Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne År 2017 2018-02-21 Mats Molt, regional chefläkare 1
Innehållsförteckning Sammanfattning, sidan 3 Övergripande mål och strategier, sidan 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet, sidan 5 Struktur för uppföljning/utvärdering, sidan 7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet sidan 9 Uppföljning genom egenkontroll1, sidan 11 Samverkan för att förebygga vårdskador, sidan 12 Riskanalys, sidan 13 Informationssäkerhet, sidan 13 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet, sidan 15 Hantering av klagomål och synpunkter, sidan 15 Samverkan med patienter och närstående, sidan 16 Sammanställning och analys, sidan 17 Resultat, sidan 18 Övergripande mål och strategier för kommande år, sidan 22 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2
Sammanfattning Varje år drabbas cirka 100 000 patienter av en vårdskada i Sverige. Det innebär att nästan 8 procent av landets samtliga vårdtillfällen leder till någon form av undvikbar skada på patienten. Motsvarande siffra för Region Skåne är drygt fyra procent och vid jämförelse med andra stora regioner eller landsting så redovisar Stockholms läns landsting cirka sju procent undvikbara skador och Västra Götalandsregionen cirka nio procent. Eftersom patientsäkerhet inte bara handlar om frånvaron av något negativt, det vill säga risker, utan även om närvaron av något positivt så betyder det också att 96 procent av Region Skånes patienter får vård och behandling utan någon skada. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) redovisar årligen en översikt över de vanligaste skadorna som uppstår i samband med sjukhusvistelse. I den senaste rapporten från september 2017 beskriver man att de läkemedelsrelaterade vårdskadorna, vårdskador i samband med kirurgi och vårdskador beroende på svikt i vitala funktioner, minskar i Region Skåne (markörbaserad journalgranskning 2013-2016); samtidigt redovisas det en i stort sett oförändrad nivå för de vårdrelaterade infektionerna, blåsöverfyllnad, fall och trycksår; varför patientsäkerhetsarbetet kommer att behöva intensifieras ytterligare för de kommande åren. I Region Skåne mäts patientsäkerheten dels genom uppföljning och analys, dels genom att försöka förstå hur pålitliga processer och arbetssätt är och dels angående hur medveten man är om riskerna inom sina respektive verksamheter samt dels på hur god beredskapen är för att hantera de risker man hittar. Medarbetarna fångar upp och rapporterar händelser som inträffat parallellt som man hanterar och förbygger risker under pågående arbete. Det uppföljande och förebyggande patientsäkerhetsarbetet bygger särskilt på möjligheten för medarbetarna till reflektion över avvikelser men också på möjligheten till reflektion över de resultat som återkopplas genom så kallad egenkontroll: exempelvis över resultat från patientenkäter, punktprevalensmätningar och journalgranskningar, eller genom analys av resultaten i de nationella kvalitetsregistren eller andra nationella och övergripande rapporter. Eftersom patientsäkerheten ständigt är påverkad av flertalet faktorer och variationer, och om vården ska kunna bli säkrare, är det mycket viktigt att alla medarbetare ges möjlighet att hålla sig uppdaterade på resultaten i patientsäkerhetsarbetet och att arbetet med att förebygga skador fortsätter och ständigt pågår. Risken för vårdskador är nästan dubbelt så hög för utlokaliserade patienter jämfört med för dem som vårdas på adekvat plats. Arbetet med att minska andelen vårdtillfällen där patienter varit utlokaliserade har gett resultat: andelen har minskat över året. Samtidigt ökar dock andelen överbeläggningar. Ur patientsäkerhetssynvinkel är det mindre riskfyllt för en patient att vårdas som överbelagd än som utlokaliserad varför den utvecklingen ändå får tolkas som försiktigt positiv. 3
Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Enligt patientsäkerhetslagen uppstår en vårdskada när en patient drabbas av ett lidande, en kroppslig eller psykisk skada eller en sjukdom samt vid dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. I en säker hälso- och sjukvård är arbetet organiserat på ett sådant sätt att vårdskador förhindras. Vården i Region Skåne grundar sig på vår gemensamma värdegrund. Den ska vara välkomnande och drivande och ske med ett bemötande präglat av omtanke och respekt; men också på att patientsäkerhet är prioriterat högst och att nollvision råder avseende uppkomst av vårdskador. 4
En god patientsäkerhet vilar på en god arbetsmiljö och en bra säkerhetskultur. Säkerhetskulturen ska kontinuerligt stärkas genom ett strukturerat förbättringsarbete. All vård som erbjuds ska vara av hög medicinsk kvalitet och av god hygienisk standard. Chefer och medarbetare ska ha kunskap om rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker som kan leda till vårdskada. Vidtagna åtgärder ska följas upp för att se att de haft avsedd effekt. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. För att utveckla nya och bättre arbetsmetoder ska patienten och närstående ses som viktiga aktörer och i större utsträckning involveras i det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Ett bra bemötande av patienten främjar patientsäkerheten. Viktiga områden att fokusera på är exempelvis att förebygga läkemedelsrelaterade problem, vårdrelaterade infektioner, trycksår, fallolyckor och ohälsa i munnen. Det ska ske genom att förbättra uppföljningen av avvikelser och att öka antalet medicinska revisioner. Patienten i sluten vård ska erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ska ske endast av medicinska skäl. Samarbetet och kommunikationen såväl inom organisationen som mellan vårdgivare ska förbättras. Antalet patienter inom slutenvård som får utskrivningsinformation ska öka liksom antalet som får läkemedelsgenomgångar inom både slutenvård och öppenvård. Utskrivningsinformationen ska vara begriplig för patienten och kvaliteten i denna ska öka. Det finns en patientsäkerhetsrisk gällande inaktuella och inkorrekta läkemedelslistor och alla verksamheter ska arbeta för att förbättra detta. Det påbörjade arbetet med läkemedelsgenomgångar i psykiatrin ska fortsätta. Resistensutvecklingen för antibiotika måste minimeras. Detta innebär att Stramas 10 punktsprogram för minskad antibiotikaresistens ska vara ledande inom all hälso- och sjukvård, och regionala rekommendationer avseende förskrivning av antibiotika, ska följas. Den ökade rörligheten bidrar till ett infektionspanorama i förändring. Hälsoundersökningar ska erbjudas för att uppmärksamma eventuell ohälsa och behov av smittskyddsåtgärder. Hälso- och sjukvården ska ha rutiner för att förebygga, identifiera och behandla undernäring. På så sätt kan nutritionsrelaterade vårdskador förhindras, risken för sjuklighet och komplikationer minska samt förutsättningar för annan vård och behandling optimeras. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Regionstyrelsen har det yttersta ansvaret för patientsäkerheten. Vården är organisatoriskt indelad i förvaltningar och division där varje verksamhetschef ansvarar för patientsäkerheten och patientsäkerhetsarbetet inom sitt verksamhetsområde. Inom förvaltningarna finns chefläkare och chefsjuksköterskor som stödjer patientsäkerhetsarbetet där chefläkarna även bland annat särskilt ansvarar för att allvarliga händelser uppmärksammas och utreds korrekt samt vidarerapporteras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i enlighet med förordningen om lex Maria. Under året har 287 ärende rapporterats till IVO. 5
Inom Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning på Koncernkontoret så drivs det regionalt övergripande patientsäkerhetsarbetet av den regionale chefläkaren och den regionala patientsäkerhetssamordnaren dels genom regelbundna träffar, med förvaltningarnas chefläkare och chefsjuksköterskor, för informationsutbyte och för att samordna strategier, arbete och frågor rörande patientsäkerheten; och dels genom informationsutbyte med vårdhygien, Strama, den regionala läkemedelsenheten, den regionala krisberedskaps-, säkerhets och miljöledningen och med Patientnämnden. Koncernrådet för patientsäkerhet är central i det övergripande utvecklingsarbetet av patientsäkerheten och hälso- och sjukvårdsdirektören är rådets ordförande. I rådet ingår den regionale chefläkaren, den regionala patientsäkerhetssamordnaren, representanter från förvaltningarna och område läkemedel, chefen för vårdhygien och Stramas ordförande. Patientnämndens förvaltningschef är adjungerad. Rådet har mandat att fatta övergripande beslut i patientsäkerhetsfrågor. Ett tydligt och fungerande ledningssystem underlättar möjligheten till ett gott patientsäkerhetsarbete. För en välfungerande verksamhet är detta inget nytt utan där har man sedan länge arbetat systematiskt med att identifiera, beskriva men också fastställt de processer och rutiner som behövs för en god patientsäkerhet och därmed också en god kvalitet inom verksamheten. I en sådan verksamhet har ledningen tydligt identifierat de aktiviteter som ingår i de olika processerna och bestämt aktiviteternas inbördes ordning. För dessa förutbestämda aktiviteter har verksamheten även identifierat, utarbetat och fastställt de rutiner som behövs och därmed också säkrat upp hela verksamhetens innehåll. En välfungerande verksamhet i Region Skåne har därutöver identifierat de processer där intern och extern samverkan behövs för att förebygga att patienterna skadas. Av processerna och rutinerna framgår det därför hur samverkan ska bedrivas. I processerna och rutinerna är det tydligt hur samverkan ska ske med andra vårdgivare och varje välfungerande verksamhet i Region Skåne kan fortlöpande bedöma vilka riskmoment som kan innebära brister i eller mellan verksamheterna i samband med den så kallade vården övergångar. En välfungerande verksamhet i Region Skåne utövar egenkontroll för att minimera risker i verksamheten, det vill säga, följer systematiskt upp och utvärdera, och kontrollerar att verksamheten bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. Egenkontrollen är så omfattande och görs så ofta som krävs för att verksamheten ska kunna bedrivas med hög säkerhet och god kvalitet. 6
Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Ledningarnas uppföljning av verksamheternas patientsäkerhetsarbete sker i dialoger på förvaltnings och divisionsnivå. Uppföljningen sker också vid patientsäkerhetsdialoger, patientsäkerhetsronder, patientsäkerhetsråd eller motsvarande och i samband med uppföljning av patientsäkerhetsmål, återkoppling efter punktprevalensmätningar och samband med kvalitetskontroller av verksamheterna läkemedelsanvändning Det finns idag olika möjligheter att följa upp patientsäkerhetsarbetet där varje aspekt bidrar med sitt till helhetsbilden; det finns utfallsmått som rör avvikelsetyper och vårdskador vilka kan spegla patientsäkerheten i en verksamhet och som kan belysa hur systemet har fungerat bakåt i tiden. Det finns processoch strukturmått som kan spegla systemets nuvarande funktion och som även kan lämna indikation på hur systemet kan komma att fungera i framtiden. Indikatorer används för att till exempel spegla den patientsäkerhetskultur som råder, verksamhetens förmåga att lära av både avvikelser eller goda resultat och verksamhetens sätt att organisera det dagliga arbetet. Andra mått kan ge en bild av patientsäkerhetsarbetets förutsättningar och kontext. Måtten kan till exempel handla om bemanning, tillgång till vårdplatser, kunskap och kompetens på plats kring patienten och om personalen får regelbunden träning för att upprätthålla kunskaper och färdigheter. Utöver det finns, det idag också, nationella kvalitetsregister för de flesta medicinska områden som lämnar sammanställningar eller återkopplar data som exempelvis belyser verksamheternas följsamhet till medicinska vårdprogram och riktlinjer, utfallet för patienterna, oönskade utfall, patienternas uppfattning av sin vård och behandling och patienternas syn på kvalitet och säkerhet, och som därmed är betydelsefulla för utvecklingen av både kvaliteten och patientsäkerheten. Därutöver finns det ytterligare ett stort antal mätningar och rapporter som också bidrar till bilden av patientsäkerhetläget: Utvecklingen inom patientsäkerhetsområdet (2017 Socialstyrelsen), Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård (2017 Socialstyrelsen), Vård och omsorg om äldre (2017 Socialstyrelsen), Öppna jämförelser säker vård, Markörbaserad journalgranskning, MJG (2017 SKL), Punktprevalensmätning (SKL), Resultat från mätning av vårdrelaterade infektioner i slutenvården (SKL), Resultat från mätning av basala hygienrutiner och klädregler (SKL), Resultat från nationell trycksårsmätning (SKL), Överbeläggningar i vården (SKL), Skadestatistik (Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (Löf)), tillsynsrapport De viktigaste iakttagelserna inom IVO:s tillsyn och tillståndsprövning för verksamhetsåret 2016 och Iakttagelser och avvikelser hos patientnämnderna och landstingens mätning av patientsäkerhetskultur, åren 2011 2014 samt Patientnämndens årsberättelse et dyl. 7
Region Skåne följer således utöver de lokala initiativ som ständigt pågår, upp patientsäkerhetsarbetet genom analys av samtliga dessa rapporter och förvaltningarna ansvarar för att ledningssystemet är anpassat så att fynden leder till utvecklingsarbeten. Vårdskador följs upp genom AvIC (avvikelsehanteringssystemet), markörbaserad journalgranskning på förvaltnings- och verksamhetsnivå, utifrån rapporterade avvikelser kring allvarliga händelser; lex Maria anmälningar och händelseanalyser samt postoperativ komplikationsregistrering. Vidare bidrar punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner och trycksår till att ge en bild av vårdskadepanoramat. Genom IT-stödet Infektionsverktyget följs antalet vårdrelaterade infektioner. Uppföljning genomförs på förvaltnings- och verksamhetsnivå. Det pågår arbete för att möjliggöra uppföljning från Infektionsverktyget ner på enhetsnivå. Ett regionalt IT-stöd möjliggör kontinuerlig uppföljning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter. Inom förvaltningen sker vårdplatskoordineringen likartat vid de tre sjukhusen för daglig uppföljning av vårdplatssituationen. I slutenvården hålls fysiska vård-platsmöten vardagar då vårdplatskoordinatorer, och enhetschefer går igenom dagliga platsläget och eventuella smittor. Vid ansträngt platsläge utlyses extra möten. Läkemedelshanteringen följs upp en gång per år genom en webbaserad enkätundersökning. Avvikelser som berör läkemedelshantering följs upp via avvikelsesystemet. Chefapotekare övervakar bland annat följsamhet till fastställda nyckeltal för läkemedel, till exempel förskrivning av antibiotika och potentiellt skadliga läkemedel för äldre. Resultaten återförs till ansvariga chefer. Antibiotikaförbrukning följer Stramas riktlinjer och följs månadsvis. Utfallet förmedlas till ledningarna av chefapotekare och kommuniceras ut i linjen. 8
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Patientsäkerhetsarbetet, som utöver nollvisionen även vilar på Region Skånes övergripande värdegrund: välkomnande, drivande, omtanke och respekt, bedrivs inom en rad områden i syfte att uppnå säker vård, goda medicinska resultat och en hög tillgänglighet. Region Skånes patientsäkerhetsarbete fokuserar på välkända riskområden; och de övergripande målen är: Patienten i sluten vård ska erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ska ske endast av medicinska skäl Inga trycksår ska uppkomma under vårdtiden Vårdrelaterade infektioner ska minska jämfört med tidigare år Följsamheten till riktlinjer för antibiotikaförskrivning ska öka Läkemedelsrelaterade fel ska minska Fallolyckor, och ohälsa i munnen hos äldre, ska minska Patienter med risk för undernäring ska identifieras och adekvata åtgärder ska sättas in Region Skånes patientsäkerhetsarbete inbegriper egenkontroller, patientsäkerhetsdialoger, ledningens patientsäkerhetsronder, patientsäkerhetskulturseminarier, läkemedelssäkerhet, informationssäkerhet, tillgänglighet, etikarbete, patientdelaktighet och hälsoinriktad vård. Särskild beaktansvärda områden är vårdskademinimering, riskreducering vid läkemedels- och antibiotikaanvändning, god kommunikation vid vårdens övergångar ; utskrivningsinformation, remisshantering samt kunskapsinhämtning och lärande. Det praktiska arbetet bedrivs ute i verksamheterna under ledning av verksamhetschefen. Förvaltnings- och divisionsledningarna ger via chefläkare, chefsjuksköterskor och patientsäkerhetsamordnare övergripande riktlinjer för arbetet och vid behov stöd till verksamheterna. Patientsäkerhetsfrågor finns med på agendan vid ledningsgruppsmöten hos merparten av verksamheterna både på förvaltnings-, divisions- och verksamhetsnivå. Inom flera verksamhetsområden finns också tvärprofessionella patientsäkerhetsråd. Arbete pågår med patientsäkerhetsdialoger och i vissa verksamheter sker patientsäkerhetsronder. Primärvården har under året haft gemensamma utbildningsdagar i patientsäkerhetsarbete för verksamhetschefer och medicinska rådgivare. På såväl regional som förvaltningsnivå har under perioder vårdplatssituationen varit ansträngd. En aktiv vårdplatskoordinering har bedrivits med syfte att säkerställa vårdplatser och minimera utlokaliseringar och överbeläggningar. Inför större helger och sommarperioden har vårdplatsplaner utarbetats och särskilda dialog med kommuner genomförts för att möjliggöra en god planering. 9
I september bytte Region Skåne leverantör av läkemedel och ett nytt system för beställning av läkemedel via e-handel har införts. Införandet har skett genom ett regionalt projekt med delprojekt i Kryh. Under senhösten har ett stort antal avvikelser hanterats framför allt när det gäller leveranser av läkemedel, där leveranser har försenats eller uteblivit. Influensakapitlet i förvaltningarnas epidemiplaner har uppdaterats under hösten och en förvaltningsövergripande handlingsplan har utarbetats inför influensasäsongen 2017/2018; och arbetet med rutiner för att minimera risken för smittspridning bland patienter och personal fortgår. En regionalt initierad genomlysning av hygiensituationen inom endoskopiverksamheterna har genomförts varvid man fann ett flertal brister vilka lett till rutinförändringar, ny utrustning samt planerade ombyggnationer för att minimera de identifierade riskerna vid endoskopiverksamheterna i regionen. Pulstavlor, pulsronder och Gröna kors har införts inom stora delar av slutenvården. Därutöver har införande av komfort/omvårdnadsronder påbörjats och under året kommer ett arbete initieras för att säkerställa att alla har tillgång till verktygen och att verksamheterna därefter enskilt kan överväga att följa det regionala påbudet att generellt införa dem. Alltmer uppmärksamhet ges åt sambandet mellan patientsäkerhet och god arbetsmiljö. Vissa verksamheter har arbetat aktivt med värdegrundsarbete i syfte att ytterligare förbättra arbetsmiljön och öka trivseln. Utvecklingsmöjligheter, bemanningsmål och tydlig arbetsfördelning samt insatser för att stärka det nära ledarskapet för enhetschefer är viktiga komponenter för att nå framgång i det arbetet. 10
Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Hälso- och sjukvård är en komplex verksamhet. Därför behövs ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra patientsäkerheten i verksamheten. Ledningssystemet, i sig, är ett system för att fastställa principerna för ledning av verksamheten. Med ett ledningssystem kan ledningen säkerställa att rätt åtgärder sätts in vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Det möjliggör ordning och reda i verksamheten, och medför även att vårdgivaren kan förebygga händelser som kan leda till vårdskador. Att ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete innebär att arbeta utifrån ett systemperspektiv, att skapa en struktur för verksamhetens ledning och styrning och att kontinuerligt förbättra verksamheten. Ledningssystemet måste omfatta verksamhetens alla delar och den som bedriver verksamheten ska med stöd av ledningssystemet: planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Egenkontrollen är således en viktig del för god kvalitetskontroll och för ett gott säkerhetsutvecklingsarbete och den innefattar utöver det som sker i den dagliga griften även: jämförelser av verksamheters resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister jämförelser av verksamhetens resultat dels med öppna jämförelser, dels med resultat för andra verksamheter jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat jämfört med tidigare resultat målgruppsundersökningar journalgranskningar undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos medarbetarna som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet analys av patientnämndsärenden och patientnämndens analysrapporter synpunkter i revisionsrapporter regional indikatoruppföljning vården i siffror För Region Skåne, som hälso- och sjukvårdsaktör är det viktigt att ge medarbetarna förutsättningar för att delta i det systematiska förbättringsarbetet. Personalens erfarenheter ger mycket värdefull information i arbetet med patientsäkerheten och vidareutvecklingen av vården. Först på så sätt kan verksamheten bli en lärande organisation. I Region Skåne följs punktprevalensmätningarna av vårdrelaterade infektioner, basala hygien och klädregler samt trycksår upp centralt. Antibiotikaförskrivningen följs särskilt av Strama och läkemedelsenheten. Smittskyddsläget följs och återrapporteras av Enheten för smittskydd och vårdhygien och förskrivningsmönster etcetera följs och återkopplas av läkemedelsenheten. Regionalt aggregerade data redovisas regelbundet för Koncernrådet för patientsäkerhet och chefläkar- respektive chefsjuksköterskegrupperna ansvarar för att informationen återrapporteras lokalt. 11
Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Samverkan och samarbetet mellan olika aktörer, verksamheter och nivåer är viktigt som riskförebyggande åtgärder för såväl patienterna som för hälso- och sjukvården. Brister i samverkan innebär stora risker och kan ytterst leda till vårdskador. Den för patienten vanligaste och kanske viktigaste formen för samverkan är den som sker kring informationsflödet mellan sjukhus, primärvården och den kommunala vården och ett prestigelöst arbetssätt med avvikelserapportering är därför grunden till en god förmåga att utveckla en god samverkan för patienternas och närståendes behov och räkning. Samverkan är också viktig vid till exempel upphandling av medicinteknisk utrustning och av läkemedel. Ny teknisk utrustning behöver utvecklas med en tydlig kunskap om hur arbetsuppgifter utförs ute i verksamheten. Det är en fördel om till exempel användargränssnitt är testade av erfaren personal som kommer att använda utrustningen i sitt dagliga arbete. Om erfarna team får testa utrustningen i simulerade scenarion kan dolda fel och risker upptäckas. Intern regional samordning över förvaltningsgränser, tillgänglighetskoordinering för samordning till annat landsting, samordning med kommuner för omvårdnad efter specialistvård, samordning mellan sjukhusvård och primärvård, samverkan för säker utskrivning, samverkan med vårdhygien och smittskydd, sårbehandling i samverkan och samverkan genom innovationsupphandling är alla exempel på viktiga områden för samverkan. Vid större systemförändringar, till exempel om- eller nybyggen och omorganisering av vård är samverkan mellan samtliga inblandade aktörer och riskanalys särskilt värdefull. Samverkan för ökad tillgänglighet, för att kunna ge patienter vård inom ramen för de tidsgränser som anges i lagar och förordningar, har varit ett prioriterat arbete under 2017 och över 20 000 patienter har erbjudits vård inom vårdgarantiavtalen. 12
Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalys är en metod för att systematiskt identifiera och bedöma risker som kan leda till patientskada i samband med att större förändringar. Riskanalys bör också genomföras vid en förändring avseende teknik/utrustning, ny metodik eller om en ny organisation planeras. Att analysera och risker är ett sätt att arbeta proaktivt och för att förebygga vårdskador. Alla verksamheter uppmanas att initiera och genomföra riskanalyser för att på så sätt stärka patientsäkerheten. Analysarbetet kan genomföras på enhets- eller verksamhetsnivå, men även på övergripande nivå. Riskanalys med fokus på patientsäkerhet kombineras i vissa fall med risk- och konsekvensanalys som har fokus på arbetsmiljön. Kombinerade riskanalyser är eftersträvansvärt eftersom det finns starkt stöd för att patientsäkerhet och arbetsmiljö är nära samband. Syftet är att fortlöpande bedöma om det finns risker vid förändring som kan medföra brister i verksamhetens säkerhet och kvalitet. Funna risker värderas genom sannolikhetsbedömning och konsekvensanalys. Utöver riskanalyser så genomförs även riskronder, arbetsmiljöronder och inspektioner av Inspektionen för vård och omsorg och får räknas in i det riskförebyggande arbetet. Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 Region Skånes informationssäkerhetsarbete baseras på SS-ISO/IEC 27001, Ledningssystem för informationssäkerhet. En god informationssäkerhet bidrar till patientsäkerheten genom att kraven på den information som behövs inom vården upprätthålls, så att informationen är tillgänglig när den behövs och att informationen är riktig. God informationssäkerhet innebär att patientens rätt till integritet upprätthålls genom att information är tillgänglig endast för de som är behöriga och att krav på spårbarhet efterlevs. Utbildningsinsatser har genomförts, både gällande informationssäkerhet i allmänhet och om hantering av patienter med skyddade personuppgifter. Informationsinsatser har också genomförts på utbildningsdagar och i verksamheter. 13
Uppföljningar av informationssäkerheten som framgår av 3 kap. 6 3 och som är av större betydelse 2017 påbörjades en översyn av hur personer med skyddade identiteter skyddas i register och vilken information om dessa personer som är tillgänglig i olika verksamhetssystem. Arbetet ska stärka skyddet för skyddade personuppgifter Särskild insats har gjorts inom delar av organisationen för att skyddsvärd och sekretessbelagd information inte lagras på lagringsytor som inte uppfyller kraven för lagring av sådan information Inom ramen för ett projekt för kommande dataskyddsdirektiv påbörjades identifiering av de åtgärder som är nödvändiga för att leva upp till de krav som följer med den nya lagen. Arbetet fortsätter in i 2018 för en ökad säkerhet gällande patientuppgifter inom hälso- och sjukvården. I projektet ingår även utbildning vilket innebär en ökad kunskap om hur känslig och sekretessbelagd information ska hanteras Riskanalyser som har gjorts enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 avseende informationssäkerhet har genomförts i: Ungdomsmottagningarnas projekt Virtuellt väntrum, som senare resulterade i UM online I projektet för Mobil självincheckning och digitalt frikort, där risker både utifrån perspektivet mobil incheckning och incheckning via automat viktats Åtkomst till journaltjänster på 1177 från 16 år och uppåt. Analysen ledde till att informationssäkerheten förstärktes för att undvika att information blir åtkomlig för fel mottagare Inom ett projekt för spårning av utrustning inom akutverksamheten I ett system för uppföljning av neonatal nutrition och tillväxt I ett flertal processer för ärendehantering där bland annat personuppgifter inom hälso- och sjukvården ingår där målet är att införa ett gemensamt system Ett flertal olika system där mobila enheter ska användas för hantering av personuppgifter inom hälso- och sjukvård Åtgärder som har vidtagits för förbättring av informationssäkerheten enligt vad som framgår av 3 kap. 6 4 och som är av större betydelse och som lägger grunden för det fortsatta arbetet. Regionfullmäktige och regionstyrelsen beslutat om både lång- och kortsiktiga mål för informationssäkerheten där bland annat fokus ligger på ett riskbaserat och systematiskt informationssäkerhetsarbete. Utbildning av personalen är en viktig del. Regionstyrelsen har också beslutat om nya riktlinjer för informationssäkerhet som utgår från den standard som Region Skåne valt att följa. Utvärdering vårdgivaren har genomfört enligt 3 kap. 18 av skydd mot olovlig åtkomst till datornätverk och informationssystem. På uppdrag av Region Skånes revisorer genomförde PwC Sverige granskning av hur Region Skåne arbetar med IT- och informationssäkerhet. Syftet med granskningen var att ge revisorerna i Region Skåne ett underlag för att kunna bedöma om Region Skånes arbete med IT- och informationssäkerhet bedrivs på ett systematiskt och effektivt sätt utifrån medborgare och patienters behov. Rapporten används bland annat som underlag för att stärka informationssäkerhetsarbetet i Region Skåne Granskning som har gjorts enligt 5 kap. 6 av hälso- och sjukvårdspersonalens journalföring Region Skåne har anvisningar om hur loggranskningen ska genomföras. Uppföljning görs kontinuerligt av den granskning som görs då denna inrapporteras centralt. Uppföljningen är tillgänglig för verksamheterna och inom delar av organisationen genomgått särskilt utredning av följsamheten mot de interna styrande dokumenten. 14
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 För att förbättra säkerheten i hälso- och sjukvården behövs att alla medarbetare i vården rapporterar händelser som har medfört en vårdskada eller hade kunnat göra det. Genom att systematiskt rapportera, ta emot och hantera synpunkter, klagomål och avvikelser ökar kunskapen om varför och vad som hänt och möjligheten för att undvika att det händer igen ökar. Chefer och medarbetare introduceras vid nyanställningen i avvikelsehantering. Det finns även en webbutbildning att tillgå. Avvikelsesystemet är en av grunderna för att kunna arbeta med händelser och risker som underlag till en säkrare vård. Även gröna korset som bästa kan beskrivas som avvikelsehantering i realtid, vinner mark och finns inom flera verksamheter. Genom att se patienterna och de närstående som en viktig resurs i patientsäkerhetsarbetet, och erbjuda möjligheten att delta, så utökas möjligheterna till en säkrare vård ytterligare. För allvarliga händelser som kräver vidare utrednings finns metoder och rutiner för internutredning, händelseanalys och eventuell anmälan enligt förordningen om lex Maria. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 För att kunna utveckla en säkrare vård är ett ändamålsenligt klagomålssystem som bidrar till att utveckla vårdgivarnas systematiska patientsäkerhetsarbete viktigt. Därför behövs en klagomålshantering som uppfyller behoven hos patienterna om att snabbt få sina klagomål bemötta men kanske viktigast att åtgärder snabbt kan vidtas för att förebygga vårdskador och då i ett tidigt skede. Region Skåne tar fortlöpande emot och åtgärdar klagomål och förbättringsförslag direkt från patienter och närstående, men också från Patientnämnden, Löf och IVO. Den övervägande andelen besvaras av verksamheterna. I särskilda situationer görs riktade patientenkäter i direkt anslutning till ett besök eller ett vårdtillfälle i syfte att få in fler och mer detaljerade förbättringsförslag. 15
Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 I varje överlämning sker utbyte och överföring av information. Det kan handla om en patient som ska skrivas ut från slutenvården till den kommunala hemsjukvården och där information måste överföras från en vårdgivare till en annan. Ofta är flera vårdgivare involverade. Det kan också röra olika verksamheter på samma sjukhus eller olika personalskift på en och samma avdelning. Vissa patientgrupper är särskilt utsatta, till exempel patienter med cancersjukdom, multisjuka äldre, multitraumapatienter och personer med samsjuklighet, särskilt psykisk ohälsa i kombination med somatisk sjukdom eller missbruk. Utbyte av information mellan olika vårdgivare kräver dock att patienten har lämnat sitt medgivande. Patienter med omfattande behov kan ha stor nytta av en fast vårdkontakt. En fast vårdkontakt ska tillgodose patientens behov av samordning, kontinuitet och säkerhet. Det är verksamhetschefen som utser en fast vårdkontakt men patienten kan också själv begära en sådan. Personer som behöver insatser från både kommun och landsting kan även de, av den anledningen, behöva en fast vårdkontakt utöver en samordnad individuell plan (SIP). Utöver fast vårdkontakt finns även andra namngivna kontaktpersoner i hälsooch sjukvården, där de vanligen är specialiserade inom sitt område. En kontaktsjuksköterska i cancersjukvården kan till exempel också ha en samordnande funktion med ett övergripande ansvar för patienten och de närstående. I uppdraget ingår då att vara särskilt tillgänglig, informera om kommande steg i behandlingen, ge stöd och förmedla kontakter med andra yrkesgrupper. Andra exempel är samordnare i den psykiatriska hälso- och sjukvården, en specialistsjuksköterska i barnsjukvården eller en distriktssköterska i hemsjukvården. I annan samverkan och kanske särskilt i syfte att förbättra hälso- och sjukvården erbjuds ofta patienter och närstående att delta i förbättringsarbetet, men även vid händelse- och riskanalyser ses patient och närstående som mycket viktiga aktörer. 16
Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Region Skåne, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning följer flertalet av de nationella mätningar och rapporter som återkommande rapporteras och analyserna bidrar till den bild av patientsäkerhetsarbetet som därefter förmedlas till förvaltningarna. Vårdförvaltningarna ansvarar lokalt för att ledningssystemet är anpassat för uppföljning och analys av resultat och för att fynden leder till utvecklingsarbete. Samtliga rapporter: Utvecklingen inom patientsäkerhetsområdet (2017 Socialstyrelsen), Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård (2017 Socialstyrelsen), Vård och omsorg om äldre (2017 Socialstyrelsen), Öppna jämförelser säker vård, Markörbaserad journalgranskning, MJG (2017, SKL), Punktprevalensmätning, Resultat från mätning av vårdrelaterade infektioner i slutenvården (SKL), Resultat från mätning av basala hygienrutiner och klädregler (SKL), Resultat från nationella trycksårsmätning (SKL), Överbeläggningar i vården (SKL), Skadestatistik (Löf), tillsynsrapport De viktigaste iakttagelserna inom IVO:s tillsyn och tillståndsprövning för verksamhetsåret 2016 (IVO), Iakttagelser och avvikelser hos patientnämnderna et dyl. (Patientnämnden) och Landstingens mätning av patientsäkerhetskultur, åren 2011 2014, analyseras i viss mån och bedömningarna förmedlas både till medarbetare och allmänhet. 17
Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Övergripande mål Patienten i sluten vård ska erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ska ske endast av medicinska skäl Inga trycksår ska uppkomma under vårdtiden Vårdrelaterade infektioner ska minska jämfört med tidigare år Följsamheten till riktlinjer för antibiotikaförskrivning ska öka Läkemedelsrelaterade fel ska minska Fallolyckor och ohälsa i munnen hos äldre ska minska Patienter med risk för undernäring ska identifieras och adekvata åtgärder ska sättas in Indikatorer Säker vård IDnr Målnivå 2017 Utfall 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Riskbedömning trycksår ID0026 >79,5 81 80 78 Vårdplan trycksår ID0233 >95 84 87 87 Uppkomna trycksår under vårdtiden (slutenvård) ID0240 <5 <5 <5 % RS 9 Vårdrelaterade infektioner ID0025 (<8 SUS <6 HBG <6 CSK <4 Övriga) Utlokaliserade patienter ID0010 <0,5 1,2 1,3/100 vpl 1,0 Överbeläggning ID0128 <1 5,2 3,7/100 vpl 3,5 Överflyttning IVA patienter pga. resursbrist ID0136 <1,5 2,5 4,3 3,0 Öppenvårdsantibiotika (vårdcentralerna) ID0011 <325 335 340 349 Bredspektrum antibiotika vid urinvägsinfektion ID0049 <10 13 13 16,2 Penicillin V vid behandling av barn med luftvägsantibiotika ID0050 >75 74 70 69,0 Andel orala opioider ID0027 >70 % 72 71 70,9 Utskrivningsinformation läkemedel ett eller fler läkemedel ID0306 70 65 56 Tvärprofessionella läkemedelsgenomgång (primärvård) ID0016 >50 24 22 21 Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, inkl. läkemedelsavstämning (slutenvård) ID0015 >50 30 26 34 Olämpliga läkemedel Äldre (>75 <30 000 ID0028 år) DDD/1000 21 700 23 700 25 000 Fallriskbedömning ID0012 >79,5 81 80 78 Vårdplan avseende fallrisk ID0013 >95 88 87 87 Munhälsobedömning (äldre) ID0084 100 - Dokumenterad munhälsobedömning (palliativ) ID0126 >80 68,9 Riskbedömning undernäring ID0023 >79,5 79 79 76 Vårdplan undernäring ID0292 >95 % 85 84 84 18
Region Skånes patientsäkerhetsarbete och resultatet bygger på ett kontinuerligt, systematiskt och metodiskt arbetssätt utifrån identifierade riskområden. Resultatet för patientsäkerhetsarbetet i Region Skåne uppvisar en tydlig trend till det bättre och det beror sannolikt delvis på det goda kunskapsläget hos medarbetare och chefer om de risker som finns i hälso- och sjukvård och delvis på den kulturförändring som skett som underlättar ett mer öppet diskussionsklimat. Exempelvis har andelen vårdskador inom somatisk slutenvård minskat successivt och har i princip halverats från nio procent 2013 ner till drygt fyra procent sedan 2016 (Sveriges Kommuner och Landsting, 2017, ISBN: 978-91-7585-487-8). Den största risken, eller hotet mot patientsäkerheten har i år, såväl som i fjol, varit bristen på disponibla vårdplatser. Då det är känt att utlokaliserade patienter har en fördubblad risk att drabbas av en vårdskada bör det nämnas att andelen utlokaliserade patienter per 100 disponibla vårdplatser, trots behovet av fler vårdplatser, inte har ökat. Här har medarbetarna och cheferna i år gjort ett gott arbetet. Det betyder riskerna för patienter minskat trots att det har inneburit att patienterna i större utsträckning, än tidigare år, i stället har fått vårdas på överbelagd avdelning. Även om en överbeläggning också innebär en riskökning så är den inte lika stor som vid en utlokalisation. Man har helt enkelt valt det minst riskfyllda för patienten. Trycksår orsakar stort lidande för patienten. För att identifiera förekomsten av trycksår genomför Region Skåne årligen två kvalitetsuppföljningar genom att mäta andelen patienter som har trycksår och andelen som är i riskzon för att utveckla trycksår. Sedan den första mätningen, våren 2012, har andelen patienter som har trycksår (kategori 1-4) minskat med nio procentenheter (från 19 till 10 procent). Vid en analys av de allvarliga trycksår som har uppkommit inom vår egen vårdkedja framgår det att även dessa har minskat. För andra året i rad uppnår samtliga förvaltningar det regionala målet: att patienter med allvarliga trycksår (kategori 2-4) ska vara fem procent. En vårdrelaterad infektion innebär ett lidande för patienten och kan i vissa fall även försätta patienten i ett livshotande tillstånd. Vårdrelaterade infektioner är därmed också ett av de största hoten mot säker vård inom hälso- och sjukvården. Region Skåne har sedan 2008 årligen deltagit i nationella punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner. Nio procent av de patienter som vårdas i Region Skåne drabbas av en vårdrelaterad infektion och andelen har i princip varit oförändrad över tid. Sjukhusens mål varierar på basen av verksamhetens innehåll. För Skånes universitetssjukhus får andelen vårdrelaterade infektioner inte överstiga åtta procent, för Centralsjukhuset Kristianstad och Helsingborgs lasarett är målet sex procent samt för resterande sjukhus: Lasarettet Trelleborg, Lasarettet i Ystad, Hälsostaden Ängelholm, Hässleholms sjukhus är målet fyra procent. I år klarade Centralsjukhuset i Kristianstad, Hälsostaden Ängelholm och Lasarettet i Landskrona målnivåerna. Läkemedel kan förebygga, lindra och bota många sjukdomar och symtom. Läkemedelsbehandling kan dock också vara förenad med stora risker. Felaktig läkemedelsbehandling innebär förutom lidande för patienterna, också onödiga kostnader för sjukvården. Kostnaderna för att åtgärda problem relaterade till 19
fel i läkemedelsbehandling uppskattas vara minst lika stora som kostnaden för läkemedel, vilket motsvarar ca fyra miljarder SEK för Region Skånes del. Risken för felaktigheter i läkemedelsanvändningen är särskilt stor i vårdens övergångar och den risken kan halveras genom en strukturerad utskrivningsinformation. I år nåddes det regionala målet på 70 procent. Det författades totalt 86 238 utskrivningsinformationer och andelen per månad har varit relativt konstant under året och på förvaltningsnivå nådde SUS, Kryh och Hälsostaden Ängelholm målet. Det kvalitetsförbättringsprojekt som, under 2015-2016, genomfördes med målet att öka kvantiteten och kvaliteten gällande utskrivningsinformation har bidragit till de förbättrade resultaten. En läkemedelsgenomgång är en metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning, som genomförs enligt ett förutbestämt strukturerat och systematiskt arbetssätt, i enlighet med lokala riktlinjer och rutiner. Syftet med att genomföra läkemedelsgenomgångar är att öka kvaliteten och säkerheten i läkemedelsbehandlingen. Målet är att tvärprofessionell läkemedelsgenomgång ska genomföras för 50 procent av de multisjuka äldre. Andelen patienter som under 2017 erhöll en läkemedelsgenomgång i slutenvård var 30 procent (5723 till antal). Utöver vad som ingår i nämnda modell så har det genomförts ytterligare 2971 läkemedelsgenomgångar inom somatiken och 73 inom psykiatrin. Anledningen till den låga nivån får förmodas vara multifaktoriell och kan delvis bero på förändrade arbetssätt hos den vårdpersonal som tidigare genomförde läkemedelsgenomgångarna, delvis på förändringar av styrsystemet då indikatorn inte längre är kopplad till målrelaterad ersättning samt delvis på resurser som har omfördelats. Andelen patienter som under 2017 erhöll en läkemedelsgenomgång i primärvården var 24 procent. En bidragande orsak till att målet inte nås i primärvården är att genomförda genomgångar inte registreras rätt enligt klassifikation av vårdåtgärder (KVÅkod). För att öka antalet genomförda och registrerade läkemedelsgenomgångar har dialog förts med förvaltningarna. Äldre patienter är generellt sett känsligare för läkemedelseffekter och samtidigt har läkemedelsanvändningen fördubblats hos de äldsta de senaste 20 åren. Många äldre har flera olika läkemedel, vilket leder till ökad risk för biverkningar och interaktioner. Rapporter visar att det finns brister i äldres läkemedelsbehandling såsom över- och underbehandling, olämpliga dos- och behandlingsregimer samt att potentiellt olämpliga preparat förskrivs. Användningen av potentiellt olämpliga läkemedel hos äldre i Skåne har minskat och drygt tre av fyra vårdcentraler klarar i år det uppsatta målet. Sett över längre tid och jämfört med genomsnittssiffror för hela landet uppvisar Region Skåne en betydande minskning. Bakgrunden till den skånska förbättringen är det systematiska arbetet med att minska förskrivningen av olämpliga läkemedel som genomförts och där är arbetet med läkemedelsgenomgångar troligen den främsta bidragande faktorn till den minskning som ses. Därutöver publiceras årligen en Skånelista med specifika rekommendationer för multisjuka äldre samt att utbildningsinsatser om läkemedel och äldre genomförs kontinuerligt. Exempelvis finns en webbutbildning tillgänglig och riktad till sjuksköterskor yrkesverksamma både i landsting som kommun. 20
För att bevara antibiotika som effektiva läkemedel mot bakteriella infektioner och för att minska risken för resistensutveckling pågår i Region Skåne ett systematiskt förbättringsarbete för att öka följsamheten till Stramas behandlingsrekommendationer. Antalet uthämtade antibiotikarecept fortsätter att minska i Skåne men ligger fortfarande näst högst vid en jämförelse med Sverige i övrigt vilket talar för en fortsatt hög antibiotikaanvändning. Antalet antibiotikarecept per 1 000 invånare minskade med en procent i Skåne och tre procent i hela landet. Skillnaden beror framförallt på en avstannad minskning av de antibiotika som används vid luftvägsinfektioner. Antal recept totalt från alla förskrivare per 1000 listade personer är en kvalitetsindikator för skånska vårdcentraler och för 2017 var gränsen sänkt till 325 recept per 1000 listade. 39 procent av vårdcentralerna klarade målet. Arbetet med Strama Skånes behandlingsrekommendationer behöver intensifieras, och för att bättre kunna utvärdera om antibiotika används enligt gällande riktlinjer kommer det att krävas tillgång till diagnoskopplade antibiotikadata. Vid antibiotikabehandling av urinvägsinfektioner hos kvinnor, 18-79 år gamla, bör andelen bredspektrumantibiotikas vara låg. Resultatet för alla förskrivare i Skåne under 2017 blev 13 procent; och i primärvården var andelen nio procent vilket innebär att målet uppfylldes väl. Vid antibiotikabehandling av luftvägsinfektion hos barn bör andelen vanligt penicillin (penicillin V) vara hög. Resultatet för alla förskrivare i Skåne under 2017 blev 74 procent; och i primärvården var andelen 79 procent vilket innebär att målet uppfylldes väl. Nutritionsproblem förekommer hos barn och vuxna i samband med både akuta och kroniska sjukdomar. Undernäring ökar risken för infektioner, fall, uppkomst av trycksår och ger en försämrad läkning av befintliga sår. Undernäring förlänger vårdtiden, försämrar livskvaliteten, minskar funktions- och rehabiliteringsförmåga samt ökar risken för död i samband med annan vård och behandling. Äldre och personer med kroniska sjukdomar löper stor risk att drabbas av nutritionsproblem i samband med sjukdom och är därför speciellt utsatta grupper. I Region Skånes slutna specialistvård hade under 2017 21 procent av riskbedömda personer 18 år och äldre, respektive 26 procent av personer 65 år och äldre, risk för undernäring enligt riskbedömning. Andelen patienter med risk för undernäring har ökat något jämfört med 2016. Region Skånes verksamheter når upp till delmålen för riskbedömning och vårdplan, men andelen personer med nutritionsproblem är hög och ett fortsatt aktivt tvärprofessionellt arbete krävs. Detta arbete måste drivas på alla vårdnivåer. 21
Övergripande mål och strategier för kommande år Den skånska sjukvården fortsätter att utvecklas. De medicinska resultaten står sig bra i nationella jämförelser. Under 2018 ska arbetet med att förbättra tillgängligheten i den skånska vården fortsätta. Den nära vården förstärks bland annat genom satsningar på hälsovalet. Samarbetet med kommunerna är viktigt för omhändertagandet av de mest sjuka. Inom ramen för hälso- och sjukvårdsavtalet ska fler skåningar kunna få besök i hemmet av både läkare och sjuksköterskor. Även om vårdcentralen ska vara det naturliga valet för patienten så måste tillgängligheten på akutmottagningarna vara bra. Det är också viktigt för tryggheten med en god ambulanssjukvård som kan komma ut snabbt när behov uppstår. Region Skåne har uppnått goda resultat av att införa standardiserade vårdförlopp inom cancer. 28 vårdförlopp har redan införts och under 2018 kommer det att införas ytterligare tre vårdförlopp i enlighet med den nationella överenskommelsen. Resultatet är att väntetiderna har kortats kraftigt inom flera områden. Samtidigt ser vi att det fortfarande finns hinder kvar inom bland annat operationskapaciteten. Förlossningsvård och kvinnors hälsa är ett fortsatt prioriterat område. Arbetet kommer att fortsätta med att stärka förlossningsvården. Det kommer att ske i enlighet med Region Skånes nyligen antagna strategiska plan för förlossningsvård och kvinnors hälsa. Skånsk sjukvård håller en hög medicinsk kvalitet men det är våra kunniga medarbetare som varje dag gör skillnad för skåningarna. Utan dem skulle vården inte fungera. Därför är det viktigt att hålla i arbetet med att skapa en bättre arbetsmiljö och större delaktighet för våra medarbetare under 2018. Patientsäkerhet kommer fortsatt att vara av högsta prioritet inom alla verksamheter, och nollvision avseende vårdskador kommer fortsätta att råda. Ingen patient ska drabbas av skador som hade kunnat undvikas. En god patientsäkerhetskultur är en förutsättning för att kunna erbjuda säker vård. Denna bygger i sin tur på en god arbetsmiljö och en vårdmiljö av god hygienisk standard. Chefer och medarbetare ska ha kunskap om rutiner för att kunna identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker som kan leda till vårdskada. Vidtagna åtgärder ska följas upp för att se så de har haft avsedd effekt. Patienten och närstående ska ses som viktiga aktörer och involveras i det systematiska patientsäkerhetsarbetet och verksamheterna ska upprätta en handlingsplan för att öka patienternas delaktighet i Journalen och skapa rutin för att ta emot och hantera klagomål och förbättringsförslag från patienter och närstående. Frekvensen vårdskador är dubbelt så hög för utlokaliserade patienter som för de patienter som vårdas på en avdelning med specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. Patienten i sluten vård ska därför erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ske endast av medicinska skäl. Viktiga områden för säker vård är kontinuitet, god omvårdnad och god medicinsk kvalitet. Detta innebär att verksamheterna exempelvis fortsatt ska arbeta för god tillgänglighet, säker läkemedelshantering, minskad antibiotikaresistens, förebygga självmord, undernäring, infektioner efter operation och trycksår samt med god och säker kommunikation i vårdens övergångar. De övergripande målen är: Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt och riskförebyggande arbete. Patienter och närstående ska ses som viktiga aktörer i det systematiska patientsäkerhetsarbetet 22