrehabiliteringen berättar att de regelbundet har så kallade paraplymöten när de träffar chefer från sjukhusen för att diskutera rutiner och ansvarsfördelning kring specifika diagnosgrupper. Det beskrivs också att de ofta skickar avvikelserapporter när de anser att sjukhusen brustit i sitt ansvar. Täby Intervjuade både inom primärvårdsrehabiliteringen och på vårdcentralerna anser att ansvaret överlag är tydligt och avgränsat i vårdvalsavtalen. I granskningen framkommer att det för vårdcentraler ibland kan finnas vissa otydligheter gällande deras ansvar för strokepatienterna och efterfrågar tydliga flödesscheman med vem som ansvarar för vad. Till exempel vilka parametrar som ska kontrolleras av vilken vårdgivare. Intervjuade från primärvårdsrehabiliteringen, till skillnad från intervjuade för vårdcentral, uppger att det anses vara lättare med ansvarsfördelningen vad gäller strokepatienter. Från intervjuer beskrivs att primärvårdsrehabiliteringen har ansvar tills patienten når en stabil nivå och sedan är det vårdcentralsläkarna som tar över. I granskningen framkommer att det i primärvården upplevs 8

141 som att ansvarsfördelningen ibland leder till ett stuprörstänk som gör det svårt att vara flexibel och hitta lösningar som skulle passa bäst för enskilda patienter när avtalen begränsar Kommun HSL samt SoL beskriver att kommunen ska ansvara för vård, inklusive rehabilitering, åt de som bor i kommunens boenden, exempelvis i äldreboenden och sjukhem. Kommunernas betalningsansvar för färdigbehandlade patienter som beviljats kommunala insatser regleras i lagen om kommunernas betalningsansvar. Utöver detta styr ytterligare avtal mellan landsting och kommun hur ansvaret är fördelat. Huddinge I granskningen framkommer att kommunens ansvar uppfattas som tydligt och avgränsat. Det förtydligas att kommunen har sjukvårdsansvar med rehabiliteringsansvar för patienter inom SÄBO och LSS. Rehabiliteringen innefattar bedömningar vid förflyttning av patient, hjälpmedelsbehov, bedömningar av de resurser som finns inom kommunen och kan nyttjas samt uppföljningsansvar. Trots att ansvaret uppfattas som tydligt uttrycker intervjuade att övergångarna mellan kommunens och landstingets ansvar inte är tillräckligt definierade vilket orsakar missförstånd. Täby Det framkommer i granskningen att kommunens ansvar inom rehabilitering är tydligt definierat och avgränsat till ett sjukvårdande ansvar för patienter som bor i kommunens SÄBO. Däremot upplevs att det från andra vårdgivare och anhöriga saknas kunskap om ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna. Ett vanligt förekommande missförstånd gäller patienter som bor i ordinärt boende och har hemtjänst. I intervjuer framkommer att gällande dessa patienter har kommunen ett ansvar som omsorgsgivare men det upplevs att de ofta felaktigt även får hantera rehabilitering av patienten. I intervjuer framkommer att det är tydligt för kommunen vilket som är deras ansvar när det gäller patientgrupperna inom enklare stroke och höftfraktur. Vid svårare fall som exempelvis en patient som har drabbats av en svår höftfraktur, det vill säga kräver ökad vård och rehabilitering, kontaktas ofta den utskrivande avdelningen för råd om tillvägagångssätt och vad som är kommunens ansvar gällande fortsatt rehabilitering Bedömningar: Översyn av ansvarsfördelning i rehabiliteringsprocesserna Vi bedömer att ansvaret är tydliggjort och avgränsat så att de olika vårdgivarna inom och utanför SLL vet sina egna ansvarsområden. Det finns en avsaknad av tydlighet i ansvarsfördelning vid övergångar mellan vårdnivåer och vårdgivare. Vi bedömer att det också finns en avsaknad av kännedom om varandras ansvarsområden gällande vem som bär det rehabiliterande ansvaret. Detta uppkommer främst som en följd av 9

142 brister i samverkan och kommunikation mellan olika vårdgivare. Exempelvis uppstår det ibland gråzoner gällande patienter som har hemtjänst där både kommunen och primärvården har ansvar för patienten. Bedömningen avser Huddinge kommun och Täby kommun. Vi bedömer att det inte finns några skillnader mellan kommunerna Huddinge och Täby gällande hur ansvaret är tydliggjort och avgränsat mellan olika aktörer inom och utanför SLL. Det förekommer vissa skillnader gällande hur rehabiliteringen är fördelad mellan slutenvården på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och på Danderyds sjukhus (se bilaga 1 för struktur för de båda sjukhusen). Vi bedömer att ett så kallat stuprörstänk kan uppstå bland de vårdgivare som ansvarar för patientens olika delar av rehabiliteringsprocessen. Exempel som lyfts i granskningen beskrivs som att vårdgivarna ibland endast utgår från sina egna avtal och uppdrag vilket resulterar i att ett helhetstänk för patientens rehabiliteringsprocess kan missas. Följande problemområden definieras i granskningen: - Otydligheter i ansvarsfördelning och avgränsning vid övergångar mellan olika vårdnivåer och vårdgivare. - Okunskap om varandras ansvarsområden när fler än en vårdnivå har någon typ av gemensamt ansvar för patienten, exempelvis om patienten har hemtjänst. - Ibland förekommande Stuprörstänk hos vårdgivare resulterar i att ett helhetstänk för patientens rehabiliteringsprocess missas. 3. Iakttagelser: Samverkan, kommunikation och uppföljning I detta avsnitt behandlas revisionsfrågorna: Hur skapas incitament för samverkan mellan olika aktörer i rehabiliteringen och hur underlättas övergångar mellan dem? samt Hur underlättas möjligheterna att kommunicera, samplanera och följa upp rehabiliteringsinsatser? I HSL definieras att olika insatser för patienter ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Rehabilitering och tillhandahållande av hjälpmedel ska planeras i samverkan med den enskilde. Även patientlagen uttrycker vikten av att olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt. HSF startade 2014 ett utvecklingsarbete för sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt (SVEA). Målet med arbetet är att skapa bättre förutsättningar för att alla patienter i länet ska känna sig trygga i övergången mellan olika vård- och omsorgsgivare genom förbättrad kommunikation och koordination av insatser. Särskilt avser detta de sköraste patienterna. Implementering sker under I SLL används journalsystemet TakeCare av majoriteten av vårdgivare inom slutenvården och primärvården samt av ett antal privata utförare. Det finns inom landstinget ett antal vårdgivare som använder andra journalsystem än TakeCare.. Systemet ska möjliggöra så kallad 10

143 sammanhållen journalföring som innebär att vårdgivare tillgängliggör sina journaluppgifter för varandra. Kommunerna i Stockholms län 4 använder inte TakeCare. Även Nationell patientöversikt (NPÖ) används av vårdgivare i Stockholms län för att underlätta sammanhållen journalföring. NPÖ är ett webbaserat verktyg och nås antingen via journalsystemet eller via en länk som kan läggas till exempel på ett intranät. WebCare är ett webbkommunikationsverktyg som används av privata och offentliga sjukhus, vårdcentraler och kommunernas socialtjänst i Stockholms län. WebCare används för att samordna vårdplaneringen för en patient. Tjänsten innehåller information om vilken huvudman som för tillfället har vårdansvaret för en patient. WebCare innehåller också en adresskatalog över de sjukvårdande enheter som har avtal med Stockholms läns landsting och aktuella enheter i länets kommuner. Enheter inom vårdval primärvårdsrehabilitering har inte tillgång till WebCare Slutenvård Kommunikation, samplanering och uppföljning mellan slutenvården och primärvårdsrehabilitering samt vårdcentraler, mellan de verksamheter som har ingått i granskningen, sker främst genom remisser i journalsystemet TakeCare. Slutenvården kommunicerar med kommunen via WebCare. Enligt en överenskommelse mellan SLL och kommunerna i Stockholms län angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården ska inskrivningsmeddelande skickas till öppenvården och kommunen så snart som möjligt efter fastställande av att patienten kommer att vara i behov av fortsatta insatser av rehabilitering efter slutenvården. Om berörd enhet använder WebCare ska kommunikationen ske via systemet. Om gemensamt webbkommunikationsverktyg saknas sker kommunikation via fax, telefon eller pappersremisser. Kallelse till samordnad vårdplanering skickas av ansvarig läkare eller sjuksköterska inom slutenvården till kommunen och om behov finns även till öppenvården. I samband med utskrivning skickas utskrivningsinformation, ett så kallat trygghetskvitto, till berörda enheter inom kommun och öppenvård samt hem med patienten. Huddinge Ett incitament för samverkan med andra aktörer är att öka förståelsen för varandras ansvarsområden för att undvika konflikter kring patienters vård. I intervjuer påpekas att det därför finns ett behov av ökad samverkan. Det upplevs att de olika vårdgivarna försöker skjuta över ansvar på varandra istället för att alla tar ett gemensamt ansvar för patienten. 4 Med Stockholms län avses det avgränsade område som innefattas av Stockholms 26 kommuner och ingår i Kommunförbundet Stockholms län (KSL). 11

144 Representant från Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge upplever att det på grund av tidspress är svårt att få utrymme för samverkan med andra aktörer. Ytterligare incitament för samverkan beskrivs vara önskan om enklare övergångar mellan andra aktörer, vilket kan resultera i kortade vårdtider. Den geriatriska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge samverkar med Botkyrka och Huddinge kommuner via regelbundna möten en gång per kvartal. Intervjuade inom slutenvården uttrycker att samarbetet med dessa två kommuner går mycket smidigare än med övriga kommuner inom upptagningsområdet där sådana möten saknas. Exempel som lyfts fram i intervjuer är att det ibland uppstår svårigheter gällande kommunikation och samplanering mellan olika vårdgivare och olika huvudmän. Det känns ibland som om vi pratar olika språk. Täby Intervjuade inom slutenvården beskriver att incitament för samverkan med andra avdelningar inom slutenvården och med andra aktörer som är involverade i patientens rehabilitering främst utgörs av goda relationer. Även utbyte av erfarenheter som ökar förståelsen för varandras verksamheter ger incitament för samverkan. Intervjuade beskriver att det finns en önskan om ökat utbyte av erfarenheter. Vi skulle behöva utbyta mer erfarenheter med varandra. De flesta på vår avdelning har inte varit ute och besökt andra enheter och de har i sin tur inte varit och besökt oss. En ökad samverkan kan också underlätta kommunikation mellan de olika aktörerna som är involverade i patientens rehabiliteringsprocess. Intervjuade inom slutenvården uttrycker att uppföljning av patientens rehabilitering via NPÖ förenklar och ger en överskådlig bild av hur rehabiliteringen sker dels på kliniknivå, dels på landstingsnivå Primärvård Inom primärvården skapas incitament för samverkan främst genom ersättningar som ges via vårdvalsavtal. Ersättning för samverkan ges i vårdvalsavtalen för olika typer av teammöten mellan vårdgivare som har upprättat vårdavtal med landstinget. Vid årsskiftet 2015/2016 ändrades ersättningssystemet inom primärvården i SLL. Tidigare ersattes både fysioterapeuter och vårdcentralsläkare för teammöten kallade konferens om patient där de kunde diskutera gemensamma patienter. Sedan årsskiftet ersätts endast fysioterapeuter. HSF:s samverkansgrupp för rehabilitering beskriver att den tidigare ersättning som gavs för sådana teammöten inte helt har tagits bort utan istället har ersatts av en större andel fast ersättning till vårdcentralerna som är fri att vid behov nyttja till denna typ av möten. Teammöten med patient närvarande ersätts fortfarande. Det har inte i granskningen framkommit att kommunerna har avlagt någon specifik ersättning för samverkan kring rehabilitering med vårdgivare i landstinget. Journalsystemet TakeCare uppskattas av alla intervjuade primärvårdsaktörer eftersom det förbättrar informationsöverföringen mellan olika vårdnivåer, vilket gör arbetet mer 12

145 patientsäkert. Det upplevs finnas vissa svårigheter med att dela journalsystem med andra vårdgivare. Till exempel kan remisser från slutenvården vara mycket kortfattade och hänvisa till daganteckningar i journalen. Mottagaren inom primärvården får då ägna tid åt att leta bland alla journalanteckningar för att hitta relevant information. Huddinge Det beskrivs i intervjuer med vårdcentral och primärvårdsrehabilitering att incitament för samverkan främst skapas genom ersättningssystemet för primärvården. Sedan ersättningen ändrades för husläkare förekommer inte många teammöten om patienter mellan fysioterapeuter och husläkare. Däremot kan sjuksköterskor i hemsjukvården fortfarande få ersättning för sådana samverkansmöten. I granskningen framkommer att primärvårdsrehabiliteringen i Huddinge har möten en gång i månaden med sjuksköterskor från två vårdcentraler i området, där ofta representanter från hemtjänsten deltar. Intervjuade inom primärvården uttrycker att patienten skulle gynnas om vårdpersonalen hade ökade möjligheter till kommunikation och samverkan. I nuläget sker ingen samverkan med sjukhusen. Primärvårdsrehabiliteringen och vårdcentralerna får remisser via journalsystemet TakeCare och tar sedan kontakt med patienten. Vårdcentralerna använder sig endast av WebCare för att sjuksköterskorna på vårdcentraler kan läsa när patienter väntas hem från sjukhusen. Primärvårdsrehabiliteringen har inte tillgång till WebCare. Flera representanter från primärvårdsrehabiliteringen uttrycker en önskan om att åtminstone få läsbehörighet i WebCare för att kunna få information om vad som beslutats på vårdplaneringsmöten på sjukhusen. Enligt intervjuade sker sällan kommunikation med sjukhusen eller med andra primärvårdsaktörer via telefon. Det beskrivs i intervjuer med primärvårdsrehabiliteringen i Huddinge att det upplevs vara mycket svårt att komma i kontakt med andra vårdgivare på telefon och att detta arbetssätt skulle ta för mycket tid. Sedan 2010 står i SoL och HSL att individer i behov av insatser från både socialtjänst och hälsooch sjukvård har rätt till en samordnad individuell vårdplanering (SIP). Detta är inte något som åberopas ofta. Intervjuade berättar att de vid endast få tillfällen varit med om en SIP. Denna skedde tillsammans med patienten, läkare från vårdcentralen och representanter från kommunen och initierades då det var många aktörer inblandade och rörigt runt patienten. Täby I Täby uttrycks att fler mötesplatser skulle ge en ökad förståelse och öka möjligheterna att hitta bra lösningar för den enskilda patienten. Primärvårdsrehabiliteringen önskar även här få tillgång till WebCare. Det är svårt och krångligt att få till ett fungerande samarbete med hemtjänsten i Täby och Det blir så många olika aktörer att samarbeta med och vi vet aldrig vilken hemtjänst patienten har eftersom vi inte får läsa vårdplaneringen i WebCare. Det kan också uppstå svårigheter att få kontinuitet i rehabiliteringen då hemtjänst och primärvårdsrehabilitering har svårigheter att samverka. Exempelvis kan fysioterapeuten ha gångträning med en patient ett par gånger i veckan medan hemtjänsten kör samma patient i 13

146 rullstol istället för att använda gånghjälpmedel vid förflyttning. Vi kan peka på behov, men det sammanfaller inte alltid med vad biståndsbedömaren beviljar och ännu mindre med vad hemtjänsten sedan utför. Rehab Nordost i Täby har fortsatt med regelbundna möten med vårdcentralsläkarna på Täby vårdcentral för att diskutera gemensamma patienter trots att det inte längre ges en specifik ersättning för teammöten. Detta fungerar enligt deras gemensamma verksamhetschef endast för att verksamheterna delar lokaler. Till exempel visar granskningen att verksamheter som tidigare hade möten med läkarna från vårdcentraler tvärs över gatan inte längre håller dessa sedan den specifika ersättningen för teammöten utan patient togs bort för vårdcentralsläkare. I granskningen framkommer att det fungerade bättre med kommunikationen med fysioterapeuterna innan vårdvalet och de nya auktoriseringsreglerna infördes. Då kunde det finnas en eller ett par fysioterapeuter på varje vårdcentral. Med de nya kraven för auktorisering av primärvårdsrehabiliteringar krävs så mycket personal att det inte längre går att husera dem inom vårdcentralernas väggar. Det var lättare med kommunikationen och samarbetet tidigare. Både från vårdcentraler och från primärvårdsrehabilitering uttrycks att remisserna från slutenvården behöver bli bättre. Primärvårdsrehabiliteringen skickar till exempel flera avvikelserapporter för att få till stånd en förbättring. Remisserna är ibland så undermåliga att det inte ens står vilken diagnos patienten har eller om där finns restriktioner för rörelseträning Kommun Huddinge I granskningen framkommer att det i regelverk finns krav på kommunen att samverka med andra aktörer. Incitament för samverkan är främst att skapa goda relationer med andra vårdgivare, både inom kommunen och med landstinget. Samverkan sker främst med primärvården och att det upplevs svårt att skapa fungerande samverkan med slutenvården. Anledningen är sjukhusens storlek och det stora antalet olika aktörer som ska ingå i respektive samverkan. Primärvården och slutenvården har upprättat gemensamma former för överrapportering vilket har underlättat kommunikationen mellan de olika aktörerna. Överrapportering sker både muntligen via telefon och skriftligen. Kommunikationen med andra vårdgivare sker i huvudsak mellan kommunens rehabiliteringspersonal och sjuksköterskor från primärvården. Från kommunens sida uttrycks en önskan om att öka kommunikation och samplanering mellan kommunen och läkare från andra vårdgivare. Utöver regelbundna överrapporteringar träffas kommunens rehabiliteringspersonal i fysiska möten cirka två gånger per år. Möten med andra vårdgivare sker på så kallade nätverksmöten cirka två gånger per år. 14

147 Täby I granskningen framkommer att det upplevs som att incitament för samverkan med slutenvården och primärvården inte är särskilt stora när det handlar om ett rehabiliterande ansvar. Anledningen beskrivs vara att kommunen endast har ett rehabiliterande ansvar för patienter boendes i kommunens SÄBO. De incitament som finns för samverkan med andra aktörer beskrivs som att en god samverkan skapar ökad kunskap och förståelse för varandras verksamhetsområden. Samverkan med landstinget skapas också genom samverkansavtal som finns upprättade. För att upprätthålla samverkan mellan de olika vårdgivarna hålls samverkansmöten med medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) från Stockholms nordöstra kommuner tillsammans med chefer för medicinklinikerna på Danderyds sjukhus. Mötena sker cirka en gång per år. Därtill sker samverkansmöten med chefer inom vård och omsorg i kommunen, chefer inom primärvården samt avtalshandläggare från HSF ett par gånger per år. Utöver samverkansmötena upplever kommunen att det är svårt att upprätthålla en god kommunikation med primärvården. Det beskrivs i granskningen att det inte finns någon naturlig kommunikation vilket försvårar övergångar och uppföljning av rehabiliteringsprocesserna. Exempelvis uttrycker en intervjuad sig att vid flera tillfällen ha försökt använda sig av SIP men att det inte har fungerat. Upplevelsen är att primärvården inte ser behov av att använda sig av SIPar Bedömningar: Samverkan, kommunikation och uppföljning Vi bedömer att samverkan till viss del sker på grund av att det finns reglerande lagar och avtal. Vi bedömer att incitament till samverkan mellan vårdgivare och olika vårdnivåer inom landstinget, inklusive i Huddinge och Täby, och privata vårdgivare framförallt sker genom Landstingets ersättningssystem. Det har i granskningen inte framkommit att kommunerna har lagt någon särskild ersättning på utförarna för att samverka med de landstingsdrivna verksamheterna avseende rehabilitering. Vi bedömer att samverkan också sker för att allmänt skapa bättre relationer med andra aktörer samt för att skapa ökad förståelse för och från andra aktörer. Samverkan sker även på grund av att avtal såsom uppdragsavtal och samverkansavtal finns upprättade. Vi bedömer att förutsättningarna för incitament för samverkan inom primärvården, generellt i landstinget, har minskat ur läkarnas perspektiv i och med att ersättningsystemet ändrades vid årsskiftet 2015/2016 då en specifik ersättning för teammöten utan patient togs bort för vårdcentralsläkare. Vi bedömer att det faktum att det inte finns ett gemensamt kommunikationsverktyg för samtliga vårdnivåer och vårdaktörer inom rehabiliteringsprocesserna leder till brister i kommunikation, samplanering och uppföljning mellan vårdnivåer och vårdgivare. Vi bedömer att kommunikation, samplanering och uppföljning av patienter underlättas mellan vårdnivåer 15

148 och mellan vårdgivare som har tillgång till gemensamma verktyg såsom TakeCare, NPÖ och WebCare. Bedömningen avser både Huddinge kommun och Täby kommun. Vi bedömer att samverkan mellan olika vårdnivåer och vårdgivare sker men att det finns brister i samverkan mellan samtliga nivåer. Vi bedömer att det skiljer sig åt mellan kommunerna Huddinge och Täby gällande vilka vårdnivåer som har starkare samverkan. I Huddinge sker samverkan i större utsträckning mellan primärvård och kommun, i Täby finns en mer omfattande samverkan mellan kommun och slutenvård. Vi bedömer att kommunikation, samplanering och uppföljning förutsätter fullständiga remisser. I granskningen riktas brister i remisshantering till aktörer inom slutenvården i Huddinge kommun som är involverade i rehabiliteringsprocesserna. Följande problemområden definieras i granskningen: - Olika ersättningssystem mellan vårdgivarna kan försvåra samverkan. - Brister i samverkan mellan samtliga vårdnivåer och vårdgivare. - Avsaknad av gemensamt kommunikationsverktyg mellan samtliga vårdnivåer och vårdgivare. - Sällan finns samtliga vårdnivåer som är involverade i en patients rehabiliteringsprocess representerade på vårdplaneringsmöten. 4. Iakttagelser: Planering av rehabilitering utanför akutsjukhus I detta avsnitt behandlas revisionsfrågan: Hur sker planeringen av rehabilitering i vårdkedjor inför att vården läggs ut på aktörer utanför akutsjukhusen? HSL beskriver att planering och utveckling av hälso- och sjukvård ska ske i samverkan med samhällsorgan, organisation och privata aktörer. I Framtidsplanen för hälso- och sjukvård (FHS) beskrivs att målbilden är att vården ska byggas ut både på och utanför akutsjukhusen med grund i den befolkningsökning som SLL står inför. Den bärande idén i FHS är nätverkssjukvård. Vården ska samarbeta i nätverk runt patienten där husläkare, e-hälsa och närsjukvård spelar en viktig roll. Utveckling av den del av nätverkssjukvården som stödjer utbyggnad av vård utanför akutsjukhus och samverkan mellan akutsjukhus och andra vårdgivare ska prioriteras. Detta för att individen ska få rätt vård på rätt nivå och för att patientens samlade behov är utgångspunkt för var och av vem vården ges. Här spelar själva organiseringen av hälso- och sjukvården och alla dess gränssnitt en avgörande roll för att patienten ska få en sammanhängande vårdkedja. I FHS tydliggörs också att dagens struktur för rehabilitering behöver ses över och att vårdgivarna måste samverka för att erbjuda patienten en helhetslösning. Ur SLL:s slutliga budget för 2016 samt planering för åren framgår att förändrade uppdrag i stor utsträckning bygger på ambitionen med FHS och dess beskrivning om hur hälsooch sjukvården ska organiseras. Bland annat ska rehabiliteringsinsatser i större utsträckning erbjudas inom primärvården samt inom den specialiserade rehabiliteringen utanför akutsjukhusen och i den geriatriska vården. Den specialiserade rehabiliteringen är 16

149 organisatoriskt fördelad både på slutenvården och på öppenvården. För husläkarverksamheterna läggs mer fokus på kroniskt sjuka samt en fortsatt ökning av psykosociala insatser. Rehabiliteringsuppdragen ska enligt budgeten utvecklas med utgångspunkt från funktionstillstånd och med större fokus på återgång i arbete där detta är relevant. Från intervjuer framkommer att kännedomen om rehabiliteringens roll i FHS är låg eller obefintlig. Det framkommer inte att någon särskild planering sker bland vårdgivarna inför att vården läggs ut på aktörer utanför sjukhuset. I intervjuer uttrycks att husläkarmottagningarna redan är hårt pressade och att ett ökat ansvar skulle vara svårt att ta med befintliga resurser. Tidsmässigt parallellt med FHS har socialdepartementet initierat en utredning om Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. Utredningen föreslår en ny lag lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård för att ersätta lagen om kommunernas betalningsansvar. Det nya lagförslaget innebär att vårdplanering ska ske i ett läge som är optimalt för den enskilda patienten. För vissa patienter kommer det fortsatt att vara på sjukhuset, men för andra läggs vårdplanering ut på primärvården. Kommunernas betalningsansvar inträder redan efter tre arbetsdagar. Syftet med detta är att förkorta vårdtiden på sjukhuset vilket gagnar såväl den enskilda patienten som samhällsekonomin. Avsikten är också att säkerställa att den öppna vården är mer delaktig i planeringen av vården efter utskrivning. I utredningens slutsatser framkommer att kommunernas möjligheter att snabbare kunna ta över sin del av ansvaret för utskrivningsklara patienter till stor del beror på de landstingsfinansierades delaktighet i processen. Det beskrivs att landstingen sitter på centrala förutsättningar för att kommunerna ska kunna ta över sin del av ansvaret. I utredningen föreslås därför att landstinget måste ha uppfyllt vissa delar innan ansvaret går över till kommunen. En sådan del består i att landstinget senast 24 timmar efter att patienten har skrivits in i slutenvården, via ett inskrivningsmeddelande, ska underrätta berörda mottagare att patienten kan komma att behöva deras insatser. Detta beskrivs kunna underlätta för berörda aktörer i mottagandet av patienter som skrivs ut från slutenvården. För att förbättra samverkan och effektivisera rehabiliteringsprocessen kommer rehabiliteringskoordinatorer successivt att införas via primärvårdsrehabilitering på husläkarmottagningar samt inom specialistvården. Koordinatorerna ska verka för tidig kontakt inom vården och ska fungera som en samordnare inom sjukvården och mot andra berörda aktörer, med fokus på återgång i arbete. Rehabiliteringskoordinatorerna ska också identifiera patienter som har behov av koordinering och agera kontaktperson för bland annat patienter och rehabiliteringsaktörer. I dagsläget deltar inga rehabiliteringskoordinatorer, i någon av de intervjuade verksamheterna, i planeringen inför att vården läggs ut på aktörer utanför 17

150 akutsjukhusen 5. Rehabiliteringskoordinatorerna kommer inte omfatta de för granskningen valda målgrupperna Bedömningar: Planering av rehabilitering utanför vård på akutsjukhus En av intentionerna med FHS är att få till en fungerande rehabiliteringsprocess från att patienterna skrivs ut från akutsjukhusen och övergår till andra aktörer. FHS lägger ett ramverk men vi bedömer att en lyckad implementering är beroende av att det förtydligas hur patientens väg i rehabiliteringen ska ske samt att information om och implementering av genomförandet förankras hos samtliga involverade aktörer. Vi bedömer att kännedomen om FHS generellt är låg bland de olika aktörerna vilket resulterar i att planering inte sker i en tillräcklig utsträckning för att patientens väg i rehabiliteringen ska vara sömlös och patientsäker. Det är särskilt allvarligt att kännedomen om rehabiliteringens roll i FHS bland verksamheter utanför akutsjukhusen och kommunen är låg eftersom det främst är dessa verksamheter som kommer att få ökat ansvar. Följande problemområden identifieras i granskningen: - Låg kännedom om rehabiliteringens roll i Framtidsplanen i SLL bland samtliga vårdgivare. - Ett större ansvar för primärvården i rehabiliteringsprocesserna till befintliga resurser? 5 Sommaren 2016 fanns 25 rehabiliteringskoordinatorer inom primärvårdrehabiliteringen i Stockholms län. Inga av dessa var dock verksamma i Täby eller Huddinge. På alla länets ortopedkliniker fanns rehabiliteringskoordinatorer. 18

151 5. Statistik från kvalitetsregister Statistik från kvalitetsregistret Riksstroke Statistik från kvalitetsregistret Riksstroke 6 visar att år 2014 registrerades vårdtillfällen i Riksstroke, varav 18 procent avser SLL. Tabellen nedan visar statistik från Riksstrokes årsrapport 2014 för SLL som är relaterad till rehabilitering. Stockholms läns landsting Antal registreringar Patienter utskrivna till eget boende 77 % Patienter utskrivna till särskilt boende 20 % Patienter utskrivna till övrigt boende 3 % Patienter utskrivna till eget boende med någon form av planerad rehabilitering 86 % Patienter som uppgav ha fått sina behov av stöd och hjälp från sjukhus och kommun tillgodosedda % Statistiken visar att majoriteten av patienterna i SLL skrevs ut till eget boende. Av dessa hade 86 procent någon form av planerad rehabilitering. Andelen patienter i SLL som tre månader efter insjuknandet 2014 uppgav sig ha fått sina behov av stöd och hjälp från sjukvården och kommunen tillgodosedda var mellan 91 och 95 procent. Sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Danderyds sjukhus Antal registreringade vårdtillfällen Täckningsgrad 94 % 94 % Uppföljning 3 månader efter insjuknande 65 % 90 % Direktinläggning på strokeenhet 86 % 72 % Antal dagar i snitt av total vårdtid av akutvård Antal dagar i snitt av total vårdtid av eftervård Tabellen ovan visar statistik som är relaterad till rehabilitering från Riksstrokes årsrapport 2014 på sjukhusnivå. Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Danderyds sjukhus redovisar en täckningsgrad på 94 procent, där skillnaden är att Danderyds sjukhus uppvisar drygt 200 fler registrerade vårdtillfällen (832 vårdtillfällen mot 621 vårdtillfällen). I tabellen redovisas stora skillnader avseende uppföljning av patienter tre månader efter insjuknande mellan sjukhusen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge (65 procent) och Danderyds sjukhus (90 procent). 6 Källa: Statistik hämtad från kvalitetsregistret Riksstroke hemsida och redovisas i rapporterna Årsrapport. Stroke och TIA 2014 samt 3-månadersuppföljning efter stroke. Länk till rapporterna på Riksstrokes hemsida: verksamhetsutveckling/forskning/arsrapporter/ 19

152 Det är stora skillnader gällande direktinläggning på strokeenhet mellan Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Danderyds sjukhus. Det är också stora skillnader mellan sjukhusen avseende antal dagar i snitt av vårdtid både inom akutvård och eftervård. Skillnaderna kan bero på flera anledningar; ingen djupare analys av orsakerna har genomförts inom ramen för denna granskning. Statistik från kvalitetsregistret Rikshöft Statistik från kvalitetsregistret Rikshöft 7 visar att Danderyds sjukhus 2014 registrerade 637 patienter med höftfraktur. I snitt var den totala vårdtiden för patienter som vårdas på sjukhuset 5,5 dygn varav 23 procent av dessa patienter kunde skrivas ut till ursprungligt boende efter vården på sjukhuset. Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge registrerade samma år 362 patienter med höftfraktur. I snitt var den totala vårdtiden för patienter som vårdas på sjukhuset 10,3 dygn varav 62 procent av dessa patienter kunde skrivas ut till ursprungligt boende efter vården på sjukhuset. Skillnaden mellan sjukhusen kan ha flera orsaker, men har inte närmare analyserats. Tabellen nedan visar statistik som är relaterad till rehabilitering från Rikshöfts årsrapport 2014 per sjukhusnivå. Sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Danderyds sjukhus Antal registreringade vårdtillfällen Antal dagar i snitt av total vårdtid på 10,3 5,5 sjukhus Patienter som skrevs ut till ursprungligt boende efter vård på sjukhus 62 % 23 % 7 Källa: Statistik hämtad från kvalitetsregistret Rikshöfts hemsida och redovisas i rapporten Årsrapport Länk till årsrapporten på Rikshöfts hemsida: 20

153 Bilaga 1 Rehabiliteringsutbud per vårdnivå i Huddinge kommun och Täby kommun 21

154 22