Mottagning av nyanlända barn i grundskolan



Relevanta dokument
ÄLVDALEN Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun.

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Verksamhetsbeskrivning

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

Mottagnings- och Överföringsrutiner Hedlundaskolans förberedelseklasser

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Rutiner vid mottagande av nyanländ elev

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever

Välkomstcentrum RUTINER OCH RIKTLINJER FÖR. Mottagande och utbildning av nyanlända elever i Borlänge kommuns grundskola och gymnasium

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning.

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Karlsborgs kommun Storgatan 16, Karlsborg ,

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal.

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Vindelns Kommun. Presentation av kommunens arbete med mottagande av nyanlända. Lotta Lindgren Leena Westerlund Specialpedagoger i Vindelns Kommun

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Utbildning för nyanlända elever

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Reviderade Nösnäs, Skola och Barnomsorg Namn. Födelsedatum/personnr. Telefonnummer hem. Mobil... Vårdnadshavare 2 tel/mobil

DANDERYDS KOMMUN 1 (5)

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Studiehandledning. Utmaningar och möjligheter

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

Handlingsplan för mottagande av nyanlända

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP Grundskola Enligt beslut i Kommunstyrelsen , reviderad

Kvalitetsrapport 2016/2017. Kommungemensam särskild undervisningsgrupp Modersmålslärare/studiehandledare. Uppdragsgivare: RAPPORT.

Tjänsteutlåtande Utredare Björn Axén Dnr: UBN/2013:93 Utbildningsnämnden

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

Nyanländ. Eleven anses inte vara nyanländ efter fyra år i den svenska skolan.

Slutrapport. Nyanländas lärande. år stockholm.se. Viktor Engström och Anita Fagervall Utbildningsförvaltningen Stockholms Stad

Nyanlända i Piteå. Utbildningsförvaltningen

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Handlingsplan för mottagandet av nyanlända elever med annat modersmål än svenska

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Plan för introduktionsprogram i

Att stärka nyanlända elevers identitet och skolans demokratiska processer genom kartläggning

Beslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Reviderad Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan

Inrättande av förberedelseskola för nyanlända barn och ungdomar Motion (2016:89) av Per Ossmer m.fl. (alla SD)

BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Mottagningsrutiner för barn och elever från andra länder än Sverige till förskolor, grundskolor och gymnasieskola i Ängelholms kommun

Lokal elevhälsoplan Svenstaviks skola

Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål

Välkomst-, inskrivnings och kartläggningssamtal med nyanlända barn och ungdomar

Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever

11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen:

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem.

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål

Riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever. Melleruds Kommun 2018

DANDERYDS KOMMUN 1 (6)

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6)

Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Lindesbergs kommuns Språkplan. från förskolan till skolår 3

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Rutin för mottagande och skolgång för nyanlända elever på Norrtullskolan år 7-9

INTERKULTURELLT CENTRUM

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

VERKSAMHETSBESKRIVNING

Transkript:

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan Rekommendationer från projekt Barnintroduktion i Jämtlands län. Dessa rekommendationer är ett förslag på hur mottagande och inskolning av nyanlända flyktingbarn kan gå till. De kan användas både som mall och inspiration. Observera att rekommendationer finns för samtliga årskurser, från förskoleklass till de nationella gymnasieprogrammen. Syftet är att underlätta ansvarsfördelningen och kvalitetssäkra övergångarna. Rekommendationerna är utarbetade och prövade av medarbetare och pedagoger i projekt Barnintroduktion i Jämtlands län under åren 2010 2012. Det är enkelt att anpassa rekommendationerna till aktuell kommuns förhållande. Det är dock viktigt att alltid ta hänsyn till det enskilda barnets tidigare livserfarenheter och skolgång. Med ett individanpassat arbetssätt tas barnets förutsättningar tillvara på bästa sätt.

2 (6) Mottagningsprocess Avisering Information om det nya barnet (barnen) skickas till av kommunen vald sändlista (t.ex. hälsocentral, skola osv.) Ansvar kvotflyktingar/ vidarebosatta barn Samordnare/handläggare vid aktuell flyktingmottagning. Ansvar övriga invandrare Förälder eller vårdnadshavare (ibland HBV-hem) Plats bereds i ordinarie åldersadekvat klass. (Om synnerliga skäl föreligger, kan eleven placeras i annan klass.) Berörd mentor/kontaktperson i ordinarie klass informeras samt även lärare/chef för förberedelseklass/särskild undervisningsgrupp om det finns en sådan. Grundskolerektor Grundskolerektor Grundskolerektor Grundskolerektor Välkomstsamtal Kallelse för välkomstsamtal skickas till ansvarig person på skolan, barnet och vårdnadshavare. Skolstart ska ske inom två veckor efter ankomst. Tolk bokas i god tid innan samtalet. Se bilaga Välkomst- och inskrivningssamtal. Inskrivningssamtal Kallelse till inskrivningssamtal skickas till ansvarig personal på skolan, barnet och vårdnadshavare. Se bilaga Välkomst- och inskrivningssamtal. Beslut om eventuell anpassad studiegång tas under inskrivningssamtalet av rektor. Eventuellt åtgärdsprogram upprättas under inskrivningssamtalet. Se bilaga Exempel åtgärdsprogram Flyktingsamordnare/ integrationsservice Grundskolerektor tillsammans med ansvarig personal på skolan. Rektor/chef Mentor/lärare i ordinarie klass Grundskolerektor på respektive skola Grundskolerektor tillsammans med ansvarig personal på skolan. Rektor/chef Mentor/lärare i ordinarie klass Obs! Med ansvar menar vi huvudansvar, sedan kan det på aktuell arbetsplats vara någon annan som utför själva arbetsuppgiften. Flyktingmottagning är synonymt med Integrationsservice eller Integrationsmottagning.

3 (6) Förberedelseklass/Särskild undervisningsgrupp Syfte: Att ge eleven möjlighet till en intensiv introduktion i den svenska skolan och dess system för att en övergång till reguljär undervisning ska bli så smidig som möjligt och ge eleven så stora förutsättningar som möjligt att nå målen och bidra till elevens inkludering i skolan. Ett ställe där språk och nivå anpassas till individuella behov och en noggrann kartläggning av elevens tidigare erfarenheter kan ske i lugn och ro med för uppgiften van personal. Innehåll: Basen i svenska språket. Basen i den svenska skolans värld och dess struktur. Regler och rutiner vid aktuell skola. Studieteknik. Tid i grupp: Måste vara individuell och baseras på elevens tidigare situation och hur eleven mår, om eleven lider av exempelvis PTSD(Posttraumatisk stressyndrom). Tiden i förberedelseklass skall dock vara strikt begränsad (6 12 månader). Rutiner för elevers övergång från förberedelseklass/ särskild undervisningsgrupp till ordinarie klass Om gruppen är placerad i anslutning till hemskolan kan övergång ske ämnesvis. Om förberedelseklassen/särskild undervisningsgruppen finns på annan ort i kommunen bör övergång ske under heldagar. Övergångsprocess Efter en tid, individuellt anpassad, i särskild undervisningsgrupp samt efter samtal med eleven påbörjas övergång till ordinarie klass. Se bilaga 1 i detta dokument. Rektor och berörd lärare/mentor på hemskola samt vårdnadshavare informeras om att övergång inleds. Ovanstående rektor ansvarar för att berörd ämneslärare tar emot eleven. Arbetslaget för årskursen informeras och påbörjar planeringen för mottagandet i berörd klass. Ansvarig undervisningsgrupp tillsammans med ordinarie skolas, för uppgiften ansvarig person. undervisningsgrupp tillsammans med ordinarie skolas, för uppgiften ansvarig person. Rektor och berörd mentor för hemskola Berörd ämneslärare i ordinarie klass vidtalas. Berörd mentor för hemskola.

4 (6) Klassen informeras Klassen får i uppdrag att tänka ut och föreslå hur mottagandet ska kunna bli så bra som möjligt. Förslag på innehåll i samtalet se bilaga 2 i detta dokument. Se även råd om samtalsteknik i denna pärm. Den nya eleven besöker klassen tillsammans med en person, med för uppdraget adekvata kunskaper, t ex en specialpedagog, lärare i särskild undervisningsgrupp eller ev. en studiehandledare. Mentor i ordinarie klass deltar också. Eleven och dennes blivande ämneslärare träffas för att eleven skall få information om det aktuella ämnet samt om vad som förväntas av eleven. Om en elev ska informeras bokas telefontolk alternativt tas hjälp av studiehandledare. Om flera elever ska informeras och där modersmålen skiljer sig åt genomförs ett gemensamt möte med samtliga elever. Studiehandledare för respektive modersmål finns med och översätter. Eleven är med på sin första lektion/dag. Berörd personal från särskild undervisningsgrupp, t ex studiehandledare eller lärare, följer med vid första tillfället samt elevens fadder om sådan finns. Uppföljning efter två till fyra veckor hur det fungerar för eleven. En person, med för uppdraget, adekvata kunskaper. En person, med för uppdraget adekvata kunskaper. En person, med för uppdraget adekvata kunskaper. undervisningsgrupp. undervisningsgrupp

5 (6) Bilaga 1 Checklista för successiv övergång till ordinarie klass Elevens namn: Börjar i klass: Blivande lärare/mentor: Från föreberedelseklass/ särskild undervisningsgrupp till ordinarie klass Utfört, datum signatur 1. Samtal med elev. 2. Rektor och berörd lärare/mentor informeras om att stegvis omskolning påbörjas. 3. Arbetslaget för årskursen informeras och påbörjar planering för mottagandet. 4. Berörd ämneslärare i ordinarie klass vidtalas. 5. Klassen informeras. 6. Den nya eleven besöker klassen. 7. Eleven och blivande ämneslärare träffas. 8. Eleven/eleverna är med på sin första lektion. 9. Uppföljning 1.

6 (6) Bilaga 2 Förslag på innehåll i informationssamtal i ordinarie klass Namn på den nya eleven. Lite av den nya elevens bakgrund. Information om i vilket/vilka ämnen eleven ska delta i. Positiva konsekvenser av att det kommer en ny klasskamrat med en annan bakgrund. Hur ska vi kunna hjälpa till så att eleven kommer att trivas i klassen? Om klassen inte föreslår faddrar, gör det! Be klassen komma på exempel på vad faddrar kan göra. (T.ex. hämta eleven till första lektionen, bjuda in till kontakt.) Hur kan man prata om man inte kan varandras språk? Hur kan man som kompis hjälpa till när någon ska lära sig svenska? Vad kan man göra för att en elev ska trivas? Prata om att om det blir tokigt så beror det förmodligen på missförstånd. Vilka missförstånd kan uppstå? Hur kan man förstå en kulturkrock? Ge exempel på språkliga missförstånd. Ge exempel på kulturella missförstånd. Hur ser landet som vår nya klasskamrat kommer ifrån ut? Var ligger det? Vad kan vi lära oss om det landet? Visa på hur vi kan få mer praktisk och levande undervisning. Vi behöver inte resa runt jorden för att få samtala med någon som kanske har en annan syn på, som kanske har en annan syn på mat, kläder, religion etc. Vi har ytterligare en bit av världen i vårt eget klassrum.