Bilaga Ny kraftledning mellan Hidingsta (Kumla kommun) och ställverk MT3113 Hallsberg (Hallsbergs kommun) Samrådsunderlag Februari 2015
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte med ledningen... 3 1.2 Gällande lagstiftning... 3 1.3 Syfte med samrådet... 3 1.4 Samrådets genomförande... 4 2 Lokalisering, omfattning och utformning... 5 3 Beskrivning av alternativa sträckningar... 5 3.1 Nollalternativ... 6 3.2 Alternativ 1... 6 3.3 Alternativ 2... 6 3.4 Alternativ 3... 6 4 Utformning av ledningarna... 6 4.1 Kabel... 6 4.2 Markförläggning... 7 5 Beskrivning av berörda intressen... 7 5.1 Naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv... 8 5.2 Bebyggelse, planer och infrastruktur... 9 5.3 Övrigt... 11 5.4 Fortsatt arbete... 11 5.5 Tidplan... 12 Bilaga: 1. Översiktskarta. 2. Karta över berörda intressen Projektorganisation Vattenfall Eldistribution AB 461 88 Trollhättan Projektledare: Per-Arne Karlsson Mark och tillståndsfrågor: Eva-Britt Hansson Rejlers Sverige AB Box 30233 104 25 Stockholm Uppdragsledare: Pierre Janitzek Samrådsunderlag: Fredrik Nystrand Granskning: Tobias Sahlman Illustrationer och kartor har tagits fram av Rejlers Sverige AB. Fastighetskartan Lantmäteriet. Länsvisa geodata Länsstyrelsen 2 (12)
1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte med ledningen Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) planerar att bygga en ny 44 kv ledning mellan Hidingsta i Kumla kommun och ställverk MT3113 Hallsberg (nedan benämnt ställverk Hallsberg) i Hallsbergs kommun. Syftet med den nya ledningen är att på sikt ersätta ledningen ML791 som sträcker sig österut från ställverk Hallsberg mot Hällabrottet. Vattenfall studerar tre alternativa sträckningar för den nya ledningen, se figur 2 och bilaga 1. Vattenfall avser att ansöka om nätkoncession för linje (tillstånd enligt ellagen) för den nya ledningen. 1.2 Gällande lagstiftning För att bygga och nyttja en starkströmsledning krävs tillstånd enligt ellagen, sk nätkoncession för linje. I ansökan om nätkoncession ska enligt ellagen en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå. Samrådsförfarandet och kraven på MKB regleras i miljöbalken. Ansökan om nätkoncession prövas av Energimarknadsinspektionen. 1.3 Syfte med samrådet Inför ansökan om nätkoncession för linje för den nya markförlagda ledningen kommer en MKB att tas fram. Innan MKB:n upprättas ska ett samråd i enlighet med miljöbalkens bestämmelser (MB kap 6 4) genomföras. Samråd ska enligt miljöbalken i första hand ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket beslutas av länsstyrelsen, ska samrådskretsen utökas. Samrådet syftar till att informera om de planerade åtgärderna samt ge berörda parter möjlighet att i ett tidigt skede kunna påverka och föra fram synpunkter på lokalisering och utformning av den nya ledningen samt uppmärksamma viktiga aspekter att belysa i MKB:n. Eftersom Vattenfall anser att det redan tidigt i projektet är viktigt att inhämta synpunkter från alla samrådsparter kommer samråd kring de alternativa kabelsträckorna att ske med länsstyrelsen, kommunerna och enskilda, men även med övriga statliga myndigheter, organisationer och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten. Samrådet kan omfatta såväl muntliga som skriftliga kontakter. 3 (12)
1.4 Samrådets genomförande Samråd om de planerade åtgärderna genomförs nu genom utskick av detta samrådsunderlag till Länsstyrelsen i Örebro län, Kumla kommun, Hallsbergs kommun samt övriga myndigheter och organisationer som kan tänkas bli berörda, till exempel Försvarsmakten, Trafikverket och Lantbrukarnas Riksförbund. I samrådet ingår även de fastighetsägare, närboende och verksamhetsutövare som kan tänkas bli direkt berörda av den planerade ledningen. Ärendet kommer även att kungöras i lokal press. Efter genomfört samråd kring de olika alternativa kabelsträckningarna kommer en analys av alternativen att ske. Baserat på inkomna synpunkter, befintliga naturoch kulturvärden etc., befintlig markanvändning och bostäder, ekonomi och byggbarhet kommer det alternativ som ska förordas i den fortsatta processen att identifieras. När det alternativ som ska hanteras som huvudalternativ i den fortsatta processen har identifierat informeras de som blir berörda, bland annat berörda fastighetsägare, som ges möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter på förslaget. De som varit berörda av de alternativa kabelsträckningarna men som inte berörs av det alternativ som hanteras som huvudalternativ kommer att informeras om detta. De synpunkter som inkommer under samrådsprocessen ska beaktas i det fortsatta arbetet med koncessionsansökan och MKB. Efter genomfört samråd upprättas en MKB som biläggs tillståndsansökan vid inlämnandet till Energimarknadsinspektionen. 4 (12)
2 Lokalisering, omfattning och utformning Vattenfall äger och driver den befintliga kraftledningen ML311 som m sträcker sig som luftledning från ställverk Älberg väster om Hallsberg, via Hidingsta nordväst om Hallsberg, till ställverk MT31133 Hallsberg nordost omm Hallsberg. Kraftledningen fortsätterr öster om ställverk Hallsberg mott Sannahed och Hällabrottet (ML791). Vattenfall äger och driver också kraftledningen ML313 som sträcker sig från ställverk Älberg norrut mot Kumla. Se skiss i Figur 1. Figur 1. Skiss som visar de ställverk (punkter) och befintliga luftledningar (linjer) som berörs av det aktuella projektet. Den befintliga ledningenn (ML311) och dess förlängning (ML791) nordöst om Ställverk Hallsberg utgör såväl huvud- som reservmatningg till ställverket. För att på sikt ersätta ledningenn ML791 planeras en ny ledning påå sträckan mellan Hidingsta och ställverk Hallsberg. Den nya ledningen markförläggs med sex kablar i två förband. 3 Beskrivning av alternativa sträckningar Vattenfall har studerat det aktuella området och föreslår tre olika alternativa lösningar för den nya ledningen. Nedan redovisas de studerade alternativen samtt ett alternativ som innebär att den nya ledningenn inte byggss (nollalternativet). Figur 2. Översikt över studerade alternativ. 5 (12)
3.1 Nollalternativ Ett nollalternativ innebär att de planerade åtgärderna inte genomförs. I det här fallet innebär nollalternativet att den nya ledningen inte byggs. Detta innebär vidare att den befintliga luftledningen österut från ställverk Hallsberg måste reinvesteras samt eventuellt även flyttas för att göra plats åt kommande exploateringsområden för industri, detta för att uppnå motsvarande driftsäkerhet som om den nya ledningen byggs. 3.2 Alternativ 1 Alternativ 1 följer befintlig luftledning ML311. Den nya ledningen markförläggs med två förband längs med luftledningen. Kabelförbanden markförläggs från ledningsstråket som korsar fastigheterna Hidingsta 2:3 och Hidingsta 1:2 (Kumla kommun) österut fram till ett upplag strax väster om väg 529. För att korsa väg 529 och rullstensåsen förläggs kablarna om möjligt med schaktfri teknik. Från rullstensåsen förläggs kablarna vidare i närheten av befintlig linjesträckning fram till ställverk Hallsberg. Ledningsstråket uppskattas till 2,9 km. 3.3 Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att den nya ledningen markförläggs med två kabelförband från ny avspänningsstolpe som uppförs norr om väg 630. Ledningen markförläggs österut i åkerkant parallellt med Pryskebäcken till Vissberga. Från Vissberga följer ledningen samma stråk som i Alternativ 1 till Ställverk Hallsberg. Ledningsstråkets längd uppskattas till 3,1 km. 3.4 Alternativ 3 Alternativ 3 innebär att den nya ledningen markförläggs med två kabelförband från ny avspänningsstolpe som reses norr om väg 630. Från denna sträcker sig sedan kabelstråket mot väg 630, och parallellt med denna ca 1,6 km. I höjd med Kårstahult viker stråket av österut mot industriområdet Hässleberg i Hallsbergs norra utkant, för att sedan fortsätta till Ställverk Hallsberg. För att korsa väg 529 och rullstensåsen förläggs kablarna om möjligt med schaktfri teknik. Ledningsstråkets längd uppskattas till 3,2 km. 4 Utformning av ledningarna 4.1 Kabel Den markförlagda ledningen består av två kabelförband med tre enfaskablar vardera. Enfaskablarna består av aluminium med ett skyddande hölje av tvärbunden polyeten (PEX), skärm av koppartrådar och yttermantel av polyeten 6 (12)
(PE). Arean för respektive kabel är 630 mm 2. Parallellt med kablarnaa förläggs en jordlina av koppar med arean 25 mmm 2. 4..2 Markförläggning Vid markförläggning av ledningar grävs eller sprängs ett kabelschaktk t. Kabelförbandet förläggss på ett djupp av ca 1 meter. Schaktets bredd vid markytan för ett kabelförband blir normalt ca 0,9 meter, och vid schaktbotten ca 0,6 meter, men den exakta bredden beror på schaktets djup och markens beskaffenhet. För två kabelförband beräknas schaktetss bredd vid markytan till ca 1,5 meter. Figur 3. Illustration av hur ett kabelschakt kan se ut. Vid markförläggning av kablar krävs ett arbetsområde på ca 15 meterr som består av kabelschaktet, en kör- och arbetsväg för maskiner samtt uppläggningsplats förr schaktmassorna. Schaktmassorna läggs i regel på motsatt sida om kabelschaktet,, sett från arbetsvägen. Vid korsning av vägar, större s vattendrag och andra hinderr där det är olämpligt att schakta kan om möjligt så kallad schaktfri teknik användas som alternativ till öppet schakt. En grop grävs på vardera sidan om det som ska korsas, sedan används speciell utrustning för att antingen borra eller trycka kabelskyddsrör av HD-polyeten (PEH) under det som ska korsas. Kablarna dras d därefterr på plats i rören. 5 Beskrivning av berörda intresse en I detta avsnitt ges en översikt över kända intressen som berörs av de olika alternativa ledningsstråken. De föreslagna alternativen harr stämts av mot länsstyrelsernas länsvisa geodata, Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, Artportalen, kommunalaa planeringsunderlag och Hallsbergskartan med kommunala anläggningar. 7 (12)
De alternativa stråken sträcker sig i huvudsak genom öppen jordbruksmark mellan Hidingsta och Vissberga. I söder finns inslag av skogsområden och i öster finns inslag av industribebyggelse. 5.1 Naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv Inga riksintressen för naturmiljö, kulturmiljö eller friluftsliv berörs av de alternativa ledningsstråken. 5.1.1 Naturmiljö De alternativa ledningsstråken sträcker sig huvudsakligen genom öppen jordbruksmark. Alternativ 3 passerar ett par mindre skogsområden längs väg 630. I Artportalen finns inga fynd av rödlistade arter registrerade för det aktuella område som berörs av de alternativa ledningssträckorna. Vid korsning av väg 630 passerar alla alternativen Åbytorpsåsen, en rullstensås som är upptagen som naturvärde i länsstyrelsens inventering av rullstensåsar inom Hallsbergs kommun 1. På fastigheten Vissberga 8:1 finns kommunens nerlagda avfallsdeponi (Vissbergatippen). Denna har efterbehandlats och en lakvattendamm finns lokaliserad söder om det gemensamma stråket för Alternativ 1 och 2. Alternativ 3 passerar deponin och lakvattendammen på dess södra sida. Alternativ 1 sträcker sig huvudsakligen genom åkermark, Alternativ 2 följer till stor del åkerkant längs med Pryskebäcken och alternativ 3 följer befintlig väg som angränsar mot åkermark på stor del av sträckan. Täckdikningssystem finns i åkermarken och de alternativa ledningssträckningarna ligger inom Ralakärrens vattenavledningsföretags båtnadsområde. De alternativa stråken passerar diken i åkermark som kan omfattas av generellt biotopskyddad enligt miljöbalken. För att göra ingrepp i dessa krävs dispens från länsstyrelsen. 5.1.2 Kulturmiljö Alternativ 1 och 2 berör inga kända fornlämningar eller kulturhistoriska lämningar. Alternativ 3 passerar utanför fornlämningsområdet RAÄ Hardemo 13:1. Kabelstråket passerar dock fornlämningsområdet på vägens norra sida, medan fornlämningen är belägen på vägens södra sida. 1 Inventering av rullstensåsar inom Hallsbergs kommun, Länsstyrelsen Örebro län,1975. 8 (12)
Alla alternativen passerar genom Hallsbergs tegelbruks område som beskrivs som mycket högt kulturhistoriskt värde av Hallsbergs kommun. 2. Vid Hardemo-Källtorp passerar alternativ 3 utanför några områden som är identifierade som skog och historia av Skogsstyrelsen. 5.1.3 Friluftsliv Stora delar av de alternativa ledningsstråken sträcker sig genom jordbruksmark som har liten betydelse för det rörliga friluftslivet. Alternativ 3 passerar norr om Hässleberg koloniområde där viss friluftsaktivitet kan förekomma. Området kring Vissbergatippen kan enligt Hallsbergs kommun på sikt omvandlas till ett rekreationsområde. 5.2 Bebyggelse, planer och infrastruktur Översiktsplan Hallsbergs kommun har framarbetat ett förslag till ny översiktsplan som är ute på remiss. Planen beräknas antas under hösten 2015. Alternativen till ledningssträckning berör olika delar i planförslaget. Alternativ 1 och 2 sträcker sig genom Järsjö som i förslag till ny översiktplan beskrivs som "Område lämpligt att utreda för verksamheter, samt blandad användning nära gräns mot 3 Vikatorp. Störande verksamheter bör ej förläggas i anslutning mot kommungränsen mot Kumla, alt skyddas med tilltagen buffertyta". Alternativ 1 och 2 sträcker sig genom Rala (området öster om väg 529) som beskrivs i förslaget till ny Översiktsplan för Hallsbergs kommun som "Område lämpligt för expansion, förtätning och fortsättning av bl.a. verkstadscentrum och befintliga verksamheter". Alternativ 3 korsar genom och Alternativ 1 och 2 berör norra kanten av Vikatorp som i förslag till ny översiktplan beskrivs som " Område med lantlig karaktär och närhet till både centrum, Rv51 och E20. En mindre utbyggnad av villor är påbörjad, området är även lämpligt för andra hustyper". Alternativ 3 korsar genom området Vissbergatippen. Den tidigare deponin kan sluttäckas och omvandlas till ett rekreationsområde som erbjuder aktiviteter och utevistelse med upplevelser för de norra stadsdelarna. Samtliga alternativ korsar under väg 529 som i förslag till översiktplan beskrivs som "Stadens entré; Längs Samzeliigatan finns generösa grönytor och trädplanteringar som ger tätorten en stilig entré från norr. Det är viktigt att stråket 2 Värdefulla kulturarvsmiljöer i Hallsbergs kommun, Hallsbergs kommun, 2004. 9 (12)
fortsätter att utvecklas med avseende på gröna och estetiska kvaliteter när ytor tas i anspråk för verksamheter längs gatan". Detaljplaner I Hallsbergs kommun planeras för exploatering av området väster om ställverk Hallsberg inom detaljplanen Rala industriområde etapp 2 (laga kraft maj 2012). Den befintliga luftledningen ML311 passerar planområdets östra del för att ansluta till ställverket som är lokaliserat till ett E-område i detaljplanen. Samtliga alternativ berör detaljplanen Rala industriområde etapp 2. I samtliga alternativ avses ledningarna att markförläggas ca 2 meter öster om planområdets gräns alternativt direkt inom planområdet och kommer att beröra planområdet där de markförlagda ledningarna ansluter till ställverket. Denna del av planområdet har avsatts för tekniska anläggningar (planbeteckning E ). Den östra remsan av planområdet är avsatt som bebyggelsefritt område reserverat för befintlig luftledning. Sträckningen bedöms inte motverka syftet med denna eller några andra detaljplaner i Hallsbergs kommun. Alternativ 3 angränsar till norra delen av detaljplanen för del av fastigheterna Vissberga 8:1 och 8:8. Öster om ställverk Hallsberg planerar Hallsbergs och Kumla kommuner för exploatering med ny rangerbangård, järnvägsdepå etc. inom detaljplanen Rala industriområde etapp 3 (laga kraftvunnen i Kumla april 2013, och i Hallsberg november 2013). Denna detaljplan berörs inte direkt av de i ansökan aktuella markförlagda ledningarna. Bebyggelsen längs med de alternativa ledningssträckorna utgörs av enstaka bostadshus samt industribyggnader i Hässleberg. I anslutning till bebyggelse kan det finnas el-, tele- och VA-ledningar. Alternativ 3 passerar norr om Hässlebergsdammen och koloniområdet. Samtliga alternativ korsar väg 529. Alternativ 3 följer parallellt med samt korsar väg 630. Passage av vägar sker om möjligt med schaktfri teknik. Vattenfall gör bedömningen att inget av de föreslagana alternativen medför någon stor påverkan på berörda intressen. Vid kabelförläggning genom åkermark blir påverkan på landskapsbilden liten. Påverkan är som störst under själva utförandet (schaktning och förläggning) då tillfälliga skador kan uppstå. Dessa skador återställs och ersätts efter att arbetena är utförda. Vid kabelförläggning i skogsmark sker en tillfällig påverkan under själva utförandet då en korridor för de nya kablarna röjs. Även andra tillfälliga skador kan uppstå vid schaktning och förläggning. Dessa skador återställs och ersätts efter att arbetena är utförda. 10 (12)
5.3 Övrigt Vid planering av anläggningen och genomförande av projektet kommer hänsyn att tas till de intressen som finns inom området för att minska risken för skador. Erforderliga tillstånd och dispenser kommer att sökas innan några markarbeten påbörjas. Om hittills okända fornlämningar påträffas under utförande avbryts arbetena och länsstyrelsen kontaktas. Tillstånd enligt kulturmiljölagen (1988:950) kommer att sökas om det behövs. 5.4 Fortsatt arbete Efter genomfört samråd (se beskrivning av samrådsprocessen i avsnitt 1.4) kommer Vattenfall att upprätta en samrådsredogörelse som skickas till länsstyrelsen för beslut om projektet kan antas innebära betydande miljöpåverkan eller ej. Länsstyrelsens beslut påverkar sedan MKB:ns utformning och eventuella kompletterande samråd. En MKB upprättas som bifogas ansökan om nätkoncession för linje. När Energimarknadsinspektionen fått ansökan och bedömt att den är fullständig sänder de ut ärendet på remiss till myndigheter och särskilt berörda. Efter remissomgången ges den sökande möjlighet att kommentera och bemöta de synpunkter som kommit in under remisstiden. När remissomgångarna är slutförda fattar Energimarknadsinspektionen beslut om ansökan beviljas eller avslås. Den som är berörd av beslutet kan överklaga det inom tre veckor. 5.4.1 MKB Enligt miljöbalken ska samrådet kring en verksamhet även behandla den kommande MKB:ns innehåll. Efter samrådet inleds arbetet med att upprätta den MKB för det planerade projektet som ska bifogas ansökan till Energimarknadsinspektionen. MKB:n tar bl.a. hänsyn till de synpunkter som framkommit under samrådet. MKB:n behandlar konsekvenser som den nya ledningen förväntas medföra samt de försiktighetsåtgärder som kan tas för att minimera negativa konsekvenser. Exempel på frågor som behandlas i MKB:n är direkta och indirekta konsekvenser av anläggning och drift för landskapsbilden, naturmiljön, kulturmiljön, boendemiljön, rekreation friluftsliv, markanvändning och infrastruktur. Nedan presenteras övergripande ett förslag till innehåll i kommande MKB: 1. Sammanfattning 2. Projektets bakgrund och syfte 11 (12)
3. Utredda och avfärdade alternativ, inklusive nollalternativ 4. Samrådsredogörelse 5. Beskrivning av huvudalternativet - lokalisering, omfattning och utformning 6. Områdesbeskrivning identifierade intresseområden, planförhållanden etc. 7. Konsekvensbedömning allmänna och enskilda intressen, hälsa och säkerhet inklusive elektriska och magnetiska fält 8. Påverkan under byggtiden 9. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer 10. Referenser 5.4.2 Markupplåtelse och ledningsrätt För att påbörja byggnationen av ledningen krävs förutom koncession även tillträde till berörda fastigheter. Tillträde fås vanligtvis genom tecknande av markupplåtelser mellan fastighetsägare och nätägare. Vattenfall har som målsättning att, så långt det är möjligt, träffa frivilliga överenskommelser med berörda fastighetsägare. Fastighetsägaren ersätts för det intrång som sker på den mark som tas i anspråk för ledningen. När nätkoncession har beviljats lämnar Vattenfall in en ansökan om ledningsrätt till Lantmäterimyndigheten. 5.5 Tidplan Samråd avseende den planerade ledningen är planerat att genomföras under kvartal 1 2015. Koncessionsansökan är beräknad att lämnas in till Energimarknadsinspektionen under kvartal 2-3 2015. 12 (12)