Rv 23/119 Stoby, kollektivtrafik

SAMRÅDSUNDERLAG Rv 23/119 Stoby, kollektivtrafik Hässleholms kommun, Skåne län Vägplan, 2016-11-02

TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.2.0 Trafikverket Postadress: Box 543, 291 25 Skåne E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Rv 23/119 Stoby kollektivtrafik Författare: Johanna Gervide, Norconsult AB Dokumentdatum: 2016-11-02 Objektsnummer: 149625 Kontaktperson: Fatri Rexhepi, Trafikverket 2

Innehåll 1. SAMMANFATTNING 4 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET 5 2.1. Planläggningsprocessen 5 2.2. Bakgrund 5 2.3. Åtgärdsvalsstudie och tidigare utredningar 5 2.4. Ändamål och projektmål 6 2.5. Beskrivning av befintlig väganläggning 6 2.6. Aktuellt vägförslag 8 2.7. Angränsande planering 9 3. AVGRÄNSNINGAR 10 3.1. Geografisk avgränsning 10 3.2. Effektavgränsning 10 4. FÖRUTSÄTTNINGAR 11 4.1. Områdets allmänna karaktär 11 4.2. Markanvändning och resurshushållning 11 4.3. Miljöaspekter och övriga intressen 12 4.4. Miljöbelastning 14 5. EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE 15 5.1. Allmänt 15 5.2. Trafik och användargrupper 15 5.3. Miljö, hälsa och hushållning med naturresurser 15 6. FORTSATT ARBETE 17 6.1. Planläggning 17 6.2. Viktiga frågeställningar 18 7. KÄLLOR 19 3

1. Sammanfattning Trafikverket Region Syd har i samarbete med Skånetrafiken och Hässleholms kommun påbörjat arbetet med att ta fram en vägplan för en ny bussgata med väganslutning vid korsningen Rv 23/väg 119 utanför Stoby, nordöst om Hässleholm. Korsningen Rv 23/väg 119 är idag en trevägskorsning utan koppling mot Stoby och vägplanen syftar till att möjliggöra en byggnation av en ny förskjuten trevägskorsning mellan Sandbyvägen och Rv 23/väg 119. Den främsta motiveringen för att bygga korsningen är att möjliggöra att Skånetrafikens busslinje 542, mellan Hässleholm C och Sibbhult, kör genom Stoby via korsningen Rv 23/väg 119. En ny bussgata mellan Sandbyvägen och Rv 23 bedöms vara den bästa lösning av problemet med bristande kollektivtrafikförsörjning av Stoby. Till grund för beslutet ligger ett antal utredningar som sammantaget pekat ut aktuellt vägförslag som den bästa lösningen och den mest trafiksäkra principiella utformningen. Vägplanen har nu status Samrådsunderlag och redovisar bakgrund, förutsättningar, principiella åtgärder och preliminära effekter av vägåtgärderna. Syftet med handlingen är framförallt att den ska utgöra underlag för samråd inför länsstyrelsens beslut om projektet kan anses medföra betydande miljöpåverkan. Ändamålet med föreslagen åtgärd är att förbättra kollektivtrafikförsörjningen av Stoby och samtidigt bibehålla trafiksäkerheten och tillgänglighet för gående, cyklister och övrig trafik som passerar korsningen Rv 23/väg 119. Landskapet kring vägen är ett öppet men ändå relativt småskaligt jordbrukslandskap. Inga speciella miljövärden har identifierats inom utredningsområdet men däremot finns kulturminnen i form av förhistoriska boplatser i utredningsområdets närhet. Den föreslagna åtgärden medför intrång en fastighet utmed Rv 23, som framförallt påverkar jordbruksmark som används som betesmark. Effekterna av intrång och arealförlust i miljöer med förhöjda värden bedöms bli begränsade och främst beröra objekt med generellt biotopskydd. Bussgatan medför att trafikbullernivåer vid bostäder längs Sandbyvägen ökar men gällande riktvärden för buller vid nybyggnation av väg förväntas inte överskridas. Trafiksäkerheten försämras för oskyddade trafikanter längs den östra delen av Sandbyvägen. 4

2. Beskrivning av projektet 2.1. Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I början av planläggningen tas ett underlag fram som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. 2.2. Bakgrund I samband med att Hästveda och Ballingslöv fick pågatågstrafik i december 2013 drogs busslinje 536 in. Busslinje 542 kör idag förbi Stoby på Rv 23 och väg119 utanför samhället för vidare färd mot Norra Sandby, Broby och Sibbhult. Eftersom det inte finns en väganslutning mellan Stoby och Rv 23 kan inte linje 542 köra inom Stoby. Enligt Skånetrafikens strategier ska orter som har mer än 200 invånare försörjas med kollektivtrafik. Inför indragningen av busslinje 536 beslutade därför Skånetrafiken och Hässleholms kommun att en stadsbusslinje i Hässleholm tillfälligt skulle förlängas ut till Stoby, i avvaktan på att en lösning för trafikering med busslinje 542 är genomförd. De åtgärder som presenteras i den nu aktuella vägplanen har aktualiserats för att tillgodose behovet av en trafiklösning som möjliggör kollektivtrafikförsörjning av Stoby. 2.3. Åtgärdsvalsstudie och tidigare utredningar Åtgärdsvalsstudie Det inledande arbete som föregått framtagandet av denna vägplan har framförallt bestått i en förenklad åtgärdsvalsstudie, 2014-02-06. Skånetrafiken har i samband med arbetet med åtgärdsvalsstudien utrett olika tänkbara trafikeringar av Stoby. Att låta busslinje 542, som redan kör förbi Stoby, köra inom samhället är ett sätt att effektivisera trafiken och därmed få en bättre kostnadsteckningsgrad samt att minska trafikarbetet och miljöbelastningen. För att möjliggöra att busslinje 542 ska kunna trafikera inom Stoby måste en ny anslutning från Sandbyvägen till Rv 23/väg 119 byggas eftersom en sådan idag saknas. I åtgärdsvalsstudien har olika alternativa utföranden av en ny bussgata med anslutning till Rv 23 ställts mot varandra. Det alternativ som rekommenderas är alternativ 5D förskjutna trevägskorsningar norr om dagens anslutning mellan Rv 23 och väg 119. 5

I avvaktan på en varaktig kollektivtrafiklösning har Skånetrafiken tillfällig förlängt rutten för stadsbusslinje 4 upp till Stoby där bussen vänder vilket även är det referensalternativ som åtgärdsvalsstudien jämför föreslaget åtgärdsalternativ med. Trafikutredning I maj 2016 genomfördes en fördjupad analys av alternativen 5A och 5D från åtgärdsvalsstudien: Trafikutredning, Rv 23/119 Stoby, kollektivtrafik 2016-05-27. Utredningen syftade till att göra en fördjupad analys av de båda alternativen och förtydliga trafikanteffekterna samt jämföra dessa med rekommendationer enligt VGU. Utredningen slår fast att alternativ 5D är mer trafiksäkert än alternativ 5A. Övriga utredningar Utredningarna nedan utgör del av faktaunderlaget vid framtagande av detta samrådsunderlag. E4.02 ÅVS Stoby - effektberäkning 2016-02-24 E4.03 - SKEA-korset Information ifrån Tekniska avdelningen 2013-06-19 2.4. Ändamål och projektmål Ändamålet med föreslagna åtgärder är möjliggöra kollektivtrafik i form av busslinje 542 från Hässleholm genom Stoby via en ny bussgata från Sundbyvägen till Rv 23 för vidare färd mot Sibbhult på väg 119. Vägalternativ 5D ligger till grund för fortsatt utredning. Projektets mål och eftersträvade kvaliteter är: Fortsatt god trafiksäkerhet för gång- och cykeltrafiken God trafiksäkerhet för busstrafiken Jämförbar eller förbättrad restid för genomgående busstrafik (avseende linje 542 mellan korsning Rv 23/väg 119 och busstationen Hässleholm) God robusthet för busstrafiken liten risk för fördröjningar. God kollektivtrafikförsörjning av Stoby bibehållen eller förbättrad tillgänglighet till busstrafik Effektiv busstrafik mindre trafikarbete, minskade driftskostnader Minskad miljöpåverkan minskat trafikarbete, minskade utsläpp 2.5. Beskrivning av befintlig väganläggning Översikt Utredningsområdet ligger nordöst om Stoby mellan Sandbyvägens slut och Rv 23. 6

Figur 1. Översiktskarta Stoby med utredningsområdet markerat med svart ring. Utdrag ur Lantmäteriet, Geodatasamverkan Vägutformning, hastighet och trafik Rv 23 har förbi korsningen ÅDT på ca 8000 fordon/dygn, en vägbredd på ca 13 m. Rv 23 har skyltad hastighet 90 km/h men är lokalt hastighetsbegränsad till 60 km/h förbi korsningen Väg 119 har ÅDT 2500 fordon/dygn, en vägbredd på ca 6 m och skyltad hastighet är 70 km/h. Korsningen mellan Rv 23 och väg 119 är utformad som en typ C-korsning med mittrefuger och vänstersvängskörfält. Väg 119 har stopplikt mot Rv 23. Nuvarande utformning av korsningen Rv 23/väg 119, se Figur 2. 7

Figur 2. Nuvarande utformning Kommunen är idag ägare av samfälld vägmark som omfattar Sandbyvägen. Skyltad hastighet är 70 km/h. Sandbyvägen slutar idag med en vändplats en bit innan den når Rv 23 och den trafikeras idag enbart av personbilar till och från fastigheter längs vägen samt gång- och cykeltrafik och jordbruksmaskiner. Bedömd ÅDT är ca 100 fordon/dygn. Gång- och cykeltrafik Från kyrkan och fram till serviceboendet, Kvarngården, finns en från vägen separerad gångoch cykelbana, se Figur 1. Mellan Kvarngården och vägporten under Rv 23 finns ingen separat gång- och cykelväg utan gång- och cykeltrafik hänvisas till vägbanan fram till Sandbyvägens vändplats. Därefter fortsätter en smalare gång- och cykelväg fram till vägporten under Rv 23 för att sedan ansluta till väg 119 på andra sidan. Gång- och cykeltunneln används även av markägaren för jordbruksmaskiner förbi Rv 23. Kollektivtrafik Idag består kollektivtrafikanslutningen av Stoby av en förlängd stadsbusslinje som går in och vänder i Stoby samt regionbuss 536 som stannar i Stoby innan vidare färd mot Hästveda-Osby. Inne i Stoby finns tre hållplatser idag. Busstrafik med regionbuss 542 vidare mot Norra Sandby, Broby och Sibbhult går förbi utanför Stoby på Rv 23 och vidare på väg 119. Den stannar vid Skea gård ca 450 m öster om korsningen Rv 23/väg 119 in på väg 119, se Figur 1. 2.6. Aktuellt vägförslag Vägförslaget innebär en bussgata, som planeras att ansluta till Sandbyvägen vid den nuvarande vändplatsen och fortsätta norrut innan den svänger av åt öster och ansluter mot Rv 23. Anslutningen mellan den nya bussgatan och Rv 23 kommer att utformas som en 8

förskjuten trevägskorsning. Bussgatan möjliggör kollektivtrafikförsörjning av Stoby med buss 542 som då kan köra genom Stoby och vidare mot Norra Sandby, Broby och Sibbhult. Mellan den nya korsningen och korsningen mellan Rv 23 och väg 119 kommer Rv 23 att förses med vänstersvängkörfält i båda körriktningarna. Ett utformningsförslag, alternativ 5D från tidigare utförd åtgärdsvalsstudie, presenteras i Figur 3. Figur 3. Principiell utformning och placering av bussgatan, alternativ 5D från ÅVS. 2.7. Angränsande planering Det inga angränsande detaljplaner och inga andra vägprojekt planeras i närheten. För närmaste detaljplan se kapitel 4.2. 9

3. Avgränsningar 3.1. Geografisk avgränsning Det studerade området ligger i direkt anslutning till Rv 23. De åtgärder som föreslås bedöms ge begränsade effekter utanför det fysiskt påverkade området. Ett något större influensområde kan bli aktuellt att studera för påverkan från tillkommande busstrafik längs Sandbyvägen. 3.2. Effektavgränsning Beskrivningen av förutsättningar och intressen i området inriktas på sådant som kan komma att påverkas av projektet och som har betydelse för den fortsatta planläggningen. 10

4. Förutsättningar 4.1. Områdets allmänna karaktär Landskapsbild Rv 23 förbi Stoby går genom ett plant och öppet jordbrukslandskap. Norr om Stoby blir omgivningarna något mer skogiga. Utredningsområdet består av öppen jordbruksmark som bryts av med inslag av några stenmurar och enstaka dungar av träd. Bebyggelsen är gles och utgörs av ett mindre antal lantbruksfastigheter. Sandbyvägen som kommer från Stoby slutar idag i en vändplats för fordon strax innan den planerade bussgatan ska byggas. Längs Sandbyvägen ligger ett fåtal bostadshus, Stoby bygdegård samt Kvarngården som är ett servicehus. Längs väg 119 i närheten av Rv 23 ligger inga bostadshus i direkt närhet till vägen utan på minst 50 m avstånd från både Rv 23 och väg 119. Geoteknik Enligt jordartskartan består marken av postglacial finsand och sandig morän med ett jorddjup på mellan 10-20 m. Inga tidigare undersökningar är kända. 4.2. Markanvändning och resurshushållning Utredningsområdet ligger inom fastigheten Kvistalånga 18:2. Inom utredningsområdet finns i dag enbart jordbruksmark som används som betesmark. Betesmarken är inte inventerad och utpekad av Jordbruksverket som värdefull ängs- och betesmark med identifierade höga natur- och kulturvärden. Översiktsplan och detaljplaner I Hässleholm kommuns översiktsplan anges oförändrad markanvändning för Stoby samt det område där utredningsområdet ligger. Fördjupad översiktsplan är från 1995 och bedöms inte vara aktuell. Utredningsområdet ligger utanför detaljplanerat område. I Figur 4 redovisas de närmast belägna detaljplanerna i Hässleholms kommun. Brunt område visar område med nyligen inkommen ansökan om ny detaljplan. Utredningsområdet är markerat med röd ring. 11

Figur 4. Närmast belägna detaljplaner i Hässleholms kommun. Gasledning, vattenanläggningar, ledningar mm. Det går en gasledning med lågt tryck norr om korsningen Rv 23/väg 119. Det är en 90 mm polyetenslang som ligger i ett foderrör som är 150 mm. Ledningen ligger ca 20 m norr om gång- och cykelpassagen. Ledningen är utmärkt med stolpar med texten "gasledning mark" och åtkomst till ledningen sker via en brunn placerad på åkermarken också ca 20 m norr om gång- och cykelpassagen. Gasledningen korsar med stor sannolikhet den planerade vägens dragning. Avvattning av Rv 23 sker till diken på båda sidor om vägen. Vatten som inte infiltrerar i diket, på västra sidan, leds via kupolsilsbrunnar till en dagvattenbrunn placerad på slänten ovanför undergången för gång- och cykelvägen. Den pumpstation som är belägen nord/västlig riktning från korsningen Rv 23/väg 119 har Hässleholms Vatten AB tillsynen på genom ett uppdrag ifrån Trafikverket. Det kan därmed finnas vattenledningar inom utredningsområdet. 4.3. Miljöaspekter och övriga intressen Riksintressen och Natura-2000-områden Inga Natura-2000 områden finns i närheten av det studerade området men Rv 23 är utpekad som riksintresse för kommunikation. Kulturmiljö Kring befintlig korsning Rv 23/väg 119 finns ett område som omfattar fornlämningar. Det rör sig om Stoby 209:1 i riksantikvarieämbetets fornlämningsregister. Området sträcker sig från den befintliga gång- och cykelvägen under Rv 23 och söderut och består av en eller flera boplatser från Stenålder-Yngre järnålder. Utbredningen av fornlämningen bedöms kunna ligga strax utanför utredningsområdet men då avgränsningen inte är definitiv kommer en arkeologisk utredning att utföras, se Figur 5. 12

Figur 5. Utdrag ur fornlämningsregistret, RAÄ Stoby 209:1. Med fornlämningens angivna utbredning samt ungefärlig placering av planerad bussgata, alternativ 5D, inritad. Strandskydd Inom utredningsområdet och i dess direkta närhet finns inga vattendrag eller diken och därmed inget strandskydd. Rekreation och friluftsliv Området används idag som betesmark och är därmed inget område för friluftsliv. Inte heller ligger det inom något större område utpekat för friluftsliv. Gång- och cykelbanan längs Sandbyvägen fortsätter längs väg 119 på andra sidan underfarten under Rv 23 men den slutar ca 300 m öster om Rv 23 och är således inte en del av ett längre gång- och cykelstråk. Skyddade och skyddsvärda områden och arter I dagsläget finns det inget underlag som indikerar att det finns skyddade eller hotade arter i området berörs av vägprojektet. I närheten av utredningsområdet förekommer stenmurar och en åkerholme. Detta utläses utifrån ortofoton och vybilder från vägen. Dessa objekt omfattas av generellt biotopskydd, se Figur 6. 13

Figur 6. Generellt biotopskydd som syns på ortofoton. A-stenmurar. B- åkerholme. 4.4. Miljöbelastning Luftföroreningar Med aktuell trafikbelastning på Rv 23 och väg 119 bedöms utsläppen av luftföroreningar inte innebära någon miljöbelastning av betydelse. Förorenade områden Det finns inga uppgifter om förorenad mark inom utredningsområdet. Buller och vibrationer Idag är trafikbullernivåer vid bostäderna längs Sandbyvägen låga. Inte heller bedöms trafiken ge upphov till störande vibrationer. Barriärverkan Längs Rv 23 förbi utredningsområdet finns idag varken bullerskärmar eller viltstängsel men ett mitträcke. Trafikmängden, drygt 8 000 ÅDT fordon/dygn, medför dock att vägen kan fungera som en barriär för djur och att risken för djur som väljer att passera vägen är stor. Miljökvalitetsnormer Ingen av de generella miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet, buller och vattenkvalitet bedöms vara av betydelse för aktuellt projekt. Farligt gods risker för boende Rv 23 är i översiktsplanen utpekad som väg för farligt gods. På grund av det stora avståndet till Rv 23 bedöms detta inte medföra en risk för boende i utredningsområdets närhet. 14

5. Effekter och deras tänkbara betydelse 5.1. Allmänt I de inledande skedena av en vägplaneringsprocess är det endast möjligt att identifiera vilka möjliga effekter en vägutbyggnad inom det studerade området skulle kunna få. Det fortsatta arbete kommer att visa vilka effekter som kan undvikas och vilka som verkligen uppkommer. Då blir det också möjligt att närmare bedöma vilka nationella miljömål eller miljökvalitetsnormer som kan påverkas. Då åtgärderna i detta fall är begränsade blir sannolikt även effekterna av liten omfattning. 5.2. Trafik och användargrupper Den föreslagna utbyggnaden av bussgatan ger god framkomlighet och tillgänglighet för busstrafiken. Utformningen med en förskjuten trevägskorsning ger god robusthet för linjetrafiken eftersom Rv 23 korsas i två steg. Framkomligheten för övriga trafikslag är oförändrad. Trafiksäkerheten på Rv 23 försämrar eftersom en anslutningsväg byggs vilket minskar överblickbarheten och ökar komplexiteten. Bussgatans korsning med Rv 23 ska utformas för att ge en trafiksäker lösning och ge så få konfliktpunkter som möjligt. En indirekt påverkan är att trafiksäkerheten försämras för oskyddade trafikanter längs den östra delen av Sandbyvägen där de behöver färdas i blandtrafik med en stor andel bussar. 5.3. Miljö, hälsa och hushållning med naturresurser Omfattning Direkt fysisk påverkan Den föreslagna utbyggnaden av bussgatan samt den nya trevägskorsningen påverkar omgivningen huvudsakligen genom det fysiska intrång som utbyggnaden medför. Främst gäller intrången aktiv jordbruksmark men sannolikt påverkas en eller flera biotopskyddade miljöer av intrången. Det gäller stenmurar och ev. en åkerholme. Avgränsningen av fornlämning Stoby 209:1 är inte definitiv. En arkeologisk utredning kommer att genomföras och visa om den föreslagna vägdragningen kommer i kontakt med någon tidigare okänd fornlämning under mark. Effekterna av intrång och arealförlust i miljöer med förhöjda värden och i aktiv jordbruksmark bedöms bli begränsade eftersom de är små och inte medför någon fragmentisering, som skulle vara negativ både för jordbruket och för naturvärdena. Bussgatan kommer att dela den befintliga jordbruksmarken i två delar men den kommer fortsatt att vara tillgänglig för jordbruksmaskiner på båda sidor om bussgatan. Indirekt påverkan Utbyggnaden syftar till att få en överflyttning från bilresor till buss eller cykel, vilket bedöms ge mindre miljöbelastning och positiva hälsoeffekter. 15

Bullernivåer från vägtrafik ökar vid bostäder och vid serviceboendet då bussar börjar trafikera Sandbyvägen. Överslagsberäkningar vid bostäderna längs Sandbyvägen visar att gällande riktvärden för buller vid nybyggnation av väg inte förväntas överskridas. Eftersom marken enligt jordartskartan består av postglacial finsand och sandig morän förväntas inte bussarna ge upphov till störande vibrationsnivåer vid bostäder längs Sandbyvägen. Betydelse och komplexitet Intrång i miljöer med vissa naturvärden innebär en biotopförlust, men eftersom det är i de delar av områdena som redan är påverkade av närheten till vägen och eftersom intrången inte ökar fragmenteringen bedöms att förlusten är av begränsad betydelse för områdenas naturvärden. Utbyggnaden innebär ett intrång i befintlig betesmark som försvårar fortsatt jordbruksdrift för såväl bete som annan markanvändning. 16

6. Fortsatt arbete 6.1. Planläggning Det fortsatta arbetet med att ta fram en vägplan bedöms ta ungefär ett knappt år. Det nu framtagna Samrådsunderlaget kommer att användas för inledande samråd med myndigheter och de enskilda som särskilt berörs av projektet. Samrådet ligger också till grund för länsstyrelsen beslut om betydande miljöpåverkan. Arkeologisk utredning kommer att utföras under hösten 2016 parallellt med arbetet med vägplanen. Efter detta beslut fortsätter Trafikverkets arbete med följande steg: Samrådshandling för samråd med markägare m fl kring ett detaljerat förslag till vägåtgärder. Om länsstyrelsen beslutar att vägplanen kan antas få betydande miljöpåverkan ska även en miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Granskningshandling med Trafikverkets färdiga förslag till vägplan. Efter granskningen kan vägplanen fastställas av Trafikverkets enhet för planprövning. Vägplaneprocessen planeras pågå fram till våren 2017, enligt nedanstående preliminära tidplan, se Figur 7. Den nya vägen är tänkt att byggas under 2018. Samråd (september, 2016) Informationsmöte (vinter, 2016/2017) Fastställelseprövning (maj, 2017) Beslut om betydande miljöpåverkan (november, 2016) Granskning (mars, 2017) Figur 7. Översiktlig tidplan Under hela processen med att ta fram vägplanen tar Trafikverket emot synpunkter på arbetet och de förslag som kommer att presenteras. Särskilt viktiga tillfällen är när samrådsunderlaget och samrådshandlingen presenteras. Vid granskningen finns det också möjlighet att lämna synpunkter på det färdiga planförslaget. De samråd som genomförs kommer att dokumenteras i en separat samrådsredogörelse som följer planen fram till fastställelse. 17

6.2. Viktiga frågeställningar I detta skede bedömer Trafikverket att viktiga frågor i det fortsatta arbetet kommer att vara: Detaljutformning av hinder för genomfartstrafik med bil på bussgatan Osäker placering av gasledning och vattenledningar i utredningsområdets närhet Bedömning av busstrafikens effekter på trafiksäkerheten längs Sandbyvägen I samrådet kring vägplanen är det också viktigt att uppmärksamma effekterna av de intrång i områden med generellt biotopskydd som kan bli aktuella. 18

7. Källor Underlagsmaterial Allmänna intresseområden, större inventeringar mm Källa Länsstyrelsernas gemensamma GIS-bas, www.gis.lst.se Strandskyddsområde Länsstyrelsen Västra Götaland, 2014. Informationskartan Västra Götaland. Fornlämningar Trafikflöden Uppgifter om busstrafik Vägdata Underlag till naturvärdesinventering Riksantikvarieämbetet (Fornsök), www.raa.se Uppdragsbeskrivning Skånetrafiken, busstidtabeller Uppdragsbeskrivning Naturvårdsprogram för Hässleholms kommun 2005-05-30. Underlag skyddsvärda arter Artportalen, 2014. Uppgifter om vattenförekomster och MKN Uppgifter om pågående planering Uppgifter och värdefull betesmark Brunnsregister Geoteknisk information Gasledning VISS (Vattenmyndigheterna m fl) Hässleholms kommun Jordbruksverket, TUVA Sveriges Geologiska Undersökning Sveriges Geologiska Undersökning Uppdragsbeskrivning Allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket 19

Trafikverket, Box 543, 291 25 Kristianstad. Besöksadress: Björkhemsvägen 17. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se