Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013
Text Maria Salomonsson, Analysavdelningen
Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 1 Sammanfattning... 2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 4 Näringsgrenar och yrken... 10 Utbudet av arbetskraft... 20 Fördjupningsruta... 22 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar... 28 Yrkesbarometern... 33 Om prognosen... 34 Källor... 34 Tabell- och diagrambilaga... 35
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 1 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Jämtlands län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, bristoch överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2013. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. Arbetsställe: Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Det totala antalet inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingens konjunkturindex: Beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året och för att. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Sökande i program med aktivitetsstöd: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 2 Sammanfattning Jämtlands län har befunnit sig i en återhämtningsfas sedan lågkonjunkturen 2008 fram till senare delen av 2011. 2012 var också ett ganska bra år till att börja med men den senare delen av året har det vänt och det finns indikationer på att arbetslösheten ökar igen. Förbättringar på arbetsmarknaden skedde genom ökad sysselsättning och lägre arbetslöshet. Förbättringen skedde också överraskande snabbt och i snabbare takt än väntat fram till våren 2011. Hösten 2011 beskrev prognosen ett län i avmattad konjunktur och arbetsgivare med en mer dämpad framtidstro. I vårprognosen för 2012 är företagen fortsatt försiktiga och avvaktande under den närmsta framtiden för att sedan se ljusningar under 2013. Framtidstron för 2012 har mattats av rejält och arbetsgivarna ser ingen ljusning 2013. Det som påverkar länet är natruligtvis hur det ser ut i omvärlden. Euroområdet kommer med största sannolikhet att tynga ned den globala konjunkturen 2013. BNP bedöms minska både 2012 och 2013 i Euroområdet och den höga arbetslösheten blir ett stort hinder för att få igång den inhemska efterfrågan. Det finns dock ljuspunkter i världsekonomin. Den ena är att Förenta staterna har gått in i en återhämtningsperiod och den andra är att den kinesiska ekonomin har mjuklandat. De framåtblickande indikatorerna för den svenska ekonomin slår fast en betydligt lägre aktivitet än normalt. Nedgången är också bred och omfattar samtliga sektorer inom näringslivet. Dessutom har hushållen blivit alltmer pessimistiska för framtiden. Den avmattning som skett i riket under 2012 innebär att tillväxten för helåret blir mycket svag, och den försvagas ytterligare 2013. I hur stor utsträckning detta påverkar länet återsår att se. Trots allt har Jämtlands län klarat sig bra under 2012 jämfört med andra län, arbetslösheten har fortsatt att sjunka och varslen har varit få ända fram till oktobermånad. Detta innebär också att prognosen som gjordes för Jämtlands län våren 2012 har reviderats och konjunkturnedgången har förskjutits över till 2013. Om varslen fortsätter öka de två sista månaderna och platssiffrorna fortsätter sjunka tyder det emellertid på en mer pessimistisk syn hos arbetsgivarna inför framtiden vilket talar för en försvagning av arbetsmarknaden under 2013. Antalet sysselsatta minskar under 2013 Antalet sysselsatta i länet bedöms minska med 300. Detta är en revidering av vårens bedömning då prognosen var att sysselsättningen skulle förbli oförändrad. Prognosen för 2013 ser något mörkare ut och sysselsättningen bedöms minska med ytterligare 400. Arbetskraften minskar Arbetskraften i Jämtlands län minskar med ungefär 400 personer under 2012. Under 2013 kommer arbetkraften att minska med ytterligare 200. Förklaringen till detta är att några förmodligen kommer att flytta till annan ort för arbete eller studier och några går i pension.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 3 Arbetslösheten ökar under 2013 Minskningen av arbetslösheten som har pågått under 2011 och 2012 har avstannat bedöms öka från 5 600 2012 till 5 800 2013. Arbetsförmedlingen bedömer att det finns stor risk att gruppen med mycket långa sammanlagda tider utan arbete kommer att utgöra allt större andel av de inskrivna arbetslösa. Utmaningar på länets arbetsmarknad På lång sikt är den största utmaningen befolkningsutvecklingen. Den närmsta framtiden väntas pensionsavgångarna fortgå och öka medan påfyllnaden av ungdomar avtar. Detta skapar å andra sidan goda förutsättningar för många andra att komma in på arbetsmarknaden om man har rätt kompetens. Även om kompetensbristerna i Jämtlands län inte är dramatiska ännu så kan det ändå få en avgörande betydelse eftersom det ofta handlar om nyckelkompetenser som avgör företagens möjligheter till expansion. På kortare sikt är det angeläget att förbättra förutsättningar för dem som redan har det svårta att etablera sig på arbetsmarknaden då en försvagning av arbetsmarknaden förväntas under 2013. Med tanke på den negativa utvecklingen av länets tillgängliga arbetskraft och brist på rätt kompetens behövs alla resurser tas till vara. Följande grupper har identifierats som utsatta grupper i länet som bedöms ha svårt att finna en sysselsättning under prognosperioden 2013: Personer med högst förgymnasial utbildning Ungdomar och särskilt de med bristfällig utbildning Utrikedfödda, särskilt födda utom Europa Personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer 55-64 år För dessa utsatta grupper krävs en rad kompetenshöjande insatser från samhällets sida, inte minst insatser för att höja utbildningsnivån hos dem med svag utbildningsbakgrund.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 4 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Enligt de intervjuade företagarna är konjunkturen i länet på väg att försvagas. Förväntningarna på efterfrågan av sina varor och tjänster som de intervjuade företagarna hade i våras infriades inte fullt ut enligt höstens undersökning. I vårens undersökning var företagen något avvaktande men var ändå svagt positiva inför 2013. I höstens undersökning har länets företag dämpat sina förväntningar men är inte lika negativ som riket är. Detta kan bero på att länets arbetsmarknad inte har följt rikets negativa trend under 2012 fullt ut. I länet har arbetslösheten fortsatt minska stadigt och varslen har legat på en låg nivå fram till slutet av hösten då det har vänt. Diagram 1: Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Arbetsgivarna inom jord- och skogbruket har det tufft med både väder och kronans värde och har inte några höga förväntningar det närmsta halvåret. Ljusningen verkar finnas på lite längre sikt. Byggbranschen verkar gå in i en svagare konjunktur men det kan bero på vintersäsongen. På lite längre sikt är de något positivare. Industrin i länet tror på en försvagad konjunktur för sin del den närmsta framtiden men har en ljusare syn längre fram. Företagen inom privata tjänster är däremot fortsatt positiva. Offentliga sektorn tror på en fortsatt försvagning mycket på grund av besparingar. Sammantaget tror de intervjuade arbetsgivarna på en svagare utveckling 2013 jämfört med vad de trodde i våras.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 5 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser har varierat över tid. Den senaste hög och låg konjunkturen syns tydligt i diagrammet, likaså återhämtningen 2010 som varade ända fram till maj 2011, för att därefter stanna på samma nivå under sommarmånaderna. Efter sommaren tog det fart igen om än inte lika starkt. Under 2012 har antalet lediga platser minskat och bedömningen är att det kommer att fortsätta minska något under 2013. Diagram 2: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober 2012 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar att arbetsgivarna tror på färre antal anställda under 2013 trots att länet har haft ett ganska stabil arbetsmarknad jämfört med de flesta andra län under 2012, när det gäller arbetslösa och varsel. Sambandet mellan nyanmälda lediga plader och sysselsättning har inte ett så starkt samband som man vill tro. De lediga platserna som registreras hos Arbetsförmedlingen är långt ifrån alla lediga platser som finns på arbetsmarknaden. Generellt brukar ungefär 30-40 procent registreras hos Arbetsförmedlingen och övriga rekryteras genom till exempel bemanningsföretag eller andra nätverk. Främst återfinns de lediga platserna inom hotell- och restaurang, handel, utbildning, service samt vård och omsorg. Under kommande slutet av året 2012 och början av 2013 väntas de lediga platserna minska något ytterligare.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 6 Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator på företagens efterfrågan på arbetskraft är hur de bedömer produktionsnivån. Tabellen nedan visar företagens bedömning av den produktionsökning som kan ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. I höstens undersökning uppger 68 procent av de intervjuade företagarna att de nyttjar personalstyrkan nästan maximalt och kommer att behöva rekrytera ytterligare personal om produktionen ökar mer än 10 procent. Det ligger över det historiska genomsnittet och senast det gjorde det var hösten 2008. Precis som höstens undersökning visar även tidigare mätningar att länet i genomsnitt har högre kapacitetsnyttjande än vad riket generellt har haft. Bedömningen är att företagen kommer nyttja personalen ytterligare under 2013. Diagram 3: Andel arbetsställen i det privata näringslivet som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Rekryteringsproblem Arbetsgivarna inom det privata näringslivet angav en stor brist på arbetskraft under högkonjunkturen fram till hösten 2008 då det plötsligt vände. Under den djupaste lågkonjunkturen i länet var bristtalen som lägst. Sedan våren 2010 har bristtalet totalt sett ökat men med lite variation fram till höstens undersökning 2012 som är det högsta innan lågkonjunkturen 2008. Jämfört med riket så ligger länets bristtal i genomsnitt något lägre.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 7 Diagram 4: Andel arbetsställen i det privata näringslivet som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Bristtalen i den offentliga sektorn är generellt högre än i den privata, både i länet och i riket. Däremot så är länets bristtal högre än riket. 1 Bristen bedöms fortsätta öka 2013. Bristen handlar om specialkompetenser och nyckelpersoner för arbetsgivarna. Det förekommer ofta regionala skillnader för enskilda yrken men generellt finns även skillnader i arbetsmarknadsläge mellan personer med, respektive utan erfarenhet. Ett flertal yrken inom några av branscherna kan visa ett överskott på arbetskraft samtidigt som arbetsgivarna anger brist. Detta kan dels förklaras av att vissa yrken har fler olika certifikat där särskilda typer av fordon eller maskiner ska hanteras. Inom vissa yrkesutbildningar och legitimationsyrken krävs många gånger en längre praktikperiod innan man får en giltig legitimation som i praktiken innebär att företaget måste avsätta tid och resurser för den person de tar in. I mindre företag kan detta ofta innebära problem då marginalerna för lönsamheten är väldigt små. Det blir ett dubbelt dilemma då arbetgivarna gärna vill anställa någon med erfarenhet. Några exempel på sådana yrken i länet är installationselektriker och skogsmaskinförare. I de delar av länet som har mindre arbetsmarknader och domineras av gles- och landsbygd kan det ibland vara svårt att rekrytera till yrken som kräver högre utbildning. Arbetsgivare på större arbetsmarknader konkurrerar med bättre löner och möjlighet till karriärvägar. Detta leder också till en typ av brist, det kanske inte rör sig om några större antal men det kan vara av stor betydelse då det kan 1 Se diagrambilaga
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 8 vara en avgörande nyckelkompetens för arbetsgivaren. Svårigheten i att rekrytera kan leda till att arbetsgivaren avstår eller sänker sina krav vilket kan hämma utvecklingen av företaget och arbetsmarknaden på sikt. Exempel på sådana yrken kan vara arkitekter, ingenjörer, systemutvecklare, distriktsköterskor och läkare. I de områden av länet där vinterturismen dominerar stora delar av arbetsmarknaden uppstår dubbla problem beroende på säsong. Under vinterhalvåret uppstår brist på specifika yrken som till exempel kock med erfarenhet, taxiförare, bagare, konditor samt yrken kopplade till kroppsvård. Hotell och stugbyar upplever att det saknas städare under bytardagarna som vanligtvis är lördagar och söndagar. Under sommarhalvåret uppstår ett visst överskott inom vissa yrken som exempelvis massörer och liftskötare. Tidigare försök att kombinera olika yrken, som till exempel skogsarbetare och liftskötare, för att mildra säsongsarbetslösheten har genomförts utan större framgångar. Varsel Antalet varsel i landet ökar och allt talar för att ökningen fortsätter under resten av 2012. Varselnivån är något över det normala, men det är ändå långt kvar till hösten 2008 då det varslades 20 000 personer i månaden i hela landet. I Jämtlands län sjönk mängden varsel rejält under 2010 efter den kraftiga uppgången av antalet varsel om uppsägning under 2008 och 2009. De största varslen från 2008 till oktober 2010 skedde inom tillverkningsindustrin och då främst inom verkstadsindustrin. Tabell 1: Antal varslade personer per år År Antal varslade 2002 1056 2003 1049 2004 494 2005 1614 2006 394 2007 759 2008 1318 2009 1761 2010 872 2011 510 2012 (t.om. oktober) 454 Källa: Arbetsförmedlingen Antal varsel fram till oktober 2012 var 454 vilket är ca 6 fler än samma tidsperod 2011. Beroende på den globala utvecklingen och närmast hur den ekonomiska krisen i Europa utvecklas påverkar självklart företagen då det är den största exportmarkanaden för Sverige. Däremot har länets företag Norden som sin främsta expotmarknad så eventuellt kan det ske en eftersläpning av nedgången här. Varslen bedöms öka något 2013 jämfört med 2012 då varslen låg på en väldigt låg nivå.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 9 Flera av varslen kan inte förklaras med svag efterfrågan eller svag konjunktur, utan är snarare resultatet av globala omstruktureringar, det vill säga flytt av verksamhet för att hitta stordriftsfördelar och dylikt. Även bland tjänsteföretag har varslen ökat där till exempel bemanningsbranschen och transportföretagen utmärker sig. Det är också viktigt att förstå att långtifrån alla som varslas om uppsägning blir i realiteten uppsagda eller arbetslösa. Många går vidare till andra jobb eller kanske börjar studera. I de branscher där det skett en återhämtning har många av de varslade och uppsagda återfått sina anställningar hos tidigare arbetsgivare antingen i form av visstidsanställningar eller genom bemaningsföretag det är ett sätt att gardera sig på kort sikt om produktionen skulle gå ned.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 10 Näringsgrenar och yrken Förväntningarna som de intervjuade företagarna hade i våras infriades inte fullt ut enligt höstens undersökning. Förväntningarna de närmsta 6 månaderna har dämpats jämfört med vårens undersökning som var något positivare. Företagen i Jämtlands län verkar dock vara mindre dämpade än riket som helhet. Detta kan bero på att länets arbetsmarknad inte har följt rikets negativa trend under 2012 fullt ut. I länet har arbetslösheten fortsatt minska stadigt och varslen har legat på en låg nivå fram till slutet av hösten då det har vänt. Arbetsgivaran inom jord, skog, bygg och industri tror på en svag utveckling den närmsta framtiden jämfört med vad de trodde i våras. Företagen inom privata tjänster är däremot fortsatt positiva. Sysselsättningen i länet Under 2012 bedöms sysselsättningen minska med 300. Detta är en revidering av vårens bedömning då prognosen var att sysselsättningen skulle förbli oförändrad. Under 2013 bedöms en minskning av antalet sysselsatta med 400. I övriga riket bedöms det bli en svag sysselsättningstillväxt där ökningen främst kommer ske i storstadsregionerna samt Norrbottens län på grund av gruvorna. Tabell 2: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal 4 2012 Kvartal 4 2013 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt -300-400 Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning. Även om sysselsättningen bedöms minska så sker det hela tiden en omsättning på arbetsmarknaden, människor går i pension, byter jobb, utbildar sig, flyttar med mera. Inom vissa yrken är det dessutom kompetensbrist som beskrivs i följande branschavsnitt. Jord- och skogsbruk Jordbruk, skogsbruk och fiske sysselsatte år 2010 drygt 2 500 personer vilket utgör omkring 4 procent av Jämtlands läns totalt sysselsatta. Under de senaste 10 åren har sysselsättningen minskat med nästan 200. De största yrkena är djuruppfödare, djurskötare, skogsarbetare, skogsmaskinförare, skogsmästare. Inom jord- och skogsbruket var det 50 procent som angav att de inte kan öka sin produktion över huvudtaget innan de måste anställa. Hela 42 procent angav att de kan öka produktionen maximalt 10 procent innan de måste anställa. Det är främst de mindre företagen som går för fullt. Trots det så är det väldigt få i undersökningen som tycker att de har upplevt en brist när de ska rekrytera arbetskraft.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 11 Orsaken kan vara att förväntningarna som företagarna hade i våras, då de var ganska positiva, inte uppfylldes överhuvudataget utan hamnade långt lägre än förväntat. Kommande halvår så har de sänkt sina förväntningar rejält och ser ganska negativt på utvecklingen. Att lantbrukarna hanterar händelser utöver förväntade eller normala situationer är inget ovanligt. Men den globala påverkan som sker är allt kraftigare och snabba svängningar är nu mer regel än undantag och inte helt lätt att hantera när man håller på med en långsiktig verksamhet som animalieproduktion. Just känsligheten vid extremväder och små lager på världsmarknaden gav snabba reaktioner under 2012. För svensk del är spridningen stor mellan åkrar med rekordskördar, till oskördad, till så låg skörd att man inte fått in tillräckligt med foder inför vintern. Lantbruksföretagen klarar en lönsamhetspress under kortare tid, men då tidsperioden blir för lång väljer man annan sysselsättning och allt färre yngre väljer att ta över verksamheten. Det påverkar en rad branscher negativt då ett lantbruksföretag håller många andra underleverantörer och service igång med arbete. 2 Hälften av länets landareal utgörs av produktiv skogsmark och avverkningsvolymen placerar länet på delad 4:e plats i landet. 3 Den svenska skogsindustrins andel av den totala varuexporten är cirka 12 procent, och skogsindustrin utgör cirka 3 procent av Sveriges samlade BNP 2011. Vårt stora skogsinnehav och väl utvecklade industri gör Sverige till världens näst största exportör av massa, papper och sågade trävaror. Över 85 procent av det som produceras går på export. Endast Kanada exporterar mer skogsprodukter än Sverige. 2012 har varit ett ansträngt år för den svenska skogsindustrin. Den starka svenska kronan och fortsatt lågkonjunktur i stora delar av världen har gjort att skogsindustrin står inför stora utmaningar framöver. 4 Skogsbruket påverkas också av obalanserna i den globala eknomin där industrins avsättningsmöjligheter på den internationella massa-, pappers och trävarumarknaderna påverkar konjunkturen. 5 Hårt pressade sågverk, prissänkningar på massa samt en högt värderad krona leder till prissänkningar på massaved och timmer för skogsbruket i länet. Exempel på brist yrke är skogsmaskinförare med erfarenhet. Antal sysselsatta i branschen bedöms vara oförändrad under 2012 och 2013. 2 http://www.lrfkonsult.se/press/nyheter/lantbrukets-lonsamhet---november-2012/ (121126) 3 http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/2012/skogsbruketutifran-ett-forandrat-klimat-2012.pdf (121126) 4 Skogskonjunkturen: http://www.lrfkonsult.se/press/nyheter/skogsbarometern-2012/ (121126) 5 Lantbrukskonjunkturen; http://www.lrfkonsult.se/press/nyheter/lantbrukets-lonsamhet-2012---mars/ (121126) http://www.lrfkonsult.se/pagefiles/3980/lantbruksbarometern%202012.pdf (121126)
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 12 Industri Industrisektorn sysselsatte år 2010 drygt 5 600 personer vilket utgör omkring 10 procent. De senaste 10 åren har sysselsättningen minskat med nära 2 500. Flesta sysselsatta finns inom elektronik-, trä-, metallvaru- och livsmedelstillverkning. De största yrkena är verkstadsmekaniker, svetsare, processopratör inom trä, massa, papper, maskinoperatör trävaruindustri, betongarbetare, montörer inom el, tele, metall, gummi och plast. Inom industrisektorn är det 16 procent som går för fullt och över hälften anger att de kan ha 1-10 procents poduktionsökning innan de måste anställa fler. Branschen prickade ganska rätt i konjunkturbedömningen och förväntningarna på efterfrågan i våras uppfylldes ganska väl. Trots det så är har de minskat sina förväntningar inför kommande halvåret och följer rikets bedömningar. Inför kommande 6-12 månader ser de dock ljusare på framtiden. Diagram 5: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Tillverkande industri stod för en stor del av alla varsel och uppsägningar som skedde under den värsta lågkonjunkturen och har inte lyckats återhämta sig till sysselsättningsnivåerna innan lågkonjunkturen. Trots det så har andelen arbetsgivare som angett brist ökat. Exempel på bristyrken är maskiningenjörer och maskintekniker. Bedömningen av sysselsättningen är att den kommer minska något under både 2012 och 2013. Byggnadsverksamhet Byggnadsverksamheten sysselsatte år 2010 cirka 4 100 personer, vilket utgör omkring 7 procent av den totala sysselsättningen. Under de senaste 10 åren har byggbranschen ökat med drygt 1 100 sysselsatta. Efterfrågeutvecklingen blev något lägre än vad de intervjuade arbetsgivarna bedömt. Förväntningarna på den närmsta framtiden har också dämpats rejält i länet och det är samma bedömning
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 13 som branschen gör i riket. I diagrammet kan man följa säsongsvariationen för branschen, där den generellt sett är mer positiv under sommarhalvåret än vinterhalvåret. Diagram 6: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar I byggbranschen anger 88 procent att de inte kan öka sin produktion mer än 10 procent innan de måste anställa, vilket visar att de flesta har gått på högvarv den senaste tiden. Andelen företag som anger att de har upplevt en brist när de ska rekrytera har ökat något jämfört med vad de tyckte både förra hösten och i våras. Deras bedömning av konjunkturen föll också ganska väl ut där många var ganska positiva i våras. Trots det så har de sänkt sina förväntningar ganska rejält och har samma dämpade framtidstro som riket. En förklaring är att planerade byggprojekt inte genomförts i den nivå man trodde. Olika störra projekt som skulle ha kommit igång under förra året stannade upp av olika orsaker men har nu dragit igång igen. De mindre företagen har haft fullt upp med byggandet i fjällvärlden men även där finns tecken på en avmattning. De största yrkesgrupperna är träarbetare, snickare, vvs-, montör-, installationselektriker, anläggningsmaskinsförare. Exempel på bristyrken är bygg- och tunnplåtslagare, betongarbetare, murare, takmontörer, vvs-montörer, installationselektriker med flera. Sysselsättningen inom byggbranschen bedöms vara oförändrad 2012 och 2013. Privata tjänster Flest antal sysselsatta finns inom den Privata tjänstesektorn där det var drygt 22 200 sysselsatta år 2010, vilket utgör omkring 39 procent av Jämtlands läns totala näringar. Den privata tjänstesektorn är inte bara den största branschen utan även den som har ökat mest av samtliga brancher de senaste 10 åren, de har ökat med drygt 3 000. I den privata tjänstsektorn så anger 16 procent fullt kapacitetsuttnyttjande och vartannat företag anger att de kan öka maximalt 10 pro-
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 14 cent innan det finns behov av fler rekryteringar. Ungefär var femte företagare som har svarat anger att de upplevt brist när de ska rekrytera personal. Diagram 7: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar När det gäller efterfrågan på branschens varor och tjänster så visade det sig att vårundersökningens förväntningar infriades och utfallet hamnade väldigt nära företagens bedöming. I höstens undersökning har arbetsgivarna inom de privata tjänsterna höjt sina förväntingar ytterligare för det kommande halvåret men även på ett års sikt. De intervjuade företagen i länet ser ljusare på konjunkturen än vad riket gör. Sysselsättningen inom hela sektorn med privata tjänster förväntas generellt att öka 2012 och 2013. Personliga och kulturella tjänster, Hotell och restaurang sysselsatte nästan 5 500 under 2010, vilket utgör ca 10 procent av antalet sysselsatta. Utfallet på vårens förväntningar blev lägre än Hotell- och restaurangbranschen förväntat sig. Trots det så ser de flesta positivt på kommande vintersäsong. Branschen anger också att de nyttjar sin personal effektivt när det gäller kapacitetsutnyttjande. Turismen är en betydelsefull del av näringslivet i Jämtlands län. Enligt TEM (Turistekonomiska modellen. Resurs AB) ökade omsättningen inom turismnäringen i länet under förra året med 100 miljoner kronor. I kronor betyder det att omsättningen landade på totalt 3,9 miljarder kronor. Under förra året uppnåddes drygt 5 000 årsarbeten. Även det var över det planerade målet för antalet årsarbeten som var satt till endast 4 800. Trots det så upplevde den svenska fjällvärlden en
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 15 generell nedgång under 2011 vad gäller antalet gäster efter att ha märkt av en uppgång flera år i rad före det. Anledningen till nedgången är att den svenska kronan är hyfsat stark vilket gör att det är billigt att resa utomlands. När den senaste vintersäsongen summeras kan man konstatera att inledningen var svag men detta återhämtades under sportloven. Skistar uppvisade ett bättre resultat än föregående vinter om än marginellt. 6 De vanligaste yrkena i branschen är köks-och restaurangbidräden, städare, fastighetsskötare, kockar, baristor, cafébiträden, receptionister och fotterapeuter. Exempel på bristyrken generellt är à la carte kockar med erfarenhet och kunnig och rutinerad serveringspersonal. Under vintersäsongen uppstår även ett ökat behov av taxiförare, bagare, konditorer samt yrken kopplade till kroppsvård. Hotell och stugbyar upplever till och med svårighet att hitta städpersonal under bytardagarna som vanligtvis är lördagar och söndagar. Handel och kommunikation: parti-, detaljhandel, transport, magasinering. Branscherna sysselsatte år 2010 nästan 9 600 personer, vilket utgör omkring 17 procent av Jämtlands läns totala näringar. Handelns förväntingar i våras uppfylldes inte alls. Trots det så har de positiva förhoppningar inför kommande vintersäsong. Vartannat företag anger att de inte kan öka mer än 10 procent innan de måste anställa. 11 procent i branschen har angett svårighet att få tag på arbetskraft. De största yrkena inom handeln är försäljare inom dagligvaror och fackhandel och det är också där den största omsättningen av arbetskraften sker. Handeln är kanske den bransch som är mest känslig för konjunktursvängningar. Försäljningen i handeln styrs bland annat av hushållens framtidsförväntningar och utvecklingen av deras reala disponibla inkomster. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för detaljhandeln visar en försvagning. Specialiserad butikshandel är också försvagad, likaså handel med motorfordon redovisar minskad försäljning. Däremot visar livsmedelshandeln en positiv utveckling och trots att det ser olika ut så tror företagen inom handel på en ökad försäljning framöver. Hushållens konfidensindikator visar också på en minskad tilltro till den svenska ekonomin och utvecklingen på arbetsmarknaden. 7 Det som lyfter handeln i länet är till stor del gränshandeln och de norska turisterna. Förväntningarna som arbetsgivarna hade inom information- och kommunikationsbranschen i våras var något höga och infriades inte full ut men trots det är de svagt poistiva inför det kommande halvåret. De nyttjar sin personal ganska bra men det finns visst utrymme att utöka produktionen. Branschen är delvis ihopkopplad med vissa delar av Callcenterverksamheten som handlar om inkom- 6 Östersundsposten: http://op.se/lanet/1.4461744-turismen-overtraffar-malen (120309), http://op.se/lanet/ostersund/1.4468503-utlandsresor-lockar-bortsvenskarna-fran-fjallen (121128) 7 http://www.konj.se/632.html (121126)
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 16 mande supportsamtal. De största yrkena i branschen är mjukvaru- och systemutvecklare och informatörer. Transportbranschen sysselsätter ungefär 2 600. De vanligaste yrkena i branschen är lastbilsförare, bussförare, taxiförare och brevbärare. Branschen drabbades extremt hårt i lågkonjunkturen 2008. De intervjuade arbetsgivarna inom transport hade dämpade förväntningar förra hösten på grund av den mörka utvecklingen. Efter det har de höjt förväntningarna något då marknaden visat sig lite ljusare än vad de trodde. Arbetsgivarna anger att de skulle kunna nyttja personalen bättre om efterfrågan ökade. En av orsakerna till den dystra framtidstron inom transport just nu är sannolikt att utvecklingen inom industrin och skogsnäringen står still. Det händer också att transportföretag blir av med uppdrag men det betyder inte att arbetstillfällen försvinner utan att tjänsten fortfarande ska utföras i länet fast av en annan arbetsgivare. Ett exempel är upphandling av kollektivtrafik och busstrafik. I vissa delar av länets gles- och landsbygdskommuner har man inom persontransporter upplevt viss brist på chaufförer. Inom maskin- och transportsektorn finns även en åldrande entreprenörskår, framförallt skogsmaskinsförare och chaufförer av timmerbilar vilket medför ett ökat behov av arbetskraft och övertagande av entreprenader. En viss brist på lastbilsmekaniker finns också. Finansiell verksamhet sysselsatte år 2010 drygt 7 000 personer, vilket utgör omkring 12 procent av sysselsättningen i länet. Över 70 procent anger att de nyttjar sina resurser väl och kan öka sin verksamhet maximalt 10 procent innan de måste anställa. Den finansiella sektorn har en fortsatt positiv syn på konjunkturen framöver. Finansiell verksamhet och företagstjänster eller Callcenter företagen är stora i Östersund. Det råder en relativt hög efterfrågan och många behöver arbetskraft. De företag som erbjuder tjänster inom nummerupplysning och annan samhällsinformation ser dock en minskad inströmning av uppdrag, mycket på grund av den snabba utvecklingen av mobiltelfontekniken. Sektorer som utvecklas kraftigt inom branschen är bland annat telesupport i olika former. Där påverkar bland annat uppdrag från stora myndigheter som Försäkringskassan och Skatteverket. Ungdomar med gymnasiekompetens utgör en stor del av arbetskraften men även Mittuniversitetet ses som en viktig rekryteringsgrund till mer kvalificerade verksamheter. De största yrkena inom branschen är banktjänstemän, fastighetsskötare, försäkringstjänstemän, fastighetsmäklare, revisorer och eknomiassistenter. Exempel på bristyrken just nu är redovisningsekonomer, ekonomi-, löne- och personalassistenter. Offentliga tjänster Inom den offentliga sektorn var det drygt 21 600 sysselsatta år 2010 vilket motsvarar 38 procent av samtliga sysselsatta i länet. De senaste 10 åren har den offentliga sektorn totalt ökat med drygt 300. Det är främst inom Forskning och utveckling samt utbildning som ökat med nära 1 200 medan hälso- och sjukvård minskat med drygt 1000. Offentlig förvaltning har ökat med drygt 100. Här är majoriteten kvinnor precis som andelen män är stor inom industri och byggsektorn.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 17 Diagram 8: Index - Andel verksamheter inom kommun, landsting och stat som bedömt ökning av verksamheten minus dito minskning. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Totalt sett har den offentliga sektorn god kännedom om verksamhetsutvecklingen och utvecklingen av verksamheten i våras låg väldigt nära vad de själva trodde. I deras egna bedömningar om det närmsta halvåret råder en negativ bild av konjunkturen inför 2013. Andelen av de offentliga arbetsgivarna som svarade att det finns en övertalighet i verksamheten i förhållande till budgeten var endast 12,5 procent och främst handlade det om övertalighet inom grundskoleverksamheten. Sysselsättningen inom de offentliga tjänsterna bedöms minska något under 2012 och 2013. Totalt sett är offentlig sektor de som anger störst brist på arbetskraft och den har ökat de senaste åren. Höstens undersökning i den offentliga sektorn visade att hela 58 procent av arbetgivarna tyckte att de hade upplevt en brist när de skulle rekrytera personal. Hälso- och sjukvård, vård och omsorgssektorn sysselsatte cirka 11 200 personer år 2010 vilket utgör omkring 19 procent av Jämtlands läns sysselsatta. De största yrkena är undersköterskor, vårdbiträden, skötare och sjuksköterskor. Dessa yrkesgrupper tillsammans utgör mer än vartannat yrke inom vård och omsorg och det är här den största generationsväxlingen kommer ske. Vård- och omsorg har utvecklats i motsatt riktning mot vad de bedömde i våras då de trodde på en negativ utveckling men utfallet blev det motsatta. Trots det så är de fortsatt negativa i sin bedömning. Cheferna inom området känner stor osäkerhet utifrån lagen om valfrihet. Flera privata företag är på väg in på en växande marknad, vilket gör att konkurrensen hårdnar. Den ekonomiska situationen inom delar av den offentliga verksamheten har varit bekymmersam. Stora besparingar inom landstinget har genomförts under 2012 och fortsätter under 2013. Tillkomsten av nya lagar så som lagen om valfrihetssystem möjliggör att privata aktörer kan sälja tjänster som tidigare skötts av offentlig verksamhet och det påverkar antalet sysselsatta inom vård och omsorg. Totalt inom vård och omsorg bedöms sysselsättningen minska ytterligare under prognosperioden, framför allt genom pensionsavgångar som inte ersätts full ut. Internt inom landstinget finns en omställningsgrupp som jobbar aktivt med att omplacera överskott av personal från en verk-
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 18 samhet till andra verksamheter där det kan vara brist. Även om inte de kommande årens personalavgångar inom offentlig vård ersättas fullt ut så bedöms det bli svårigheter att ersätta vissa personalgrupper med specialkompetenser vid framtida rekryteringar. Redan i nuläget är det betydande svårigheter att rekrytera personal med viss specialistkompetens som till exempel sjuksköterskor inom psykiatri, biomedicinskanalytiker och läkare. Vissa kommuner upplever svårighet att rekrytera personliga assistenter, kontaktpersoner och ledsagare. Utbildning och forskning: År 2010 var ca 6 200 personer sysselsatta inom utbildnings- och forskningsområdet, vilket utgör omkring 11 procent av Jämtlands läns totala arbetsmarknad. De största yrkesgrupperna är grundskolelärare i tidigare år, förskolelärare, fritidspedagoger, elevassistenter. gymnasielärare i historia, samhällskunskap, yrkeslärare, högskola- och univeristetlärare. Barnomsorgen hade låga förväntningar på verksamheten men gjorde en felbedömning och tror på en positiv utveckling under det närmsta halvåret. Grundskolan har dämpade förväntningar och tror inte att det kommer ske några större förändringar av verksamheten under det närmsta halvåret. Gymnasieskolan tror på en nedgång i verksamhetsutvecklingen men senaste bedömningen blev inte fullt så negativ som de förutspådde. Ett antal av länets kommuner har haft eller har fortsatt stor brist på förskollärare som en följd av ökat barnafödande och inflyttning av förskolebarn till dessa kommuner en trend som förväntas plana ut fram till 2014. Sysselsättningen bedöms minska under prognosperioden. Stora ungdomskullar lämnar grund- och gymnasieskolan och behovet av lärare minskar men trots det är det svårt att hitta lärare till yrkesutbildningarna. Det finns även ett trendbrott där fler lärare väljer att fortsätta jobba efter 65 år. Konkurrensen mellan skolor har hårdnat och många väljer att söka sig till friskolor. Efter flera år av vikande studenttal tillhörde Mittuniversitetet ett av de lärosäten som ökade sitt studentunderlag mest under 2009 och 2010. Andelen sökande ökade med mer än riksgenomsnittet. Vid en lågkonjunktur ökar normalt även intresset hos personer för att läsa in eller komplettera tidigare gymnasiebetyg eller att läsa en yrkesinriktad vuxenutbildning. Trots ett högt söktryck så ställs kurser in på grund av en mindre budget. Antalet studerande har legat på relativt höga nivåer men beräknas sjunka. Sammantaget bedöms sysselsättningsnivån inom universitetet vara relativt oförändrad 2012, trots ett minskat antal studerande. Sysselsättningen för komvux och övrig utbildning bedöms minska ytterligare något under prognosperioden. I glesbygdskommunerna är det befolkningsunderlaget som sviker och påverkar elevunderlaget till skolorna. För förskolorna ser det lite ljusare ut för tillfället i vissa delar av länet. Vissa skolor erbjuder endast deltidstjänster vilket skapar svårigheter att rekrytera språklärare och specialpedagoger i de mindre kommunerna. Offentlig förvaltning: De administrativa verksamheterna i offentlig förvaltning sysselsatte år 2010 drygt 4 000 personer vilket utgör omkring 7 procent av Jämtlands läns totala arbetsmarknad. De största yrkesgrupperna är handläggare, utredare, administratörer, jurister och poliser. Efterfågan på verksamheten inom den offentliga förvaltningen förväntas vara oförändrad men besparingar och pågående arbete med organisationsöversyner och effektivisering inom administrativa verk-
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 19 samheter inom Länsstyrelsen, kommuner och Landstinget bedöms leda till att sysselsättningen minskar under prognosperioden. Bristyrkena finns oftast i övrig kommunal verksamhet där det saknas yrkeskunniga inom juridik, miljö, teknik och specialområden som markingenjörer. Vård- och omsorgsutredningens slutbetänkande som presenterades våren 2012 kom med ett förslag som i korthet går ut på att 12 myndigheter läggs ner och fyra nya myndigheter bildas. I nedläggningsförslaget finns Folkhälsoinstitutet, som till största delen ligger i Östersund, med. Detta skulle på sikt kunna påverka arbetsmarknaden för dem med kvalificerade utbildningar. Däremot bildades en ny myndighet under hösten 2012, Statens servicecenter. Myndigheten är placerad i Gävle, Östersund och Stockholm. Det är Ekonomienheten inom Skatteverket och Försäkringskassans verksamhetsstöd som utgör grunden för den nya myndigheten som även utför service till andra myndigheter. Detta är resultatet av en utredning där regeringen vill inrätta ett servicenter som erbjuder tjänster inom ekonomi och personaladministration samt stöd för e-beställningar. Förslaget innebär vidare att 25 myndigheter eller motsvarande 25 procent av alla statligt anställda bör anslutas under perioden 2012-2015. 8 Sysselsättningen bedöms påverka marginellt i Östersund på kort sikt men positivt på lång sikt under förutsättning att verksamheten växer i Östersund. 8 Statens servicecenter: http://www.statenssc.se/omoss/pages/default.aspx (121126)
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 20 Utbudet av arbetskraft De faktorer som påverkar det totala arbetskraftsutbudet är främst befolkningen, vilken ålder de är i och vad de gör. De två största orsakerna till att man inte räknas in i arbetskraften är om man är studerande eller sjukskriven. Detta kan påverka utbudet i ganska stor utsträckning beroende på var i länet man bor. Möjligheter till pendling påverkar också utbudet av arbetskraften. Det är skillnad på utbudet av arbetskraft som egentligen är lika med de i åldern 16-64 år och de som verkligen räknas in i arbetskraften. När Arbetsförmedlingen gör sina prognoser så definieras arbetskraften som summan av antalet sysselsatta plus antalet arbetslösa och antal i arbetsmarknadspolitiska program. Det som påverkar inflödet är de som kommer från studier och börjar jobba eller skriver in sig på Arbetsförmedlingen. En annan orsak är antalet sjukskrivna men även inflödet av utrikesfödda som flyttar hit påverkar arbetskraften. I Jämtlands län finns nästan 79 000 personer i åldern 16-64 år som räknas som arbetför ålder men däremot är det inte alla som ingår i arbetskraften. 9 I arbetskraften ingår sysselsatta och arbetslösa. 2010 var det drygt 57 000 som var sysselsatta och ca 5 000 arbetslösa och sökande i program vilket blir ungefär 62 000 som räknas in i arbetskraften. Arbetskraften i Jämtlands län minskar med ungefär 400 personer under 2012. Under 2013 kommer arbetkraften att minska med 400. Förklaringen till detta är att några förmodligen kommer att flytta till annan ort för arbete eller studier och några går i pension. Utanför arbetskraften Största anledningen till att man inte räknas i arbetskraften är att man studerar. 2010 var det ungefär 6 800 som räknades som studerande. En annan stor faktor är förtidspensionering där det ingick ca 4 400 personer. Andra orsaker till att man inte räknas in i arbetskraften är de som har ålderspension, föräldrarpenning, sjukskrivna, kapitalinkomst eller de som gör värnplikt. Det finns även en grupp som klassas som övriga och som man inte riktigt vet vad de gör eller får sin inkomst ifrån. 10 Arbetskraften i Jämtlands län minskade något under 2008 och minskningen fortsatte under 2009. Siffrorna för 2010 visade däremot på en ökning. Detta berodde till största delen på inflödet från studier samt sjukskrivningar. Även Arbetsförmedlingens nya uppdrag att integrera de nya invandrarna bidrog sannolikt att öka arbetskraftsutbudet. 9 Personer i arbete med stöd som särskilt anställningsstöd, lönebidrag, utvecklingsoch trygghetsanställning och instegs- och nystartsjobb räknas som sysselsatta. 10 Specialbeställning från SCB och egen berabetning av befolkningen 16-64 år och RAMS 2010. Befolkningen 16-64 år är sorterade efter vilken aktivitet de i huvudsak omfattas av för att undvika dubbelräkning.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 21 Det är fortsatt många helårstuderande trots att det skedde en minskning 2010-2011. Antalet högskolenybörjare ligger också på fortsatt höga nivåer trots att det minskat något. Det har skett en stor ökning av antalet med examina. 11 I jämtlands län är övergångsfrekvenserna, dvs de som efter slutförda gymnasiestudier påbörjar en högre utbildning efter 3 år, lägre än rikssnittet. Övergångsfrekvensen har dessutom minskat i länet. Mittuniversitetet som ligger i Jämtlands och Västernorrlands län förväntar sig en minskning av antalet helårsstudenter trots ett högt söktryck. Största anledningen till minskningen är mindre budget för univeristetet. 12 Sammantaget bedömer vi att antalet personer som väljer att gå från studier till arbetsmarknaden ökar nästa år. Många av de i utbildningsväsendet har långa studietider. I många fall kommer man ut på arbetsmarknaden i 27-28 årsåldern. Att förkorta studietider skulle ge ett stort tillskott till arbetskraften på sikt. Västernorrlands och Jämtlands län är de som har flest pågående sjukfall 13 per 1 000 registrerade försäkrade kvinnor och män. Bland kvinnor utmärker sig särskilt Jämtlands län med nästan 44 pågående sjukfall per 1 000 registrerade försäkrade. En del av de regionala variationerna kan bland annat bero på att medelåldern är högre i länen i norra Sverige jämfört med övriga län. Skillnader i hälsa-, livs- och arbetsvillkor mellan länen kan också spela in. 14 Antalet personer med sjuk och aktivitetsersättning var cirka 6 200 i december 2011 vilket är en minskning med ca 800 personer jämfört med 2010. 15 Med största sannolikhet kommer många ur denna grupp att komma in i arbete, vilket gör att arbetskraftsutbudet ökar något men det är svårt att förutspå antalet. Införandet av rehabiliteringskedjan har inneburit att ett stort antal personer med långa sjukskrivningsperioder har överförts från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. 11 Höskoleverket, www.hsv.se (121226) 12 Mittuniversitets Årsredovisning 2011, www.miun.se (121126) 13 Ett sjukfall definieras som en sammanhängande period där ersättning betalats ut med sjukpenning och/eller rehabiliteringspenning. 14 http://statistik.forsakringskassan.se/rfvexcel/pm12_34_bil_1.pdf (121127) 15 Källa: www.forsakringskassan.se (121122)
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 22 Fördjupningsruta Befolkningsprognos Den faktor som har enskilt störst påverkan på arbetskraftens storlek och framtida tillväxtpotential är utvecklingen av befolkningen i arbetsför ålder. Den negativa befolkningstrenden är den viktigaste förklaringen till det minskade arbetskraftsutbudet i länet. Dessutom kommer demografiska effekter att få en allt större påverkan på utbudet av arbetskraft framöver. Bild 1 Befolkningstillväxt (16-64 år) kommuner 2011-2025 16 Källa: SCB Framför allt beror befolkningsminskningen på att det dör fler än som föds, vilket i sin tur beror på att länet har för få kvinnor i familjebildande åldrar. De senaste 16 Underlaget till detta stycke är en speicalbearbetning av SCB:s senaste befolkningsprognos, nedbruten på län och kommuner. Bearbetningen har gjorts av SCB. Utvecklingen i framskrivningarna baseras på de senaste årens mönster i befolkningsutvecklingen. Läs mer om SCB:s befolkningsprognoser: http://www.scb.se/be0401
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 23 10 åren har befolkningen i länet minskat med nästan 2 300 invånare. De i befolkningen som räknas till arbetsför ålder, 16-64 år, minskade med drygt 1000 personer under samma period. Den negativa befolkningsutvecklingen, både historiskt och den prognostiserade, visar att det är färre som kommer att tvingas försörja fler. Diagram 9: Jämtlands län Befolkningen 16-64 år samt därav inrikes födda. Differensen mellan linjerna motsvarar antalet utrikesfödda i befolkningen. Källa: SCB I riket minskar den inrikesfödda befolkningen samtidigt som den utrikesfödda befolkningen ökar, vilket dämpar den totala befolkningsminskningen. Hela 80 procent av befolkningsökningen i landet förklaras med inflyttning från utlandet. Även i Jämtlands län är det den utrikesfödda befolkningen som ökar i antal medan den svenskfödda befolkningen minskar. Detta mönster går igen i landets övriga län med undantag för storstadslänen där även den svenskfödda befolkningen ökar. I riket utgör utrikesfödda 15,1 procent av befolkningen och i Jämtlands län utgör gruppen 6,6 procent. Flest utrikesfödda personer finns i Strömsunds kommun där de representerar 8,6 procent av befolkningen och minst andel finns i Krokoms kommun med endast 5,5 procent. De grupper i samhället som generellt ses som en påfyllnad av arbetskraften i framtiden är kvinnor och utrikes födda. Kvinnorna har oftare än männen kortare arbetstider, alltså mer deltids- och tillfälliga timtjänster. Således finns en liten arbetskraftspotential i att öka kvinnornas arbetskraftsdeltagande och också erbjuda kvinnorna fler heltider. Det finns också en avsevärd arbetskraftspotential bland den utrikesfödda befolkningen och detta gäller särskilt de utrikesfödda kvinnorna, som har lägre arbetskraftsdeltagande än utrikesfödda män. Att öka arbetskraftsutbudet för utrikesfödda handlar därför också i hög utsträckning om förbättrad integration.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 24 Diagram 10: Jämtlands län Befolkningen 18-24 år samt därav inrikes födda. Differensen mellan linjerna motsvarar antalet utrikesfödda i befolkningen. Källa: SCB Den närmsta framtiden väntas påfyllnaden av ungdomar avta vilket understiger den grupp som kommer gå i pension under samma period. Ungdomar är den åldersgrupp som främst ska ersätta avgångarna men ofta så är en stor grupp i studier. I Arbetsförmedlingens rapport Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län, Ura 2010:6, beskrivs befolkningens effekter på arbetskraftsutbudet i riket och länen under perioden 2010 2025. I rapporten framgår att Jämtlands län liksom de flesta län, undantaget storstadslänen, får en allt mer minskande arbetskraft de närmaste 15 åren. Fram till 2025 beräknas arbetskraften genom enbart befolkningseffekten minska med 6 500 personer (10,4 procent) i Jämtlands län förutsatt att nuvarande utveckling av arbetskraft och sysselsättning kvarstår framöver. 17 En annan paradox är att det finns en trend som i landet som visar att antalet som väljer att arbeta efter 65 års ålder ökar, vilket kommer att påverka skillnaden mellan de utträdande och tillträdande på arbetsmarknaden. Enligt SCB:s sysselsättningssiffror för 2010 så var nästan 1 800 personer över 65 år fortsatt sysselsatta i länet. 17 http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/riket/11-3-2010-16- miljoner-pensionsavgangar---brist-pa-arbetskraft-i-manga-kommuner-.html
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 25 Öppet arbetslösa och sökande i program I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den samlade gruppen öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Arbetslöshetens utveckling Länet hade lägsta antalet arbetslösa under den senaste högkonjunkturen och var då nere i 3 300. Under 2009 vände det och antalet arbetslösa började öka. Våren 2010 nådde den totala arbetslösheten sin kulmen med hela 7 200 inskrivna personer. Därefter har det totalt sett skett en minskning men med några tillfälliga uppgångar. Under 2012 har arbetslösheten minskat stadigt fram till oktober då den började öka igen. Antalet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd inskrivna på arbetsförmedlingarna i Jämtlands län var nästan 5 300 i tredje kvartalet 2012. Av de totalt arbetslösa var drygt 44 procent kvinnor och 56 procent män. I relativa tal, dvs andelen av den registerbaserade arbetskraften, så låg Jämtlands län på 8,0 procent tredje kvartalet 2012 jämfört med 8,2 procent för riket. Det ser också olika ut i olika delar av länet där andelen totalt arbetslösa var lägst i Åre kommun med 5,8 jämfört med Ragunda kommun som hade den högsta andelen på 10,8 procent. Skillnaderna i länet kan dels förklaras av vilken typ av näringslivsstruktur som finns i kommunen. De kommuner som har ett brett utbud och variation i näringslivets branschstruktur, och med inriktning på tjänstesektorn har ofta lägre antal och andel arbetslösa än andra. En annan förklaring är hur stor andel utrikesfödda som finns i kommunen där andelen i arbete generellt sett är lägre. Närheten till universitet och högskola kan också höja andelen arbetslösa då det finns många studerande som skriver in sig på förmedlingarna där man studerar. Deltagare i program med aktivitesstöd Om de arbetslösa delas upp i öppet arbetslösa och deltagare i program så har andelen öppet arbetslösa varit större än de i program med aktivitetsstöd fram till våren 2010 då det skedde förändring. Sedan våren 2010 har andelen i program i snitt varit större än andelen öppet arbetslösa. Av totalt 5 400 arbetslösa så var ungefär 54 procent deltagare i program med aktivitetsstöd. De största programmen med aktivitetsstöd är Jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar. Dessa program är avsedda för personer med långa inskrivningstider och syftar till att aktivera dem med inriktning mot arbetslivet. Till Jobb- och utvecklingsgarantin kommer dels personer över 25 år, dels ungdomar som avslutat sin tid i Jobbgarantin utan att lyckas ta sig in i arbetslivet.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 26 Arbetslösheten ökar under 2013 Minskningen av arbetslösheten som har pågått under 2011 och 2012 har avstannat och bedöms öka från 5 600 fjärde kvartalet 2012 till 5 800 fjärde kvartalet 2013. Tabell 3: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Antal Förändring mot motsvarande kvartal året innan 2011 kvartal 4 5791-14,4% 2012 kvartal 4 5600-3,3% 2013 kvartal 4 5800 3,6% Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens struktur I det här avsnittet görs en analys av arbetslöshetens struktur. I tabell 4 visas hur arbetslösheten i olika sökandegrupper ser ut när man relaterar till arbetskraften i respektive grupp. Arbetslösheten skiljer sig mellan olika regioner i länet, mellan män och kvinnor, ålder, födelseland och vilken utbildningsnivå man har. Tabell 4: Arbetslöshetens struktur, kvartal 3 2012 Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent. Totalt Totalt Unga Äldre Utbildning Inrikesföddfödda Utrikes- Kommun 16-64 16-64 Kvinnor Män 18-24 55-64 Grundskolnasiagymnasial Gym- Efter- år år år år Ragunda 290 10,8% 10,5% 11,0% 23,3% 9,9% 9,6% 29,5% 21,1% 9,1% 7,1% Bräcke 352 10,6% 9,4% 11,6% 25,8% 7,4% 7,1% 52,5% 26,1% 8,5% 6,2% Krokom 422 5,7% 5,3% 6,1% 17,4% 4,5% 5,1% 17,8% 11,9% 5,7% 3,5% Strömsund 586 9,8% 11,4% 8,4% 21,0% 7,6% 7,6% 40,5% 23,0% 8,1% 6,0% Åre 336 5,8% 5,9% 5,7% 10,6% 5,6% 4,8% 21,3% 11,5% 5,3% 4,4% Berg 283 7,6% 7,1% 8,0% 19,6% 5,4% 6,4% 34,4% 13,4% 7,3% 4,0% Härjedalen 401 7,7% 7,1% 8,3% 19,8% 5,9% 6,4% 26,1% 14,3% 6,9% 5,0% Östersund 2631 8,2% 7,4% 9,1% 19,8% 5,6% 7,4% 21,2% 19,4% 9,1% 4,4% Länet 5301 8,0% 8,5% 8,5% 19,4% 6,0% 6,9% 26,1% 17,7% 7,9% 4,6% Länet i fjol 5641 8,9% 8,6% 9,2% 22,4% 6,6% 7,9% 27,2% 17,8% 9,1% 5,4% Riket 386725 8,2% 8,2% 8,4% 18,1% 6,2% 6,1% 20,4% 17,4% 8,0% 5,2% Källa: Arbetsförmedlingen, SCB Arbetslösheten har minskat under 2012 jämfört med 2011. Störst andel arbetslösa finns i Ragunda, Bräcke och Strömsund. Lägst andel har Åre och Krokom. Anledningen till de stora skillnaderna är att det råder olika förutsättningarna på arbetsmarknaden ser ut olika i olika delar av länet. Andelen arbetslösa kommer att vara högre i vissa delar av länets glesbygdskommuner medan kommunerna som ligger i pendlingsstråket E14 och tåglinjen västerut kommer att ligga lite lägre. Andelen arbetslösa män och kvinnor var lika stor tredje kvartalet i länet men vanligtvis brukar den vara större för männen. Jämfört med i fjol kan man se att andelen minskat mer för männen än för kvinnorna. Ungdomarna har högst andel arbetslösa jämfört med andra åldersgrupper men är lägre 2012 jämfört med föregående år. Ungdomar med fullfjöljd gymnasieutbildning har kortare inskrivningstider än de som saknar gymnasieutbildning.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 27 För de äldre som söker arbete har senaste året också varit gynnsamt. Arbetslösheten har minskat från 6,6 procent till 6,0. Största andelen arbetslösa finns hos de utrikesfödda. Det tar ofta längre tid för utrikesfödda med kort utbildning som saknar svensk arbetslivserfarenhet att komma ut på arbetsmarknaden. Trots ett stort inflöde av nya arbetsökande så minskade andelen jämfört med förra året. En orsak till minskningen är att de som först kommer hit väljer att flytta vidare till sina vänner och släktingar i storstadsområdena. I utbildningsgruppen är det ett tydligt mönster att ju högre utbildning desto lägre andel inskrivna. De med låg utbildningsnivå har längre inskrivningstider och svårare att komma ut på arbetsmarknaden. Andelen arbetslösa hos de med låg utbildningsnivå minskade knappt någonting jämfört med förra året. Sammanfattningsvis så är det tre grupper som sticker ut i tabellen, utrikesfödda, ungdomar 18-24 år och de med enbart grundutbildning. Här ligger nivåerna som allra högst. Man kan också konstatera att det skett en minskning i samtliga grupper tredje kvartalet 2012 jämfört med 2011. Männen tenderar ha längre tider utan arbete än vad kvinnor har, vilket är samma trend som visar sig i riket. Andelen arbetslösa ungdomar är större i länet än i riket. Andelen personer med funktionsnedsättning har ökat markant och överstiger klart riksgenomsnittet. Arbetsförmedlingen bedömer att det finns stor risk att gruppen med mycket långa sammanlagda tider utan arbete kommer att utgöra allt större andel av de inskrivna arbetslösa. Se fördjupningar av grupper med långa inskrivningstider i nästa kapitel.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 28 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Oavsett konjunktursvängning befarar Arbetsförmedlingen flera problem där förutsättningarna för utveckling och tillväxt inte är tillräckligt goda. I detta kapitel diskuteras närmare några utmaningar som Arbetsförmedlingen och andra aktörer står inför i sitt arbete att förbättra förutsättningarna på länets arbetsmarknad. Var fjärde utan arbete i mer än tre år Ett sätt att illustrera vilka utmaningar som finns på arbetsmarknaden är att analysera de arbetslösas sammanlagda tid i arbetslöshet under den senaste tioårsperioden. Fördelen med denna redovisningsmetodik är att fånga upp de individer som har tydliga svårigheter att finna en varaktig sysselsättning och växlar tider i arbetslöshet med tillfälliga arbeten. Denna problematik är särskilt tydlig för vissa grupper på arbetsmarknaden, personer som saknar gymnasiekompetens, personer med funktionsnedsättning, utomeuropeiskt födda och personer i åldrarna 55-64 år. Många av de som var arbetslösa eller inskrivna i arbetsmarknadspolitiska program har haft mycket långa perioder utan arbete. Även när arbetslösheten sjunker går förbättringen långsammast för dem som är långtidsarbetslösa, vilket gör att gruppen blir allt större bland de totalt inskrivna arbetslösa. Diagram 11: Öppet arbetslösa och sökande i program (16-64 år) fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren. Källa: Arbetsförmedlingen Av drygt 5 300 som saknade arbete tredje kvartalet 2012 så hade drygt 1 400 personer saknat arbete längre tid än 3 år, vilket motsvarar mer än var fjärde arbetslös. Antalet personer som varit utan arbete mindre än ett år var drygt 1 800 personer som motsvarar ungefär var tredje arbetslös. De som varit utan arbete mellan 12-36 månader motsvarar nästan 2 100 personer. Ju längre tid man är utanför arbetsmarknaden desto svårare kan det vara att hitta en väg tillbaka till ett varaktigt arbete. En stor utmaning för Arbetsförmedlingen är därför att möjliggöra för de som står långt ifrån arbetsmarknaden att komma in i arbetslivet. Sannolikheten är stor att denna grupp kommer att öka nu när arbetsmarknaden försvagas igen.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 29 Antalet personer i utsatta grupper ökar Det är angeläget att förbättra förutsättningar för dem som kommer att få det svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Med tanke på den negativa utvecklingen av länets tillgängliga arbetskraft och brist på rätt kompetens behövs alla resurser tas till vara. Följande grupper har identifierats som utsatta grupper i länet som bedöms ha svårt att finna en sysselsättning under prognosperioden 2013: Personer med högst förgymnasial utbildning Ungdomar och särskilt de med bristfällig utbildning Utrikedfödda, särskilt födda utom Europa Personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer 55-64 år Diagram 12: Antal arbetslösa i utsatta grupper och arbetslösa i ej utsatta grupper, Jämtlands län våren 2004 - hösten 2012. (Ej dubbelräkning mellan grupperna) Utsatta grupper: Förgymnasialt utbildade, äldre 55- år, utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning Källa: Arbetsförmedlingen Trots den förbättrade arbetsmarknaden under 2010, 2011 och framtill de sista månaderna 2012 har andelen i de grupper som räknas till utsatta blivit större det senaste året. Dessa grupper kommer att märka att konkurrensen om jobben blir fortsatt hård och för många kommer det ta längre tid än tidigare att finna arbete. Tredje kvartalet 2012 fanns nästan varannan inskriven person, eller nästan 2 700, hos arbetsförmedlingarna i Jämtlands län i gruppen som räknas som utsatt dvs de som har det svårare att komman in på arbetsmarknaden. Samtidigt som grupper med mindre goda utsikter för arbete utgör en allt större andel av totalt inskrivna arbetslösa kommer bristen på flera kompetenser att öka. Den stora utmaningen handlar om att öka förutsättningarna för personer i utsatta grupper att besitta just den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. För dessa utsatta grupper krävs en rad kompetenshöjande insatser från samhällets sida, inte minst insatser för att höja utbildningsnivån hos dem med svag utbildningsbakgrund.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 30 Arbetslösa med förgymnasial utbildning Antalet inskrivna med förgymnasial utbildning har ökat de senaste åren. Antalet utan gymnasial utbildning var cirka 1 400 tredje kvartalet 2012. Omräknat i andel av arbetskraften i Jämtlands län blir det 17,7 procent jämfört med rikets 17,4 procent. Antalet av dessa som varit inskriven hos arbetsförmedlingen och utan arbete mer än tre år utgjordes av motsvarande 27 procent av de inskrivna med förgymnasial utbildning. Gruppen utgörs till stor del av ungdomar. Om utvecklingen följer trenden som varit de senaste åren så kommer denna grupp att öka. Arbetslösa med funktionsnedsättning Arbetssökande med någon form av funktionsnedsättning är den grupp som har svårast att finna en varaktig sysselsättning. För denna grupp har stöd i form av tekniska hjälpmedel, personligt biträde eller lönesubventionering varit en väg in i arbete. Trots detta är det en mycket stor andel funktionsnedsatta som redovisar långa sammanlagda tider i arbetslöshet. Personer som har anställning med stöd har inte ökat i samma omfattning som ökningen av antalet inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning. Dessa personer behöver förutsättningar i form av tillräckligt många arbetsgivare som har möjlighet att erbjuda anpassade arbetssituationer. Arbetsförmedlingens förhoppning är att kampanjen Se kraften 18 ska generera ett större antal arbetsgivare som ser över möjligheten att erbjuda anpassad arbetssituation för att ta till vara på kompetensen bland personer med funktionsnedsättning. I riket har andelen personer med funktionsnedsättning ökat kraftigt bland totalt inskrivna arbetslösa de senaste åren. I Jämtlands län är situationen densamma även om andelen inte är lika stor som riket i helhet. I Jämtlands län var drygt 900 personer inskrivna med en funktionsnedsättning och 45 procent av gruppen har varit inskrivna mer än 3 år de senaste 10 åren. Andelen och antalet har varit ganska oförändrad en period. En del av förklaringen är att fler än normalt övergick från Försäkringkassan till Arbetsförmedlingen i samband med förändrade förutsättningar i sjukförsäkringen. Men förklaringen är också att personer med funktionsnedsättning har svårare att hävda sig i konkurrensen. 18 Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att genomföra en informationskampanj i syfte att uppmärksamma arbetsgivare, personer med funktionsnedsättning och andra berörda på vilka insatser som finns för anställning av personer med funktionsnedsättning. Det är en uppmaning att se kompetensen och kraften hos alla arbetssökande. Att se möjligheter och inte hinder, med hjälp av de stöd som Arbetsförmedlingen kan erbjuda.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 31 Arbetslösa äldre 55-64 år Personer som blir arbetslösa i dessa åldrar har mycket svårt att snabbt komma tillbaka i arbete och tiderna utan arbete blir ofta mycket långa. Antalet inskrivna arbetslösa i åldern 55-64 år var drygt 800 personer, nästan 43 procent har varit inskrivna minst 3 år de senaste 10 åren. Andelen har dessutom varit relativt oförändrad under en period då sysselsättningen ökade i länet. Utomeuropeiskt födda Utrikes födda deltar inte i arbetskraften i lika stor utsträckning som inrikes födda. 19 Dessutom är andelen inskrivna arbetslösa med lång period utan jobb högre inom gruppen utomeuropeiskt födda. Skillnaden är stor mellan kommunerna i Jämtlands län liksom i riket som helhet. I länet var nästan 800 personer utomeuropeiskt födda första kvartalet 2012 och 14 procent av dessa har varit utan jobb i mer än 3 år. Personer födda utanför Europa har ännu svårare att få fäste på arbetsmarknaden. Antalet öppet arbetslösa och programdeltagare födda utanför Europa har ökat kraftigt i riket de senaste åren. Hur motverkas kompetensbrist när det vänder igen? Brist på arbetskraft med rätt kompetens är den faktor som har störst potentiell negativ inverkan på en kommande förstärkning när konjunkturen vänder uppåt igen. I ett initialt skede finns goda förutsättningar för att fortsätta möta den stigande efterfrågan på arbetskraft. Det hänger samman med att det fortfarande finns många som står utan arbete, men i takt med att arbetslösheten minskar igen kan brist på viss kompetens uppstå. Även om kompetensbristerna i Jämtlands län inte är dramatiska ännu så kan det ändå få en avgörande betydelse eftersom det ofta handlar om nyckelkompetenser som avgör företagens möjligheter till expansion. Tillväxtanalys beskriver i rapporten Arbetskraftförsörjning i landsbygder att det kommer att finnas brist på arbetskraft med gymnasial och eftergymnasial utbildning på landsbygden. Allt fler företag kräver lägst gymnasiekompetens vid nyanställningar. På den industriella sidan är tekniskt gymnasium allt mer ofta ett grundkrav. Samtidigt ökar antalet ungdomar som inte har slutfört gymnasiestudier och alltför få väljer teknisk utbildning. Trenden går i riktning mot att allt större andel av de arbetslösa saknar gymnasiekompetens. 19 Läs mer om arbetskraftsdeltagande under rubriken Utbud av arbetskraft.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 32 Flera aktörer i olika samverkanskonstellationer arbetar lokalt och regionalt i länet för att förbättra förutsättningar för kompetens- och arbetskraftsförsörjningen. 20 Detta strategiskt, framåtsyftande och långsiktiga arbete är viktigt för att undvika en situation där branscher bromsas för att de inte får tag på den kompetens de behöver. Frågor som måste ställas är vad mer som kan göras? Vilka vägar är ännu oprövade? På vilket sätt kan arbetet intensifieras och påskyndas för att mildra negativa effekter av kompetensbrist? Arbetsförmedlingen är självklart en central aktör i arbetet med att förbättra förutsättningarna på arbetsmarknaden. Samtidigt är Arbetsförmedlingen helt beroende av samverkan med andra aktörer och näringsliv för att uppnå resultat. 20 Ett exempel på ett Projekt som jobbar med denna fråga är Konkurrenslyftet. Läs mer på; http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/konkurrenslyftet
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 33 Yrkesbarometern Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval av yrken. Bristyrken Överskottsyrken Drifttekniker, IT Vaktmästare Förskollärare Elevassistent Läkare Fritidsledare Redovisningsekonomer Barnskötare Gymnasielärare i yrkesämnen Frisörer Speciallärare/Specialpedagoger Socialsekreterare Operationssjuksköterskor Grundskollärare, inriktning mot tidigare år Röntgensjuksköterskor Fritidspedagoger Psykologer Behandlingsassistenter Biomedicinska analytiker Personliga assistenter Många yrken återkommer regelbundet i tabellen som redovisar brist- respektive överskottsyrken. En viss omsättning sker dock beroende på konjunkturläget och på förändringar i näringslivsstrukturen.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 34 Om prognosen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för prognosbedömningarna. Undersökningens urval är stratifierat, det vill säga det ska så långt som möjligt likna näringslivets struktur i länet vad gäller branscher och arbetsplatserna storlek. I Jämtlands län ingick 291 arbetsställen inom det privat näringslivet och svarsfrekvensen blev 78 procent i vårens undersökning. För offentlig verksamhet är undersökningen heltäckande inom primärkommuner och landsting samt ett antal statliga verk. Svarsfrekvensen för offentlig verksamhet blev 94 procent i vårens undersökning. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen stort, vilket ökar resultatens tillförlitlighet. Arbetsförmedlarna genomför intervjuerna och merparten av dessa sker vid ett personligt möte. Arbetsgivarna lämnar uppgifterna under sekretesskydd. Till stöd för bedömningar och analyser används även ett flertal andra källor; statistik som beskriver historiska förlopp, bedömningar om framtiden och framåtsyftande ekonomiska indikatorer. För dig som är intresserad av mer detaljer kring vår undersökning finns mer information på www.arbetsformedlingen.se/prognoser. Källor Arbetsförmedlingens intervjuundersökning (kvantitativt och kvalitativt material) Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik (nyanmälda platser, varsel, inskrivna arbetslösa, deltagare i program med aktivitetsstöd) Branschorganisationer Konjunkturinstitutet Riksbanken Statistiska Centralbyrån (SCB). Statistik: AKU, RAMS, KS. Detta är ett urval av de viktigaste underlagen i analysen som ligger till grund för slutsatserna i prognosen.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 35 Tabell- och diagrambilaga Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst 2011 2012 2012 2011 2012 2012 2011 2012 2012 Jord- och skogsbruk -8 15-25 23 31-25 15 23 8 Byggnadsverksamhet -19-71 10-31 29-20 -20-7 20 Industri 35 13 20 20 22-2 33 29 27 Privata tjänster 14 18 20 20 25 29 27 28 31 Totalt 16 11 17 17 25 17 25 26 28 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, förgymnasialt utbildade Källa: Arbetsförmedlingen Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, personer med funktionsnedsättning Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 36 Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, äldre 55-64 år Källa: Arbetsförmedlingen Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, utomeuropeiskt födda Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Jämtlands län 37 Rekryteringsproblem Andelen arbetsställen som upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering senaste sex månaderna. Tidsperiod: Hösten 2007 Hösten 2012 Industrin Jord- och skogsbruk Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Byggindustrin Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Offentliga tjänstesektorn Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Privat tjänstesektor Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar