Mänskliga möten i ett mångkulturellt samhälle Föreläsning med Micke Gunnarsson 8 januari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman 1
Minnesanteckningarna en del av främjandet av inkluderingskompetens I PIK projektet definieras inkluderingskompetens enligt följande: PIK utgår från ett normkritiskt förhållningssätt (normkritisk teori) som fokuserar på hur vi förhåller oss till det som inte ingår i vårt (ofta majoritetens) normsystem. Det kan till exempel gälla mottagarlandets, arbetsplatsens/organisationens eller den inhemska samhällsgemenskapens norm. En grundförutsättning för ett inkluderande förhållningssätt är att rådande värdesystem inrymmer alla människor på jämlika villkor. Det innebär att det finns en plats för alla oavsett individens kön, könsöverskridande identitet, ålder, kulturella bakgrund, sociala ursprung, trosuppfattning, funktionsvariation eller sexuella läggning. Kompetens som begrepp kan definieras på olika sätt. I PIK projektet definieras kompetens som de färdigheter eller egenskaper som behövs för att uppnå det som krävs i en given situation. Det innebär att alla insatser är relaterade till medarbetarnas arbetsuppgifter, utifrån de utmaningar och krav som verksamheten ställs inför. Syftet är att stärka medarbetaren i sitt dagliga arbete. 2
Bakgrund Det är viktigt att vi människor känner oss välkomna. Det gäller samma sak för elever i skolan. Men hur skapar vi ett bra välkomnande? Vad vill vi att elever ska säga när de kommer hem till föräldrarna på kvällen, vid köksbordet? Och hur får vi elever att mestadels säga bra saker när de kommer hem? Det handlar om välkomnandet som vi ger dem. Personer som jobbar med barn är viktiga! Lärare är viktiga. Men det finns enligt Micke en skillnad mellan att vara lärare och att arbeta som lärare. Micke tycker nämligen om att säga att människor jobbar som lärare, eftersom vi annars sätter oss själva i fack. Vi är människor som arbetar som. Vi gör oss ibland otjänsten att kategorisera oss själva i överflöd för att därigenom knyckla ihop oss i alla dessa kategorier. Barn vill ha och behöver framför allt ha människor. Vi får inte glömma bort det! Och för Micke är vi alla mer än väl människor. Hur viktiga är lärare för elever? Lärare ger elever minnen för livet. Ofta kommer vi ihåg de lärare som vi själva hade under vår skolgång. Vi kommer ihåg dessa, oavsett om de har gett oss bra minnen eller dåliga minnen. Vissa lärare är nämligen nytänkande och vågar testa nya saker, vilket kan sätta sig som goda minnen hos eleverna. Vissa elever verkar dock inte förstå att de går till skolan för sin egen skull, utan verkar tro att de enbart är där för att läraren kräver det. Framtidens yrken en ständig utveckling och förändring Om 10 eller 15 år kommer dagens skolungdomar att ansöka om jobb som ännu inte finns. Det är framtiden! Hälften av dagens skolungdomar kommer att arbeta med yrken som idag ännu inte är uppfunna. Ändå lär vi ungdomar samma traditionella kunskap. Och många av de skolval som barn och ungdomar gör, gör de utifrån förvirring och panik. Vi vet oftast inte vilket yrke vi kommer att arbeta med i slutändan. Ändå känner flertalet elever stress över sina gymnasieval och andra skolval, med rädsla för att välja fel och förstöra sin karriär. Vi som är vuxna måste därför ha kärlek till utveckling! Förändringar i skolan behöver inte vara negativa, utan kan istället bidra till positiva saker, för alla parter. Yrken förändras ständigt och skolan behöver därför följa med i dessa förändringar, för att kunna möta eleven med förståelse. Vissa elever blir till exempel utkastade från lektionerna på grund av att de pratar för mycket. I slutändan kanske dessa elever drömmer om att få föreläsa och prata inför hundratals människor. Istället tystar vi ner ungdomarna för att få dem att anpassas efter en mall. 3
Vad vi vet om framtiden? Tiderna förändras Varenda dag lär sig barn och ungdomar en massa saker i skolan som de i framtiden kanske inte kommer att ha någon nytta av. Det beror på att tiderna och kunskap ständigt förändras. Förr i tiden lärde vi elever att det finns en planet som heter Pluto. Sedan kom det information som sa att Pluto inte alls är en planet. Där blev alltså den kunskapen inaktuell. Vi måste vara ödmjuka mot barnen, som tror att hela deras liv hänger på att göra ett bra gymnasieval! Vikten av att känna tacksamhet Ibland tar vi oss själva på allt för stort allvar. Psykisk ohälsa kryper neråt i åldrarna och allt fler barn och ungdomar känner en inre stress. Tänk då såhär: vi har som bäst 85 år på en boll i rymden. Vi måste få lov att tillåta oss själva att slappna av. Det lönar sig inte att stressa över småsaker, som i slutändan inte betyder något. Vi måste lära barn att vara tacksamma att vi lever här och nu. Det handlar däremot inte om att alltid vara glad, utan att känna tacksamhet. Konsten att bemöta känslor Vi som vuxna kan ibland ha svårt att bemöta olika känslor som barn och ungdomar känner. Hur ska vi till exempel göra för att bemöta barn som känner ilska? Vad är det i oss själva som gör att vi har svårt att bemöta andra känslor än glädje? Det finns en baksida med att inte kunna bemöta känslor. Vissa människor känner instinktivt att de vill göra andra människor glada när det finns andra känslor i rummet än glädje. Men vad gör det med oss människor när vi inte tillåts att känna det som vi verkligen känner? Likavärde och att känna sig inkluderad Våra barn och unga ska bemötas med samma värde som vi vuxna bemöter varandra. Respekten ska vara densamma, oavsett! Det gör mycket för inkluderingen. Ofta kommer vi som vuxna lindrigt undan i våra konflikter med barn och ungdomar. Skulle vi behandlat konflikten med vuxna på samma sätt? Om jag någon gång gör fel ska jag säga: grattis! För det betyder att vi synliggör våra misstag. När vi synliggör våra misstag kan vi lära oss att förändra vårt beteende. 4
Självförtroendet som vi behöver ge våra barn Personer som arbetar med barn ska få barns ögon att lysa så långt det går! Vuxna behöver även bemöta barn med att säga du kommer aldrig att bli något när du blir stor, för du är redan någon! Du kommer däremot att göra en massa saker när du blir stor. Ibland framställer vi oss nämligen som att vi ska bli mer än vad vi redan är. Tankeexperiment: Barn är som majskorn. I varje majskorn gömmer sig ett litet popcorn som kan poppa. Hur vi än bestämmer oss för att poppa kommer det dock inte att göra det utan rätt förutsättningar. Det finns en fara när det lilla majskornet börjar tänka att de är misslyckade för att de inte poppar, trots att de inte har fått de rätta förutsättningarna till att göra det. Vuxnas uppgift är att ge barn de bästa förutsättningarna för att de ska kunna poppa! Vi behöver bemöta ungdomars yrkesval, trots att vi kanske inte förstår. Det finns de som vill starta en karriär inom sociala medier eller datorspel. Vi behöver möta dessa ungdomar och lyssna på dem, heja på dem och tro på dem fast att vi själva kanske inte förstår! Det finns en fara med att missgynna någon dess drömmar eller yrkesval. Om vi ska kunna känna motivation och drivkraft, måste vi känna att det vi gör är meningsfullt. Därför är det viktigt att vi tror på ungdomar, för att de ska kunna växa och må bra på samma gång. 5
6