FOTO: Lil Trulon UR: remivar Ett oberoende public ervice för alla nya möjligheter och ökat anvar, SOU 2018:50
Innehåll Sammanfattning...4 1 Inledning...8 2 Nya mönter i mediekonumtionen...9 3 Ändamålenlig reglering av public ervice...11 3.2 Utgångpunkter för en ändamålenlig reglering...11 3.3 Reglering från 2020...11 3.3.1 Hur uppdraget ka ge under näta tilltåndperiod...11 3.3.2 Definitionen av kärnverkamheten...11 3.3.3 God balan mellan kärnverkamhet och kompletterande verkamhet...12 3.3.4 Sidoverkamhet...12 3.4 Reglering från 2023...12 3.5 Reglering på lång ikt...12 4 Var ka public ervice finna?...13 4.2 Hur ka public ervice nå ut till hela befolkningen?...13 4.2.1 Täckningkravet i marknätetet...13 4.2.2 Antal programtjänter och andra marknätrelaterade ditributionfrågor...13 4.2.3 Övrig ditribution...14 4.2.4 Beredkap- och äkerhetfrågor...14 4.2.5 Ditributionfrågan på lång ikt...15 4.3 Oberoendet i förhållandet till globala medieaktörer och ditributörer...15 4.3.3 Hur bör public ervice-företagen förhålla ig till ociala medier och globala ditributionplattformar?...15 4.3.4 Exkluiva publiceringar bör undvika...16 4.3.5 Publicering av hela program eller längre delar av program...17 4.3.6 Riktlinjer...18 4.4 Tillgången till nordikt public ervice-utbud...18 4.4.3 Tillgången till venk public ervice på Åland...18 5 Vad ka public ervice göra och tillamman med vem?...19 5.1.4 Det breda innehålluppdraget bör betå...19 5.1.5 Speglinguppdraget...20 5.1.6 Medie- och informationkunnighet inom ramen för folkbildninguppdraget...20 5.1.7 Att nå ut med innehållet till barn och unga...21 5.2.3 Public ervice i vagt bevakade områden...22 5.2.4 Anvar att värna en mångfald av lokala kvalitativa nyhetmedieaktörer...22 5.2.5 Foku på ljud repektive rörlig bild i nyhetverkamheten...22 5.3.5 Mer foku på kvalitet i pråkutbudet...22 5.3.6 Större flexibilitet för bolagen att välja plattform bidrar till ökad ynlighet för utbudet...23 5.3.7 Nyhetverkamhet för peroner med funktionnedättning...23 5.4.2 Behovet av nyhetverkamhet på olika pråk...23 5.4.3 Hur bör ett uppdrag formulera?...24 5.5.5 SVT ka fortatt bidra till venk filmproduktion...24 5.6.5 Uppdrag att tärka produktionmarknaden i hela landet...24 5.7 Tidningen 8 idor organiatorika hemvit...24 5.7.3 Kommittén tällningtagande...24 2
6 Förhandprövning av nya tjänter...25 6.5 Överväganden och förlag...25 6.5.1 Via ändringar i ytemet behöv för att ytemet ka fungera effektivt och uppleva om legitimt...25 6.5.2 Förhandprövningen begräna till tjänter inom den kompletterande verkamheten...25 6.5.3 Förhandprövning efter begäran från berörd intreent...25 6.5.4 Förökperioden begräna till ex månader...26 6.5.5 Förhandprövningen förenlighet med yttrandefrihetgrundlagen...26 7 Uppföljning och redovining...27 7.2 Beaktande av verkamhet på internet vid uppföljning av innehålluppdraget...27 7.2.1 En möjlighet att beakta verkamhet på internet vid uppföljning av innehålluppdraget bör införa...27 7.2.2 Hur ka ett beaktande reglera?...27 7.2.3 Vilken verkamhet på internet om får tillgodoräkna...27 7.3 Förändringar i uppföljningen av public ervice...27 7.3.1 Uppföljning av public ervice-uppdraget vartannat år...27 7.3.2 Public ervice-dialog under tilltåndperioden...28 7. 4 Redovining...29 7.4.3 Inga kärpta krav på formerna för redoviningen...29 7.4.4 Förtydligande om redovining av intäkter vid idan av avgiftmedel...29 7.4.5 Redovining av hur oberoendet äkertäll vid kommeriella amarbeten...29 7.4.6 Kravet på att redovia extern radioproduktion ta bort...29 8 Förvaltningtiftelen tyrele, ägarroll och finaniering...30 8.1 Stiftelen tyrele...30 8.2 Stiftelen ägarroll...30 8.3 Stiftelen finaniering...30 9 Ekonomika förutättningar...31 9.1.2 Kotnader...31 9.2 Medeltilldelning under näta tilltåndperiod...32 9.2.1 Public ervice-bolagen bedömningar av reurbehoven...32 9.2.2 Kommittén analy av reurbehoven...32 9.2.3 Slutater och förlag om medeltilldelningen...33 9.3 Sponring...35 9.3.3 Kommittén bedömning...35 10 Konekvener av förlagen...36 3
Med anledning av att Sverige Utbildningradio AB (UR) har inbjudit att lämna ynpunkter betänkandet Ett oberoende public ervice för alla -nya möjligheter och ökat anvar (SOU 2018:50) vill UR här avge följande remiyttrande. UR har i ina ynpunkter på förlagen i betänkandet utgått från allmänheten intreen. Sammanfattning Ändamålenlig reglering UR delar kommittén bedömning att utgångpunkten för en ändamålenlig reglering av public ervice bör utgå ifrån verkamheten centrala betydele för amhället och demokratin. UR vill här peka på att det inte är tillräckligt med nyhetgrankande journalitik för att åtadkomma en väl fungerande demokrati. UR har med itt ärkilda utbildninguppdrag därför en central roll för att ge männikor de förutättningar och kunkaper om kräv för att kunna utkräva anvar och fatta medvetna belut baerat på fakta. Detta är något om inte lyft fram tillräckligt tydligt i kommittén betänkande UR delar kommittén bedömning att en reglering av public ervice måte ta höjd för att förutättningarna nabbt kan förändra. Regleringen måte amtidigt ge public ervice trygga och tabila förutättningar, lå vakt om public ervice oberoende amt bolagen fortatta tolkningföreträde när det gäller villkoren för verkamheten. Kärnverkamhet och kompletterande verkamhet UR bejakar kommittén förlag att kärnverkamhet även omfattar tillhandahållanden av radio- och tv-program på bolagen egna plattformar om finn på fritt tillgängliga och öppna delar av internet. UR vill dock peka på riken att även den förelagna definitionen av kärnverkamhet nabbt kan komma att bli hämmande genom att definitionen av radio- och tv-program inte följer medieutvecklingen. UR har inget att invända varken emot kommittén bedömning om anlagvillkoret om god balan mellan kärnverkamhet och kompletterade verkamhet, eller balan mellan olika kärnverkamheter. Det får dock inte ge en ådan innebörd att det förvårar UR: möjligheter att tillgängliggöra utbildningprogrammen. UR vill även framhålla att vad om är en god balan måte bedöma utifrån varje bolag pecifika uppdrag. Reglering från 2023 och på lång ikt Det är av törta vikt att det inte täll andra innehållvillkor för public ervice-bolagen verkamhet i tråd än de om gäller för bolagen tilltåndpliktiga ändningar i marknätet. UR välkomnar kommittén bedömning att ett teknikneutralt uppdrag kan överväga på längre ikt, men menar att det är vårt att uttala ig om hur en ådan reglering bör utforma för att vara met ändamålenligt. UR delar dock kommittén bedömning att oavett vilken regleringmodell om välj måte innehållvillkoren framgå av lag och de programrelaterade villkoren måte godkänna av public ervice-bolagen. Ditribution hur public ervice ka nå ut till hela befolkningen UR intämmer i kommittén bedömning att SVT bör ända fyra kanaler i marknätet. Men UR aner att en migrering av hela marknätet till DVB/T2 kan ke näta tilltåndperiod. Enligt UR bör det vara upp till bolagen att, i avvaktan på en ådan migrering, beluta i vilken mån man även vill parallellända i HD-kvalitet. UR intämmer i kommittén bedömning att Sverige Radio analoga markändningar (FM) fortatt bör bedriva i amma omfattning om i dag. UR intämmer helt i kommittén bedömning att UR även fortättningvi ka ända ljudradio- och tv-program med utnyttjande av SVT: och Sverige Radio ändningutrymme, enligt överenkommele bolagen emellan. UR aner att det är av tor vikt att det av bolagen anlagvillkor framgår att Sverige Radio, SVT och UR ka fördjupa itt amarbete när det gäller fördelning och placering av UR: program å att de får ett brett genomlag. UR vill även peka på att kotnaden för ändningarna i marknätet endat är en del av ditributionkotnaderna det behöver ta hänyn till bolaget ditributionkotnader för både marknätet och internet. UR intämmer i bedömningen att bolagen jälva ka ha frihet att beluta om ditributionen utöver markändningarna. UR vill undertryka vikten av att även använda andra ditributionplattformar om är helt centrala för att uppfylla utbildninguppdraget, exempelvi UR Acce och landet mediecentraler. Förhållandet till globala medieaktörer och ditributörer UR intämmer i kommittén förlag att programföretagen bör fortätta utveckla och prioritera ina egna plattformar för att tillgängliggöra itt programinnehåll on demand, det ligger helt i linje med företaget egen digitala trategi. UR måte därutöver på olika lärplattformar i de format och tandarder om kräv. I nuvarande ändningtilltånd medge UR rätten att ända i hela landet med utnyttjande av SVT: och Sverige Radio ändningutrymme. I en online-miljö är det viktigt att allmänheten fortatt kan tillgodogöra ig UR: programutbud, d.v.. även via Sverige Radio och SVT: digitala tjänter. 4
UR delar även kommittén reonemang att kommeriella tredjepartplattformar är ett viktigt komplement till de egna tjänterna. För UR: del handlar det peciellt om att nå målgrupper om är våra att nå effektivt via de egna plattformarna. Tredjepartplattformar ka dock använda retriktivt, vilket ockå framgår tydligt av UR: egna riktlinjer och ociala medier-policy. UR intämmer delvi i kommittén bedömning av hur ociala medier och globala ditributionplattformar kan använda, men delar inte bedömningen att dea plattformar i huvudak bör använda endat för att informera om bolagen utbud och interagera med publiken. Om UR i huvudak ka använda tredjepartplattformar endat för information och interaktion och inte med ett lärandeutbud, minkar möjligheterna att nå ut radikalt. I förlängningen rikera därmed UR: möjlighet att uppfylla det ärkilda utbildning- och folkbildninguppdraget. UR intämmer i att publiken inte ka behöva använda tredjepartplattformar för att kunna ta del av public ervice programutbud. Detta innebär att UR om huvudregel inte ka tillgängliggöra innehåll exkluivt via ociala medier eller globala ditributionplattformar. Det kan finna tillfällen där det är nödvändigt för att nå målgrupper om annar är våra att nå. UR delar inte kommittén lutat att exkluiva publiceringar via ociala medier eller kommeriella tredjepartplattformar bör undvika. UR aner att kommittén formulering att publicering av hela program eller längre delar av program på ociala medier eller globala ditributionplattformar endat detta bör ke om en vi publik inte kan nå via de egna plattformarna är onödigt begränande. UR förelår därför att publicering av hela program eller längre delar av program kan ke om det bedöm nödvändigt för att nå en vi målgrupp om är vår att nå via de egna plattformarna. UR välkomnar att kommittén på i betänkandet nämner UR: Youtube-kanaler Tänk till och Orka Plugga om exempel amt att de bedömer vikten av att nå barn och ungdomar om något public ervice-bolagen behöver prioritera. UR er poitivt på att kommittén ger utrymme för de tre public ervice-bolagen att ha olika förhållningätt till publicering av hela program på tredjepartplattformar. UR önkar att detta förtydliga i regeringen kommande public ervice-propoition. UR intämmer i kommittén bedömning att företagen bör ha tydliga riktlinjer om hur de förhåller ig till ociala medier. Innehålluppdraget vad public ervice ka göra UR intämmer i kommittén bedömning att det breda innehålluppdraget bör betå. UR delar även kommittén uppfattning att public ervice måte e till hela publiken behov och intreen för att kunna vara relevant för alla. Med ett utbildande kunkaputbud bidrar UR till att kapa förutättningar för att tärka public ervice demokratika uppdrag. UR intämmer i kommittén uppfattning att peglinguppdraget är centralt och deutom blir än viktigare i tider av alltmer fragmentierade medievanor. UR vill deutom betona hur bolaget ärkilda utbildninguppdrag ger unika möjligheter att bryta igenom filterbubblor genom att programutbudet når elever i klarum, över hela landet, oberoende av geografik hemvit, etnik härkomt, kön, ocioekonomik bakgrund etcetera. UR blir därmed en unik ammanhållande kraft i amhället, vilket i in tur tärker demokratin. UR intämmer i kommittén bedömning att alla tre public ervice-bolagen inom ramen för folkbildninguppdraget bör fortätta itt arbete inom medie- och informationkunnighet (MIK). UR aner dock att MIKuppdraget inte bör näva in till att bara gälla det allmänt folkbildande uppdraget efterom bolaget ka koncentrera itt uppdrag till utbildningområdet. Det finn ett fortatt behov att producera ett utbildningutbud för åväl grundoch gymnaiekolan om tudieförbund och folkhögkolor. UR välkomnar även kommittén förelag om en generell förtärkning av bolaget reurer och er den om en förutättning för att UR ka kunna utveckla programutbudet inom MIK, men även för fler pecifika grupper om exempelvi föräldrar, den äldre generationen och nyanlända i Sverige. UR välkomnar kommittén bedömning att en törre flexibilitet för bolagen att välja vilka plattformar om innehållet för barn och unga ka tillhandahålla på bidrar till att öka utbudet ynlighet för målgruppen. UR amtidigt poängtera att det vore mycket problematikt om villkoren i näta tilltåndperiod avgränar flexibiliteten till endat ett par pecifika målgrupper. Nya behov upptår kontinuerligt och UR identifierar löpande nya grupper. UR förordar en mindre näv formulering om att publicering på dea plattformar kan ke om det bedöm nödvändigt för att nå en vi målgrupp om är vår att nå via de egna plattformarna. Angående förlaget att Sverige Radio och SVT inom ramen för in nyhetverkamhet ka tärka in journalitika bevakning i vagt bevakade lokala områden, vill UR betona att en reurförtärkning för detta inte bör ke på bekotnad av andra public ervice-bolag. Foku på kvalitet i pråkutbudet UR intämmer i kommittén förlag att public ervicebolagen amlade utbud på amika, finka, meänkieli, romani chib repektive jiddich varje år ka uppgå till mint amma nivå om 2019. Samma krav ka gälla för SVT: och UR: utbud på venkt teckenpråk. UR intämmer ockå i att utbudet på åväl minoritetpråk om teckenpråk ka hålla en hög kvalitet och att den regelbundna dialog om genomför med de berörda grupperna bidrar till hög kvalitet på utbudet. UR vill poängtera en viktig killnad mellan UR: pråkuppdrag för minoritet- och venkt teckenpråk, gentemot de övriga public ervice-bolagen. UR: utbildninguppdrag, där UR både ka koncentrera in programverkamhet till grund- och gymnaiekolan och även rikta ig till folkhögkolor och tudieförbund, innebär att UR behöver ta hänyn till både läroplaner och kurplaner inom alla kolformer, för att programutbudet ka vara relevant och 5
användbart. Krav på ökad kvalitet, en tärkt dialog och en ökad delaktighet amt rekrytering av målgruppkompeten, kan ammantaget innebära ökade kotnader för UR under kommande tilltåndperiod. UR intämmer i kommittén förlag att under näta tilltåndperiod öka utbudet av jiddich i förhållande till den nivå om uppnå 2019 men UR vill ockå belya de vårigheter om är behäftade med att producera ett kvalitativt utbud på jiddich. Det finn väldigt få peroner om till fullo behärkar jiddich vilket gör att det är vårare att kvalitetäkra utbudet. UR intämmer i kommittén bedömning att bolagen även under näta tilltåndperiod inemellan får fördela anvaret för olika lag inater i fråga om programverkamhet på minoritetpråk och program om och för peroner med funktionnedättning. UR även intämmer helt i bedömningen att en del av denna anvarfördelning kan vara att genom hänviningar vägleda användarna till utbud på minoritetpråk ho andra public ervice-bolag. UR intämmer i kommittén bedömning att törre flexibilitet för public ervice-bolagen att välja på vilka plattformar minoritetpråk- och teckenpråk-programmen ka tillgängliggöra bör bidra till att öka utbudet ynlighet men aner amtidigt att detta ka gälla även andra grupper om är våra att nå. UR intämmer i bedömningen att möjligheten att i högre grad tillgängliggöra utbudet digitalt ökar möjligheten till att nå målgruppen, efterom användarmöntren er likadana ut i dea grupper om i befolkningen i övrigt. UR aner vidare att det måte vara upp till bolagen att avgöra hur och på vilka plattformar utbudet ka tillgängliggöra för att möta upp pecifika målgrupper krav och förväntningar och för att nå dem där de befinner ig. UR aner att det viktiga är att tillgängliggöra programutbudet på de plattformar där det når användarna och välkomnar därför möjligheten att tillgodoräkna ig verkamhet på internet vid uppföljning av uppdraget. UR aner att det under näta tilltåndperiod finn käl till att villkoret i huvudak ka uppfylla i marknätet, men på ikt är det av törta vikt att public ervice-bolagen får en teknikneutral reglering. Externa produktionbolag UR intämmer i kommittén förlag att public ervicebolagen ka tärka en livkraftig produktionmarknad i hela landet. UR aner dock att det är viktigare ett produktionbolag kan leverera ett pedagogikt kvalitetäkrat utbud än var det är placerat. UR täller delvi andra krav på externa produktionbolag jämfört med Sverige Radio och SVT. Exempelvi utgår UR alltid efter användarna behov, pedagogikt berättande och att koppla innehållet i programmen till kolan kurplaner vilket gör att det måte avätta inlärningtid, både ho produktionbolagen och ho UR. innan alla delar finn på plat. UR aner att bolaget redan bidrar till produktionbolagen idéutveckling intämmer inte i förlaget att ytterligare ta hänyn till produktionbolagen idéutveckling när erättningen förhandla Förhandprövning UR avtyrker att via ändringar i förhandprövningytemet behöver göra för att det ka fungera effektivt och uppleva om legitimt både av public ervice-bolagen och av andra aktörer på mediemarknaden. UR aner att förhandprövningytemet bör avkaffa. För det fall förhandprövningytemet ändå behåll aner UR att det är ett teg i rätt riktning att förhandprövningen begräna till tjänter inom den kompletterande verkamheten. Tillgodoräkna programutbudet på internet UR välkomnar möjligheten att få tillgodoräkna ig en vi andel av verkamheten genom tråd vid uppfyllandet av public ervice-uppdraget. Med förändrade medievanor är det en nödvändighet för public ervice-bolagen att få tillgodoräkna ig en del av den verkamhet om bolagen tillgängliggör på de egna plattformarna, på fritt tillgängliga delar av internet. Det gäller i ynnerhet för UR om redan under nuvarande tilltåndperiod törre delen av programutbudet under en längre tid (många program å länge om fem år) på UR: egna plattformar. Uppföljning och redovining UR intämmer i kommittén förlag att Grankningnämnden bedömning av om public ervice-bolagen har uppfyllt itt uppdrag kan ke vartannat år i tället för varje år och att det inte längre finna behov för regeringen att årligen i budgetpropoitionen redovia grankningnämnden bedömning av public ervice-verkamheten för rikdagen. Däremot er UR att public ervice-redoviningarna kan fylla en funktion för att ge allmänheten inyn i verkamheten och hur bolaget uppfyller uppdraget och kan även fortättningvi ka lämna in public ervice-redoviningar varje år. UR har inga invändningar kring idén om en public ervice-dialog med bolagen, företrädare för regeringen, branchaktörer och intreeorganiationer i yfte att timulera till allmän debatt om public ervice. UR förordar att yftet med public ervice-dialogen tydliggör och betonar att den ka vara framåtyftande, ge programföretagen möjlighet att påtala eventuella behov av förändringar i villkoren och i övrigt, å långt om möjligt, vara begränad i in omfattning. UR aner att det är en förutättning, narare än utgångpunkt, att medeltilldelning och villkor inte kan komma att ändra i amband med halvtidöverynen. UR intämmer i kommittén bedömning att bolagen redovining av verkamheten fungerar väl. Förvaltningtiftelen tyrele, ägarroll och finaniering UR delar kommittén bedömning att tiftelen centrala funktion om garant för public ervice oberoende från taten och olika intreen och maktfärer i amhället, täller höga krav på de peroner om ingår i tiftelen tyrele. UR bejakar därför kommittén förlag att tifteleförordnandet ändra å att det framgår att tyreleledamöterna ka ute utifrån krav på kompeten, integritet och lämplighet. UR bejakar ockå att förordnandet ändra å att de 6
krav om gäller för ordförande uttryckligen framgår. UR delar kommittén bedömning att Förvaltningtiftelen uppgifter om ägare inte bör utöka till att omfatta uppföljningen av om programbolagen har uppfyllt itt public ervice-uppdrag. Det kulle äventyra hela den bärande principen bakom kontruktionen med en ägare om inte ka kunna påverka programverkamheten. UR delar ockå kommittén bedömning att även en uppföljning av övriga villkor vore problematik. Ekonomika förutättningar UR delar i tort kommittén analy av ökade reurbehov under den kommande tilltåndperioden, men aner att kommittén analy av områden om föranleder en nivåhöjning behöver komplettera. UR vill betona att kommittén inte tagit hänyn till UR: bekrivning av att rättighetkotnaderna förvänta öka näta tilltåndperiod. UR vill även peka på att kotnaderna för beredkap och äkerhet online amt kotnader för ditribution online kommer att öka även för UR, något om inte framgår i denna del av betänkandet. UR aner att en årlig tvåprocentig uppräkning under hela tilltåndperioden är en grundförutättning för en tabil och långiktig planering och möjliggörandet av en utveckling av verkamheten, trot att det amtidigt kapar ett tryck att effektiviera. UR intämmer i kommittén bedömning att en reurförtärkning under tilltåndperioden är nödvändig för att public ervice-bolagen ka ha möjlighet att klara av törre inveteringar och nya uppdrag och menar att förlaget om en medeltilldelning på 445,1 miljoner kronor till UR därför är ett minimum. UR erhåller i dag cirka fem procent av public ervicebolagen totala medeltilldelning och det finn tarka käl för en nivåökning till UR utöver kommittén förlag. UR er därför mycket poitivt på att kommittén i itt betänkande ärkilt lyfter fram UR: ambitioner för inater inom medie- och informationkunnighet (MIK) och Ny i Sverige, vilka är två av UR: prioriterade områden. Det är även poitivt att kommittén delar bolagen bedömning av ökade reurbehov bland annat för nödvändiga inveteringar i teknika tjänter, inte mint i online-miljön. n 7
1. Inledning Att för förta gången knäcka läkoden och lära ig läa, att öva upp förmågan att kilja ant från falkt, att lära ig grunderna för hur ett reonemang kan utveckla eller att ine hur de demokratika intitutionerna faktikt fungerar Allt detta kan vara helt avgörande för varje männika möjlighet att påverka itt eget liv. I över 40 år har UR med itt ärkilda utbildning- och folkbildninguppdrag bidragit till att tärka bildningen och minka kunkapklyftorna i Sverige. Detta genom att prida ett pedagogikt och lutfyllt lärandeutbud till åväl vuxna om barn. UR har en fortatt trategik roll för att tärka kunkapen i amhället. Möjligheten att nå ny kunkap genom hela livet lägger grunden till utveckling, till förörjning, till yrkeval och till att kunna fatta medvetna belut baerade på fakta. Kunkap lägger, kort agt, grunden för det demokratika amhället. Med ett brett och mångidigt programutbud vill UR bidra till att tärka demokratin och vara en tydlig motvikt till falk information, ryktepridning, hot och hat på nätet. På å vi bidrar UR: utbud till åväl amhällnytta om individuell nytta. Att känna till hur amhället fungerar, att kunna läa och kriva och att ha ett källkritikt perpektiv är nödvändiga kunkaper för att kunna ta del av de demokratika rättigheterna. Alla har rätt till ådan kunkap. Genom att fortätta utveckla itt utbud ger UR alla chanen till allidig kunkap oavett bakgrund, ålder, fyika eller pykika förutättningar eller andra faktorer. UR: uppdrag är unikt i världen. Den pecifika uppgiften att genom radio- och tv-program kapa ett utbildningutbud har enbart anförtrott UR om enkilt oberoende public ervice-bolag. Genom den unika kombinationen av journalitik och pedagogik producerar UR ett utbud om varar mot reella behov inom utbildningen och ho allmänheten och bidrar på å ätt till männikor växande genom kunkap livet igenom. Därmed bidrar UR även indirekt till yelättning, tillväxt och ammanhållning och därmed i praktiken till en fungerande demokrati. UR: ärkilda utbildninguppdrag är en demokratik kollektiv nyttighet om gynnar alla i amhället. UR: utbud riktar ig till och ka vara tillgängligt för alla via linjär radio och tv amt olika digitala plattformar. Enligt nuvarande ändningtilltånd ka UR koncentrera in programverkamhet till utbildningområdet med villkor om att vidga och utveckla itt utbud och ka därutöver tillhandahålla ett utbud av folkbildningprogram. UR vill undertryka vikten av att bolaget ärkilda utbildninguppdrag betona även under näta tilltåndperiod likom villkoren att utveckla och vidga utbildningutbudet. Utbildninguppdraget var en central idé redan när public ervice en gång bildade i Europa, d v då BBC på 1920-talet grundade med miionen att utbilda, informera och underhålla befolkningen ( educate, inform, entertain ). I dag är många olika amhällaktörer allt från arbetmarknaden parter, utbildningväendet, teknikbranchen till belutfattare överen om att i den globala, kunkapinteniva och komplexa värld om vi i dag lever blir det livlånga lärandet allt viktigare. Med ett utvecklat och vidgat utbildningutbud kan UR fortatt vara ett trategikt töd i arbetet med att minka kunkapklyftorna i amhället. Demokratin är beroende av kunniga medborgare och UR är, med itt ärkilda utbildning- och folkbildningutbud, fortatt en av demokratin hörntenar. Efterom UR inte har ett nyhetgrankande uppdrag har UR fortatt tora möjligheter att amverka med andra amhällaktörer och därmed i gränlandet mellan medier, utbildning, folkbildning och kulturektorn om kulturkolor och bibliotek fungera om ett demokratitärkande nav. Genom itt programutbud har UR möjlighet att väcka nyfikenhet, lut till ökat lärande, ge nya inikter och ätta aker i itt ammanhang. Via aker är våra att enbart läa ig till, de måte uppleva. Effekten av upplevelen är ett nytt lärande, en ny kunkap om kan leda till förändring. Det betyder i förlängningen att UR ger nya perpektiv och infallvinklar för åväl breda om malare målgrupper för de många få. Tack vare in gedigna erfarenhet inom medie- och informationkunnighet (MIK) kan UR pela en avgörande roll inom åväl utbildning och folkbildning. Mediemedvetenhet, källkritik och digital kompeten är centrala för att förtå världen och fungera i en demokrati. Här har UR en unik möjlighet i och med att UR: program via i klarum över hela landet och därmed bryter igenom de k filterbubblorna. Avlutningvi ka äga att UR aner att kommittén i huvudak väl bekriver public ervice roll framöver och intämmer i tora delar av betänkandet förlag. Dock har kommittén inte tillräckligt tydligt lyft betydelen av UR: ärkilda utbildninguppdrag. I UR: yttrande över public ervice-kommittén betänkande Ett oberoende public ervice för alla nya möjligheter och ökat anvar kommentera detta närmare under repektive kapitel. n 8
2. Nya mönter i mediekonumtionen Kommittén analyerar i kapitel 2 medieutvecklingen, ärkilt gällande trender om globaliering, digitaliering amt polariering och filterbubblor amt hur de påverkar konumtion av medier och förutättningarna för medieföretagen verkamhet. Denna utveckling påverkar i hög grad public ervice-bolagen om täll inför nya utmaningar för att fortatt nå in publik i ett allt mer föränderligt medielandkap. Kommittén nämner ockå användarna behov och beteende om utgångpunkt för hela public ervice och därmed UR: verkamhet. Kommittén nämner dock knappt det faktum att UR inte bara verkar på mediemarknaden, utan även på utbildningmarknaden. Hur den marknaden och de utveckling påverkar UR: verkamhet och möjlighet att nå ut med program-utbudet analyera inte heller i kapitel 2 i lutbetänkandet. UR vill därför peka på följande utvecklingpår inom utbildningmarknaden: Globaliering och digitaliering likom teknikutveckling och demografiutveckling är tora förändringar om påverkar hela amhället även utbildning, lärande och framtida yrken. Utbildningväendet behöver möta behoven av förändrade och nya kompetener och yrken. IKT-klarum och andra marta lärandemiljöer utveckla nabbt likom den å kallade ed tech-branchen. Begrepp om artificiell intelligen, virtual reality, augmented reality, learning analytic har blivit allt vanligare och något om bidrar till nya läromedelerbjudanden. I ljuet av den tilltagande lärarbriten i Sverige lyft digitala lärplattformar fram för att möta lärarbriten och komplettera fyika lärare i klarummen. Att få undervining av en lärare uppkopplad via länk är nu verklighet för en växande andel tudenter och elever. De fleta är överen om att det livlånga lärandet, i tider av nabba och omfattande förändringar, blir allt viktigare och kommer att vara en viktig utgångpunkt för framtida utveckling. Utvecklingen av näta generation mobila nätverk öppnar upp för nya möjligheter och teknika löningar. Hur utvecklingen av nya grännitt om talynte, ögontyrning, röttyrda apparater, förarlöa bilar och kroppnära teknik om wearable påverkar användarna behov och beteenden är ovit, men kommer även påverka utbildningmarknaden. Redan i dag har teknikutvecklingen och olika digitala hjälpmedel underlättat vardagen för exempelvi barn med inlärningvårigheter. Digitala verktyg kan t.ex. hjälpa elever att få truktur i vardagen genom påminneler och hjälp med tiduppfattningen, vilket är viktig för att eleverna ka känna att de har kontroll och är delaktiga i ett ammanhang. Det kan ockå handla om att ge elever möjlighet att redovia och tillägna ig kunkap på andra ätt än kriftligt och muntligt eller att tillhandahålla olika pellikande applikationer om på ett lutfyllt ätt töttar elever i matematikinlärning eller läning. Men teknikutvecklingen och förändrade medievanor bidar ockå till oönkade effekter. Flera forkare har i ammanhanget pekat på att förändrade mediekonumtionmönter kan bidra till åväl kunkapklyftor om kunkapmottånd 1. Bakidan av att männikor i dag kan välja när, var, hur och vilken information de vill ta del av är att en del mediekonumenter väljer att ta del av ett mycket begränat utbud vilket leder till kunkapluckor både i olika ämnen och i amhälldebatten, exempelvi hur det politika ytemet fungerar eller vad om kännetecknar en demokrati 2. Via väljer att överhuvudtaget inte ta till ig vi information utan avfärdar den om falk eller oväentlig 3. De här tendenerna i amverkan med ett plittrat medielandkap ger en oroande utveckling där varje enkild mediekonument har att ta tällning till vad om är ant och trovärdigt 4. I detta perpektiv vill UR betona itt ärkilda utbildninguppdrag och de roll i det övergripande demokratika uppdrag public ervice har. Datorer och olika ökmotorer på internet använd allt oftare i underviningen, där elever öker efter fakta. Även tredjepartplattformar ökar möjligheterna att öka efter fakta inom underviningen men dera algoritmer är deignade för att kapa intäkter vid användning. Därför blir UR ett allt viktigare oberoende alternativ till kommeriella aktörer. Användarna inom utbildningväendet förväntar ig att UR fortatt, och lättillgängligt, ka bidra med lärarhandledningar kopplade till UR: utbud och aktuella kur- och läroplaner amt att programutbudet ka fungera om ett komplement till de läromedel och den kurlitteratur om finn inom utbildningen alla olika tadier och nivåer. Utvecklingen inom kola och utbildningväendet är något om i allra högta grad påverkar UR: verkamhet 1 Exempelvi Arendt F & Matthe J, Changning mind or changing channel? Partian new in an age of choice. Chicago univerity pre 2014. 2 Arne Jarrick, Det finn inga häxor en bok om kunkap, Weyler förlag 2017. 3 Åa Wikfor, Alternativa fakta: om kunkapen och de fiender. Fri tanke förlag, 2017. 4 Ulla Carlon, Medie- och informationkunnighet i den digitala tidåldern. En demokratifråga. Nordicom 2018. 9
och programutbud. UR följer noga utvecklingen, analyerna och debatten kring venk kola. Några av de törta utmaningarna för venk kola är lärarbriten och de fortatt ökande klyftorna mellan olika kolor, kommuner och elever 5. Vid idan av detta hanterar kolväendet förändringar i läroplanen för förkolan genomdrivit, kollagen har ändrat i yfte att fler nyanlända till Sverige ka uppnå behörighet till gymnaiekolan, åtgärdgarantin gällande kompetenerna läa, kriva amt räkna fortätter, det.k. Lälyftet har utvidgat och underviningtimmarna i matematik i grundkolan ka bli fler. SFI-utbildningen ka utreda i yfte att fler nyanlända ka kunna lära ig venka fortare och alltfler anta till en högkoleutbildning men för få vill bli lärare. UR förhåller ig givetvi till den nabba utvecklingen och breda debatten på kol- och utbildningområdet för att UR: utbud på bäta ätt ka bidra till lärandet för både lärare, elever och tudenter likom den kollektiva amhällnyttan. Utmaning för UR: Att vara tillgänglig och ökbar - även på utbildningmarknaden UR: uppdrag är att förtärka, bredda och komplettera de inater om gör av andra inom utbildningområdet genom ljud, rörlig bild och ett pedagogikt berättande om ökar kunkapen och förtåelen för ammanhang. I dag når UR in publik på huvudakligen två olika ätt. En växande andel av företrädevi lärare, tudenter och elever inom den organierade utbildningen hittar programutbudet online medan en fortfarande väentlig, men minkande andel, av allmänheten hittar utbudet via broadcat. Utmaningarna för att nå publiken på åväl kort om lång ikt kräver olika trategier. För att möta användarna behov måte UR: utbud vara upptäckbart även på plattformar om äg av andra aktörer, åväl på Sverige Radio och SVT: om kommeriella aktörer plattformar. UR behöver finna på andra plattformar för att utbudet fortatt ka vara tillgängligt och ökbart, men med retriktivitet för att kydda oberoendet. När det gäller kolan har UR lyckat möta utbildningvärlden behov av att kunna använda innehåll vid den tidpunkt och på den plattform om den behöver genom UR: digitala plattformar UR Skola och UR Acce 6. UR er ändå ett behov av att amtidigt utveckla de egna plattformarna för att där kunna tillgängliggöra hela programutbudet och bryta igenom olika ökmotorer algoritmer vilka väentligt har bidragit till polariering och filterbubblor. Till killnad från kommeriella aktörer har UR, likom andra public ervice-bolag, inga kommeriella intreen, använder inte algoritmer i yfte att kapa lönamhet och är aldrig intreerade av att älja en produkt. Sammantaget aner UR att bolaget har en fortatt viktig roll att pela om ett oberoende public ervice-bolag med uppdraget att förtärka, bredda och komplettera de inater om gör av andra inom utbildningområdet. Detta innebär att UR måte möta nya utmaningar och medievanor med nya ditributiontrategier för att utbudet ka finna tillgängligt och ökbart på de plattformar användarna befinner ig på. n 5 Skolverket lägebedömning 2017, amt PISA 2015. 15-åringar kunkaper i naturvetenkap, läförtåele och matematik. 6 UR Ace är en löenordkyddad tjänt där det finn cirka 19 200 program tillgängliga. Cirka 40 univeritet och högkolor, 150 frikoleföretag amt landet amtliga 290 kommuner har avtal med UR och Copywede för användning av UR: programutbud i lutna nätverk. 10
3. Ändamålenlig reglering av public ervice 3.2 Utgångpunkter för en ändamålenlig reglering UR intämmer i kommittén kontaterande om att utgångpunkten för en ändamålenlig reglering av public ervice bör utgå ifrån verkamheten centrala betydele för amhället och demokratin. Public ervice är en kollektiv nyttighet om är till gagn för hela amhället. En av de grundläggande förutättningarna för att public ervice ka kunna uppfylla in roll i det nya medielandkapet är att företagen verkligen kan möta allmänheten på de plattformar där användarna befinner ig med ett utbud om är anpaat för den arenan. UR vill påminna om bolaget ärart och viktiga betydele för kunkappridning och det livlånga lärandet om UR har i och med det ärkilda utbildninguppdraget. UR är mån om att kunna fortätta utveckla och vidga utbildningutbudet åväl gentemot barn- och ungdomom vuxenutbildningen. Kommittén kontaterar att public ervice är en kollektiv demokratik nyttighet för allmänheten. UR har i ammanhanget en helt unik möjlighet att genom ett lutfyllt utbildningutbud bidra till att användarna blir välinformerade och kritikt tänkande medborgare redan i tidig ålder. UR kan därmed äga bidra till att lägga grunden för public ervice demokratika uppdrag. UR delar därför kommittén bedömning att en reglering av public ervice måte ta höjd för att förutättningarna nabbt kan förändra i det tändigt föränderliga medielandkap vi befinner o i. Regleringen måte amtidigt ge public ervice trygga och tabila förutättningar, lå vakt om public ervice oberoende amt bolagen fortatta tolkningföreträde när det gäller villkoren för verkamheten. UR bejakar därför regeringen förlag i propoitionen Långiktig finaniering och tärkt oberoende för public ervice om längre tilltåndperioder om åtta år från och med år 2030 likom att nätkommande tilltåndperiod träcker ig över tio år (2020 2029). 3.3 Reglering från 2020 UR delar kommittén bedömning att den nuvarande övergripande trukturen för regleringen bör betå även under näta tilltåndperiod. 3.3.1 Hur uppdraget ka ge under näta tilltåndperiod Regleringen truktur: Då en eventuell ändring av yttrandefrihetgrundlagen kan träda ikraft tidigat 2023 har UR inget att invända mot kommittén förlag att nuvarande truktur, där public ervice-företagen verkamhet reglera i eparata ändningtilltånd, anlagvillkor och ärkilda tillgänglighetbelut, i huvudak ka betå under näta tilltåndperiod. Även om UR, mot bakgrund av den nabba teknika utvecklingen på området, inte har något att invända emot att tillgänglighetbeluten kan gälla för en kortare period än tilltåndperioden, vill UR dock tydliggöra vikten av att programföretagen ge tabila planeringförutättningar. Regleringen omfattning: Som kommittén kriver kan en reglering om även omfattar verkamheten på internet träda i kraft tidigat 2023. UR intämmer i att via innehållfrågor om i dag bedriv enbart på internet, med rätt förutättningar, kulle kunna ta om hand i ett nytt utvidgat jälvreglerande medieetikt ytem om kan hantera anmälningar rörande publicitik kada amt rätten till genmäle i public ervice-bolagen verkamhet på internet. Det finn ett behov ho allmänheten att kunna anmäla och även få prövat vit innehåll om publicera på internet, och inte om i dag endat det om publicerat i radio- och tv-program. Självreglering är deutom ett ätt att öka public ervice oberoende. Se även kapitel 3.4. 3.3.2 Definitionen av kärnverkamhet UR bejakar kommittén förlag att kärnverkamhet även omfattar tillhandahållanden av radio- och tv-program på bolagen egna plattformar om finn på fritt tillgängliga och öppna delar av internet. UR definierar i dag kärnverkamhet om att producera och tillgängliggöra program på olika plattformar, åväl linjärt om ickelinjärt. UR er därför mycket poitivt på att kommittén i itt förlag tydliggör att vad om ingår i programbolagen kärnverkamhet måte följa medieutvecklingen och förändrade konumtionmönter. 11
UR vill dock peka på riken att även den förelagna definitionen av kärnverkamhet nabbt kan komma att bli hämmande genom att definitionen av radio- och tv-program inte följer medieutvecklingen. UR vill ockå peka på att begränningen till radio- och tv-program kan motverka bolagen fortatta utveckling av ina egna plattformar, med ambitionen att alltid vara relevanta för användarna, i en framtid där vi mer talar om ljud- och rörlig bild än program. 3.3.3 God balan mellan kärnverkamhet och kompletterande verkamhet UR har inget att invända emot kommittén bedömning om att anlagvillkoret om god balan mellan kärnverkamhet och kompletterade verkamhet ka kvartå oförändrat. UR vill dock peka på att efterom den kompletterande verkamheten är nära ammanlänkad med, eller ingår om integrerade delar i, produktionarbete och produktionbudget är det nät intill omöjligt att i detalj identifiera och ärredovia kotnader för den kompletterande verkamheten från kärnverkamheten. Enligt UR råder god balan när kärnverkamhet är den helt dominerande delen i verkamheten. När det gäller kommittén bedömning att det i anlagvillkoren om balan även bör gälla balan mellan olika kärnverkamheter vill UR undertryka vikten av att den goda balanen bedöm utifrån medieutvecklingen, en förändrad mediekonumtion men även utvecklingen inom utbildningområdet. Vad om är en god balan måte även bedöma utifrån varje bolag pecifika uppdrag där UR har ett unikt utbildninguppdrag. UR har det enate året fortatt utvecklingen med att vid idan av att ända tillgängliggöra programmen för ökad ynlighet, ökbarhet och lättillgänglighet för användarna på de digitala plattformarna. UR har t. ex. kommunikationteam om arbetar direkt mot målgrupperna. UR vill därför betona vikten av att ett krav på balan mellan olika kärnverkamheter och balan mellan kärn- och kompletterande verkamhet inte ge en ådan innebörd att det förvårar UR: möjligheter att fortätta med att tillgängliggöra utbildningprogrammen. 3.3.4 Sidoverkamhet UR delar kommittén bedömning att det inte finn behov av någon ytterligare reglering av public ervice-bolagen möjligheter att bedriva idoverkamhet. UR har i dag ingen idoverkamhet. Det är vårt att förute hur UR: behov framöver er ut för att bedriva vi idoverkamhet men det finn inga ådana planer i dag. 3.4 Reglering från 2023 UR delar kommittén bedömning att en kommande grundlagändring troligen inte kommer att innebära krav på tilltånd för public ervice-bolagen verkamhet på internet. Mer troligt är att det kommer att bli möjligt att tälla innehållkrav på utbudet om bolagen väljer att bedriva verkamhet genom tråd. Mot bakgrund av detta intämmer UR i kommittén förlag att public ervice-bolagen programverkamhet genom tråd ka formulera i ett ärkilt regeringbelut från och med 2023 om kompletterar de ändningtilltånd om gäller för hela tilltåndperioden. Oavett vad en kommande grundlagändring kommer att innebära är det av törta vikt att det inte täll andra innehållvillkor för public ervice-bolagen verkamhet i tråd än de om gäller för bolagen tilltåndpliktiga ändningar i marknätet. Efterom Grankningnämnden, enligt ändningtilltåndet, endat grankar och behandlar anmälningar kopplade till den verkamhet om public ervice bedriver i markänd radio och tv prövar nämnden inte heller enkilda anmälningar rörande verkamheten på internet. Frågan om ett nytt jälvreglerande medieetikt ytem för den publicitika verkamheten om prövar anmälningar från enkilda gällande publiceringar (inkluive radio- och tv) dikuterade redan inför nuvarande tilltåndperiod. UR har genom Utgivarna medverkat till att ta fram ett förlag om att inrätta Allmänheten Medieombudman (MO) och Medierna etika nämnd (MEN) för den framtida etika jälvregleringen. Tanken är att MO/MEN ka pröva alla yttranden för de medier om omfatta av jälvregleringen oberoende av publiceringplattform. Det innebär att även radio- och tv-ändningar, amt de webbpubliceringar om i dag inte kan pröva, omfatta av det framtida ytemet. 3.5 Reglering på lång ikt Mot bakgrund av utvecklingen inom medieområdet intämmer UR med kommittén i att det är vårt att i dag uttala ig närmare om hur en reglering av public ervice på lång ikt bör utforma för att vara met ändamålenlig. UR delar dock kommittén bedömning att oavett vilken regleringmodell om välj är en viktig förutättning att de innehållvillkor om får tälla måte framgå av lag och att de programrelaterade villkoren måte godkänna av public ervice-bolagen. UR intämmer med kommittén att nackdelarna med en avtalkontruktion är törre än de (eventuella) tyrkor en ådan kan ha. n 12
4. Var ka public ervice finna? 4.2 Hur ka public ervice nå ut till hela befolkningen? 4.2.1 Täckningkravet i marknätet UR intämmer huvudakligen i bedömningen att public erviceföretagen ändningar även fortättningvi ka nå mint 99,8 procent av befolkningen. UR bedömer att ditribution via marknätet kommer att vara viktigt ett antal år framöver för att göra public ervice-bolagen utbud tillgängligt för alla. Det är därför fortatt viktigt att UR: tittare och lynare kan ta del av UR: utbud via Sverige Radio och SVT: kanaler. Se även kapitel 4.2.2. UR intämmer i kommittén reonemang att markändningar har flera fördelar jämfört med andra ditributionformer. I vart fall för närvarande. De är fritt tillgängliga, utan krav på abonnemang. Markändningar är ockå viktiga utifrån ett kri- och beredkapperpektiv, där det är viktigt med ett robut och törningäkert ditributionnät. Men digitalieringen, globalieringen och den nabba utvecklingen på mediemarknaden, med ny teknik och förändrade användarmönter, kommer dock att påverka hur länge marknätet är relevant för konumenterna. Det finn en rad oäkerhetfaktorer i hur konumtionmöntren, för framförallt markänd tv, kommer att utveckla framöver. Mot denna bakgrund er UR att det kan finna behov att längre fram i tilltåndperioden e över om täckningkravet för både radio och tv är fortatt relevant. Kommittén anför att det utifrån bolagen kotnader inte finn käl att förelå en minkning av nuvarande täckningkrav efterom det enligt kommittén är oannolikt att kotnaderna kommer att öka förutatt att andra aktörer inte väljer att lämna marknätet. UR vill här peka på att kotnaden för ändningarna i marknätet endat är en del av ditributionkotnaderna för public ervice. Det är därför viktigt att hänyn ta till företagen totala kotnad för ditribution näta tilltåndperiod, där det behöver ta hänyn både till ditributionkotnader för marknätet och internet. Se även kapitel 9.2.1. UR gör ammantaget bedömningen att UR behöver finna på de plattformar användarna väljer för att nå fram. Det gäller även marknätet å länge UR: målgrupper har ett behov av att ta del av UR: utbud där. 4.2.2 Antal programtjänter och andra marknätrelaterade ditributionfrågor UR intämmer i att SVT likom i dag bör ända fyra kanaler i marknätet, men aner att en migrering av hela marknätet till DVB/T2 kan ke näta tilltåndperiod. Enligt UR bör det vara upp till bolagen att i avvaktan på en ådan migrering beluta i vilken mån man även vill parallellända i HD-kvalitet. UR intämmer i kommittén bedömning att Sverige Radio analoga markändningar (FM) fortatt bör bedriva i amma omfattning om i dag. Vad gäller digitala ljudradioändningar hänviar UR till Sverige Radio remivar. Så länge public ervice-utbudet änd i marknätet är det enligt UR en förutättning att UR: program ockå går att nå via de markända kanalerna. UR intämmer därför helt i kommittén bedömning att UR även fortättningvi ka ända ljudradio- och tv-program med nyttjande av SVT: och Sverige Radio ändningutrymme, enligt överenkommele bolagen emellan. När UR: utbildande utbud tillgängliggör via Sverige Radio och SVT: kanaler blir det folkbildande. UR aner att denna apekt inte uppmärkammat tillräckligt tydligt av kommittén. UR har genom det utökade utbildninguppdraget haft möjlighet att vidga och utveckla utbudet. UR vill därför undertryka vikten av att programmen fortatt bör kunna få ett brett genomlag ho lynarna och tittarna via överenkomna ändningtider. Ett fördjupat amarbete kring ändningtider mellan programföretagen är därför lika viktigt i dag om tidigare för att utbildning- och folkbildningprogrammen ka bli tillgängliga för åväl en bredare publik om för ärkilda målgrupper. UR aner därför att det även fortättningvi är av tor vikt att det av bolagen anlagvillkor framgår att Sverige Radio, SVT och UR ka fördjupa itt amarbete när det gäller fördelning och placering av UR: program. Det bör i allra högta grad även gälla på de digitala plattformarna. UR änder i dag i SVT: amtliga kanaler men huvuddelen av UR: tv-utbud för den breda allmänheten änd via Kunkapkanalen (om UR amäger med SVT). UR har fortatt en hög ambition med Kunkapkanalen för att uppfylla folkbildninguppdraget. Kanalen med de kunkaphöjande innehåll i form av föreläningar, dokumentärer och faktaprogram ligger helt i linje med UR: uppdrag att producera och tillgängliggöra ett lutfullt utbildning- och folkbildningutbud om tärker lärandet. Kunkapkanalen blir därmed fortatt en viktig kanal för UR för att nå hela allmänheten. UR vill därför peka på vikten av att Kunkapkanalen även fortatt ka ända i marknätet. I ändningvolym räknat är Kunkapkanalen UR: främta ditributionkanal för det allmänt folkbildande tv-utbudet. Drygt 80 procent av UR: tv-utbud änd i Kunkapkanalen. Programmen betår av både inköpta program inom kategorierna dokumentärer, populärvetenkap, hitoria, teknik och innovation m.m. amt egenproducerade program, om exempelvi Språknyheterna och UR 13
Samtiden inpelningar. Som exempel kan nämna att UR Samtiden pelade in över 80 eminarier från året Bok- och bibliotekmäa vilka kommer att ända för en bredare publik via Kunkapkanalen UR tår för hälften av Kunkapkanalen programinnehåll och er för närvarande över hur UR kan utveckla utbudet för att ytterligare höja kvalitén inför näta tilltåndperiod, bland annat genom att formatutveckla UR Samtiden. UR änder även i Sverige Radio amtliga FM-kanaler. UR er att behovet av ett public ervice-utbud både via FMnätet och internet, om till exempel podcat eller webtreaming, fortatt kommer att pela en central roll för att nå allmänheten med ett oberoende och trovärdigt innehåll. UR er att företaget kan bidra med ett rikt lutfullt lärande utbud via Sverige Radio kanaler inom många områden. UR producerar redan i dag uppkattade program om exempelvi Retorikmatchen, Mifforadio och Barnaminiteriet dokumentär (P4) och Bildningbyrån Tänka mot trömmen och Skolminiteriet (P1). UR er tora möjligheter att utveckla ett kunkaphöjande och folkbildande radioutbud framöver både via FM-nätet och digitalt genom poddar, om exempelvi NPF-podden om riktar ig till alla om är intreerade av frågor om rör barn med neuropykiatrika diagnoer. Användningen av UR: utbud via efterhandlynad radio och poddar har ökat tadigt de enate åren. 4.2.3 Övrig ditribution Andra ditributionplattformar: UR intämmer i kommittén bedömning att public ervice-bolagen jälva ka ha frihet att beluta om ditribution utöver markändningar. UR vill undertryka vikten av detta och även påminna om att det edan länge finn andra ditributionplattformar, vid idan av bolaget egna plattformar, än de om kommittén nämner om är helt centrala för UR för att uppfylla utbildninguppdraget,. Alltedan UR tartade in verkamhet har utbildningväendet tagit del av programmen via ändningar men även via andra former av ditribution. Sedan 1970- talet har UR, via avtal med upphovmännen, kunnat ge landet mediecentraler möjligheten att pela in UR: eterändningar i yfte att vidareditribuera programmen till Sverige kolor i form av fyika kopior. Den teknika utvecklingen har medfört att ditributionen av fyika kopior numera har eratt av olika former av online-ditribution. I dag tillgängliggör UR utbudet för den organierade utbildningen utöver de egna plattformarna och via ändning även via andra plattformar om UR Acce 7 och landet mediecentraler. Dea är centrala plattformar där många inom utbildningväendet tar del av hela UR: omfattande programkatalog. Därmed blir dea utbildningplattformar viktiga för UR för att uppfylla itt ärkilda utbildninguppdrag. Det betyder att en omfattande del av UR: programutbud alltå tillgängliggör även på andra plattformar än de om public ervice-kommittén har bekrivit i itt betänkande. Mot bakgrund av ovan vill UR därför undertryka vikten av att kommittén bedömning, att public ervice utöver markändningar bör få använda de ditributionplattformar om behöv för att nå publiken med ina linjära ändningar, inte uteluter de andra ovan bekrivna ditributionplattformarna om är helt centrala för att UR ka kunna uppfylla itt utbildninguppdrag. Utveckling av egna plattformar: UR intämmer i kommittén förlag att programföretagen bör fortätta utveckla och använda ina egna plattformar för att tillgängliggöra itt programinnehåll on demand. Att UR ka prioritera egna digitala plattformar ligger deutom helt i linje med företaget egen digitala trategi. För att ha fortatt legitimitet ho allmänheten och UR: målgrupper är det avgörande att bedriva verkamhet även online, bland annat på egna digitala plattformar. Det möjliggör för UR att både kurera och framöver även erbjuda mer anpaade, peronalierade tjänter, om är baerade på användarmönter och behov. Att UR kan utveckla de egna plattformarna bidrar till att bolaget flexibelt kan tyra och anpaa verkamheten i takt med en nabbt föränderlig medie- och utbildningvärld. Det bör undertryka att UR är ett mediebolag med ett ärkilt utbildninguppdrag. UR: utbud använd i lärandeammanhang, både i kolan och efter koltid via UR: playtjänter. Detta täller höga krav på att UR kan utveckla ett on demand-utbud om är tillgängligt när användarna önkar och på de apparater och plattformar om användarna föredrar. On demand-tjänter för tittande och lynande ökar kraftigt. Det blir därmed allt vårare framöver att nå unga, elever, lärare, föräldrar, nationella minoriteter och andra viktiga målgrupper enbart via broadcat och därför blir de egna digitala plattformarna allt viktigare. I nuvarande ändningtilltånd medge UR rätten att ända i hela landet med nyttjande av SVT: och Sverige Radio ändningutrymme. I dag när allt fler användare växlar mellan broadcat och digitala plattformar är det av ytterta vikt att utbudet återfinn i båda miljöerna, d.v.. att användarna förväntan kring att hitta UR: programutbud även via Sverige Radio och SVT: digitala tjänter uppfyll. Avlutningvi intämmer UR i bedömningen att bolagen jälva ka ha frihet att beluta om ditributionen utöver markändningarna och delar även bedömningen att den nuvarande regleringen inte medger något krav på att bolagen ka tillhandahålla itt utbud online, mot bakgrund av den grundlagreglerade etableringfriheten i tråd. 4.2.4 Beredkap- och äkerhetfrågor UR intämmer i kommittén bedömning att programföretagen fortatt ka upprätthålla en hög äkerhet för produktion och ditribution och tälla höga krav på de företag om anlita för att programutbudet ka nå allmänheten. 7 UR Ace är en löenordkyddad tjänt där det finn cirka 19 200 program tillgängliga. Cirka 40 univeritet och högkolor, 150 frikoleföretag amt landet amtliga 290 kommuner har avtal med UR och Copywede för användning av UR: programutbud i lutna nätverk. 14