Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra

Relevanta dokument
PROAKTIV HÄLSOSTYRNING. En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom och diagnos

Information om slutrapport av pilotprojekt Proaktiv Hälsostyrning

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Miniteam för multisjuka äldre och dementa Balazs Rethy

Distriktssköterskemottagningen

Nära vård och samverkan vid utskrivning från sjukhus

Mobil närvård nulägesrapport maj Karin Fröjd Regional projektledare

Samverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet

Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

För en välfungerande vårdkedja. Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Mobila hemsjukvårdsteam överallt

Tydlig teamsamverkan vårdcentral hemsjukvård

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

Demensutredning för personer i ordinärt boende (inkl hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/växelvårdsplats Fastställd av:

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Mobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare

Trygg hemma- förstärkt samarbete i öppenvård Jokkmokk

Trygg hemma- förstärkt samarbete i öppenvård. i Jokkmokk.

Trygg hemma- förstärkt samarbete i öppenvård Jokkmokk

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Vilket ansvar har de olika huvudmännen? Hällefors pilotprojekt SIP kommun, primärvård Lindesbergs lasarett

Trygg hemma- förstärkt samarbete i öppenvård Jokkmokk

Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård

Mobila Geriatriska Teamet

Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen

Patientfall i in- och utskrivningsprocessen

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Mobilt Öppenvårdsteam Östra MÖT. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Mobil närvård Sjuhärad. Resultat uppföljning hembesök

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Geriatrik från golvet/sip i praktiken

Sammanställning av svar angående aktiviteter runt osteoporos och fallprevention, Äldres Hälsa170915

Projekt Hälsostaden Ängelholm Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Slutrapport Multisjuka äldreprojektet

Geriatriskt forum Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a)

Metod Samma distriktssköterskor som Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Vårdplaneringsprocessen

Vilka ytterligare åtgärder eller andra aktiviteter behöver vi gemensamt vidta för att lyckas med uppdraget?

Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev

Bakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk

Varför ville vi genomföra projektet?

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/ till 30/ gäller detta:

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Mobil närvård Göteborg med kranskommuner

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Skaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län. Kalmar läns modellen

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

15. Högt pris för bristande samverkan. Välkomna!

VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd

Bästa vård för våra sköra äldre!

Mobil Närvård Skaraborg

Lokala praktiska rutiner för medarbetare

Mobila Geriatriska Teamet

Närvård i västra Sörmland

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Projekt Hälsostaden Ängelholm Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev UPPFÖLJNING

Uppföljning av Team trygg hemgång

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Mobila närvård nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Handlingsplan för att utveckla vården för mest sjuka äldre på SUS 2015

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Vems är felet?? Vems fel är det? Tankar från en geriatriker på SÄBO

Bättre liv för sjuka äldre

Sammanställning av avvikelserapporter gällande Informationsöverföring och samordnad vårdplanering för tiden

Transkript:

Att säkerställa patientens vardag Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra

En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom och diagnos

Metoden Proaktiv Hälsostyrning kommer ifrån begreppet aktiv hälsostyrning som är en internationellt validerad metodik som syftar till att proaktivt stödja utvalda målgrupper Incitament: En liten andel av befolkningen står för majoriteten av sjukvårdsresurserna Det går att förutsäga vem som kommer att ha stora vårdbehov framöver Riktade investeringar till denna del av befolkningen kan förebygga vårdbehov och ge hög avkastning, både kvalitetsmässigt och ekonomiskt I Gävleborg har man utvecklat modellen proaktiv hälsostyrning

Patienterna får bättre livskvalité och en möjlighet att bibehålla hälsan längre. Det ger oss möjlighet att tidigt identifiera behovet av vård och omsorg för varje individ. Identifiera, planera och strukturera insatserna utifrån individuella behov. Med arbetsmetoden minskar vi akuta insatser, återinläggningar, sparar resurser och kan planera bättre i vardagen, vilket leder till bättre arbetsmiljö och effektivisering av resurser.

Arbetssättet: Identifiering genom screening med fokus på helhetssyn istället för på symtom och diagnos. Utifrån helhetsbilden göra åtgärdsinsatser för att skapa förutsättningar att bibehålla hälsa och välbefinnande. Målsättning: Tryggare patienter och skapa förutsättningar så att individen stannar så länge som möjligt i de lägre nivåerna och så kort tid som möjligt i de högre. Ger färre akuta inläggningar och mindre kostnader. Framgångsfaktorer: Tidig identifiering av rätt patient, hitta rätt nivå av stöd och samordna mellan landsting-kommun. En modell som är resurseffektiv samtidigt som den inte omfattar någon ny struktur

Kriteriet: 75 år och äldre 5 stycken screeningfrågor som identifierar skörhetstillstånd med fokus på utmattning, svaghet i fysiska funktioner, långsamhet, viktminskning, låg aktivitets grad och fallrisker

Fåtal som jobbar med hembesök DSK, DAT, fysio tillsammans med ansvarig läkare. Väl sammansvetsat tvärprofessionellt team God nära vård (Anna Nergårdh) Personcentrerat synsätt Förebyggande och prevention skapas i individens närmiljö Fånga patienten i dess vardag. Ej förändra men göra tillägg för att säkerställa. Lyssna in Ta vara på resurserna, se det friska

Via mottagningen, fokus-pat, uppföljning sjukhuset, anhöriga, omsorgen Patienten, anhöriga, omsorgen flera aktörer kan vara delaktiga Bedöma utifrån SA, phase 20, genomgång av läkemedel. Vid behov HAD och MMSE. Säkerställa pat behov utifrån utfall -> dietist, fysiogrupp, PST, läkare, spec ssk mott (inko, diab, KOL) Fortsatt uppföljning HC? Behov av SIP? Inskrivning HSV? Träffpunkter för seniorer Uppföljning

Ensamboende äldre man med särbo Hemkommen sjukhus med nedsatt AT och nyupptäckt cancer. Remiss till palliativa teamet kommer skrivas Tidigare hemtjänstinsatser Ökade omvårdnads- och medicinska behov Risk för undernäring, fall, oro, medicinhantering, provtagning SIP i hemmet i direkt anslutning till hemgång. Alla patienter som skrivs in i HSV har en genomförd SA bedömning gjord.

Upptäcks av lab kommer x flera /dag & vecka samt att anhöriga hört av sig Hembesök av DSK+ DAT Kartläggning ->Senior Alert, Phase 20, MMSE, läkemedelsgenomgång Risk för undernäring +fall! Läkarbesök ->Demensutredning påbörjas. Byte från waran till NOAK + APO-dos Kontakt med biståndshandläggare + demens ssk Inskrivning HSV pat, döttrar, HC + kommunal HSV

Medelålders man boende med fru Ingen hemtjänst Lång sjukhusvistelse - Buksår, urostomi, säkerställa medicinhantering Risk för fall ( uppe nattetid, förvirrad) Risk för undernäring. Stor % minskning i vikt Upptäcker nedstämdhet Uppföljningsbesök hemgång-> ej ge sömntablett, byta plats säng, rollator för balans, nattmacka, dietist kontakt, PST, sårläkning, dosettdelning

HC efterfrågar SA parametrar från sjukhuset nya beslut från sjukhuset sedan September utifrån att täckningsgraden i SA sjunker. Nere på 46% på vissa avdelningar Ökad andel som får fast vårdkontakt arbete påbörjats Utvecklingsarbete på HC Södra att finna mångsökare och erbjuda SIP. Stärka medarbetare i SIP processen så fler patienter får en tidig genomförd planering/sip

Tack för att ni lyssnat