Mänskliga möten i ett mångkulturellt samhälle Föreläsning med Micke Gunnarsson

Relevanta dokument
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala. Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

FOKUSOMRÅDE. Det inkluderande klassrummet Föreläsning med Maria Eriksson. 7 januari Lagar, styrdokument och överenskommelser

En förskola för alla Föreläsning med Tuula Torro och Camilla Eriksson. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En föreläsning med Religionsvetarna

FOKUSOMRÅDE. Tvärkulturell krishantering Föreläsning med Ulf Lidman. 16 maj Lagar, styrdokument och överenskommelser

FOKUSOMRÅDE. Relationella pedagogik Föreläsning med Adam Palmquist. 6 mars Lagar, styrdokument och överenskommelser

FOKUSOMRÅDE. Kreativ integration Föreläsning med Mustafa Panshiri. 25 januari Lagar, styrdokument och överenskommelser

FOKUSOMRÅDE. Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna. 30 januari 2018

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser

Lågaffektivt bemötande Fördjupning och kollegialt lärande med Ulf Lidman. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

FOKUSOMRÅDE. Kommunikation över kulturgränser Föreläsning med Gillis Herlitz. 19 juni Lagar, styrdokument och överenskommelser

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

FOKUSOMRÅDE PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Kommunikation över kulturgränser Personligt ledarskap/inkluderande ledarskap Föreläsning med Gillis Herlitz

Barnuppfostran och möte med människor från olika kulturer Föreläsning med Ingela Olsson

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Bilaga D: Ledarguiden

Förskolan Barnens värld 2012/2013

HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA!

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Skolledningens ställningstagande

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande särbehandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Stenhagenskolan

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING SKOGSKOJANS FÖRSKOLA

Likabehandling. Starten. Våren 2015 lyftes denna situation i medierna utifrån situationer som våra studenter utsätts för under sina praktikperioder.

Medarbetar- och ledarskapsprogram

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yllestad förskola

Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad

Välkommen till Samverkansträff för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 23 augusti 2018

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Demokrati & delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Förskolan Slottet

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Vårt arbete för likabehandling 2013/2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Värdegrund. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Likabehandlingsplan. (Plan för arbetet med likabehandling, mot diskriminering och mot kränkande behandling) Håvestens förskola

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. Åsa Söderström Lektor i pedagogik Karlstads universitet

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

För inkludering och utveckling i den interna och externa verksamheten

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Kometskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Motion om feministiskt självförsvar och jämställdhetsutbildning

Grundsärskolan på Haganässkolan och Björnekullaskolan

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö

Psykisk Hälsa en Livsresa

Förskolan Solrosen/Vitsippan

Rågsved Förskolors Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Lännäsbacken 5

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Mo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd

Rödeby skolområde. för förskoleverksamheten påtallbackens förskola VÅGA VLJA VETA. Vi får alla att lyfta!

Välkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 28 augusti 2018

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Mänskliga möten i ett mångkulturellt samhälle Föreläsning med Micke Gunnarsson 8 januari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman 1

Minnesanteckningarna en del av främjandet av inkluderingskompetens I PIK projektet definieras inkluderingskompetens enligt följande: PIK utgår från ett normkritiskt förhållningssätt (normkritisk teori) som fokuserar på hur vi förhåller oss till det som inte ingår i vårt (ofta majoritetens) normsystem. Det kan till exempel gälla mottagarlandets, arbetsplatsens/organisationens eller den inhemska samhällsgemenskapens norm. En grundförutsättning för ett inkluderande förhållningssätt är att rådande värdesystem inrymmer alla människor på jämlika villkor. Det innebär att det finns en plats för alla oavsett individens kön, könsöverskridande identitet, ålder, kulturella bakgrund, sociala ursprung, trosuppfattning, funktionsvariation eller sexuella läggning. Kompetens som begrepp kan definieras på olika sätt. I PIK projektet definieras kompetens som de färdigheter eller egenskaper som behövs för att uppnå det som krävs i en given situation. Det innebär att alla insatser är relaterade till medarbetarnas arbetsuppgifter, utifrån de utmaningar och krav som verksamheten ställs inför. Syftet är att stärka medarbetaren i sitt dagliga arbete. 2

Bakgrund Det är viktigt att vi människor känner oss välkomna. Det gäller samma sak för elever i skolan. Men hur skapar vi ett bra välkomnande? Vad vill vi att elever ska säga när de kommer hem till föräldrarna på kvällen, vid köksbordet? Och hur får vi elever att mestadels säga bra saker när de kommer hem? Det handlar om välkomnandet som vi ger dem. Personer som jobbar med barn är viktiga! Lärare är viktiga. Men det finns enligt Micke en skillnad mellan att vara lärare och att arbeta som lärare. Micke tycker nämligen om att säga att människor jobbar som lärare, eftersom vi annars sätter oss själva i fack. Vi är människor som arbetar som. Vi gör oss ibland otjänsten att kategorisera oss själva i överflöd för att därigenom knyckla ihop oss i alla dessa kategorier. Barn vill ha och behöver framför allt ha människor. Vi får inte glömma bort det! Och för Micke är vi alla mer än väl människor. Hur viktiga är lärare för elever? Lärare ger elever minnen för livet. Ofta kommer vi ihåg de lärare som vi själva hade under vår skolgång. Vi kommer ihåg dessa, oavsett om de har gett oss bra minnen eller dåliga minnen. Vissa lärare är nämligen nytänkande och vågar testa nya saker, vilket kan sätta sig som goda minnen hos eleverna. Vissa elever verkar dock inte förstå att de går till skolan för sin egen skull, utan verkar tro att de enbart är där för att läraren kräver det. Framtidens yrken en ständig utveckling och förändring Om 10 eller 15 år kommer dagens skolungdomar att ansöka om jobb som ännu inte finns. Det är framtiden! Hälften av dagens skolungdomar kommer att arbeta med yrken som idag ännu inte är uppfunna. Ändå lär vi ungdomar samma traditionella kunskap. Och många av de skolval som barn och ungdomar gör, gör de utifrån förvirring och panik. Vi vet oftast inte vilket yrke vi kommer att arbeta med i slutändan. Ändå känner flertalet elever stress över sina gymnasieval och andra skolval, med rädsla för att välja fel och förstöra sin karriär. Vi som är vuxna måste därför ha kärlek till utveckling! Förändringar i skolan behöver inte vara negativa, utan kan istället bidra till positiva saker, för alla parter. Yrken förändras ständigt och skolan behöver därför följa med i dessa förändringar, för att kunna möta eleven med förståelse. Vissa elever blir till exempel utkastade från lektionerna på grund av att de pratar för mycket. I slutändan kanske dessa elever drömmer om att få föreläsa och prata inför hundratals människor. Istället tystar vi ner ungdomarna för att få dem att anpassas efter en mall. 3

Vad vi vet om framtiden? Tiderna förändras Varenda dag lär sig barn och ungdomar en massa saker i skolan som de i framtiden kanske inte kommer att ha någon nytta av. Det beror på att tiderna och kunskap ständigt förändras. Förr i tiden lärde vi elever att det finns en planet som heter Pluto. Sedan kom det information som sa att Pluto inte alls är en planet. Där blev alltså den kunskapen inaktuell. Vi måste vara ödmjuka mot barnen, som tror att hela deras liv hänger på att göra ett bra gymnasieval! Vikten av att känna tacksamhet Ibland tar vi oss själva på allt för stort allvar. Psykisk ohälsa kryper neråt i åldrarna och allt fler barn och ungdomar känner en inre stress. Tänk då såhär: vi har som bäst 85 år på en boll i rymden. Vi måste få lov att tillåta oss själva att slappna av. Det lönar sig inte att stressa över småsaker, som i slutändan inte betyder något. Vi måste lära barn att vara tacksamma att vi lever här och nu. Det handlar däremot inte om att alltid vara glad, utan att känna tacksamhet. Konsten att bemöta känslor Vi som vuxna kan ibland ha svårt att bemöta olika känslor som barn och ungdomar känner. Hur ska vi till exempel göra för att bemöta barn som känner ilska? Vad är det i oss själva som gör att vi har svårt att bemöta andra känslor än glädje? Det finns en baksida med att inte kunna bemöta känslor. Vissa människor känner instinktivt att de vill göra andra människor glada när det finns andra känslor i rummet än glädje. Men vad gör det med oss människor när vi inte tillåts att känna det som vi verkligen känner? Likavärde och att känna sig inkluderad Våra barn och unga ska bemötas med samma värde som vi vuxna bemöter varandra. Respekten ska vara densamma, oavsett! Det gör mycket för inkluderingen. Ofta kommer vi som vuxna lindrigt undan i våra konflikter med barn och ungdomar. Skulle vi behandlat konflikten med vuxna på samma sätt? Om jag någon gång gör fel ska jag säga: grattis! För det betyder att vi synliggör våra misstag. När vi synliggör våra misstag kan vi lära oss att förändra vårt beteende. 4

Självförtroendet som vi behöver ge våra barn Personer som arbetar med barn ska få barns ögon att lysa så långt det går! Vuxna behöver även bemöta barn med att säga du kommer aldrig att bli något när du blir stor, för du är redan någon! Du kommer däremot att göra en massa saker när du blir stor. Ibland framställer vi oss nämligen som att vi ska bli mer än vad vi redan är. Tankeexperiment: Barn är som majskorn. I varje majskorn gömmer sig ett litet popcorn som kan poppa. Hur vi än bestämmer oss för att poppa kommer det dock inte att göra det utan rätt förutsättningar. Det finns en fara när det lilla majskornet börjar tänka att de är misslyckade för att de inte poppar, trots att de inte har fått de rätta förutsättningarna till att göra det. Vuxnas uppgift är att ge barn de bästa förutsättningarna för att de ska kunna poppa! Vi behöver bemöta ungdomars yrkesval, trots att vi kanske inte förstår. Det finns de som vill starta en karriär inom sociala medier eller datorspel. Vi behöver möta dessa ungdomar och lyssna på dem, heja på dem och tro på dem fast att vi själva kanske inte förstår! Det finns en fara med att missgynna någon dess drömmar eller yrkesval. Om vi ska kunna känna motivation och drivkraft, måste vi känna att det vi gör är meningsfullt. Därför är det viktigt att vi tror på ungdomar, för att de ska kunna växa och må bra på samma gång. 5

6