Fullmäktige , BILAGA 3 BUDGET 2016 EKONOMIPLAN

Fullmäktige 16.12.2015, BILAGA 3 BUDGET 2016 EKONOMIPLAN 2016 2018 Förvaltning 30.11.2015

BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN 2016-2018 Innehåll Sivu 1 ALLMÄN MOTIVERING 1 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen 1 1.2 Förändringsfaktorer i omvärlden under planeperioden 3 2 STRATEGISKA TYNGPUNKTER OCH NYCKELMÅL SAMT 14 OPERATIVA MÅL FÖR DEN DAGLIGA VERKSAMHETEN 2.1 HNS:n strategi 2012-2016 14 2.2 Strategiska insatsområden och nyckelmål för 2016 15 3 MÅL SOM RÖR KONCERNEN OCH SAMKOMMUNEN 20 3.1 Specialiserade sjukvårdtjänster 20 3.2 Målen för tillgången till vård och erhållander av vård 27 3.3 Mål för koncernens verksamhet och ekonomi 29 3.4 Intern kontroll och riskhantering 31 3.5 Redogörelse för intern kontroll, riskhantering och koncernkontroll 32 4 BUDGETENS STRUKTUR OCH BINDANDE KARAKTÄR 33 4.1 Budgetens och ekonomiplanens struktur 33 4.2 Budgetens bindande verkan 33 5 PRODUKTIFIERING, PRISSÄTTNING OCH FAKTURERING 37 5.1 Produktifiering och prissättning 37 5.2 Prehospital akutsjukvård och på invånarantalet baserade avgifter för 38 specialskyldigheter 5.3 Utjämning av dyr vård 40 5.4 Praxis för faktureringen av kommunerna 40 6 UNDERVISNING, FORSKNING OCH UTVECKLING 41 6.1 Undervisning och forskning 41 6.2 Utveckling 46 7 PLANERING AV VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 49 7.1 Resultatbudget 49 7.2 Investeringsbudget 55 7.3 Finansieringsbudget 59 7.4 Personalplanering 60 8 AFFÄRVERKENS BUDGETAR OCH VERKSAMHETSPLANER 63 8.1 HNS-Apotek 63 8.2 HNS-Bilddiagnostik 69 8.3 HUSLAB 76 8.4 Ravioli 85 8.5 HNS-Desiko 93 8.6 HNS-Logistik 100 8.7 HNS-Servis 105 9 DOTTERBOLAGENS MÅL FÖR VERKSAMHETEN OCH 113 EKONOMIN 9.1 HNS-Fastigheter Ab 113 9.2 Uudenmaan Sairaalapesula Oy 120 9.3 HYKSin kliiniset palvelut Oy 127

Sivu 10 SJUKVÅRDS- OCH RESULTATOMRÅDENAS MÅL OCH 130 NYCKELTAL 10.1 HUCS sjukvårdsområde 130 10.2 Västra Nylands sjukvårdsområde 131 10.3 Lojo sjukvårdsområde 132 10.4 Hyvinge sjukvårdsområde 134 10.5 Borgå sjukvårdsområde 135 10.6 HNS-Lokalcentralen 137 10.7 HNS-IT-förvaltningen 138 10.8 Samförvaltningen 139 10.9 Företagshälsovård 140 10.10 Extern revision 141 BILAGOR TILL BUDGETEN 142 1 Befolkningen i HNS-distriktet enligt ålder, sjukvårdsområde och 143 kommun, prognos för år 2015 2 Principerna för produktifiering och servicedebitering för vårdtjänster 144 2015-2016 3 Andel av Giftinformationscentralens kostnader som debiteras 155 utgående från folkmängden 4 Patientförsäkring 156 5 Akutvård 157 6 Andelar av medicinsk verksamhet som anknyter till 158 läkarhelikopterverksamheten och som debiteras utgående från folkmängden/användningen liittyvästä ensihoidosta 7 Utjämning av dyr vård; förskottsavgift i relation till folkmängden 159 8 Antal anställda och årsverken 160 9 Samkommunen HNS resultatbudget och finansieringsbudget 161 10 Kriterier för avskrivningar enligt plan 163 11 Ränta på grundkapitalet som erläggs till medlemskommunerna 171 12 Serviceprotuktion för medlemskommunerna åren 2010 2015 172 13 Euro per invånare och medlemskommun 2010 2015 177 14 Betalningsandel och fakturering per medlemskommun, tabeller 178

1 ALLMÄN MOTIVERING BU2016 Allmän motivering 1.1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR BUDGETBEREDNINGEN Lagar som styr budgetberedningen Enligt kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för HNS för det följande kalenderåret. Samtidigt godkänner fullmäktige en ekonomiplan för tre år (planperiod) och en investeringsplan för fyra år. Budgetåret är planperiodens första år (KomL 110.1 ). I budgeten och ekonomiplanen godkänns de centrala målen för HNS verksamhet och ekonomi och slås fast grunderna för ekonomin, finansieringen och placeringsverksamheten. Fullmäktige godkänner budgeten för 2016 på HNS-samkommunnivå. Dessutom fastställer fullmäktige affärsverkens och dotterbolagens mål i enlighet med kommunallagen. Styrelsen fastställer i sin tur sjukvårdsområdenas och de övriga resultatområdenas (IT-förvaltningen, Samförvaltningen, Företagshälsovård, Lokalcentralen och Extern revision) driftsplaner efter att fullmäktige fastställt budgeten. Sjukvårdsområdenas planer behandlas i nämnden för respektive sjukvårdsområde och affärsverkens budgetar fastställs av affärsverkens direktion efter att samkommunens budget har fastställts. Affärsverkens och dotterbolagens budgeter är en separat del som fogas till samkommunens budget. Även dotterbolagen upprättar en budget för varje kalenderår. Budgeten och ekonomiplanen görs upp så att förutsättningarna för skötseln av samkommunens uppgifter tryggas (KomL 110.2 ). I budgeten tas in de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt visas hur finansieringsbehovet ska täckas vid sidan av den interna finansieringen (KomL 110.4 ). Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. I driftsekonomidelen fastställs servicemålen och budgeteras för de utgifter och inkomster som ordnandet av dem kräver. I investeringsdelen budgeteras anskaffning, finansieringsandelar och försäljning av egendom i anslutning till produktionsmedel med lång verkningstid, såsom byggnader, fasta konstruktioner och materiel. I resultaträkningsdelen påvisas hur den interna finansieringen täcker driftskostnaderna och avskrivningarna. I finansieringsdelen påvisas ett sammandrag över källorna till och användningen av medlen. Samkommunens affärsverk planeras som separata helheter som en del av samkommunens budget. Affärsverkets budget och ekonomiplan består av en resultaträknings-, investeringsoch finansieringsdel. Bestämmelser om budgeten i den nya kommunallagen (träder i kraft 1.5.2015) I 110 i kommunallagen bestäms följande: I budgeten tas in de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt visas hur finansieringsbehovet ska täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. Budgeten ska iakttas i kommunens/samkommunens verksamhet och ekonomi. Beslut om ändringar i den fattas av fullmäktige. Från och med 1.5.2015 berörs även en samkommun av den bestämmelse i kommunallagen som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller visa ett överskott under en planperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. 1

BU 2016 Allmän motivering I fortsättningen berörs även en samkommun av den bestämmelse i kommunallagen (KomL 110.3 ) enligt vilken ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott under en planperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Genom ändringarna strävar man efter en mer planmässig ekonomi samt enklare och mer exakta bestämmelser om balansering av ekonomin särskilt i en situation där kommunens/samkommunens ackumulerade underskott uppgår till ett betydande belopp. Skyldighet att täcka underskottet uppkommer när kommunens balansräkning för det innevarande året beräknas visa ett underskott. Balansräkningen visar ett underskott när det sammanräknade beloppet av det senast fastställda bokslutet och överskotts- och underskottsposterna i det innevarande årets budget är negativt. En kommun vars ekonomi visar ett underskott ska avbryta uppkomsten av underskott inom högst fyra år genom att upprätta en ekonomiplan som är i balans eller visar ett överskott. Om det icke täckta underskottet i balansräkningen inte kan täckas under planperioden ska kommunen upprätta ett separat specificerat åtgärdsprogram för att täcka underskottet. Budgeten och ekonomiplanen iakttas i HNS verksamhet och de binder organen och personalen och fungerar som ett verktyg för styrning och övervakning av dem. Beslut om ändringar i budgeten fattas av fullmäktige. Vid upprättandet av budgeten iakttas prestationsoch realiserings- samt fullständighetsprinciperna. Utgångspukter för budgetberedningen Samkommunen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) är Finlands största sjukvårdsdistrikt. HNS producerar specialiserade sjukvårdstjänster till ca.1,6 miljoner invånare i de 24 medlemskommunerna. Utöver det egna distriktet omfattar HNS specialupptagningsområde inom den specialiserade sjukvården även Carea (samkommunen för sjukvårds- och socialtjänster i Kymmenedalen) och Eksote (Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt). HNS svarar dessutom för vissa centraliserade högspecialiserade tjänster i hela landet. Cirka en halv miljon patientkunder får varje år vård vid HNS 24 sjukhus. Samkommunen sysselsätter cirka 22 000 yrkesutbildade personer inom hälsovården. HNS-koncernen omfattar utöver moderorganisationen, samkommunen HNS, även självständiga dotter- och fastighetsbolag. I budgeten för samkommunen HNS beaktas de tre största dotterbolagen HNS-Fastigheter Ab, Uudenmaan Sairaalapesula Oy och HYKSin kliiniset palvelut Oy. HNS ledningssystem ändrades för den del som gäller ledningsstrukturen för Hucssjukvårdsdistriktet i enlighet med fullmäktiges beslut från och med början av 2015. Hucssjukvårdsdistriktets verksamhet organiserades på nytt i tolv separata resultatenheter. Samkommunen HNS ledningssystem 1.1.2016 2

BU 2016 Allmän motivering HNS sjukvårdsområden och sjukhus 1.1.2016 1.2 FÖRÄNDRINGSFAKTORER I OMVÄRLDEN UNDER PLANEPERIODEN Allmänna utsikter för den ekonomiska utvecklingen coh den offentliga ekonomin utveckling I finansministeriets ekonomiska översikt som publicerades 28.9.2015 (Finansministeriets publikation 32a/2015) beskrivs Finlands ekonomiska läge som mycket allvarligt. Bruttonationalproduktens tillväxt är nära noll, arbetslösheten ökar och arbetslöshetsperioderna blir längre. Tillväxten väntas vara liten även efter recessionen. Finansministeriet förutspår att Finlands BNP växer med 0,2 procent år 2015. Tillväxtprognosen för 2016 är 1,3 procent. Prognosen baseras på en gynnsam utveckling av investeringarna. Nettoexportens inverkan på den ekonomiska tillväxten blir negativ. Även om exporten ökar gradvis, ökar importen snabbare än exporten på grund av att den inhemska efterfrågan återhämtar sig. Ökningen av den privata konsumtionen väntas bli långsammare till följd av realinkomsternas anspråkslösa utveckling. Sysselsättningsgraden väntas bli bättre till följd av den ekonomiska tillväxten, men väntas dock förbli på en hög nivå, 9,4 procent. Höjningen av konsumentpriserna väntas bli snabbare, men måttligt, och utgöra cirka en procent. Enligt ministeriets prognos är den ekonomiska tillväxten år 2017 totalt 1,4 procent. Den ekonomiska tillväxten bygger på den inhemska konsumtionen eftersom nettoexporten fortsättningsvis har en negativ inverkan. Den kumulativa ekonomiska tillväxten i Finland under prognosperioden 2015 2017 kommer att utgöra endast 2,5 procent, vilket innebär att BNP är 3,6 procent mindre än år 2008. Den ekonomiska tillväxten i Finland är fortsättningsvis mycket svag och står inför stora utmaningar. Enligt Finansministeriet har Finlands offentliga ekonomi visat ett stort underskott sedan 2009. Även om ekonomin åter börjar växa och produktionsklyftan försvinner, är tillväxten inte tillräcklig för att täcka den offentliga ekonomins underskott. Samtidigt blir befolkningen äldre, vilket försämrar den offentliga ekonomin. Den offentliga ekonomins inkomster räcker således inte till för att upprätthålla alla strukturer och uppgifter inom den offentliga sektorn som byggts upp med tanke på en snabbare ekonomisk tillväxt. Den offentliga ekonomin väntas visa ett underskott fram till decenniets slut, även om omfattande anpassningsåtgärder 3

BU 2016 Allmän motivering minskar underskottet. Den offentliga skulden överskrider sextioprocentsgränsen i år. Finansministeriet anser att den offentliga skuldkvoten inte kommer att minska under de närmaste åren, även om dess tillväxt blir långsammare. Enligt finansministeriets ekonomiska översikt förblir ökningen av kommunernas konsumtionsutgifter långsam även under det innevarande året eftersom kostnadsökningen är fortsättningsvis mycket måttlig. Kommunerna fortsätter dessutom med sina egna anpassningsåtgärder, men sparåtgärderna väntas bli något mindre än i fjol. Den genomsnittliga kommunalskattesatsen steg i början av 2015 med 0,1 procentenhet till 19,84 procent. Flera kommuner höjde också sina fastighetsskattesatser. De ökade intäkterna från fastighetsskatten som orsakas av lagstadgade förhöjningar av de undre och övre gränserna förstärker dock inte den kommunala ekonomin eftersom de dras av från kommunernas statsandelar. Den samlade effekten av statens åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin bidrar till att försämra den kommunala ekonomin. Den viktigaste enskilda åtgärden som påverkar den kommunala ekonomin är nedskärningen av statsandelarna, som görs som en del av åtgärderna för att anpassa statsfinanserna. Finansministeriet förutspår att kommunernas skatteinkomster kommer att öka måttligt mellan 2016 och 2019. Avskaffandet av utdelningen av den temporärt förhöjda samfundsskatten minskar skatteinkomsterna år 2016. Kommunernas skatteintäkter förbättras dock åter mot granskningsperiodens slut i takt med att sysselsättningsläget blir bättre. Den lagstadgade justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, där grundpriserna och finansieringen justeras så att de motsvarar de faktiska kostnaderna, ökar kommunernas statsandelar år 2016. Överföringen av utbetalningen av den grundläggande utkomststödet till FPA minskar i sin tur överföringarna från staten till kommunerna år 2017. De anpassningsåtgärder som ingår i regeringsprogrammet och som påverkar den kommunala ekonomin bromsar upp konsumtionsutgifternas tillväxt åren 2016 2019. Ministeriet antar att den kommunala ekonomin kommer att utsättas för ett stort utgiftstryck under de kommande årtiondena. Den åldrande befolkningen ökar behovet av hälsovårdsoch omsorgstjänster och investeringar. Samtidigt ökar kostnaderna för enskilda behandlingar inom hälso- och sjukvården i takt med att behandlingsmetoderna utvecklas. Med tanke på den kommunala ekonomins stabilitet anser finansministeriet att det är viktigt att de åtgärder för att förstärka den kommunala ekonomin som planeras i regeringsprogrammet kan preciseras och genomföras i full utsträckning och att den eftertraktade spareffekten uppnås. Särskilt viktigt är det att genomföra strukturella reformer som begränsar det framtida utgiftstrycket bl.a. inom social- och hälsovården. Ändringar i lagstiftningen Social- och hälsovårdsreformen Enligt det strategiska programmet för statsminister Juha Sipiläs regering förstärker regeringen den offentliga ekonomins hållbarhet med vissa strukturella reformer, bland dem även social- och hälsovårdsreformen. Enligt regeringsprogrammet baseras den offentliga social- och hälsovårdens nya servicestruktur på självstyrande områden som är större än kommuner. Det innebär att ansvaret för organiseringen av alla offentliga social- och hälsovårdstjänster skulle ligga på självstyrande områden där besluten fattas av fullmäktige som väljs genom val. Enligt regeringsprogrammet fortskrider reformen stegvis. Först reformeras social- och hälsovårdsstrukturen på så sätt att alla tjänster bildar en helgjuten helhet som leds områdesvis. Enligt regeringsprogrammet bildas högst 19 självstyrande områden. De självstyrande områdena producerar alla tjänster på området själva eller anlitar privata serviceproducenter eller serviceproducenter från den tredje sektorn för produktion av 4

BU 2016 Allmän motivering tjänster. Vid beredningen beaktas reformens mål och ställningstagandena av riksdagens grundlagsutskott. Social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet tillsatte den 2.7.2015 en arbetsgrupp med utredningspersoner som fick i uppdrag att utarbeta förslag till regeringens reformministerarbetsgrupp om riktlinjer enligt vilka social- och hälsovårdsreformen, bildandet av självstyrande områden och reformen av regionförvaltningen kan drivas framåt effektivt och inom det fastställda tidschemat. Arbetsgruppen med utredningspersoner, som hade tre medlemmar och leddes av generaldirektören för statens revisionsverk Tuomas Pöysti, lämnade sin rapport 14.8.2015. Utredningspersonerna konstaterar att de självstyrande områden som ansvarar för organiseringen av social- och hälsovården ska ha ett tillräckligt befolkningsunderlag samt en tillräcklig infrastruktur och ekonomisk bärförmåga. Det vore motiverat att tillämpa samma områdesindelning i så stor omfattning som möjligt i fråga om regionalförvaltningens uppgifter. De självstyrande områdenas administration och beslutsfattande och organiseringen av deras ekonomi borde regleras i en separat lag, vilket skulle göra det möjligt att de områdena nya uppgifter. Enligt utredningspersonernas förslag skulle antalet självstyrande områden vara 9 12. Som möjliga lösningar för finansiering av de självstyrande områdena borde både statlig finansiering och egen beskattningsrätt för området utredas. Beslut om finansieringsmodellen borde fattas efter utredningen. Reformen medför omfattande personal-, egendoms- och ITförvaltningsarrangemang. Därför borde beredningen av dem påbörjas i det inledande skedet av beredningen av reformen. För att inleda, samordna och genomföra reformen behövs ett gemensamt reformprojekt för ministerierna. I det första skedet bereds social- och hälsovårdsreformen. Generaldirektör Pöysti övergick i början av oktober till posten som projektledare för socialoch hälsovårdsreformen. Han arbetar som understatssekreterare vid statsrådet. Han ansvarar för beredningen av lagen om social- och hälsovårdsreformen och den eventuella reformen av regionförvaltningen. Han innehar detta uppdrag fram till den 30 september 2017. Social- och hälsovårdsreformen och reformen av självstyrningen bereds under ledning av familje- och omsorgsminister Juha Rehula. De politiska riktlinjerna behandlas i reformministerarbetsgruppen. SHM och FM har en gemensam tjänstemannastyrgrupp och projektgrupp som bereder social- och hälsovårdsreformen, grundandet av självstyrande områden och regionförvaltningsreformen. Gruppernas uppgift är att bereda och genomföra social- och hälsovårdsreformen med tillhörande finansieringslösningar och grundandet av självstyrande områden i anslutning till den. Under projektgruppen fungerar grupper som bereder olika ärendehelheter. De bereder bl.a. områdesindelningarna, lagen om organisering och verkställighet, lagen om självstyrande områden och finansieringsreglerna. Projektet har också en parlamentarisk uppföljningsgrupp. Dessutom tillsätts som stöd för projektet med separat beslut ett sakkunnigforum som består av experter inom social- och hälsovård. Enligt regeringens beslut av 20.10.2015 bereds finansieringen av de självstyrande områdena i första hand utifrån statligt finansieringsansvar. Regeringen fattar under höstens lopp beslut om antalet självstyrande områden. Kommunallagen (410/2015) trädde i kraft 1.5.2015, dock så att en betydande del av lagen tillämpas först från och med 1.6.2017, när den nya kommunala mandatperioden börjar. I praktiken syns lagens effekter i kommunernas och samkommunernas verksamhet i hög grad först från början av nästa mandatperiod. 5

BU 2016 Allmän motivering Syftet med reformen av kommunallagen har varit att beakta de förändringar som föranleds av de nya strukturerna inom kommunalförvaltningen och kommunernas omvärld, som är under förändring. Kommunallagen är fortfarande en allmän lag om kommunernas förvaltning, beslutsförfaranden och ekonomi. Den nya kommunallagen innehåller i stor omfattning liknande bestämmelser om samkommunerna som den gällande kommunallagen. Bestämmelserna om skyldigheten att täcka underskottet stramas åt så att ackumulerat underskott ska täckas inom högst fyra år från början av det år som följer på fastställandet av bokslutet. I ikraftträdelsebestämmelsen tryggas kommunerna med de största underskotten sex år tid att täcka sitt underskott. En betydande förändring jämfört med nuläget är att skyldigheten att täcka underskottet och kriskommunsförfarandet också utsträcks till att omfatta samkommuner. Reformen av upphandlingslagen EU:s nya upphandlingsdirektiv offentliggjordes i april 2014. Den nationella verkställighetstiden är två år. Beredningen av den nya upphandlingslagen har redan inletts. För närvarande är inga förändringar som skulle ha väsentlig inverkan på HNS upphandlingsverksamhet att vänta utifrån direktivet. I Finland implementeras direktivet som en del av den nationella lagstiftningen under första hälften av 2016. Befolkning och sjukdomsprevalens Befolkningen i HNS-området väntas fortsätta att öka med 1,0 procent om året även under ekonomiplaneperioden 2016 2018. Ökningen är fortfarande snabbast i åldersgruppen över 65 år. De stora åldersklassernas andel av sjukdomsprevalensen ökar och deras behov av hälsovårdstjänster blir större. Enligt THL:s sjukdomsprevalensindex är ökningen störst inom cancersjukdomar, mentalsjukdomar, olycksfall och demens. I de äldre åldersgrupperna belastas den specialiserade sjukvården också av nedsatt syn och hörsel samt av sjukdomar i rörelseorganen som kräver kirurgisk behandling. Behovet av offentliga hälsovårdstjänster ökar till följd av den allmänna ekonomiska situationen och den ökande pensionsavgången. Den valfrihet som hälso- och sjukvårdslagen medför har gjort det möjligt för patienten att från början av år 2014 söka sig till den serviceproduktion som bäst svarar på hans eller hennes önskemål. Dessutom bidrar den aktiva verksamheten och marknadsföringen som aktörerna inom den privata hälso- och sjukvården bedriver till att styra patientflödena på ett nytt sätt. Den specialiserade sjukvårdens klienter har blivit mer medvetna om de olika behandlingsalternativen. De är även vana att kräva den service de vill ha. Betydelsen av dessa faktorer ökar eftersom en allt större andel av resurserna inom den offentliga specialiserade sjukvården inriktas på särskilt avancerad och dyr behandling och vård. Nya och dyra läkemedel har införts t.ex. inom cancersjukdomar, ögonsjukdomar och autoimmunsjukdomar. Gentestning och individuell läkemedelsbehandling har kostnadseffekter, men de är också dyrare som behandlingsformer. Dyrare behandlingstekniker och reservdelar för den mänskliga kroppen har införts bl.a. inom kirurgi och hjärtsjukdomar. De skyldigheter som vårdgarantin medför fastställer exakta gränser för tillgången på tjänster inom specialiserad sjukvård och reglerar genom detta produktionens omfattning i en situation av ökad efterfrågan. För att de nuvarande servicevolymerna inom den specialiserade sjukvården ska kunna minskas betydligt krävs antingen revolutionerande genombrott inom den förebyggande verksamheten och nya innovativa vårdformer som ersätter sjukhusvård, betydande ändringar i servicesystemet beträffande arbetsfördelningen eller inskränkningar av de i lag bestämda skyldigheterna. 6

BU 2016 Allmän motivering HNS som organisation HNS bildades 2000 då Helsingfors stads specialiserade sjukvård, Nylands sjukvårdsdistrikt och Kommunalförbundet för Helsingfors universitets centralsjukhus gick samman. HNS är en tvåspråkig samkommun där det finns fler med svenska som modersmål än i något annat sjukvårdsdistrikt. Eftersom sjukhussamkommunen HNS ägs gemensamt av medlemskommunerna utgör förtroendet mellan HNS och ägarkommunerna grunden för all framgång. HNS är indelat i fem sjukvårdsområden: HUCS, Västra Nyland, Lojo, Hyvinge och Borgå. HUCS producerar dessutom krävande specialsjukvårdstjänster för huvudstadsregionen och för alla kommuner i Nyland. Utöver detta har HNS/HUCS vissa rikstäckande specialansvar. Varje sjukvårdsområde har ett nära samarbete med ansvarskommunerna i sitt område. I samarbete med primärvården utvecklas verksamheten långsiktigt genom en effektivisering av processer som omfattar hela servicekedjan. År 2016 har HNS 10 dottersammanslutningar (BU 2014 10), 2 joint venture-bolag (BS 2014 2) ja 8 intressebolag (BS 2014 8). Organisationsförändringar Integreringen av Helsingfors stads läkemedelsförsörjning med HNS-Apotek har fortskridit under 2015. På initiativ av Helsingfors stadsfullmäktige överförs sjukhusapotekets funktioner stegvis till samkommunen HNS affärsverk HNS-Apotek. De första funktionerna som överfördes var den maskinella dosdistribueringen och de övriga läkemedelsbehandlingen av kunder som får denna tjänst samt läkemedelstillverkningen. Överföringen trädde i kraft 1.5.2015. I det andra skedet 1.1.2016 överförs hela Helsingfors stads läkemedelsförsörjning till HNS-Apotek. De fast anställda hos Helsingfors stads sjukhusapotek övergår i enlighet med principen för rörelseöverlåtelse med samma anställningsvillkor till HNS-Apotek. I det första skedet 1.5.2015 övergick 12 personer och i det andra skedet 1.1.2016 övergår 28 personer. Integreringen av Helsingfors stads funktioner ökar de externa verksamhetsintäkterna med 5,3 milj. euro och verksamhetskostnaderna med 5,3 milj. euro, varav personalkostnaderna utgör 1,4 milj. euro (27,2 årsv.). Överföringen av funktionerna för instrumentunderhåll vid affärsverket HUS-Desiko till resultatenheten HUCS Operationssalar, intensivvård och smärtbehandling görs 1.1.2016. I anslutning till överföringen av instrumentunderhållet flyttar 426 personer från affärsverket HNS-Desiko (381 årsv.) till resultatenheten HUCS Operationssalar, intensivvård och smärtbehandling. Överföringen av verksamheten ökar HUCS-sjukvårdsområdets verksamhetskostnader med 20,4 milj. euro, och samtidigt minskar HUCS köp hos HNS- Desiko med 13,2 milj. euro. På Lojo och Hyvinge sjukvårdsområden organiseras jouren och akutverksamheten till en separat resultatenhet från och med början av 2016. Tillgången på personal HNS har landets största koncentration av hälso- och sjukvårdspersonal, med kapacitet att sköta även den mest krävande specialiserade sjukvård. En särskild utmaning under de närmaste åren är att behålla den yrkeskunniga personalen och förbättra arbetets produktivitet. För att svara på denna utmaning strävar HNS efter att utnyttja alla metoder och möjligheter inom personalledning. För att lyckas i rekryteringen måste HNS vara attraktiv som arbetsgivare. I den årliga arbetsmiljöbarometern uppgav 85 procent av dagens anställda år 2014 att de skulle rekommendera HNS som arbetsgivare. 7

BU 2016 Allmän motivering Samkommunen HNS har utrett byggandet av fler personalbostäder. I ett nytt objekt på Busholmen byggs 98 bostäder, en klubblokal och en affärslokal. Ansökan om byggnadstillstånd för projektet lämnades in i september 2015 och i oktober 2015 pågår konkurrensutsättning av entreprenaden. I ett objekt för tilläggsbyggande i Helsingfors, där byggarbetet efter en ändring av detaljplanen kan inledas tidigast år 2016, planeras 96 nya bostäder och två gemensamma lokaler för invånarna. De båda projekten uppskattas passa in på ARA-prisnivån, som erbjuder invånarna rimliga hyror. Enligt planerna ska de bostadsprojekt som presenterats för samkommunens styrelse genomföras så att bostäderna kommer att ägas av bolaget Kiinteistö Oy HUS-Asunnot. Styrelsen fattar separat beslut om genomförandet av bostadsprojekt. Tekniska framsteg Väntade förändringar i informationstekniken under planperioden 2016 2018 Informations- och kommunikationsteknikens (ICT) betydelse för vården av patienterna ökar alltjämt, vilket ställer allt högre krav på datasystemens och på hela den datatekniska infrastrukturens tillgänglighet och tillförlitlighet. Driftstörningar kan i värsta fall störa den specialiserade sjukvården i hela landet. Tryggandet av verksamhetens kontinuitet och förebyggandet av hot mot cybersäkerheten ska beaktas på bred front i de nya processer för vård och behandling av patienter, diagnostisering och övervakning på distans som digitaliseringen möjliggör. Utnyttjandet av datalagren inom hälso- och sjukvården inom kunskapsbaserad ledning, analysverksamhet och forskning utvecklas bl.a. i takt med utvecklingen av lösningar för genbanker, big data och molntjänster samt efter att informationen i pappersarkiven skannats in i elektroniskt format (det pappersfria sjukhuset). Verksamhetens ökande informationsintensitet framhäver informationsförvaltningens roll som förmedlare i fråga om förvaltningen av interna och externa datalager samt vid auditeringen och utnyttjandet av molntjänster. Under ekonomiplanperioden görs förberedelser för det nya klient- och patientdatasystem som införs inom ramen för Apotti-projektet. I det nuvarande patientdatasystemet Uranus görs i huvudsak endast de utvecklings- och ändringsarbeten som krävs i lagar och förordningar och de ändringar som krävs för implementering av fas 2 i earkivet. Dessutom införs elektroniska tjänster för klienter och patienter som snabbt ger kostnadsbesparingar och operativa fördelar. Hälsobyn för somatiska sjukdomar, som består av Virtuella sjukhus och som delvis byggts upp utifrån konceptet Psykporten kommer att vara ett exempel på digitaliseringen av hälso- och sjukvården och på de nya verksamhetsmetoder som införs för att öka hälso- och sjukvårdens verkningsfullhet samt för att göra det möjligt för patienter att få vård vid rätt tidpunkt och hjälpa patienterna att ta ansvar för sin egen hälsa. Projektet för att utveckla verksamheten inom förvaltningen syftar till att effektivisera och förbättra processerna och funktionerna för logistiken, ekonomin och personalledningen med utgångspunkt i kundernas behov. Samtidigt förnyas det nuvarande affärssystemets systemprogram- och teknikplattform. Projektet gör det möjligt att anpassa användningen av tjänsterna efter de krav som de framtida lösningarna inom social- och hälsovården medför. Den snabbaste utvecklingen inom IT under granskningsperioden kommer att ske inom mobil teknik, trådlösa datanätverk med positioneringsförmåga, föremålens internet, artificiell intelligens som stödjer beslutsfattandet samt trådlösa förbindelser i mät- och uppföljningsanordningar samt utrustning för läkemedelsbehandling som gör det möjligt att överföra data mellan systemen oavsett var anordningen befinner sig. Lösningarna för positioneringssystem erbjuder betydande potential för effektivisering av verksamhetsmetoderna och processerna inom vården och behandlingen av patienterna. I anslutning till byggandet av det nya Barnsjukhuset införs ny kommunikations- och informationsteknik som stödjer vårdprocesserna i det moderna sjukhuset. 8

BU 2016 Allmän motivering Medicinsk utrustning och smittsamma sjukdomar Den medicinska tekniken torde utvecklas snabbt även under den kommande ekonomiplaneperioden. Nya undersöknings- och behandlingsmetoder samt läkemedel tas i bruk. Den specialiserade sjukvården förnyar sig med fem års intervall. Behandlingarnas effektivitet förbättras, vilket höjer befolkningens funktionsförmåga och livslängd. I och med att resurserna minskar krävs emellertid en allt noggrannare bedömning av hur effektiv och kostnadseffektiv ny teknik och nya läkemedelsbehandlingar är, samtidigt som även de etiska aspekterna måste beaktas. I en allt mer global värld kan spektret av sjukdomar förändras snabbt och plötsligt. Ickesmittande sjukdomar är det överlägset största hotet mot funktionsförmågan, men epidemier av smittsamma sjukdomar samt sjukhusinfektioner utgör en ökande risk inom HNS. Kraven på möjligheterna att koppla den medicinska utrustningen till datasystem kommer att öka. Informations- och kommunikationsteknikens (ICT) betydelse för vården av patienterna ökar alltjämt, vilket ställer allt högre krav på datasystemens och den datatekniska infrastrukturens tillgänglighet och tillförlitlighet. Driftstörningar kan i värsta fall störa den specialiserade sjukvården i hela landet. Nya läkemedel, väntade förändringar under planperioden 2016 2018 Inom utvecklingen av nya läkemedel är biologiska preparat fortfarande den snabbast växande läkemedelsgruppen. De står redan för nästan hälften av all läkemedelsutveckling. Biologiska läkemedel utvecklas allt oftare också för andra sjukdomar än för särsjukdomar, bl.a. för behandling av cancer och astma. Förteckningen av nya biologiska läkemedel och mängden ansökta och beviljade nya indikationer för gamla läkemedel kommer att öka ytterligare fram till 2018. Bland cancerläkemedlen finns många anmärkningsvärt dyra preparat. Enligt American Association for Cancer Research diagnostiseras största delen av alla cancerfall hos personer som är över 65 år. Eftersom människorna lever allt längre väntas mängden cancerdiagnoser öka dramatiskt i framtiden. De nya immunologiska behandlingarna av melanom, nivolumab (Opdivo) och pembrozilumab (Keytruda), som båda ges som infusion, har fått försäljningstillstånd. De kommer att tas i bruk inom den specialiserade sjukvården inom kort efter att Fimeas bedömning av det behandlingsmässiga och ekonomiska värdet blivit färdigt. Obinutuzumab (Gazyvaro) är ett läkemedel för behandling av kronisk lymfatisk leukemi som ges intravenöst. Även detta läkemedel har redan fått försäljningstillstånd. Till en början är antalet patienter uppskattningsvis 5/år, varvid den sammanlagda kostnaden är cirka 140 000 euro. Flera biologiska läkemedel håller först att släppas ut på marknaden i Europa. Blincyto (blinatumomab) är ett läkemedel för andralinjesbehandling av en sällsynt typ av akut lymfoblastleukemi som har en dålig prognos. Enligt priserna i USA kostar behandlingen cirka 150 000 euro per patient. För närvarande har HNS en patient som vårdas i det avgiftsfria compassionate use-programmet. Särläkemedlet Kyprolis (carfilzomib) är ett myelomläkemedel som ges intravenöst. Dess årskostnad per patient bedömd utifrån priserna i USA är cirka 56 000 euro. Antalet patienter uppskattas till 10/år, och den sammanlagda kostnaden är 560 000 euro om året. Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) kommitté för humanläkemedel (CHMP) har rekommenderat att försäljningstillstånd beviljas cobimetinib (Cotellic), som är avsett för 9

BU 2016 Allmän motivering behandling av utbrett melanom, och utvärderar effekten av särläkemedlet sediranib för behandling av äggstockscancer. Eftersom de båda läkemedlen intas via munnen, kommer HUCS Cancercentralen att invänta beslut om FPA-ersättningsbarhet. Nucala (mepolizumab) kommer att tas i bruk vid HNS för behandling av svår eosinofil astma. År 2014 fanns det över 20 vuxna astmapatienter med allergisk astma med svåra symtom som behandlats med ett annat biologiskt läkemedel, Xolair (omalizumab). Utifrån detta kan man vänta sig att efterfrågan på mepolizumab skulle vara minst i samma storleksklass. Prisuppgifter är ännu inte tillgängliga. HUCS Barnkliniken ser förhoppningsfullt till särläkemedlet Orkambi (lumakaftor/ivakaftor, tabletter), som utvecklats för behandling av cystisk fibros. I USA är kostnaden i euro cirka 230 000 euro/patient/år. Elocta (efmoroctocog alfa) är ett särläkemedel mot haemophilia A. I fråga om inledandet av behandlingen av vuxna med Elocta intar HNS en konservativ ställning: vi väntar på erfarenheter och kostnadsanalyser från andra länder. Om läkemedlet blir FPAersättningsbart kommer det att användas för behandling av hemofilipatienter hemma. Läkemedlet ges som injektion. Europeiska läkemedelsmyndighetens kommitté för humanläkemedel har föreslagit ett snabbare beviljande av försäljningstillstånd till idarucizumab (Praxbind), en specifik antidot mot dabigatran (Pradaxa). Läkemedlet kommer att användas på HNS-nivå för att upphäva effekten av dabigatran vid akut behandling av blödningar och akuta operationer av patienter som fått antikoagulantbehandling. Priset på en behandling är 4 000 5 000 euro. Behovet vid HNS är 5 10 behandlingar om året. De höga priserna på biologiska läkemedel beror delvis på att det är betydligt dyrare att utveckla och producera komplexa protein- och polysackaridmolekyler med hjälp av en biologisk källa än att syntetisera kemiska läkemedel. Av samma orsak är det dyrt att tillverka biosimilarer som motsvarar originalläkemedlen, och därför kommer också biosimilarernas priser att vara högre än priserna på traditionella kemiska läkemedel. Biosimilarerna tillför dock nödvändig konkurrens på marknaden, och de är i genomsnitt 40 procent förmånligare än biologiska originalläkemedel. Traditionella generiska preparat är upp till 90 procent billigare än motsvarande kemiska syntetiska originalpreparat. För 2016 har budgeterats ett avsevärt större belopp för HNS medlemskommuners läkemedel mot smittsamma sjukdomar än i budgeten för 2015. Budgetökningen orsakas av de nya läkemedel som har revolutionerat behandlingen av hepatit C. De nya virusspecifika läkemedlen som inte innehåller interferomon ger möjlighet att behandla hepatit C med utmärkta resultat (viruset försvinner permanent hos över 90 procent av patienterna) oavsett graden av leverskador. Till följd av de kortare behandlingstiderna, läkemedlets ringa biverkningar och det minskade behovet av laboratorieuppföljning under behandlingen leder till att behandlingen av hepatit C kommer att överföras till öppenvården. Läkemedlet är beaktansvärt dyrt, vilket innebär att det för närvarande endast används för patienter med en tydlig leverskada som orsakats av hepatit C. Till HNS läkemedelsurval har i år valts Sovaldi (sofosbuvir), Exviera (dasabuvir), Harvoni (ledipasvir/sofosbuvir), Viekirax (ombitasvir/paritaprevir/ritonavir) och Olysio (simeprevir). Alla dessa läkemedel ges via munnen. Läkemedlen mot hepatit C kommer att konkurrensutsättas på nytt för år 2016. Konkurrensutsättningen utförs i slutet av 2015. År 2015 har HNS-Apotek konkurrensutsatt hela HNS läkemedelsurval för perioden 2016 2017. Konkurrensutsättningen minskar läkemedelskostnaderna med i genomsnitt 6,5 miljoner euro om året, vilket motsvarar en minskning på över 5 procent. I fråga om enskilda läkemedelssubstanser uppnår HNS de mest betydande besparingarna, flera miljoner euro, genom att från början av 2016 övergå till att i huvudsak använda biosimilaren Remsima i 10

BU 2016 Allmän motivering stället för Remicade i infliximabbehandlingar. Användningen av biosimilarer kommer att bli vanligare i takt med att de blir fler på marknaden och när användarerfarenheter och post marketing-säkerhetsinformation blir tillgängliga. Forskning Universitetsforskningen driver den medicinska utvecklingen framåt. Möjligheterna att snabbt kartlägga patientens genom och välja individuella behandlingsalternativ (personalized medicine) kommer redan under de närmaste åren att förbättra behandlingsresultaten för vissa svåra sjukdomar. För att kunna följa med i den medicinska utvecklingen måste HNS egen expertkompetens ständigt underhållas. Finansieringen av forskningen utgör en växande utmaning. Den internationella och inhemska konkurrensen inom forskningen har ökat och endast starka, välorganiserade forskningsenheter och forskningsmiljöer med stora resurser kommer att bibehålla sin attraktionskraft. I HNS-budgeten har bl.a. de egenfinansieringsdelar som finansieringen från Finlands Akademi förutsätter beaktats. Vidare har HNS egen forskningsfinansiering utökats som kompensation för den statliga forskningsersättning som uteblivit i fråga om driften och underhållet av resurser som betjänar forskningen, såsom apparat- och lokalkostnader. Patientsystem Patienternas användning av elektroniska medel ökar och kommer att utgöra ett bestående inslag i vårdsystemet. Elektronisk tidsbeställning, förhandsinmatning av patientuppgifter och elektroniska responskanaler ökar patientens aktiva medverkan i vårdprocessen. Under ekonomiplaneperioden kommer nya funktioner att införas i det nuvarande patientdatasystemet, bl.a. earkisto, ett elektroniskt arkiv som hänger samman med KANTAtjänsterna. I detta arkiv kan patienterna läsa egna behandlingsuppgifter på samma sätt som i det tidigare införda ereceptet. Psykporten och virtuella sjukhus av samma typ inom andra specialiteter leder patienter och professionella att svara på frågor, söka rätt hjälp för symtomen och lösa problem. Datasystemens funktion och tillgänglighet har stor betydelse för kvaliteten och produktiviteten i de professionellas vardag. HNS och kommunernas nya klient- och patientdatasystem APOTTI övergår i planeringsfasen, och implementeringen av systemet börjar år 2018. Projektet för att utveckla verksamheten inom förvaltningen syftar till att effektivisera och förbättra processerna och funktionerna för logistiken, ekonomin och personalledningen med utgångspunkt i kundernas behov. På samma gång förnyas tekniken i det nuvarande styrsystemet fullständigt. Befolkningsförändringar i medlemskommunerna I slutet av 2014 var antalet invånare i HNS-distriktet 1,6 miljoner, vilket är 29,2 procent av befolkningen i hela Finland. De tre största medlemskommunernas, dvs. Helsingfors, Esbos och Vandas, andel av HNS-distriktets befolkning var 68,6 procent (nästan 1,1 miljoner invånare). Befolkningen i HNS-medlemskommunerna ökade med 18 000 personer år 2014 (87,6 procent av befolkningstillväxten i hela landet och 1,1 procent av befolkningstillväxten i HNS-distriktet.). Befolkningsökningen i hela landet var cirka 20 500 (0,4 procent). BEFOLKNINGSUTVECKLING Befolkning 31.12.2014 2015 PROG 2016 PROG Förändring 2015 prog/ 2016 prog Fårändr. procent HUCS sjukvårdsområde 1 179 955 1 183 739 1 196 231 12 492 1,1 % Västra Nylands sjukvårdsområde 43 255 44 193 44 292 99 0,2 % Lojo sjukvårdsområde 91 795 94 784 95 681 897 0,9 % Hyvinge sjukvårdsområde 187 152 189 099 190 722 1 623 0,9 % Borgå sjukvårdsområde 97 233 98 287 98 939 652 0,7 % HNS totalt 1 599 390 1 610 102 1 625 865 15 763 1,0 % 11

BU 2016 Allmän motivering ÅLDERSGRUPP Befolkning 31.12.2014 2015 PROG 2016 PROG Förändring 2015 prog/ 2016 prog Fårändr. procent 0-14 år 269 933 271 412 274 277 2 865 1,1 % 15-44 år 654 581 655 347 659 790 4 443 0,7 % 45-64 år 417 531 415 873 416 078 205 0,0 % 65-74 år 155 336 162 504 164 741 2 237 1,4 % 75+ år 102 009 104 966 110 979 6 013 5,7 % HNS totalt 1 599 390 1 610 102 1 625 865 15 763 1,0 % Förändringen av befolkningens åldersstruktur per sjukvårdsområde 2010 2014 Källa:Statistikcentralen; befolkningsantal 31.12. Befolkningens åldersstruktur förändras och försörjningskvoten blir sämre. Inom HNSdistriktet har andelen personer över 65 år ökat med cirka 21 procent mellan 2010 och 2014. Under samma period ökade andelen personer under 15 år med 4 procent och andelen personer i arbetsför ålder med knappt 2 procent. Faktorer som höjer efterfrågan på specialiserad sjukvård och kostnadstrycket är ökningen av invånarantalet samt förändringarna i åldersstrukturen och sjukdomsprevalensen. Gruppen över 65 år, vars andel av medlemskommunernas befolkning år 2014 var 16,1 procent, använde 32,6 procent av HNS:s tjänster år 2014 räknat enligt faktureringen. Befolkningen i HNS-distriktet har under hela 2000-talet ökat med en årstakt på 1 procent, och enligt Statistikcentralens senaste befolkningsprognos (2012) fortsätter ökningen i samma takt under resten av detta årtionde. Under samma period ökade Finlands befolkning med 0,5 procent per år, och ökningen väntas fortsätta på samma nivå. Det följande diagrammet visar den faktiska befolkningsutvecklingen i HNS-distriktet och på sjukvårdsområdena från 2010 och befolkningsprognosen fram till 2020. (Statistikcentralen publicerar en ny befolkningsprognos 30.10.2015.) 12

BU 2016 Allmän motivering Utvecklingen av befolkningen i HNS-distriktet per sjukvårdsområde 2010 2020 Källa: Statistikcentralen; befolkningsantal 31.12.2010-2014, befolkningsprognos 2015-2020 Befolkningsutvecklingen, åldersstrukturen och prognosen presenteras i bilaga 1. Samarbetet med primärvården Det fördjupade partnerskapet med primärvården innebär ett smidigt och friktionsfritt samarbete mellan den specialiserade sjukvården och primärvården. I praktiken arbetar man för att uppnå detta mål exempelvis genom komma överens och bedriva rapportering med medlemskommunerna om specialistläkar- och specialarbetarinsatsen i kommunen, införa en kontrollista för utskrivning på jour- och akutavdelningar, beskriva och implementera gemensamma servicekedjor och genomföra åtgärdsförslag som gäller samarbetet som presenterats i planen för organisering av hälso- och sjukvården som godkänts i HNS fullmäktige. Enheten för primärvård vid HNS verkar aktivt för att förstärka primärvården i området och för att samordna den specialiserade sjukvården, primärvården och till tillämpliga delar socialvården i multiprofessionella nätverk av experter och utvecklare. 13

BU2016 Strategiska tyngdpunkter och nyckelmål 2 STRATEGISKA TYNGDPUNKTER OCH NYCKELMÅL 2.1 HNS strategi 2012-2016 Med strategin avses vid HNS det mål- och verksamhetsprogram som samkommunens fullmäktige godkänt. Strategin revideras varje fullmäktigeperiod. De värderingar som styr HNS vision och verksamhet samt de strategiska målen och förutsättningarna för att de ska uppnås har fastställts i HNS strategi för 2012 2016. Strategin godkändes av HNS fullmäktige den 19 oktober 2011. HNS strategi är ett åtgärdsprogram på principiell nivå. Det konkretiseras genom de årliga budgeterna och genom verksamhets- och ekonomiplanerna, som upprättas för flera år. Den gällande strategin är exceptionellt omfattande. Den är ett heltäckande verksamhetsprogram som omspänner flera år. Som klart nya och starka tyngdpunktsområden lyfter strategin fram intensifieringen av partnersamarbetet med primärvården och den mångsidiga konkurrenskraften hos HNS tjänster. I HNS verksamhetsoch ekonomiplan och driftsplaner som utarbetas årligen fastställs det följande budgetårets konkreta strategibaserade mål för hela koncernen och separat för resultatområdena och affärsverken. Styrelsen behandlade behovet att förnya HNS strategi för 2012 2016 och verkställande direktörens kommentarer om genomförandet av HNS strategi den 26 januari 2015. Vid behandlingen fattade styrelsen beslut om att inte påbörja en mer omfattande förnyelse av strategin, utan den pågående fullmäktigeperioden slutförs enligt den gällande strategin. Genom att definiera de årliga målen i anslutning till budgeten kan man planera de mest aktuella frågorna som gäller vid tidpunkten. 14

BU2016 Strategiska tyngdpunkter och nyckelmål HNS åren 2012-2016 (vision) HNS är en internationellt högklassig, kunskapsgenererande sjukhusorganisation där undersökningen och vården av patienterna är av hög kvalitet, rättidig, säker och kundorienterad. HNS tjänsteproduktion är konkurrenskraftig och dess sjukhus och enheter erbjuder eftertraktade arbetsplatser. Varje mål i strategin samt förutsättningarna för att de ska uppnås har konkretiserats genom specifika delmål. För de flesta av delmålen kan man skapa användbara indikatorer och därigenom kontrollera utfallet. Med hänsyn till HNS verksamhet innehåller strategin även mål som inte kan mätas konkret. 2.2 Strategiska insatsområden och nyckelmål för 2016 Valkriterierna för de strategiska nyckelmålen som ingår i den årliga budgeten är de förändringar i hälso- och sjukvårdens verksamhetsmiljö som väntas och de krav på förändringar i HNS verksamhet som de medför, liksom även behovet att effektivt utnyttja förändringarna och förbereda sig för de kommande förändringarna inom hälso- och sjukvården. Ett centralt syfte med de strategiska nyckelmålen är att informera organisationen om tyngdpunkterna i utvecklandet av verksamheten och förbättra prestationsförmågan genom att engagera hela personalen vid HNS på ett så heltäckande sätt som möjligt för det gemensamma arbetet med att förbättra verksamheten. I anslutning till budget- och ekonomiplaneringsprocessen bedöms och väljs ut de åtgärder som behövs för att uppnå målen och definieras de resurser som behövs. Åtgärdsprogrammen uppdateras och kompletteras regelbundet utifrån hur målen uppnås. De strategiska tyngdpunkterna för åren 2015 2016 är: 1. Effektivitet, kundorientering och kundupplevelse 2. Konkurrenskraft samt 3. Samarbete med primärvården Följande löften ingår i de strategiska tyngdpunkterna: Löfte till patienten Vi ger högklassig, effektiv och kostnadseffektiv vård och behandling Löfte till ägaren Vi arbetar effektivt och konkurrenskraftigt som en del av servicekedjorna för patienten De strategiska tyngdpunkterna har utformats till strategiska nyckelmål, och genom att uppnå nyckelmålen avancerar vi mot de strategiska tyngdpunkterna. För att genomföra de strategiska tyngdpunkterna för 2016 uppställs strategiska nyckelmål för följande sex delområden: 1. Vårdens rättidighet och verkningsfullhet 2. Vårdens kvalitet och säkerhet 3. Kundupplevelse 4. Samarbete med primärvården. 5. Den skickligaste personalen, personaltillfredsställelse 6. Tjänsternas priser och ekonomiförvaltning Det finns sammanlagt 14 strategiska nyckelmål och 30 indikatorer för dem. 15

BU2016 Strategiska tyngdpunkter och nyckelmål 1. Vårdens rättidighet och verkningsfullhet 2. Vårdens kvalitet och säkerhet (1/3) 16

2. Vårdens kvalitet och säkerhet (2/3) BU2016 Strategiska tyngdpunkter och nyckelmål 2. Vårdens kvalitet och säkerhet (3/3) 17

BU2016 Strategiska tyngdpunkter och nyckelmål 3. Kundupplevelse 4. Samarbete med primärvården 5. Den skickligaste personalen, personaltillfredsställelse 18

BU2016 Strategiska tyngdpunkter och nyckelmål 6. Tjänsternas priser och ekonomiförvaltning (1/2) 6. Tjänsternas priser och ekonomiförvaltning (2/2) 19

BU2016 Mål som rör koncernen och samkommunen 3 MÅL SOM RÖR KONCERNEN OCH SAMKOMMUNEN 3.1 Specialiserade sjukvårdstjänster Medlemskommunernas betalningsandelar och planerad service till medlemskommunerna Planeringen av 2016 års verksamhet och ekonomi inleddes i februari med beredningen av medlemskommunernas betalningsandelar. Principerna för bestämning av betalningsandelarna behandlades under den för medlemskommunerna och HNS gemensamma arbetsgruppen HUSTRAs möten och vid HNS:s styrelses möten 8.6.2015 och 12.10.2015. Medlemskommunernas betalningsandelar innefattar serviceproduktionen inom den egentliga specialsjukvården (NordDRG-, vårddags- och besöksprodukter, tjänster och behandlingspaket som säljs på prestationsbasis, övriga tjänster, köptjänster, vårdtjänster från andra sjukhus, servicesedlar samt hjälpmedel, läkemedel mot smittsamma sjukdomar, medicinsk genetik och patientförsäkring). Service för vilken det ingåtts separata avtal med medlemskommunerna, så som hälsocentraljour, akutvård, tjänster producerade av HNS affärsverk samt fördröjningsvårddagar hör till HNS övriga serviceförsäljning och faktureringen för den ingår inte i medlemskommunernas betalningsandelar. Medlemskommunernas sammanlagda betalningsandelar i budgeten för 2016 beräknades utifrån följande antaganden och principer: - Beräkningen utgick från budgeten för 2015 - Det antogs att kommunprofilen (vilken service som anlitas) och serviceanvändningen i relation till kommunens invånarantal är oförändrad - Effekten på betalningsandelarna av den prognostiserade folkmängden och den förändrade åldersstrukturen för 2016 beaktades med en kommunspecifik befolkningsförändringskoefficient. - Den genomsnittliga förändringen i prisnivån på samkommunsnivå 2016 beaktades och - Effekterna år 2016 av de verksamhetsmässiga ändringar som startats år 2015 beaktades, liksom även effekterna av de verksamhetsmässiga ändringar som planerats till år 2016. Verksamhetsmässiga ändringar är nödvändiga projekt som förbättrar kvaliteten, tillgången och effektiviteten. Möjligheterna att inleda nya verksamhetsmässiga ändringar som ökar kostnaderna år 2016 var mycket begränsade. - Produktivitetsmålet för 2016 på 1,8 procent på samkommunnivå beaktades Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer invånarantalet i samkommunen HNS medlemskommuner år 2016 att öka med totalt ca 1,0 procent (15 763 personer) från 2015. Befolkningsökningen är särskilt kraftig i åldersgruppen över 65 år (ökning 3,1 procent från 2015 till 2016). HNS har utrett hur medlemskommunernas service använts av olika åldersgrupper. Enligt utredningen har serviceanvändningen i åldersgruppen över 65 år ökat klart snabbare än befolkningstillväxten. För att beakta effekten av befolkningsförändringen och den förändrade åldersstrukturen i åldersgruppen över 65 år beräknades medlemskommunspecifika befolkningsförändringskoefficienter som beaktar befolkningsökningen separat för åldersgruppen 0-64 år och åldersgruppen över 65 år. Den kommunspecifika befolkningsförändringskoefficienten är ett viktat medelvärde för befolkningsförändringsprocenten med åldersgruppernas faktureringsandel som vikt. Beräknad enligt ovanstående principer är befolkningsförändringskoefficienten på HNS-nivå 1,35 % från 2015 till 2016. Även om behovet och användningen av servicen ökar allteftersom befolkningen ökar och blir äldre, har man i budgeten uppsatt som mål att den ökning i efterfrågan som beror på detta och kostnaderna för efterfrågan inte ska växa lika snabbt. I beredningen av budgeten för år 2016 har man uppskattat att den sammanlagda effekten av 20

BU2016 Mål som rör koncernen och samkommunen befolkningstillväxten och förändringen i åldersstrukturen på betalningsandelarna uppgår till 18,1 milj. euro (1,22 %). Den viktade förändringsprocenten för kostnadsnivån på samkommunsnivå har fastställts per kostnadsslag och kontogrupp. Följande tabell presenterar den på våren beredda uppskattade förändringen i kostnadsnivån per kostnadsslag, vilken har använts vid beräkningen av medlemskommunernas betalningsandel. Uppskattad förändring i kostnadsnivån Uppskattade förändringen i kostnadsnivån per kostnadsslag Vägd förändring i kostnadsnivån 2015-2016 2015-2016 Personalkostnader 0,9 % 0,5 % Köp av tjänster 2,5 % 0,4 % Material, förbrukningsartiklar och varor -0,6 % -0,1 % Övriga rörelsekostnader 1,8 % 0,1 % Driftsekonomi 0,9 % Avskrivningar 1,9 % 0,1 % Finansiella poster 1,1 % 0,0 % Avskrivningar och finansiella poster 0,1 % Vägd förändring i kostnadsnivån 1,0 % Läkemedel mot smittsamma sjukdomar utgjorde 22,3 miljoner av HNS medlemskommuners betalningsandelar i bokslutet för 2014. Den faktiska användningen under 2014 ökade med 15,0 procent jämfört med 2013 och överskred det belopp som reserverats i budgeten för 2015 med 3 milj. euro. Kostnaderna för läkemedel mot smittsamma sjukdomar har fortsatt att öka även under innevarande år. Prognosen för 2015 ( 9+3 ) är 26,5 milj. euro. Tabellen nedan visar utvecklingen av läkemedel mot smittsamma sjukdomar och av faktureringen av medlemskommunerna. Läkemedel mot smittsamma sjukdomar (1 000 ) Utfall BS 2014 BU 2015 Rullande 12 mån. juli 2015 Prognos 2015 "9+3" Förändrings -% PROG 2015/Utf 2014 Differens PROG 2015/BU 2015 Budget BUF 2016 Förändring s-% BUF 2016/BU 2015 Totalt 22 286 19 706 27 796 26 521 19 % 35 % 26 740 36 % I budgeten eftersträvas en så realistisk uppskattning som möjligt om faktureringen av medlemskommunerna enligt deras behov av tjänster inom specialiserad sjukvård under beaktande av det årliga produktivitetsmålet för HNS verksamhet. Under beaktande av den ökade användningen av läkemedel mot smittsamma sjukdomar har medlemskommunernas betalningsandelsram i budgeten för 2016 höjts med ytterligare 7 milj. euro. När utvecklingen av faktureringen av läkemedel mot smittsamma sjukdomar beaktas, är medlemskommunernas betalningsandel i HNS budget för 2016 sammanlagt 1 506,7 milj. euro. I budgetförslaget för 2016 omfattar medlemskommunernas betalningsandel effekter av de ändringar i verksamheten som inletts 2015 till ett belopp om 5,0 miljoner euro (0,3 procent). Dessutom föreslås att i medlemskommunernas betalningsandel upptas 6,0 miljoner euro för nya förändringar i verksamheten inom IT-förvaltningen år 2016. I fråga om ändringarna i arbetsfördelningen mellan sjukvårdsområdena och medlemskommunerna föreslås att i medlemskommunernas betalningsandel upptas överföringen av konsultationspolikliniken för äldrepsykiatri i Helsingfors och konsultationsgruppen för neuropsykiatrisk till HUCS Psykiatri, inverkan på verksamhetskostnaderna 0,5 milj. euro. 21

BU2016 Mål som rör koncernen och samkommunen Medlemskommunernas betalningsandelar, milj. euro milj. euro Ursprunglig BU BU 2015 ändring Ändrad BU 2015 Effekten av ändringen av BU 2015 på årsnivå Ändrad BU2015, jämförbar Effekt i % BU 2015 1 478,6 2,8 1 481,4 0,6 1 482,0 Befolkningens tillväxt och åldersstruktur (2016 vs. 2015), ökning i produktionsvolymen 18,1 18,1 1,2 % Förändr. av kostnadsnivån (2016 vs. 2015) 14,8 14,8 1,0 % Produktivitetsmål 2016-26,7-26,7-1,8 % Verksamhetsmässiga ändringar som startats 2015 5,0 5,0 0,3 % Verksamhetsmässiga ändringar 2016 (projekt som förbättrar kvaliteten, tillgången och effektiviteten) 6,0 6,0 0,4 % - Apotti, icke aktiveringsbara kostnader*) 2,0 2,0 - Övriga projekt inom IT-förvaltning 4,0 4,0 Sammanl. betalningsandelar BUF2016 utan förändringar i arbetsfördelningen (utgångspunkt BU2015) 1 495,9 1,2 % 1 499,2 1,2 % Förändringar i arbetsfördelningen mellan kommunerna och HNS 0,5 0,0 % Ökningen av läkemedel mot smittsamma sjukdomar 7,0 0,5 % Sammanl. BUF TAE 2016 betalningsandelar 1 506,7 1,7 % milj. euro Förändr. föreg. år BU 2015 ändring omfattar: BS 2012 1 353,2 2,8 % - Flyttning fysiatri Hfrs BS 2013 1 421,7 5,1 % 10mån: 1,0 milj.euro, år: 1,2 milj.euro BS 2014 1 475,3 3,8 % - Flyttning terminalvård Hfrs BU 2015 1 478,6 0,2 % 10mån: 1,8 milj.euro, år: 2,1 milj.euro - TA 2015 ändrad 1 481,4 0,4 % BUF 2016 1 506,7 1,7 % Faktorer som påverkar utvecklingen av medlemskommunernas betalningsandelsram I en situation av ökande serviceefterfrågan till följd av att befolkningen växer och dess åldersstruktur förändras innebär produktivitetsmålet i enlighet med HNS strategi att men med nuvarande resurser måste åstadkomma en större produktion än tidigare genom att effektivisera verksamhetssätten och strukturerna. Detta syns i beräkningen av medlemskommunernas betalningsandelsram ovan på så sätt att man med den produktivitetsökning som ställts upp som mål eliminerar den kostnadsökande effekten av den ökande och åldrande befolkningens serviceefterfrågan. Medlemskommunernas betalningsandel på samkommunnivå har hänförts till sjukvårdsområdena i enlighet med den väntade verksamheten. Sjukvårdsområdenas inkomst- och utgiftsram följer således verksamheten. Kommunernas betalningsandelar i euro uppdelas i produktspecifika serviceplaner efter att prissättningen av produkterna blivit färdig. Utfallet av medlemskommunernas betalningsandelar i förhållande till budgeten följs upp bl.a. med hjälp av pris-volymdifferensanalyser. Den slutliga betalningsandelen för en medlemskommun år 2016 fastställs utifrån kostnaderna för behandlingar som getts till dess invånare enligt avgifterna i den på förhand fastställda prislistan. 22

BU2016 Mål som rör koncernen och samkommunen Tabellen nedan visar ett sammandrag av medlemskommunernas betalningsandelar. Prognosen för 2015 ( 9+3 ), som utgör jämförelsebasen, gjordes upp i oktober. Ursprunglig BU 2015/1 Ändrad BU 2015/2 BU 2015/2 / BS 2014 Prognos 2015 "9+3" Betalningsandel BUF2016 BUF 2016 / BU 2015 BUF2016 / Förändringsprocenten i medlemskommunernas betalningsandelar från budgeten 2015 till budgeten 2016 varierar på grund av att man för varje kommun har beräknat en individuell befolkningsförändringsfaktor som grundar sig på Statistikcentralens befolkningsprognos (befolkningsförändring samt åldersstruktur). BUF2016 / BS2014 Tusen euro BS 2014 HUCH-svo kommuner 1 040 891 1 040 586 1 043 360 0,2 % 1 097 451 1 065 230 2,1 % -2,9 % 2,3 % Esbo 239 949 241 500 241 700 0,7 % 251 976 248 597 2,9 % -1,3 % 3,6 % Helsingfors 517 676 519 236 521 236 0,7 % 547 726 528 248 1,3 % -3,6 % 2,0 % Grankulla 8 324 7 244 7 259-12,8 % 8 415 7 975 9,9 % -5,2 % -4,2 % Kervo 34 967 36 849 36 922 5,6 % 36 864 35 931-2,7 % -2,5 % 2,8 % Kyrkslätt 35 081 33 357 33 444-4,7 % 35 543 35 009 4,7 % -1,5 % -0,2 % Vanda 204 893 202 400 202 800-1,0 % 216 928 209 471 3,3 % -3,4 % 2,2 % Västra Nylands svo kom 52 345 51 354 51 354-1,9 % 57 095 51 961 1,2 % -9,0 % -0,7 % Hangö 11 093 10 907 10 907-1,7 % 12 601 10 956 0,4 % -13,1 % -1,2 % Ingå 5 211 6 515 6 515 25,0 % 6 689 5 909-9,3 % -11,7 % 13,4 % Raseborg 36 041 33 931 33 931-5,9 % 37 805 35 097 3,4 % -7,2 % -2,6 % Lojo svo kommuner 98 513 101 345 101 345 2,9 % 106 121 101 270-0,1 % -4,6 % 2,8 % Högfors 10 100 11 047 11 047 9,4 % 10 682 10 678-3,3 % 0,0 % 5,7 % Lojo 52 997 54 241 54 241 2,3 % 57 372 54 164-0,1 % -5,6 % 2,2 % Sjundeå 6 328 6 976 6 976 10,2 % 6 929 6 791-2,7 % -2,0 % 7,3 % Vihctis 29 088 29 081 29 081 0,0 % 31 138 29 637 1,9 % -4,8 % 1,9 % Hyvinge svo kommuner 184 046 183 597 183 597-0,2 % 188 965 186 308 1,5 % -1,4 % 1,2 % Hyvinge 48 629 50 801 50 801 4,5 % 49 392 50 157-1,3 % 1,5 % 3,1 % Träskända 40 243 38 490 38 490-4,4 % 42 661 39 890 3,6 % -6,5 % -0,9 % Mäntsälä 19 955 20 189 20 189 1,2 % 20 240 20 417 1,1 % 0,9 % 2,3 % Nurmijärvi 39 499 38 135 38 135-3,5 % 41 180 39 425 3,4 % -4,3 % -0,2 % Tusby 35 720 35 982 35 982 0,7 % 35 492 36 419 1,2 % 2,6 % 2,0 % Borgå svo kommuner 99 511 101 761 101 761 2,3 % 99 903 101 966 0,2 % 2,1 % 2,5 % Askola 4 772 5 651 5 651 18,4 % 5 837 5 297-6,3 % -9,2 % 11,0 % Lappträsk 2 984 2 913 2 913-2,4 % 2 981 2 961 1,6 % -0,7 % -0,8 % Lovisa 16 257 15 224 15 224-6,4 % 15 408 15 826 4,0 % 2,7 % -2,6 % Borgnäs 5 013 4 567 4 567-8,9 % 4 330 4 879 6,8 % 12,7 % -2,7 % Borgå 52 052 54 094 54 094 3,9 % 53 559 53 760-0,6 % 0,4 % 3,3 % Sibbo 18 432 19 310 19 310 4,8 % 17 788 19 242-0,4 % 8,2 % 4,4 % Totalt 1 475 306 1 478 643 1 481 418 0,4 % 1 549 535 1 506 735 1,7 % -2,8 % 2,1 % 23

BU2016 Mål som rör koncernen och samkommunen Grafen nedan visar utvecklingen av medlemskommunernas deflaterade betalningsandelar och betalningsandelen euro/invånare åren 2007 2016. Medlemskommunernas deflaterade betalningsandel euro/invånare åren 2012 2016 visas i vidstående tabell. Medlemskommunernas deflaterade betalningsandel euro/invånare ökar med 0,8 procent från den justerade budgeten för 2015 och minskar med 1,1 procent jämfört med prognosen för 2015 (inkl. den väntade återbäringen av överskottet på 40 milj. euro). Jämfört med bokslutet för 2014 är ökningen 0,2 procent. Deflaterat till nivån för år 2015 med prisindex för offentliga utgifter, kommunekonomi/hälsovård (7.9.2015, år 2015 = medelvärde för januari juni). Befolkningsmängd 31.12 åren 2012 2014, förhandsuppgift för befolkningsmängden i augusti 2015, befolkningsprognos 2016. Källa: Statistikcentralen 24

BU2016 Mål som rör koncernen och samkommunen Serviceproduktion som ingår i medlemskommunernas betalningsandelar Medlemskommunernas betalningsandelar i euro har utifrån principerna för produktifieringen och prissättningen brutits ned till produktvisa produktionsplaner. De planerade produktvolymerna bygger på betalningsandelarna i euro för varje medlemskommun och på produkternas pris per enhet med beaktande av den kommunvisa serviceanvändningen i januari-juni 2014. I anslutning till produktprissättningen planerar sjukvårdsområdena vid behov budgetårets produktionsprofil genom att justera den faktiska serviceproduktionens produktionsprofiler på produkt- eller produktgruppsnivå. Tjänsteproduktionen har på längre sikt blivit mer öppenvårdsbetonad, vilket syns fortsättningsvis i de produktvisa serviceplanerna som en ökning av öppenvårdens NordDRG-grupper (2,7 %) och som en minskning av vårddagsprodukter (-11,1 %) jämfört med budgeten 2015. Andelen för NordDRG-grupperna inom den s.k. klassiska vårdavdelningsvården väntas öka måttligt (7,9 %) jämfört med budgeten för 2015. Produkter (medlemskommuner) (st.) BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 BU 2015 PROG 2015 Produktifierade vårddagar 189 241 190 404 182 911 169 176-11,1 % -7,5 % NordDRG-produkter 636 835 618 032 646 849 642 308 3,9 % -0,7 % Vård vid vårdavdelning (s.k. klassiska) 144 784 144 895 147 156 156 258 7,8 % 6,2 % Öppenvård (inkl. dagkirurgi) 492 051 473 136 499 694 486 050 2,7 % -2,7 % Öppenvårdsbesök 1 662 222 1 652 113 1 691 261 1 653 051 0,1 % -2,3 % Volymförändring vägd enligt faktureringsandel 1,9 % -1,6 % Produkter (medlemskommuner) (1 000 euro) TP 2014 TA 2015 PROG 2015 TAE 2016 Muutos-% TAE 2016/ TA 2015 Muutos-% TAE 2016/ ENN 2015 Egen serviceproduktion 1 421 990 1 388 600 1 466 445 1 408 539 1,4 % -3,9 % Produktifierade vårddagar 96 010 94 264 96 214 91 179-3,3 % -5,2 % NordDRG-produkter 949 374 918 925 968 869 930 134 1,2 % -4,0 % Vård vid vårdavdelning (s.k. klassiska) 650 837 642 367 656 221 634 050-1,3 % -3,4 % Öppenvård (inkl. dagkirurgi) 298 537 276 558 312 649 296 084 7,1 % -5,3 % Öppenvårdsbesök 376 606 375 410 401 362 387 227 3,1 % -3,5 % Övrig serviceproduktion 86 693 92 781 107 914 98 196 5,8 % -9,0 % Köptjänster 42 633 41 352 43 188 39 676-4,1 % -8,1 % Vårdtjänster från andra sjukhus 18 960 14 904 19 470 14 527-2,5 % -25,4 % Servicesedlar 2 814 2 278 4 195 3 553 56,0 % -15,3 % Läkemedel mot smittsamma sjukdomar 22 286 19 706 26 521 26 740 35,7 % 0,8 % Patientförsäkring 0 14 540 14 540 13 700-5,8 % -5,8 % Korrigeringar och räkenskapsper. utjä -33 387 37-24 823-100,0 % -100,0 % MEDLEMSKOMMUNERNAS BETALNIN 1 475 296 1 481 418 1 549 535 1 506 735 1,7 % -2,8 % Övr. försäljning t. medlemskomm. **) 9 929 10 421 15 991 23 833 128,7 % 49,0 % SAMTLIGA TOTALT 1 485 225 1 491 838 1 565 526 1 530 568 2,6 % -2,2 % *) Ink. gruppen Oklassificerad och periodiseringen av pat. som saknar diagnos **) Inkluderar hc-jourprodukter och fakturerbara vårddagar vid fördröjd förflyttning (inkl. köptjänster) Den planerade totalfaktureringen för HNS egen serviceproduktion till medlemskommunerna minskar med 3,9 procent jämfört med prognosen för 2015, medan volymen, viktad enligt produkternas andel av totalfaktureringen, minskar med 1,6 procent. Jämfört med 2014 minskar den planerade faktureringen för egna serviceprodukter till medlemskommunerna med totalt 0,9 procent. Den med produkternas andel av totalfaktureringen viktade volymen minskar med 0,3 procent. Medlemskommunernas sammanlagda betalningsandelar för 2016, inklusive köptjänster och övrig serviceproduktion, är enligt budgetförslaget 2,8 procent mindre än prognosen för 2015. 25

BU2016 Mål som rör koncernen och samkommunen Totalt 61,7 procent av faktureringen av medlemskommunernas betalningsandelar bygger på NordDRG-produkter. Den planerade faktureringen för medlemskommunernas NordDRGprodukter är sammanlagt 930,1 milj. euro, vilket är 4,0 procent mindre än prognosen för 2015. Jämfört med prognosen för år 2015 beräknas antalet NordDRG-produkter minska med 0,7 procent. Jämfört med 2014 minskar den planerade faktureringen för NordDRGprodukter med 2,0 procent och antalet med 0,9 procent. Besöksprodukternas andel av faktureringen av medlemskommunernas betalningsandelar är 25,7 procent. Den planerade faktureringen för besöksprodukter uppgår till totalt 387,2 milj. euro, vilket är 3,5 procent mindre än i prognosen för 2015. Antalet besök väntas minska med 2,3 procent jämfört med prognosen för 2015. Jämfört med 2014 ökar den planerade faktureringen för besök med 2,8 procent medan antalet minskar med 0,6. Antalet vårddagsprodukter har sjunkit kraftigt de senaste åren i och med att den psykiatriska vården satsat mer på öppenvård. Antalet vårddagar kommer enligt planerna att sjunka med 7,5 procent jämfört med prognosen för 2015. Den planerade faktureringen för medlemskommunernas vårddagar är 91,2 milj. euro, vilket är 5,2 procent mindre än i prognosen för 2015. Faktureringen för vårddagsprodukter består i huvudsak av vårddagar inom psykiatrin. Av dessa står akut psykiatri för 33 procent, äldrepsykiatri för 16 procent, ungdomspsykiatri för 13 procent, långtidspsykiatri för 12 procent, psykosvårddagar för 8 procent, rättspsykiatri för 7 procent, barnpsykiatri för 7 procent och vårddagar för behandling av affektiva störningar 4 procent. Jämfört med 2014 minskar den planerade faktureringen för vårddagar med 5,0 procent. De vårdtjänster som ingår i medlemskommunernas betalningsandelar har specificerats per kommun i bilagorna 12 och 14. Planerad serviceproduktion till samtliga betalare Produkter (samtliga betalare) (st.) BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 BU 2015 PROG 2015 Produktifierade vårddagar 194 388 194 449 187 602 177 886-8,5 % -5,2 % NordDRG-produkter 664 401 642 972 676 463 675 404 5,0 % -0,2 % Vård vid vårdavdelning (s.k. klassiska) 156 393 156 068 159 067 169 479 8,6 % 6,5 % Öppenvård (inkl. dagkirurgi) 508 008 486 905 517 395 505 925 3,9 % -2,2 % Öppenvårdsbesök 1 710 712 1 698 299 1 743 994 1 708 897 0,6 % -2,0 % Fördröjningsvårddagar 1 346 0 682 0 0,0 % -100,0 % Hälsocentraljour 63 057 70 673 86 279 172 616 144,2 % 100,1 % Hälsöcentralvårddagar 2 325 3 905 3 917 7 020 79,8 % 79,2 % Volymförändring vägd enligt faktureringsandel 5,2 % 0,6 % 26

BU2016 Mål som rör koncernen och samkommunen Produkter (samtliga betalare) (1 000 euro) BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 BU 2015 PROG 2015 Egen serviceproduktion 1 568 763 1 536 678 1 631 477 1 593 481 3,7 % -2,3 % Produktifierade vårddagar 98 793 96 340 98 757 95 746-0,6 % -3,0 % NordDRG-produkter 1 071 635 1 041 771 1 103 766 1 070 152 2,7 % -3,0 % Vård vid vårdavdelning (s.k. klassiska) 760 403 753 866 774 852 756 735 0,4 % -2,3 % Öppenvård (inkl. dagkirurgi) 311 232 287 905 328 915 313 417 8,9 % -4,7 % Öppenvårdsbesök 387 991 387 387 415 306 402 473 3,9 % -3,1 % Fördröjningsvårddagar 808 0 438 0,0 % -100,0 % Hälsocentraljour 8 185 9 329 11 277 22 051 136,4 % 95,5 % Hälsöcentralvårddagar 1 351 1 851 1 932 3 059 65,2 % 58,3 % Övrig serviceproduktion 87 897 128 066 110 070 99 395-22,4 % -9,7 % Köptjänster 43 832 42 645 45 101 40 787-4,4 % -9,6 % Vårdtjänster från andra sjukhus 18 963 14 904 19 481 14 613-2,0 % -25,0 % Servicesedlar 2 817 2 281 4 196 3 555 55,9 % -15,3 % Projektprodukter 232 0,0 % -100,0 % Läkemedel mot smittsamma sjukdomar 22 286 19 706 26 521 26 740 35,7 % 0,8 % Patientförsäkring 0 48 530 14 540 13 700-71,8 % -5,8 % Korrigeringar och räkenskapsper. utjä -32 661 39-24 977-100,0 % -100,0 % TOTALT 1 623 999 1 664 783 1 716 570 1 692 876 1,7 % -1,4 % Varav: 0,0 % Övr. försäljning t. medlemskomm. **) 9 929 10 421 15 991 23 833 128,7 % 49,0 % Försäljning till andra betalare 138 774 124 415 151 044 162 308 30,5 % 7,5 % Förs. till spec. upptagningsomr. 36 359 38 091 40 309 42 919 12,7 % 6,5 % *) Ink. gruppen Oklassificerad och periodiseringen av pat. som saknar diagnos **) Inkluderar hc-jourprodukter och fakturerbara vårddagar vid fördröjd förflyttning (inkl. köptjänster) Den planerade totalfaktureringen för HNS egen serviceproduktion till alla betalare minskar med 2,3 procent jämfört med prognosen för 2015, medan volymen, viktad enligt produkternas andel av totalfaktureringen, ökar med 0,6 procent. Jämfört med 2014 ökar den planerade faktureringen för egna serviceprodukter till alla betalare med totalt 1,6 procent, medan volymen, viktad enligt produkternas andel av totalfaktureringen, ökar med 3,4 procent. HNS producerar hälsocentraljourprodukter och fördröjningsvårddagar främst till medlemskommunerna, men faktureringen för dem ingår inte i medlemskommunernas betalningsandel. Sjukvårdsområdena har inte som mål att producera fördröjningsvårddagar och dessa planeras inte heller i budgeten. Faktureringen för hälsocentraljourprodukter kommer enligt planerna att öka med 90,1 procent jämfört med prognosen för 2015. Hälsocentraljourverksamheten har utvidgats under 2015 till alla sjukvårdsområden inom HNS. HUCS sjukvårdsområdes andel av samjourens planerade fakturering för 2016 är 41 procent. Lojo sjukvårdsområdes andel är 20 procent, Hyvinge sjukvårdsområdes 20 procent, Borgå sjukvårdsområdes 10 procent och Västra Nylands sjukvårdsområdes 8 procent. HNS producerar en ansenlig mängd specialiserade sjukvårdstjänster till andra sjukvårdsdistrikt och andra kunder, såsom försäkringsbolag. Serviceproduktionen till andra betalare uppgår enligt planerna till 162,3 milj. euro. Huvuddelen (95,5 %) av denna service produceras av HUCS sjukvårdsområde. 3.2 Målen för tillgången till vård och erhållandet av vård Patienterna får icke-brådskande vård vid HNS inom de tidsgränser som fastställs i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). Centralt för uppföljningen av vårdtillgången är de tidsgränser för att få vård inom den specialiserade sjukvården som anges i 52 och 53 i hälso- och sjukvårdslagen. För att en person ska kunna intas på ett sjukhus för icke-brådskande sjukvård krävs enligt hälso- och sjukvårdslagen en på läkar- eller tandläkarundersökning grundad remiss. 27

BU2016 Mål som rör koncernen och samkommunen Enligt 52 i hälso- och sjukvårdslagen ska bedömningen av vårdbehovet inledas inom tre veckor från det att remissen anlände till ett sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård som samkommunen ansvarar för. Om bedömningen av vårdbehovet förutsätter en bedömning av en specialist, särskild bilddiagnostik eller särskilda laboratorieundersökningar, ska bedömningen och de behövliga undersökningarna göras inom tre månader från det att remissen anlände till ett sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård inom sjukvårdsdistriktet. Vård, behandling och rådgivning som utifrån bedömningen av vårdbehovet konstaterats nödvändiga ska, med beaktande av hur brådskande den är, ordnas och inledas inom sex månader från det att vårdbehovet slogs fast I brådskande fall ska patienten dock få vård och behandling omedelbart. Enligt 53 i hälso- och sjukvårdslagen ska inom mentalvårdstjänsterna för barn och unga bedömningen av vårdbehovet inledas inom tre veckor från det att remissen anlände till ett sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård som samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt ansvarar för eller till en verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård i samband med primärvården. Om bedömningen av vårdbehovet förutsätter en bedömning av en specialist, särskild bilddiagnostik eller särskilda laboratorieundersökningar, ska bedömningen och de behövliga undersökningarna göras inom sex veckor från det att remissen anlände till ett sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård inom sjukvårdsdistriktet. Vård som konstaterats vara nödvändig utifrån en bedömning av vårdbehovet ska ordnas för alla personer under 23 år under beaktande av vårdens angelägenhetsgrad inom tre månader från det att vårdbehovet har konstaterats om inte medicinska, vårdmässiga eller andra omständigheter kräver annat. Remisser Antalet externa elektiva remisser (utan sakkunnigkonsultationer) är cirka 280 000 om året (2014: 282 050 och 2013: 279 457). Andelen elektiva remisser från hälsocentralerna (10 000 15 000 remisser/månad) av samtliga remisser per månad är cirka 60 procent. Andelen remisser från företagshälsovården och privata sektorn var ca 35 procent av alla remisser. Dessutom begärs årligen 9 500 12 500 elektiva sakkunnigkonsultationer (läkares svar till läkare utan vårdansvar för HNS). HUCS sjukvårdsområdes andel av dessa är cirka 85 procent. Antalet begäranden om sakkunnigkonsultation har ökat stadigt varje år. Verksamhetsenheterna ska iaktta lagen om hälso- och sjukvård och HNS anvisningar om registrering och behandla sina remisser inom 21 dygn. Valvira har årligen lämnat anmärkningar om de långa handläggningstiderna för remisser vid vissa specialiteter inom HNS. Valvira meddelade i augusti 2014 HNS ett vite och ett krav på att remissernas handläggningstider ska försättas till den nivå som lagen kräver före utgången av februari 2015 (kravet gällde också erhållandet av icke brådskande vård). HNS utredning om remissernas handläggningstider och väntetiderna för erhållande av vård tillfredsställde Valvira och HNS slapp betala vite. Handläggningstiderna för remisser har förkortats under 2015. Andelen remisser vars handläggningstid överskred 21 dagar var 0,9 under perioden 1 9/2015 och 2,7 procent under perioden 1 9/2014. Handläggningstiderna uppvisar skillnader mellan sjukvårdsområdena och specialområdena, vilket delvis beror t.ex. på processen för remisshandläggning i vissa enheter. 28

BU2016 Mål som rör koncernen och samkommunen Att få icke-brådskande vård På HNS kan patienten oftast redan på basis av remissen placeras i vårdkö, t.ex. om de nödvändiga undersökningarna av patienten har gjorts i den remitterande enheten. Remissen kan även återsändas tillsammans med vårdanvisningar eller alternativt kan ett konsultationssvar ges. Av alla patienter som väntar på att få vård väntar drygt hälften på kirurgisk vård. Den största efterfrågan gäller ortopedi. År 2014 begärde Valvira utredningar om erhållandet av vård särskilt inom ögonsjukdomar. Erhållandet av vård inom ögonsjukdomar, i huvudsak starroperationer, har blivit bättre, och i slutet av september var antalet patienter som väntade på vård 95 (2,5 procent) av sammanlagt 3 760 patienter, då läget 9/2014 var 187 (5 procent) av 3 739 patienter. I slutet av september var antalet patienter som väntat på att få vård vid HNS i över sex månader 300 (1,8 procent av alla som väntade på vård) och 705 patienter (4 procent) i slutet av september 2014. Brådskande vård Patienterna får brådskande vård utgående från grunderna för jourvård och oberoende av var de är bosatta. Vid en jourenhet som har jour dygnet runt ges patienten omedelbar bedömning eller behandling som gäller akut sjukdom, kroppsskada, försämring av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Social- och hälsovårdsministeriets förordning om grunderna för brådskande vård och villkoren för jour inom olika medicinska verksamhetsområden trädde i kraft i början av år 2015, och beträffande förlossningarna träder den i kraft i början av år 2017. År 2014 gjordes cirka 278 900 jourbesök hos HNS (innehåller besöksprodukter som fakturerats som DRG-produkter). Det ackumulerade antalet jourbesök i januari september var sammanlagt 171 056 och under motsvarande period året innan 171 136. Ordnande av högspecialiserad sjukvård I den förordning om ordnande och centralisering av den högspecialiserade sjukvården (trädde i kraft i maj 2011) bestäms om de undersökningar, de åtgärder och den vård som hör till den högspecialiserade sjukvård som på grund av sjukdomens sällsynthet eller krävande natur eller de särskilda krav som ordnandet ställer ska centraliseras till ett eller flera universitetssjukhus. Undersökningen och behandlingen av 25 sjukdomar eller skador på högspecialiserad nivå har genom förordning centraliserats till Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus (HUCS). 3.3 Mål för koncernens verksamhet och ekonomi Koncernledningens uppgifter fastställs i kommunallagen. Koncernledningen ansvarar för att leda och styra kommunkoncernen och ordna koncernkontrollen. Funktionerna och uppgifterna inom HNS-koncernen ska ordnas och skötas produktivt, ekonomiskt, effektivt och kostnadseffektivt så att 1. de av fullmäktige uppställda målen för verksamheten och ekonomin uppnås, 2. nödvändiga effektiviseringar, omstruktureringar och samordningar av verksamheten genomförs, 3. det reserveras medel i budgeten för ordnande av undervisning och forskning i hälsovetenskaper på universitetsnivå, 4. samkommunens ekonomi är i balans, 5. ansvaret för det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet är klart och tydligt inom varje sjukvårdsområde, annat resultatområde, affärsverk, balansenhet och dotterbolag, 29

BU2016 Mål som rör koncernen och samkommunen 6. det på varje nivå och i alla funktioner inom organisationen finns en tillräcklig internkontroll och så att ansvaret för en ändamålsenlig övervakning åligger varje organ och varje person i förmansställning, 7. befintliga risker som hänför sig till verksamheten, ekonomin eller andra omständigheter utreds och undviks samt har beredskap för skador så att de eller kostnaderna för dem inte orsakar störningar för HNS-koncernens verksamhet och finansiering, 8. betaltrafiken, finansieringen och placeringsverksamheten sköts produktivt, tryggt och ekonomiskt, 9. räntebärande främmande kapital utnyttjas endast när det är motiverat på ekonomiska eller verksamhetsmässiga grunder, och så att 10. verksamhetsstyrningen ordnas så att man i skötseln och användningen av rörelsekapital fäster uppmärksamhet vid att så lite kapital som möjligt binds vid funktionerna. I ekonomiplanen framläggs målen för utvecklingen av HNS-koncernens funktioner samt utreds hur funktionerna och investeringarna ska finansieras. Utgångspunkt för budgeten och den årliga verksamhetsplanen är de strategiska huvudmålen, förutsättningarna för hur de ska uppnås och de mål i ekonomiplanen som härleds ur dem. Fullmäktige uppställer målen för ekonomin, verksamheten och produktiviteten samt anvisar de resurser som krävs för att målen ska uppnås. Förbättringen av HNS produktivitet syftar till att avkastningen ska öka mer än kostnaderna. En förbättring av produktiviteten förutsätter ett långsiktigt utvecklingsprogram. Centrala områden inom förbättringen av HNS produktivitet är följande: 1. förbättring av smidigheten i processerna och vårdkedjorna 2. ökning av arbetets produktivitet (bl.a. genom korrekt dimensionering av personal, flexibla arbetstider, främjande av kompetens och engagemang, utnyttjande av incitament samt belöning av produktivitetsförbättringar), 3. effektivare utnyttjande av kapacitet (lokaler och utrustning), 4. eliminering av överlappningar, ändamålsenlig centralisering av funktioner samt skalfördelar, 5. nya sätt att arbeta samt innovationer. Produktivitetsmålet beaktas i sjukvårdsområdenas produktpriser till medlemskommunerna och övriga betalare. Produktpriserna måste stiga mindre än kostnaderna jämfört med föregående års jämförbara volymer. För stödtjänstenheterna fastställs en produktgruppsspecifik och volymviktad maximiförändring för prisnivån. Maxförändringen utgår från produktivitetsmålet. Budgeten och ekonomiplanen uppgörs i enlighet med de av fullmäktige godkända målen för verksamheten och ekonomin samt med beaktande av produktivitetsmålen och de organisatoriska förändringarna. Ekonomiplanen uppgörs för tre år, varav det första är budgetåret. Även investeringsplanen upprättas för fyra år. Om budgetens bindande karaktär bestäms i motiveringarna till budgeten. Koncernstyrning HNS-koncernen leds som en enda helhet i enlighet med den godkända strategin och dess värden och mål. Varje organisatorisk nivå har klara ansvarsroller och befogenheter i enlighet med principen om en chef med övergripande ansvar. Förhållandet mellan HNS-koncernens sjukvårdstjänster och dess stödtjänster grundar sig på en beställar-utförar-modell (3 i förvaltningsstadgan 1.1.2010). I enlighet med bestämmelserna i kommunallagen leds HNS-koncernen av en samkommunsstyrelse som lyder under fullmäktige. Styrelsen har i uppgift att övervaka att de samfund i vilka samkommunen har bestämmande inflytande handlar enligt de mål för 30

BU2016 Mål som rör koncernen och samkommunen verksamheten och ekonomin som har fastställts av HNS fullmäktige. Det hör till styrelsen att övervaka att samfunden följer riktlinjer som är förenliga med samkommunens mål och syften. Samkommunens verkställande direktör ansvarar för den operativa ledningen av koncernen. Verkställande direktören skall med hjälp av strategin och ledningssystemet sörja för verkställandet av koncernstyrningen och ägarstyrningen samt svara för att de mål som fullmäktige och styrelsen satt upp nås. Ekonomi- och koncerndivisionen Vid sitt möte 11.12.2014 beslutade fullmäktige att ändra koncerndivisionens uppgifter och beslutanderätt från och med 1.1.2015. I detta sammanhang ändrades divisionens namn till ekonomi- och koncerndivisionen. Koncerndivisionen lyder under styrelsen och lägger fram förslag gällande riktlinjerna och principerna för koncernstyrningen samt om målen för dotterbolagen. Koncerndivisionen följer upp att dotterbolagen och intressebolagen handlar i enlighet med de mål fullmäktige och styrelsen har ställt upp samt sörjer inom sitt arbetsfält för att koncernövervakningen fungerar. Dessutom har ekonomi- och koncerndivisionen till uppgift att följa upp samkommunens verksamhet och ekonomi och besluta om dess upphandling i enlighet med 6 a i förvaltningsstadgan. 3.4 Intern kontroll och riskhantering Riskhanteringen stödjer genomförandet av HNS strategi. Syftet med riskhanteringen är att trygga uppnåendet av målen och de operativa grundförutsättningar som behövs för att HNS ska kunna fungera effektivt och produktivt och ge patienterna högklassig, säker och verkningsfull vård i enlighet med HNS kärnuppgift. Riskhanteringen är föregripande och den reagerar på förändringar. Centrala risker som hotar funktioner och verksamhetsmiljöer identifieras och bedöms på samtliga organisationsnivåer. I fråga om riskerna fattas beslut om nödvändiga riskhanteringsåtgärder. Riskläget följs upp och betydande risker rapporteras. Den interna kontrollen är en del av helheten för riskhantering och en väsentlig del av det dagliga chefsarbetet. Helheten av genomförandet av riskhanteringsåtgärder definieras i det dokument om riskhanteringsprinciper som HNS fullmäktige fastställt (12/2013). Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för organiseringen av den interna kontrollen och riskhanteringen. Enligt lagen ska fullmäktige fatta beslut om grunderna för kommunens och HNS-koncernens interna kontroll och riskhantering. Föreskrifter bl.a. om behörigheten och fördelningen av uppgifter finns i förvaltningsstadgan, samförvaltningens verksamhetsdirektiv och i koncerndirektivet. För att de strategiska nyckelmålen och de operativa målen ska uppnås har åtgärdsprogram uppgjorts för varje resultatområde och affärsverk och på samkommunsnivå. Risker som hotar uppnåendet av prioriteter och nyckelmål bedöms. Beslut fattas om riskhanteringsåtgärder, och läget inom riskhanteringen följs upp och bedöms. Ledningen styr och övervakar riskhanteringen, och var och en som är anställd på HNS ansvarar för att riskhanteringen omsätts i praktiken med hänsyn till deras egna arbetsuppgifter. All verksamhet är förknippad med risker. En del av riskerna hänför sig till omständigheter inom HNS och HNS-koncernen, medan andra är externa risker. Riskhanteringen inriktas på väsentliga och betydande risker på bred front med beaktande av bl.a. personalrisker, operativa risker, ekonomiska risker och egendomsrisker samt informations- och säkerhetsrisker. Genom försäkringar överförs en del av riskerna på försäkringsbolag. HNS har också lagstadgade skyldigheter som gäller försäkring. Med regelbundna kartläggningar av försäkringsbehovet och utredningar av försäkringsskyddet kontrolleras att försäkringsskyddet är aktuellt och tillräckligt. Uppföljning är en viktig del av lednings- och förvaltningssystemet, den interna kontrollen och riskhanteringen. I samband med rapporteringen om verksamheten och ekonomin behandlar HNS ledningsgrupp de centrala nyckeltalen, de indikatorer som tillämpas vid uppföljningen och bedömningarna inom riskhanteringen. Via det elektroniska systemet för riskhantering 31

BU2016 Mål som rör koncernen och samkommunen (HNS-Risker) kan verksamhetsenheterna identifiera och följa upp olika risker och skapa en övergripande bild av läget inom riskhanteringen. Ett mål är att precisera förfarandena för rapportering och uppföljning av riskhanteringen inom planperioden till exempel genom att införa ett nytt förfarande för anmälan och uppföljning av personrisker i systemet HNS-Risker. Målet är också att utveckla metoderna för identifiering och bedömning av risker och att skapa verktyg och modeller för riskhantering för användning i olika enheter och funktioner. Avsikten är att skapa enhetligare strukturer för riskhantering inom HNS på det sätt som riskstandarderna och kommunallagen förutsätter. 3.5 Redogörelse för intern kontroll, riskhantering och koncernkontroll Enligt den allmänna anvisningen av bokföringsnämndens kommunsektion ska samkommunen i sin verksamhetsberättelse lämna en utredning över hur den interna kontrollen och den därtill knutna riskhanteringen har ordnats. I utredningen anges även om det påvisats brister i kontrollen under räkenskapsperioden och hur man har för avsikt att utveckla den interna kontrollen och riskhanteringen under den gällande ekonomiplaneperioden. Om brister och fel har upptäckts i den interna kontrollen ska dessa redogöras för och förslag ges för hur de ska åtgärdas. Redovisningsskyldiga är ansvariga för att den interna kontrollen och riskhanteringen ger resultat. Styrelsen i verksamhetsberättelsen ska lägga fram en redogörelse (bekräftelse) om organiseringen av den interna kontrollen och koncernkontrollen. Redogörelsen ska baseras på dokumenterad information. Revisorn ger i revisionsberättelsen ett utlåtande om huruvida den interna tillsynen är ändamålsenligt organiserad. HNS verksamhetsenheter och dotterbolag gör analyser som självutvärderingar i systemet HNS-Risker. Samförvaltningens riskhanteringsexperter utför enkäterna och sammanställer svaren. Vid uppgörandet av självutvärderingarna för den interna kontrollen används den internationellt etablerade bedömningsramen (COSO-ERM). I redogörelsen behandlas de områden inom kontrollen som anges i den allmänna anvisningen. Den interna kontrollen och riskerna följs upp under budgetåret i delårsrapporter. Om betydande risker observeras under räkenskapsperioden, ska de och metoderna att kontrollera dem omedelbart rapporteras till de instanser som har övervakningsansvar och nödvändiga åtgärder vidtas. I fråga om redogörelsens innehåll utvecklas bedömningsmodellen och det elektroniska genomförandet vidare så att det motsvarar de anvisningar som Bokföringsnämndens kommunsektion utfärdat, kommunallagen samt ramverket och standarderna för riskhanteringen. 32

BU2016 Budgetens struktur och bindande karaktär 4 BUDGETENS STRUKTUR OCH BINDANDE KARAKTÄR 4.1 Budgetens och ekonomiplanens struktur Ekonomiplanen är uppgjord för tre år, varav det första är budgetåret. Genom budgeten godkänner fullmäktige på styrelsens förslag målen för samkommunens verksamhet och ekonomi. En investeringsplan upprättas för fyra år. Som jämförelsebas för budgetförslaget för 2016 används prognosen för 2015 ( 9+3 ), som gjordes upp i oktober. I allt budgetmaterial används konsekvent på både samkommunsnivå och enhetsnivå årsprognosen för 2015 som gjordes upp i oktober. Den prognos för 2015 som presenteras i budgetmaterialet beaktar de anpassningsmål och -åtgärder som fastställts för HNS för återstoden av 2015, som innebär, när de genomförs, att samkommunens bindande nettokostnader som överskrider budgeten för 2015 högst med 2,0 procent. Budgetens första del behandlar utgångspunkterna för budgetberedningen, de strategiska insatsområdena och nyckelmålen samt målen för verksamheten och ekonomin. Dessutom presenteras budgetens struktur och dess bindande karaktär, principerna för produktifiering, prissättning och fakturering samt undervisnings-, forsknings- och utvecklingsverksamheten. I delen Planering av verksamheten och ekonomin ingår resultatbudgeten, som behandlar utgångspunkterna för budgetberedningen, och i bilaga 9 finns samkommunens sammanställda resultat- och finansieringskalkyler för år 2016. I investeringsbudgeten presenteras de strategiska målen för investeringarna, investeringsplanens struktur samt de olika resultatområdenas investeringsplaner för åren 2016 2019. I finansieringsbudgeten presenteras samkommunen HNS finansiella ställning och finansieringsplan för åren 2016-2018. I personalplanedelen presenteras tyngdpunkterna i personalledningen, en kompetensutvecklingsplan och en personalstrukturplan, och i bilaga 8 en numerisk personalplan. I budgetboken som behandlas av fullmäktige ingår i enlighet med revisorernas anvisningar de resultatområdesspecifika centrala nyckeltalen, fastän styrelsen godkänner dispositionsplanerna för resultatområdena. För affärsverken presenteras affärsverkens budgeter och ekonomiplaner samt för dotterbolagen (HNS-Fastigheter Ab, Uudenmaan Sairaalapesula Oy och HYKSin Oy) budgeterna inklusive de verksamhetsrelaterade och ekonomiska målen. Samkommunens fullmäktige godkänner de mål som uppställs för affärsverkens och dotterbolagens verksamhet och ekonomi. Styrelsen godkänner resultatområdenas dispositionsplaner efter att fullmäktige fastställt budgeten. Utöver budgeten för samkommunen HNS har varje sjukvårds- och resultatområde och stödtjänstsenhet utarbetat en mer detaljerad enhetsspecifik dispositionsplan. Av de enhetsspecifika planerna upprättas sammandrag: Sjukvårds- och resultatområdena, De sjukvårdsrelaterade stödtjänsterna, De övriga stödtjänsterna. 4.2 Budgetens bindande verkan Bindande mål och resultatmål Samkommunen På samkommunsnivå i förhållande till fullmäktige består de bindande målen av fem ekonomiska mål. Målet för ekonomiplaneperioden 2016-2018 är en balanserad ekonomi. Överskottet i bokslutet för 2014 på totalt 2,7 milj. euro avlägsnade det ackumulerade underskottet i 33

BU2016 Budgetens struktur och bindande karaktär samkommunen HNS balansräkning för de tidigare perioderna. Resultatmålet för 2016 är ett underskott på 1,8 milj. euro, och det årliga resultatmålet för ekonomiplaneperioderna 2016 2017 är ett nollresultat, varvid årsbidraget = avskrivningarna. Det bindande ekonomiska målet på samkommunsnivå för budgetåret 2016 är samkommunens bindande nettokostnader, vilket gör det möjligt att beakta verksamhetsintäkter, förändringar i finansiella poster och annan försäljning än försäljning till medlemskommunerna. Med bindande nettokostnader avses kostnaderna för specialistvårdens serviceproduktion som påförs medlemskommunerna. De bindande nettokostnaderna är lika stora som medlemskommunernas betalningsandel minskat med räkenskapsperiodens resultat (underskottet ökar de bindande nettokostnaderna och överskottet i sin tur minskar de bindande nettokostnaderna). HNS-samkommunens bindande nettokostnader: Bindande nettokostnader (1 000 euro) BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 Verksamhetskostnader 1 784 232 1 796 987 1 849 645 1 875 244 Räntekostnader 2 763 3 500 2 500 3 400 Övriga finansiella kostnader 11 752 11 761 11 828 11 761 Avskrivningar och nedskrivningar sammanlagt 106 853 110 055 110 600 111 824 Kostnader för verksamheten 1 905 601 1 922 303 1 974 574 2 002 229 Övriga försäljningsintäkter 41 077 39 226 43 028 50 608 Avgiftsintäkter 62 287 61 322 67 296 68 739 Understöd och bidrag 10 268 7 368 7 865 7 226 Övriga finansiella intäkter + statens ersättning för undervisning och forskning 38 789 36 898 40 288 33 996 Ränteintäkter 1 031 500 570 400 Övriga finansiella intäkter 313 117 251 60 Verksamhetens nettokostnader 1 751 836 1 776 872 1 815 277 1 841 199 Försäljningsintäkter av sjukvårdsverksamhet 279 224 293 954 305 756 332 654 Bindande nettokostnader 1 472 612 1 482 918 1 509 521 1 508 545 Förändr.-% jämfört med föreg. år 0,7 % 2,5 % -0,1 % Förändr.-% jämfört med budgeten 1,8 % 1,7 % Som bindande mål för investeringarnas del uppställs det sammanlagda beloppet för samkommunens HNS investeringar, inkl. små utrustnings- och byggprojekt. Varje enskilt projekt som kostnadsuppskattas till minst 10 miljoner euro ska godkännas av fullmäktige. Som bindande mål för samkommunens finansieringsdel fastställs ändring av de långfristiga lånen netto och ändring av utlåningen netto. Samkommunen betalar ägarkommunerna 3 procent ränta på grundkapitalet. Bindande mål 1 000 euro Räkenskapsperiodens resultat -1 810 Bindande nettokostnader 1 508 005 Den totala beloppet av resultatområdenas investeringar 127 000 Ändring av de långfristiga lånen netto 39 762 Ändring av utlåningen netto 536 34

BU2016 Budgetens struktur och bindande karaktär Affärsverken Som bindande ekonomiskt mål för affärsverken uppställs ett nollresultat för räkenskapsperioden. För affärsverken fastställs dessutom för varje stödserviceenhet en tillåten förändringsprocent för prisnivån, vilken härletts ur det bindande produktivitetsmålet 1,5 6,0 procent. Räkenskapsperiodens Ökning av resultat Förändring i långfristiga lån Ränta på Bindande mål (1 000 euro) Produktivitetsmål prisnivå (Milj. euro) grundkapitalet HNS-Apotek *) 0,0 3,0 % -5,0 % 0,0 3,0 % HNS-Bilddiagnostik 0,0 2,5 % -4,2 % 0,0 3,0 % HUSLAB 0,0 2,5 % -1,5 % 0,0 3,0 % Ravioli 0,0 1,8 % -1,0 % 0,0 3,0 % HNS-Desiko 0,0 1,5 % -0,7 % 0,0 3,0 % HNS-Logistik *) 0,0 6,0 % -0,6 % 0,0 3,0 % HNS-Servis 0,0 1,5 % 0,6 % 0,0 3,0 % *) I produktivitetsmålet har andelen läkemedel och förbruknigsartiklar som förmedlas inte tagits i beaktande. I samband med affärsverkens budgetberedning bedöms behovet av långfristiga lån och uppställs ett maxbelopp för dessa lån. Affärsverken betalar 3 % i ränta på grundkapitalet. I samband med beredningen av bokslutet bestäms hur affärsverkens över-/underskott för räkenskapsperioden ska behandlas. Fullmäktige fastställer i samband med godkännandet av samkommunens budget målen för varje affärsverk. Direktionerna för affärsverken godkänner affärsverkens egna budgeter, som följer den av fullmäktige godkända koncernpolitiken och de mål som uppställts för verksamheten och ekonomin. Dotterbolagen Mål för verksamheten och ekonomin uppställs även för HNS-Fastigheter Ab och, i samråd med Helsingfors stad, för Uudenmaan Sairaalapesula Oy. För HNS-Fastigheter Ab och Uudenmaan Sairaalapesula Oy uppställs produktivitetsmålet 2 % som ekonomiskt mål för räkenskapsperioden 2016. För enheterna uppställs därmed nollresultatmålet. För Hyksin kliiniset palvelut Oy ställs ett positivt resultatmål samt ett mål på 7 % för kapitalavkastningen. Dotterbolag Bindande mål Räkenskapsperioden resultat (1 000 euro) Produktivitetsmål Mål för kapitalavkastning HNS-Fastigheter Ab 0,0 2,0 % Uudenmaan Sairaalapesula Oy 0,0 2,0 % Hyksin Kliiniset palvelut Oy positivt 7,0 % Affärsverkens direktioner och aktiebolagens styrelser ska genom sina beslut stödja uppnåendet av koncernens mål. 35

BU2016 Budgetens struktur och bindande karaktär Sammandrag av utfallet för anslag och beräknade inkomster I nedanstående tabell anges de bindande målen för år 2016 i fråga om anslag och beräknade inkomster i resultatbudgeten, investeringsbudgeten och finansieringsbudgeten. (1 000 euro) Bindning 1) ANSLAG 2) BERÄKNADE INKOMSTER B / N BUF2016 BUF2016 RESULTATBUDGET Samkommunens verksamhetskostnader 2) N 1 508 545 Övriga finansiella kostnader B INVESTERINGSBUDGET HNS resultatområden B 127 000 Affärsverken B 13 390 FINANSIERINGSBUDGET Förändringar i utlåningen N 348 Ökning av utlåningen Minskning av utlåning Förändringar i lånestocken N 39 762 Ökning i långfristigt lånebestånd Minskning i långfristigt lånebestånd TOTALT 1 648 935 40 110 1) N = bindning enligt nettoanslag; B = bindning enligt bruttoanslag 2) Anslag = Samkommunens bindande nettokostnader (medlemskommunernas betalningsandel med tillägg för räkenskapens underskott; om räkenskapsperiodens resultat är noll = medlemskommunernas betalningsandel) Se formeln för bindande nettokostnader i tabellen HNS-samkommunens bindande nettokostnader i början av detta stycke. 36

BU2016 Produktifiering, prissättning och fakturering 5 PRODUKTIFIERING, PRISSÄTTNING OCH FAKTURERING 5.1 Produktifiering och prissättning I enlighet med grundavtalet utgörs samkommunens inkomster av medlemskommunernas serviceavgifter och samkommunens övriga inkomster. Principerna för prissättningen bestäms av fullmäktige, medan styrelsen godkänner priserna vid de skilda sjukhusen. Målet är en mer flexibel och marknadsorienterad produktifiering och prissättning som reagerar snabbare på förändringar i efterfrågan och utbud. I fråga om produktifieringen tillämpas samma principer vid alla sjukhus och enheter i sjukvårdsdistriktet. Produktifieringen och faktureringen av vårdoch behandlingstjänsterna bygger på NordDRG-, vårddags- och öppenvårdsbesökstjänster samt på andra tjänster och på tjänster som bygger på kapitationsfakturering. Dessutom kan mellanprestationer enligt prestationsprislistan säljas som separata tjänster eller som delar av tjänstepaket. Kommunerna faktureras enligt den faktiska användningen av service. Vårdtjänsternas priser har fastställts sjukvårdsområdesvis så att de motsvarar kostnaderna och så att servicepriserna motsvarar de kostnader som produktionen av tjänsterna medför. Priserna per produkt fastställs utifrån en kostnadsberäkning som görs separat för varje sjukvårdsområde. Kostnadsberäkningen och prissättningen görs upp enligt enhetliga principer i hela sjukvårdsdistriktet. Sjukvårdsområdenas produktspecifika priser varierar efter hur krävande vården är samt på grund av skillnader mellan patienterna och skillnader i kostnadsstrukturen och verksamhetssätten. Den vård som ges vid universitetssjukhuset är ofta mer krävande än den som ges vid samkommunens andra sjukhus eller enheter, även om vården hänförs till samma NordDRG-grupp. Målet för 2016 är en förbättring av produktiviteten inom samtliga sjukvårdsområden och inom stödtjänsterna. Ökad produktivitet och effektiv kostnadshantering möjliggör en konkurrenskraftig prissättning som täcker kostnaderna. Vid prissättningen av tjänsterna ska även den allmänna prisnivån för motsvarande tjänster beaktas. Processerna inom serviceproduktionen ska utvecklas på så sätt att tjänsterna kan produceras till kostnader som motsvarar den allmänna prisnivån. Prissättningen under budgetåret 2016 grundar sig på utfallet av kostnaderna för mellanprestationer år 2014, och dessa justeras med den vid budgetberedningen uppskattade förändringen i kostnadsnivån åren 2015 och 2016 samt förändringarna i verksamheten åren 2015 och 2016. De slag av mellanprestationer för vilka HNS beräknar priserna per enhet är vårddagar, poliklinikbesök, operationer, andra behandlingsåtgärder, bilddiagnostiska undersökningar, laboratorieundersökningar, dyra läkemedel, dyra förbrukningsartiklar och hjälpmedel. Serviceprodukter inom sjukvård prissätts utifrån de mellanprestationer som hänförs till produkterna och deras genomsnittliga kostnader. Produktivitetsmålet beaktas i produktpriserna. Produktivitetsmålet för sjukvårdsområdena för 2016 är en ökning på 1,7 % med undantag för Västra Nylands sjukvårdsområde, vars produktivitetsmål har fastställts till 1,5 %. Det för verksamheten uppställda produktivitetsmålet beaktas endast i prissättningen av NordDRG-, vårddags- och öppenvårdsbesöksprodukter. Produktivitetsmålet beaktas inte i priserna på tjänster som faktureras på prestationsbasis. Härigenom minimeras risken för att externa kommuner och andra betalare subventioneras på medlemskommunernas bekostnad. På samkommunnivå får den genomsnittliga ökningen i priserna på serviceprodukter inom sjukvård inte överskrida den tillåtna förändringen i prisnivån, vilket är -1,1 % i jämförelse med budgeten för år 2015. Vid fastställandet av den tillåtna förändringsprocenten i prisnivån har man beaktat den genomsnittliga förändringen i kostnaderna i hela samkommunen år 2015, effekterna av de ändringar i verksamheten som avtalats om vid budgetberedningen, överskottet för år 2015 enligt den senaste prognosen ("9+3") samt produktivitetsmålet för år 2016. 37

BU2016 Produktifiering, prissättning och fakturering Fullmäktige fastställde i december 2014 principerna för produktifiering och prissättning av vård för åren 2015 och 2016 och inga betydande ändringar i dem har föreslagits för år 2016. Principerna för produktifiering och prissättning av vård- och behandlingstjänsterna för åren 2015 2016 presenteras i bilaga 2. 5.2 Prehospital akutsjukvård och på invånarantalet baserade avgifter för specialskyldigheter På HNS sjukvårdsdistrikts område har akutsjukvården ordnats som sju funktionella helheter på de olika sjukvårdsområdena på så sätt att HUCS sjukvårdsområde indelas i tre områden. HUCS sjukvårdsområdes tre funktionella områden är Helsingfors område, Jorvs område (Esbo, Kyrkslätt och Grankulla) och Pejas område (Vanda och Kervo). Inom Helsingfors stads område har räddningsverket varit den enda kontraktsleverantören av prehospital akutsjukvård. I Jorvs område sköts denna service av Västra Nylands räddningsverk och i Pejas område av Mellersta Nylands räddningsverk. Den prehospitala akutsjukvården i HUCS sjukvårdsområde sköts av HUCS akutsjukvårdslinje vid resultatenheten HUCS Akut, som själv producerar läkarjour samt ansvarsläkartjänster och experttjänster inom akutsjukvården. HUCS sjukvårdsområde betalar dessutom en del av HNS kostnader för datasystem och apparatur som behövs i den prehospitala akutsjukvården. Västra Nylands sjukvårdsområde har avtal om produktion av akutsjukvårdstjänsterna med Västra Nylands räddningsverk. Lojo sjukvårdsområde har avtal om ordnandet av den prehospitala akutsjukvården med Vihdin sairaankuljetus Oy fram till slutet av 2017. Perioden med fast avtalspris går ut i slutet av 2015. Förhandlingar förs med företaget om justeringar av den avtalsenliga årliga ersättningen Förstaresponsverksamheten köps av Västra Nylands räddningsverk. Enligt samarbetsavtalet producerar Lojo sjukvårdsområde tjänster av ansvarsläkare för prehospital akutsjukvård och fältledningsenhetens tjänster för Västra Nylands sjukvårdsområde. Personalkostnaderna beräknas öka till följd av förenhetligandet av avlöningsnivåerna. Den prehospitala akutsjukvården i Hyvinge sjukvårdsområde ordnas delvis genom samarbete med områdets räddningsväsende och delvis som egen produktion. Partnersamarbetet med Mellersta Nylands räddningsverk fortsätter. Kostnaderna för den 38

BU2016 Produktifiering, prissättning och fakturering prehospitala akutsjukvården faktureras av kommunerna till 70 procent enligt kapitationsprincipen och till 30 procent enligt antalet registrerade uppdrag hos nödcentralen. Utöver de avgifter för den prehospitala akutsjukvården som kommunerna betalar ger verksamheten avgiftsintäkter som bedöms öka något till följd av ändringar i FPA:s ersättningsgrunder. I Borgå sjukvårdsområde upphandlas akutsjukvårdstjänsterna av Östra Nylands räddningsverk. Sjukvårdsområdets egen personal utgörs av ansvarsläkaren för den prehospitala akutsjukvården, akutsjukvårdschefen och de ansvariga förstavårdarna. HNS debiterar kommunerna i området för kostnaderna för ordnande av akutsjukvård enligt kapitationsprincipen. Kapitationsdebiteringen år 2016 bestäms utifrån de budgeterade kostnaderna för den prehospitala akutsjukvården i området samt enligt invånarantalet 1.1.2015. Faktureringen utjämnas i slutet av året utifrån de faktiska kostnaderna för akutsjukvården. Avvikande från principerna för produktifiering och prissättning utjämnas Västra Nylands sjukvårdsområdes kommunandelar för den prehospitala akutsjukvården till andra delar än för det belopp på 1,8 miljoner euro med vilket Västra Nylands svo:s kommunala intäkter för akutsjukvården har minskats med beslut av HNS styrelse (12.10.2015). I området för ordnande av prehospital akutsjukvård i Hyvinge sjukvårdsområde grundar sig faktureringen dels på kapitationsgrundad debitering (70 %), dels på debitering enligt antalet uppdrag (30 %). Medlemskommunernas kostnader för akutsjukvård presenteras i bilaga 5. HNS ansvarar för den prehospitala akutsjukvården i samband med läkarhelikoptrar inom sitt distrikt. HNS medlemskommuner, med undantag av Helsingfors, deltar i finansieringen av verksamheten utgående från antalet invånare. Utryckningar i Helsingfors samt utryckningar till kommuner i andra sjukvårdsdistrikt faktureras per utryckning. Resultatenheten HUCS Akut svarar för verksamhetskostnaderna för den prehospitala akutsjukvårdens läkarpersonal i samband med läkarhelikopterverksamheten. Den invånarbaserade avgiften för 2016 är 1,12 euro/invånare (1,20 euro/invånare år 2015) och den prestationsbaserade debiteringen 1 098 euro/utryckning (1 130 euro/utryckning år 2015). En kalkyl över avgifterna för enskilda medlemskommuner presenteras i bilaga 6. Kostnaderna för Giftinformationscentralen och den anknytande teratologiska informationstjänsten, vilka samkommunen ansvarar för, faktureras år 2016 utgående från de totala kostnaderna år 2014 och befolkningsmängden 1.1.2015. Giftinformationscentralen och den teratologiska informationstjänsten har ingått i verksamheten vid resultatenheten HUCH Akut från början av 2015. Den uppskattade invånarbaserade avgiften för 2016 är 1 306 137 euro, varav medlemskommunernas andel är 381 783 euro (358 828 euro år 2015). En kalkyl över avgifterna för enskilda medlemskommuner och sjukvårdsdistrikt presenteras i bilaga 3. Kostnaderna för HNS patientförsäkring faktureras invånarbaserat av medlemskommunerna. Patientförsäkringen täcker alla personskador som ska ersättas i enlighet med patientskadelagen som eventuellt uppkommer under vården av patienten i det aktuella sjukvårdsdistriktets verksamhet samt inom primärvården och socialvården i dess medlemskommuner. Från patientförsäkringen ersätts även återbetalningsyrkanden som kommunerna lämnat med stöd av handikappservicelagen. Kapitationsdebiteringen år 2016 bestäms utifrån de budgeterade kostnaderna för patientförsäkringen samt enligt invånarantalet 1.1.2015. År 2016 är den invånarbaserade avgiften 8,57 euro/invånare (9,19 euro/invånare år 2015).. Faktureringen utjämnas i slutet av året utifrån de faktiska kostnaderna för patientförsäkringen. Den post som faktureras invånarbaserat av medlemskommunerna läggs på de övriga betalarnas fakturering med en faktureringskoefficient. En kalkyl över avgifterna för enskilda medlemskommuner presenteras i bilaga 4. 39

5.3 Utjämning av dyr vård BU2016 Produktifiering, prissättning och fakturering Kostnaderna för mycket dyr vård under budgetåret jämnas ut mellan medlemskommunerna. Utjämningen av dyr vård omfattar år 2015 alla patienter vars vårdkostnader i hela HNS överskrider 60 000 euro per kalenderår. Genom utjämningssystemet täcks 80 procent av de kostnader som överskrider kostnadsgränsen. Kommunerna debiteras en avgift som baseras på invånarantalet och 20 procent (dvs. de kostnader som överskrider utjämningsgränsen för dyr vård) av kostnaderna för dyr vård debiteras patientens hemkommun. År 2014 var den faktiska avgiften för utjämningsfaktureringen 45,75 euro/invånare (2013: 43,61 euro/invånare). Medlemskommunerna debiteras en förskottsavgift på 28 euro per invånare för utjämningen av dyr vård, (28 euro/invånare åren 2008-2016). Förskotten uppbärs av kommunerna i januari och utjämningen görs två gånger per år; den första utjämningen görs på grundval av siffrorna för januari juni och den andra i samband med bokslutet. I anslutning till utjämningen skickas krediteringsnotor till medlemskommunerna. Utjämningen för dyr vård är för samkommunen HNS del en genomgångspost i balansräkningen. Förskotten för varje kommun visas i bilaga 7. 5.4 Praxis för faktureringen av kommunerna Medlemskommunerna faktureras månatligen i förskott för en tolftedel (1/12) av det sammanlagda beloppet för de betalningsandelar som avtalats med dem. Det månatliga förskottet ändras, om kommunens betalningsandel ändras under året. Utfallet av serviceanvändningen faktureras i enlighet med principerna för produktifieringen av tjänsterna utgående från de använda produkterna och fastställda priserna per sjukhus. Den faktiska debiteringen utjämnas fyra gånger om året utgående från användningen av tjänsterna. I fakturering av avtalskommuner, externa kommuner och andra betalare tillämpas samma principer som i faktureringen av medlemskommuner, såvida inget annat avtalats med sjukvårdsdistrikten, avtalskommunerna eller de övriga betalarna. Från början av 2015 blev patientförsäkringen en post som debiteras av medlemskommunerna enligt kapitationsprincipen, och dess andel beaktas i faktureringen av andra betalare med en faktureringskoefficient. 40

BU2016 Forskning-, undervisning och utveckling 6 FORSKNING, UNDERVISNING OCH UTVECKLING Det finländska samhället förväntar sig med rätta att HNS i egenskap av det sjukvårdsdistrikt som driver Finlands största universitetssjukhus utför sjukdomsdiagnostik och ger vård som är baserad på den senaste kunskapen. En nödvändig förutsättning för att uppnå detta mål är en högklassig forsknings- och undervisningsverksamhet. Vid HNS bedrivs forskning i synnerhet inom klinisk medicin. HNS får statlig ersättning för läkar- och tandläkarutbildningen, men ersättningsbeloppet har halkat efter rejält. Yrkeshögskolorna ersätter kostnaderna för de studerandes praktikveckor. Målet med utvecklingsarbetet är att bibehålla HNS verksamhetsprocesser på en så hög nivå som möjligt i fråga om bland annat servicens smidighet och kostnadseffektivitet. 6.1 Undervisning och forskning Mål för undervisningen och forskningen Målen för HNS forskning och undervisning har fastställts i strategin för 2012 2016, som fastställdes den 19 oktober 2011. Målen för HNS forskning och undervisning har fastställts i forskningsstrategin som fastställdes den 12 maj 2014. Forskningsdirektören är nyckelpersonen för det strategiska förnyandet av forskningen, undervisningen och innovationsverksamheten inom HNS. Inom forskning och undervisning bedriver HNS ett nära samarbete med Helsingfors universitet, dess medicinska fakultet samt med andra högskolor och yrkesläroanstalter. På Mejlans campus utvecklar HNS i samarbete med medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet, Biomedicum Helsinki och Institutet för molekylärmedicin i Finland Academic Medical Center Helsinki (AMCH) som ett internationellt uppskattat centrum för spetsforskning. Enligt HNS strategi fokuserar HNS sjukhus och andra enheter på forskning som, när den är framgångsrik, leder till genuint ny kunskap och genom denna kunskap till en förbättrad diagnostik och vård. Under budgetåret och budgetplaneringsperioden upprätthålls och förstärks de grundläggande förutsättningarna för forskning både ekonomiskt och administrativt: - HNS har ökat sin egen budgetfinansiering av forskningen under de senaste åren. Strukturer som forskningen kräver tryggas med HNS egen finansiering som riktas till forskning, då statens finansiering från 2015 till 2016 utgör 2,3 milj. euro, vilket motsvarar en minskning med 32 procent. I AMCH inleds biobankverksamheten under budgetåret, och HNS ska utföra sin nationella samordningsuppgift i nätverket för cancerforskning (Comprehensive Cancer Center). Ett separat anslag för forskning ökar finansieringens transparens i enlighet med HNS strategi. - Ansvarspersonerna för forskning och undervisning i kompetenscentren vid HNS universitetssjukhus och överläkarna för forskning vid universitetsaffärsverken bildar ett nätverk som upprätthåller och utvecklar forskningen. - Ett avtal med Helsingfors universitet om att läkare och tandläkare som är under specialisering verkar som universitetsforskare med anställning vid HNS korrigerar underskottet av vetenskaplig fortbildning uttryckligen inom klinisk forskning. För att utveckla forskarkarriären har HU-professorstjänster inrättats vid sjukhuset med stöd av donationsmedel från Erkkos stiftelse. Hanteringen av undervisningssamordnarnas (tidigare undervisningsskötare) arbete utvecklas genom att samordnarna koncentreras till verksamheten i fler kompetenscenter och affärsverk. - Med Forskarens arbetsbord, som lanseras som en portal på internet, produceras elektroniska tjänster bland annat för hantering av sjukhusets forskningsprestationer, bestämmelser och forskningsreglering. Syftet är att underlätta forskarnas arbete 41

BU2016 Forskning-, undervisning och utveckling med dessa tjänster. I det följande skedet utvecklas tjänster för administration av uppdragsforskning och egna stipendier som forskarna fått. - Från och med 2014 har 15 procent av finansieringen av hälsoforskning styrts till SHM:s insatsområden 4 8. Resultaten inom effektivitetsforskning, forskning för att förbättra patientsäkerheten, forskningen kring hälsofrämjandet och forskningen kring servicesystemets funktion styr utvecklandet av verksamhetssätten. - Tillväxtstrategin för forsknings- och innovationsverksamheten inom hälsosektorn, som har publicerats som arbets- och näringsministeriets rapport 12/2014, innehåller centrala åtgärdsrekommendationer för systematisk utveckling av forsknings- och innovationsverksamheten samt för att öka investeringarna i hälsobranschen och åstadkomma ekonomisk tillväxt i branschen i Finland. Fokus ligger på att utveckla de kompetenskluster som bildats kring universitetssjukhusen i fråga om partnersamarbete mellan forskning och företagsverksamhet. HNS har initierat forskning inom life science och hälsoteknologi som stödjer dess serviceproduktion i samarbete med HU, Aalto-universitetet och företag i branschen. I detta syfte medverkar HNS i programmet Health Capital Helsinki och Aalto-universitetets program Digital Health. Strukturer och verksamhetssätt som planerats för verksamheten för att utveckla sjukhuset (det virtuella sjukhuset, testbed-konceptet, framework-avtalen med företag, Biodesign-projektet) skapar finansierings- och samarbetspotential inom sjukhusets forskningsverksamhet. HNS deltar i den grundläggande och specialiserande utbildningen av läkare och tandläkare som ges vid medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet samt erbjuder yrkeshögskolornas skötarstuderande en miljö och handledning under praktikperioderna. Därutöver utbildar HNS bland annat forskningspersonal (t.ex. sjukhuskemister och sjukhusfysiker) som behövs vid sjukhusen. Samtidigt läggs vikt vid identifieringen av kompetens- och utbildningsbehoven inom primärvården. Genom högklassig grund-, specialiserings- och fortutbildning är det möjligt att trygga den höga kompetensen och säkerställa tillgången till kvalificerad arbetskraft på lång sikt. - På HUCS specialupptagningsområde (erva) fungerar ett utbildningsutskott i enlighet med avtalet om ordnande av specialupptagningsområdet. - Innehållet i och volymen för grundutbildningen av läkare och tandläkare utvecklas i samråd med medicinska fakulteten samt på specialupptagningsområdesnivå så att den motsvarar det uppskattade behovet; den specialiserande utbildningen dimensioneras utifrån en behovsanalys och uppskattad avgång så att antalet specialistläkare och specialisttandläkare motsvarar behovet i det framtida servicesystemet. Det pågår som bäst en nationellt sett betydande förändring i läkarnas specialiseringsutbildning när ansvaret för styrningen av utbildningen håller på att överföras från undervisnings- och kulturministeriet till social- och hälsovårdsministeriet. Beslut har fattats om att tillsätta en undergrupp för specialuttagningsområdets utbildningsutskott med uppdraget att granska utbildningen av specialistläkare. - HNS bedriver ett aktivt samarbete med yrkeshögskolorna i sitt område i enlighet med de förnyade samarbetsavtalen. Målet för grundutbildningen för vårdpersonal är att utbildningen bättre ska motsvara behoven i arbetslivet. Fortbildningen utvecklas för att uppfylla behovet av utbildning och utbildningsinnehåll inom hälso- och sjukvården. För dessa uppgifter har bildats en FoU-styrgrupp och en styrgrupp som behandlar praktikfrågor. - Med Vasa universitet har ingåtts avtal om att inleda magisterutbildning inom socialoch hälsovårdsförvaltningsvetenskap i Helsingfors. Studentantagningen utfördes hösten 2015, och 20 studerande inleder magisterstudier i januari 2016 (318 sökande). 42

BU2016 Forskning-, undervisning och utveckling Finansiering av undervisningen och forskningen samt budgetbehandling Staten ersätter HNS för kostnaderna för grund- och specialistutbildning av läkare och tandläkare. Den kalkylmässiga grunden för undervisningsersättningen är antalet avlagda examina, antalet studerande som har påbörjat utbildning och antalet utbildningsmånader. Det statliga anslaget för den hälsovetenskapliga forskningen på universitetsnivå (nedan statens forskningsanslag) delas ut på ansökan i form av projekt via forskningsutskottet för universitetssjukhusets specialupptagningsområde (erva). Respektive specialupptagningsområdes andel av det årliga anslaget för forskning i statsbudgeten fastställs utifrån kalkylmässiga grunder som SHM fastställer. HUCS specialupptagningsområdes andel av statens forskningsanslag har varit 36,4 procent åren 2012 2015. Procentandelen för den följande fyraårsperioden 2016 2019 är ännu inte känd. Ärendet bereds av en nationell utvärderingsgrupp för hälsoforskning som lämnar ett förslag för beslut till SHM. I tabellen nedan visas hur examensersättningen från statens forskningsanslag och statens forskningsanslag har utvecklats under de fem senaste budgetåren samt statens budgetprognos (BUF) för år 2016 vid HNS universitetssjukhus. Ersättningen motsvarar inte tillnärmelsevis de kostnader som utbildningen och forskningen förorsakar sjukvårdsdistriktet. Utvecklingen av den statliga ersättningen för utbildning och forskning visar att staten överför det ekonomiska ansvaret för forskning och undervisning på kommunerna. milj euro 2011 2012 2013 2014 2015 BUF 2016 *) Statlig ersättning 20,2 20,4 20,1 20,7 18,3 18,3 för utbildning Statligt anslag för forskning 13,6 12,1 10,4 10,4 7,2 4,9 Totalt 33,8 32,5 30,5 31,1 25,5 23,2 *) statens budgetproposition, september 2015 Statlig ersättning för utbildning och forskning till HNS, utveckling 2011 2015 och prognos för 2016 Den statliga ersättningen för utbildningen har hållit sig på en mer stabil nivå jämfört med forskningsanslaget (jfr tabellen ovan). Undervisningsvolymerna har dock på grund av externa orsaker som grundar sig på lagar och andra författningar ökat och således kan inte den nuvarande nivån av den statliga ersättningen på ett övergripande sätt täcka kostnaderna för den undervisningsverksamhet som ställts som förpliktelse för ett undervisningssjukhus. I de ekonometriska beräkningarna var kostnaderna för undervisningen år 2010 drygt 49 milj. euro. Ett universitet har rätt att använda ett universitetssjukhus som avses i 24 i lagen om specialiserad sjukvård för sin medicinska utbildningsenhets utbildnings- och forskningsbehov. Samkommunen ska se till att universitetet eller anordnaren av social- och hälsovårdsutbildning förfogar över sådana för undervisning och forskning behövliga lokaler med fasta maskiner och anläggningar och sådana personalrum för utbildnings- och forskningspersonalen och för studerandena som måste finnas vid en verksamhetsenhet inom samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt. Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som är anställda hos samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt är skyldiga att delta i utbildning och forskning inom hälso- och sjukvården (Hälso- och sjukvårdslagen 65 ). I statens budgetproposition för 2016 är anslaget för hälsoforskning 15 milj. euro. Det är cirka 31 procent mindre än anslaget för 2015 (21,7 milj. euro) och över 52 procent mindre än anslaget för 2014 (31,3 milj. euro). Prognosen för HUCS specialupptagningsområdes andel år 2016 är 5,5 milj. euro (7,9 milj. euro år 2015), varav HNS andel 4,9 milj. euro (7,2 milj. 43

BU2016 Forskning-, undervisning och utveckling euro år 2015). Den statliga finansieringen av forskningen kommer således åter att minska med över en tredjedel på ett år ( 2,3 milj. euro i HNS). Verksamheten anpassas efter anslaget genom att minska antalet forskningsprojekt som inleds. Eftersom forskningsprojekten sträcker sig över flera budgetår, beräknas finansieringen av forskning som pågår över kalenderårsskiftena genom en linjär modell för varje verksamhetsår. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den statliga forskningsfinansieringen beviljas projekt efter ansökan. Finansieringen kan alltså inte på det sätt som den tidigare specialstatsandelen täcka forskningens infrastrukturkostnader eller resultatenheternas grundläggande behov av forskningsfinansiering. För att upprätthålla de strukturer som forskningen inom HNS kräver och för att garantera en sådan fortsatt klinisk forskning med så få störningar som möjligt som är nödvändig för utvecklingen av det medicinska innehållet i verksamheten, har HNS inkluderat i budgeten ett eget forskningsanslag på 9,0 milj. euro för resurser som betjänar forskningen och för grundfinansiering av resultatenheternas forskning. HNS eget forskningsanslag används i huvudsak för avtalsbundna och redan existerande kostnader som genom den nya lagen inte längre kan täckas genom den statliga finansieringen. De största av dessa gemensamma kostnader är kostnaderna för de av HNS ägda lokalerna i Kiinteistöosakeyhtiö Biomedicum Helsinki, kostnaderna för avtalen om och driften och underhållet av BioMag-laboratoriet och Institutet för molekylärmedicin i Finland (1,5 milj. euro), kostnaderna för specialupptagningsområdets biobank (0,6 milj. euro), Comprehensive Cancer Center (0,5 milj. euro) och kostnaderna för gemensamma tjänster (apotek, litteratur, IT, tjänster för forskare och etiska kommittéer (1,0 milj. euro). Avsikten är också att med HNS egen finansiering täcka bland annat självriskandelarna i anslutning till EU:s, Finlands Akademis och Tekes forskningsfinansiering (0,5 milj. euro) samt finansiering i anslutning till stöd till innovationsverksamhet och bedömning av anmälda uppfinningar (0,2 milj. euro). Ett särskilt mål är att HNS forskare söker och får mer forskningsfinansiering från Finlands Akademi (FA) och EU än i dag. Antalet FA- och EU-ansökningar som gjorts vid HNS under året har ökat klart från år 2014. Att göra upp dessa ansökningar är krävande och fordrar heltidsresurser och extern hjälp. Därför har en avsättning för kostnader som orsakas av arbetet med ansökan om EU-finansiering och annan extern finansiering (0,1 milj. euro) upptagits även i budgeten för 2016. Förändringen från 2015 är 1,0 milj. euro. Av detta belopp hänförs 0,1 milj. till HNS andel av Biobankverksamheten, 0,5 milj. euro till finansieringen av Comprehensive Cancer Center och 0,4 milj. euro för att ersätta den dramatiska minskningen av statens forskningsanslag i universitetssjukhusets resultatenheter. Beloppet som delas ut till verksamhetsenheterna vid HNS universitetssjukhus är 4,6 milj. euro, som beviljas för forskning som är nödvändig för forskningsverksamhetens struktur och upprätthållandet av medicinskt innehåll. Verksamhetsenheternas andel fördelas mellan HUCS sjukvårdsområde, HUSLAB och HNS-Bilddiagnostik i enlighet med en princip som överenskommits i universitetskommittén. Verksamhetsenheterna får besluta om användningen av detta anslag t.ex. till kostnader för löner, tillbehör, resor och andra liknande poster, när posterna anknyter till forskningsarbete. milj. euro BS 2013 BS 2014 BU 2015 BUF 2016 HNS eget forskningsanslag 4,4 5,8 8,0 9,0 HNS eget forskningsanslag åren 2013 2016 Statens ersättning för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildningen är 98,6 milj. euro i budgetpropositionen för år 2016 (97,0 milj. euro år 2015 och 112,7 milj. euro år 2014). Av detta anslag används dock endast 66,0 milj. euro till ersättningar för läkar- och 44

BU2016 Forskning-, undervisning och utveckling tandläkarutbildning till de samkommuner som upprätthåller ett universitetssjukhus (64,9 milj. euro år 2015 och 74 milj. euro år 2014). Den preliminära separata budgeten (BUF) för den statliga examensersättningen från utbildningsanslaget för HNS år 2016 är 18,3 milj. euro. Den uppskattade ersättningen för utbildningsmånader till HUCS och HNS övriga sjukvårdsområden år 2016 är 1,5 milj. euro. Användningen av statens utbildningsersättning och statens forskningsanslag till universiteten uppskattas utgöra sammanlagt 27,7 milj. euro år 2016. Den justerade budgeten (JB) kan upprättas först när riksdagen beslutat om budgeten, social- och hälsovårdsministeriet har fattat beslut om utbetalning av den statliga ersättningen och specialupptagningsområdets forskningskommitté har fattat beslut om statens anslag för hälsoforskning. Den preliminära separata budgeten (BUF) för det statliga anslaget för forskning och för undervisning för HNS år 2016 bygger på budgetförslaget och på en uppskattning av fördelningen av anslagen mellan universitetssjukhusen och inom universitetssjukhusens specialupptagningsområden samt på en uppskattning av den utbildningsersättning som HNS sjukvårdsområden får. Utnyttjandet av statlig undervisnings- och forskningsersättning åren 2014-2016 HYKSsjukvårdsområdet/ Universitetssjukhu set PROG milj. euro BS 2014 BU 2015 BUF 2016 *) 2015 Förändring (mn. euro) BUF BUF 2016-2016/ PRO PROG 2015 G 2015 Statlig ersättning för utbildning, SHM 20,7 19,1 18,3 18,3 0 0,0 % Statligt anslag för forskning 8,4 9,4 9,1 7,9-1,2-13,2 % Totalt 29,1 28,5 27,4 26,2-1,2-4,4 % Övriga HNS sjukvårdsområden Statlig ersättning för utbildning (ersättning för utbildningsmånader) 1,7 1,9 1,6 1,5-0,1-6,3 % Statligt anslag för forskning och utbildning HNS totalt 30,8 30,4 29 27,7-1,3-4,5 % *) preliminära uppgifter från statsbudgeten i september 2015. En kompletterad budget som bygger på den slutliga beviljade finansieringen görs våren 2016. Användningen av statlig undervisnings- och forskningsersättning åren 2014 2016 Eftersom forskningsprojekten sträcker sig över flera budgetår, beräknas finansieringen av forskning som pågår över kalenderårsskiftena genom en linjär modell för varje verksamhetsår. Eftersom en del av forskningsprojekten är fleråriga, avviker den årliga beviljade finansieringen och användningen av finansieringen från varandra. Statens utbildningsersättning till universiteten och användningen av statens forskningsanslag uppskattas utgöra sammanlagt 26,2 milj. euro år 2016. Den uppskattade utbildningsersättningen till HNS övriga sjukvårdsområden år 2016 är 1,54 milj. euro. I tabellen nedan presenteras den preliminära budgeten för statens utbildningsersättning och statens forskningsanslag samt den preliminära planen för HNS egna forskningsanslag för budgetperioden 2016. 45

BU2016 Forskning-, undervisning och utveckling Preliminär budget för statens utbildnings- och forskningsersättning samt preliminär plan för användningen av HNS egna forskningsanslag för budgetperioden, tusen euro. *) de markerade utgiftsposterna ska enligt planerna finansieras genom HNS eget forskningsanslag. Regionförvaltningsverket betalar varje månad forskningsfinansiering till specialupptagningsområdets forskningskommitté, som vidareförmedlar finansieringen till de organisationer som genomför projekten. Användningen av medlen kontrolleras genom ett konto- och bokföringssystem som grundar sig på funktionskoder, ansvarsenheter och projekt. Ansvaret för användningen av medlen samt uppföljningen och rapporteringen ligger på varje operativ och ekonomisk ansvarsenhet. 6.2 Utveckling Målen för utvecklingsverksamheten Samförvaltningens utvecklingsenhet betjänar alla resultatområden. Utvecklingsenhetens verksamhet bygger på ett nära samarbete med de olika enheterna vid HNS. Viktiga partner är också samförvaltningens ledning för vårdarbetet och HNS IT-förvaltning. Utvecklingsenhetens uppgift är att bidra till att samkommunens strategiska mål uppnås. Ledningen för vårdarbetet vid samförvaltningen samordnar planeringen och utvecklingen av vårdarbetet på koncernnivå i enlighet med modellen för magnetsjukhus. Utvecklandet av vårdarbetet baseras på samkommunens strategi och genomförs som ett nätverksbaserat samarbete mellan vårdarbetets ledare samt i uppgifterna för de olika multiprofessionella expertgrupper som verkställande direktören tillsatte år 2015 och i uppgifterna för ledningsgruppen för HNS Vårdarbete. Utvecklandet av vårdarbetet enligt modellen för magnetsjukhus som godkänts som en del av samkommunens strategi fortsätter på sjukvårdsområdena och i resultatenheterna i HUCS. Handlings- och genomförandeplanen för vårdarbetet som görs upp i enlighet med ramverket för magnetsjukhusmodellen på HNS-nivå varje år styr utvecklingen, forskningen, 46

BU2016 Forskning-, undervisning och utveckling undervisningen och ledningen med anknytning till vårdarbetet på alla organisationsnivåer. Planen stödjer HNS strategiska mål och nyckelmål i syfte att med de metoder som används inom vårdarbetet säkerställa att patienten får trygg, högklassig och effektiv vård och behandling. Det viktigaste målet med magnetsjukhusmodellen är goda resultat inom vården och behandlingen. Vi avser att uppnå detta mål med hjälp av kunnig och kompetent personal. Personalens verksamhet och engagemang för de gemensamma målen ges stöd genom gott ledarskap och fungerande strukturer. Vårdarbetet utvecklas innovativt utifrån de senaste forskningsresultaten. Målet är att ansöka om status som magnetsjukhus åren 2017 2018 för resultatenheten HUCS Barn och unga och HUCS Cancercentralen. Beredningen av ansökan om denna status inleds i de ansökande resultatenheterna med dokumentering som uppfyller kraven för magnetsjukhusstatus i samarbete med de aktuella resultatenheternas ansvarspersoner och med samförvaltningens ledning för vårdarbetet. I anslutning till utvecklandet av vårdarbetet enligt kriterierna för magnetsjukhuset ordnas olika slags utbildningar för vårdpersonalen, cheferna inom vårdarbetet samt kliniska experter och lärare inom vårdarbetet. I arbetet för att göra förfarandena inom vårdarbetet enhetligare ingår implementeringen av den professionella verksamhetsmodellen för vårdarbetet inom HNS. Samförvaltningens ledning för vårdarbetet ger förenhetligandet av förfarandena inom vårdarbetet stöd även vad gäller den jämförbara kvaliteten, som utgörs av förebyggandet av fallolyckor bland patienterna, förebyggandet av trycksår, smärtbehandling och näringsbehandling. Magnetsjukhusmodellens effektivitet utvärderas om tre år. Utgångsmaterial har samlats in både i de resultatenheter som ska ansöka om magnetsjukhusstatus och på andra sjukvårdsområden och i andra resultatenheter med hjälp av Nurse Engagement Survey. Genomförandet av vårdarbetet på HNS-nivå omfattar dessutom många helheter som kräver kontinuerliga åtgärder, såsom klassificering av vårdbehov, säkerställande av det kunnande som behövs vid läkemedelsbehandling och handledning av studerande, för vilka utsedda expertgrupper ansvarar utifrån verksamhetsplaner som årligen fastställs i HNS ledningsgrupp för vårdarbetet. Insatserna för att införa Lean-verksamhetssätten som en del av det dagliga utvecklingsarbetet fortsätter. År 2015 utbildades 28 Lean-utbildare tillsammans med Aalto EE. Som en del av utbildningen genomförde varje deltagare i utbildningen ett projekt för förbättring av verksamheten. Efter utbildningen grundades Lean-akademin, som stödjer utbildarna när de använder Lean-verksamhetsmodellerna i utvecklingsarbetet inom HNS. Planen är att utbilda ytterligare en grupp Lean-utbildare under år 2016, fortsättningsvis i samarbete med Aalto EE. Efter detta kan Lean-utvecklingsarbetet utföras med egna krafter. Temat för 2016 är det dagliga ledarskapet. Målet är att inleda dagligt Lean-ledarskap i minst 50 procent av HNS enheter. Inom produktionen av klinisk information började man år 2015 publicera en för den högsta ledningen avsedd rapport som också innehåller köprognoser. Utvecklingsenheten har gett kvalitetsregisterarbetet sitt stöd. I slutet av år 2015 fanns det 18 register i användning, och målet är att införa cirka 10 12 nya kvalitetsregister under 2016. Tack vare den strukturerade registreringen av data i kvalitetsregistren torde de direkta besparingarna från registren täcka deras driftskostnader senast vid utgången av 2016. Förberedelser pågår inför projektet för förändring av verksamhetsstyrningen Apotti. Tillsammans med de kliniska enheterna och Apotti-medarbetare har utarbetats modellprocesser och servicekartor för serviceproduktionen. De vidareutvecklas och implementeras 2016. Målet är att införa Apotti år 2016. Den kliniska delen av detta arbete vid HNS samordnas av utvecklingsenheten. Utvecklingsenheten har ett nära samarbete med utvecklingsenheten vid dataförvaltningen. Medborgarnas e-hälsotjänster utvecklas starkt. Under 2015 har en åtgärdsplan och strategi 47

BU2016 Forskning-, undervisning och utveckling för att bygga upp HNS e-tjänster utarbetats. I samarbete med de kliniska enheterna lanseras tjänster på två nya områden år 2015 och på fyra nya områden år 2016. E-tjänsternas utvecklingsarbete utförs i samarbete med projektet för förändring av verksamhetsstyrningen Apotti och primärvården. Väsentligt för att e-hälsotjänsterna ska vara lyckade för både klienten och samhällsekonomin på lång sikt är att man utnyttjar lärande system och artificiell intelligens. Målet är att under 2016 genomföra 2 3 pilotprojekt som utnyttjar artificiell intelligens. Patientstödverksamheten OLKA, som fungerar i samarbete med patientorganisationerna, introducerades år 2015 även på kliniken för cancersjukdomar. Patientstödverksamheten utvidgas år 2016 till Jorvs sjukhus. Målet är att uppnå milstolpen 7 000 kontakter under 2016. År 2016 öppnas en e-kamratstödstjänst som en del av projektet för det virtuella sjukhuset. Innovationsverksamheten utvecklas. Tillsammans med Aalto-universitetet genomfördes en insamling av idéer (idéhåv) och utifrån den en innovationsverkstad där idéer som lämnats av anställda vid HNS och av innovationsexperter vid Aalto-universitetet möttes. Över 20 idéer vidarebefordrades till fortsatt utveckling. Målet för 2016 är att utveckla åtminstone två idéer till användbara innovationer och att fortsätta med innovationsverkstäderna. 6.2.2 Budgetbehandlingen av utvecklingsanslaget Projekten för utveckling av verksamheten är en del av arbetet med att utveckla HNSkoncernen. Samförvaltningen reserverar i sin egen budget pengar för forsknings- och utvecklingsprojekt som kan sökas årligen. Syftet är att stödja och uppmuntra personalen att utveckla den egna verksamheten. Vid valet av mottagare läggs tonvikt på kopplingen till de strategiska nyckelmålen. För år 2016 har reserverats ett anslag på 0,4 milj. euro som delas ut till resultatenheter och resultatområden för projekt som främjar strategiska mål. 48

BU2016 Planering av verksamheten och ekonomin 7 PLANERING AV VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 7.1 Resultatbudget Utgångspunkter för budgetberedningen och resultatbudget De mål som fastställs i budgeten utgör verktyg för styrningen av HNS-koncernens, sjukvårdsområdenas, affärsverkens, resultatområdenas samt dotterbolagens verksamhet och ekonomi samt för genomförandet av strategin. De fastställda målen ska vara klara, beskrivande, utmanande, så realistiska som möjligt samt bundna till anslagen. Utvärderingsoch beräkningskriterierna ska vara exakta och mätbara eller grunda sig på nyckeltal. Beräkningsprinciperna för medlemskommunernas betalningsandelar fastställdes på styrelsens möte 8.6.2015 och justerades i fråga om läkemedel mot smittsamma sjukdomar på styrelsens möte 12.10.2015. Medlemskommunernas sammanlagda betalningsandelar i budgeten för 2016 är 1 506,7 miljoner euro. Förändringar i arbetsfördelningen som överenskoms med medlemskommunerna uppkom mellan Helsingfors och HUCS Psykiatri i förhandlingarna på sommaren och hösten. Konsultationspolikliniken för äldrepsykiatri i Helsingfors och konsultationsgruppen för neuropsykiatrisk överförs till resultatenheten HUCS Psykiatri. Inverkan på verksamhetskostnaderna är sammanlagt 0,5 milj. euro. I medlemskommunernas betalningsandel ingår inga andra nya förändringar av arbetsfördelningen mellan samkommunen HNS och medlemskommunerna. I medlemskommunsintäkten om 1 506,7 milj. euro ingår nya operativa ändringar på 6,0 milj. euro samt ändringar i verksamheten som överförs från 2015 till ett belopp av 5,0 milj. euro. Av de operativa förändringarna har totalt 4,0 milj. euro hänförts till datasystem- och ITrelaterade förändringar samt 2,0 milj. euro till Apotti-projektet. Dessutom uppskattas att kostnaderna för läkemedel mot smittsamma sjukdomar är 7,0 milj. euro större än i budgeten för 2015. Styrelsen behandlade på sitt möte 8.6.2015 de allmänna principerna för måluppställningen och beredningen av budgeten 2016 på samkommunsnivå samt riktlinjerna för ekonomiplanen för 2016 2018. Därtill fastställde styrelsen måluppställningen för varje enhet. Produktivitetsmålet för sjukvårdsområdena är en ökning på 1,7 procent med undantag för Västra Nylands sjukvårdsområde, vars produktivitetsmål fastställdes till 1,5 procent. För affärsverken fastställdes individuella produktivitetsmål (1,5 % - 6,0 %). Som produktivitetsmålet för resultatområdena IT-förvaltning och Lokalcentralen fastställdes 1,8 procent. För dotterbolagen (Uudenmaan Sairaalapesula Oy och HNS-Fastigheter Ab) fastställdes ett produktivitetsmål på 2,0 procent för 2016. Vidare behandlade styrelsen de föreslagna riktlinjerna för den ekonomiska planeringen åren 2016 2018 och för planeringen av investeringarna åren 2016 2019. Centrala faktorer och antaganden som inverkat på budgetberedningen Utgångspunkter för budgetberedningen: - Personalkostnaderna förväntas öka med sammanlagt 0,9 procent från BU 2015 till BU 2016. - De avtalade löneförhöjningarnas väntade kostnadseffekt uppgår till sammanlagt 0,7 procent. - Personalbikostnadsprocenten på betalda löner år 2016 (exkl. förtidspensionspremie) är 23,41 procent. - Den uppskattade förhöjningskoefficienten för förtidspensionspremier för 2016 är 1,26. 49

BU2016 Planering av verksamheten och ekonomin - Vid uppskattningen av ränta på nya långfristiga lån under ekonomiplaneperioden 2016 2018 tillämpas en årsränta på 1,2 procent. - Vid granskningen av verksamhetskostnaderna har en viktad förändring av kostnadsnivån per kostnadsslag använts, där t.ex. konkurrensutsättningen av läkemedel och utrustning har beaktats. Den statliga ersättningen för forskning och undervisning (exkl. ersättning för läkares utbildningsmånader) väntas minska med cirka 4,5 procent från nivån 2015 (finansieringens totalbelopp BUF 2016: 27,7 milj. euro). I verksamhetskostnaderna ingår ett separat forskningsanslag på 9,0 milj. euro, som är 1,0 milj. euro större än i budgeten för år 2015. På affärsverkens clearingkonton beräknas ingen uppskattad gottgörelseränta eftersom den uppskattade räntan är 0 procent. Debiteringsräntan uppskattas till 0,5 procent p.a. På clearingkontots dagliga saldo erläggs år 2016 gottgörelseränta enligt en veckas euribor månatligen i efterskott. Clearingkontots debiteringsränta beräknads månatligen i efterskott enligt 1 månads euribor + 0,50 procent p.a. Räntan på grundkapitalet är oförändrad, dvs. 3,0 procent. Soliditetsmålet för år 2015 är 35 procent. Samkommunen HNS resultat- och finansieringsbudgetar för år 2016 finns i bilaga 9. Samkommunens resultatbudget, inklusive affärsverk Resultaträkning (1 000 euro) BS 2014 BU 2015 BUF 2016 Förändr. % Förändr. % BU2015 Verksamhetsintäkter 1 906 951 1 920 186 2 013 767 1 999 958-0,7 % 4,2 % varav medlemskommunernas serviceplaner 1 475 306 1 481 418 1 549 535 1 506 735-2,8 % 1,7 % Verksamhetskostnader 1 784 232 1 796 987 1 849 645 1 875 244 1,4 % 4,4 % Driftsbidrag 122 719 123 199 164 122 124 715-24,0 % 1,2 % Finansiella intäkter och kostnader 13 171 14 644 13 508 14 701 8,8 % 0,4 % Årsbidrag 109 548 108 555 150 614 110 014-27,0 % 1,3 % Avskrivningar och nedskrivningar 106 853 110 055 110 600 111 824 1,1 % 1,6 % Räkenskapsperiodens resultat 2 694-1 500 40 014-1 810-104,5 % 20,7 % 50

(1 000 euro) BU2016 Planering av verksamheten och ekonomin Verksamhetsintäkter och -kostnader samt finansierings- och kapitalkostnader enligt budgeten BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 Förändr. % Förändr. % Medlemskommunernas betalningsan 1 475 306 1 481 418 1 549 535 1 506 735-2,8 % 1,7 % Övriga serviceintäkter 279 224 293 954 305 756 332 654 8,8 % 13,2 % Övriga försäljningsintäkter 41 077 39 226 43 028 50 608 17,6 % 29,0 % Statens forsknings- och utbildningse 30 796 30 348 29 487 27 673-6,1 % -8,8 % Försäljningsintäkter 1 826 403 1 844 946 1 927 806 1 917 670-0,5 % 3,9 % Avgiftsintäkter 62 287 61 322 67 296 68 739 2,1 % 12,1 % Understöd och bidrag 10 268 7 368 7 865 7 226-8,1 % -1,9 % Övriga verksamhetsintäkter 7 993 6 550 10 801 6 323-41,5 % -3,5 % Verksamhetsintäkter totalt 1 906 951 1 920 186 2 013 767 1 999 958-0,7 % 4,2 % Personalkostnader 1 101 698 1 116 125 1 130 786 1 136 304 0,5 % 1,8 % Inköp av tjänster totalt 285 970 292 990 301 801 305 672 1,3 % 4,3 % Material, förbrukningsartiklar och varor 339 981 326 378 354 891 365 876 3,1 % 12,1 % Understöd 893 946 1 168 1 318 12,8 % 39,3 % Övriga verksamhetskostnader totalt 55 691 60 548 60 999 66 074 8,3 % 9,1 % Verksamhetskostnader totalt 1 784 232 1 796 987 1 849 645 1 875 244 1,4 % 4,4 % Avskrivningar och nedskrivningar 106 853 110 055 110 600 111 824 1,1 % 1,6 % Verksamhetskostnader och avskrivn 1 891 085 1 907 042 1 960 246 1 987 068 1,4 % 4,2 % Driftsbidrag efter avskrivningar 15 866 13 144 53 521 12 891-75,9 % -1,9 % Ränteintäkter 1 031 500 570 400-29,8 % -20,0 % Övriga finansiella intäkter 313 117 251 60-76,1 % -48,6 % Räntekostnader 2 763 3 500 2 500 3 400 36,0 % -2,9 % Övriga finansiella kostnader 11 752 11 761 11 828 11 761-0,6 % 0,0 % Finansiella intäkter och kostnader tot. 13 171 14 644 13 508 14 701 8,8 % 0,4 % Räkenskapsperiodens resultat 2 694-1 500 40 014-1 810-104,5 % 20,7 % Verksamhetsintäkter Budget 2015 Prognos 2015 (9+3) Verksamhetsintäkter totalt (1 000 euro) förändring % (1 000 euro) förändring % Budget/Prognos 2015 1 920 186 2 013 767 Medlemskommunernas betalningsandelar 24 777 1,3 % -43 340-2,2 % Förflyttning av äldrepsykiatri i Hfrs, HUCS 540 0,0 % 540 0,0 % Samjouren i Pejas, HUCS 5 621 0,3 % 5 621 0,3 % Frakturpolikliniken i Esbo till Jorv, HUCS 1 040 0,1 % 1 040 0,1 % Allmänjouren i Lojo (samjour+ dagavd.) 3 503 0,2 % 3 503 0,2 % HUCS, serviceintäkter, andra betalare 18 134 0,9 % 9 083 0,5 % Läkemedelsförsörjningstjänster i Hfrs, HNS-Apotek 6 721 0,4 % 5 550 0,3 % Nya kommunala kunder inom HNS-Logistik 3 169 0,2 % 2 016 0,1 % Ravioli, extern försäljning 1 621 0,1 % 700 0,0 % IT-förvaltningens externa fakturering bl.a. Apotti Oy projektresurser 5 379 0,3 % 4 923 0,2 % Samförvaltningen, andra externa försäljningsintäkter 900 0,0 % 700 0,0 % Externa hyreslokaler (bl.a. samjouren), Lokalcentralen -905 0,0 % -1 903-0,1 % Prehospital akutvård 1 961 0,1 % 1 461 0,1 % Avgiftsintäkter 7 417 0,4 % 1 444 0,1 % Statens forsknings- och utbildningsersättning -2 675-0,1 % -2 494-0,1 % Övriga 2 569 0,1 % -2 653-0,1 % Budget 2016 1 999 958 4,2 % 1 999 958-0,7 % 51

BU2016 Planering av verksamheten och ekonomin Försäljningsintäkter Medlemskommunernas betalningsandelar omfattar den egentliga produktionen av specialiserade sjukvårdstjänster. Den andel som producerats i egen regi faktureras enligt produktifieringen som DRG-, vårddags- och besöksprodukter. I betalningsandelarna ingår även den specialiserade sjukvårdens köptjänster, vårdtjänster hos andra sjukhus, servicesedlar, hjälpmedel, läkemedel mot smittsamma sjukdomar, medicinsk genetik och patientförsäkring. Medlemskommunernas betalningsandelar utgör 75,3 procent av HNS totala finansiering. Kontogruppen Övriga serviceintäkter tar upp försäljning till andra sjukvårdsdistrikt, inrättningar och staten samt försäljning av andra sjukvårdsrelaterade tjänster till bl.a. kommunernas primärvård (t.ex. försäljningsintäkter för samjour, som inte ingår i medlemskommunernas betalningsandelar för den specialiserade sjukvården). Hit hör även avgifterna för fördröjd förflyttning. Dessa avgifter budgeteras inte. Utöver ovannämnda tar denna kontogrupp även försäljningsintäkter för hjälpmedel samt intäkterna från sjukvårdsrelaterade stödtjänster (laboratorietjänster, blod och blodpreparat, patologiska tjänster, terapitjänster, radiologiska tjänster samt läkemedel och apotekstjänster). De övriga serviceintäkternas andel av den totala finansieringen av HNS verksamhet är 16,6 procent. Kontogruppen Övriga försäljningsintäkter utgörs av intäkterna från affärsverk som producerar andra tjänster än sjukvårdsrelaterade stödtjänster. Hit hör medicin- och IT-tjänster, lokaltjänster, kontors- och experttjänster (IT-expertis, utbildning, företagshälsovård samt dokument- och kontorstjänster), lokalvård och instrumentunderhåll samt kosttjänster. De övriga försäljningsintäkternas andel av HNS intäkter är 2,5 procent. Kontogruppen Statlig forskning och utveckling innefattar det statliga forskningsanslaget och den statliga utbildningsersättningen. Den statliga utbildningsersättningen innefattar det statliga stödet för grund- och specialiseringsutbildning av läkare och tandläkare. Den kalkylmässiga grunden för undervisningsersättningen är antalet avlagda examina, antalet studerande som har påbörjat utbildning och antalet utbildningsmånader. Forskningsanslaget ska å sin sida täcka de direkta kostnaderna för forskning samt kostnaderna för resurser som stödjer forskningen. Den statliga ersättningen för forskning och undervisning utgör 1,4 % procent av HNS intäkter. Avgiftsintäkter Samkommunen HNS kan bestämma om klientavgifternas storlek inom de gränser som fastställs i klientavgiftslagen och -förordningen. Styrelsen beslutade den 24 november 2008 (177 ) att klientavgifterna i fortsättningen justeras i enlighet med de indexjusteringar som görs med stöd av klientavgiftsförordningen, såvida inte styrelsen särskilt beslutar något annat. De klientavgifter som HNS tar ut av patienterna följer maxbeloppen i förordningen om klientavgifter. De poliklinik- och vårddagsavgifter som tas ut av klienterna utgör 3,4 % procent av HNS totala intäkter. Understöd och bidrag Statsunderstöden för åren 2009-2014 utgörs av understöd för forsknings- och utvecklingsprojekt vilka beviljas av länsstyrelsen i Södra Finlands län, Tekes, EU och social och hälsovårdsministeriet samt av statsunderstöd avsedda för den psykiatriska vården och rehabiliteringen av barn och unga. Understöden och bidragen inkluderar understöd och bidrag för pågående projekt som överförs till år 2016. Nya understöd och bidrag som eventuellt beviljas under år 2016 har inte tagits upp i budgetförslaget. I understöden och bidragen har även inkluderats den uppskattade andelen av FPA:s ersättning för företagshälsovård samt donerade medel och andra bidrag. Understödens och bidragens andel av HNS totala finansiering är 0,4 procent. 52

BU2016 Planering av verksamheten och ekonomin Övriga verksamhetsintäkter Övriga verksamhetsintäkter utgörs huvudsakligen av hyresintäkter. De övriga verksamhetsintäkternas andel av den totala finansieringen av HNS verksamhet är 0,3 procent. Verksamhetskostnader De sammanlagda verksamhetskostnadernas jämförbara ökning jämfört med prognosen för 2015 (exklusive förändringar i arbetsfördelningen och ökningen av faktureringen av andra än medlemskommunbetalare men inklusive produktivitetsmålet på 1,8 procent) är cirka -0,3 procent. Milj. euro BU 2016 Förändr. % Verksamhetskostnader totalt 1 875,2 Inverkan av funktioner som inletts i mitten av 2015 för år 2016 (samjour i Borgå från och med 1.3 2015, fysiatri i Helsingfors 1.3.2015, krävande terminalvård på specialnivå fr.o.m 1.3.2015, läkemedelsförsörjningstjänsterna i Helsingfors, 1 skedet fr.o.m 1.5.2015) -1,5 Funktioner som övergår från medlemskommunerna år 2016 Konsultationspolikliniken för äldrepsykiatri i Helsingfors -0,5 Läkemedelsförsörjningen i Helsingfors, 2 fasen -6,7 Samjouren i Lojo -3,5 Samjouren i Hyvinge -0,2 Samjouren i Pejas sjukhus -5,6 Frakturpoliklinikverksamheten i Esbo -1,0 Funktioner som övergår från medlemskommunerna sammanlagt -17,5 Projektarbete som faktureras av Apotti - Apotti Oy -5,0 Prehospital akutvård -2,4 Affärsverkens nya kommunala kunder och ökningen av den övriga externa försäljningen -4,0 Jämförbara verksamhetskostnader BU 2016 i relation till prognosen 2015 1 844,8 1 849,6-0,3 % Personalkostnader Budgeten utgår från att kostnaderna för löner och arvoden i genomsnitt ökar med 0,7 procent från BU 2015 till BUF 2016. För lönebikostnader (bikostnadsprocent: 23,41) budgeteras en ökning på 0,3 procent i snitt. Utöver lönebikostnaderna har en uppskattad förändringskoefficient på 1,26 för förtidspensionspremien (Varhe) tagits i beaktande. Personalkostnaderna förväntas i genomsnitt öka med sammanlagt 0,9 procent BU 2015 BUF 2016. Med beaktande av förtidspensionspremien ökar personalkostnaderna med 0,5 procent jämfört med prognosen för år 2015 och med 1,8 jämfört med budgeten för år 2015. Inköp av tjänster Totalt har 305,7 miljoner budgeterats för köp av tjänster. Beloppet är 1,3 procent större än prognosen 9+3 för år 2015 och 4,3 % procent större än budgeten för år 2015. Material, förbrukningsartiklar och varor För material, förbrukningsartiklar och varor har budgeterats 365,9 miljoner euro, vilket är 3,1 procent mer än i "9+3"-prognosen för 2015 och en ökning med 12,1 procent jämfört med budgeten för 2015. Övriga rörelsekostnader De största posterna i kontogruppen Övriga rörelsekostnader var hyror för externa verksamhetskostnader, leasing av maskiner och anläggningar samt fastighetsskatt. Eventuella kreditförluster upptas också i denna kontogrupp. Den budgeterade ökningen från 53

BU2016 Planering av verksamheten och ekonomin prognosen för 2015 är sammanlagt 5,1 milj. euro (8,3 procent) och består av förhöjda hyror för externa verksamhetslokaler 2,6 milj. euro (den viktigaste lokalen är HUSLAB:s hus i Mejlans som hyrs av Helsingfors universitet), Finansiella poster och avskrivningar Ränteintäkterna och -kostnaderna har budgeterats enligt räntenivån i september 2015. Vid uppskattningen av räntan på de nya lån som upptas under ekonomiplaneperioden 2016 2018 tillämpas en årlig ränta på 1,2 % procent. Räntekostnaderna höjs av att de långfristiga lånen ökar till följd av behovet av att finansiera investeringarna. Enligt grundavtalet ska ränta betalas på grundkapitalet. Räntans storlek bestäms av fullmäktige. I budgetberedningen har en fast ränta på 3 procent tillämpats. Räntan har beaktats i prissättningen av tjänsterna. Den uppskattade avskrivningsnivån för 2016, dvs.111,8 milj. euro, är en ökning på 1,6 procent jämfört med budgeten för 2015 och en ökning på 1,3 % procent jämfört med prognosen för 2015. Ökningen grundar sig på genomförda och för budgetåret föreslagna investeringar. Ibruktagandet av det totalrenoverade tornsjukhuset i Mejlans under första hälften av 2015 är den största enskilda investeringen som höjer avskrivningsnivån för år 2015. I bilaga 10 till budgeten finns en avskrivningsplan, vilken ligger till grund för beräkningen av avskrivningarna. Ekonomiplan för åren 2017 2018 Antaganden bakom planeringen av EP 2017 2018 Tillväxten för 2017 och 2018 beräknas bli liten och återhämtningen inom kommunernas ekonomi kommer att bli långsam. Kommunernas möjligheter att satsa mer på specialsjukvården under planeringsperioden är små. Till följd av den växande och allt äldre befolkningen orsakar ökningen av efterfrågan på service ett tryck att höja medlemskommunernas betalningsandelar. För att ökningen av medlemskommunernas betalningsandelar ska hålla sig till högst den ökning av efterfrågan på service som uppstår på grund av befolkningsökningen och den ändrade åldersstrukturen, måste åtgärderna för att anpassa verksamheten och utvecklingsprojekten för det praktiska genomförandet av produktivitetsmålet vara fortsatt effektiva. Ökningen av medlemskommunernas betalningsandelar har uppskattats till 1,2 procent för 2017 och 1,5 procent för 2018. Uppskattningen innefattar inte eventuella förändringar i arbetsfördelningen mellan HNS och medlemskommunerna åren 2017 och 2018. Efter indexhöjningarna av klientavgifterna 2016 beräknas avgiftsintäkterna 2017 ligga kvar på samma nivå som 2016, och efter en indexjustering öka något 2018. Ökningen av avgiftsintäkterna bromsas å andra sidan upp av den ökade betoningen av öppenvård. Faktureringen av de övriga betalarna väntas utvecklas måttfullt. Övriga intäkter förväntas öka med 1 procent per år. I och med att den ersättning för undervisning och forskning som staten beviljar har minskat de senaste åren uppskattas även användningen uppvisa en successiv minskning 2017 och 2018. Verksamhetskostnaderna beräknas öka från året innan med 1,0 procent 2017 och med 2,2 procent 2018. Förändringen av personalkostnaderna väntas vara lika stor som 2016. Uppskattningen av andra verksamhetskostnader bygger på Statistikcentralens senaste prisindexprognos för offentliga utgifter, som är 1,1 procent för 2017 och 1,7 procent för 2018. Andra faktorer som påverkar kostnadsposten är bland annat volymökningen i och produktivitetsmålet för serviceproduktionen. För åren 2017 och 2018 har målet om en produktivitetsförbättring på minst 1,0 procent inkluderats i enlighet med strategin. 54

BU2016 Planering av verksamheten och ekonomin De byggnadsinvesteringar som färdigställs under planeringsperioden, liksom de nya handlingsmodeller som införs i samband med detta, väntas ge betydande möjligheter att effektivisera produktiviteten och verksamheten. Det nya HUSLAB-huset gör det möjligt att utveckla produktionen och betydligt effektivisera verksamheten eftersom man kan koncentrera funktionerna till nya lokaler och öka synergieffekterna mellan laboratorierna. För att stödja den verksamhet som genomgår förändringar förnyar HUSLAB samtidigt sin organisationsstruktur och sitt ledningssystem. Effektiviseringsfördelarna av det nya logistikcentret som togs i bruk 2015 väntas realiseras fullt ut redan 2016. Inom HUCS sjukvårdsområde väntas produktiviteten förbättras bland annat tack vare de nya lokalerna som tagits i bruk i Mejlans tornsjukhus och i den nya byggnaden i Jorvs sjukhus. Andra lokaler som färdigställs och som möjliggör en omorganisering av verksamheten och en effektivare allokering av de disponibla resurserna för att uppnå produktivitetsmålen är bland annat det nya barnsjukhuset och de lokaler som därmed blir lediga i Barnkliniken samt Kvinnoklinikens tillbyggnad, Sairaalanmäki i Hyvinge och Esbo stads sjukhus om uppförs i Jorv. Dessa lokaler skapar samtidigt synergifördelar för de stödtjänster som används gemensamt och för de datasystem som stödjer stödtjänsterna. Avskrivningarna baserar sig på en investeringsplan och ökar de kommande åren. Avskrivningsnivån för ekonomiplaneåret 2017 uppskattas till 115,6 miljoner euro och för 2018 till 108,8 miljoner euro. De minskade avskrivningarna för 2018 beror på några gamla byggnadsinvesteringar för vilka ett avskrivningsprogram upphör under 2017 och 2018. Resultaträkning för åren 2016 2018 (1 000 euro) Förändr. % Förändr. % BU2015 EP 2017 Förändr.% EP 2017/ BUF 2016 EP 2018 Förändr. % EP 2018/ EP 2017 BS 2014 BU 2015 BUF 2016 Medlemskommunernas betalningsande 1 475 306 1 481 418 1 549 535 1 506 735-2,8 % 1,7 % 1 524 816 1,2 % 1 547 688 1,5 % Övriga serviceintäkter 279 224 293 954 305 756 332 654 8,8 % 13,2 % 337 603 1,5 % 347 667 3,0 % Övriga försäljningsintäkter 41 077 39 226 43 028 50 608 17,6 % 29,0 % 51 114 1,0 % 52 137 2,0 % Statens forsknings- och utbildningsersä 30 796 30 348 29 487 27 673-6,1 % -8,8 % 27 673 0,0 % 27 452-0,8 % Försäljningsintäkter 1 826 403 1 844 946 1 927 806 1 917 670-0,5 % 3,9 % 1 941 207 1,2 % 1 974 943 1,7 % Avgiftsintäkter 62 287 61 322 67 296 68 739 2,1 % 12,1 % 68 671-0,1 % 69 701 1,5 % Understöd och bidrag 10 268 7 368 7 865 7 226-8,1 % -1,9 % 7 226 0,0 % 7 226 0,0 % Övriga verksamhetsintäkter 7 993 6 550 10 801 6 323-41,5 % -3,5 % 6 386 1,0 % 6 450 1,0 % Verksamhetsintäkter totalt 1 906 951 1 920 186 2 013 767 1 999 958-0,7 % 4,2 % 2 023 489 1,2 % 2 058 320 1,7 % Toimintakulut yhteensä 1 784 232 1 796 987 1 849 645 1 875 244 1,4 % 4,4 % 1 893 180 1,0 % 1 933 990 2,2 % Toimintakate 122 719 123 199 164 122 124 715-24,0 % 1,2 % 130 309 4,5 % 124 330-4,6 % Ränteintäkter 1 031 500 570 400-29,8 % -20,0 % 500 25,0 % 500 0,0 % Övriga finansiella intäkter 313 117 251 60-76,1 % -48,6 % 100 66,7 % 100 0,0 % Räntekostnader 2 763 3 500 2 500 3 400 36,0 % -2,9 % 3 600 5,9 % 3 900 8,3 % Övriga finansiella kostnader 11 752 11 761 11 828 11 761-0,6 % 0,0 % 10 500-10,7 % 11 000 4,8 % Finansiella intäkter och kostnader tot. 13 171 14 644 13 508 14 701 8,8 % 0,4 % 14 700 0,0 % 15 500 5,4 % Årsbidrag 109 548 108 555 150 614 110 014-27,0 % 1,3 % 115 609 5,1 % 108 830-5,9 % Avskrivningar och nedskrivningar 106 853 110 055 110 600 111 824 1,1 % 1,6 % 115 609 3,4 % 108 830-5,9 % Räkenskapsperiodens resultat 2 694-1 500 40 014-1 810-104,5 % 20,7 % 0-100,0 % 0 7.2 Investeringsbudget Strategiska mål för investeringarna Tyngdpunkten för investeringarna åren 2016 2019 är utvecklandet av Mejlans område, förberedelserna och inledandet av byggprojektet för Traumacentret och Cancercentret, inledandet av de stora ombyggnadsprojekten i Jorv samt de investeringsbehov som föregår dessa projekt. Som viktiga projekt betraktas också moderniseringen av de gamla sjukhusfastigheterna i området i Mejlans samt åtgärderna att hålla dem i effektiv användning och fortsätta ombyggnaden av dem på så sätt att risker som hotar sjukhusens funktionssäkerhet kan begränsas till ett minimum. Projektet för Traumacentret och Cancercentret är en särskilt tidtabellkritisk investering med tanke på riskhanteringen. Projekten i investeringsprogrammet har valts ut och deras mål och innehåll styrs på så sätt att investeringsobjekten betjänar behoven inom krävande specialiserad sjukvård även efter social- och hälsovårdsreformen. HNS fortsätter investeringarna på alla sina 55

BU2016 Planering av verksamheten och ekonomin sjukvårdsområden och justerar vid behov projektprogrammets innehåll när beredningen av social- och hälsovårdsreformen fortskrider. Under de närmaste åren fås stora lokalinvesteringar i bruk som gör det möjligt att genomföra omorganiseringar av verksamhet som ska förläggas till Kvinnokliniken, Barnkliniken som blir ledig, Jorv sjukhus och Hyvinge sjukhus. Lokaler som ska tas i bruk, såsom det nya barnsjukhuset och Kvinnoklinikens tilläggsbyggnadsprojekt, medför även betydande behov av utrustning, materiel och datasystem som stödjer en gynnsam produktivitetsutveckling. De nya investeringar som inleds under perioden väljs ut efter HNS:s strategiska prioriteringar på så sätt att de främjar en positiv kundupplevelse, verkningsfulla och konkurrenskraftiga tjänster samt samarbete med primärvården i kommunerna. Vid beredningen av de föregående budgetarna har investeringsramen för hela HNS under fyraårsperioden inklusive affärsverken varit sammanlagt 500 milj. euro. Ramen har hållits mycket stram inför förberedelserna för den stora investeringen i Traumacentret Cancercentret Investeringsprogrammet för åren 2016 2019 har uppgjorts på så sätt att andelen för andra projekt än för Traumacentret Cancercentret är under 500 miljoner euro. I detta belopp ingår finansieringen av byggandet av det nya barnsjukhuset på cirka 27 milj. euro. Avgränsningen av investeringen innebär att flera strategiskt viktiga projekt på alla sjukvårdsområden blir senarelagda och att investeringarna måste anpassas även inom ITförvaltningen och i affärsverken. Vid beredningen av investeringsplanen används ett nytt datasystem som gör det möjligt att på projektnivå analysera investeringarnas ekonomiska effekter liksom effekterna i anslutning till verksamhetens omfattning. För varje stor investering beräknas hur projektet ökar tillgången till vård och vilka effekter den har på verksamhetskostnaderna och -intäkterna. Investeringsprogrammet grundar sig dock inte enbart på en bedömning av projektens ekonomiska lönsamhet utan de beräkningar som nämns ovan ger ett betydande mervärde när det gäller att prioritera förslagen. Prioritet har investeringar som förbättrar kundupplevelsen, verksamhetens konkurrenskraft och samarbetet med medlemskommunerna. Med tanke på social- och hälsovårdsreformen är det särskilt viktigt att betrakta kritiskt alla projektbehov som ökar produktionskapaciteten och kostnaderna. Produktivitetsmål har ställts upp för en betydande del av de investeringar som ska genomföras åren 2016 2019. HNS söker konkurrenskraftsmässiga fördelar och tillgodoser utmaningarna inom den offentliga ekonomin genom att göra strukturella reformer, öka tjänsternas smidighet och investera i lokaler och undersöknings- och behandlingsteknik som stödjer de nya vårdprocesserna. En del av investeringarna är reparations- och ersättningsprojekt som säkerställer att de gamla sjukhusbyggnaderna kan hållas i bruk och undviker dyra temporära arrangemang och driftsavbrott. En sådan nivå för reparationsinvesteringar som presenteras i den fastställda fastighetspolitiken kan dock inte finansieras till alla delar, vilket ökar de operativa riskerna. Den viktigaste investeringen är byggnaden för Traumacentret och Cancercentret som byggs i Mejlansområdet. Dess preliminära kostnadsberäkning som preciseras i anslutning till projektplaneringen under 2016, är 280 milj. euro. Före projektet för Traumacentret och Cancercentret ska beredande investeringar göras i Mejlans bl.a. i anslutning till diagnostik och behandling för cancerpatienter. Samtidigt inleds renoveringen av Barnkliniken, som befrias från sjukhustjänster för barn, för nya användarenheter. Investeringsprogrammet innehåller inte och dess målsatta ram möjliggör inte i detta skede det eventuella investeringspaketet för Ögon-öronsjukhuset, som är i utredningsskedet, eller bl.a. lokalinvesteringarna för psykiatri i huvudstadsregionen och i Borgå sjukvårdsområde. Planens struktur De nya investeringarna för åren 2016-2019 och de vid ingången av år 2016 pågående investeringarna bildar ett projektprogram, som i enlighet med förvaltningsstadgan ska 56

BU2016 Planering av verksamheten och ekonomin föreläggas styrelsen för fastställande. I programmet presenteras separat de bygginvesteringar för vars genomförande HNS-Lokalcentralen ansvarar, sjukvårdsområdenas forsknings- och vårdutrustningsprojekt och IT-förvaltningens investeringar. Samtidigt fastställer styrelsen affärsverkens stora investeringar. Bindande mål i investeringsbudgeten är det sammanlagda beloppet för investeringar som är på resultatområdenas, dvs. koncernförvaltningens, HNS-Lokalcentralens, sjukvårdsområdenas och ITförvaltningens, ansvar investeringar värda minst 10 miljoner euro anges projekt för projekt. Efter godkännandet av budgeten fastställer styrelsen programmet för stora projekt vars kostnader uppgår till minst 500 000 euro, och kan under verksamhetsåret justera resultatområdenas investeringsplaner inom gränserna för den totala ramen. Alla enskilda projekt som uppgår till minst 10 miljoner euro är dock bindande. I förvaltningsstadgan bestäms vilka tjänsteinnehavare som ska fastställa upphandlingsprogram för små investeringar efter att styrelsen godkänt beloppen för programmen. Investeringsplan för 2016 2019 HNS eftersträvar strategiskt partnerskap och mångsidigt samarbete med medlemskommunerna och specialupptagningsområdet. HNS förbereder sig på serviceefterfrågan bland befolkningen i dess eget område samt på den riksomfattande och internationella serviceefterfrågan genom optimal dimensionering och effektivt utnyttjande av kapaciteten. I budgeten för 2016 har 140 390 000 euro reserverats för investeringar i hela samkommunen, varav resultatområdenas andel är 127 miljoner euro i enlighet med tabellen nedan. I affärsverkens budgetar uppgår investeringarna till sammanlagt 13,4 miljoner euro. HNS investeringar är cirka 25,7 milj. euro ( 15 procent) under den ursprungliga budgeten för 2015. I planen för 2016 2019 ingår investeringar på sammanlagt 602 miljoner euro, när affärsverken medräknas. Av detta utgör projektet för byggandet av Traumacentret och Cancercentret 117 miljoner euro. Budgetperiodens investeringsplan är nästan 80 milj. euro mindre än de framställningar som gjorts av sjukvårdsområdena och övriga HNS-enheter. Under perioden 2016 2019 ska med annan finansiering än samkommunens egen finansiering genomföras projekt som ställs permanent till HNS bruk för cirka 190 milj. euro. Sådana projekt är, vid sidan av det nya barnsjukhuset, tillbyggnaden till Hyvinge sjukhus, som byggs av fastighetsaktiebolaget Hyvinkään Sairaalanmäki och lokalerna för psykiatri på Västra Nylands sjukvårdsområde som finansieras av Raseborgs stad, samt ett betydande antal undersöknings- och behandlingsutrustningar som anskaffas genom bruksavgiftsförfarandet och andra förfaranden. Avtalen om och ansvarsfrågorna i anslutning till externt finansierade projekt avgörs alltid genom separata beslut. 57

BU2016 Planering av verksamheten och ekonomin 1 000 euroina *BU 2015 BUF2016 EP 2017 EP 2018 EP 2019 Samförvaltningen 2016-2019 sammanl. Aktier och andelar 300 1 590 1 820 3 480 3 360 10 250 Övriga utgifter med lång verkningstid ** 13 300 13 300 13 400 26 700 HNS-Lokalcentralen Byggprojekt 77 750 68 000 71 340 73 110 124 700 337 150 Sjukvårdsområdenas anskaffning av utrustning HUCS sjukvårdsområde 32 870 17 540 30 990 30 450 12 700 91 680 Västra Nylands sjukvårdsområde 380 350 360 360 360 1 430 Lojo sjukvårdsområde 670 400 600 420 730 2 150 Hyvinge sjukvårdsområde 1 300 1 350 1 400 2 300 1 400 6 450 Borgå sjukvårdsområde 430 400 400 400 400 1 600 HNS IT-förvaltning 20 000 24 070 24 190 15 360 13 680 77 300 Resultatområdena totalt 147 000 127 000 144 500 125 880 157 330 554 710 Affärsverken totalt 19 080 13 390 11 460 10 390 12 050 47 290 Samkommunen totalt 166 080 140 390 155 960 136 270 169 380 602 000 * Investeringsplanen i den ursprungliga budgeten som fullmäktige fastställde 11.12.2014 ** donation för barnsjukhuset I investeringsplanen ingår följande investeringar som fullmäktige godkänt projektvis redan tidigare och som är ofullbordade vid ingången av år 2016: Jorv sjukhus jourtillbyggnad 57,0 miljoner euro Utbyggnad och ombyggnad av Kvinnoklinikens tillbyggnad 48,0 miljoner euro. Nybyggnad för psykiatri i Lojo sjukhusområde 15,3 miljoner euro Projektet för strålbehandlingsanläggningarna 11 14 17,5 milj. euro Nybyggnad för operationsavdelningen vid Hyvinge sjukhus 17,0 milj. euro. Tillbyggnaden för jouren vid Jorv blir färdig i slutet av 2015 men medför små kostnader fortfarande år 2016. Det har uppkommit extra dröjsmål i Kvinnoklinikens tillbyggnadsprojekt och slutförandet av projektet överförs till 2017; kostnadseffekterna kommer att uppskattas under vintersäsongen. Innehållet av projektet för strålbehandlingsanläggningarna 11 14 har preciserats genom att besluta att en linjäraccelerator anskaffas senare. Till följd av detta har den uppskattade kostnaden ändrats till 13,5 milj. euro. När de stora byggprojekten som fullmäktige fastställt avancerar, kan deras totalkostnader förändras och budgeteringen av dem kan efter fullmäktigebeslut justeras enligt byggnadskostnadsindex. Fullmäktige fattade principbeslut om byggnad av det nya Traumacentret och Cancercentret år 2013. Projektplaneringen har försenats i någon mån och det egentliga finansieringsbeslutet kan föredras när den kostnadsberäkning som görs utifrån projektplanen blir färdig år 2016. Investeringsplanen innehåller i detta skede en reservering för projektets startkostnader på 117 milj. euro. Som nya investeringar som är bindande i relation till fullmäktige och medför kostnader på minst 10 milj. euro planeras för år 2016 starten av projektet för underjordiska tekniska lokaler i anslutning till kliniken för cancersjukdomar (16,1 miljoner euro) och första skedet av ombyggnaden av Barnkliniken för ny användning (17 milj. euro). De projektspecifika förslagen för dessa investeringar har beretts till fullmäktiges möte i december 2015. Fullmäktigebehandlingen av informationstekniken i det nya barnsjukhuset, ca 11 milj. euro, planeras till våren 2016. Byggandets andel av investeringarna för 2016, som uppgår till sammanlagt 140 milj. euro, är 68 miljoner. Dessutom omfattar planen en donationsandel på 13,3 miljoner euro för den nya barnkliniken, 20 miljoner euro för anskaffning av utrustning till sjukvårdsområdena samt 25,5 58

BU2016 Planering av verksamheten och ekonomin miljoner euro för datasystem och datatekniska investeringar, inklusive de s.k. kapitaliseringskostnaderna för Apotti-projektet. Affärsverkens investeringar år 2016 utgör 13,4 milj. euro. Investeringsplanen omfattar en minst 1 promilles reservering av beloppet av de årliga bygginvesteringarna för förvärv av konst i samband med projekten. År 2016 är reserveringen 150 000 euro (2,2 ). 7.3 Finansieringsbudget Av finansieringsbudgetens poster för verksamhetens och investeringarnas kassaflöde framgår hur stort underskottet är, när investeringarna har avdragits från verksamhetens årsbidrag. I finansieringens kassaflöde anges hur underskottet finansieras. I den ursprungliga budgeten för 2015 uppskattades det belopp som skulle täckas genom finansieringens kassaflöde till 55,8 miljoner euro, men beloppet som ska täckas väntas nu bli 41,8 miljoner euro mindre. I budgeten för 2015 väntades att de långfristiga lånen skulle öka med 90,0 milj. euro, men långfristigt lån togs till ett belopp om 50 milj. euro. Investeringarna väntas utfalla så gott som enligt den ursprungliga budgeten. Soliditeten beräknas överskrida målnivån 35 procent i slutet av år 2015. Som grund för prognosen för finansieringsanalysen används årsbidraget och investeringsutgifterna enligt årsprognosen i uppföljningsrapporten för januari-september 2015. Samkommunen HNS kassaflöde från verksamheten och investeringarna år 2016 visar ett underskott på 30,4 miljoner euro. Investeringsutgifterna inklusive affärsverkens investeringar är sammanlagt 140,4 milj. euro år 2016. Åren 2016 2017 omfattar investeringsutgifterna donationer för byggandet av barnsjukhuset. Investeringarna kommer enligt planerna att finansieras genom långfristiga lån. Enligt planerna kommer långfristiga lån på högst 50,0 miljoner euro att tas år 2016. Låneamorteringen uppskattas till 10,2 miljoner euro. I slutet av år 2016 beräknas samkommunens långfristiga lån uppgå till 284,2 miljoner euro. Vid behov tas kortfristiga lån för att trygga likviditeten. Enligt samkommunen HNS strategi finansieras stora sjukhusinvesteringar i huvudsak med lån åren 2011 2016. Alternativa finansieringsmodeller, inkl. betydande leasingarrangemang, utvärderas i samarbete mellan samförvaltningen och den enhet som föreslår investeringen samt eventuella andra partner inom samkommunen. De planerade förändringarna i utlåningen inkluderar ett nytt lån på 1,5 milj. euro till ett dotterbolag och låneamorteringar på 1,8 milj. euro. Samkommunens fullmäktige beslutar från fall till fall om beviljande av proprieborgen för dotter-, sam- och intressesammanslutningars lån hos banker eller finansinstitut. Samkommunen HNS har utrett byggandet av fler personalbostäder. Enligt planerna ska de bostadsprojekt som presenterats för samkommunens styrelse genomföras så att bostäderna kommer att ägas av bolaget Kiinteistö Oy HUS-Asunnot. Kostnadsberäkningen för hela projektet på Busholmen är cirka 17 miljoner euro. För den externa finansiering från instanser utanför HNS-koncernen som bolaget behöver söks proprieborgen av samkommunen HNS. Styrelsen fattar separat beslut om genomförandet av bostadsprojekt. Samkommunens likviditet anges i kassans tillräcklighet i dagar. Nyckeltalet anger hur många dagars kassautbetalningar samkommunens penningmedel täcker. Den målsatta kassalikviditeten i slutet av 2016 är 15 dagar. Balansräkningens struktur övervakas med hjälp av soliditeten. Målvärdet för soliditeten vid utgången av 2016 är minst 35 procent. Målsättningen med finansverksamheten är att upprätthålla en tillförlitlig finansieringsplan på kort och lång sikt, ge skydd mot finansiella risker, säkerställa en förmånlig, tillräcklig och rättidig finansiering samt att placera likvida medel säkert och produktivt med bibehållen likviditet. Samkommunens lånestock och placeringar anges i euro. Lån som tas upp för 59

BU2016 Planering av verksamheten och ekonomin investeringar är långfristiga och omfattar ett flertal amorteringar. Härvid beaktas dock tillgången på finansiering samt koncernens aktuella finansiella ställning. FINANSIERINGSANALYS BS 2014 BU 2015*PROG 2015 BUF 2016 EP 2017 EP 2018 Kassaflöde från verksamheten Årsbidrag 109 548 108 527 150 614 110 014 115 609 108 830 Extraordinära poster Kollektivposter till internttillförda medel 10 515 Kassaflöde för investeringarnas del Investeringsutgifter -147 803-166 080-166 000-140 390-155 960-136 270 Financieringsandelar för investeringsutgifter 2 Försäljningsinkomster av tillgångar bland beståend 167 1 750 1 358 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöd -27 572-55 803-14 028-30 376-40 351-27 440 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -7 500-3 400-1 500-2 500-3 000 Minskning av utlåningen 2 169 2 245 2 698 1 848 2 036 2 073 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 0 90 000 50 000 50 000 45 000 45 000 Minskning av långfristiga lån -10 238-10 238-10 238-10 238-12 238-14 905 Föråndring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital 0 Övriga förändringar av likviditeten 22 679 386-27 000 Inverkan på likviditeten -12 962 19 090-1 968 9 734-8 053 1 728 Likvida medel 31.12. 88 354 107 444 86 386 96 120 88 067 89 795 Likvida medel 1.1. 101 316 88 354 88 354 86 386 96 120 88 067 Mål och målvärden för nuckeltalen Likviditet, dgr 16,5 15 15 15 Soliditetsgrad, % 40,1 35 40 35 * Finansieringsdelen i den ursprungliga budgeten som fullmäktige fastställde 11.12.2014 7.4 Personalplanering Syftet med personalplanen är att stödja uppnåendet av de mål för verksamheten och ekonomin som har härletts ur HNS strategi. Planen ska även förutse och styra organisationens verksamhet så att de rätta personalresurserna finns på rätt plats i rätt tid. Tonvikten ligger på den praktiska personalledningen i HNS resultatområden och stödtjänstenheter. Personalplanen för år 2016 består i huvudsak av praktiska personalåtgärder som syftar till att bl.a. höja effektiviteten och kvaliteten. I planerna beaktas riskerna och möjligheterna i samband med kompetens, organisationen av arbetet, reformeringar av verksamhetsprocesserna, förändringar i verksamheten, investeringarnas personaleffekter, personalöverföringar mellan organisationerna samt gemensamma resurser, personalutveckling och rekreationsverksamhet, nödvändiga rekryteringar samt personalavgång. Personalplanen innefattar tyngdpunkterna i personalledningen, en kompetensutvecklingsplan och en personalstrukturplan, och i bilaga 8 en numerisk personalplan. 60

BU2016 Planering av verksamheten och ekonomin Särskilda insatsområden för personalledningen Ett nyckelmål för 2016 är att HNS har de skickligaste experterna i sin tjänst och att de är belåtna med sin arbetsgivare och sitt arbete. HNS har som mål att vara branschens mest uppskattade arbetsgivare och att kunna rekrytera och behålla kunniga medarbetare. Den kompetenta personalen leds genom yrkesskickligt chefsarbete. Kompetensutvecklingen är planmässig och siktar på att utveckla och upprätthålla kunnandet på delområden som är av strategisk vikt för verksamheten. Cheferna och förmännen hjälper de anställda att upprätthålla yrkesfärdigheterna, utvecklas professionellt och lära sig i arbetet. Rätt personalstyrka, personalstruktur och kompetens bland personalen möjliggör en kostnadseffektiv verksamhet Kompetensutvecklingsplan Syftet med kompetensutvecklingsplanerna är att säkerställa den kompetensutveckling som förutsätts i verksamheten. I kompetensutvecklingsplanerna har kompetensbrister identifierats och utifrån dessa har åtgärder för kompetensutveckling under ekonomiplaneperioden tagits i beaktande: a. principer som upprätthåller arbetsförmågan och arbetsmarknadsbehörigheten hos arbetslöshetshotade och äldre arbetstagare b. uppskattningar om personalens yrkesmässiga kompetens, förändringar i kompetenskraven och orsakerna till dem. Kompetensområden Kompetensbrister Ansvarspersoner Åtgärder 2016 Åtgärder 2017-2018 Utveckling av kärnverksamheten (kliniskt kunnande, vårdprocesser) och stödtjänsterna, verksamhetens effektivitet Utveckling av ledarskapet och ledningskulturen Utnyttjande av datasystem som stöd för verksamheten - multikompetens Chefer, särskilt - avgången på grund av närmaste chefer, åldersstrukturen processansvariga medför brister i kunnandet - Lean-kunnande vid utveckling av processerna - utveckling av öppenvården/hemvården - dokumentering av den kliniska verksamheten - utnyttjande av kundresponsen - kostnadsmedvetenhet - ledning genom information - förändringsledning - personalledning, ledning av arbetshälsan -Hantering av nya programvaruversioner (Uranus, Kanta, programvaruändringar genom Harppi) - Office-kunskaper - Personalutbildningar - Användning av interna vikarier - Verksamhet enligt anvisningen för skötarmottagning - Centralisering av patientgrupper - Efterträdarplanering, utvecklingssamtal och kompetenskartläggning - Inskolning och arbetsrotation - Läroanstaltssamarbete - Lean-utbildning och utvecklingsprojekt - Planering och utveckling av modellerna för öppenvården/hemvården - Utveckling av registreringen - Kombinering av kundresponsinformation bl.a. till personalresponsen Chefer - Chefs- och ledarutbildningar, utbildningsplaner för cheferna - Ekonomiutbildning - Chefernas utvecklingssamtal - Utvärdering av ledarskapet bl.a. utifrån TOB -Uppföljning av det ekonomiska läget och reaktioner på det Chefer, hela personalen - Arbetsfördelning - Samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården - Åtgärderna fortsätter, social- och hälsovårdsreformens behov beaktas - utvecklande av planeringen av arbetsskift och den elektroniska ärendehanteringen, bättre ledning av semesterplaneringen, utnyttjande av rapporteringssystem, införande av ett system för elektronisk passerkontroll - Åtgärderna för år 2016 fortsätter, behoven till följd av social- och hälsovårdsreformen beaktas -Utbildningar -Åtgärderna fortsätter, de behov som reformen av social- och hälsovården medför beaktas 61

Personalstrukturplan BU2016 Planering av verksamheten och ekonomin Personalstrukturplanen syftar till att säkerställa att personalresurserna används effektivt även framöver, dvs. att utplaceringen av personalen och fördelningen av arbetet är fungerande. Behov av att ändra personalstrukturen Åtgärder 2016, 2017 och 2018 Ansvariga personer Kostnadseffekter Tillräcklig personal och rekrytering behovet av personal bedöms som en helhet och metoder skapas för utvecklandet av en optimal personalstruktur och -dimensionering ökning av %-andelen personal med fast anställning och ökning av deras närvaro-% modeller för tillämpat arbete framtida kompetensbehov beaktas i rekryteringen Ledningen och cheferna Kostnadsneutral Utveckling av det interna Utveckling av den interna arbetsrotationen Ledningen och cheferna Minska vikariatskostnader vikariesystemet samt personalledningen genom rätt användning Ökning av produktiviteten i personarbetet Samhällsansvar och social sysselsättning granskning av arbetsfördelningarna och genomförande av uppgiftsförflyttningar samt fastställande av befattningsbeskrivningar samt personalens interna mobilitet bedömning av personalstrukturen allteftersom verksamheten förändras (t.ex. vård på vårdavdelning minskar). förbättringar i planeringen av arbetsskift/kostnadsmedvetenhet bättre ledning av semesterplaneringen Utveckling av jour- och akutverksamheten årliga mål fastställs för den personal som inhyrs via Posivire Oy Ledningen och cheferna Ledningen och cheferna Enhetsspecifika mål för produktiviteten Inom ramen för budgeten Antal anställda, årsverken samt inhyrd arbetskraft Det för 2015 budgeterade antalet anställda (31.12) enligt personalansvaret uppskattas till 21 930. I personalplanerna uppskattar man att HNS har 2016 anställda år 22 436. För år 2016 har budgeterats 17 839,5 årsverken (BU 2015: 17 570,2, Prognos 2015: 17 825,0). Antalet årsverken enligt budgetförslaget ökar med 0,1 procent jämfört med prognosen för januari oktober 2015 och med 1,5 procent jämfört med budgeten för 2015. Arbetsinsatsen år 2016 har dimensionerats enligt den serviceproduktion som ingår i budgeten under beaktande av produktivitetsmålet på 1,8 procent. SAMKOMMUNEN HNS BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 BU 2015 Årsverken (årsv) 17 633,1 17 570,2 17 825,0 17 839,5 1,5 % 0,1 % Personalkostnader (1 000 euro) 1 101 698 1 116 125 1 130 787 1 136 304 1,8 % 0,5 % Pris per årsverke, euro 62 479 63 524 63 438 63 438-0,1 % 0,0 % Enligt en prognos som utgår från uppgifterna från januari oktober blir kostnaderna för inhyrd arbetskraft år 2015 cirka 8,0 miljoner euro. I budgetförslaget för 2016 har 9,8 miljoner euro reserverats för inhyrd arbetskraft. 62

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner 8 AFFÄRSVERKENS BUDGETAR OCH VERKSAMHETSPLANER 8.1 AFFÄRSVERKET HNS-APOTEK Vision Vision och verksamhetsidé HNS-Apoteks vision är att vara Finlands mest effektiva sjukhusapotek. HNS-Apoteks mission är att producera högklassiga och trygga tjänster inom läkemedelsbehandling och klinisk farmaci för patientens bästa inom såväl den specialiserade sjukvården som primärvården. HNS-Apoteks verksamhetspolitiska mål är Medicineringssäkerhet Säkra och högklassiga tjänster inom läkemedelsförsörjning i samarbete med såväl den specialiserade sjukvården som primärvården. Effektiv, konkurrenskraftig och lönsam verksamhet med fokus på kvaliteten. Arbetsgemenskap som grundar sig på dialog: Effektiv samarbetspartner och uppskattad arbetsgivare inom farmaci. Högklassigt forskningssamarbete och utbildning inom sjukhusfarmaci. Affärsidé Bästa läkemedelsförsörjning och kliniska farmacitjänster för patientens bästa Vi producerar tjänster inom läkemedelsförsörjning med hög yrkesskicklighet, kostnadseffektivt och i ett resultatrikt samarbete med den specialiserade sjukvårdens kliniska vårdenheter, primärvården och andra samarbetspartners. HNS-Apoteks särskilda roll inom HNS-koncernen Vi övervakar att läkemedelslagstiftningen följs Genom bland annat avdelningsfarmacin höjer vi medvetenheten om och kompetensen inom läkemedel hos anställda som hanterar läkemedel Vi svarar för HNS-koncernens läkemedelsberedskap Vi konkurrensutsätter läkemedelsupphandlingen för HNS upphandlingscirkel. Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Centrala förändringar i stödtjänstenhetens egen verksamhet Läkemedelsbranschen och myndigheterna inom hälso- och sjukvårdssektorn har satt upp de gemensamma målen för läkemedelspolitiken fram till 2020. Social- och hälsovårdsministeriet leder uppnåendet av de läkemedelspolitiska målen med hjälp av de resultatavtal som ministeriet och dess underlydande ämbetsverk ingår. Läkemedelspolitiken 2020 utgör en del av social- och hälsovårdsministeriets strategi. Den åldrande befolkningen ökar konsumtionen av läkemedel och försvagar försörjningskvoten. Den offentliga sektorn anstränger sig för att sköta den ökande uppgiftsmängden med minskande resurser, vilket förutsätter fokusering på kärnuppgifterna och effektivisering av processerna. Arbetslivet i Finland förändras det behövs allt mer samarbete, interaktion och nätverk. 63

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Säkerheten vid läkemedelsbehandling påverkas inte bara av produktsäkerheten, utan även av hur läkemedel ordineras, hanteras och används i processerna inom vården och behandlingen. Största delen av de skadliga händelserna i samband med läkemedel har karaktären av avvikelser som kan förebyggas i dessa processer. Eftersom de processer som styr läkemedelsbehandlingen utsträcker sig från den som ordinerar läkemedlet via den övriga personalen inom hälso- och sjukvården ända fram till patienten och patientens anhöriga, ska processerna förbättras i omfattande samarbete mellan olika aktörer. I framtiden kommer HNS-Apotek att ha en allt viktigare roll när det gäller utvecklingen av läkemedelsförsörjningen, särskilt de processer som knyter an till medicineringssäkerheten och av hanteringen av läkemedelskostnaderna. För att avlägsna den potentiella exponeringsrisken vid tillverkningen av cellblockerare finns det anledning att inom hanteringen av patientspecifika cellblockerardoser införa mer heltäckande säkerhetssystem än i dag. I investeringsplanen har för år 2015 budgeterats anskaffning av ett säkerhetssystem samt ett investeringsanskaffningsprojekt för en cellblockerarrobot för åren 2016 2017. Genom dessa projekt minskar exponeringsrisken inom cellblockerartillverkningen betydligt. Efterfrågan på maskinell doseringsdistribution har minskat allteftersom kommunerna har ändrat långvårdsenheter till serviceboenden. De som bor på serviceboenden ska skaffa sina mediciner på privata apotek och bekosta dem själva. Den gällande läkemedelslagen tillåter inte försäljning av läkemedel från HNS-Apotek till dem som bor på servicehus. HNS-Apotek har trots rekryteringssvårigheter framgångsrikt lyckats svara på den ökande efterfrågan på avdelningsfarmaci. HNS-Apotek har ca 50 farmaceuter och några läkemedelsarbetare som arbetar som avdelningsfarmaceuter i sin tjänst. I den andra fasen av integreringen av Helsingfors stads verksamhet övergår 7 avdelningsfarmaceuter till HNS- Apotek 1.1.2016. Cirka 30 procent av årsverkena består av tjänster för avdelningsfarmaci. Läkemedelsinköpen på de avdelningar som anlitar avdelningsfarmacitjänster utgör ca 50 procent av koncernens interna läkemedelskostnader. Tiivistynyt yhteistyö yliopiston farmasian tiedekunnan kanssa tuo lisää kouluttautumismahdollisuuksia farmaseuttiselle henkilökunnalle. Lisäksi osastofarmasiaosastoilla toteutetaan kehittämisprojekteja. Tavoitteena on, että farmaseutit oppivat tietolähteiden tehokkaampaa hyödyntämistä, heidän lääketietämyksenä paranee, potilaan hoitopolut ovat tiedossa ja potilaan kokonaislääkityksen kriittisiä kohtia osataan arvioida. Tulevaisuudessa osastofarmaseutit voisivat selvittää potilaan tulolääkitystä, osallistua potilaan lääkehoidon rationalisointiin ja optimointiin osastohoidon aikana ja antaa potilaalle lääkeneuvontaa kotiuttamisvaiheessa. Kliinisen farmasian osaamisen lisääntyminen tuo uusia mahdollisuuksia toteuttaa potilaan lääkehoito osastolla moniammatillisena yhteistyönä. HUS-Apteekin kliinisen farmasian osaamisen lisääntyminen tuo uusia mahdollisuuksia toteuttaa lääkehoito potilaiden parhaaksi osastolla moniammatillisena yhteistyönä. Som en ny tjänst erbjuder HNS-Apotek säkerhetskontroll av läkemedel. Målet är att testa tjänsten i ett pilotprojekt under 2015. Integreringen av Helsingfors stads läkemedelsförsörjning med HNS-Apotek har fortskridit under 2015. På initiativ av Helsingfors stadsfullmäktige överförs sjukhusapotekets funktioner stegvis till samkommunen HNS affärsverk HNS-Apotek. De första funktionerna som överfördes var den maskinella dosdistribueringen och de övriga läkemedelsbehandlingen av kunder som får denna tjänst samt läkemedelstillverkningen. Överföringen trädde i kraft 1.5.2015. I det andra skedet 1.1.2016 överförs hela Helsingfors stads läkemedelsförsörjning till HNS-Apotek. Förhandlingar om överföring av läkemedelsförsörjningen till HNS-Apotek förs fortfarande med medlemskommunerna. Målsättningen är att det i HNS-distriktet ska finnas en enda enhet som producerar tjänsterna inom läkemedelsförsörjning för såväl den specialiserade sjukvården som primärvården. Härigenom är det möjligt att garantera en obruten 64

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner läkemedelsbehandling då patienten överflyttas från den specialiserade sjukvården till primärvården. Samarbete med primärvården ger såväl ekonomiska inbesparingar som ökad säkerhet när det gäller medicineringen. För att säkerställa en god produktivitetsutveckling för den kommunala läkemedelsförsörjningen krävs att samarbetet mellan medlemskommunernas läkemedelsförsörjning och HNS-Apotek intensifieras och att strukturerna förändras. Ett fullödigt utnyttjande av ny teknik och automatisering av produktionsprocesserna förutsätter även att funktionerna slås samman till tillräckligt stora enheter. Vid HNS-Apotek färdigställdes i augusti 2015 världens största helautomatiska anordning för insamlings- och lagerautomation. Systemet gör det möjligt att effektivisera produktionsprocesserna. Insamlings- och lagerroboten minskar behovet av lagringsutrymme för läkemedel, effektiviserar lageromsättningen, snabbar upp alla arbetsmoment och ökar säkerheten vid läkemedelsbehandlingen. I och med projektet kan verksamheten effektiviseras och de årliga produktivitetsmålen uppnås även i fortsättningen. Genom automatiseringen får HNS-Apotek möjlighet att utvidga sin verksamhet och ingå nya samarbetsavtal med aktörer inom primärvården och den övriga hälso- och sjukvården. Centrala budgetantaganden Budgeten för affärsverket HNS-Apotek har beretts med iakttagande av samförvaltningens anvisningar. Utgångspunkter för budgetberedningen: Ökning av kostnadsnivån för personalkostnader +0,9 procent Räntan på grundkapitalet föreslås vara oförändrad, dvs. 3 procent Vid uppskattningen av ränta på nya långfristiga lån tillämpas en årsränta på 1,5 procent Investeringen finansieras genom internt tillförda medel och det finns inget behov av att ta lån. HNS-Apoteks budgetmål för 2016 är ett nollresultat. För att uppnå produktivitetsmålet på +3 procent förutsätts att personalresurserna anpassas med 12 personer (10 årsverken). Personalminskningen kunde delvis genomföras med hjälp av anpassningsåtgärder i anslutning till de samarbetsförhandlingar som hölls i anslutning till integreringen av Helsingfors stads verksamhet. De fast anställda hos Helsingfors stads sjukhusapotek övergår i enlighet med principen för rörelseöverlåtelse enligt samma anställningsvillkor till HNS-Apotek. Integreringen av Helsingfors stads funktioner ökar de externa verksamhetsintäkterna med 5,9 milj. euro och verksamhetskostnaderna med 5,9 milj. euro, varav personalkostnaderna utgör 1,3 milj. euro (27,2 årsv.). I det första skedet 1.5.2015 övergick 12 personer och i det andra skedet 1.1.2016 övergår 28 personer. För medlemskommunernas läkemedel mot smittsamma sjukdomar har budgeterats 7,6 milj. euro mera än i budgeten för 2015. Budgetökningen beror på att nya läkemedel används för att behandla hepatit C. De nya läkemedlen ger möjlighet att behandla de vanligaste genotyperna av hepatit C med utmärkta resultat (viruset försvinner permanent hos över 90 procent av patienterna) oavsett graden av leverskador. Affärsverket arbetar för en positiv utveckling inom produktiviteten även i fortsättningen genom att utnyttja insamlings- och lagringsroboten, vidareutveckla processerna och effektivisera funktionerna. Måluppställningen syftar till att främja att totaloptimeringen med tanke på medlemskommunerna, primärvården, den specialiserade sjukvården och HNS i dess helhet och till att effektivt stödja kundens verksamhet. 65

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Av HNS-Apoteks verksamhetskostnader utgörs 90 procent av läkemedelsinköp som förmedlas vidare. Syftet med den konkurrensutsättning av läkemedlen som görs med två års mellanrum är att hålla kostnadsutvecklingen för läkemedel på en så låg nivå som möjligt. Utifrån konkurrensutsättningen är inköpspriserna på läkemedel som helhet ca 5 procent förmånligare än under upphandlingsperioden 2014 2015. Konkurrensutsättningens effekter har beräknats (01/2015 07/2013:7 mån.) utifrån utfallet av den interna läkemedelsförbrukningsprofilen. Konkurrensutsättningens inverkan på läkemedelskostnaderna har beaktats i beredningen av budgeten för 2016. När läkemedelspatent upphör och generiska preparat och biosimilarpreparat släpps ut på marknaden under upphandlingsperioden, konkurrensutsätter HNS-Apotek vid behov det aktuella läkemedlet på nytt även för upphandlingsperioden 2016 2017. Läkemedlen mot hepatit C kommer att konkurrensutsättas på nytt för år 2016. Konkurrensutsättningen utförs i slutet av 2015. Mål och indikatorer Bindande mål Sitovat tavoitteet (1 000 euroa / %) TP 2014 TA 2015 ENN 2015 TAE 2016 Muutos-% TAE 2016/ TA 2015 Muutos-% TAE 2016/ ENN 2015 Tilikauden tulos *) 1 218 0 1 226 0 0,0 % -100,0 % Tuottavuustavoite-% (kokonaistuottavuus) 0,9 % 2,0 % 1,3 % 3,0 % Hintatason muutos-% -2,4 % -1,8 % -1,2 % -5,0 % Pitkäaikaisten lainojen lisäys 0 0 0 0 0,0 % 0,0 % Peruspääoman korko 356 356 356 356 0,0 % 0,1 % *) Tulos ennen saatuja ja annettuja asiakaspalautuksia, sekä yhtymähallinnon ylijäämän palautusta. Produktivitets- och utvecklingsåtgärder för att uppnå budgetmålen och hålla budgetramen Produktivitetsmålen uppnås genom en anpassning av 10 årsverken, vilket delvis kan uppnås till följd av den anpassning av personalen ( 6,8 årsv) som gjordes i anslutning till integreringen av Helsingfors stads sjukhusapotek. Anpassningen möjliggörs av ibruktagandet av insamlings- och lagerautomation. Insamlings- och lagerautomationen minskar behovet av lagringsutrymme för läkemedel, effektiviserar lageromsättningen, snabbar upp alla arbetsmoment och ökar läkemedelsäkerheten. Insamlings- och lagerroboten sköter om hyllsorteringen, insamlingen och förpackningen av läkemedlen, och genom detta frigörs personalresurser från dessa arbetsmoment. Mottagningen av läkemedel samt kontrollen och inventeringen av läkemedel som levereras kan göras snabbare och enklare. Roboten hjälper HNS-Apotek att effektivisera sin verksamhet och uppnå de årliga produktivitetsmålen även i fortsättningen. 66

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Servicemål Alla betalare totalt Tuotteet (kaikki maksajat) (1 000 euroa) TP 2014 TA 2015 ENN 2015 TAE 2016 Muutos-% TAE 2016/ TA 2015 Muutos-% TAE 2016/ ENN 2015 - Lääketoimitus 100 788 95 309 108 222 107 028 12,3 % -1,1 % - Lääkevalmistus 2 280 2 723 2 560 2 700-0,8 % 5,5 % - Solunsalpaajavalmistus 26 600 26 000 30 400 28 300 8,8 % -6,9 % - Annosjakelupalvelu 674 1 077 1 015 1 135 5,4 % 11,8 % - Osastofarmasiapalvelut 2 305 2 425 2 524 3 033 25,1 % 20,2 % - Velvoitevarastointipalvelut 257 257 257 257 0,0 % 0,0 % - E-resepti ( läpilaskutus) 422 424 470 480 13,2 % 2,1 % KAIKKI YHTEENSÄ 133 326 128 215 145 448 142 933 11,5 % -1,7 % Ekonomi Resultaträkning Resultaträkning (1 000 euro) BS 2014 BU 2015 BUF 2016 EP 2017 EP 2018 Av HNS-Apoteks verksamhetskostnader utgörs 90 procent av läkemedelsinköp som förmedlas vidare. För att undvika att de budgeterade verksamhetskostnaderna överskrids måste intern läkemedelsförsäljning ha en realistisk utgångsnivå i budgeten. För att uppnå den tillväxtvinkel för den interna läkemedelsförbrukningen som fastställs i budgeten krävs en avsevärt måttligare utveckling av förbrukningen eller införande av nya läkemedel än den som skett under 2015. Jämfört med prognosen (9+3) för 2015 är budgeten för intern försäljning av läkemedel 5 procent (6,1 milj. euro) lägre, när konkurrensutsättningens effekter har beaktats. God kontroll över de egna kostnaderna och god produktivitet gör det möjligt för HNS-Apotek att även i fortsättningen erbjuda konkurrenskraftiga priser. Uppföljningen av produktiviteten utvecklas även på såväl produkt- som ansvarsområdesnivå. Genom ändamålsenlig centralisering av funktionerna och noggrannare uppföljning uppnås en rättvis fördelning av arbetsbelastningen samt korrekt allokering av personalresurserna, varvid större hänsyn tas till eventuella säsongsvariationer redan vid planeringen av verksamheten. I fortsättningen är avsikten att utnyttja hela kapaciteten hos insamlings- och lagerroboten genom att centralisera funktioner kostnadseffektivt. Investeringsdel Investeringsplan för stödtjänstenheten Föränd % Föräand % BU2015 Verksamhetsintäkter 133 326 128 215 144 566 142 933 144 718 147 150-1,1 % 11,5 % varav serviceintäkter från medlemskommunerna 0 0 0 0 0 0 0,0 % 0,0 % Verksamhetskostnader 132 741 127 542 143 656 142 099 143 868 146 309-1,1 % 11,4 % Driftsbidrag 585 672 910 834 850 841-8,3 % 24,0 % Finansiella intäkter och kostnader 351 350 357 356 356 376-0,1 % 1,9 % Årsbidrag 234 323 553 478 494 465-13,7 % 48,0 % Avskrivningar och nedskrivningar 232 323 209 478 494 465 128,2 % 48,0 % Räkenskapsperiodens resultat 2 0 344 0 0 0-100,0 % -100,0 % I investeringsprogrammet för 2016 har reserverats 730 000 euro. Av detta belopp har 100 000 euro reserverats för cellblockerarroboten för år 2016 och 830 000 euro för år 2017. Projektet för anskaffning av cellblockerarroboten inleds med kravspecifikation år 2016. 67

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Anskaffningen av utrustning gäller främst en antibiotikautspädningsrobot och ett säkerhetssystem för enheten för tillverkning av cellblockerare. Investeringsplanen för ITsystem innefattar i första hand projekt i anslutning till utvecklingen av HNS-Apoteks produktionsstyrningssystem. Systemet utvecklas i samarbete med sjukhusapoteken på de andra universitetssjukhusen. Projekt (1 000 euro) Investeringsutgift totalt Robot för läkemedelsinsamling 1 650 69 1 581 varav förverkl. föregående år PROG 2015 BUF 2016 EP 2017 EP 2018 EP 2019 Robot för tillverkning av cellblocka 930 100 830 Datasystem 350 90 120 50 50 40 Utrustningsprojekt 790 280 510 INVESTERINGAR TOTALT 3 720 69 1 951 730 880 50 40 Finansieringsdel FINANSIERINGSANALYS BS 2014 BU 2015*PROG 2015 BUF 2016 EP 2017 EP 2018 Kassaflöde från verksamheten Årsbidrag 234 323 1 436 478 494 465 Extraordinära poster Kollektivposter till internttillförda medel Kassaflöde för investeringarnas del Investeringsutgifter -188-3 050-1 951-730 -880-50 Financieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflö 46-2 727-515 -252-386 415 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från samkommunen Minskning av långfristiga lån till samkommunen Förändring av kortfristiga lån från samkommunen Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten -46 2 727 515 252 386-415 Inverkan på likviditeten 0 0 0 0 0 0 Organisation och personal Ökningen av personalen orsakas främst av de omställningar som integreringen av Helsingfors stads verksamhet medför, 28 personer (27,2 årsv), samt av den ökade efterfrågan på interna avdelningsfarmacitjänster, 2 personer (1,7 årsv). Antal anstälda BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 BU 2015 PROG 2015 Vårdpersonal 0 0 0 0 0,0 % 0,0 % Läkare 0 0 0 0 0,0 % 0,0 % Övrig personal 62 60 64 71 18,3 % 10,9 % Specialarbetare 125 142 138 162 14,1 % 17,4 % TOTALT 187 202 202 233 15,3 % 15,3 % 68

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Årsverken BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 BU 2015 PROG 2015 Vårdpersonal 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 % 0,0 % Läkare 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 % 0,0 % Övrig personal 50,9 51,6 54,0 60,0 16,3 % 11,1 % Specialarbetare 95,9 100,4 103,0 123,0 22,5 % 19,4 % TOTALT 146,8 152,0 157,0 183,0 20,4 % 16,6 % 8.2 AFFÄRSVERKET HNS-BILDDIAGNOSTIK Vision Vision och verksamhetsidé I affärsverket förenas bred spetskompetens där moderna fysiologiska och neurofysiologiska ergonomiundersökningar och avbildningsmetoder tillämpas, vilket på ett unikt sätt möjliggör en problemorienterad individuell patientdiagnostik. Utbudet av medicintekniska tjänster är kundorienterat och omfattar utrustningens hela livscykel. Affärsverket är ett sporrande och attraktivt kompetenskluster i ständig utveckling. Affärsidé Affärsverkets verksamhetsidé indelas på två delområden: diagnostiska tjänster och medicintekniska tjänster. De diagnostiska tjänsterna kombinerar spetskompetens på universitetssjukhusnivå, effektivitet som möjliggörs av den vidsträckta verksamheten, smidigt samarbete som en del av patientens vårdkedja och modern utrustning som är optimerad efter forskningsprofilen. Inom de medicintekniska tjänsterna gör den mångsidiga expertisen och specialkompetensen det möjligt att upprätthålla bästa möjliga kunnande för underhåll och utveckling av det stora utbudet av utrustning samt att bedriva ett gott samarbete som stödjer verksamhet med hög patient- och användarsäkerhet. Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Centrala förändringar i stödtjänstenhetens egen verksamhet Efterfrågan på radiologiska undersökningar har ökat betydligt under de senaste åren. Efterfrågan på magnetundersökningar ökade i januari augusti 2015 med 10 procent och efterfrågan på datortomografiundersökningar med 8 procent jämfört med motsvarande period året innan. Tillgången på undersökningar har varit måttlig. Tillgången på magnetundersökningar förbättras avsevärt under senare halvåret 2016, när två nya magnetutrustningar tas i bruk i Kvinnoklinikens utbyggda del. Tillgången på datortomografiundersökningar förbättras betydligt genom de nya utrustningarna; utrustningarna i Hyvinge sjukhus och Jorv sjukhus samt den andra utrustningen vid kliniken för cancersjukdomar. Det år 2015 lanserade förfarandet för att styra skivundersökningar till mer begränsade undersökningar i samarbete med de kliniker som beställer undersökningar fortsätter. Radiologi inledde år 2015 ett utvecklingsprojekt för att grunda en centraliserad tidsbokning och kundtjänst. Tjänsten har tagits i testanvändning och den har gett mycket positiva erfarenheter. Målet är att utvidga tjänsten under 2016 och även införa möjlighet att boka tider på internet i fråga om begränsade tjänster. 69

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner I systemet PACS och dess användning har identifierats utvecklingsobjekt genom vilka det är möjligt att underlätta och snabba upp radiologernas arbete med utlåtanden. Systemet utvecklas i syfte att förbättra dess tekniska funktionssäkerhet, och även dess användning utvecklas. Målet är att förbättra produktiviteten av radiologernas arbete. Priserna på radiologiska undersökningar nedsätts med 4,3 procent jämfört med den ursprungliga prislistan för 2015. Priserna för 2015 nedsattes redan från och med början av juni, och dessutom är det nuvarande möjligt för klinikerna att beställa vissa undersökningar utan utlåtande. Avsikten med dessa åtgärder är att betydligt minska kundernas kostnader. CD-kopior som levereras till kunder inom radiologiska undersökningar avskaffas. Kunderna bereds möjlighet att vid behov beställa en bildkopia via en webbtjänst. Detta minskar kostnaderna, gör tjänsten snabbare och förbättrar också patienternas informationssäkerhet. Inom tjänsterna för klinisk fysiologi och nukleärmedicin sker inga stora förändringar under 2016. Efterfrågan på PET-TT-undersökningar ökade i januari augusti 2015 med 11 procent jämfört med motsvarande period året innan. På grund av fel i anordningen har det varit nödvändigt att köpa en del undersökningar av externa parter. Den andra PET-TTanordningen som togs i användning hösten 2015 gör det möjligt att tillgodose efterfrågan genom egen verksamhet. Priserna på undersökningar inom klinisk fysiologi och nukleärmedicin nedsätts i genomsnitt med 0,7 procent. Efterfrågan på undersökningar i klinisk neurofysiologi har varit mycket jämn. Tillgången på ENMG-undersökningar har inte motsvarat efterfrågan. Utifrån en effektivitetsundersökning som gjordes år 2015 blev det möjligt att utarbeta preciserade indikationer till remitterande läkare om när det lönar sig att göra en ENMG-undersökning. Instruktionerna har minskat efterfrågan i någon mån särskilt inom primärvården. Efterfrågan på sömnundersökningar ökade i januari augusti 2015 med 20 procent jämfört med motsvarande period året innan. För att tillgodose efterfrågan togs ett nytt sömnlaboratorium i bruk i Jorv sjukhus. Priserna på undersökningar inom klinisk neurofysiologi nedsätts med i genomsnitt 0,7 procent. Laboratoriet BioMag är ett forskningslaboratorium som är förlagt till HNS, men som aktivt används också av forskare vid Helsingfors universitet och Aaltouniversitetet. Forskningslaboratoriet drivs och upprätthålls med stöd av ett samarbetsavtal mellan HNS och universiteten i fråga. I anslutning till avtalsreformen övergår man i allt högre grad till fakturering utifrån användningen i stället för de årliga ersättningsbelopp som tillämpades tidigare. BioMag-forskningslaboratoriets MEG-utrustning uppgraderades våren 2015. Den nya utrustningen gör det möjligt att öka undersökningsmängderna. På ansvarsområdet för medicinteknik infördes tjänster för hyrda utrustningar till Tornsjukhuset i Mejlans som en ny tjänst våren 2015. Tjänsten utvidgas år 2016 även till Esbo stads nya sjukhus (Jorv). I början av 2016 inleds ögonbottenfotografering som en ny verksamhet. Tjänsten har haft efterfrågan i flera kommuner, och i början av 2016 lanseras tjänsten för Esbo, Vanda, Borgå, Kyrkslätt och Grankulla städer. Införandet av tjänsten förutsätter att utrustning upphandlas och personal rekryteras. Vanda stad har fattat beslut om upphandling av utrustningsregistertjänster av Medicinteknik. Prisnivån för de timbaserade priserna hos Medicinteknik sjunker med i genomsnitt 0,7 procent. Den genomsnittliga prisnivån för HNS-Bilddiagnostiks tjänster sjunker i genomsnitt med 4,2 procent. Ändringen av prisnivån bygger på utvecklingen av kostnadsnivån enligt budgetantagandena med avdrag för det produktivitetsmål som fastställts för affärsverket. Centrala budgetantaganden Utgångspunkter för upprättandet av budgeten som definierats på HNS-nivå är: Personalkostnadsnivån stiger med +0,9 procent Förväntad kostnadseffekt av avtalade löneförhöjningar +0,7 procent 70

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Personalbikostnads-% (exkl. förtidspens.premie) 23,41 procent Koefficienten för förtidspensioner 1,26 Räntan på grundkapitalet föreslås vara oförändrad, dvs. 3 procent Vid uppskattningen av ränta på nya långfristiga lån under ekonomiplaneperioden 2015 2017 tillämpas en årsränta på 1,5 procent Vid granskningen av verksamhetskostnaderna har en viktad förändring av kostnadsnivån per kostnadsslag använts, där t.ex. konkurrensutsättningen av läkemedel och utrustning har beaktats Verksamhetskostnaderna i budgeten minskar i förhållande till prognosen för 2015 med cirka 1,2 milj. euro ( 1 procent). Av detta utgörs 0,6 milj. euro av fakturering av HNS-koncernens interna serviceproducenter (förändring 1,9 procent) och 0,6 milj. euro externa verksamhetskostnader (förändring 0,7 procent). HNS-kundernas köp av tjänster av HNS-Bilddiagnostik minskar med 6,7 milj. euro ( 6,2 procent). Av detta baseras cirka 4,5 milj. euro på resultatprognosen för 2015, som visar på ett överskott. Produktivitetskravet på 2,5 procent som fastställts för affärsverket innebär en effektivisering på cirka 2,5 milj. euro. Mål och indikatorer Bindande mål Bindande mål (1 000 euro / %) BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 BU 2015 Räkenskapsperiodens resultat*) 2 622 0 5 884 0 0,0 % -100,0 % Produktivitetsmål-% (total produktivitet) -0,6 % 2,0 % 6,5 % 2,5 % Förändring i prisnivå-% 0,6 % 2,2 % 1,4 % -4,2 % Ökning av långfristiga lån -929-929 -929-929 0,0 % 0,0 % Ränta på grundkapitalet 327 327 327 327 0,0 % 0,0 % *) Resultat före erhållna och givna kundkrediteringar samt återbäring av koncernförvaltningens överskott. Produktivitets- och utvecklingsåtgärder för att uppnå budgetmålen och hålla budgetramen Uppnåendet av budgetmålen kräver att affärsverket vidtar produktivitetsåtgärder om minst 2,5 milj. euro. Produktivitetsåtgärderna är åtgärder som effektiviserar verksamheten, förbättrar tillgången på tjänsterna och minskar kostnaderna. 71

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner MÅL ÅTGÄRD EFTERSTRÄVAD NYTTA (1 000 EURO ELLER PROCESSER) Förbättring av tillgången på elektiva ultraljuds- och MKundersökningar Utvidgning av den centraliserade tidsbokningen och införandet av tidsbokning på webben Effektivisering av verksamheten Utveckling av vårdpersonalens arbetsbeskrivningar och resursplanering, minskning av sommarvikarier och överlappningar, daglig ledning Effektivisering av verksamheten, förbättring av kundtjänsten Kostnadsnedskärningar Minskning av kostnaderna för hyrda läkare Förbättring av tillgången på tjänsterna, minskning av kundernas kostnader Avskaffande av CD-kopior och införande av en tjänst för beställning på webben Precisering av principerna för extra arbete, minskning av extra arbeten och expertarvoden Utveckling av den egna verksamheten och användningen av PACS-systemet Överenskommelser med kunderna om mer begränsade avbildningspaket vid MK-undersökningar 200 000 euro 250 000 euro 150 000 euro 290 000 euro 300 000 euro 200 000 euro Förbättring av tillgången på tjänsterna, minskning av kundernas kostnader Nätverket av verksamhetsställen anpassas efter efterfrågan Effektivisering av EKGlångtidsregistreringen (Holter) Införandet av servicesedlar vid MK-undersökningar 100 000 euro Förhandlingar med kunder inom primärvården 30 000 euro Utvecklingen av processen analyserna centraliseras 25 000 euro Effektivering av verksamheten vid belastningsprov Utveckling av processen och arbetsfördelningen (KFI/Klinikerna) Effektivisering av verksamheten Användning av sms-påminnelser för att minska antalet patienter som uteblir 15 000 euro 13 000 euro Kostnadsnedskärningar Kostnadsnedskärningar Optimering av kostnaderna när verksamheten förändras Kostnadsnedskärningar Kostnadsnedskärningar Kostnadsnedskärningar Kostnadsnedskärningar Kostnadsnedskärningar Kostnadsnedskärningar Kostnadsnedskärningar Kostnadsnedskärningar Kostnadsnedskärningar Förändringar i personalstrukturen: pensioneringar, frånvaro utan lön, utbytesledigheter Utveckling av KNF-verksamheten som Lean-projekt, bl.a. organisering av tidsbokningsmallarna Kontroll av nivåerna för utrustningarnas underhållsavtal och övertagande av vissa MAunderhållsåtgärder Uppskattning av HNS-Apotek om besparingar som erhålls genom konkurrensutsättningen av läkemedel Köpen av apoteksförnödenheter minskar i enlighet med antalet undersökningar Harmonisering och centralisering av arbetsstationer och skrivare (färre separata skrivare, mer ingående behovsprövning vid anskaffning av datorer) Alla upphandlingar görs endast utifrån en omsorgsfull prövning av behovet, t.ex. - köp av logistik - externa upphandlingar - köpta tjänster till HNS-Fastigheter Införandet av ett nytt indikatorämne för prostataundersökningar som tillverkas själv Användningstiden för manometerkatetern för matstrupen förlängs Köpen av läkemedel från HNS-Apotek minskar i enlighet med antalet undersökningar Effektivisering av genomförandet av investeringsprojekt och av upphandlingsprocessen Vi övergår till att använda elektronisk leverans av löneunderlag (Titania) i stället för manuella utbetalningstransaktioner (t.ex. strålningsledighetskompensation, 1 000 registreringar per månad) 100 000 euro 80 000 euro 300 000 euro 70 000 euro 100 000 euro 10 000 euro 100 000 euro 100 000 euro 12 000 euro 100 000 euro 150 000 euro 5 000 euro 72

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Servicemål Produkter (alla betalare) (antal) BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 BU 2015 PROG 2015 Radiologiska undersökningar 932 690 988 240 1 019 210 996 000 0,8 % -2,3 % Undersökningar inom klinisk 512 289 513 732 529 415 519 160 1,1 % -1,9 % fysiologi och nukleärmedicin Undersökningar inom klinisk 21 656 21 660 21 827 22 400 3,4 % 2,6 % neurofysiologi Timbaserade tjänster inom 44 594 47 550 47 302 47 045-1,1 % -0,5 % medicinteknik Ögonbottenavbildning 8 300 0,0 % 0,0 % SAMTLIGA TOTALT 1 560 489 1 571 182 1 617 754 1 592 905 1,4 % -1,5 % Produkter (alla betalare) (1 000 euro) BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 Radiologiska undersökningar och tjänster Undersökningar och tjänster inom klinisk fysiologi och nukleärmedicin Undersökningar och tjänster inom klinisk neurofysiologi Samtliga tjänster inom medicinteknik BU 2015 PROG 2015 97 195 97 088 103 740 98 477 1,4 % -5,1 % 11 592 12 284 12 670 12 327 0,4 % -2,7 % 6 872 7 072 7 081 7 250 2,5 % 2,4 % 10 237 10 876 11 136 11 157 2,6 % 0,2 % SAMTLIGA TOTALT 125 896 127 320 134 628 129 211 1,5 % -4,0 % Undersökningsmängderna och faktureringen för radiologi samt för klinisk fysiologi och nukleärmedicin minskar i relation till prognosen för 2015 särskilt vad gäller HNS-kunderna. Efterfrågan på sömnundersökningar inom klinisk neurofysiologi ökar något. Tjänsterna för medicinteknik utvidgas för en del kommunkunders del till ögonbottenfotograferingar och tjänster för registrering och uthyrning av medicinsk utrustning. Ekonomi Resultaträkning Resultaträkning (1 000 euro) BS 2014 BU 2015 BUF 2016 EP 2017 EP 2018 Föränd % Föräand % BU2015 Verksamhetsintäkter 127 328 129 913 137 559 131 287 132 795 134 760-4,6 % 1,1 % varav serviceintäkter från medlems 0 0 0 0 0 0 0,0 % 0,0 % Verksamhetskostnader 119 754 122 059 123 949 123 301 124 779 126 811-0,5 % 1,0 % Driftsbidrag 7 574 7 854 13 610 7 986 8 016 7 949-41,3 % 1,7 % Finansiella intäkter och kostnader 338 341 257 332 332 332 29,2 % -2,6 % Årsbidrag 7 237 7 513 13 353 7 654 7 683 7 617-42,7 % 1,9 % Avskrivningar och nedskrivningar 7 218 7 513 7 469 7 654 7 683 7 617 2,5 % 1,9 % Räkenskapsperiodens resultat 19 0 5 884 0 0 0-100,0 % -153,6 % Försäljningsinkomster Försäljningsintäkterna från HNS-kunder minskar betydligt, dels till följd av att prisnivån sjunker, dels på grund av förändringar i efterfrågan. I enlighet med målen för att balansera upp ekonomin genomförs tillsammans med interna kunder flera utvecklingsprojekt som bromsar upp efterfrågan på undersökningar och tjänster. 73

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Statens finansiering av undervisning och forskning minskar betydligt. Behovet av läkarutbildning minskar dock inte enligt förändringen i finansieringen, tvärtom. Köp av tjänster Köpen av tjänster minskar jämfört med prognosen för 2015 särskilt i fråga om kostnader för hyrd arbetskraft. Det egna arbetets produktivitet förbättras med strategiska utvecklingsprojekt, och i personalplanen ingår dessutom vissa personalökningar. Material och förnödenheter Användningen av material och förnödenheter följer servicevolymerna. Kostnaderna för vissa läkemedel minskar till följd av den nya upphandlingsperioden. Dessutom har det varit möjligt att ersätta ett indikatorämne som används vid undersökningar med ett förmånligare preparat som tillverkas själv. Investeringsdel Investeringsplan för stödtjänstenheten Tyngdpunkten på stora utrustningsinvesteringar på minst 500 000 euro ligger på nödvändiga ersättningsinvesteringar samt på produktivitetsprojekt som bedömts vara centrala. Vid stora investeringar på över 500 000 euro fastställs projektets specifika plan i styrelsen efter att affärsverkets budget har fastställts. Små investeringar som kostnadsberäknats till mindre än 500 000 euro är anskaffningar av nativröntgen- och ultraljudsutrustning, främst inom ansvarsområdet radiologi, samt små anskaffningar av medicinsk undersökningsapparatur inom ansvarsområdena KFI och KNF. Därför omfattar investeringsprogrammet utrustningsprojekt som ingår i medlemskommunssamarbetet. De utrustningsanskaffningar som finansieras genom leasing är stora investeringar på mer än 500 000 euro. Investeringsplan för åren 2016 2019, 1 000 euro: Investeringar (1 000 euro) Projekt på minst 500 000 euro sammanlagt Små projekt på mindre än 500 000 euro sammanlagt Investeringsutgift totalt BUF 2016 EP 2017 EP 2018 EP 2019 12 550 2 100 2 400 3 000 5 050 19 370 5 070 5 030 4 900 4 370 INVESTERINGAR TOTALT 31 920 7 170 7 430 7 900 9 420 Anskaffning av utrustning som 11 600 2 800 2 450 5 250 1 100 finansieras genom leasing SAMTLIGA TOTALT 43 520 9 970 9 880 13 150 10 520 74

Finansieringsdel BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner FINANSIERINGSANALYS BS 2014 BU 2015*PROG 2015 BUF 2016 EP 2017 EP 2018 Kassaflöde från verksamheten Årsbidrag 7 237 7 513 13 353 7 654 7 683 7 617 Extraordinära poster Kollektivposter till internttillförda medel Kassaflöde för investeringarnas del Investeringsutgifter -7 246-8 010-8 010-7 170-7 430-7 900 Financieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -9-497 5 343 484 253-283 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från samkommunen Minskning av långfristiga lån till samkommunen -929-929 -929-929 -464 0 Förändring av kortfristiga lån från samkommunen Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten 938 1 426-4 414 445 211 283 Inverkan på likviditeten 0 0 0 0 0 0 Likvida medel 31.12. 0 0 0 0 0 Likvida medel 1.1. 0 0 0 0 Organisation och personal Personalplan Vid personalplanering uppskattas antalet anställda som behövs per yrkesgrupp utifrån investeringsplanerna. Personalplaneringen beaktar också den stora avgång genom pensionering som kommer att ske under de kommande åren. Avsikten är att i god tid förbereda sig på detta och att i samarbete med läroanstalterna och universitetet få studerande att söka sig till branschen och utbilda sig för den. En prioritet för personalplaneringen är att trygga den långsiktiga resursfördelningen. Trycket mot en ökning av efterfrågan på affärsverkets tjänster är stort. Det är en utmaning att anpassa personalbehovet efter detta med tanke på ekonomin, och det medför ett specifikt mål för effektiviseringen. Trycket mot en ökning av verksamheten kan styras genom att införa nya metoder och funktioner, t.ex. centraliserad tidsbokning, resursberäkningar och Leanmetoder på så sätt att behovet att öka personalen blir mindre än väntat. Antal anstälda BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 BU 2015 PROG 2015 Vårdpersonal 658 662 660 663 0,2 % 0,5 % Läkare 254 259 260 270 4,2 % 3,8 % Övrig personal 235 231 234 227-1,7 % -3,0 % Specialarbetare 36 36 35 35-2,8 % 0,0 % TOTALT 1 183 1 188 1 189 1 195 0,6 % 0,5 % Personalstrukturen förändras på så sätt att den relativa andelen läkare ökar, särskilt inom radiologi. Antalet läkare under specialisering har systematiskt ökats genom att införa fler tjänster för läkare under specialisering, och radiologer som snart ska få sin examen rekryteras aktivt. Enligt prognosen utexamineras 12 nya radiologer år 2016 och lika många året därpå. De läkare som snart ska få sin examen uppmuntras att söka sig till olika serviceställen vid affärsverket. 75

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Ökningen av antalet tjänster för läkare under specialisering med sammanlagt fem tjänster på alla ansvarsområden år 2016 samt en lyckad rekrytering till professuren i klinisk neurofysiologi ökar läkarpersonalen med två i relation till prognosen för år 2015. Årsverken BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 BU 2015 PROG 2015 Vårdpersonal 512 515 514 513-0,4 % 0,0 % Läkare 202 207 207 211 2,1 % 2,2 % Övrig personal 204 200 203 197-1,7 % -3,0 % Specialarbetare 28 26 27 27 3,8 % 0,0 % TOTALT 945 948 950 948 0,0 % -0,2 % Ökningen av antalet anställda och årsverken beror på den regionala utvidgningen av verksamheten, på de nya investeringarna och på den utökade jourverksamheten. Från början av år 2015 upptogs röntgenverksamheten vid Borgå och Tusby hälsovårdscentraler i affärsverket. Inhyrd arbetskraft i euro och årsverken (ÅRSV) PROG 2015 (euro) BUF 2016 (ÅRSV) BUF 2016 (euro) PROG 2015 (euro) PROG 2015 (ÅRSV) Vårdpersonal 0,0 % 0,0 % Läkare 8,7 2 088 6,1 1 470-29,6 % -29,6 % Övrig personal 0,0 % 0,0 % Specialarbetare 0,0 % 0,0 % TOTALT 8,7 2 088 6,1 1 470-29,6 % -29,6 % Behovet av hyrd arbetskraft är kontinuerligt på grund av bristen på radiologer. Det svårt att begränsa användningen av hyrd arbetskraft operativt eftersom detta omedelbart påverkar tillgången på utlåtanden och på undersökningsköernas längd. Begränsningen av användningen av hyrd arbetskraft gäller enheter som har egna radiologresurser. Å andra sidan styrs arbetet på så sätt att en allt större andel undersökningar överförs till diktering på distans, vilket gör det möjligt att förbättra kostnadseffektiviteten och tjänstens produktivitet. 8.3 AFFÄRSVERKET HUSLAB Vision Vision och verksamhetsidé HUSLABs målsättning är att inom det diagnostiska området vara en föregångare som ser till patientens bästa. Våra strategiska huvudmål är: Kundorienterad laboratorieservice i rätt tid Högklassig forskning, produktutveckling och utbildning Intensifierat partnerskap med kunderna Effektiv och konkurrenskraftig verksamhet Affärsidé HUSLABs främsta uppgift är att producera högklassiga laboratorietjänster för diagnostik och behandling av patienterna i HNS sjukvårdsområden och medlemskommuner. Även andra sjukvårdsdistrikt och andra kunder får utifrån separata avtal tillgång till 76

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner sakkunnigkonsultationer och tjänster inom specialanalytik. Laboratorietjänsterna produceras utifrån kundernas behov och med respekt för deras särdrag. HUSLAB är Finlands ledande kliniska laboratorium. Vår högklassiga forskning och utveckling garanterar att kundkrets ständigt får tillgång till de bästa laboratoriediagnostiska tjänsterna. Vi har en klar produktprofilering och strävar ständigt efter göra våra priser mer konkurrenskraftiga. HUSLAB är en uppskattad och eftersträvad arbetsplats. Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Centrala förändringar i stödtjänstenhetens egen verksamhet HUSLAB:s verksamhet kommer att utsättas för förändringstryck från flera olika riktningar under de närmaste åren. För att kunna anpassa sig till förändringarna i omvärlden och uppnå sina strategiska mål måste HUSLAB utveckla och förnya sin verksamhet. Den största förändringen i HUSLAB:s verksamhet år 2016 är centraliseringen av laboratorieverksamheten på sjukhusområdet i Mejlans till nya lokaler. Från och med början av 2016 koncentreras HUSLAB:s funktioner på sjukhusområdet i Mejlans till en fastighet vid Haartmansgatan 3, som ägs av Helsingfors universitet. Endast blodcentralen och den omedelbara provtagningstjänsten som vårdenheterna behöver blir kvar i sjukhusfastigheterna i Mejlansområdet. Huvuddelen av laboratorieverksamheten förläggs till det år 2015 färdigställda nybygget HUSLAB-huset som tas i bruk i full utsträckning från och med början av 2016. I huset fungerar ett automationslaboratorium som betjänar hela HNS-området, speciallaboratorier för klinisk kemi och hematologi, laboratorier för virologi och immunologi, ett laboratorium för genetik, ett laboratorium för transplantationspatologi, ett provtagningslaboratorium och HUSLAB:s förvaltning. I ett äldre hus som står på tomten finns laboratorierna för patologi och för bakteriologi i Mejlans. Den nya byggnaden bereder utmärkta förutsättningar för centralisering av verksamheten, utnyttjande av synergierna mellan olika laboratorier, införande av ny teknik, utveckling av personalens kompetens och samarbete med den medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet. Verksamheten förändras kontinuerligt, och detta kräver stöd av en organisation och ett ledningssystem som förnyas. HUSLAB:s organisation och ledningssystem förnyas från och med början av år 2016. Målet med reformen är att trygga en tillräcklig personal, stödja processernas smidighet, förbättra den ekonomiska effektiviteten, främja kundorienteringen och betona sakkunskap. I den nya organisationen indelas HUSLAB:s verksamhet i linjer som leds av överläkare. Verksamheten på respektive linje består av processer och regionala enheter som leds av utsedda ansvarspersoner. Linjecheferna och processernas och de regionala enheternas ansvarspersoner har till uppgift att ansvara för laboratoriernas verksamhet och utveckling av kundorienterad verksamhet, för ekonomi, kvalitet och patientsäkerhet samt för forskning och undervisning. Vårdpersonalen underställs resurscheferna utifrån personalens geografiska fördelning. Resurscheferna fördelar sin personal till arbetsuppgifter inom de olika processerna och regionala enheterna enligt kostnadseffektivitetens och verksamhetens krav samt sköter om att tillgången på tillräcklig och kompetent vårdpersonal tryggas. Förbättringen av processerna med hjälp av Lean-metoden fortsätter. Målet är att säkerställa att verksamheten är smidig och att den förbättras i det nya huset. Utvecklingskulturen fördjupas på hela HUSLAB:s verksamhetsområde och samarbetet med vårdenheterna inom processutveckling fördjupas. Den utveckling av kundorienterade tjänster genom servicedesign som inleddes 2015 fortsätter. Servicedesign införs som en integrerad del av ramverket för utveckling av HUSLAB, vilket säkerställer att varje utvecklingsprojekt tillgodoser ett verifierat kundbehov. Reformen av ledningssystemet kombineras med ett verksamhetssätt för utveckling av den dagliga ledningen och det dagliga utvecklandet på ett coachningsbaserat sätt som ger Lean-utvecklandet ett väsentligt stöd. Målet är att implementera den dagliga ledningen som baseras på teamspecifika mål och indikatorer i hela HUSLAB:s organisation. Kedjan av ledarskap utifrån coachning sträcker sig genom hela 77

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner organisationen: det dagliga teamledandet kopplas genom organisationsnivåerna till den genomgång av ledningen på HUSLAB-nivå som görs varje vecka. Kommunallagen begränsar HUSLAB:s möjligheter att tillhandahålla laboratorietjänster till kunder utanför HNS och medlemskommunerna. HUSLAB fortsätter dock samarbetet med laboratorieorganisationer i andra kommuner under budgetåret med stöd av de tidigare tecknade avtalen om arbetsfördelning mellan sjukvårdsdistrikt i enlighet med 44 i hälsooch sjukvårdslagen. HNS externa försäljning väntas ligga på samma nivå som år 2015. HUSLAB:s undervisnings- och forskningsverksamhet omfattar utbildningsprogram inom fem medicinska specialiteter (klinisk farmakologi, klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, patologi och genetisk medicin). Utöver dessa utbildar HUSLAB sjukhuskemister, sjukhusmikrobiologer, sjukhusgenetiker och sjukhuscellbiologer. Målet är att öka antalet personer under specialisering som utbildas i dessa utbildningsprogram under budgetåret i syfte att bättre kunna trygga en kontinuerlig tillgång till tillräcklig kompetens både vid HUSLAB och på HUCS specialupptagningsområde även i framtiden. HUSLAB har dessutom en viktig roll som praktikplats för bioanalytikerstuderande. Avsikten är att upprätthålla och förstärka HUSLAB:s roll som en stark vetenskaps- och produktutvecklingsenhet bl.a. genom gemensamma läkartjänster som inrättats tillsammans med den medicinska fakulteten och genom egen finansiering av produktutveckling. Biobanken, som inledde sin verksamhet på HUCS specialupptagningsområde år 2015, är en del av HUSLAB. Biobanken är ett samprojekt för HNS, Helsingfors universitet, Carea och Eksote. Biobankens uppgifter är att 1) samla in och ta emot prov och uppgifter i anslutning till dem, 2) förvara prov och uppgifter i anslutning till dem samt lämna ut dem för biobankforskning och 3) analysera, undersöka eller på annat sätt behandla prov. Biobanken publicerar information om de prov som den förvarar, om användningen av dem för biobankforskning och om resultaten av de undersökningar som banken gör. Biobankens intäkter och kostnader uppskattas i budgeten till 1,1 miljon euro. Det planerade antalet årsverken är 7. Centrala budgetantaganden Budgeten har beretts i enlighet med de allmänna riktlinjer som koncernen fastställt. I budgetberedningen har man tagit hänsyn till att ett produktivitetsmål på 2,5 procent har ställts upp för affärsverket och att affärsverket betalar 3 procent i ränta på grundkapitalet. Den kostnadseffekt av avtalsenliga löneförhöjningar från 2015 till 2016 som används vid utarbetandet av budgeten för 2016 är 0,7 procent, medan höjningen av personalkostnaderna är totalt sett 0,9 procent. Den genomsnittliga sänkningen av priserna på laboratorieundersökningar för interna kunder som härletts från förändringen av kostnadsnivån och produktivitetsmålet för år 2015 är 1,48 procent. De prestationsbaserade priserna bygger på kostnadsberäkning. De prognostiserade siffrorna baseras på siffrorna enligt prognosen i september. Ökningen av verksamhetsintäkterna i budgeten för 2016 jämfört med budgeten för 2015 är 1,2 procent. Verksamhetsintäkterna minskar dock med 1,5 procent i jämförelse med prognosen för 2015. Försäljningsintäkterna från interna kunder är 2,7 procent högre i budgeten för 2016 än i budgeten för 2015, men 2,3 procent lägre än prognosen för 2015. Ökningen av de interna försäljningsintäkterna beror delvis på att HNS finansieringsandel av Biobanken upptagits som interna poster i budgeten för 2016, medan finansieringsandelen för biobanken upptagits i sin helhet som externa försäljningsintäkter i budgeten för 2015. Utan finansieringsandelen för biobanken ökade de interna försäljningsintäkterna med 2,0 procent i budgeten för 2016 i jämförelse med budgeten för 2015. Målet är att avsevärt minska de interna kundernas användning av laboratorietjänster genom HUSLAB:s och vårdenheternas gemensamma planer, åtgärder och uppföljning. 78

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Beloppet för försäljningsintäkterna från medlemskommuner och övriga externa kunder är 0,1 procent högre i budgeten för 2016 än i budgeten för 2015 efter eliminering av Biobankverksamheten och undervisnings- och forskningsverksamheterna. De externa försäljningsintäkterna minskar med 0,5 procent i relation till prognosen. Kommunallagens effekter på HNS-områdets externa försäljning har i huvudsak förverkligats redan under 2015, och inga betydande förändringar i HNS-områdets externa försäljning har budgeterats för 2016. HUSLAB:s verksamhet täcker tjänsterna inom primärvården i alla kommuner redan år 2015, och det sker således inte heller betydande förändringar i de externa försäljningsintäkterna i fråga om försäljningen till medlemskommunerna. Beträffande statens ersättning för utbildning och forskning, som ingår i de externa försäljningsintäkterna, underskrider budgeten för 2016 budgeten och prognosen för 2015 med 7,4 procent. Av biobankens finansiering har de externa finansierande instansernas andel (0,5 miljoner euro) budgeterats som extern försäljningsintäkt i budgeten för 2016. I budgeten för 2015 hade hela biobankens finansiering (HUS och övriga finansierande instanser, sammanlagt 1 miljon euro) däremot upptagits som extern försäljningsintäkt. På grund av att de kostnader som orsakades av biobankverksamhetens sena starttidpunkt och av biobankens verksamhet var mindre än planerat, stiger budgeten för externa försäljningsintäkter för 2016 med 0,2 milj. euro från prognosnivån. Som helhet underskrider budgeten för de externa försäljningsintäkterna för 2016 (inklusive försäljningsintäkter från försäljning till medlemskommunerna och andra externa kunder, statens ersättning för utbildning och forskning och biobankens externa finansieringsandel) den budgeterade nivån för 2015 med 0,8 procent och prognosen för 2015 med 0,4 procent. Ökningen av verksamhetskostnaderna i budgeten för 2016 jämfört med budgeten för 2015 är 1,0 procent. Verksamhetskostnaderna har dock uppskattats vara 1,8 procent lägre än prognosen för 2015, eftersom produktionens volym är klart mindre än prognosen och till följd av den målsatta produktivitetsförbättringen. Personalkostnaderna har beräknats minska i budgeten för 2016 med 2,2 procent i relation till budgeten och prognosen för 2015. De genomsnittliga kontogruppspecifika förändringsprocenten för de övriga verksamhetskostnadsposterna efter att produktivitetsmålet för 2016 har beaktats är: köpta tjänster +6,9 procent jämfört med budgeten 2015 och 3,8 procent jämfört med prognosen; material, förbrukningsartiklar och varor 3,7 procent jämfört med budgeten och prognosen för 2015; övriga verksamhetskostnader +14,2 procent jämfört med budgeten 2015 och +10,8 procent jämfört med prognosen för 2015. De totala avskrivningarna har planerats öka med 23,2 procent jämfört med budgeten 2015 och med 31,4 procent jämfört med prognosen. Den betydande höjningen av övriga verksamhetskostnader är en följd av att lokalhyrorna ökar till följd av HUSLAB:s nybygge samt av att skyldigheten att betala hyra för gamla lokaler som befrias från HUSLAB delvis kvarstår under 2016. Ökningen av avskrivningarna är en följd av den förhöjda investeringsnivån till följd av nybygget. I budgeten för 2016 har inte budgeterats betydande förändringar i finansieringsposterna i förhållande till budgeten för 2015 och prognosen. Mål och indikatorer Bindande mål Bindande mål (1 000 euro / %) BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 BU 2015 Räkenskapsperiodens resultat*) 3 918 0 2 0 0,0 % -100,0 % Produktivitetsmål-% (total produktivitet) 5,2 % 2,0 % -0,7 % 2,5 % Förändring i prisnivå-% 0,8 % -0,1 % 1,1 % -1,5 % Ökning av långfristiga lån 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Ränta på grundkapitalet 200 200 200 200 0,0 % 0,0 % *) Resultat före erhållna och givna kundkrediteringar samt återbäring av koncernförvaltningens överskott. **) Indikatorn för produktionsmålen i BS 2014 avviker från indikatorn för åren 2015 och 2016. 79

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Produktivitets- och utvecklingsåtgärder för att uppnå budgetmålen och hålla budgetramen Besparingsmål i externa verksamhetskostnader: MÅL Besparingar i personalkost nader Besparingar i externa köpta tjänster Besparingar i externa köpta tjänster ÅTGÄRD Ökning av den flexibla användningen av personalen, verksamhetsorienterad personalplanering, centralisering av funktionerna, förbättring av processerna och avlägsnande av behovet at tilläggsresurser i nybygget/ Även kostnadsökningen till följd av nya läkare under specialisering (+0,25 milj. euro) har beaktats i de totala besparingarna Kostnaderna för undersökningskapaciteten minskar till följd av den minskade produktionsvolymen och ett nytt, förmånligare avtal. Avgifterna för externa it-systemtjänster minskar till följd av ett nytt avtal. EFTERSTRÄVAD NYTTA (1 000 EURO ELLER PROCESSER) PERSONAL- EFFEKT (ÅRSV) 1,6 miljoner euro 36 årsverken 2016-1,7 miljoner euro 2016-1,0 miljoner euro 2016 Besp. i ext. material och tillbehörskos Minskning av användningen av blodprodukter -0,3 miljoner euro 2016 tnader Totalt -4,6 miljoner euro 2016 I budgeten fastställs ett produktivitetsmål på 2,5 procent för HUSLAB:s externa verksamhetskostnader. Det kalkylmässiga målet för den totala produktiviteten i euro som är linje med produktivitetsmålet inriktas på de externa verksamhetskostnaderna och baseras på prognosen för september 2015 är 2,6 miljoner euro. I de målsatta siffrorna som härletts från produktivitetsmålet ingår även prisändringarna i verksamhetskostnaderna och volym- och prisändringarna inom försäljningen. Den eftertraktade nyttan i euro uttrycks således som en differens mellan prognosen för september 2015 och budgeten 2016. För att täcka den betydande förhöjningen av lokalhyrorna som orsakas av ibruktagandet av HUSLAB:s nya hus och underutnyttjandet av lokaler i HNS ägo som blir lediga, förhöjningen av de övriga interna verksamhetskostnaderna och avskrivningskostnaderna till följd av investeringarna har det varit nödvändigt att utöver den egentliga produktivitetsmålsandelen skära ned de externa kostnaderna med ytterligare 1,15 miljoner euro. I en jämförelse av siffrorna i prognosen för september och budgeten för 2016 blir det sammanlagda sparmålet för externa verksamhetskostnader 3,75 milj. euro. Utöver sparobjekten i den vidstående sparmålstabellen omfattas de övriga externa verksamhetskostnaderna av en kostnadsökning på sammanlagt 0,85 milj. euro. TIDSPLAN De viktigaste sparmålen som härletts ur produktivitetsmålet har hänförts till personalkostnader, köp av externa tjänster och externa materialkostnader. Huruvida målet slutligen uppnås beror dock i hög grad på hur den totala volymen av HUSLAB:s produktion utvecklas och särskilt på hur målet att minska de interna kundernas användning av HUSLAB:s tjänster uppnås. 80

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner De viktigaste åtgärderna för att uppnå produktivitetsmålet för personalkostnaderna är att effektivisera den flexibla användningen av personal på olika arbetsställen, förbättra genomförandet av arbetstider som stödjer verksamheten, utveckla smidigare verksamhetsprocesser, avveckla överlappande funktioner och genom detta minska användningen av vikarier. Reformen av HUSLAB:s organisation från och med början av år 2016 stödjer detta mål, när ansvaret för att leda vårdpersonalen och den övriga personalen överförs till resurscheferna som större helheter än tidigare. De till eurobeloppen största sparmålen gäller dock köp av externa tjänster. Produktionsvolymen, som väntas bli mindre än år 2015, och avtalet om ersättningar utifrån användningen för det nya husets automationslinjer, som införs i början av 2016, sänker kostnaderna. Dessutom uppnås betydande besparingar i datasystemkostnaderna tack vare det nya avtalet som trädde i kraft hösten 2015. Sparmålen som gäller kostnaderna för externa material- och förbrukningsartiklar gäller särskilt köp av blodpreparat. Servicemål (Alla betalare totalt) Produkter (alla betalare) (antal) BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 * De molekylärpatologiska analyserna har fogats till genetikens produktgrupp. BU 2015 Fysiologi 319 848 320 415 319 720 323 750 1,0 % 1,3 % Genetik* 39 472 34 155 35 499 35 338 3,5 % -0,5 % Kemi och hematologi 15 689 805 15 351 180 16 093 197 16 061 994 4,6 % -0,2 % Mikrobiologi 1 232 319 1 205 336 1 181 166 1 190 176-1,3 % 0,8 % Övriga undersökningar 7 140 6 100 5 814 5 700-6,6 % -2,0 % Provtagning 2 938 919 2 911 000 3 043 078 3 043 929 4,6 % 0,0 % Patologi 353 589 346 000 362 757 358 313 3,6 % -1,2 % Blodprodukter 87 599 83 420 86 257 86 413 3,6 % 0,2 % SAMTLIGA TOTALT 20 668 691 20 257 606 21 127 488 21 105 613 4,2 % -0,1 % Produkter (alla betalare) (1 000 euro) BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 BU 2015 Fysiologi 3 399 3 538 3 453 3 412-3,6 % -1,2 % Genetik* 9 708 6 744 6 922 6 585-2,4 % -4,9 % Kemi och hematologi 59 043 58 076 61 154 60 066 3,4 % -1,8 % Mikrobiologi 25 929 25 543 25 395 25 213-1,3 % -0,7 % Övriga undersökningar 393 363 306 300-17,4 % -2,0 % Provtagning 26 415 26 567 27 388 27 176 2,3 % -0,8 % Patologi 19 648 19 150 19 589 19 055-0,5 % -2,7 % Blodprodukter 13 979 13 370 13 758 13 107-2,0 % -4,7 % SAMTLIGA TOTALT 158 514 153 351 157 965 154 914 1,0 % -1,9 % Förändringarna i serviceproduktionens budgetsiffror följer i huvudsak av den planerade minskningen av de interna kundernas behov av laboratorietjänster, som kommer att gälla alla produktgrupper. Genomförandet av serviceproduktionens mål kräver intensiv uppföljning tillsammans med HNS sjukvårdsområden och styrning av användningen av tjänsterna från HUSLAB:s sida. 81

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Ekonomi Resultaträkning Resultaträkning (1 000 euro) BS 2014 BU 2015 BUF 2016 EP 2017 EP 2018 Föränd % Föräand % BU2015 Verksamhetsintäkter 155 972 158 871 163 252 160 849 162 697 164 942-1,5 % 1,2 % varav serviceintäkter från medlem 0 0 0 0 0 0 0,0 % 0,0 % Verksamhetskostnader 155 324 157 218 161 656 158 818 160 610 162 928-1,8 % 1,0 % Driftsbidrag 648 1 653 1 595 2 031 2 087 2 014 27,3 % 22,8 % Finansiella intäkter och kostnader 176 167 200 200 200 200 0,0 % 19,6 % Årsbidrag 472 1 486 1 396 1 831 1 887 1 814 31,2 % 23,2 % Avskrivningar och nedskrivningar 1 312 1 486 1 394 1 831 1 887 1 814 31,4 % 23,2 % Räkenskapsperiodens resultat -840 0 2 0 0 0-100,0 % -73,0 % Investeringsdel Investeringsplan för stödtjänstenheten I HUSLAB:s investeringsplan för åren 2016 2019 ingår inga investeringar på över 500 000 euro. Utöver utrustningsinvesteringar innehåller investeringsplanen upphandling av inventarier eftersom den slutliga möbleringen av det nya huset kan göras först när alla enheter flyttat till huset och för att det sker förändringar på HUSLAB:s provtagningsställen beroende på medlemskommunernas beslut om dispositionen av lokalerna. HUSLAB strävar efter att utföra anskaffningen av så kallade reagensbundna anordningar som bruksersättningsanskaffningar eftersom man genom detta kan åstadkomma genuin konkurrens då reagensavtalen konkurrensutsätts på nytt. Med anskaffningar av detta slag ersätts årligen separata utrustningsanskaffningar till ett värde på ca 0,6 miljoner euro. De övriga utrustningsinvesteringarna görs utifrån investeringsanslagen. Projekt (1 000 euro) Investeringsutgift totalt varav förverkl. föreg. år PROG 2015 BUF 2016 EP 2017 EP 2018 EP 2019 Små investeringar (under 500 000 euro) Utrustning och inventarier till HUSLABs nya byggnad 2 030 1 730 300 0 0 0 Övriga anordningar och inventarier 8 870 1 870 1 800 1 800 1 700 1 700 INVESTERINGAR TOTALT 10 900 0 3 600 2 100 1 800 1 700 1 700 82

Finansieringsdel BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner FINANSIERINGSANALYS BS 2014 BU 2015*PROG 2015 BUF 2016 EP 2017 EP 2018 Kassaflöde från verksamheten Årsbidrag 472 1 486 1 396 1 831 1 887 1 814 Extraordinära poster Kollektivposter till internttillförda medel 99 Kassaflöde för investeringarnas del Investeringsutgifter -1 253-3 600-3 600-2 100-1 800-1 700 Financieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland beståend 28 Verksamhetens och investeringarnas kassaflö -654-2 114-2 204-269 87 114 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från samkommunen Minskning av långfristiga lån till samkommunen Förändring av kortfristiga lån från samkommunen Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten 654 2 114 2 204 269-87 -114 Inverkan på likviditeten 0 0 0 0 0 Likvida medel 31.12. 0 0 0 0 0 Likvida medel 1.1. 0 0 0 0 De budgeterade investeringsutgifterna överskrider avskrivningarna för budgetåret 2016, varvid de tillgängliga penningmedlen minskar. Investeringarna finansieras med saldot på clearingkontot även under 2017 2018 och långfristiga lån behövs inte. För år 2015 väntas inga interna kundgottgörelser och för denna del finns således ingen effekt som minskar årsbidraget inom synhåll i fråga om prognosen. Organisation och personal Personalplan Prioritetsområdena inom personalledningen år 2016 är att införa den nya organisationen med två linjer och att säkerställa en personalstruktur som möjliggör kostnadseffektiv verksamhet samt att skapa en ledningskultur som stödjer utveckling. Centrala mål för det nya huset och den nya organisationen är att öka den flexibla användningen av personalen på olika arbetsställen. Detta förutsätter att det informationsbaserade greppet om ledningen förstärks, att man säkerställer att personalen har tillräcklig kompetens och att chefsarbetet håller en bra kvalitet. Målet är att trygga tillgången på en tillräcklig och ändamålsenlig personal som har den kompetens som verksamheten förutsätter samt att trygga personalens arbetshälsa. Cheferna ges utbildning och stöd i deras arbete. Den dagliga ledningen utvecklas i en riktning som stödjer personalens egen utvecklarförmåga. Den dagliga arbetsledningen byggs i riktning mot team som bildas av olika yrkesgrupper samt mot coachningsorienterad arbetsledning som utövas av processansvariga och chefer. Inom verksamheten för personalledning och kompetensutveckling fästs särskild uppmärksamhet på chefernas förmåga att leda verksamheten utifrån information samt på utveckling av chefernas coachningsorienterade ledarskap och kunskaper om ekonomi. En fortsättning av projektet för arbetshälsa spelar en viktig roll inom personalutvecklingen. Projektet stödjer särskilt förändringsprocessen bland personal som flyttat till det nya huset. Andra prioritetsområden är att utvidga och fördjupa Lean-kunnandet samt att förstärka en klientorienterad verksamhet som främjar patientsäkerheten. 83

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Antal anställda, årsverken samt inhyrd arbetskraft Antal anstälda BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 BU 2015 PROG 2015 Vårdpersonal 1 197 1 170 1 197 1 155-1,3 % -3,5 % Läkare 102 124 122 126 1,6 % 3,3 % Övrig personal 189 189 188 179-5,3 % -4,8 % Specialarbetare 96 102 92 90-11,8 % -2,2 % TOTALT 1 584 1 585 1 599 1 550-2,2 % -3,1 % Årsverken BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 BU 2015 PROG 2015 Vårdpersonal 914 905 898 867-4,2 % -3,5 % Läkare 72 84 80 83-1,2 % 3,4 % Övrig personal 171 175 180 174-0,6 % -3,3 % Specialarbetare 76 64 71 70 9,4 % -2,1 % TOTALT 1 232 1 228 1 230 1 194-2,8 % -2,9 % Det sker inga betydande operativa förändringar i affärsverket år 2016. Förändringarna i de planerade personalmängderna och årsverkena anknyter till genomförandet av de besparingar i personalkostnaderna som budgeten förutsätter. Dessa mål ges stöd genom att införa en ny organisationsstruktur, införa förbättrade processer i det nya huset och centralisera funktioner. Satsningarna på den akademiska personalens specialiserande utbildning kommer dock att utökas. De största nedskärningarna i antalet anställda och årsverken kommer att inriktas på personalgrupperna vårdpersonal och övrig personal. Den resurs för extra personal som reserverats för ibruktagandet av det nya huset i budgeten för 2015 behövs inte längre år 2016. HUSLAB planerar inte att använda hyrd arbetskraft år 2016. 84

8.4 AFFÄRSVERKET RAVIOLI Vision BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Vision och verksamhetsidé Vi lyssnar till kunden och arbetar professionellt, innovativt och effektivt; vi erbjuder smaklig mat och högklassig näringsbehandling för att du ska må bra. Affärsidé Ravioli är ett kommunalt affärsverk som ingår i samkommunen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Ravioli är en högklassig producent av evidensbaserade kost- och näringsstyrningstjänster och affärsverket påverkar i betydande grad personalens arbetshälsa och kundernas välfärd genom att erbjuda högkvalitativa måltider (såväl baskost som specialdieter) som utgår från kundernas behov. Inom specialsjukvården utgör Raviolis kunnande en del av den högklassiga vården. Affärsverket utgör upphandlingsenhet för livsmedel. Ravioli säljer tjänster till samkommunen HNS, medlemskommunerna, medlemskommunernas personal och personer som besöker sjukhusområdet. Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Centrala förändringar i stödtjänstenhetens egen verksamhet Patientmåltidsmängderna fortsätter att minska och samtidigt ökar lokalkostnadernas andel av Raviolis kostnader. Ägarkommunerna anser att Raviolis tjänster håller god kvalitet men är kritiska gentemot prishöjningstrycket. För att upprätthålla Raviolis funktionsförmåga är det nödvändigt med samarbete med medlemskommunerna, och både HNS och medlemskommunerna får nytta av den. För att trygga Raviolis lönsamhet är det av största vikt att lunchrestaurangernas kunder är nöjda med verksamheten och att det är möjligt att kompensera den minskande försäljningen av patientmåltider på detta område. HUSLAB centraliserar områdesvis verksamhet till det nya huset där verksamheten inleds i början av oktober. I huset öppnas även en lunchrestaurang som drivs av Ravioli. Arbetet för att minska svinnet som inleddes 2015 både på patientavdelningarna och i lunchrestaurangen fortsätter. Utnyttjandet av förfaranden som observerats vara bra inom projekten utvidgas. Hanteringen av livsmedelskostnaderna i en situation som förändras är en prioritet för Ravioli år 2016. Livsmedelskostnaderna ökade inom Ravioli med nästan 10 procent år 2015, vilket är mycket beklagligt med tanke på kravet att hålla Raviolis verksamhet konkurrenskraftig. Även om enhetspriserna på livsmedel inte har ökat i någon betydande mån, beror kostnadsökningarna på att antalet patientkunder har minskat fortlöpande medan antalet lunch- och kafékunder har ökat. Dessutom har kundernas måltidsvanor förändrats. Bl.a. potatisens andel har fortsatt att minska i finländarnas kost. Cook & chill tuotantotavan käyttö Raviolin ruokatuotannossa laajenee. Tuotantotapaa on testattu ja koekäytetty Ravioli Hyvinkään yksikössä sekä Ravioli Meilahdessa. Meilahden Tornisairaalan käyttöönoton myötä Meilahden alueen ruokapalvelut siirtyvät asteittain keskitettyyn ruoanjakeluun, mikä käytännössä tarkoittaa Raviolin tekemän työmäärän lisääntymistä ja ruoan jakeluun liittyvien tehtävien vähentymistä potilasosastoilla. 85

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Ett nytt bespisningskoncept har utarbetats tillsammans med personalen vid Barnsjukhuset. Målet är att den nya verksamhetsmodellen tas i bruk efter att det nya Barnsjukhuset blivit färdigt. När byggnadsarbetet på det nya barnsjukhuset inleddes flyttade modersmjölkcentralen och köket för barn till tillfälliga lokaler vid Hud- och Allergisjukhuset. Utöver modersmjölkverksamheten i HUCS-området sköter Ravioli också modersmjölkverksamheten vid Hyvinge sjukhus. En studerande vid Aalto-universitetet gjorde som pro gradu-arbete en modell över prissättningen av Raviolis produkter med hjälp av funktionskalkyler. Som pilotobjekt användes Ravioli Kirurgiska sjukhuset och Ravioli Mejlans. Utifrån utredningen ser det ut som om prissättningen av bl.a. specialdieter inte motsvarar kostnaderna för tillredningen, utdelningen och leveransen av dem. I den gemensamma utredningen för sjukvårdsdistrikten som gjordes hösten 2015 utreddes fördelningen av arbetstiden på processerna på alla Raviolis verksamhetsställen granskad utifrån uppgiftsbeskrivningarna. Raviolis priser justeras med hjälp av den nya modellen och andra utredningar, dock så att de ändringar som görs är kostnadsneutrala för HNS-koncernen. I anslutning till projektet Harppi byggs Raviolis anslutning för kundfakturering om. I detta sammanhang ändras det datainnehåll som överförs på så sätt att det i fortsättningen är möjligt att också skicka Raviolis fakturor elektroniskt. HNS medverkar i Hyvinkään Ravitsemispalvelut Oy, som grundats tillsammans med Hyvinge. Bolaget samarbetar med Ravioli bl.a. inom köp av livsmedel. Bolaget använder samma produktionsstyrningssystem som Ravioli, dvs. Aromi. Ravioli har tecknat avtal med Esbo stad om leverans av bespisningstjänsterna i det nya sjukhuset i Esbo. Ombyggnaden av Ravioli Jorv sjukhus blir färdig hösten 2016. Det är nödvändigt att bygga om lokalerna så att Ravioli Jorv kan tillgodose den ökande mängden patient- och personalmåltidskunder. Projektet kräver arbetsinsatser av flera experter vid Ravioli. Ravioli har ett gott medlemskommunssamarbete med Raseborgs stad. I samband med samarbetet utreds öppet hur det lönar sig att ordna bespisningstjänsterna i staden så att de befintliga fungerande enheternas produktionskapacitet kan utnyttjas så effektivt som möjligt. Stadens vårdavdelning och daghem övergår till Ravioli från början av år 2016. Samarbetet med Helsingfors stads affärsverk Palmia utvecklas i samma riktning. I Raviolis enhet för klinisk näringsterapi arbetar cirka 20 näringsterapeuter. Alla näringsterapeuter har varit direkt underställda Raviolis verkställande direktör. Den kontinuerligt ökande efterfrågan på experttjänster ökar enhetens storlek och förutsätter en ny organisation. I budgeten för 2016 föreslås en tjänst som ledande näringsterapeut. Näringsterapeuterna inom HNS har inte haft någon möjlighet till karriärutveckling. I budgeten för 2016 ingår ett förslag om utveckling av ett premieringssystem med två steg som baseras på bedömning av arbetets kravnivå. Centrala budgetantaganden Årsbudgeten dimensioneras så att den stödjer ledningsarbetet, kostnadshanteringen och en ökad produktivitet. Raviolis produktivitetsmål är 1,8 procent. Fortsatt god utveckling av produktiviteten och god kostnadshantering möjliggör en konkurrenskraftig prissättning som täcker kostnaderna. Den genomsnittliga ökningen av produktpriserna är mindre än kostnadsökningen. Utgångspunkter för budgetberedningen: Personalkostnadsnivån stiger med 0,9 procent 86

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner o Förväntad kostnadseffekt av avtalade löneförhöjningar +0,7 procent o Personalbikostnads-% (exkl. förtidspens.premie) 23,41 procent o Koefficienten för förtidspensioner 1,26 Räntan på grundkapitalet föreslås vara oförändrad, dvs. 3 procent Vid uppskattningen av ränta på nya långfristiga lån under ekonomiplaneperioden 2015 2017 tillämpas en årsränta på 1,5 procent Vid granskningen av verksamhetskostnaderna har en viktad förändring av kostnadsnivån per kostnadsslag använts, där t.ex. konkurrensutsättningen av läkemedel och utrustning har beaktats. Raviolis kostnadsnivå beräknas stiga med 1,7 procent, men den genomsnittliga prishöjningen är 1 procent. Lokalhyrorna stiger med över 2 procent. Lokalhyrornas andel av Raviolis verksamhetskostnader är över 19 procent. I lönekostnaderna har man för Raviolis del inte kunnat göra den förhöjning av kostnadsnivån som är utgångspunkten för uppgörandet av budgeten. Dessutom väntas att effektiviseringen av verksamheten och minskningen av ersättningarna för obekväm arbetstid ger besparingar på 100 000 euro. Utöver det som nämns ovan har man för Ravioli fastställt ett extra sparmål i personalkostnaderna på ytterligare 300 000 euro, dvs. ca 5,6 årsverken. I budgeten för köpta tjänster eftersträvas en besparing på 200 000 euro och i köpen av förbrukningsartiklar ca 90 000 euro. Mål och indikatorer Bindande mål Bindande mål (1 000 euro / %) BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 BU 2015 Räkenskapsperiodens resultat*) 1 295 0 307 0 0,0 % -100,0 % Produktivitetsmål-% (total produktivitet) 1,1 % 1,8 % 0,0 % 1,8 % Förändring i prisnivå-% 3,1 % 2,5 % 2,5 % -1,0 % Ökning av långfristiga lån 0,0 % 0,0 % Ränta på grundkapitalet 42 42 42 42 0,0 % 0,0 % *) Resultat före erhållna och givna kundkrediteringar samt återbäring av koncernförvaltningens överskott. 87

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Produktivitets- och utvecklingsåtgärder för att uppnå budgetmålen och hålla budgetramen MÅL Ökning av volymfördelarna, etablering av tjänsterna Kontroll av spill i avdelningsbeställningar Kontroll av spillet på lunchrestaurangerna Elektronisk fakturering Effektivisering av totalprocessen för patientbespisningen (Ravioli-Desikoavdelningspersonalen) Servicemål Alla betalare totalt ÅTGÄRD Etablering av verksamheten i Ravioli Tullbommen Visualisering, avdelningsutbildning Uppföljning av utnyttjandet av råvaror och minskning av spillet utan att försämra kvaliteten I anslutning till projektet Harppi byggs Aromi-Fusions anslutning på så sätt att Raviolis räkningar kan skickas elektroniskt vidare Utvidgning av Mejlansområdets cook and chillproduktionsmetod och centraliserade distribution på kampus EFTERSTRÄVAD NYTTA (1 000 EURO ELLER PROCESSER) Ökning av försäljningen ca 900 t Kostnaderna för bespisningstjänsterna för en dygnspatient minskar med 2 % Minskning av spillet med 2 procent i förhållande till utredningen 2015, inverkan på livsmedelskostnaderna Minskade manuella postningar, tidsbundenheten avlägsnas Den totala arbetstiden som läggs ned på processen minskar även om Raviolis arbetsinsats ökar PERSONAL- EFFEKT (ÅRSV) TIDSPLAN 3 årsverken verksamhet 6.10.2015, etableras 2016 år 2016 år 2016 februari 2016 3 årsverken år 2016 Produkter (alla betalare) (antal) BS 2014 BU 2015 BUF 2016 BU 2015 PROG 2015 Experttjänster 8 326 8 400 8 420 8 410 0,1 % -0,1 % Patienttjänster 4 746 551 4 200 000 4 180 000 4 173 500-0,6 % -0,2 % Mjölkpreparat för bab 154 315 160 000 150 000 150 000-6,3 % 0,0 % Personalmåltider 1 179 735 1 085 000 1 130 000 1 190 000 9,7 % 5,3 % Studentmåltider 198 930 222 000 201 000 201 000-9,5 % 0,0 % SAMTLIGA TOTALT 6 287 857 5 675 400 5 669 420 5 722 910 0,8 % 0,9 % 88

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Produkter (alla betalare) (1 000 euro) BS 2014 BU 2015 BUF 2016 Ravioli har öppnat kafé/lunchrestaurang Tullbommen i HUSLAB:s hus, vilket ökar Raviolis lunchrestaurang- och kafétjänster. Det ökande samarbetet med Raseborgs stad samt den jouravdelning som inleder sin verksamhet vid Esbo sjukhus från början av 2016 ökar försäljningen av patientmåltider till medlemskommunerna. HUCS-området budgeterar över 4 procent mindre för köp från Ravioli än prognosen för 2015 och 2,4 procent mindre än utfallet för 2014. Effekten av nedsättningen av Raviolis priser är ca 1 procent. Enligt uppskattning kommer den största volymminskningen i HUCS-området att ske i mängden patientmåltider. Projektet för minskning av svinnet som omfattar Raviolis avdelningar stödjer målet att minska beställningarna av för många patientmåltider, vilket bidrar till att den planerade minskningen också kan förverkligas i praktiken. Ekonomi Resultaträkning BU 2015 PROG 2015 Experttjänster 1 231 1 130 1 113 1 120-0,9 % 0,6 % Patienttjänster 22 976 20 603 21 312 21 057 2,2 % -1,2 % Mjölkpreparat för bab 555 620 630 631 1,8 % 0,2 % Personalmåltider 9 705 9 020 9 594 9 687 7,4 % 1,0 % Studentmåltider 903 970 910 910-6,2 % 0,0 % Kaféförsäljning 1 702 1 688 1 880 2 110 25,0 % 12,2 % Beställnigsservering 2 314 2 180 2 134 2 170-0,5 % 1,7 % Daghemsmåltider 128 130 130 151 16,2 % 16,2 % Övriga verksamhetsi 13 12 204 20 66,7 % -90,2 % Kundkreditering -1 351 66,7 % -90,2 % KAIKKI YHTEENSÄ 38 176 36 353 37 907 37 856 4,1 % -0,1 % Tuloslaskelma (1 000 euroa) TP 2014 TA 2015 ENN 2015 TAE 2016 TS 2017 TS 2018 Muutos % TAE16/ ENN15 Muutos % TAE16/ TA15 Toimintatuotot 38 175 36 353 37 907 37 856 38 102 38 323-0,1 % 4,1 % joista jäsenkuntien maksuosuus 0 0 0 0 0 0 0,0 % 0,0 % Toimintakulut 37 335 35 537 36 805 37 021 37 258 37 502 0,6 % 4,2 % Toimintakate 841 817 1 102 835 844 821-24,2 % 2,3 % Rahoitustuotot ja -kulut yhteensä 35 32 42 42 42 42-0,1 % 33,2 % Vuosikate 806 785 1 060 793 802 779-25,2 % 1,0 % Poistot ja arvonalentumiset 801 785 753 793 802 779 5,3 % 1,0 % Tilikauden tulos 5 0 307 0 0 0-100,0 % -123,4 % Övriga verksamhetsintäkter Raviolis externa verksamhetsintäkter ökar genom Raviolis lunchrestaurang-kafé i Tullbommen, som öppnades i HUSLAB:s nya hus 6.10.2015. Det ökande samarbetet med Raseborgs stad ökar medlemskommunssamarbetet. Esbo stads samjour ökar försäljningen av måltider till Esbo stad. För Esbo sjukhus del sker tilläggsförsäljningen år 2017. Koncernens interna kunder har uppskattat att köpen av målstidstjänster minskar från prognosen för 2015 även med avseende på mängderna. Minskningen bl.a. på HUCS sjukvårdsområde är över 3 procent i relation till prognosen för 2015. 89

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Köp av tjänster Ravioli tillhandahåller patientmåltiderna i regel med leverans ändra fram. Transporternas andel av Raviolis verksamhetskostnader är 4 procent. Om HNS har verksamhet utanför det område som täcks av Raviolis egna verksamhetsställen ansvarar Ravioli för avtalet med externa aktörer inom bespisningstjänster och för tredjepartsfaktureringen. Dessa tredjepartsfakturerade tjänster utgör cirka 750 000 euro om året. Ett undantag är Hyvinkään Ravitsemispalvelut Oy, som fakturerar direkt bl.a. Hyvinge sjukvårdsområde. Material och förnödenheter Livsmedel står för ca 30 procent av Raviolis verksamhetskostnader. Konsumentpriserna för livsmedel har sjunkit till följd av den åtstramade konkurrensen mellan dagligvaruaffärerna. För råvaror som Ravioli köper har utvecklingen gått i motsatt riktning. Ravioli effektiviserar processerna för upphandling av livsmedel och strävar efter att få allt större volymfördelar på detta område. Den relativa andelen personalluncher som kunderna portionerar ut själva ökar kontinuerligt i Raviolis verksamhet och bidrar till att öka utmaningarna när det gäller att bedöma behovet av livsmedel och kontrollera svinnet. Investeringsdel Investeringsplan för stödtjänstenheten Projekt (1 000 euro) Investeringsutgift totalt Anskaffning av diskmaskin till Ravioli Mejlans 500 500 varav förverkl. föreg. år PROG 2015 BUF 2016 EP 2017 EP 2018 EP 2019 Utrustning till köksprojektet i Jorv 1 450 1 450 Datasystem, Harppi-reformen och byte av Aromiversion 300 50 100 150 Övriga apparatanskaffningar 2 480 1 180 480 410 210 200 INVESTERINGAR TOTALT 4 730 0 1 730 2 030 560 210 200 Ombyggnaden av Raviolis kök i Jorv sjukhus blir färdig hösten 2016 och kräver stora investeringar i utrustning. Ravioli utför konkurrensutsättningen av utrustningen tillsammans med HNS Logistik. Raviolis lokaler byggs i lokaler som tidigare använts av HNS Logistik i Jorv. Lokalerna ligger i den omedelbara närheten av Raviolis nuvarande lokaler. Det är nödvändigt att bygga om lokalerna så att Ravioli kan betjäna HNS och Esbo stads patienter i området. Genom att koncentrera produktionen och tjänsterna och bygga ett centraliserat produktionskök uppnås synergieffekter. Inom de övriga utrustningsanskaffningarna ligger huvudvikten på köp av vagnar och ersättande köp av diskmaskiner till Barnmorskeinstitutets och Kirurgiska sjukhusets kök. Den nuvarande versionen av produktionsstyrningssystemet för bespisningstjänster Aromi är 15 år gammalt. En ny version blir färdig och tas stegvis i bruk åren 2015 2017. Avsnittet för konferenser och festtjänster togs i bruk år 2015. År 2016 gäller versionsbytet produktionsavsnittet. År 2017 utförs bytet av beställningsavsnittet för patientavdelningarna. 90

Finansieringsdel BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner FINANSIERINGSANALYS BS 2014 BU 2015PROG 2015 BUF 2016 EP 2017 EP 2018 Kassaflöde från verksamheten Årsbidrag 806 785 1 060 793 802 779 Extraordinära poster Kollektivposter till internttillförda medel 43 Kassaflöde för investeringarnas del Investeringsutgifter -1 948-1 730-1 230-2 030-560 -210 Financieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 1 750 1 358 Verksamhetens och investeringarnas kassaflö -1 099 805 1 188-1 237 242 569 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från samkommunen Minskning av långfristiga lån till samkommunen Förändring av kortfristiga lån från samkommunen Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten 1 100-805 -1 188 1 237-242 -569 Inverkan på likviditeten 1 0 0 0 0 0 Likvida medel 31.12. 0 0 0 0 0 0 Likvida medel 1.1. 0 0 0 0 0 0 Organisation och personal Särskilda insatsområden för personalledningen Användningen av nya produktions- och verksamhetsmetoder för professionella kök, främst produktionsmetoden cook & chill, ökar inom Raviolis matproduktion. Införandet och utvecklandet av de nya produktionsmetoderna kräver att kunnandet ökas och delas på varje organisationsnivå. Målet är att förbättra arbetsklimatet och minska arbetsolycksfallen och sjukskrivningarna genom att satsa på chefernas kunnande och vidta åtgärder som ökar personalens delaktighet. När verksamhetens volymer förändras är det av största vikt att använda personalresurserna och kunnandet för de rätta åtgärderna och att kunna anpassa personalkapaciteten efter servicebehovet. Planer och åtgärder för att uppnå personalmålen Raviolis persona utbildas till nya produktions- och verksamhetsmetoder för professionella kök. Samtidigt görs satsningar på inskolning och förmedling av information på alla nivåer i organisationen. Satsningar görs på chefernas kunnande inom professionellt köksarbete genom att ordna utbildningar och andra gemensamma träffar. Hela personalen vid Ravioli görs delaktiga i utvecklandet av sina egna arbetsuppgifter och hela arbetsgemenskapen. Ravioli deltar i ett forsknings- och utvecklingsprojekt för en harmonisk arbetsplats under perioden 1.6.2014 31.12.2016. Projektet samordnas av Arbetshälsoinstitutet. Syftet med projektet är att uppnå nolltolerans för osakligt bemötande på arbetsplatsen. 91

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Arbetets effektivitet följs upp per enhet. Enheternas chefer har ekonomiskt och operativt ansvar. Cheferna för de svagast presterande enheterna ges stöd, och vid behov organiseras funktioner om. Antal anställda, årsverken samt inhyrd arbetskraft Förändringarna av antalet anställda beror på de förändringar som föreslås i strukturplanen för personalen. Å andra sidan väntas effektivisering av funktionerna medföra personalbesparingar. I budgeten uppskattas att förtidspremieavgifterna är 120 000 euro. Effektiviseringen av verksamheten och minskningen av ersättningarna för obekväm arbetstid väntas ge besparingar om 100 000 euro. Antal anstälda BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 BU 2015 Användningen av hyrd arbetskraft ökade i Ravioli år 2015 delvis på grund av de nya föreskrifterna om periodarbetstid. Förväntningen är att läget jämnas ut något. PROG 2015 Vårdpersonal 0,0 % 0,0 % Läkare 0,0 % 0,0 % Övrig personal 373 342 342 345 0,9 % 0,9 % Specialarbetare 20 20 20 24 20,0 % 20,0 % TOTALT 393 362 362 369 1,9 % 1,9 % Årsverken BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 BU 2015 PROG 2015 Vårdpersonal 0,0 % 0,0 % Läkare 0,0 % 0,0 % Övrig personal 329 306 305 304-0,5 % -0,2 % Specialarbetare 15 15 15 17 13,3 % 13,6 % TOTALT 344 321 320 321 0,1 % 0,4 % Inhyrd arbetskraft i euro och årsverken (ÅRSV) PROG 2015 (euro) BUF 2016 (ÅRSV) BUF 2016 (euro) PROG 2015 (euro) PROG 2015 (ÅRSV) Vårdpersonal 0,0 % 0,0 % Läkare 0,0 % 0,0 % Övrig personal 3,3 140 3 130-7,1 % 4233,3 % Specialarbetare 0,0 % 0,0 % TOTALT 3,3 140 3 130-7,1 % 4233,3 % 92

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner 8.5 AFFÄRSVERKET HNS-DESIKO Vision Vision och verksamhetsidé HNS-Desikos vision är att under hållbara former främja hälsan i en trygg vårdmiljö och som ett led i vårdprocessen. Affärsverket HNS-Desiko är en serviceenhet med hög kompetens och hög kvalitet. Affärsverket tillhandahåller kundorienterade, säkra och högklassiga tjänster för sjukhusunderhåll och lokalhygien i samarbete med kunden. Tjänsterna är konkurrenskraftiga och produktionen den effektivaste, mest sakkunniga och högklassiga i branschen. HNS- Desikos serviceenheter och serviceområden erbjuder eftertraktade jobb. Affärsidé Affärsverket HNS-Desiko har specialiserat sig på att effektivt och kundorienterat producera tjänster som erbjuder en hög hygiennivå och stödjer renhållningen och bespisningen i lokaler för specialiserad sjukvård och primärvård samt andra tjänster för lokalhygien. Dessutom erbjuds tjänster för komplettering av tillbehören i patientrum, uthyrning och underhåll av sjukhussängar samt tjänster för vårdlogistik och beställning av patientkläder. Liikelaitos osallistuu infektioiden torjuntatyöhön vaikuttavasti yhteistyössä eri ammattiryhmien kanssa edistäen hoidon sujuvuutta ja potilasturvallisuutta. Affärsverket HNS-Desiko deltar i planeringen och upphandlingen av lokaler och inventarier i anslutning till samkommunen HNS och medlemskommunernas renoverings- och byggnadsprojekt. Dessutom ger affärsverket utlåtanden om funktionaliteten och städningen av lokaler, samt om hygienen och anordningarna för instrumentunderhåll i underhållsrummen med hänsyn till renhållningen. Affärsverket HNS-Desikos kundkrets utgörs av HNS resultatområden, affärsverk och dotterbolag samt av sjukvårdsenheter i HNS-koncernens medlemskommuner och andra externa kunder. Affärsverket har ett systematiskt samarbete med specialupptagningsområdets kommuner och med andra sjukvårdsdistrikt. Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Centrala förändringar i stödtjänstenhetens egen verksamhet Vid produktionen av affärsområdets tjänster, valet av arbetsmetoder och bekämpningen av infektioner beaktas förändringarna i den specialiserade sjukvårdens och primärvårdens verksamhetsmiljö. Säkerheten i patienternas vårdmiljö, upprätthållandet av personalens arbetarskydd och riskhanteringen är en del av det dagliga arbetet. Vi deltar i förebyggandet av en spridning av mångresistenta mikrober genom tillräckliga och professionella lokalhygientjänster. I krävande bekämpning av infektioner och desinfektionsuppgifter på specialnivå deltar vi med specialtjänster som produceras av infektionsbekämpningsteamet. Verksamheten inom hygienområdet ska vara högklassig, trygg och genomförd på ett adekvat sätt. Produktionen av sjukhusunderhålls- och lokalvårdstjänster fortsätter i Lojo, Borgå, Hyvinge och Västra Nylands sjukvårdsområde, och tjänster tillhandahålls för medlemskommunerna i de aktuella områdenas närmaste omgivning. Produktionen av lokalvårdstjänster till Esbo och Jorvs sjukhus inleds på planerat sätt under budgetperioden i samarbete med aktörer inom den specialiserade sjukvården och primärvården. Produktionen av lokalvårdstjänster till de 93

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner enheter som placeras i Sairaalamäki i Hyvinge och i området för Västra sjukhus i Raseborg är fortfarande under beredning. HNS-Desiko fortsätter i enlighet med affärsverkets strategiska riktlinjer att enligt omsorgsfull prövning skaffa underentreprenadtjänster för lokalvården vid avlägsna objekt och andra objekt i vilka det inte är ändamålsenligt att producera tjänster. Tjänsten för uthyrning och underhåll av sjukhussängar produceras först för tornsjukhuset i Mejlans. Utvidgningen av tjänsten till det framtida Barnsjukhuset och Esbo sjukhus fortsätter utifrån de erfarenheter som görs. I samarbete med Ravioli producerar HNS-Desiko Cook & Chill-service för avdelningarna och deltar i projektet för att minska matsvinnet. Tjänsten för tvätteribeställningar och textilvårdsservice med Uudenmaan Sairaalapesula Oy fortsätter. Centrala förändringar i verksamheten i syfte att minimera kostnaderna på lång sikt. Ibruktagandet av jourtillbyggnaden i Jorv och ändringar i arbetsfördelningen som planerats med kunden (vårdlogistiker inom lokalvården och renhållningstjänsterna för de nya lokalerna) ökar kundfaktureringen och på motsvarande sätt kostnaderna för den egna produktionen med cirka 830 000 euro. Antalet årsverken ökar med 18. Det andra verksamhetsåret för tornsjukhuset i Mejlans ökar verksamhetskostnaderna och -intäkterna med cirka 420 000 euro och antalet årsverken med ca 9. Tjänsten för komplettering av vårdtillbehör i patientrummen, som är en ändring av arbetsfördelningen, ökar verksamhetskostnaderna och intäkterna med cirka 40 000 euro. Ibruktagandet av Esbo sjukhus ökar antalet årsverken med cirka 10 samt verksamhetskostnaderna och intäkterna inklusive alla tilläggstjänster med cirka 450 000 euro. Verksamheten inleds i september 2016. Ibruktagandet av HUSLAB:s hus och ökningen av den areal som ska städas under beaktande av de byggnader som tagits ur bruk ökar antalet årsverken med cirka fem årsverken netto samt verksamhetskostnaderna och intäkterna inklusive alla tilläggstjänster med cirka 221 000 euro. Servicekonceptet för underhåll och rengöring av sjukhussängar, som lanserades 2015, ökar verksamhetskostnaderna och intäkterna med cirka 150 000 euro. Uthyrningen av sjukhussängar till Esbo sjukhus ökar verksamhetsintäkterna med 40 000 euro och verksamhetskostnaderna med 40 000 euro. Överföringen av instrumentunderhållet till ATeK minskar verksamhetsintäkterna med 19 476 000 euro från budgeten för 2015 och verksamhetskostnaderna och avskrivningarna med sammanlagt ca 18 750 000 euro samt antalet årsverken med ca 381. Med sjukhusunderhålls- och lokalvårdstjänsterna sköter vi om att den ordning och renlighet som krävs för att upprätthålla den säkerhet och sundhet som föreskrivs i arbetarskyddslagen uppnås. Renhållningen utförs på så sätt att den inte orsakar olägenhet eller fara för personalens och patienternas säkerhet och hälsa. Målet med renhållningen är att upprätthålla en kontinuerlig ändamålsenlig ythygiennivå i de nuvarande och moderna patientrummen och ingreppsrummen som utnyttjar informationsteknik. Centrala budgetantaganden Årsbudgeten dimensioneras så att den stödjer ledningsarbetet, kostnadshanteringen och en ökad produktivitet. Stödtjänstenheterna har informerats separat om de produktivitetsmål som används i granskningen. Fortsatt god utveckling av produktiviteten och god kostnadshantering möjliggör en konkurrenskraftig prissättning som täcker kostnaderna. Den genomsnittliga ökningen av produktpriserna är mindre än kostnadsökningen. Utgångspunkter för budgetberedningen: Personalkostnadsnivån stiger med +0,9 procent 94

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner o Förväntad kostnadseffekt av avtalade löneförhöjningar +0,7 procent o Personalbikostnads-% (exkl. förtidspens.premie) 23,41 procent o Koefficienten för förtidspensioner 1,26 Räntan på grundkapitalet föreslås vara oförändrad, dvs. 3 procent Vid uppskattningen av ränta på nya långfristiga lån under ekonomiplaneperioden 2015 2017 tillämpas en årsränta på 1,5 procent Vid granskningen av verksamhetskostnaderna har använts en viktad förändring av kostnadsnivån per kostnadsslag där t.ex. konkurrensutsättningen av läkemedel och utrustning har beaktats. HNS-Desikos kostnadsposter i förhållande till budgeten för 2015 Personalkostnader 21,5 procent Köp av tjänster sammanlagt 22,4 procent Köp av förbrukningsartiklar sammanlagt 43,0 procent Övriga verksamhetskostnader sammanlagt 65,6 procent Avskrivningar 44,6 procent Räntan på grundkapitalet minskar med 74,4 procent till följd av att grundkapitalet minskat (instrumentunderhållet har överförts till ATeK). Som helhet minskar HNS-Desikos verksamhetskostnader och avskrivningar med 25,0 procent jämfört med prognosen för 2015 och med 23,8 procent jämfört med budgeten för 2015. Avskrivningarna minskar med 33,9 procent jämfört med prognosen för 2015 och med 44,6 procent jämfört med budgeten för 2015. Verksamhetsintäkterna minskar med 25,3 procent jämfört med prognosen för 2015 och med 24,0 procent jämfört med budgeten för 2015. Mål och indikatorer Bindande mål Bindande mål (1 000 euro / %) BS 2014 BU 2015 BUF 2016 BU 2015 Räkenskapsperiodens resultat*) 1 448 0 278 0 0,0 % -100,0 % Produktivitetsmål-% (total produktivitet) 0,5 % 1,7 % 1,0 % 1,5 % -0,2% yks. 0,5 % yks. Förändring i prisnivå-% -0,3 % -0,7 % -0,4 % -0,7 % 0 % yks. 0,3% yks. Ökning av långfristiga lån 0 0 0 0 0,0 % 0,0 % Ränta på grundkapitalet 76 76 76 20-74,4 % -74,4 % *) Resultat före erhållna och givna kundkrediteringar samt återbäring av koncernförvaltningens överskott. 95

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Produktivitets- och utvecklingsåtgärder för att uppnå budgetmålen och hålla budgetramen MÅL Effektivisering av lokalvårdens serviceproduktion Ökning av samarbetet med medlemskommunerna Minskning av personalkostnaderna Centralisering av personalledningen (resursfördelning och styrning), utveckling av arbetets produktivitet Servicemål ÅTGÄRD Produktionen ökar med 1,5 % mer i relation till resurserna 1 2 nya medlemskommunskund er skaffas Utnyttjande av ungdomsgarantin och semester utan lön för personalen Göra den operativa organisationen lägre, bedömning av personalstrukturen när verksamheten förändras, utvecklandet av arbetsskiftsplaneringen EFTERSTRÄVAD NYTTA (1 000 EURO ELLER PROCESSER) PERSONAL- EFFEKT (ÅRSV) 500-12 2016 100-2 2016 150-4 2016 50-1 2016 Totalt 800-19 TIDSPLAN Produkter (alla betalare) (st.) BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 BU 2015 PROG 2015 Renhållningstjänster för 12 639 12 775 12 685 12 673-0,8 % -0,1 % sjukhusavdelningarna och verksamhetslokalerna Tjänster som stödjer 16 243 16 300 16 630 21 768 33,5 % 30,9 % patientbespisningstjänsterna Underhåll och rengöring av 17 288 10 500 37 704 118,1 % 259,1 % sjukhussängarna Underhåll av sängarna på avdelningarna 135 552 0,0 % 0,0 % Påfyllnadstjänst och arbeten som 8 273 50 574 11 800 17 428-65,5 % 47,7 % beställs separat Avtalstjänster för lokalvården tot. 1 282 2 001 1 930 9 899 394,7 % 412,9 % SAMTLIGA TOTALT 38 437 98 938 53 545 235 024 137,5 % 338,9 % Produkter (alla betalare) (1 000 euro) BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 BU 2015 PROG 2015 Renhållningstjänster för 44 040 44 381 44 385 44 755 0,8 % 0,8 % sjukhusavdelningarna och verksamhetslokalerna Tjänster som stödjer 4 773 4 610 4 727 5 130 11,3 % 8,5 % patientbespisningstjänsterna Underhåll och rengöring av 306 186 456 49,1 % 145,5 % sjukhussängarna Underhåll av sängarna på avdelningarna 1 324 0,0 % 0,0 % Påfyllnadstjänst och arbeten som 256 223 550 233 4,3 % -57,7 % beställs separat Avtalstjänster för lokalvården tot. 1 728 1 428 1 850 1 732 21,3 % -6,4 % SAMTLIGA TOTALT 50 797 50 948 51 698 53 630 5,3 % 3,7 % 96

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Budgeten för 2016 baseras på utfallet av tjänsterna år 2015 och på avtal om tilläggsförsäljning och operativa förändringar som gjorts under innevarande år. HUS-Desikos tjänstebeskrivningar och produktifiering som gäller lokalvården har klargjorts ytterligare. Sängunderhållet på avdelningarna har differentierats från servicepaketen för renhållning och i fortsättningen faktureras kunden för den faktiska tjänst som levererats i stället för utifrån antalet bäddplatser. Ekonomi Resultaträkning Resultaträkning (1 000 euro) BS 2014 BU 2015 BUF 2016 EP 2017 EP 2018 Föränd % Föräand % BU2015 Föränd % BS2014 Verksamhetsintäkter 69 483 70 677 71 892 53 735 54 541 55 359-25,3 % -24,0 % -22,7 % varav serviceintäkter från medlems 0 0 0 0 0 0 0,0 % 0,0 % 0,0 % Verksamhetskostnader 69 098 70 136 71 103 53 453 54 255 55 069-24,8 % -23,8 % -22,6 % Driftsbidrag 385 541 789 282 286 290-64,2 % -47,8 % -26,7 % Finansiella intäkter och kostnader 70 67 76 20 20 20-74,4 % -70,8 % -72,2 % Årsbidrag 315 474 712 263 267 271-63,1 % -44,6 % -16,5 % Avskrivningar och nedskrivningar 304 474 434 263 267 271-39,5 % -44,6 % -13,5 % Räkenskapsperiodens resultat 11 0 278 0 0 0-100,0 % -475,6 % -100,0 % I tabellen nedan presenteras en pro forma-resultaträkning, där HNS-Desikos resultat presenteras exklusive instrumentunderhållet. Effekten av överföringen av instrumentunderhållet bedöms i resultaträkningen i förhållande till budgetarna för 2016 och 2015. Flyttningen av instrumentunderhållet sänker HNS-Desikos verksamhetskostnader och avskrivningar med ca 18,75 milj. euro, kostnader för räntor på grundkapitalet med ca 57 000 euro och verksamhetsintäkter med 19,48 milj. euro från budgeten för 2015. Med jämförbara siffror ökar verksamhetskostnaderna för lokalvården med 3,4 procent från budgeten för 2015, medan verksamhetsintäkterna ökar med 4,9 procent. Räkenskapsperiodens resultatmål stiger med 678 000 euro. Försäljningsinkomster Lokalvårdens försäljningsintäkter ökar till följd av de operativa förändringarna år 2016. Den största ökningen i HNS interna försäljning, ca 830 000 euro, orsakas av ibruktagandet av tillbyggnaderna i Jorv sjukhus. Det andra året av införandet av tornsjukhuset i Mejlans ökar verksamhetsintäkterna med ca 420 000 euro. Ibruktagandet av HUSLAB:s hus och ökningen av den areal som ska städas ökar intäkterna när alla tilläggstjänster beaktas med ca 221 000 euro. Vidare ökar ibruktagandet av Esbo stads sjukhus hösten 2016 de externa försäljningsintäkterna för lokalvården vid HNS med ca 450 000 euro. Övriga verksamhetsintäkter Stöd och bidrag erhålls till ett belopp om 105 000 euro genom ungdomsgarantin och social sysselsättning. 97

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Köp av tjänster Inom köp av tjänster prioriteras underleverantörstjänster inom lokalvården, för vilka budgeteras ca 300 000 euro mer. Som helhet minskar köpen av tjänster med 22,5 procent från budgeten för 2015 till följd av överföringen av instrumentunderhållet till ATeK. Material och förnödenheter Vid anskaffningen av förnödenheter förnyas maskinparken för lokalvård måttligt i syfte att förbättra arbetets produktivitet. Ett mål är också att göra maskin- och utrustningsparken enhetligare i den omfattning som det är möjligt. Som helhet minskar köpen av förnödenheter med 43,0 procent från budgeten för 2015 till följd av överföringen av instrumentunderhållet till ATeK. Investeringsdel Investeringsplanen för åren 2016 2019 innehåller investeringar i utrustning och anordningar som är viktiga för serviceproduktionen samt anskaffningar som stödjer de operativa ändringarna, såsom ibruktagandet av tillbyggnaderna i Esbo och Jorv sjukhus samt upphandlingen av sjukhussängar och ett positioneringssystem. System som underlättar styrningen av verksamheten inom produktionen av sjukhusunderhåll och lokalhygientjänster samt arbets- och uppgiftsfördelningen. Investeringsplan för stödtjänstenheten Projekt (1 000 euro) Investeringsutgift totalt Investeringsplan för åren 2016 2019, 1 000 euro varav förverkl. föreg. år PROG 2015 BUF 2016 EP 2017 EP 2018 EP 2019 Kombimaskiner 2 3 st. 70 30 20 20 Sjukhustvättmaskin för hjälpmedel 50 50 Sjukhussängar och madrasser 1 170 460 300 150 140 120 Tillbehör till lokalvården i nya objekt, 180 180 Esbo Tillbehör till lokalvården i nya objekt, HUSLAB 60 60 Tillbehör till lokalvården i nya objekt, Barn- och ungdomssjukhuset 180 180 Möblering, lokalvården i 180 180 Sairaalamäki Positionering av sjukhussängar, Mejlans sjukhus, Barnsjukhuset och mobilfunktioner inom lokalvården 300 120 80 50 50 Andra investeringar inom 310 260 lokalvården Instrumentunderhåll sammanlagt 1 520 1 260 INVESTERINGAR TOTALT 4 020 0 2 010 710 430 190 370 98

Finansieringsdel BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner FINANSIERINGSANALYS BS 2014 BU 2015 BUF 2016 EP 2017 EP 2018 Kassaflöde från verksamheten Årsbidrag 360 474 712 263 267 271 Extraordinära poster Kollektivposter till internttillförda medel -45 Kassaflöde för investeringarnas del Investeringsutgifter -556-2 110-2 010-710 -430-190 Financieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -241-1 636-1 298-447 -163 81 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från samkommunen Minskning av långfristiga lån till samkommunen Förändring av kortfristiga lån från samkommunen Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten 241 1 636 1 298 447 163-81 Inverkan på likviditeten 0 0 0 0 0 0 Likvida medel 31.12. 0 0 0 0 0 Likvida medel 1.1. 0 0 0 0 Organisation och personal Personalplan HUS-Desikos instrumentunderhållstjänster övergår till resultatenheten HUCS Operationssalar, intensivvård och smärtbehandling (ATeK) 1.1.2016. Affärsverket HNS- Desiko fortsätter att producera högklassiga tjänster som stödjer renhållningen och patientvården samt experttjänster som gäller instrumentunderhåll. Till följd av omställningen utvecklas och omorganiseras HNS-Desikos verksamhet efter HNS:s strategi. Den operativa organisationen baseras på processer som avser att åstadkomma en kundorienterad, tydlig och ändamålsenlig verksamhet, tjänster av jämn kvalitet och utveckling av chefernas kundbetjäning och ledning av personalärenden. Den operativa organisationsändringen förutsätter att nya metoder införs inom personalledningen, då tjänsteproduktionen och den yta som ska renhållas ökar. När organisationsnivåerna blir färre betonas vikten av kunnande och ledningsansvar i chefernas arbete. De närmaste cheferna och personalchefen ansvarar för genomförandet av personalpolitiken i direkta förhållanden mellan chef och medarbetare. Målet är att göra besluten i personalärenden snabbare, sköta om HR-resursfördelningen på ett övergripande sätt samt sörja för närledningens kvalitet och HR-processernas smidighet. Personalkostnader utgör ca 86 procent av alla verksamhetskostnader, och därför är målet att genom direkt styrning införa enhetliga bästa förfaranden och effektivisering i enlighet med produktivitetsmålet för verksamheten. De viktigaste målen för chefsarbetet handlar om substanskunnande inom närledningen (arbetslagstiftningen och avtalen), utnyttjande av dialogiska metoder för chefsarbete för att öka arbetsgivarens attraktivitet samt utveckling av chefernas kunskaper i ekonomi. 99

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Antalet anställda ökar på grund av de operativa omställningarna (se punkt 3.1). Överlåtelsen av lokalvårdsverksamheten från Esbo stads sjukhus till HNS-Desiko och de lokalvårdstjänster som behövs på grund av ibruktagandet av tillbyggnaden i Jorv sjukhus och HNS-laboratoriet, kräver ca 80 tjänster. Årsverkena har anpassats enligt budgetramen. Antal anställda, årsverken samt inhyrd arbetskraft Antal anstälda BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 BU 2015 PROG 2015 Vårdpersonal 0,0 % 0,0 % Läkare 0,0 % 0,0 % Övrig personal 1 714 1 777 1 777 1 369-23,0 % -23,0 % Specialarbetare 0,0 % 0,0 % TOTALT 1 714 1 777 1 777 1 369-23,0 % -23,0 % Årsverken BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 BU 2015 PROG 2015 Vårdpersonal 0,0 % 0,0 % Läkare 0,0 % 0,0 % Övrig personal 1 514 1 548 1 548 1 204-22,2 % -22,2 % Specialarbetare 0,0 % 0,0 % TOTALT 1 514 1 548 1 548 1 204-22,2 % -22,2 % HNS-Desiko samarbetar med PosiVire Oy. Målet är att erbjuda 10 arbetsplatser. Minskningen av antalet instrumentskötare är 381 årsverken. Efter effektiviseringsåtgärderna ökar antalet årsverken inom lokalvården med 23 årsverken. Ökningarna inriktas på de operativa omställningarna. Inhyrd arbetskraft i euro och årsverken (ÅRSV) PROG 2015 (euro) BUF 2016 (ÅRSV) BUF 2016 (euro) PROG 2015 (euro) PROG 2015 (ÅRSV) Vårdpersonal 0,0 % 0,0 % Läkare 0,0 % 0,0 % Övrig personal 1,6 59 900 1,6 59 900 0,0 % 0,0 % Specialarbetare 0,0 % 0,0 % TOTALT 1,6 59 900 1,6 59 900 0,0 % 0,0 % 8.6 AFFÄRSVERKET HNS-LOGISTIK Vision Vision och verksamhetsidé Rätt tjänster bästa lösningarna HUS-Logistiikka on terveydenhuollon tuloksellisin hankinta-, logistiikka- ja sairaankuljetuspalvelujen tuottaja ja toimialan suunnannäyttäjä. 100

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Affärsidé HNS-Logistik är den framgångsrika leverantören av upphandlings-, logistik- och sjuktransporttjänster inom hälso- och sjukvården och en föregångare inom branschen. Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Centrala förändringar i stödtjänstenhetens egen verksamhet I januari genomför HNS en uppdatering av verksamhetsstyrningssystemet för ekonomi, logistik och personalförvaltning (projektet Harppi). Projektet Harppi har bundit en hel del personal redan under 2015, och införandet och utvecklingsarbetet efter det kräver fortfarande arbetsinsatser som därigenom inte kan utnyttjas i den övriga verksamheten. Kommunsamarbetet kommer att öka betydligt under 2016. Vanda stads tillbehörslogistik övergår till HNS-Logistik genom överlåtelse av affärsverksamhet. Dessutom börjar Esbo stads sjukhus, Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt Eksote och samkommunen för sjukvårds- och socialvårdstjänster i Kymmenedalen Carea som kunder inom tillbehörslogistik. Samarbete inom upphandling och logistik har också diskuterats med Päijänne-Tavastlands centralsjukhus. Centrala budgetantaganden Till följd av de allmänna löneförhöjningarna stiger personalkostnaderna med 0,9 procent. Affärsverkets produktivitetsmål är 6,0 procent. Det procentuella produktivitetsmålet uppnås genom att den ökande försäljningen till HNS och medlemskommunerna produceras utan betydande personalökningar. Till följd av uppgraderingen av verksamhetsstyrningssystemet (projektet Harppi) ökar HNS IT-förvaltnings debiteringar med 0,4 milj. euro (30 procent). Mål och indikatorer Bindande mål Bindande mål (1 000 euro / %) BS 2014 BU 2015 BUF 2016 BU 2015 Räkenskapsperiodens resultat*) 0 0 2 000 0 0,0 % -100,0 % Produktivitetsmål-% (total produktivitet) 2,0 % 4,0 % 11,0 % 6,0 % Förändring i prisnivå-% -1,9 % -3,6 % -3,6 % -0,6 % Ökning av långfristiga lån 0,0 % 0,0 % Ränta på grundkapitalet 169 169 169 169 0,0 % 0,0 % *) Resultat före erhållna och givna kundkrediteringar samt återbäring av koncernförvaltningens överskott. 101

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Produktivitets- och utvecklingsåtgärder för att uppnå budgetmålen och hålla budgetramen MÅL Nära samarbete med HNS medlemskommuner och specialupptagningsområden Ökad produktivitet +6% Effektivisering av sjuktransporterna Logistikcentralen ökar logistikens effektivitet och produktivitet Servicemål Alla betalare totalt ÅTGÄRD Ökad försäljning av tjänster Ökande volymer produceras utan betydande personalökningar Antal kombinerade transporter EFTERSTRÄVAD NYTTA (1 000 EURO ELLER PROCESSER) 4 milj. euro +6 årsverken 2016 Förverkligande av produktivitetsökningen PERSONAL- EFFEKT (ÅRSV) TIDSPLAN 2016 Kombinering % 2016 Personalminskning 400-10,4 2016 Palveluiden laskutus 1 000 euroa Tulosalueiden toimintatuotot TOT TA ENN TAE 2014 2015 2015 2016 Muutos-% TAE2016 / TOT2014 Muutos-% TAE2016 / TA2015 Sairaanhoitoalueet yhteensä 119 475 110 914 125 591 121 071 1,3% 9,2% HYKS-sairaanhoitoalue 100 669 93 350 106 520 101 971 1,3% 9,2% Hyvinkään sairaanhoitoalue 7 067 6 483 7 050 7 030-0,5% 8,4% Lohjan sairaanhoitoalue 5 344 4 931 5 613 5 647 5,7% 14,5% Länsi-Uudenmaan sha 2 385 2 350 2 440 2 444 2,5% 4,0% Porvoon sairaanhoitoalue 4 011 3 800 3 968 3 979-0,8% 4,7% Tukipalveluyksiköt 30 898 28 750 29 142 28 430-8,0% -1,1% HUS-Kuvantaminen 7 464 6 172 7 274 6 900-7,6% 11,8% HUSLAB 18 572 18 067 18 437 17 700-4,7% -2,0% HUS-Desiko 1 394 1 190 1 425 443-68,2% -62,8% Ravioli 1 285 1 162 1 182 1 134-11,7% -2,4% Muut yksiköt 2 183 2 159 824 2 253 3,2% 4,4% Kuntayhtymä yhteensä 150 373 139 664 154 733 149 501-0,6% 7,0% Muut asiakkaat 13 165 12 500 13 672 15 675 19,1% 25,4% Palveluiden laskutus yhteensä 163 538 152 164 168 405 165 176 1,0% 8,6% Ekonomi Resultaträkning Tuloslaskelma (1 000 euroa) TP 2014 TA 2015 ENN 2015 TAE 2016 TS 2017 TS 2018 Muutos % TAE16/ ENN15 Muutos % TAE16/ TA15 Toimintatuotot 163 538 152 164 169 774 165 176 168 394 170 382-2,7 % 8,6 % joista jäsenkuntien maksuosuus 0 0 0 0 0 0 0,0 % 0,0 % Toimintakulut 162 019 151 804 167 154 164 519 167 738 169 734-1,6 % 8,4 % Toimintakate 1 519 360 2 620 656 657 648-74,9 % 82,4 % Rahoitustuotot ja -kulut yhteensä 158 138 170 169 169 169-0,5 % 22,3 % Vuosikate 1 361 221 2 449 487 487 478-80,1 % 120,1 % Poistot ja arvonalentumiset 1 358 221 459 487 487 478 6,1 % 120,1 % Tilikauden tulos 3 0 1 991 0 0 0-100,0 % -88,6 % 102

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Investeringsdel Investeringsplan för stödtjänstenheten Investeringsplan för åren 2016 2019, 1 000 euro Projekt ( 1000 euro ) Investeringsutgift totalt varav förverkl. föreg. år PROG 2015 BUF 2016 EP 2017 EP 2018 EP 2019 Datasystemuppdatering (Kaiku) 210 70 140 Plockningstruckar till logistikcentral 50 50 Invalidtaxi 90 90 2 sjuktransportbilar/år 950 240 240 240 230 Dragtruckar 120 40 40 20 20 INVESTERINGAR TOTALT 1 420 0 70 560 280 260 250 Finansieringsdel FINANSIERINGSANALYS BS 2014 BU 2015PROG 2015 BUF 2016 EP 2017 EP 2018 Kassaflöde från verksamheten Årsbidrag 1 361 221 2 449 487 487 478 Extraordinära poster Kollektivposter till internttillförda medel 413 Kassaflöde för investeringarnas del Investeringsutgifter -1 969-770 -70-560 -280-260 Financieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -195-549 2 379-73 207 218 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från samkommunen Minskning av långfristiga lån till samkommunen Förändring av kortfristiga lån från samkommunen Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten 195 549-2 379 73-207 -218 Inverkan på likviditeten 0 0 0 0 0 0 Likvida medel 31.12. 0 0 0 0 0 Likvida medel 1.1. 0 0 0 0 Organisation och personal Ett gott arbetsklimat främjar personalens motivation och tillfredsställelse i arbetet samt leder till bättre resultat. Några av utgångspunkterna för främjandet av arbetshälsan är ett gott ledarskap samt att cheferna visar ett genuint intresse och stödjer strävandena. Vid HNS-Logistik sätter vi värde på att arbetskamraterna tar hand om och stödjer varandra. Varje anställd bidrar dessutom till det goda arbetsklimatet och tar ansvar för sin egen arbetsoch handlingsförmåga. Målet är att förbättra de anställdas arbetshälsa, hjälpa dem att orka med arbetet bättre samt att utnyttja personalens kunnande och personalresurserna så mångsidigt och effektivt som möjligt. Vid HNS-Logistik utgör främjandet av arbetshälsan en särskild funktion som sköts i samarbete mellan arbetsgivaren och personalen och där HNS företagshälsovård har en 103

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner viktig stödjande roll. Med hjälp av företagshälsovården fortsätter HNS-Logistik med frivilliga hälsoundersökningar för de anställda. Syftet med dem är at främja arbets- och handlingsförmågan samt att förebygga symptom och sjukdomar som är kopplade till arbetet. Ett annat mål med hälsoundersökningarna är att utveckla en fungerande arbetsgemenskap samt en hälsosam och säker arbetsmiljö. För en framgångsrik verksamhet krävs tillräckliga personalresurser samt korrekt och ändamålsenlig allokering av resurserna. En lyckad planering och allokering av personalresurserna säkerställer att det finns ett lämpligt antal anställda i förhållande till arbetsmängden. HNS-Logistik har anställda med bakgrund i olika nationaliteter. Personalens mångfald är en potentiell resurs som HNS-Logistik strävar efter att utnyttja till fördel för den anställda, arbetsplatsen, organisationen, kunderna och samhället. Vid HNS-Logistik uppskattar vi att människor är olika och var och en har möjlighet att utveckla sin kompetens. Kunnig och yrkesskicklig personal är en kritisk framgångsfaktor för HNS-Logistik. Utvecklingen av personalkompetensen är målmedveten. I de årliga utvecklingssamtalen sammanjämkar chefen och den anställda arbetsplatsen kompetensbehov med den anställdes personliga önskemål för sin kompetensutveckling. Tilläggsresurser behövs på grund av Vanda stads överlåtelse av affärsverksamhet och nya kunder inom specialupptagningsområdet. Antal anstälda BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 BU 2015 PROG 2015 Vårdpersonal 43 38 42 42 10,5 % 0,0 % Läkare 0,0 % 0,0 % Övrig personal 262 262 265 272 3,8 % 2,6 % Specialarbetare 0,0 % 0,0 % TOTALT 305 300 307 314 4,7 % 2,3 % Årsverken BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 BU 2015 PROG 2015 Vårdpersonal 34 34 34 37 8,8 % 7,6 % Läkare 0,0 % 0,0 % Övrig personal 233 226 236 239 5,8 % 1,3 % Specialarbetare 0,0 % 0,0 % TOTALT 267 260 270 276 6,2 % 2,1 % 104

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner 8.7 AFFÄRSVERKET HNS-SERVIS Vision Vision och verksamhetsidé Finlands bästa kommunala affärsverk. Affärsidé Genom konkurrenskraftiga ärende-, personal-, ekonomi- och textbehandlingstjänster hjälper HNS-Servis kundorganisationerna att lyckas i sina grunduppgifter. HNS-Servis ger kunderna nytta och en utmärkt serviceupplevelse. Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Centrala förändringar i stödtjänstenhetens egen verksamhet De mest viktigaste förändringarna i HNS-Servis verksamhet och arbetsfördelning (ca 3 milj. euro) år 2016 är följande: Ökade systemdebiteringar från HNS-IT-förvaltning (+1 861 000 euro), i beloppet ingår det kostnadstryck på utvecklingskostnaderna och avskrivningarna som den forcerade tidtabellen för projektet Harppi orsakar Föreläsningssalarna i Mejlans överförs till HNS-Servis förvaltning (+1 173 000 euro) Effekterna av samjouren i Lojo och Pejas och jouren i Ekenäs på tjänsterna för textbehandling, patienttransporter och patient- och kommunfakturering (+728 000 euro) Minskningen av utlåningen av patienthandlingar minskar HNS-Servis servicefakturering ( 420 000 euro) Seure-samarbetets effekt minskar HNS-Servis servicefakturering ( 100 000 euro) Anmälan som självbetjäning i patientkanslierna minskar HNS-Servis servicefakturering ( 90 000 euro) Utöver de operativa förändringarna fastställdes för HNS-Service ett affärsverksspecifikt extra anpassningsmål om 2,4 procent, vilket nedsätter servicefaktureringen i den ursprungliga budgetprognosen med ca 1,3 milj. euro. Ärendehanteringstjänsterna kommer också i fortsättningen att vara det till volymen största serviceområdet vid HNS-Servis. År 2016 väntas servicefaktureringen för ärendehanteringstjänster för första gången överskrida 19 milj. euro. Den största enskilda faktorn i servicefaktureringen av ärendehanteringstjänster är överföringen av administrationen av föreläsningssalarna i Mejlans som en tjänst till HNS-Service. Denna omställning har en effekt på ca 1,2 milj. euro. Utöver de nya operativa ändringarna inom ärendehanteringstjänsterna väntas även betydande kostnadsinbesparingar genom att den elektroniska patientarkivverksamheten utvidgas till sjukvårdsområdena. Utvidgningen förutsätter att elektroniska arkiveringslösningar (XDS) införs och att sjukhusspecifika arkiv koncentreras till ett serviceställe som är gemensamt för flera sjukhus. Efter dessa förändringar kan patientarkivverksamheten effektiviseras betydligt under de kommande åren genom att förenhetliga verksamhetsmodellerna. Servicefaktureringen för HNS-Servis näst största serviceområde, digital textbehandling, väntas förbli på nivån 15 milj. euro år 2016. Prioriteten inom textbehandling år 2016 kommer att vara införandet av taligenkänning för textbehandlarna inom begränsade specialområden under beaktande av Apotti-lösningarna. Målet är att under de närmaste åren övergå från traditionell utskrivning av diktering till bakgrundstaligenkänning, där textbehandlaren korrigerar innehållet av den text som taligenkänningssystemet producerat. Utöver detta fortsätter arbetet inom Lean-utvecklingsprojekt som gäller utveckling av processerna för 105

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner brådskande dikteringar och expressdikteringar, effektivisering av kundtjänsten och organisering av kommunikationsprocesserna. Under hösten 2015 effektiviseras verksamhetsstyrningen och resurseffektiviteten inom textbehandling bl.a. med nya verksamhetsstyrnings- och köhanteringsmetoder, och detta utvecklingsarbete kommer att fortsätta även år 2016. Ekonomi- och personaltjänsterna är med i Oracle Fusion-verksamhetsstyrningsprojektet även år 2016. Investeringsprojektet Harppi slutförs i december och ibruktagandet sker i januari 2016. På grund av utmaningarna i verksamhetsstyrningssystemets testnings- och specifikationsskeden sker ibruktagandet i januari endast till tillämpliga delar. Det aktiva arbetet med att utveckla Oracle Fusion-systemet fortsätter således år 2016. Kostnadseffekterna av Oracle Fusion-projektet och projektet för att förnya löneberäkningssystemet på HNS-Servis personalkostnader är ca 400 000 euro år 2016, utöver vilket systemdebiteringarna ökar med ca 1 800 000 euro till följd av den forcerade investeringstidtabellen. Projektet för att utveckla verksamheten inom samkommunen syftar till att effektivisera och förbättra de långa processerna och funktionerna för logistik, ekonomi och personalledning med utgångspunkt i kundernas behov. De mest synliga förändringarna gentemot arbetstagarna är en ökning i personalförvaltningens e-tjänster och förbättringar i åtkomsten till HUS Plussa-systemet bl.a. för hanteringen av anställningsärenden och reseräkningar. Projektet gör det möjligt att förnya handläggningen av inköpsbeställningar och fakturor genom att automatisera beställnings- och betalningsprocesser. Dessutom möjliggör projektet ännu bättre förfaranden för styrning och ledning av verksamheten. För HNS-Servis medför projektet betydande tilläggsarbete bl.a. i anslutning till planeringen, specifikationerna, testningen och utbildningen. Dessutom kräver stödet till de nya verksamhetsprocesserna att serviceprocesserna utvecklas. Samtidigt är det viktigt att säkerställa en störningsfri drift i serviceproduktionen. HNS-Servis blir tvungen att finansiera de extra kostnaderna genom att förbättra produktiviteten och därför är ERP-projektet den viktigaste variabeln och riskfaktorn gällande resultatet för år 2016. Projektet har dock på lång sikt betydande effekter för HNS-Servis förmåga att effektivisera verksamheten särskilt med hänsyn till personal- och ekonomitjänsterna. Förmågan till fortlöpande utveckling förbättras genom att införa Lean-utvecklingsmetoder. Inom olika serviceområden ordnas kaizen-utvecklingsdagar, vilket gör att kunskaper i Lean får större spridning och allt fler anställda får möjlighet att delta i utvecklandet. Målet är att utnyttja personalens kunskaper till det gemensamma bästa. Syftet är att skapa förfaranden för daglig ledning inom HNS-Servis som stödjer den fortlöpande utvecklingen för att avlägsna svinn och onödigt arbete. De problem som i varje fall måste lösas inom den dagliga verksamheten tas upp med de metoder som kaizen och Lean erbjuder. Problemen kan handla om allt från ett litet problem som ett enskilt team möter till en helhetsmässig effektivisering av en nyckelprocess. Lean-utveckling görs över organisationsgränserna både inom HNS-Servis och på HNS-nivå. Centrala budgetantaganden HNS-Servis produktivitetsmål för 2016 är 1,5 procent. Förändringen av HNS-Servis allmänna kostnadsnivå är 1,9 procent. Utöver detta höjs kostnaderna av den operativa omställningen inom IT-förvaltningen, vars effekt på kostnadsnivån är +2,5 procent. Effekten av överskottet från föregående räkenskapsperiod på prisnivån är ca 2,3 procent. Av de orsaker som nämns ovan stiger den genomsnittliga prisnivån för HNS-Servis tjänster med 0,6 procent. Den största enskilda faktorn som bidrar till förändringarna av Servis volym- och prisnivåer är höjningen av kostnaderna för IT-förvaltning, ca 1,9 miljoner. Kostnaderna för IT-förvaltning ökar till följd av ibruktagandet av Harppi-projektet och av projektets forcerade implementeringstidtabell. 106

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Förändringarna i befolkningsstrukturen väntas öka efterfrågan med 0,41 procent. Förändringsblockens inverkan på intäkterna är cirka 1,4 milj. euro (inkl. ITförvaltnings förändringsblock ca 3,3 milj. euro). HNS-Servis resultatmål för år 2016 är noll. Balanseringen av volymen i prognosen 08/2015 till BU2016-nivån är 2,4 procent. Mål och indikatorer Bindande mål Produktivitets- och utvecklingsåtgärder för att uppnå budgetmålen och hålla budgetramen 107

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Servicemål HNS-Servis servicefakturering i budgeten för 2016 är sammanlagt ca 56,5 milj. euro. En av de största förändringsfaktorerna i Servis servicefakturering år 2016 kommer att vara ökningen av IT-förvaltningens debitering om 1,9 milj. euro, vilket påverkar faktureringspriserna för ekonomi- och personaltjänster och syns också som en höjning av servicefaktureringen. En av de största operativa förändringarna är överföringen av administrationen av föreläsningssalarna i Mejlans till ärendehanteringstjänsterna. Denna omställning har en effekt på ca 1,2 milj. euro. På motsvarande sätt väntas ibruktagandet av XDS-arkivet inom patientarkivverksamhet och centraliseringen av arkivlokalerna, när de genomförs, orsaka en minskning av servicefaktureringen på ca 0,5 milj. euro i sjukvårdsenheternas fakturering. Ekonomi Resultaträkning Tuloslaskelma (1 000 euroa) TP 2014 TA 2015 ENN 2015 TAE 2016 TS 2017 TS 2018 Muutos % TAE16/ ENN15 Muutos % TAE16/ TA15 Toimintatuotot 52 331 54 661 55 535 56 472 56 725 56 998 1,7 % 3,3 % joista jäsenkuntien maksuosuus 0 0 0 0 0 0 0,0 % 0,0 % Toimintakulut 52 276 54 604 54 088 56 411 56 663 56 935 4,3 % 3,3 % Toimintakate 54 58 1 447 61 62 62-95,8 % 4,7 % Rahoitustuotot ja -kulut yhteensä -5-10 10 2 2 2-75,4 % -123,3 % Vuosikate 59 68 1 437 58 60 60-96,0 % -14,8 % Poistot ja arvonalentumiset 53 68 41 58 60 60 41,4 % -14,8 % Tilikauden tulos 6 0 1 396 0 0 0-100,0 % -92,8 % HNS-Servis servicefakturering i budgeten för 2016 är sammanlagt ca 56,5 milj. euro. Av servicefaktureringen i budgeten utgörs ca 54,4 milj. euro av intern försäljning inom HNS och 108

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner återstoden av extern försäljning. En av de största förändringsfaktorerna i Servis servicefakturering år 2016 kommer att vara ökningen av IT-förvaltningens debitering om 1,9 milj. euro, vilket påverkar faktureringspriserna för ekonomi- och personaltjänster och syns genom detta också som en höjning av servicefaktureringen. Bland de största operativa förändringarna är överföringen av administrationen av föreläsningssalarna i Mejlans till ärendehanteringstjänsterna. Denna omställning har en effekt på ca 1,2 milj. euro. På motsvarande sätt väntar ibruktagandet av XDS-arkivet inom patientarkivverksamhet och centraliseringen av arkivlokalerna, när de genomförs, orsaka en minskning av servicefaktureringen på ca 0,5 milj. euro i sjukvårdsenheternas fakturering. HNS-Servis omfattas av operativa förändringar på ca 3,3 milj. euro år 2016. I anslutning till budgetrundan inriktades på Servis servicefakturering ett volymbalanseringskrav på ca 2,4 procent, dvs. 1,3 milj. euro, och sjukvårdsenheterna anpassade Servis servicefakturering i sina budgetar med ytterligare ca 0,5 milj. euro. Prognosen för Servis servicefakturering år 2015 är ca 56,5 milj. euro. Om sjukvårdsenheterna inte kan anpassa köpen av tjänster som produceras av Servis enligt de planer som lagts fram är det mycket sannolikt att servicefaktureringen under 2016 kommer att överskridas med ca 1,5 2,0 milj. euro till följd av de omständigheter som presenteras ovan. Verksamhetskostnaderna i budgeten för 2016 är ca 56,4 milj. euro, vilket är ca 1,8 milj. euro mer än budgeten för 2015 och ca 2,3 milj. mer än prognosen för återstoden av året. Under beaktande av de operativa förändringar som presenteras ovan (ca 3,3 milj. euro), blir budgetens kostnadsram betydligt under det kostnadstryck som de operativa förändringarna kräver. Utvecklingen av budgetens kostnadsnivå är lägre än väntat både i relation till den föregående budgeten och den senaste prognosen. Detta orsakas av kravet på balansering av servicefaktureringen med 2,4 procent, dvs. 1,3 milj. euro, och anpassningen av sjukvårdsenheternas servicefakturering med 0,5 milj. euro, vilket naturligtvis också återspeglas i kostnadsbudgeten i budgeten. Inom HNS-Servis har anpassningsbehovet inriktats på externa verksamhetskostnader, ca 0,9 milj. euro, och på personalkostnader, 0,6 milj. euro. Anpassningen av de externa verksamhetskostnaderna har inriktats på hyrd arbetskraft, indrivningskostnader och telefonoperatörskostnader. Särskilt hyrd arbetskraft förknippas med ett betydande tryck att överskrida kostnadsbudgeten, om efterfrågan av textbehandlingstjänster inte minskar i enlighet med planerna för sjukvårdsenheternas inköp av tjänster. Utöver de externa kostnaderna har det varit nödvändigt att anpassa personalkostnaderna med ca 0,6 milj. euro, vilket motsvarar ett anpassningsbehov på ca 15 personer. Behovet att anpassa personalkostnaderna har inriktats på volymbaserade processer, t.ex. på textbehandling, patienthandlingar, lönetjänster och patientfakturering. I dessa processer påverkas arbetsmängden och behovet av personalresurser snabbt av förändringarna i kundernas efterfrågan, om de mål för anpassning av köpen av tjänster som sjukvårdsenheterna planerar uppnås på väntat sätt. Allt som allt omfattar HNS-Servis budgetnivå för verksamhetsintäkterna och verksamhetskostnaderna för 2016 betydligt större osäkerhetsfaktorer än för de två föregående åren. Den viktigaste faktorn för det kommande året kommer att vara genomförandet av balanserings- och anpassningsplanerna för serviceproduktionen. Genomförandet av dessa anpassningsplaner som fastställts på samkommunnivå förutsätter inte bara att HNS-Servis genomför sina egna anpassningsåtgärder utan även att kundenheterna förmår anpassa sin egen efterfrågan på Servis tjänster. Dessutom kommer verksamhetsstyrningssystemet Oracle Fusion att införas snabbare än väntat, vilket bidrar ytterligare till osäkerheten om huruvida den kostnadsnivå som presenteras i budgeten kan nås. På grund av utmaningarna i verksamhetsstyrningssystemets testnings- och specifikationsskeden sker ibruktagandet i januari endast till tillämpliga delar. För år 2016 bildas en utvecklingsorganisation kring verksamhetsstyrningssystemet Oracle Fusion i HNS- Servis. Organisationen utvecklar fortsättningsvis de funktionaliteteter som planerats i Fusion och som inte hinner bli färdiga till ibruktagandet i januari. Detta ibruktagnings- och utvecklingsarbete kommer dessutom att medföra utmaningar i fråga om processernas smidighet och kostnadsutveckling. 109

Investeringsdel BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Investeringsplan för stödtjänstenheten Finansieringsdel Organisation och personal Personalplan I de på fullmäktigenivå fastställda personalmålen för år 2015 ingår att upprätta både en personalstrukturplan och en kompetensutvecklingsplan för personalen. Planerna uppdateras som en del av verksamhets- och ekonomiplaneringen för år 2016. Syftet med kompetensutvecklingsplanerna är att säkerställa den kompetensutveckling som förutsätts i verksamheten. Personalstrukturplanen syftar till att säkerställa att användningen av personalresurserna är effektivt även framöver, dvs. att utplaceringen av personalen och fördelningen av arbetet fungerar. 110

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Särskilda insatsområden för personalledningen trygga en bra kundbetjäning fortlöpande öka förmågan till kontinuerlig kund- och personalorienterad utveckling förstärka det interaktiva och ekonomiska chefsarbetet utvidga och säkerställa kunnandet säkerställa att personalen mår bra trygga produktivitetsökningen genomföra de anpassningsåtgärder som det ekonomiska läget och de operativa förändringarna föranleder Planer och åtgärder för att uppnå personalmålen garantera kundtillfredsställelsen genom rättidiga tjänster och optimal tjänstekvalitet säkerställa flödet och kvaliteten inom serviceprocesser som producerar kundvärde samt avlägsna onödigt arbete och annat spill använda egen och hyrd personal på ett optimalt sätt ge cheferna utbildning och stöd när det gäller att använda personal- och ekonomirapporteringen i Total säkerställa personalens kunnande med kompetenskartor (multiprofessionell kompetens, expertis) identifiera utmaningar som gäller kunnande i de personal- och ekonomiprocesser som reformeras esimiesten osaamisen vahvistaminen jatkuvalla kehittämisellä, esimiespäivillä, toteuttamalla esimiesten 360 arviointeja ja järjestämällä esimiehille jatkuvaa tukea Uppföljning av utfallet av HNS-Servis strategiska välfärdsprogram Antal anställda, årsverken samt inhyrd arbetskraft Som effektiviseringsåtgärd för år 2016 planeras en personalminskning på 1,5 procent (14 personer), vilket har en effekt på ca 0,6 milj. euro. Utöver detta har det varit nödvändigt att anpassa personalkostnaderna med ca 0,6 milj. euro i enlighet med planen för balansering av hela samkommunens ekonomi. Detta motsvarar ett anpassningsbehov på ca 15 personer. Ändringar i koncernens interna arbetsfördelning medför en ökning av antalet anställda med 7,3 personer (ca 0,3 milj. euro). Ibruktagandet av samkommunens verksamhetsstyrningssystem Oracle Fusion ökar behovet av personalresurser inom både ekonomi- och personaltjänsterna. Lönenivån inom HNS-Servis ökar med 0,7 procent år 2016 och personalkostnaderna ökar med 0,9 procent från 2015 till 2016. Som helhet minskar HNS-Servis personalkostnader med cirka 430 000 euro jämfört med prognosen för 2014. 111

BU2016 Affärsverkens budgetar och verksamhetsplaner Budgeten för hyrd arbetskraft år 2016 motsvarar prognosen för 2015. Hyrd arbetskraft förknippas med ett betydande tryck att överskrida kostnadsbudgeten om efterfrågan av textbehandlingstjänster inte minskar i enlighet med planerna för sjukvårdsenheternas inköp av tjänster. 112

BU2016 Dotterbolagens mål för verksamheten och ekonomin 9 DOTTERBOLAGENS MÅL FÖR VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 9.1 HNS-FASTIGHETER AB Nyckeltal Nyckeltal för verksamheten Tukipalveluyksikön tunnusluvut Palvelutuotanto TP 2014 TA TA2015 ENN 2015 TAE 2016 Muutos-% TAE 2016/TA 2015 Muutos-% TAE 2016/ENN 2015 HelpDesk-ilmoitusten määrä kpl 54 387 62 000 62 000 58 000-6,5 % -6,5 % Tuottavuus Ylläpitokustannukset / brm2 / kk 1,85 1,90 1,90 1,90 0,0 % 0,0 % Liikevaihto ilman läpilaskutettavia / htv 115 010 108 492 109 519 108 231-0,2 % -1,2 % Laskutusaste Rakennuttamispalvelut 92,2 % 90,0 % 90,0 % 90,0 % 0,0 % 0,0 % Kiinteistöpalvelut 92,4 % 90,0 % 90,0 % 90,0 % 0,0 % 0,0 % Kunnossapitopalvelut 92,3 % 90,0 % 90,0 % 90,0 % 0,0 % 0,0 % Palveluiden saatavuus Vasteaika 5,57 4,00 4,00 3,00-25,0 % -25,0 % Henkilöstö Henkilömäärä 310 320 317 325 1,6 % 2,5 % Henkilötyövuoden hinta 48 094 48 822 46 130 49 920 2,2 % 8,2 % Sairauspoissaolot 14,4 14,0 14,0 14,0 0,0 % 0,0 % Nyckeltal för ekonomin Muutos- % TAE 2015/TA 2014 Muutos-% TAE 2015/ENN 2014 Talouden tunnuslukuja (milj. euroa) TP 2014 TA 2015 ENN 2015 TAE 2016 - Liikevaihto 133,1 123,3 123,3 101,6-17,6 % -17,6 % - Ulkoinen myynti 6,9 7,4 7,4 8,6 16,2 % 16,2 % - Toimintakulut 131,5 120,5 120,0 99,0-17,8 % -17,5 % - Annetut asiakashyvitykset 1,2 0,0 0,0 - Tilikauden tulos 0,2 0,0 0,0 0,0 - Investoinnit 7,6 11,9 3,4 0,3-97,5 % -91,2 % - Lainakanta 41,6 41,6 51,8 49,2 18,3 % -5,0 % Muutos- % TAE 2016/TA 2015 Muutos-% TAE 2016/ENN 2015 Liikevaihdon analysointi (milj. euroa) TP 2014 TA 2015 ENN 2015 TAE 2016 - Kuntayhtymän sisäinen myynti 126,1 115,9 115,9 93,0-19,8 % -19,8 % - Myynti jäsenkunnille ja muille maksajille 6,9 7,4 7,4 8,6 16,2 % 16,2 % LIIKEVAIHTO YHTEENSÄ 133,1 123,3 123,3 101,6-17,6 % -17,6 % 113

BU2016 Dotterbolagens mål för verksamheten och ekonomin Vision Vision och verksamhetsidé HNS-Fastigheter Ab är den bästa samarbetspartnern inom sjukhusfastighetsskötsel och producerar konkurrenskraftiga fastighetstjänster som motsvarar kundernas behov. Affärsidé "LANDETS LEDANDE PRODUCENT AV FASTIGHETSTJÄNSTER" Bolaget är en producent av heltäckande fastighetstjänster för sjukhus. Vi arbetar kundcentrerat, konkurrenskraftigt och med ansvar för miljön samt utvecklar långsiktigt vår personal och verksamhet. Nyckelmål och metoder för hur de ska uppnås Kunden och samhälleliga verkningar - Nöjda kunder och ägare - Kundnöjdhetsmålet för 2016 är 3,90: (kundnöjdhetsenkät 10/2016, kundnöjdhetsmålet sänktes från det föregående årets mål, som var 4,0, på grund av förändringen av parkeringens och tjänstebostädernas beskattning). - Regelbundna kundmöten, uppföljning av reklamationer, svar inom fastställda tider, HelpDesk-service. - Procentvärde för hur väl projektens tidsplaner håller. Ekonomi - Konkurrenskraftiga serviceprocesser - Avtalen håller - Enhetliga serviceprocesser inom bolaget - Extern och intern jämförelse av servicepriserna - Optimering av det egna arbetet och av köptjänsterna Processer och strukturer - Störningsfri sjukhusverksamhet - Förebyggande underhåll - Beredskap inom fastighetstjänsterna dygnet runt sju dagar i veckan - Handledning och övervakning av utomstående parter - Utnyttjande av egen personal och lokalkännedom Personal, kompetens och ledning - Attraktiv arbetsgivare - Konstruktivt samarbete mellan enheterna - Målet för personalnöjdheten 2016 är 3,50: (personalenkät 10/2015). 114

BU2016 Dotterbolagens mål för verksamheten och ekonomin Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Centrala förändringar HNS-Fastigheter Ab:s verksamhet Verksamhetsmiljön är gemensam med HNS. Beslut om betydande förändringar i arbetsfördelningen inom HNS eller med externa aktörer har inte fattats för 2015. Kostnaderna för tjänster och arbeten som upphandlas till byggnadsinvesteringarna minskar åren 2016 2017 på grund av att stora projekt är i planeringsskedet. Det mest betydande projektet som pågår åren 2016 2017 är Traumacentret-Cancercentret som planeras i sjukhusområdet i Mejlans. I projektet byggs ersättande lokaler för Tölö sjukhus och lokaler för strålbehandlingsklinikens ökande behov. I Jorv ska dessutom inledas planeringen av omfattande ombyggnadsprojekt. Byggarbeten pågår bl.a. i projektet för ombyggnad och utvidgning av Kvinnoklinikens tillbyggnad. I Lojo ska inledas byggandet av nybyggnaden för psykiatri år 2016. Fastighetsskötseln av HUSLABs nya hus inleds. Andra centrala reformer år 2016 är planeringen av Säkerhetscentralens ombyggnad och planeringen av lokalarrangemangen för säkerhetstjänsterna i Jorv samt starten av väktartjänsterna vid Esbo sjukhus. På Busholmen byggs fler personalbostäder. Sammanslagningen av processerna på sjukhusområdet i Mejlans fortsätter för disponentoch underhållsområdenas del. Keskeiset budjettioletukset - Tack vare den effektiviserade verksamheten förbinder sig bolaget vid reellt sjunkande avtalsbelopp under 2016. Förhöjningslinjen är 0 %. Avtalens värde ökar med motsvarande arealen av de nya (nybyggda eller reparerade) lokaler som tas i bruk vid HNS. I budgeten ingår ett produktivitetsmål på 2 procent som fastställts av HNS. - Parkeringssubventionen för personalen vid HNS sjukhus i Helsingfors nedsätts med 0,45 milj. euro till 0,55 milj. euro år 2016 (2015: 1,0 milj. ), medan subventionen för Jorv minskar år 2016 till 0,15 milj. euro (2015: 0,2 milj. euro). Förändringarna beror på att parkeringsavgifterna har justerats på HUCS-området och på att parkeringen i Pejas har blivit avgiftsbelagd. - Bolagets lokalhyror stiger med 6 procent medan lokalernas sammanräknade areal i praktiken är oförändrad. I bakgrunden ligger ökningen av HNS avskrivningar. 115

BU2016 Dotterbolagens mål för verksamheten och ekonomin Verksamhetens operativa nyckelmål Balanserat styrkort Strateginen painopiste tai toiminnan osa-alue Asiakaslähtöisyys / asiakaskokemus Strateginen avaintavoite tai päivittäistoiminnan tavoite Palveluun tyytyväiset asiakkaat ja omistaja Mittari Tavoite Asiakastyytyväisyys tavoite 3,9 Seuranta- /raportointitiheys Asiakastyytyväisyyskysely vuosittain syys-lokakuussa HelpDesk-ilmoitusten määrä tavoite 58 000 /v Kuukausittain Prosessit, rakenteet ja johtaminen Palveluhintojen vertailu ulkoisesti ja sisäisesti Palveluiden saatavuus Reklamaatioseuranta tavoite alle 40 / v 3 krt / vuodessa Hankeaikataulujen pitävyys- % tavoite 80 % /v 3 krt / vuodessa yhtiön tuntihinnat Tuntiveloitushinnat alle keskimäärin 15-20 % alle Vuosittain yleisen tason yleisen yksityisen tuntihintatason Kiinteistöautomaatioilmoitu sten ja -hälytysten määrä tavoite 10% kiinteistöautomaatiopistei den määrästä 3 krt / vuodessa Palveluiden saatavuus Vasteaika, pv tavoite 3 pv Kuukausittain Henkilöstö Talous Vetovoimainen työpaikka Oman työn ja osto-palvelujen optimointi Yhtiön budjetti hallinnassa pitkällä ja lyhyellä aikavälillä Kustannustehokkuus Kustannustehokkuus Henkilöstötyytyväisyystutkimus vuosittain lokakuussa Henkilöstötyytyväisyyskysely tavoite 3,5 Vakinaisen henkilöstön %- osuus henkilömäärästä tavoite 93 % 3 krt / vuodessa Sairauspoissaolot pv / hlö tavoite 14 pv / v Kuukausittain Tulos pysyy budjetissa, tulos = 0 Tulos = 0 / v Kuukausittain Päivystyskäyntien määrä (ei lumihäl.) 3100 /v 3 krt / vuodessa Ylläpitokustannukset / brm2 / kk tavoite 1,90 Kuukausittain Det praktiska genomförandet av produktivitetsmålet I tabellen nedan presenteras verkställighetsplanen för budgetårets mål som samtidigt också är budgetårets utvecklingsprogram. I åtgärdsplanen definieras de konkreta medlen och åtgärderna för att uppnå de operativa och ekonomiska målen. Tavoite Toimenpide 1 Asuntokorjausurakoiden tuottavuuden parantaminen 50 2 Pysäköintimaksujen tarkistaminen 400 3 Pysäköinti maksulliseksi Peijaksessa 100 4 Ylitöiden vähentäminen 20 5 Tilatehokkuuden lisääminen 20 6 Tuntihintojen pitäminen pääosin ennallaan 150 7 Ylläpitosopimuskorvauksen /br m 2 pitäminen ennallaan 150 8 Lämmön talteenoton (vaihe3) ja keskitetyn valvonnan 110 (Huse) tehostaminen TUOTTAVUUSTAVOITTEESEEN SISÄLTYVÄT 1000 Mittari/ Tavoitearvo (1000 ) Toteuma Johdon kommentit KEHITTÄMISTOIMENPITEET YHTEENSÄ 1000 116

Servicemål BU2016 Dotterbolagens mål för verksamheten och ekonomin Beloppet av HNS byggnadsinvesteringar kommer att minska 2016 2018, då vissa stora projekt slutförs. I dessa projekt sker en förskjutning i HNS-Fastigheter Ab:s utmaningar från byggherretjänster till mottagning av funktioner och underhåll av de nya fastigheterna under garantitiden. Utmaningarna kommer särskilt att handla om inledandet av disponent- och säkerhetstjänster i de nya fastigheter som blir färdiga. Sådana fastigheter är bl.a. Mejlans tornsjukhus, de underjordiska utrymmena i Mejlans (bl.a. avfallsstationen och P3), HUSLABs byggnad, tilläggsbyggnaden för jourverksamhet vid Jorvs sjukhus, det nya Barnsjukhuset och de övriga nya eller ombyggda fastigheter som tas i bruk under redovisningsperioden. Det nya sjukhuset i Esbo påverkar i huvudsak säkerhetstjänsterna och på arbeten utomhus, vilket bidrar till att öka personalantalet. Utmaningen är planeringen av serviceprocesserna före ibruktagandet och inledandet av funktionerna på ett sådant sätt att tjänsterna håller hög kvalitet redan när funktionerna inleds. För att detta ska vara möjligt ska resurser allokeras till planeringen och det nödvändiga antalet anställda och deras kompetens planeras i god tid på förhand. Det gäller att anvisa ett optimalt antal personal till varje objekt och vid behov ordna fastighets- eller objektspecifika utbildningar. Ekonomi Resultaträkning Muutos- % TAE 2016/ TA 2015 Muutos- % TAE 2016/ ENN 2015 Tuloslaskelma (1 000 euroa) TP 2014 TA 2015 ENN 2015 TAE 2016 TS 2017 TS 2018 Toimintatuotot 133 064 123 297 123 297 101 616 89 616 94 616-17,6 % -17,6 % josta palvelutulot jäsenkunnilta Toimintakulut 131 494 120 478 120 093 99 029 87 350 91 350-17,8 % -17,5 % Toimintakate 1 570 2 819 3 204 2 587 2 266 3 266-8,2 % -19,3 % Rahoitustuotot ja kulut 438 604 504 364 400 400-39,7 % -27,8 % Vuosikate 1 132 2 215 2 700 2 223 1 866 2 866 0,4 % -17,7 % Poistot ja arvonalentumiset 945 2 215 2 000 2 222 2 150 2 150 0,3 % 11,1 % Tilikauden tulos 187 0 700 0 0 0 0,0 % -100,0 % Toimintakulut ja poistot yhteensä 132 439 122 693 122 093 101 251 89 500 93 500-17,5 % -17,1 % Investeringsdel Investeringsplan för HNS-Fastigheter Ab Investeringsplan för åren 2015 2018, 1 000 euro Hanke Investointimeno yhteensä josta toteutunut edellisinä vuosina ENN 2015 TAE 2016 TS 2017 TS 2018 TS 2019 Laite-, kone- ja tietotekniikka-investoinnit 1400 100 100 250 650 200 200 Rakennushankkeet: Pysäköintilaitos P3 37500 34165 3335 INVESTOINNIT YHTEENSÄ 38900 34265 3435 250 650 200 200 117

Finansieringdel BU2016 Dotterbolagens mål för verksamheten och ekonomin RAHOITUSLASKELMA TP 2014 TA2015 ENN 2015 TAE 2016 TS 2017 TS 2018 Toiminnan rahavirta Vuosikate 1132 2 215 2 700 2 223 1 866 2 866 Satunnaiset erät Tulorahoituksen korjauserät Investointien rahavirta Investointimenot -7575-3650 -3435-250 -650-200 Rahoitusosuudet investointimenoihin Pysyvien vastaavien hyödykkeiden luovutustulot 10 Toiminnan ja investointien rahavirta -6433-1435 -735 1973 1216 2666 Rahoituksen rahavirta Lainakannan muutokset Pitkäaikaisten lainojen lisäys kuntayhtymältä 3400 3400 1000 1500 Pitkäaikaisten lainojen vähennys kuntayhtymälle -1039-1519 -1972-1572 -1572-1422 Pitkäaikaisten lainojen lisäys rahoituslaitoksilta 8840 Pitkäaikaisten lainojen vähennys rahoituslaitoksilta -171-1127 -1127-1127 -1127-1127 Oman pääoman muutokset 187 0 0 0 0 0 Muut maksuvalmiuden muutokset -1377 681 434 726 483-1617 Vaikutus maksuvalmiuteen 7 0 0 0 0 0 Rahavarat 31.12. 38 24 24 24 24 24 Rahavarat 1.1. 31 38 24 24 24 24 Personalplan Organisation och personal ja henkilöstö Yhtiön tavoitteena on varmistaa toiminnan edellyttämän osaamisen kehittäminen suunnatun koulutuksen keinoin. Henkilöstörakennetta on lähivuosina muutettu aktiivisesti kohti suurempia yksiköitä ja laaja-alaisempia vastuualueita ja tehostamalla työaikojen suunnittelun mahdollistamia joustoja. Henkilöstöresurssikartoitusten avulla varmistetaan että henkilöstöresurssien käyttö on jatkossakin tehokasta eli henkilöstön sijoittelu ja työnjako on toimiva. Kompetensutvecklingsplan Tärkeimmät osaamisalueet Osaamisvajeet Vastuuhenkilöt Toimenpiteet 2016 Toimenpiteet 2017-2018 Osaamistaso Erityisosaamisen syventäminen Yksiköiden päälliköt Auditointi, henkilökohtaiset määrittelyt Pätevöitymiskoulutukset Mobiilitoiminta Uuden toimintatavan sisäistäminen Yksiköiden päälliköt Jatkuva koulutus ja apuvälineiden kehittäminen Laitehankinnat Energiatehokkuuden edistäminen Enemmän reaaliaikaisen seurannan hyödyntäminen Hankintaosaaminen Muuttuva hankintalaki Lean-ajattelun Asiakasnäkökulman hyödyntäminen yhdistäminen palveluprosesseissa resurssitehokkuuteen Osaaminen siirtymisen varmentaminen Ikärakenteen muutoksen aiheuttama poistuma Yksiköiden päälliköt ja energiavastaava Yksiköiden päälliköt Yksiköiden päälliköt Yksiköiden päälliköt HUSe ja etäluenta Räätälöity koulutus ja muutokset asiakirjoihin Yleinen ja kohdennettu koulutus Dokumentointi, rekrytointisuunnittelu Mittaroinnin lisääminen Lisäkoulutus Muuttuneiden prosessien dokumentointi (mm. laatujärjestelmä, hankinta- ja suunnitteluasiakirjat) Ennakoiva suunnittelu ja toteutus 118

BU2016 Dotterbolagens mål för verksamheten och ekonomin Personalstrukturplan Henkilöstörakenteen muutostarve Toimenpiteet 2016 ja 2017, 2018 Vastuuhenkilöt Kustannusvaikutukset Koulutustason nosto Koulutustasojen määrittäminen Yksiköiden päälliköt Rekrytointisuunnittelu Varautuminen eläköitymiseen ja toimintojen muuntumiseen Yksiköiden päälliköt Tasapainoinen ikärakenne Toimintavarmuuden- ja kustannustehokkuuden optimointi Valinnat rekrytoinneissa Toimintojen yhdistäminen suurempiin kokonaisuuksiin Yksiköiden päälliköt ja haastattelijat Yksiköiden päälliköt Antal anställda Henkilömäärä TP 2014 TA 2015 ENN 2015 TAE 2016 Muutos-% TAE 2016/ TA 2015 Muutos-% TAE 2016/ ENN 2015 0,0 % 0,0 % Henkilömäärä 310 320 317 325 1,6 % 2,5 % Henkilöstökulut (1000 ) 14 909 15 623 15 623 16 231 3,9 % 3,9 % Henkilötyöpanoksen hinta (1000 ) 48,1 48,8 49,3 49,9 2,3 % 1,3 % 0,0 % 0,0 % År 2016 ökar personalen med sammanlagt 8 anställda, av vilka en är en projektchef vid byggnadsavdelningen. Två personer anställs vid fastighetstjänsterna med anledning av HUSLABs nya hus och fem vid säkerhetstjänsterna i det nya sjukhusets fastighet i Esbo. 119

BU2016 Dotterbolagens mål för verksamheten och ekonomin 9.2 UUDENMAAN SAIRAALAPESULA OY Nyckeltal Nyckeltal för verksamheten Muutos-% TAE 2016/ TA 2015 Muutos-% TAE 2016/ ENN 2015 Toiminnan tunnusluvut TP 2014 TA 2015 ENN 2015 TAE 2016 Tuotanto (lkm, euroa) - pestyjä kiloja 7 150 141 7 008 900 7 444 393 7 638 692 9,0 % 2,6 % - toimitettuja kappaleita 17 462 469 17 322 800 17 602 439 17 760 861 2,5 % 0,9 % Tuottavuus - Kg/henkilötyövuosi, oma+vuokra 35 168 34 563 36 733 37 482 8,4 % 2,0 % - Kpl/henkilötyövuosi, oma+vuokra 85 889 85 424 84 646 87 151 2,0 % 3,0 % - Liikevaihto/henkilötyövuosi, oma+vuokra 81 036 79 907 80 974 81 672 2,2 % 0,9 % - Kokonaiskulut/kg 2,27 2,33 2,19 2,20-5,6 % 0,5 % - Kokonaiskulut/kpl 0,93 0,94 0,93 0,95 1,1 % 2,2 % Palveluiden saatavuus - Toimitusvarmuus 98 % 97,5 % 97,0 % 97,0 % -0,5 % 0,0 % Henkilöstö - Henkilötyövuodet (oma+vuokra) 203,3 202,8 208,0 203,8 0,5 % -2,0 % - Henkilötyövuoden hinta (oma+vuokra) 38 455 39 627 37 845 38 422-3,0 % 1,5 % Nyckeltal för ekonomin Muutos-% TAE 2016/ TA 2015 Muutos-% TAE 2016/ ENN 2015 Talouden tunnuslukuja (milj.euroa) TP 2014 TA 2015 ENN 2015 TAE 2016 - Liikevaihto 16,7 16,4 16,9 18,6 13,2 % 9,6 % - Ulkoinen myynti 6,2 5,9 6,1 7,8 32,1 % 28,8 % - Toimintakulut 15,0 15,2 15,6 17,0 12,2 % 8,9 % - Annetut asiakashyvitykset 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 % 0,0 % - Tilikauden tulos 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 % 0,0 % - Investoinnit 0,2 0,9 1,6 1,4 57,5 % -11,6 % - Lainakanta 3,1 3,9 2,4 3,6-8,5 % 50,7 % Muutos-% TAE 2016/ TA 2015 Muutos-% TAE 2016/ ENN 2015 Liikevaihdon analysointi (milj.euroa) TP 2014 TA 2015 ENN 2015 TAE 2016 - Kuntayhtymän sisäinen myynti 10,5 10,5 10,9 10,7 2,6 % -1,1 % - Myynti jäsenkunnille ja muille maksajille 6,2 5,9 6,1 7,8 32,1 % 28,8 % LIIKEVAIHTO YHTEENSÄ 16,7 16,4 16,9 18,6 13,2 % 9,6 % 120

BU2016 Dotterbolagens mål för verksamheten och ekonomin Vision Vision och verksamhetsidé En källa till stolthet för ägarna, den bästa samarbetspartnern enligt kunderna och en bra och eftertraktad arbetsplats. Affärsidé Vår kärnuppgift är att producera de textilförsörjningstjänster som ägaren behöver. Produktionen följer avtalad servicenivå och sker under hygieniska former, med hög leveranssäkerhet och till ett konkurrenskraftigt pris. Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Centrala förändringar i Uudenmaan Sairaalapesula Oy:s verksamhet Uudenmaan Sairaalapesula Oy:s ägarbas har breddats under de två senaste åren. Esbo stad blev delägare år 2013 med ett innehav på cirka 7 procent. Enligt beslut som fattades år 2015 blir samkommunen för sjukvård och socialtjänster i Kymmenedalen Carea ny delägare med ett innehav på cirka 2 procent. Till följd av ägararrangemangen med Carea köper Uudenmaan Sairaalapesula Oy 1.1.2016 Kastek Oy:s tvätteriaffärsverksamhet, som är helägd av Carea. Careas inträde som ägare och förvärvet av Kastek Oy:s tvätteriaffärsverksamhet innebär att Uudenmaan Sairaalapesula Oy utvidgar sin verksamhet till Kotka och att bolaget tillhandahåller textilvårdstjänster till Carea och de övriga nuvarande kunderna hos Kastek Oy. Centrala budgetantaganden Efterfrågan av textilvårdstjänster hos de nuvarande ägarkunderna väntas fortsätta som tidigare under 2016 vad gäller både volymen och kvalitetskraven. Den mest betydande förändringen i bolagets verksamhet kommer att vara att verksamheten utvidgas till Kotka. Den omsättning och de kostnader som enheten i Kotka kommer att ge upphov till har beaktats i budgeten. Nyckeltalen för verksamheten har beräknats utifrån uppgifterna om enheten i Kervo. Grunderna för beräkningen av nyckeltalen för Kotka är inte kända då budgeten uppgörs. Servicekonceptet för det nya sjukhuset i Esbo som blir färdigt i slutet av 2016 har preciserats och det behov av tilläggskapacitet som sjukhuset kräver har uppskattats och beretts under 2015 på så sätt att de kan genomföras år 2016. Bolaget fungerar enligt den s.k. in house-principen. Därför är de externa kundernas relativa andel av bolagets totala kapacitet liten, även om bolaget har fått nya externa kunder. Bolaget uppskattar att det har förmåga att tillgodose en eventuell ökning av externa kunder år 2016 inom ramen för sin totalkapacitet. Projektet för att införa arbetskläder för samanvändning nådde skedet för konkurrensutsättning av kollektionen av arbetskläder år 2015. Projektet för att förnya arbetskläderna för samanvändning är den största enskilda investeringen i textilier i bolagets historia. Anskaffningen av upphandlingen fördelas på flera år. I enlighet med projektets mål kommer de nya arbetskläderna för samanvändning att tas i bruk hos alla ägare-kunder 121

BU2016 Dotterbolagens mål för verksamheten och ekonomin (HNS, Esbo, Helsingfors, Kotka). Starten av ibruktagandet som upptagits i budgeten för 2015 senareläggs, då projektet avbrutits på grund av att upphandlingsbeslutet överklagats hos marknadsdomstolen. Starten av ibruktagandet flyttas till 2016. Uudenmaan Sairaalapesula har ansvaret för att organisera kundernas textilvård. Även år 2016 utförs en del av tjänsterna för textilvård utförs i samarbete med auditerade underleverantörer. Budgeten dimensioneras så att den stödjer kostnadshanteringen och en ökad produktivitet. Ett produktivitetsmål har ställts upp för bolaget. Effektiviseringsåtgärderna i syfte att förbättra produktiviteten och god kostnadshantering möjliggör en konkurrenskraftig prissättning som täcker kostnaderna. Bolaget har kunnat hålla ägarpriserna på samma nivå som 2012 med undantag av produktgrupper vilkas ägarpriser har nedsatts åren 2013, 2014 eller 2015. Ägarpriserna på flera produktgrupper nedsätts ytterligare år 2016. De nedsatta priserna har en minskande effekt på omsättningen, men den lilla ökningen av volymerna och de nya kunderna kompenserar prisnedsättningarnas inverkan på omsättningen. Styrning av verksamheten och strategiska nyckelmål Produktivitets- och utvecklingsåtgärder för att uppnå budgetmålen och hålla budgetramen Tavoite/toimenpide 1. Huolimatta yleisestä kustannustason noususta Uudenmaan Sairaalapesula Oy ei nosta omistajahintojaan vuodelle 2016. Tiettyjen tuoteryhmien omistajahintoja alennetaan. 2. Työvaatevalikoimaa pyritään supistamaan ottamalla käyttöön pitkään valmisteltu uusi yhteiskäyttö työvaatemallisto. 3. CRM-järjestelmän käyttöönotto. 4. Käyttöasteen nostaminen ja läpimenon tehostaminen suurtehomankelilinjan korvausinvestoinnilla. 5. Energiatehokkuuden parantaminen mm. poistoilma / korvausilma lämmönvaihtimilla. 122

Servicemål BU2016 Dotterbolagens mål för verksamheten och ekonomin Asiakas (1 000 euroa) TP 2014 TA 2015 ENN 2015 TAE 2016 Muutos-% TAE 2016/ TA 2015 Muutos-% TAE 2016/ ENN 2015 HYKS LEIKKAUSSALIT, TEHO- JA KIVUNHOITO 1461 1 506 1 432 1 678 11,4 % 17,2 % HYKS LASTEN JA NUORTEN SAIRAUDET 788 806 760 760-5,7 % 0,0 % HYKS PSYKIATRIA 290 160 279 287 79,4 % 2,8 % HYKS AKUUTTI 595 616 617 693 12,5 % 12,3 % HYKS PÄÄ- JA KAULAKESKUS 847 832 801 820-1,4 % 2,4 % HYKS SISÄTAUDIT JA KUNTOUTUS 255 259 259 247-4,6 % -4,7 % HYKS SYDÄN- JAKEUHKOKESKUS 642 749 738 704-6,0 % -4,6 % HYKS NAISTENTAUDIT JA SYNNYTYKSET 858 893 848 675-24,4 % -20,4 % HYKS SYÖPÄKESKUS 199 182 215 203 11,5 % -5,6 % HYKS TUKIELIN- JA PLASTIIKKAKIRURGIA 688 678 707 690 1,8 % -2,4 % HYKS TULEHDUSKESKUS 196 205 186 170-17,1 % -8,6 % HYKS VATSAKESKUS 728 670 707 770 14,9 % 8,9 % HYKS 7547 7 556 7 549 7 697 1,9 % 2,0 % LÄNSI-UUDENMAAN SAIRAANHOITOALUE 182 200 191 200 0,0 % 4,9 % LOHJAN SAIRAANHOITOALUE 453 451 432 514 14,0 % 18,9 % HYVINKÄÄN SAIRAANHOITOALUE 830 780 834 789 1,2 % -5,4 % PORVOON SAIRAANHOITOALUE 456 450 459 460 2,2 % 0,2 % SAIRAANHOITOALUEET YHTEENSÄ 9469 9 437 9 466 9 660 2,4 % 2,1 % YHTYMÄHALLINTO 18 19 17 15-20,5 % -10,2 % TYÖTERVEYSHUOLTO 1 1 0 0-61,1 % -25,5 % TULOSALUEET 18 20 17 15-22,4 % -10,6 % HUS KUVANTAMINEN 296 290 296 290 0,0 % -2,1 % HUSLAB 197 215 198 210-2,3 % 6,2 % RAVIOLI 136 130 133 150 15,4 % 13,2 % HUS-DESIKO 236 230 250 215-6,5 % -14,1 % HUS-APTEEKKI 88 90 106 120 33,3 % 13,0 % HUS-LOGISTIIKKA 46 35 45 55 57,1 % 22,6 % HUS-SERVIS 21 21 21 22 2,4 % 2,4 % LIIKELAITOKSET 1 021 1 011 1 049 1 062 5,0 % 1,2 % HUS-KIINTEISTÖT 6 6 6 6 0,0 % 0,0 % MUUTA ASIAKKAAT YHTEENSÄ 6 199 5 930 6 078 7 831 32,1 % 28,8 % KAIKKI YHTEENSÄ 16 713 16 404 16 616 18 574 13,2 % 11,8 % Ekonomi Resultaträkning KOKO VUOSI Tuloslaskelma (1 000 euroa) TP 2014 TA 2015 ENN 2015 TAE 2016 Muutos % TAE16/ ENN15 Muutos % TAE16/ TA15 Muutos % TAE16/ TP14 Toimintatuotot 16 713 16 404 16 943 18 574 9,6 % 13,2 % 11,1 % joista jäsenkuntien maksuosuus 0,0 % 0,0 % 0,0 % Toimintakulut 14 970 15 165 15 634 17 020 8,9 % 12,2 % 13,7 % Toimintakate 1 743 1 239 1 309 1 554 18,8 % 25,5 % -10,8 % Rahoitustuotot ja -kulut yhteensä 43 46 37 38 4,1 % -15,5 % -9,5 % Vuosikate 1 701 1 193 1 272 1 516 19,2 % 27,1 % -10,9 % Poistot ja arvonalentumiset 1 240 1 193 1 221 1 516 24,2 % 27,1 % 22,3 % Tilikauden tulos 461 0 51 0-100,0 % 0,0 % -100,0 % 123

Investeringsdel BU2016 Dotterbolagens mål för verksamheten och ekonomin Uudenmaan Sairaalapesula Oy:n investointisuunnitelma Hanke (1 000 euroa) Investointimeno yhteensä josta toteutunut edellisinä vuosina ENN 2015 TAE 2016 TS 2017 TS 2018 Pitkävaikutteiset menot 1061,5 369,5 692,0 Rakennukset 6119,7 6119,7 Koneet ja laitteet 4155,2 1166,9 1602,8 725,5 410,0 250,0 Kalusteet 18,0 18,0 INVESTOINNIT YHTEENSÄ 11354,4 7674,1 1602,8 1417,5 410,0 250,0 Finansieringsdel 124