Skolframgång och social bakgrund. Forum Jämlik stad 25 januari 2018 Johannes Lunneblad

Relevanta dokument
Likvärdig förskola. 12 februari 2018 Johannes Lunneblad

Klicka på länken goteborg.se/foraldrastod Här finns en föräldraguide och hjälp att lotsa familjer

Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

OCH BOENDESEGREGATION ARBETSMARKNADSINTEGRATION. Sofia Wixe

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)

Sammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor

För att lyckas måste vi förstå våra elever

Resursfördelning Svalövs Kommun 2017

Systematiskt kvalitetsarbete

1. Principer för resursfördelningsmodell

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun

Kapitel 6 Likvärdighet

Skolpolitiskt seminarium Gustav Fridolin 28 september Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

Lärares attityd till skolan. En undersökning genomförd bland lärare i grundskolan. Oktober 2010

Regionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén

Att organisera för skolframgång strategier för en likvärdig skola

Ansvar för matematiklärande Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet. Åse Hansson. Åse Hansson.

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Utbildnings- och kulturnämndens riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå samt i nämndens verksamheter

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång

Skolval. Effekter på kvalitet/effek1vitet, jämlikhet, social sammanhållning och valfrihet

Skolsegregation, årskurs 1-9. Grönköping. ilden är en är. en är en är

U2015/3357/S. Statens skolverk Stockholm

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Hela staden socialt hållbar

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Demokratisatsning med ungt inflytande

Ökad jämlikhet, minskad segregation och goda uppväxtvillkor för barn och unga

Finns förstelärarna där de bäst behövs?

Dagens Agenda: Praktisk information Förväntningar på er som föräldrar på oss som skola Personal presenteras:

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolans reparativa och kompensatoriska förmåga

Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat

Svar på motion om obligatoriskt skolval

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Nyanlända elevers lärande

Syftet med rapporten. Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer. Diskutera orsaker till utvecklingen

Kvibergsskolan F-3. Grundskolan Göteborgs Stad. Att välja förskoleklass och skola

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

Ankomst och härkomst en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund

Kraftsamling fullföljda studier

Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande

Miljongapet. Lön för mödan. - om skolan och samhällsekonomin. Stefan Fölster

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd

Språk- och kunskapsutveckling

2015 års Skolkommission Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet. Utbildningsdepartementet 1

Kommunernas arbete mot segregationens negativa effekter. Kvalitetsgranskningsprojekt

Skolsegregation och studieresultat, årskurs 9. Grönköping. ilden är en är. en är en är

Eskilstuna När kunskap och omsorg går hand i hand

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Program för ett integrerat samhälle

Från ord till handling en innovativ lek- och lärmiljö i förskolan

Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning inom grundskolan

Decentralisering, skolval och friskolor:

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet SOU 2017:35

Bilaga 7: OH-underlag

En trygg, rättvis och lustfylld skola för alla alltid.

Tillgängligt lärande för alla genom universell utformning av lärmiljöer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Socioekonomisk ersättning till för- och grundskola 2017

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Hur skapar vi framgångsrika skolor?

Utredning om möjligheterna att ge barn i skola och förskoleklass, med hemmavarande förälder, rätt till fritidsplats tio timmar i veckan

Att bryta segregation genom utbildning. Challenging segregation through education. Emma Arneback, Andreas Bergh och Jan Jämte

Yttrande över Statskontorets rapport: Uppdaterad indelningsgrund i delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund

Utbildning för nyanlända elever

Bosgårdens pedagogiska enhet - Jämställdhet

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor.

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

Varför det är livsavgörande att kunna läsa

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

HANDLINGSPROGRAM ALLA BEHÖVS I MALMÖ

Kristina Dahlström vice ordförande

Topp Övergripande skolutveckling i Örebro kommun PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Övergripande plan för att förebygga kränkande behandling, trakasserier och diskriminering 2019/2020

Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola!

Transkript:

Skolframgång och social bakgrund Forum Jämlik stad 25 januari 2018 Johannes Lunneblad

Förskolans och skolans uppdrag Alla barn och ungdomar ha tillgång till en likvärdig skola, oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden samt ursprung (SFS 2010:800). I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (SFS 2010:800)

Vad säger forskningen om barn och elevers uppväxtvillkor Ekonomisk boendesegregation Etnisk boendesegregation Fria skolval Spridning mellan skolor och elever Barnfattigdom Utländsk bakgrund Utrikes födda Socioekonomisk bakgrund Trivsel i skolan

Flerspråkiga elever i den svenska skolan ca 23% Elever med båda föräldrarna födda utrikes ca 15% Ca 20% av elever med utländsk bakgrund går i skolor där mer än 40% har utländsk bakgrund. Bostadsområden i storstäderna där ca 70-90% av invånarna är födda utrikes eller har en förälder som är född utrikes.

1) Normer och värderingar 2) Kollektivt ansvarstagande 3) Sociala nätverk 4) Framtidstro hos barn och eleverna 5) Kvaliteten på verksamheten i lokala institutioner som förskola, skola, fritidsgård, bibliotek. Grannskapseffekter

Kamrateffekter Betydelsen av vilka kamrater man har På skolor där det genomsnittliga resultatet är högt så tenderar det att höja lärarnas förväntningar på alla elever. På samma sätt finns det också en risk att lärare på skolor där eleverna generellt presenterar sämre sänker kraven och förväntningarna på alla elever. Lärarnas förväntningar på eleverna får allt större betydelse genom att också skolorna har blivit mer segregerade utifrån skolresultat.

Vad säger forskningen gör skillnad Ekonomiska resurser - Otillräcklig omfördelning Små klasser störst effekter i lägre åldrar Små klasser ingen effekt senare skolåren Elever med svagare socioekonomisk bakgrund eller utländsk bakgrund gynnas särskilt av mindre grupper Hjälplärare ingen effekt Lärartäthet och lärarkompetens Undervisningstid lärarledd undervisningstid

Lärarkompetens Lärartätheten har ökat i skolor där elevsammansättningen karaktäriseras av hög andel elever berättigade till modersmålsundervisning. Emellertid har det parallellt med denna utveckling skett en markant försvagning av lärarkompetensen. I skolor med hög andel elever berättigade till modersmålsundervisning och där lärartätheten också ökat mest har samtidigt lärarna den lägsta kompetensen (Hansson & Gustafsson 2016)

Institutionella profiler - skolan som kultur Framgångsrika skolor Samsyn hos förvaltning och skola Kontunitet En formell struktur för hur problem hanteras Gemensamma normer, regler och förhållningsätt Fokus på undervisning, elevernas lärande och resultat Höga förväntningar Icke framgångsrika skolor Frekventa förändringar i ledningen och av mål Hög personalomsättning Hanterar problemen eftersom Särintressen och motsättningar Förlägger orsaker utanför det egna handlingsutrymmet Låga förväntningar

Teoretiska begrepp verktyg för att överskrida den egna erfarenheten Habitus Institutionella habitus Vertikala kunskapsformationer Horisontala kunskapsformationer Bonding and Bridging Socialt kapital

Referenser: 2015 års skolkommission (2017). Samling för skolan: nationell strategi för kunskap och likvärdighet : slutbetänkande. Stockholm: Wolters Kluwer. Hansson, Å., & Gustafsson, J. E. (2016). Pedagogisk segregation: Lärarkompetens i den svenska grundskolan ur ett likvärdighetsperspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige, 21(1-2), 56-78. Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur. Jarl, M., Blossing, U. & Andersson, K. (2017). Att organisera för skolframgång: strategier för en likvärdig skola. (Första upplagan). [Stockholm]: Natur & Kultur. Lamont, M., & Molnár, V. (2002). The study of boundaries in the social sciences. Annual review of sociology, 28(1), 167-195.Lindbäck, J., Lunneblad, J., & Sernhede, O. (2016). Skolan och den territoriella stigmatiseringen Om två skolor i den urbana periferi. EDUCARE, 1, 110. Lunneblad, J., Odenbring, Y., & Hellman, A. (2017). A strong commitment: conforming a school identity at one compulsory faith school in a disadvantaged area. Ethnography and Education, 12(1), 112-126.

TACK!