Namnsättning av nya vägar längs Södervägen, Högmora

TJÄNSTEUTLÅTANDE NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2018-09-20 NBN-2018/1551.346 1 (3) Handläggare Linn Bergman Linn.Bergman@huddinge.se NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Namnsättning av nya vägar längs Södervägen, Högmora Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden fastställer följande ortnamn på nya vägar i Högmora enligt kartbild nedan. 1) Grankärrsvägen 2) Tallmyrsvägen Namnen träder i kraft när vägarna färdigställts och ortnamnen registrerats i karta. Sammanfattning I Högmora planeras två nya kvartersvägar längs Södervägen som behöver namnsättas. Namnförslagen är förenliga med god namnsed. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun bygger ut vägar, VA, el och tele i Högmora i syfte att möjliggöra permanentboende i området. Området förtätas i takt med att fastighetsägarna avstyckar och bebygger nya tomter. Namnsättningen är nödvändig för att möjliggöra tydliga adresser för nya bostäder som byggs i området. Detta ärende avser två kvartersvägar som bildats genom Huddinge Högmora ga:9 och 12. Förvaltningens synpunkter Namnförslagen baseras på den befintliga namnbilden i området. En närliggande väg heter Skogskärrsvägen. Grankärr och tallmyr är två underkategorier av skogskärr vilka också beskriver naturen i området på ett bra sätt. Namnen är unika i Stockholms län. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 Huddinge kommun Natur- och byggnadsförvaltningen 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2018-09-20 NBN-2018/1551.346 2 (3) Översikt Karta över kvartersgatorna

TJÄNSTEUTLÅTANDE NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2018-09-20 NBN-2018/1551.346 3 (3) Dag som ovan Anders Lindelöf Teknisk direktör Peter Lundin Tf avdelningschef lantmäteriavdelningen Linn Bergman Handläggare Bilagor Remissvar ISF, bilaga 1 Remissvar Lantmäteriet, bilaga 2 Remissvar SBFF, bilaga 3 Remissvar Södertörns högskola, bilaga 4 Remissvar KUF, bilaga 5 Beslutet delges Kommunfullmäktige

Sida 1 av 1 Datum: Diarienummer: 2018-09-26 2018-004579 Er handläggare: Er beteckning: Lin Bergman NBN-2018/1551.346 Huddinge kommun Natur- och byggnadsförvaltningen Lantmäteriavdelningen 141 85 Huddinge Yttrande angående namnsättning av nya vägar. Södertörns brandförsvarsförbund lämnar följande yttrande efter remiss från Huddinge kommun med diarienummer NBN-2018/1551.346 Underlag för yttrande: 1. Remiss från Huddinge kommun, dnr: NBN-2018/1551.346 2. Ortnamesremiss datum 2018-09-25 Synpunkter: Södertörns brandförsvarsförbund har inga synpunkter på namnförslagen. Handläggare: Anders Wennlöf Insatsledare 08 721 25 13 anders.wennlöf@sbff.se Granskat av: Malin Niklasson Brandingenjör Södertörns brandförsvarsförbund Mogårdsvägen 2 Tfn: 08-721 22 00 www.sbff.se Org.nr.: 222000-0737 143 43 Vårby Fax: 08-721 22 23 brandforsvaret@sbff.se www.facebook.com/sodertorn

REMISSVAR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Datum Diarienummer 2018-10-03 KFN-2018/226.10 1 (1) Handläggare Sara Andersson Sara.Andersson2@huddinge.se Mottagare Natur- och byggnadsförvaltningen Ortnamnsremisser från Huddinge kommun, Högmora kvartersgator och cykelvägar i Huddinge Kultur- och fritidsförvaltningen ställer sig positiva till kvartersgatunamnen Grankärrsvägen och Tallmyrvägen som föreslås i remissen. Förvaltningen anser att namnen harmoniserar med den befintliga namnbilden i området. I övrigt har förvaltningen inga synpunkter i ärendet. Med vänliga hälsningar Sara Andersson Utredare Kultur- och fritidsförvaltningen HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 Huddinge kommun Kultur- och fritidsnämnden 141 85 Huddinge Patron Pehrs väg 6 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2018-11-26 NBN-2018/1550.346 1(4) Handläggare Linn Bergman NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Namnsättning: befintliga cykelvägar, hela kommunen Förslag till beslut 1) Natur- och byggnadsnämnden fastställer ortnnamn på befintliga cykelvägar enligt bilaga 1. Vägarnas placering framgår av bilagda kartor, bilaga 2. 2) Namnen träder i kraft enligt när ortnamnen har registrerats. Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett Natur och byggnadsnämnden i uppdrag att besluta om ortnamn för kommunens huvudcykelstråk. Med hänsyn till god ortnamnssed samt praktiska skäl har urvalet bestämts till fristående cykelvägar som inte kan lokaliseras på annat sätt. Förslagen bygger på skyltade ortnamn, t.ex. vägnamn, och deras namnteman i första hand, kvartersnamn och namnteman för kvarter i andra hand. Samråd har skett såväl internt som externt. Beskrivning av ärendet Syfte Cykling är ett prioriterat trafikslag enligt kommunens trafikstrategi som syftar till att Huddinge ska vara en attraktiv kommun att bo och leva i, med god och jämlik hälsa och kraftigt minskad klimat och miljöpåverkan. Namnsättningens huvudsyfte är att göra det enklare för blåljusmyndigheter att lokalisera fristående cykelvägar. Det noteras också att såväl Ortnamnsrådet vid Lantmäteriet som Institutet för Språk och Folkminnen anser att det är viktigt att förtäta namnsättningen i urbana miljöer och att projektet är lovvärt. Dessutom kan namnsättningen bidra till kommunens mål att öka andelen transporter med cykeltrafik till och från arbetet, på fritiden, mellan olika knytpunkter och mötesplatser, inom kommunen och över kommungränsen, över dygnet och året om (Cykelplan för Huddinge kommun, KS-2015/47) samt bidra till ökad trivsel. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 Huddinge kommun Natur- och byggnadsförvaltningen 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2018-11-26 NBN-2018/1550.346 2 (4) Bakgrund Frågan om namnsättning av kommunens cykelvägar har varit aktuell åtminstone sedan 2004 då det inkom ett medborgarförslag om sådan namnsättning (LMA 04-610). Som svar på medborgarförslaget gav kommunfullmäktige dåvarande Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att namnsätta viktigare cykelvägar i hela kommunen med början i Vårby (KS-2005-03-14 41). Vårby-ärendet avslutades i oktober 2016 genom att Natur- och byggnadsnämnden beslutade om namnsättning av 16 befintliga cykelvägar (LMA 2005-000357 och NBN- 2015/566). Därefter föreslog Miljöpartiet genom motion att kommunfullmäktige skulle ge lämplig instans i uppdrag att ta fram namnförslag på kommunens huvudcykelstråk. I ett remissvar till kommunfullmäktige klargjorde Natur och byggnadsförvaltningen att kommunens övriga cykelvägar kan namnsättas tidigast under 2018 (NBN-2016/4860.346). I februari 2017 beslutade kommunfullmäktige, som det får förstås, att ge Natur och byggnadsnämnden i uppdrag att besluta om ortnamn på kommunens huvudcykelstråk som svar på motionen (KS-2016/2346.474). Genom detta tjänsteutlåtande slutredovisas såväl det uppdrag som kommunfullmäktige gav Samhällsbyggnadsnämnden år 2005 som det uppdrag som kommunfullmäktige gav Natur och byggnadsförvaltningen år 2017. Samråd Internt samråd har skett med Trafik och landskapssektionen. Urvalet har diskuterats vid möte med Liselott Söderström, trafikplanerare med ansvar för cykelplanen 2030. Skyltningen har diskuterats med Jon Hugmark, trafikingenjör med ansvar för upphandling av nyskyltning. Kommunikationsavdelningen har på fråga avstått från att delta. Externt samråd har skett med bl.a. Räddningstjänsten, Lantmäteriet och Institutet för Språk och Folkminnen. Några skolor har fått möjlighet att delta i projektet. Lantmäteriavdelningen skickade ut en remiss med ca 90 namnförslag den 19 september 2018. Substantiella synpunkter har getts av Lantmäteriet och Institutet för Språk och Folkminnen. Övriga remissinstanser uttryckt att de är positiva till projektet eller inte har någon erinran. Vidare har Lantmäteriets personal fått tillfälle att kommentera såväl namnsättningen som urvalet. Med beaktande av synpunkterna från Lantmäteriet och Institutet för Språk och Folkminnen har såväl projektets avgränsning samt dess principer för namnsättning förtydligats (se nedan under avgränsningar). Vidare har deras synpunkter samt synpunkter från Lantmäteriets personal föranlett ändringar av en rad namnförslag. Dessutom har antalet cykelvägar som omfattas av förslaget har som en konsekvens av de tydligare avgränsningarna reducerats till drygt 60 namn.

TJÄNSTEUTLÅTANDE NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2018-11-26 NBN-2018/1550.346 3 (4) Lantmäteriet och Institutet för Språk och Folkminnen har fått möjlighet att kommentera de ändringar som gjorts och har nu ingen erinran. Avgränsningar Enligt kommunfullmäktiges beslut den 19 juni 2017 ska namnförslagen avse kommunens huvudcykelstråk. En sådan avgränsning har dock visat sig svår att genomföra innan cykelnätet är fullt utbyggt (enligt cykelplanen 2030). Urvalet därför begränsats till fristående cykelvägar som inte kan lokaliseras genom att man hänvisar till något annat namnsatt objekt vilket också var den princip som användes vid namnsättningen av cykelvägar i Vårby 2016. Avgränsningen till fristående vägar innebär att cykelvägar som går parallellt med en annan väg har uteslutits liksom vägar som går genom en namnsatt park eller passerar en idrottsplats. Samtliga broar och tunnlar avsedda för cykel har tagits med eftersom inte kan lokaliseras på annat sätt. Korta vägar har undantagits. Cykelvägarna i Vårby anses namnsatta. Principer för namnsättningen Vid kommunal namnsättning gäller principen om god ortnamnsed enligt 4 lagen om kulturminnen. Principen har tolkats med stöd av remissinstanserna samt Ortnamnsrådets handledning i namnvård (Lantmäteri rapport 2016:9), SIS handbok för belägenhetsadresser (SIS TR 33:2017) samt Lantmäteriavdelningens handbok för namnsättning (2018). I detta sammanhang gäller följande. Namnen ska kännas självklara, lätta att uttala och stava. Cykelvägar ska ges samma förled som vägar som de förlänger. Namn på cykelvägar som inte förlänger en väg ska bildas med utgångspunkt i namnteman för närliggande vägar samt andra skyltade ortnamn. Om skyltade ortnamn saknas får cykelvägarnas namn bildas av kvartersnamn eller, om kvartersnamnen redan är använda, kvarterens namntema. Efterledet stigen ska användas så långt möjligt för att markera att det handlar om en mindre väg och efterleden backen, tunneln och bron ska användas när det rör sig om ett sådant objekt. Efterledet stråket får användas för längre sträckor.

TJÄNSTEUTLÅTANDE NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2018-11-26 NBN-2018/1550.346 4 (4) Användning av namnen De nya namnen kommer att registreras i olika kartdatabaser, bl.a. nationella vägdatabasen (NVDB) och kommunens kartor samt skyltas på plats. Förvaltningens synpunkter En kort motivering och remissinstansernas synpunkter redovisas för varje namnförslag, se bilaga 1. De flesta namn är unika i Stockholms län. Med detta beslut avslutar Natur och byggnadsnämnden ett långt och omfattande projekt som förhoppningsvis kan göra det lättare för blåljusmyndigheterna att hitta fram och öka trivseln i människors vardag. Huddinge dag som ovan Anders Lindelöf Teknisk direktör Peter Lundin Avdelningschef lantmäteriavdelningen Linn Bergman Handläggare Bilagor Förslag på namnsättning av cykelvägar, bilaga 1 Kartbilder, bilaga 2 Remissvar från Institutet för Språk och Folkminnen, bilaga 3 Remissvar från Lantmäteriet, bilaga 4 Remissvar från KUF, bilaga 5 Remissvar från Räddningstjänsten, bilaga 6 Remissvar från SBA (Trafik och landskapssektionen), bilaga 7 Beslutet delges Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsens förvaltning, externa remissinstanser

Bilaga 1 Ändringar per den 4 december markeras med röd text Namnförslag för cykelvägar Diarienr NBN-2018/1550.346 KARTBILD ORTNAMN MOTIVERING A FLEMINGSBERG A 1 Solgårdsbron gc-bron leder från Glömsta till Solgård A 2 Vårdkasetunneln Busshållplatsen intill heter Vårdkasen A 3 Dekanstigen Ett av områdets tema är forskning och universitet. En dekan har en ledande position på universitet A 4 Annerstastråket Efter Annersta torp som låg här tidigare, även kallat Andersta B SUNDBY B 1 Sundbytunneln Ligger vid avfarten till Sundby B 2 Ekedalstunneln Anslutande väg heter Ekedals byvägen och området intill heter Ekedal C LÄNNA C 1 Lännagårdsstigen gc-vägen är en förlängning av Lännagårdsvägen C 2 Lissmaåtunneln Lissmaån löper parallellt C 3 Svarvartunneln Tunneln ansluter i norr till Svarvarvägen C 4 Lännatunneln gc-vägen ligger strax norr om trafikplats Länna D CENTRUM D 1 Stambanestigen gc-vägen förlänger Stambanevägen D 2 Kyrkdammsstigen Passerar Kyrkdammen D 3 utgår redan namnsatt till Tingshustunneln E SEGELTORP E 1 Ålyckestigen gc-vägen är en förlängning av Ålyckevägen E 2 Smistabron bron leder till Smista F SKOGÅS F 1 Myrholmsstråket gc-vägen förlänger Myrholmsvägen F 2 Skafferistigen Bygger på befintligt namntema för vägar i området: vinterförvaring av mat, gc-vägen mynnar ut vid Härbrevägen (förlänger ej), synligt namn saknas F 3 Nytorpstunneln gc-tunneln leder till Nytorp F 4 Nytorpsstråket gc-vägen leder från stationen till Nytorp, passerar Nytorpstunneln F 5 Operastigen gc-vägen är en förlängning av Operavägen F 6 utgår gc-vägen går parallellt med namnsatt väg som är lokaliserande i sig F 7 Premiärstigen gc-vägen förlänger Premiärvägen F 8 Edbostigen gc-vägen är en förlängning av Edbovägen F 9 Rikardsviksstigen gc-vägen går parallellt med Rikardsviksparken F 10 Tenorstigen gc-vägens förlänger Tenorvägen F 11 Revystigen gc-vägen ansluter till Revyvägen F 12 Komedistigen gc-vägen förlänger Komedivägen F 13 Kabaréstigen gc-vägen förlänger Kabarévägen F 14 Mörtviksstråket gc-vägen avslutar vid Mörtviksskolan och dess IP F 15 Brittsommarstråket Gc-vägen passerar Högsommarvägen, fastigheterna heter t.ex. Hösten och Vårdagen F 16 Baduddsstigen gc-vägen följer Badudden

F 17 Harmonistigen Bygger på befintligt namntema för vägar i området: musik. Gc-vägen löper genom storkvarteret Romansen (Romansvägen finns i kvarteret men ej som förlängning till gc-vägen), synligt namn saknas F 18 Sjötorpsstigen Förlänger Sjötorpsvägen, omfamnar Sjötorp F 19 Skogåsstråket gc-vägen rundar Skogåshallen, -skolan m.m. F 20 Lötstigen gc-vägen förlänger Lötbacken F 21 Stintastigen gc-vägen förlänger Stintavägen F 22 Fäbodstigen gc-vägen förlänger Fäbodvägen F 23 Hjulstigen Fastigheterna runt omkring heter Räcket, Hjulet, Hissen etc. G STUVSTA G 1 Gullvivestigen fastigheten heter Gullvivan, synligt namn saknas G 2 Marmorbron gc-bron leder till Marmorvägen. TILLÄGG: Förslaget Dödens bro är olämpligt (även om det är vedertaget) eftersom det leder tankarna till självmord. G 3 Sågbäckstunneln gc-tunneln leder till Sågbäcksvägen G 4 Skeppsmyretunneln gc-vägen leder till Skeppsmyreparken G 5 Kräpplatunneln Tunneln ligger vid Kräpplaparken och -skolan G 6 Egnahemsstigen gc-vägen förlänger Egnahemsvägen G 7 Masselkärrsstigen gc-vägen förlänger Masselkärrsvägen G 8 Lindmätarstigen gc-vägen förlänger Lindmätarvägen G 9 Fagerängsstigen gc-vägen förlänger Fagerängsvägen H SÖRSKOGEN, HÖRNINGSNÄS H 1 Kvarnbergsbacken Vägen nedanför heter Kvarnbergsvägen H 2 Trehörningsstigen gc-vägen leder till Trehörningen H 3 Sörskogsstigen gc-vägen går genom Sörskogen H 4 Knotabacken Backen leder upp till Hedenhösvägen H 5 Sördalatunneln Ansluter till Sördalavägen H 6 Helgedalstunneln gc-vägen förlänger Helgedalsvägen H 7 Sörskogstunneln Ligger vid infarten till Sörskogen. TILLÄGG: kvarstår även om det finns fler tunnlar att namnsätta högre upp i området; detta är ingången till området och därför är det lämpligt att denna tunnel namnsätts efter området. H 8 Champinjonbacken gc-vägen ansluter till Champinjonvägen I TRÅNGSSUND I 1 Blåsippsstigen gc-vägen förlänger Blåsippsdalen J UTSÄLJE J 1 Jägmästarstigen gc-vägen förlänger Jägmästarvägen J 2 Brandvägen används inom förvaltningen eftersom brandkårsutryckningar kunde gå här. Oklart hur pass vedertaget namnet är bland allmänheten J 3 Långängsstråket gc-vägen ansluter till Långängskroken och går genom Långängarna, leder till Långängens bollplan J 4 Kolartorpsstigen förlänger Kolartorpsvägen K VÄSTRA HUDDINGE, LÅNGA K 1 Glömstastråket går genom Glömsta K 3 Svingårdsvägen vedertaget namn (tidigare förslag Kvarngölestigen)

Bergman, Linn Från: SOF-ortnamnskontakt <ortnamnskontakt@sprakochfolkminnen.se> Skickat: den 6 november 2018 13:08 Till: Bergman, Linn Kopia: SOF Diariet Ämne: Dnr 61/18-1558 Bifogade filer: cykelvägar_remiss2.xlsx Hej! Fint om jag kunde vara till hjälp! Förslagen ser nu betydligt mer genomarbetade ut. Det är bra att ni i så många fall har lyckats knyta dem till existerande, synliga och redan etablerade namn. Det finns dock fortfarande rätt många som är knutna till osynliga fastighetsnamn etc., men jag antar att de är svåra att undvika helt och hållet. Det viktiga är ju då att se till att namnen får synlighet genom skyltning så att de nöts in i namnbrukarnas medvetande. Det vore också viktigt att ta reda på om det redan finns namn som är i bruk (se t.ex. de föreslagna Bäckens och Höjdens stig). En annan sak som jag noterar är att ni i hög grad använder efterleden stigen i namnen, även om den efterleden i Huddinge också används för vägar. Nu har jag inte kollat om vägnamnen på stig finns på samma områden som cykelvägarna på stig. Om det är så skulle jag rekommendera er att i högre grad använda er av t.ex. stråket och gången, så att det blir tydligt vad som är vad. Jag har i bilagan tagit ställning till några specifika namn (mina kommentarer finns i den spalt som är markerad med gult). Vänliga hälsningar Leila Mattfolk Från: Bergman, Linn <Linn.Bergman@huddinge.se> Skickat: den 1 november 2018 18:27 Till: SOF-ortnamnskontakt <ortnamnskontakt@sprakochfolkminnen.se> Ämne: Cykelvägar i Huddinge: remiss 2 Hej Leila! Tack igen för dina synpunkter. De var väldigt värdefulla. Vi har efter remissrundan arbetat om förslagen men hänsyn till dina och andras synpunkter. Vissa namn har behållits, vissa förslag från remissinstanser har tagits och vissa sträckor har uteslutits. T.ex. har vi ändrat de flesta namn som byggde på kvartersnamn/-teman och istället använt oss av vägnamn/-teman. Vi har uteslutit sträckor som går genom parker eller som på annat sätt redan kan lokaliseras. Om du har möjlighet får du gärna ge en generell kommentar avseende det nya tänket (se bifogad Excel-fil). Vi vill gärna ha ditt svar senast den 7 november. Med vänliga hälsningar Linn Bergman handläggare namn- och adressfrågor 08-535 36 317 Lantmäteriavdelningen Natur- och byggnadsförvaltningen Huddinge kommun 1

141 85 Huddinge huddinge.se E-post, brev eller fax som kommer till Huddinge kommun blir allmän handling enligt offentlighetsprincipen. Personuppgifter hanteras enligt dataskyddsförordningen (GDPR). 2

Stuvsta, Myrängen Tidigare förslag Nytt förslag motivering ISFs remissvar 2 Vivestigen Gullvivestigen fastigheten heter Gullvivan, synligt namn saknas Mästerbron Marmorbron gc-bron leder till Marmorvägen Gesälltunneln Sågbäckstunneln gc-tunneln leder till Sägbäcksvägen Vajatunneln Skeppsmyretunneln gc-vägen leder till Skeppsmyreparken Rindastigen Namnsätts ej gc-vägen går genom en park som är lokaliserande i sig Ensetunneln Kräpplatunneln Tunneln ligger vid Kräpplaparken och - skolan. Samsastigen Namnsätts ej gc-vägen går genom en park som är lokaliserande i sig Blomsterstigen Namnsätts ej gc-vägen löper parallellt med Storbergsvägen om än med hus emellan Mätarestigen Egnahemsstigen gc-vägen förlänger Egnahemsvägen Malstigen Blåvingestigen gc-vägen förlänger Blåvingevägen Spinnarestigen Månfjärilsstigen Bygger på befintligt namntema för vägar i området: fjärilar, ett kvarter heter Månfjärilen, synligt namn saknas Svärmarestigen Lindmätarstigen gc-vägen förlänger Lindmätarvägen Fjärilsstigen Fagerängsstigen gc-vägen förlänger Fagerängsvägen Utsälje namnförslag Yrkesstigen Utmarksstigen gc-vägen är en förlängning av Utmarksvägen Livslinjen Jägmästarstigen gc-vägen är en förlänging av Jägmästarvägen Penselstråket Namnsätts ej gc-vägen går genom en park som är lokaliserande i sig Pennstrecket Namnsätts ej gc-vägen löper parallellt med Storbergsvägen om än med hus emellan Skogsfrustigen Namnsätts ej gc-vägen går genom en park som är lokaliserande i sig Segeltorp, Juringe namnförslag Bäckens stig Föreslaget namn Höjdens backe Föreslaget namn Fågelstigen Ålyckestigen gc-vägen är en förlängning av Ålyckevägen Spejarebron Smistabron bron leder till Smista Skrivarestråket Namnsätts ej gc-vägen går parallellt med Södertäljevägen Västra Huddinge, långa namnförslag Ärengunastråket Föreslaget namn Anderstastråket Föreslaget namn Kvarnrännan Föreslaget namn Segerstigen Gömmargårdsstigen gc-vägen går förbi Gömmargården Kvarngölestigen Föreslaget namn Flemingsberg och Visättra namnförslag Dekanstigen Föreslaget namn Vårdkasetunneln Föreslaget namn Kolla dessa två, så att de inte redan har ett etablerat namn, Alkärrsstråket. Det verkar i alla fall användas av Bäckens Här var jag lite osäker på namnbildningen, så jag höörde mig för med en expert på området, Magnus Källström, och han skriver "Namnet har där [på Glömstahällen] stark böjning (erinkuni i ack.) och bör återges som Äringunn eller Ärengunn på nusvenska. Runverket brukar vackla i återgivningen av den andra vokalen i förleden med i eller e, men det senare är väl bättre när det dessutom ansluter till den nutida stavningen av t.ex. Ärentuna. Ärengunnsstråket borde det bli."

Norrskensbron Glömstabron gc-bron leder från Solgård till Glömsta Se västra Huddinge, långa Rosenhill, Fullersta, Centrum namnförslag Rännkroken Stambanestigen gc-vägen är en förlänging av Stambanevägen Kyrkdammsstigen Föreslaget namn Djurstigen Namnsätts ej gc-vägen går genom en park som är lokaliserande i sig Rådsbacken Namnsätts ej gc-vägen går genom en park som är lokaliserande i sig Klockartunneln Föreslaget namn Pendeltunneln Föreslaget namn Se tidigare motivering Gåvostigen Namnsätts ej gc-vägen löper parallellt med Dammvägen om än med hus emellan Sörskogen, Hörningsnäs namnförslag Svingelstigen Namnsätts ej gc-vägen går genom en park som är lokaliserande i sig Kvarnbergsbacken Föreslaget namn Snårstigen Groths stig gc-vägen är en förlänging av Groths väg Murkelstigen Föreslaget namn Knotabacken Föreslaget namn Sördalatunneln Föreslaget namn Storängstunneln Föreslaget namn Sörskogentunneln Föreslaget namn Med normal namnbildning blir det Sörskogstunneln. Mycelbacken Föreslaget namn Gladö, Lissma namnförslag Sundbytunneln Föreslaget namn Ekedalstunneln Föreslaget namn Länna namnförslag Kutterstigen Lännagårdsstigen gc-vägen är en förlängning av Lännagårdsvägen Korundatunneln Svarvartunneln Tunneln ansluter i norr till Svarvarvägen Virkestunneln Sågverkstunneln fastigheterna i väst heter Sågverket, synligt namn saknas Ger ett intryck av att det finns/har funnits ett sågverk på platsen. Stämmer det? (Du måste väga in den kulturarvsinformation som namnen uppfattas innehålla - deras funktion är ju inte enbart att lokalisera.) Skogås namnförslag Njurstigen Föreslaget namn Detta är ok om områdesnamnet Njuren/Njuret är väletablerat och allmänt känt. Att utgå ifrån hur en väg ser ut på kartan kan däremot bli förvirrande för den som brukar vägen i praktiken. Paminastigen Trollföljtsstigen fastigheterna i norr heter Trollflöjten och kringliggande vägar har namnsatts efter kvareteren, synligt namn saknas Aniarastigen Operastigen gc-vägen är en förlängning av Operavägen Aidastigen Föreslaget namn Amnerisstigen Balettstigen gc-vägen är en förlängning av Balettvägen Isoldestigen Edbostigen gc-vägen är en förlängning av Edbovägen Premiärstigen Namnsätts ej gc-vägen går parallellt med Skogåsleden Gildastigen Namnsätts ej gc-vägen går parallellt med fotbollsplanen som är lokaliserande i sig

Tirsastigen Solostigen Bygger på befintligt namntema: sång, anslutande Duettvägen samt att fastigheterna heter Visan, Sången, Kören etc. Mamma Miastigen Trubadurstigen gc-vägens mål är kvarteret Trubaduren, synligt namn saknas Ridåstigen Monologstigen gc-vägen går parallellt med kvarteret Monologen, synligt namn saknas Glada änkans stig Kuplettstigen Bygger på befintligt namntema för vägar i området: teater, gc-vägen ansluter till Komedivägen (förlänger ej), synligt namn saknas Ambitusstigen Kabaréstigen gc-vägen förlänger Kabarévägen Hermiastigen Mörtviksstråket gc-vägen avslutar vid Mörtviksskolan och dess IP Brittstigen Brittsommarstigen Grymningstigen Namnsätts ej gc-vägen är för kort Sinfoniastigen Föreslaget namn Sinfonia misstänker jag är mindre känt som begrepp, och riksen finns att folk tror att den heter Symfonistigen. Kan ev. leda till missförstånd. Almavivastigen Romansaftonstigen Bygger på befintligt namntema för vägar i området: musik, gc-vägen löper genom storkvarteret Romansen (Romansvägen finns i kvarteret men ej som förlängning till gc-vägen), synligt namn saknas Badkurvan Baduddsstigen gc-vägen följer Badudden Partitastigen Orkesterstigen Bygger på befintligt namntema för vägar i området: musik, gc-vägen går parallellt med Rapsodivägen, löper genom kvarteren Mässan, Sviten, Fugan, synligt namn saknas Cylindergången Namnsätts ej gc-vägen går genom en park som är lokaliserande i sig Hallstigen Namnsätts ej gc-vägen går genom en park som är lokaliserande i sig Alkovstigen Namnsätts ej gc-vägen går genom en park som är lokaliserande i sig Korridoren Blåshornsstigen Bygger på befintligt namntema för vägar i området: en parallell väg heter Vallhornsvägen (föjer namntemat), synligt namn saknas Vältastigen Redan namnsatt Gavs 1972 namnet Vallhornsgången Hemgången Skogåsstråket gc-vägen rundar Skogåshallen, -skolan m.m. Karmstigen Lötstigen gc-vägen förlänger Lötbacken Trappstigen Fäbodstigen gc-vägen förlänger Fäbodvägen Hjulstigen Föreslaget namn Köksgången Stintastigen gc-vägen förlänger Stintavägen Ribbstigen Skafferistigen Bygger på befintligt namntema för vägar i området: vinterförvaring av mat, gc-vägen mynnar ut vid Härbrevägen (förlänger ej), synligt namn saknas Fyrtaktstunneln Nytorpstunneln gc-tunneln leder till Nytorp Sylviastigen Mästersångarstigen Bygger på befintligt namntema för vägar i området: musik, fastigheterna i väst heter Mästersångaren samt kringliggande vägar heter Tenorvägen, Altvägen, Sopranvägen etc. (förlänger ej väg), synligt namn saknas

Bergman, Linn Från: Dehlin Lennart <Lennart.Dehlin@lm.se> Skickat: den 8 november 2018 14:43 Till: Bergman, Linn Kopia: Registrator Ämne: NBN-2018/1550.346 Gc-vägar_namnförslag_2018_till Lantmäteriet.xlsx Dnr 504-2018/8957 Bifogade filer: Kopia av gc-vägar_namnförslag_2018_till Lantmäteriet.xlsx Hej Linn! Den här gången är namnförslagen betydligt bättre genomarbetade. Men när man kommer ner till Skogås blir det genast lite knepigare. Av de 29 förslagen accepterar och rekommenderar jag 18. I några fall kvarstår våra tidigare rekommendationer, och i ett par fall föreslår jag att GC-vägar parallella med befintliga gator inom ett kvarter, också får denna gatas namn i förleden. Vänliga hälsningar Lennart Lennart Dehlin Utredare Sektionen för ortnamn och sekretess Lantmäteriet, division Geodata Lantmäterigatan 2 801 82 GÄVLE E-post: lennart.dehlin@lm.se Tel: 026-63 33 43 www.lantmateriet.se 1

Tidigare förslag ISFs remissvar Lantmäteriets LMAs kommentar till remissvar Lantmäteriets förslag Mästerbron Sågbäcksbron Förledet används i annat namnförslag Mätarestigen Kräppladalsstigen Förledet används i annat namnförslag Malstigen Vitvingestigen, Kålfjärilsstigen Spinnarestigen Myrängsstigen, Snösätrastigen Svärmarestigen Fjärilsstigen Yrkesstigen Livslinjen Segerstigen Apollofjärilsstigen Påfågelögatsstig Norra Utsäljestigen Södra Utsäljestigen Kolartorpsstigen, Tjäderstigen Kolartorpsstigen mindre lämpligt eftersom gcvägen saknar koppling till Kolartorpsvägen, Tjäderstigen finns i Skogås Norrskensbron Vårdkasebron Förledet används i annat namnförslag Rännkroken Snårstigen Virkestunneln Föreslaget namn Trehörningsstigen Lissmaåtunneln mindre lämpligt eftersom gc-vägen inte har någon koppling till sjön ej lämpligt eftersom Lissmaån ligger en bit bort

Paminastigen Stationsstigen Aniarastigen Föreslaget namn mindre lämpligt eftersom gc-vägen varken förlänger eller ansluter till Aniaravägen Amnerisstigen ej lämpligt Föreslaget namn Isoldestigen Skolstigen, Gymnasiestigen Tirsastigen Edbostigen Förledet används i annat namnförslag Mamma Miastigen Musikalstigen Ridåstigen Revystigen Glada änkans stig Operettstigen mindre lämpligt pga. förväxlingsrisk med Operettvägen som gcvägen både förlänger och korsar Hermiastigen Almavivastigen Östra Skogåsslingan Harmonistigen

Partitastigen Rapsodistigen mindre lämpligt eftersom gc-vägen saknar anslutning till Rapsodivägen Korridoren Kyrkstigen, Sjötorpsstigen Karmstigen Trappstigen Ribbstigen Sporthallsstigen, Centrumstigen Härbreparksstigen, Härbrestigen Loftstigen mindre lämpligt eftersom gc-vägen saknar anslutning till Härbrevägen Sylviastigen Mörtviksskolestigen

Nytt förslag Marmorbron Egnahemsstigen Blåvingestigen Månfjärilsstigen Lindmätarstigen Fagerängsstigen Utmarksstigen Jägmästarstigen Gömmargårdsstigen motivering gc-bron leder till Marmorvägen gc-vägen förlänger Egnahemsvägen gc-vägen förlänger Blåvingevägen Bygger på befintligt namntema för vägar i området: fjärilar, ett kvarter heter Månfjärilen, synligt namn saknas gc-vägen förlänger Lindmätarvägen gc-vägen förlänger Fagerängsvägen gc-vägen är en förlängning av Utmarksvägen gc-vägen är en förlänging av Jägmästarvägen gc-vägen går förbi Gömmargården Glömstabron gc-bron leder från Solgård till Glömsta Stambanestigen Groths stig gc-vägen är en förlänging av Stambanevägen gc-vägen är en förlänging av Groths väg Sågverkstunneln fastigheterna i väst heter Sågverket, synligt namn saknas

Trollföljtsstigen Operastigen fastigheterna i norr heter Trollflöjten och kringliggande vägar har namnsatts efter kvareteren, synligt namn saknas gc-vägen är en förlängning av Operavägen Balettstigen Edbostigen Solostigen gc-vägen är en förlängning av Balettvägen gc-vägen är en förlängning av Edbovägen Bygger på befintligt namntema: sång, anslutande Duettvägen samt att fastigheterna heter Visan, Sången, Kören etc. Trubadurstigen Monologstigen Kuplettstigen Mörtviksstråket Romansaftonstigen gc-vägens mål är kvarteret Trubaduren, synligt namn saknas gc-vägen går parallellt med kvarteret Monologen, synligt namn saknas Bygger på befintligt namntema för vägar i området: teater, gcvägen ansluter till Komedivägen (förlänger ej), synligt namn saknas gc-vägen avslutar vid Mörtviksskolan och dess IP Bygger på befintligt namntema för vägar i området: musik, gcvägen löper genom storkvarteret Romansen (Romansvägen finns i kvarteret men ej som förlängning till gcvägen), synligt namn saknas

Orkesterstigen Bygger på befintligt namntema för vägar i området: musik, gcvägen går parallellt med Rapsodivägen, löper genom kvarteren Mässan, Sviten, Fugan, synligt namn saknas Blåshornsstigen Lötstigen Fäbodstigen Bygger på befintligt namntema för vägar i området: en parallell väg heter Vallhornsvägen (föjer namntemat), synligt namn saknas gc-vägen förlänger Lötbacken gc-vägen förlänger Fäbodvägen Skafferistigen Bygger på befintligt namntema för vägar i området: vinterförvaring av mat, gcvägen mynnar ut vid Härbrevägen (förlänger ej), synligt namn saknas Mästersångarstigen Bygger på befintligt namntema för vägar i området: musik, fastigheterna i väst heter Mästersångaren samt kringliggande vägar heter Tenorvägen, Altvägen, Sopranvägen etc. (förlänger ej väg), synligt namn saknas

Rekommenderas Rekommenderas Rekommenderas Kan accepteras, då namnet kan kopplas till kvarteret som GC-vägen rundar Rekommenderas Rekommenderas Rekommenderas Rekommenderas Kan accepteras, förutsatt att Gömmargården är allmänt känd. GC-vägen går även genom Gömmarens naturreservat. Rekommenderas ej. Glömstaområdet är beläget allt för långt från denna bro, och det kan uppfattas som att bron ligger i Glömsta ett par kilometer längre västerut. Solgårdsbron är ett bättre och tydligare lokaliserande namn i detta fall. Rekommenderas Rekommenderas Namnet kan accepteras och en förklaring till namnet kan behövas om det fastställs. Det är ovisst hur pass känt kvartersnamnet är i detta fall.

Lantmäteriets förslag kvarstår. Möjligen skulle en konkretiserande förtydliga GC-vägens lokalisering: Skogås stationsstig. Rekommenderas Rekommenderas Rekommenderas Ett alternativt namn kunde vara Edbo skolstig, då GC-vägen leder till och från Edboskolan. GC-vägen ansluter i söder till Tenorvägen, och Tenorstigen rekommenderas här. GC-vägen ansluter i norr till Revyvägen, och Revystigen rekommenderas här. Lantmäteriets förslag kvarstår. GC-vägen ansluter till Operettvägen, och det borde inte vara risk för någon förväxling. Namnförslaget bör jämföras med övriga liknande namnförslag ovan. Rekommenderas Namnet framstår som märkligt i sammanhanget och rekommenderas ej. Majoriteten av radhusen utefter GC-vägen har adressen Harmonivägen, och Lantmäteriets tidigare rekommendation om Harmonistigen kvarstår.

Lantmäteriets förslag Rapsodistigen kvarstår med samma argumentation som för Harmonistigen ovan. Namnet kan accepteras, även om Lantmäteriet anser att Sjötorpsstigen alt. Kyrkstigen med angiven argumentation vore bättre alternativ. Lötbacksstigen rekommederas av den anledningen. Rekommenderas Ordet skafferi är ytterst sällan förekommande i ortnamnssammanhang. I Västerås förekommer Skafferivägen inom kvarteret Skafferiet. Annars endast två nedslag i vattenmiljöer: I Hornborgasjön och en mindre vik inom Bullerö naturreservat i Värmdö. Namnet kan komma att uppfattas som märkligt i sammanhanget, och Lantmäteriets tidigare förslag Loftstigen kvarstår. Lantmäteriets tidigare förslag Mörtviksskolestigen kvarstår då namnet är tydligt lokaliserande.

1 (1) Datum 2018-10-17 Diarienummer Handläggare Mottagare Linn Bergman Lantmäteriavdelningen Kultur- och fritidsförvaltningen Svar på ortnamnsremiss, namnsättning: befintliga gång- och cykelvägar, hela kommunen, NBN-2018/1550 Kultur- och fritidsförvaltningen anser att remitterade förslag på namnsättning av befintliga cykelvägar är väl motiverade utifrån ett geografiskt och kulturhistoriskt perspektiv och att namnen följer befintliga namnteman inom respektive område. Kultur- och fritidsförvaltningen noterat att cykelväg nr 10 i Skogås föreslås namnges Mamma-Miastigen. Kultur- och fritidsförvaltningen föreslår namnet Animalenstigen då Animalen är en musikal av bland andra Tage Danielsson vars familj har kopplingar till Huddinge. Kultur- och fritidsförvaltningen har i övrigt inget att erinra mot förslaget. Med vänliga hälsningar Sara Andersson Utredare/nämndsekreterare HUDDINGE KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen Post 141 85 Huddinge Tfn kulturfritid@huddinge.se Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

Sida 1 av 1 Datum: Diarienummer: 2018-09-26 2018-004579 Er handläggare: Er beteckning: Lin Bergman NBN-2018/1551.346 Huddinge kommun Natur- och byggnadsförvaltningen Lantmäteriavdelningen 141 85 Huddinge Yttrande angående namnsättning av nya vägar. Södertörns brandförsvarsförbund lämnar följande yttrande efter remiss från Huddinge kommun med diarienummer NBN-2018/1551.346 Underlag för yttrande: 1. Remiss från Huddinge kommun, dnr: NBN-2018/1551.346 2. Ortnamesremiss datum 2018-09-25 Synpunkter: Södertörns brandförsvarsförbund har inga synpunkter på namnförslagen. Handläggare: Anders Wennlöf Insatsledare 08 721 25 13 anders.wennlöf@sbff.se Granskat av: Malin Niklasson Brandingenjör Södertörns brandförsvarsförbund Mogårdsvägen 2 Tfn: 08-721 22 00 www.sbff.se Org.nr.: 222000-0737 143 43 Vårby Fax: 08-721 22 23 brandforsvaret@sbff.se www.facebook.com/sodertorn

Bergman, Linn Från: Söderström, Liselott Skickat: den 15 oktober 2018 11:51 Till: Bergman, Linn Ämne: Remiss namnsättning av cykelvägar Hej! Vi har inga synpunkter på urval av sträckor eller namnsättningen. Däremot står det att det är Trafiksektionen på KSF som är ansvarig för skyltningen och att förslag på hur skyltarna ska se ut har tagits fram. Enligt tidigare erfarenheter så vet vi att det är ett relativt stort arbete att få upp dessa skyltar. Troligen behöver nya skylttyper tas fram eftersom förslag på hur skyltarna ska se ut antagligen gjordes innan den grafiska profilen togs fram. Det behöver tillskapas medel för investering och drift. VI här är osäkra på om ens Vårby är färdigskyltat? Med vänliga hälsningar Liselott Söderström Trafikplanerare 08-535 365 11 Samhällsbyggnadsavdelningen Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge kommun 141 85 Huddinge huddinge.se E-post, brev eller fax som kommer till Huddinge kommun blir allmän handling enligt offentlighetsprincipen. Personuppgifter hanteras enligt dataskyddsförordningen (GDPR). 1

TJÄNSTEUTLÅTANDE NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2018-11-19 NBN-2018/1808.346 1 (1) Handläggare Linn Bergman Linn.Bergman@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Namnsättning: förlängning av vägnamnet Konvaljebacken Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden förlänger det befintliga ortnamnet Konvaljebacken enligt kartbild A nedan. Namnet träder i kraft omedelbart. Beskrivning av ärendet Konvaljebacken förlängdes år 2011 enligt bild A. I samband med utbyggnaden skulle ett beslut tagits om att förlänga också vägnamnet men inget namnbeslut togs. Vägvisande kartor visar därför den tidigare gc-vägen, se bild B. Ett namnbeslut krävs för att kartorna ska återspegla verkligheten. Dag som ovan Anders Lindelöf Teknisk direktör Peter Lundin Avdelningschef Lantmäteriavdelningen Linn Bergman Namnhandläggare HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 Huddinge kommun Natur- och byggnadsförvaltningen 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2018-11-23 NBN-2018/1854 1 (2) HANDLÄGGARE Ås, Ewa-Marie ewa-marie.as@huddinge.se Natur-och byggnadsnämnden Sammanträdesordning för Bygglovs- och tillsynsnämnden 2019 Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden godkänner redovisad sammanträdesordning för Bygglov- och tillsynsnämnden 2019. Sammanfattning Arbetsutskottet och Bygglov- och tillsynsnämnden sammanträder med start klockan 14:00, enligt följande datum. Arbetsutskott (onsdagar) Bygglov- och tillsynsnämnd (onsdagar) 2 januari kl 13.00 i Sessionssalen 23 januari Bygglov-AU 13 februari 20 februari 13 mars 18 mars (måndag) (KF kl 17.00) 10 april 17 april 8 maj 15 maj 5 juni kl 09.00 12 juni 24 juli-bygglov-au 11 september 16 september (måndag) 9 oktober 16 oktober 6 november 11 november (måndag) 4 december 11 december Onsdag 16 januari är det utbildning för nämnden. Onsdag 12 juni på förmiddagen är det busstur runt Huddinge. Workshop om Verksamhetsplan 2019 genomförs måndag 16 september på förmiddagen. Anders Lindelöf Teknisk direktör Daniela Fuciu Administrativ- och personalchef POSTADRESS 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2018-11-23 NBN-2018/1854 2 (2) Bilagor Sammanträdesplanering för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och dess utskott. Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning

Sammanträdesplanering 2019 - Kommunfullmäktige (KF), kommunstyrelsen (KS) och dess utskott Rev. 2018-10-04 Kommunstyrelsens förvaltning SBU SBU SBU inlämning Utskick SBU SBU inlämning AU AU Inlämning Utskick KS Blå tråden/ks Inlämn. rev. handl. + Utskick Gruppmöte inlämning kansliberedning rev. handl. ordförandeb. SBU ordförandeb. rev. handl AU Inlämning kansliberedn. rev handl ons ärendeberedn. ärendebedn. pappershandl tor KS/AU/SBU SBU tis AU ons KS ons KF mån Mötesnr. tis kl. 11 ons kl. 13 fre kl. 11 fre EM tis kl. 13 ons kl. 13 mån kl. 11 tis kl. 13 kl. 13 tor EM mån FM ons kl. 13 tor EM kväll kl. 09 kl. 09 kl. 13 kl. 17 1. Nov-18-Jan-19 20-nov 21-nov 23-nov 23-nov 27-nov 28-nov 26-nov 27-jan 28-nov 29-nov 03-dec 05-dec 06-dec 13-dec 18-dec 19-dec 30-jan 11-feb Inlämning PM 8 jan Info-SBU 13 feb KS AUdagen KS AU-dagen 2. Jan-Mar 22-jan 23-jan 25-jan 25-jan 29-jan 30-jan 28-jan 29-jan 30-jan 31-jan 04-feb 06-feb 07-feb 14-feb 19-feb 20-feb 06-mar 18-mar Inlämning PM 4 20 mar Info-KS mar (info-ks) 3. Feb-apr 26-feb 27-feb 01-mar 01-mar 05-mar 06-mar 04-mar 05-mar 06-mar 07-mar 11-mar 13-mar 14-mar 21-mar 26-mar 27-mar 03-apr 11 apr* 2 maj 4. Mar-Maj 26-mar 27-mar 29-mar 29-mar 02-apr 03-apr 01-apr 02-apr 03-apr 04-apr 08-apr 10-apr 11-apr 17 apr* 23-apr 24-apr (Tors) 13-maj Info-KS AU mål & budget 29 maj (ev kl 9 5. Apr-Jun 24 apr* 25 apr* 26-apr 26-apr 30-apr 2 maj* 29-apr 30-apr 2 maj* 02-maj 06-maj 08-maj 09-maj 16-maj 21-maj 22-maj pga halvdag) 10 jun (Budget) Reserv-KF 13 jun (forts) 6. Maj-Aug 14-maj 15-maj 17-maj 17-maj 21-maj 22-maj 20-maj 21-maj 22-maj 23-maj 27-maj 28 maj* 29 maj* 5 jun* 11-jun 12-jun 19-jun 19-aug Info-SBU Inlämning PM 13 aug 27 aug (info-sbu) 7. Aug-Sep 13-aug 14-aug 16-aug 16-aug 20-aug 21-aug 19-aug 20-aug 21-aug 22-aug 26-aug 28-aug 29-aug 05-sep 10-sep 11-sep 18-sep 30-sep 8. Sep-Nov 17-sep 18-sep 20-sep 20-sep 24-sep 25-sep 23-sep 24-sep 25-sep 26-sep 30-sep 02-okt 03-okt 10-okt 15-okt 16-okt 23-okt 04-nov Info-KS Inlämning PM 28 okt 13 nov (info-ks) 9. Okt-Dec 22-okt 23-okt 25-okt 25-okt 29-okt 30-okt 28-okt 29-okt 30-okt 31-okt 04-nov 06-nov 07-nov 14-nov 19-nov 20-nov 27-nov 09-dec 10. Nov-Jan 2020 12-nov 13-nov 15-nov 15-nov 19-nov 20-nov 18-nov 19-nov 20-nov 21-nov 25-nov 27-nov 28-nov 05-dec 10-dec 11-dec 2020 (jan) 2020 (jan) * annan veckodag KS och KF sammanträden 2020 beslutas hösten 2019 Tjutstugor 2019 - Fredagar, Valhall. Kl. 10:00-11:00 Mötesnummer: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 15-nov-18* 18-jan 22-feb 22-mar 12-apr 10-maj 09-aug 13-sep 18-okt 08-nov 22 jan (info-sbu 8 maj (info Mål och budget)

NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2018-11-23 NBN-2018/1854 1 (2) HANDLÄGGARE Ås, Ewa-Marie ewa-marie.as@huddinge.se Natur-och byggnadsnämnden Sammanträdesordning för Klimat och stadsmiljönämnden 2019 Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden godkänner redovisad sammanträdesordning för Klimat- och stadsmiljönämnden 2019. Sammanfattning Arbetsutskottet och Klimat- och stadsmiljönämnden sammanträder med start klockan 14:00, enligt följande datum. Arbetsutskott (tisdagar) Klimat- och stadsmiljönämnd (tisdagar) 2 januari (onsdag) 12 februari 19 februari 12 mars 19 mars 9 april 16 april 7 maj 14 maj 4 juni 11 juni 10 september 17 september 8 oktober 15 oktober 5 november 12 november 3 december 10 december Onsdag den 16 januari är det utbildningsdag för nämnden. Onsdag den 12 juni på förmiddagen är det busstur runt Huddinge.. Workshop om Verksamhetsplan 2019 genomförs måndag 16 september på förmiddagen. Anders Lindelöf Teknisk direktör Daniela Fuciu Administrativ- och personalchef POSTADRESS 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2018-11-23 NBN-2018/1854 2 (2) Bilagor Sammanträdesplanering 2019 för kommunfullmäktige, kommunstyrelse och utskott. Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning

Sammanträdesplanering 2019 - Kommunfullmäktige (KF), kommunstyrelsen (KS) och dess utskott Rev. 2018-10-04 Kommunstyrelsens förvaltning SBU SBU SBU inlämning Utskick SBU SBU inlämning AU AU Inlämning Utskick KS Blå tråden/ks Inlämn. rev. handl. + Utskick Gruppmöte inlämning kansliberedning rev. handl. ordförandeb. SBU ordförandeb. rev. handl AU Inlämning kansliberedn. rev handl ons ärendeberedn. ärendebedn. pappershandl tor KS/AU/SBU SBU tis AU ons KS ons KF mån Mötesnr. tis kl. 11 ons kl. 13 fre kl. 11 fre EM tis kl. 13 ons kl. 13 mån kl. 11 tis kl. 13 kl. 13 tor EM mån FM ons kl. 13 tor EM kväll kl. 09 kl. 09 kl. 13 kl. 17 1. Nov-18-Jan-19 20-nov 21-nov 23-nov 23-nov 27-nov 28-nov 26-nov 27-jan 28-nov 29-nov 03-dec 05-dec 06-dec 13-dec 18-dec 19-dec 30-jan 11-feb Inlämning PM 8 jan Info-SBU 13 feb KS AUdagen KS AU-dagen 2. Jan-Mar 22-jan 23-jan 25-jan 25-jan 29-jan 30-jan 28-jan 29-jan 30-jan 31-jan 04-feb 06-feb 07-feb 14-feb 19-feb 20-feb 06-mar 18-mar Inlämning PM 4 20 mar Info-KS mar (info-ks) 3. Feb-apr 26-feb 27-feb 01-mar 01-mar 05-mar 06-mar 04-mar 05-mar 06-mar 07-mar 11-mar 13-mar 14-mar 21-mar 26-mar 27-mar 03-apr 11 apr* 2 maj 4. Mar-Maj 26-mar 27-mar 29-mar 29-mar 02-apr 03-apr 01-apr 02-apr 03-apr 04-apr 08-apr 10-apr 11-apr 17 apr* 23-apr 24-apr (Tors) 13-maj Info-KS AU mål & budget 29 maj (ev kl 9 5. Apr-Jun 24 apr* 25 apr* 26-apr 26-apr 30-apr 2 maj* 29-apr 30-apr 2 maj* 02-maj 06-maj 08-maj 09-maj 16-maj 21-maj 22-maj pga halvdag) 10 jun (Budget) Reserv-KF 13 jun (forts) 6. Maj-Aug 14-maj 15-maj 17-maj 17-maj 21-maj 22-maj 20-maj 21-maj 22-maj 23-maj 27-maj 28 maj* 29 maj* 5 jun* 11-jun 12-jun 19-jun 19-aug Info-SBU Inlämning PM 13 aug 27 aug (info-sbu) 7. Aug-Sep 13-aug 14-aug 16-aug 16-aug 20-aug 21-aug 19-aug 20-aug 21-aug 22-aug 26-aug 28-aug 29-aug 05-sep 10-sep 11-sep 18-sep 30-sep 8. Sep-Nov 17-sep 18-sep 20-sep 20-sep 24-sep 25-sep 23-sep 24-sep 25-sep 26-sep 30-sep 02-okt 03-okt 10-okt 15-okt 16-okt 23-okt 04-nov Info-KS Inlämning PM 28 okt 13 nov (info-ks) 9. Okt-Dec 22-okt 23-okt 25-okt 25-okt 29-okt 30-okt 28-okt 29-okt 30-okt 31-okt 04-nov 06-nov 07-nov 14-nov 19-nov 20-nov 27-nov 09-dec 10. Nov-Jan 2020 12-nov 13-nov 15-nov 15-nov 19-nov 20-nov 18-nov 19-nov 20-nov 21-nov 25-nov 27-nov 28-nov 05-dec 10-dec 11-dec 2020 (jan) 2020 (jan) * annan veckodag KS och KF sammanträden 2020 beslutas hösten 2019 Tjutstugor 2019 - Fredagar, Valhall. Kl. 10:00-11:00 Mötesnummer: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 15-nov-18* 18-jan 22-feb 22-mar 12-apr 10-maj 09-aug 13-sep 18-okt 08-nov 22 jan (info-sbu 8 maj (info Mål och budget)

TJÄNSTEUTLÅTANDE NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2018-12-03 NBN-2018/1608 1 (3) Handläggare Johan Lidström 08-535 363 83 johan.lidstrom@huddinge.se Mottagare Natur- och byggnadsnämnden Åtgärdsplan för ekonomi i balans en förstärkt ekonomiprocess Förslag till beslut Natur- och byggnadsförvaltningen föreslår att natur- och byggnadsnämnden beslutar att godkänna åtgärdsplanen i sin helhet och överlämna den till kommunstyrelsen för delgivning. Sammanfattning Natur- och byggnadsnämnden följer de principer för ekonomisk styrning som fastställts av kommunfullmäktige i mål och budget. Enligt regelverket ska ett underskott återställas senast tre år efter att ett underskott uppkommit. På totalen redovisar nämnden ett budgetmässigt underskott per den sista november 2018 om 26,5 mnkr. De största avvikelserna finns inom natur- och gatudriftsavdelningen och omfattar såväl uteblivna intäkter som ökade kostnader. En stor del av kostnadsökningarna är relaterade till den vinter som varit och som påverkat det ekonomiska utfallet negativt. Det finns även andra kostnadsposter inom driftverksamheten som påverkat utfallet som svårligen kunnat förutses eller påverkas. Med anledning av detta har denna åtgärdsplansplan utarbetats med syfte att åstadkomma en ekonomi i balans. Åtgärder för att nå målet, en förstärkt ekonomiprocess, redovisas i denna plan. Samtliga åtgärder kommer att återrapporteras löpande till nämnden under 2019 enligt tidplanen. Beskrivning av ärendet Kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning föreskriver att kommunens verksamheter ska uppnå mål och åtaganden inom beslutad budgetram. Nämnd som inte håller budget ska besluta om en handlingsplan som rapporteras till kommunstyrelsen. Nämndens verksamheter är väldigt olika i struktur, bemanning och kompetens inom ekonomiområdet. De olika verksamheterna har även kommit olika långt i HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 301 01 barn-utbildning@huddinge.se Huddinge kommun NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN 141 21 Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2018-12-03 NBN-2018/1608 2 (3) kontrollen över sin ekonomi och processerna kopplade till denna. I vissa delar har de endast taxefinansierade intäkter och personalkostnader att förhålla sig till medan andra har sina huvudsakliga intäkter i form av skattemedel och kostnader i form av finansiering av externa entreprenörer och investeringar i infrastrukturobjekt. Av dessa skäl består åtgärdsplanen av några förvaltningsövergripande insatser medan de flesta är specifika för respektive verksamhet. Uppföljningen av åtgärdsplanen sker i form av avrapportering till nämnd med planerade åtgärder och de resultat de genererat. Uppföljningen sker i samband med den normala nämndprocessen. Åtgärdsplanen gäller huvudsakligen för år 2019 varefter resterande åtgärder för in i den löpande planerings- och uppföljningsprocessen. Exempelvis som utvecklingsåtaganden eller mått. Detta innebär att slutredovisning av åtgärdsplanen ska ske vid nämndens sista möte under 2019. Förvaltningens synpunkter Inga av de åtgärder som förvaltningen ska genomföras och avrapportera till nämnd är så omfattande eller av sådan art att de kräver ett enskilda politiska beslut eller ställningstagande utan hanteras inom förvaltningen. Många av de föreslagna åtgärderna är redan påbörjade vilket redan gett viss positiv ekonomisk effekt vilket synliggörs i åtgärdsplanen. Anders Lindelöf Teknisk direktör Daniela Fuciu Avdelningschef Johan Lidström Enhetschef, kansli- och planering Bilagor Bilaga: Åtgärdsplan för ekonomi i balans en förstärkt ekonomiprocess Beslutet delges Kommunstyrelsen

TJÄNSTEUTLÅTANDE NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2018-12-03 NBN-2018/1608 3 (3) Kommunfullmäktige Akten

Diarienummer NBN-2018/1608 Åtgärdsplan för ekonomi i balans en förstärkt ekonomiprocess Natur- och byggnadsnämnden 2018-11-30 HUDDINGE KOMMUN Natur- och byggnadsförvaltningen Post 141 85 Huddinge Tfn nbf@huddinge.se Besök Sjödalsvägen 29 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

1 Innehåll Sammanfattning...2 Bakgrund...2 Struktur för genomförande och uppföljning...3 Förvaltningsövergripande...3 Lantmäteriavdelningen...4 Bygglovsavdelningen...5 Natur- och Gatudriftsavdelningen...6 Naturvårdsenheten...6 Gatudriftsenheten...8 Utförarenheten...9 Natur- och byggnadsförvaltningens stab...10 Natur- och byggnadsnämnden...10 Organisation och ansvar...10 Riskanalys...11 Personalresurser...11 Taxor och avgifter...11 Oförutsedda utgifter...11 Budgetering...11

2 Sammanfattning Natur- och byggnadsnämnden följer de principer för ekonomisk styrning som fastställts av kommunfullmäktige i mål och budget. Enligt regelverket ska ett underskott återställas senast tre år efter att ett underskott uppkommit. På totalen redovisar nämnden ett budgetmässigt underskott per den sista november 2018 om 26,5 mnkr. De största avvikelserna finns inom natur- och gatudriftsavdelningen och omfattar såväl uteblivna intäkter som ökade kostnader. En stor del av kostnadsökningarna är relaterade till den vinter som varit och som påverkat det ekonomiska utfallet negativt. Det finns även andra kostnadsposter inom driftverksamheten som påverkat utfallet som svårligen kunnat förutses eller påverkas. Med anledning av detta har denna åtgärdsplansplan utarbetats med syfte att åstadkomma en ekonomi i balans. Åtgärder för att nå målet, en förstärkt ekonomiprocess, redovisas i denna plan. Samtliga åtgärder kommer att återrapporteras löpande till nämnden under 2019 enligt tidplanen. Bakgrund Natur- och byggnadsnämnden redovisar per den sista november 2018 en negativ avvikelse jämfört med budget på 26,5 mnkr. Med detta som bakgrund behöver förvaltningen skapa en insikt i hur det har kunnat ske, hur nuläget ser ut samt hur läget kan förbättras på kort och lång sikt. De största avvikelserna finns inom natur- och gatudriftsavdelningen och omfattar såväl uteblivna intäkter som ökade kostnader. En stor del av kostnadsökningarna är relaterade till den vinter som varit och som påverkat det ekonomiska utfallet negativt. Det finns även andra kostnadsposter inom driftverksamheten som påverkat utfallet som svårligen kunnat förutses eller påverkas. Inom denna verksamhet pågår redan ett antal insatser för att skapa bättre ordning och reda. Det finns anledning att tro att dessa måste påskyndas och sannolikt förstärkas med ytterligare insatser i syfte att etablera bättre kontroll på kostnader och intäkter. På intäktssidan finns avvikelserna inom lantmäteriavdelningen och bygglov. Nämndens avvikelse mot budget 2018 0-50000 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov -100000-150000 -200000 Budget Utfall

3 5000 Nämndens underskott 2018 0-5000 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov -10000-15000 -20000-25000 -30000-35000 Ovan redovisas nämndens avvikelse mot budget fram till 2018-11-30. Avvikelsen ökade fram till juli för att där vara ett underskott med 30,1 mnkr för att sedan minska. Under perioden september till november har underskottet legat på ungefär samma nivå. Vid delårsrapport per den sista augusti var det prognosticerade resultatet -33 mnkr men har sedan dess minskat till cirka -29 mnkr men där vädret under december kan ha stor påverkan på det slutgiltiga utfallet. Struktur för genomförande och uppföljning Nämndens verksamheter är väldigt olika i struktur, bemanning och kompetens inom ekonomiområdet. De olika verksamheterna har även kommit olika långt i kontrollen över sin ekonomi och processerna kopplade till denna. I vissa delar har de endast taxefinansierade intäkter och personalkostnader att förhålla sig till medan andra har sina huvudsakliga intäkter i form av skattemedel och kostnader i form av finansiering av externa entreprenörer och investeringar i infrastrukturobjekt. Av dessa skäl består åtgärdsplanen av några förvaltningsövergripande insatser medan de flesta är specifika för respektive verksamhet. Uppföljningen av åtgärdsplanen sker i form av avrapportering till nämnd med planerade åtgärder och de resultat de genererat. Uppföljningen sker i samband med den normala nämndprocessen. Åtgärdsplanen gäller huvudsakligen för år 2019 varefter resterande åtgärder för in i den löpande planerings- och uppföljningsprocessen. Exempelvis som utvecklingsåtaganden eller mått. Detta innebär att slutredovisning av åtgärdsplanen ska ske vid nämndens sista möte under 2019. Nedan framkommer de åtgärder som ska genomföras per avdelning. Förvaltningsövergripande De huvudsakliga åtgärder som förvaltningen ser skapar effekt på nämndens möjligheter att hålla budget är kopplade till natur- och gatudriftsavdelningen. Där finns de största budgetposterna, men även de största behoven av att utveckla såväl

4 systemstöd som processer och ekonomisk kompetens. Förvaltningens ekonomiprocesser styrs av kommungemensamma sådana och samordnas av förvaltningens ekonomicontroller på staben. Controllerns roll är mångfacetterad och består av såväl mängder av operativa arbetsuppgifter som sådana av mer strategisk karaktär. Controllern är förvaltningsdirektörens högra hand i budgetfrågor och står i direktkontakt med budgetansvariga chefer. Controller och förvaltningsdirektör samarbetar i arbetet med att fördela respektive nämnds medel till förvaltningens olika verksamheter. Controllern bidrar även i arbetet med att fördela medlen vidare ut i organisationen när avdelnings- och enhetschefer budgeterar för sina delar av nämndens ansvarsområden. Åtgärd: Ny modell för månadsrapportering till nämnd Systematik för regelbunden budgetuppföljning per verksamhetsområde med respektive chef Utbildning för alla chefer med budgetansvar kring behov av kontroll, lagar som styr ansvaret, stöd osv Utbildning av nämndledamöter i nämndens ansvar och möjligheter till insyn och påverkan Utbildning och systematik för löpande avstämning med medarbetare involverade i ekonomiprocessen Systematik för att tidigt larma när budgetutfall börja närma sig nivåer för underskott Avrapportering till nämnd: Delårsrapport 1 Delårsrapport 1 Delårsrapport 1 Delårsrapport 2 Delårsrapport 2 Delårsrapport 2 Lantmäteriavdelningen Lantmäteriavdelningens resultat jämfört med budget har varierat under året och resultatet på helårsbasis prognosticerades negativt om ca 1,5 miljoner över budget. Verksamhetens intäkter och därmed resultat styrs mycket av mängden inkommande ärenden. De senaste åren har avdelningen haft en tydlig trend om ständig ökning av antalet inkommande ärenden, men delvis baserat på ändring av konjunkturläget har trenden inte hållit i sig. Lantmäteriavdelningen har per den sista november en negativ avvikelse mot budget på 0,4 mnkr, delvis baserat på en minskad ärendeinströmning. Avdelningen bedriver en verksamhet vars driftkostnader till betydande del består av sådana för personal och lokaler. Det förekommer dock inköp av konsulter samt varor och tjänster. Verksamheten är enligt budget 2018 till 2/3 finansierad av taxor och avgifter och är till resterande

5 del skattefinansierad. Både kostnader och intäkter har under året legat på en nivå under budget men en viss återhämtning för intäkter har skett efter halvårsskiftet men är alltjämt en osäker del för verksamheten. Fluktuationer i mängden inkommande ärenden påverkar budget väsentligt, men är svårt att förutse och hantera kortsiktigt. Färre ärenden leder i ett första skede till möjligheter att minska ärendebalanserna, men på sikt ger det incitament för att se över personalstyrkan som till stor del påverkar verksamhetens kostnader. Då verksamheten bemannas av bristyrkeskategorier och dessutom arbetar med myndighetsutövning som måste bedrivas så är det vanskligt att i snabba konjunkturförändringar påverka resultatet genom att anpassa personalstyrkan. 20000 15000 10000 5000 Lantmäteriavdelningen intäkter, jan-nov 2018 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Taxor och avgifter, budget Taxor och avgifter, utfall Åtgärd: Analysera förväntade intäkter genom omvärldsanalys för att i ett tidigt skede kunna parera förändringar Analysera konsult- och andra tillfälliga kostnader och genomföra eventuella åtgärder Se över behov av nyrekrytering vid vakanser och pensionsavgångar Avrapportering till nämnd: Delårsrapport 1 Delårsrapport 1 Bygglovsavdelningen Bygglovsavdelningen arbetar ned bygglovsverksamhet, bostadsanpassning samt energirådgivning. Avdelningen har per den sista november en negativ avvikelse mot budget på 1,2 mnkr där bygglovsverksamheten står för 2,4 mnkr av underskottet medan energirådgivningen har ett positivt resultat. Bygglov är till 95 % finansierat av taxor och avgifter. På driftkostnadssidan har varor och tjänster dragit över budget som till stor del kompenseras av att personalkostnaden ligger under budget. Taxor och avgifter ligger i november på 26 % under budget.

6 Bygglovsverksamhet intäkter, jan-nov 2018 25000 20000 15000 10000 5000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Taxor och avgifter, budget Taxor och avgifter, utfall Bostadsanpassning och energirådgivning är verksamheter som är en del av bygglovsavdelningen men inte sammankopplade med bygglov. För bostadsanpassning bygger budget på erfarenhet från tidigare år och energirådgivning utförs med statliga bidrag. Risken för över/underbudgetering är liten för dessa verksamheten. Inga åtgärder planeras. Åtgärd: Analysera förväntade intäkter genom omvärldsanalys för att i ett tidigt skede kunna parera förändringar Kontot osäkra fordringar är 1,8 mnkr över budget vilket ska utredas. Avrapportering till nämnd: Delårsrapport 1 Delårsrapport 1 Natur- och Gatudriftsavdelningen Natur- och gatudriftsavdelningen består av tre enheter. Naturvård, gatudriftsenheten samt utförarenheten och har per sista november ett underskott mot budget på 26,4 mnkr. Det finns en stab som har en buffert för oförutsedda utgifter på 3 mnkr. Utöver det har staben i princip endast personal- och lokalkostnader och utgör ingen större risk för att ligga över/under budget. Inom natur- och gatudriftsavdelningen har en översyn av ansvar, uppdrag och roller skett under 2018. Naturvårdsenheten Naturvårdsenhetens driftkostnader består till drygt 60% av personal och lokaler, 20% inköp av varor och tjänster utöver det består driftkostnaderna av kapitaltjänstkostnader och övriga kostnader. Det finns bidrag från staten för vissa åtgärder inom naturvård. Budgetunderskottet om 1,6 mnkr per den sista november har uppstått framförallt inom inköp av varor och tjänster. Underskottet var som störst i september men har därefter minskat.

7 0-500 Naturvårdsenhetens budgetavvikelse 2018 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov -1000-1500 -2000-2500 Åtgärd: Ny rutin för granskning och attest av fakturor Nya rutiner för inköp, upphandling, kontering och godsmottagning Endast ytterst prioriterade inköp för att möjliggöra basuppdraget Utifrån varje naturreservats skötselplan ska en drift- och underhållsplan tas fram där driftkostnader och investeringsbehov är avstämt mot enhetens budget och godkänd av nämnden En sammanställning av samtliga projekt görs månadsvis där det går att utröna framåtskridande samt kostnadsutveckling. Även ifall projekten till hälften har statlig finansiering ska det stämmas av att budgetmedel finns för förvaltningens del. Start av nya projekt ska godkännas av nämnd och rymmas inom budgetramen för enheten. Sammanställ de insatser som enheten gör idag som kan föras över till arrendatorer eller föreningar i kostnadssparande syfte. Ta fram förslag för hur verksamheten ska kunna öka finansieringen med hjälp av externa medel Avrapportering till nämnd: Delårsrapport 1 Delårsrapport 1 Delårsrapport 1 Delårsrapport 2 Delårsrapport 2 Delårsrapport 1 Delårsrapport 1

8 Gatudriftsenheten Tidigare har utförarenheten beställt externt arbete. Avsikten är att gatudriftsenheten tar över den uppgiften och ansvaret fördelas på respektive förvaltare på gatudriftsenheten. Ansvarsfördelningen har varit oklar vad gäller beställning av externa utförare. Det har bidragit till att driva fram det underskott som nämnden har 2018. Enhetens underskott var som störst i juli då det låg på -20,2 mnkr men har sen dess minskat för att den sista november ligga på -13,8 mnkr. Gatudriftsenehtens avvikelse mot budget 2018 0-5000 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov -10000-15000 -20000-25000 Åtgärd: Rutin för uppföljning av vinterservice med veckovis rapportering Tillsätta ansvarig för respektive område samt etablera rutiner för budgetuppföljning. Ny rutin för granskning och attest av fakturor För verksamhetsområdena: Vägunderhåll vinter Vägunderhåll beläggning Belysning Broar Park TA/Schakt ska en väldokumenterad plan för drift, underhåll samt investeringsbehov inom enhetens budget sammanställas samt förankras i nämnden. Ett budgetansvar följer med för respektive område. För det fall ett Avrapportering till nämnd: Delårsrapport 1 Delårsrapport 1 Delårsrapport 1 Delårsrapport 2

9 överdrag mot budget förväntas ska detta förankras i nämnd och hos ekonomiansvarig på förvaltningen. Månadsvis uppföljning av ovanstående områden där enheten månadsvis rapporterar till ekonomiansvarig för inköpta entreprenader där det finns ej mottagna fakturor på minst 100 tkr. Detta för att kunna reservera för upplupna kostnader i månadsboksluten. Delårsrapport 1 Utförarenheten Utförarenhetens budgetunderskott har ökat relativt kraftigt under perioden april till oktober. Även under november har underskottet ökat men inte i lika kraftig utsträckning. Per den sista november uppgår underskottet till 11,4 mnkr. Avvikelse mot budget 0-2000 -4000-6000 -8000-10000 -12000-14000 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Åtgärd: Ny rutin för granskning och attest av fakturor. Inköp stäms av mot budgetram. Ny rutin för att hantera ärenden till utförarenheten som kommer från servicecenter, kultur- och fritidsförvaltningen, naturvårdsenheten mfl. Införa tidsredovisning för att bättre kunna följa upp vad som görs inom verksamheten samt etablera nyckeltal för uppföljning. Avrapportering till nämnd: Delårsrapport 1 Delårsrapport 1 Delårsrapport 2

10 Beställningar av entreprenadarbeten tas över av gatudriftsenheten. Skapa nya rutiner samt systemstöd för en bättre och mer effektiv ärendehantering Delårsrapport 1 Delårsrapport 2 Natur- och byggnadsförvaltningens stab Staben på förvaltningen har per den sista november ett överskott mot budget på 2,0 mnkr. Verksamheten är planeringsbar och kräver inga åtgärder. Natur- och byggnadsnämnden Nämndens politiska verksamhet har per den sista november ett överskott mot budget på 0,2 mnkr. Inga åtgärder planeras. Organisation och ansvar Uppdraget genomförs i en projektliknande organisation enligt nedan. Beställare: Uppdragsledare: Styrgrupp: Arbetsgrupp: Anders Lindelöf, förvaltningsdirektör, NBF Johan Lidström, enhetschef kansli- och planering, NBF Anders Lindelöf Karin Hagström, avdelningschef NGA, NBF Daniela Fuciu, avdelningschef staben, NBF Erik Johansson, controller, NBF Margaret Sandström, konsult NGA Referensgrupp: Anders Ramqvist, enhetschef, GDE, NGA, NBF Torvald Duan, enhetschef, UE, NGA, NBF Anna Avilov, enhetschef, NVE, NGA, NBF Ralph Strandqvist, budgetchef, KSF Övriga intressenter: Magdalena Bosson, kommundirektör, KSF Christian Ottosson, ordförande natur- och byggnadsnämnden Hans Nyström, ekonomidirektör, KSF NBF ledningsgrupp

11 Handläggare/förvaltare GDE, NGA, NBF Arbetsledare UE, NGA, NBF Ekonomikoordinator NGA, NBF Riskanalys Personalresurser Risker kan finnas att vi ej uppnår planens syfte med befintliga personalresurser. Det finns en svårighet att rekrytera vissa tjänster samtidigt som förvaltningen ser ett behov av åtgärder inom flera olika områden. Det behövs förändringar i beteenden, inriktning på arbetsuppgifter samt ytterligare förstärkning av administration inom ekonomi- och uppföljningsprocessen. Taxor och avgifter För framförallt Lantmäteriet och bygglovsverksamheten så avgör förväntad ingång av taxor och avgifter hur man går vidare. Verksamheten bygger till stor del på beslut som ligger utanför kommunens kontroll. Här finns en betydande risk för en felaktig prognos och därmed följande felaktiga beslut. Oförutsedda utgifter På natur- och gatudriftsenheten har en buffert för oförutsedda utgifter budgeterats inför 2019 på 3 mnkr. Med tanke på vilka oförutsedda utgifter avdelningen har haft hitintills under 2018 kan det tyckas lite och här finns en risk att det inte räcker. Det finns dock dedikerad budget för illegala bosättningar samt dumpning på 1,5 mnkr som inte belastar budgeten för drift under 2019 så länge den ramen räcker. Budgetering Åtgärderna ska genomföras inom befintlig budget.

TJÄNSTEUTLÅTANDE NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2018-12-04 NBN-2018/1544.104 1 (3) Handläggare Susanne Wallgren Susanne.Wallgren@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Sopning av gator och vägar svar på Huddingeförslag Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden beslutar att Huddingeförslaget Sopning av gator och vägar anses besvarat med hänvisning till vad som sägs i förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 4 december 2018. Sammanfattning Kommunfullmäktige har beslutat överlämna Huddingeförslaget Sopning av gator och vägar till natur- och byggnadsnämnden. Förslagsställaren anser att sopning av gator och vägar i Huddinge börjar för sent och föreslår att kommunen börjar sopa den 1 april. Förvaltningen eftersträvar att ta upp sanden så tidigt som möjligt nästa år med målsättningen att sandsopningen ska vara klar i början på maj och ambitionen att den startar i början på april. Sandsopningen kan starta när vädret tillåter, det vill säga när nätterna är frostfria och det är varaktigt stigande medeltemperatur över 0 C. Det är därför inte möjligt att ge ett exakt startdatum långt i förväg. För att beräkna startdatum görs en sammanvägd bedömning med hjälp av meteorologiska prognoser. Enligt kommunens avtal för 2019 ska sandsopningen vara färdigställd senast fyra veckor efter över överenskommen start. Gång- och cykelvägar prioriteras och ska vara klara 10 dagar efter start. Förvaltningen föreslår att Huddingeförslaget Sopning av gator och vägar anses besvarat med hänvisning till vad som sägs i förvaltningens tjänsteutlåtande. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 23 april 2018, 16, att överlämna Huddingeförslag Sopning av gator och vägar till natur- och byggnadsnämnden Förslagsställaren anser att sopning av gator och vägar i Huddinge börjar för sent och föreslår att kommunen börjar sopa den 1 april i och med byte till sommardäck. Vidare anser förslagsställaren att när det är mycket grus på vägarna bildas det kvartsdamm som är väldigt cancerframkallande. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 Huddinge kommun Natur- och byggnadsförvaltningen 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2018-12-04 NBN-2018/1544.104 2 (3) Förvaltningens synpunkter Natur- och byggnadsförvaltningen konstaterar att årets sandsopning kom igång senare i år och tog längre tid jämfört med tidigare år. Förseningen berodde dels på att det var en mycket snörik och lång vinter, vilket medförde stora mängder sand på gator och vägar, dels på en försenad upphandling av entreprenör för sandupptagning. Förvaltningen har tagit lärdom av detta och har arbetat med förberedelser för att förbättra genomförandet inför kommande år. Nästa år eftersträvar förvaltningen att ta upp sanden så tidigt som möjligt med målsättningen att sandsopningen ska vara klar i början på maj och ambitionen att starta i början på april. Generellt beräknas startdatum för sandupptagning efter hur vårvädret brukar se ut och planeras relativs långt i förväg. Det är inte möjligt att ge exakt startdatum när sandupptagningen kan påbörjas. För att beräkna startdatum görs en sammanvägd bedömning med hjälp av meteorologiska prognoser. Det får inte vara minusgrader när sandsopningen startar, då är sanden fastfrusen. Frost på nätterna gör också att sanden inte hunnit tina upp på dagen vilket gör att det tar längre tid. Sandsopningen startar så snart vädret tillåter, det vill säga när det är varaktigt stigande medeltemperatur över 0 C och frostfria nätter. Nya avtal för kommunens sandupptagning för 2019 togs fram i tidigt skede. Enligt dessa avtal ska sandsopningen vara färdigställd senast fyra veckor efter över överenskommen start. Gång- och cykelvägar prioriteras och ska vara klara 10 dagar efter startdatum. Vid sopningen vattnar vi samtidigt för att minimera mängden damm. Förvaltningen bedömer att sanden som används för halkbekämpning och som sedan sopas upp inte innebär några större miljö- och hälsorisker för allmänheten. Andra kommuners start- och sluttider för sandsopning har undersökts i Stockholms län. Kommunerna Stockholm, Solna, Nynäshamn, Botkyrka, Täby och Nacka anger liksom Huddinge att starten för sandsopningen är väderberoende och har som mål att starta i början av april och beräknas avslutas 4-5 veckor efter start. Stockholm stad har som mål att sandsopningen ska vara klar 1 maj i innerstaden och 15 maj i ytterstaden. Täbys kommuns sandupptagning pågår fram till och med vecka 20 (mitten av maj). Botkyrka och Täby kommuner anger att sopningen av gång- och cykelvägar prioriteras och Botkyrka anger att dessa ska vara klara senast två veckor efter att sista snön försvunnit. Nacka kommun angav 2018 datumet 26 mars som start för sandsopningen som beräknades vara klar i mitten av maj. Flera kommuner informerar på sina webbsidor i vilken ordning de olika områdena i kommunen sopas vecka för vecka eller som har som till exempel Täby kommun ett rullande schema år från år mellan områdena i syfte göra det så rättvist som möjligt så att inte samma område får vänta länge varje år. Förvaltningen föreslår att Huddingeförslaget Sopning av gator och vägar anses besvarat med hänvisning till vad som sägs i förvaltningens tjänsteutlåtande.

TJÄNSTEUTLÅTANDE NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2018-12-04 NBN-2018/1544.104 3 (3) Anders Lindelöf Teknisk direktör Daniela Fuciu Administrativ- och personalchef Susanne Wallgren Utredare Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Huddingeförslag Sopning av gator och vägar Remissmissiv från kommunstyrelsens förvaltning Beslutet delges Natur- och gatudriftsavdelningen

Huddingeförslag Ärendenummer 180502142818QD0014 Inskickat 2018-05-02 14:52 Uppgifter Rubrik som sammanfattar förslag Personnummer Namn Adress Postnummer Ort Telefon E-post Beskriv ditt förslag Bifoga eventuella filer Ja Sopning av gator och vägar Uppgifte utelämnas Uppgift utelämnas Huddinge Uppgift utelämnas Uppgift utelämnas Jag anser att sopning av gatorna och vägar i Huddinge börjar sopas försent. När det är så mycket grus på vägarna så bildas det kvartsdamm som är väldigt cancerframkallande. Mitt förslag är att man börjar sopa 1 april då man byter till sommardäck. Dom senaste 3 åren så har det inte varit klart från 2a veckan i maj månad vilket med gör att man inte vill cykla utan tar bilen istället. kvarts-stendamm-i-arbetsmiljon-foreskrifter-afs2015-2.pdf ADRESS Huddinge kommun Kommunalvägen 28 141 85 Huddinge ORGANISATIONSNR 212000-0068 TELEFON 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se Sida 1 av 1

MISSIV KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer 2018-09-17 KS-2018/2027.104 1 (1) Handläggare Antonina Fedorova Antonina.Fedorova@huddinge.se Natur- och byggnadsförvaltningen Sopning av gator och vägar - Huddingeförslag Med stöd av beslut i kommunfullmäktige 2018-04-23, 16 översänds bifogade handlingar till natur- och byggnadsförvaltningen för ställningstagande. Patrick Stenbacka Tf chef administrativa sektionen HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum 2018-11-28 Diarienummer NBN-2018/1545.109 1 (3) Handläggare Susanne Wallgren Susanne.Wallgren@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Hinderbana svar på Huddingeförslag Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 28 november 2018, som sitt remissvar till kommunstyrelsens förvaltning på Huddingeförslag Hinderbana. Sammanfattning Natur- och byggnadsnämnden har av kommunstyrelsen fått Huddingeförslag om att anlägga utomhushinderbanor vid elljusspår eller grönområden på remiss. Natur- och byggnadsförvaltningen tycker att förslag om hinderbanor utomhus är bra. Huddinge kommun har de senaste åren genomfört flera satsningar på utegym och en hinderbana i samband med parkupprustningar. Idag ansvarar förvaltningen för driften av hinderbanan vid Nytorps mosse i Skogås samt för flera av kommunens nio utegym. Förvaltningen anser att hinderbanor och utegym ska byggas av material som kräver så lite underhåll som möjligt. Drift och underhåll av en hinderbana beräknas kosta ungefär 40 000-45 000 kronor per år. Om en ny hinderbana ska planeras bör hänsyn tas till pågående utredning om ansvar och gränsdragning mellan nämnder gällande dessa frågor och ifall driftansvar för en ny hinderbana skulle falla på natur- och byggnadsförvaltningen bör samråd genomföras med förvaltningen. Natur- och byggnadsnämnden föreslås anta förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt remissvar till kommunstyrelsens förvaltning på Huddingeförslag Hinderbana. Beskrivning av ärendet Natur- och byggnadsnämnden har fått ett Huddingeförslag om hinderbanor på remiss av kommunstyrelsen. I förslaget föreslås att Huddinge kommun ska bygga utomhushinderbanor vid elljusspår eller oanvända grönområden där både vuxna och barn kan utmanas i greppstyrka, spänst, uthållighet och ha roligt. Huddinge kommun har de senaste åren genomfört flera satsningar på utegym och en hinderbana i samband med parkupprustningar. Hinderbanan finns vid Nytorps mosse i Skogås och innehåller bland annat däckhinder, klätterhinder, kryphinder, HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 Huddinge kommun Natur- och byggnadsförvaltningen 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum 2018-11-28 Diarienummer NBN-2018/1545.109 2 (3) armgång, balansgång och en vägg att ta sig över. Ett antal utegym finns i kommunen, bland annat vid Sjöängsparken, Visättra Sportcenter, Rådsparken, Skeppsmyreparken, Tranparken och Källbrinks IP. I anslutning till Gladö lekplats, på väg ned mot Nyboviksbadet, finns även ett mindre utegym i trä. Flera av dessa utegym lämpar sig bra att kombinera med löprundor då de ligger intill motionsspår eller parker. Förvaltningens synpunkter Ett internt samråd har genomförts med förvaltningens natur- och gatudriftsavdelning. Natur- och byggnadsförvaltningen tycker att förslaget om hinderbanor utomhus är bra då det är viktigt att utveckla park- och naturområden så att de får ökad attraktivitet och användning. Natur- och byggnadsförvaltningen som ansvarar för drift och underhåll av flertalet av kommunens utegym anser att skötseln underlättas om den här typen av anläggning placeras i samband med parkanläggningar eller intill utegym som redan idag sköts. Förslagsställaren föreslår att hinderbanor kan förläggas vid elljusspår, vilket skulle möjliggöra en kombination av löpning och styrketräning. Förvaltningen konstaterar att vid en utredning av lämpliga placeringar av hinderbanor bör det tas med i beräkningen att ett flertal av kommunens elljusspår ligger i naturreservat förutom de spår som ligger i Källbrink, Sörskogen, Ågesta och Nytorps mosse (se karta i bilaga 3). För att anlägga en hinderbana i ett naturreservat krävs att kommunen ansöker om tillstånd som för att beviljas måste uppfylla reservatföreskrifternas syfte. Natur- och byggnadsförvaltningen anser att hinderbanor och utegym ska byggas av material som kräver så lite underhåll som möjligt. Ska anläggningen ligga intill ett elljusspår kan en hinderbana av naturmaterial vara lämplig. Drift och underhåll av en hinderbana beräknas kosta ungefär 40 000-45 000 kronor per år. Beräkningen grundar sig på veckovis avsyning, städning samt löpande underhåll. Idag ansvarar natur- och byggnadsnämnden och dess förvaltning för driften av kommunens utegym i Sjöängsparken, Nytorps mosse, Rådsparken, Skeppsmyreparken, Källbrinks IP, vid Gladö lekplats och Tranparken men inte för utegymmen vid Visättra sportcenter, där Kultur och fritidsförvaltningen har driftansvar och Ågesta friluftsområde som Stockholms stad ansvarar för (se karta i bilaga 3). Förvaltningen konstaterar att ansvaret mellan berörda nämnder för planering, investering, drift och underhåll av kommunens utegym och liknande anläggningar är fördelad mellan olika nämnder och emotser resultatet av den utredning som ska klargöra gränsdragningar mellan dessa nämnders ansvarsområden. Om en ny hinderbana ska planeras bör hänsyn tas till pågående utredning om ansvarsfördelning för dessa frågor. I det fall drift och underhållsansvaret för en ny hinderbana skulle falla på natur- och byggnadsförvaltningen bör samråd

TJÄNSTEUTLÅTANDE NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum 2018-11-28 Diarienummer NBN-2018/1545.109 3 (3) genomföras med förvaltningen. Vidare kan förvaltningen bidra med kunskap om lämpliga platser. Natur- och byggnadsnämnden föreslås anta förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt remissvar till kommunstyrelsens förvaltning på Huddingeförslag Hinderbana. Anders Lindelöf Teknisk direktör Daniela Fuciu Administrativ- och personalchef Susanne Wallgren Utredare Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Huddingeförslag Hinderbana Remissmissiv från kommunstyrelsens förvaltning Karta med utegym och elljusspår i kommunen Beslutet delges Kommunstyrelsen

Huddingeförslag Ärendenummer 180502184639AI0016 Inskickat 2018-05-02 18:51 Uppgifter Rubrik som sammanfattar förslag Personnummer Namn Adress Postnummer Ort Telefon E-post Beskriv ditt förslag Bifoga eventuella filer Ja Hinderbana Uppgifter utelämnas Uppgift utelämnas Uppgift utelämnas Uppgift utelämnas Uppgift utelämnas Jag vill att kommunen bygger hinderbanor vid elljusspår eller oanvända grönområden så fler kan få möjligheten att testa på att träna hinderteknik och inse hur roligt det är. Om man är löpare så kan ett hinder vara ett kul avbrott i sin vanliga slinga, på så sätt tränar man fler muskelgrupper och alla åldrar kan vara med. Bygger man hinder i olika storlekar kan hela familjen träna tillsammans! D59E7343-85F0-4BF0-938A-D45A5C04F991.jpeg; 29BB7A4D-734A-400F-9FAE-C5CE79AA2603.jpeg; 1DE4BDAE-0915-4F0C-AFDA-F6A5B8E26023.jpeg ADRESS Huddinge kommun Kommunalvägen 28 141 85 Huddinge ORGANISATIONSNR 212000-0068 TELEFON 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se Sida 1 av 1

REMISSMISSIV KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer 2018-09-17 KS-2018/2026.104 1 (1) Handläggare Antonina Fedorova Antonina.Fedorova@huddinge.se Remissinstanser: Kultur- och fritidsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Hinderbana - Huddingeförslag Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 31 december 2018. Handläggare: Julia Putsep, samhällsbyggnadsavdelningen, kommunstyrelsens förvaltning. Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3. Patrick Stenbacka T f chef administrativa sektionen Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C:7.8 HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

Bilaga 3 karta med utegym och elljusspår i kommunen

TJÄNSTEUTLÅTANDE NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum 2018-11-28 Diarienummer NBN-2018/1546.109 1 (3) Handläggare Susanne Wallgren Susanne.Wallgren@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Utomhusgym vid Långängen remissvar på Huddingeförslag Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 28 november 2018, som sitt remissvar till kommunstyrelsens förvaltning på Huddingeförslag Utomhusgym vid Långängen. Sammanfattning Natur- och byggnadsnämnden har av kommunstyrelsen fått en remiss av Huddingeförslag om att anlägga ett utegym vid elljusspåret Långängen. Naturoch byggnadsförvaltningen är positiv till att utveckla park- och naturområden så att de får ökad attraktivitet och användning genom till exempel att anlägga utegym. Huddinge kommun har de senaste åren genomfört flera satsningar på utegym i samband med parkupprustningar och idag finns nio utegym i kommunen. Naturoch byggnadsförvaltningen ansvarar för drift och underhåll av merparten av kommunens utegym. Förvaltningen anser att hinderbanor och utegym ska byggas av material som kräver så lite underhåll som möjligt. Drift och underhåll av ett utegym beräknas kosta cirka 30 000 kronor per år. Om ett nytt utegym ska planeras bör hänsyn tas till pågående utredning om ansvar och gränsdragning mellan nämnder om dessa frågor och ifall driftansvar för ett nytt utegym skulle falla på natur- och byggnadsförvaltningen bör samråd genomföras med förvaltningen. Natur- och byggnadsnämnden föreslås anta förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt remissvar till kommunstyrelsens förvaltning på Huddingeförslag Utomhusgym vid Långängen. Beskrivning av ärendet Natur- och byggnadsnämnden har av kommunstyrelsen fått Huddingeförslag Utomhusgym vid Långängen på remiss. I förslaget föreslås att Huddinge kommun ska anlägga ett stort utegym vid elljusspåret Långängen. Huddinge kommun har de senaste åren genomfört flera satsningar på utegym i samband med parkupprustningar. Ett antal utegym finns i kommunen, bland annat vid Tranparken, Sjöängsparken, Visättra Sportcenter, Rådsparken, HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 Huddinge kommun Natur- och byggnadsförvaltningen 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum 2018-11-28 Diarienummer NBN-2018/1546.109 2 (3) Skeppsmyreparken och Källbrinks IP. I anslutning till Gladö lekplats, på väg ned mot Nyboviksbadet, finns även ett mindre utegym i trä. Flera av dessa utegym lämpar sig bra att kombinera med löprundor då de ligger intill motionsspår eller parker. Förvaltningens synpunkter Ett internt samråd har genomförts med förvaltningens natur- och gatudriftsavdelning. Natur- och byggnadsförvaltningen är positiv till att utveckla park- och naturområden så att de får ökad attraktivitet och användning genom till exempel att anlägga utegym. Förslagsställaren föreslår ett utegym vid elljusspåret Långängen. Förvaltningen konstaterar att elljusspåret Långängen ligger i ett naturreservat med skyddad natur. Förvaltningen konstaterar att vid en utredning av lämplig placering av ett utegym bör det tas med i beräkningen att för anläggning i ett naturreservat krävs att kommunen ansöker om tillstånd i tillsynsnämnden. För att ett tillstånd ska beviljas måste det uppfylla reservatföreskrifternas syfte och den bedömningen görs från fall till fall. Natur- och byggnadsförvaltningen anser att drift och underhåll av den här typen av anläggning underlättas om de placeras i samband med parkanläggningar som redan idag sköts. Vidare anser förvaltningen att utegym ska byggas av material som kräver så lite underhåll som möjligt. Ska anläggningen ligga intill ett elljusspår kan ett utegym av naturmaterial vara lämpligt. Idag ansvarar natur- och byggnadsförvaltningen för driften av kommunens utegym i Sjöängsparken, Nytorps mosse, Rådsparken, Skeppsmyreparken, Källbrinks IP, vid Gladö lekplats och Tranparken men inte för utegymmen vid Visättra sportcenter där Kultur och fritidsförvaltningen har driftansvar och Ågesta friluftsområde som Stockholms stad ansvarar för. Drift och underhåll av ett utegym beräknas kosta ungefär 30 000 kronor per år. Beräkningen grundar sig på veckovis avsyning, städning samt löpande underhåll. Förvaltningen konstaterar att ansvaret för planering, investering, drift och underhåll av kommunens utegym är fördelad mellan olika nämnder/förvaltningar och emotser resultatet av den utredning som ska klargöra gränsdragningar mellan dessa nämnders ansvarsområden. Om ett nytt utegym ska planeras bör hänsyn tas till pågående utredning om ansvarsfördelning för dessa frågor. I det fall drift och underhållsansvaret för ett nytt utegym skulle falla på natur- och byggnadsförvaltningen bör samråd genomföras med förvaltningen. Vidare kan förvaltningen bidra med kunskap om lämpliga platser för ett utegym. Natur- och byggnadsnämnden föreslås anta förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt remissvar till kommunstyrelsens förvaltning på Huddingeförslag Utomhusgym vid Långängen.

TJÄNSTEUTLÅTANDE NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum 2018-11-28 Diarienummer NBN-2018/1546.109 3 (3) Anders Lindelöf Teknisk direktör Daniela Fuciu Administrativ- och personalchef Susanne Wallgren Utredare Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Huddingeförslag Utomhusgym vid Långängen Remissmissiv från kommunstyrelsens förvaltning Karta med utegym och elljusspår i kommunen Beslutet delges Kommunstyrelsen

Huddingeförslag Ärendenummer 180504035906PE0029 Inskickat 2018-05-04 04:02 Uppgifter Rubrik som sammanfattar förslag Personnummer Namn Adress Postnummer Ort Telefon E-post Ja Utomhusgym Uppgift utelämnas Uppgift utelämnas Uppgift utelämnas stort utomhus gym vid elljusspåret Långängen. Beskriv ditt förslag ADRESS Huddinge kommun Kommunalvägen 28 141 85 Huddinge ORGANISATIONSNR 212000-0068 TELEFON 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se Sida 1 av 1

REMISSMISSIV KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer 2018-09-17 KS-2018/2025.104 1 (1) Handläggare Antonina Fedorova Antonina.Fedorova@huddinge.se Remissinstanser: Kultur-och fritidsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Utomhusgym vid Långängen - Huddingeförslag Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 31 december 2018. Handläggare: Julia Putsep, samhällsbyggnadsavdelningen, kommunstyrelsens förvaltning. Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3. Patrick Stenbacka T f chef administrativa sektionen Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C:7.8 HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum 2018-11-28 Diarienummer NBN-2018/1606.109 1 (3) Handläggare Susanne Wallgren Susanne.Wallgren@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Antikvarisk utredning av Lissma skola svar på remiss Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande daterat 28 november 2018 till kommunstyrelsen som sitt remissvar på Antikvarisk utredning av före detta Lissma skola. Sammanfattning Natur- och byggnadsnämnden har av kommunstyrelsen fått remiss Antikvarisk utredning av före detta Lissma skola från Trafikverket. Föreslagen dragning av Tvärförbindelse Södertörn breddar vägen mot norra sidan (se bilagd karta) och innebär att Lissma skolbyggnad behöver tas i anspråk och byggnaden kommer att behöva flyttas till annan plats alternativt rivas. Eftersom Lissma skola, som ägs av kommunen, i utredningen bedöms som kulturellt värdefull med originalvärden förordar natur- och byggnadsförvaltningen i första hand att byggnaden bevaras och flyttas. Förvaltningen anser att den antikvariska utredningen är bra och instämmer i slutsatsen att byggnaden vid flytt bör placeras så att den historiska kopplingen till landsvägen och Lissmasjön bibehålls. Vid en flytt anser förvaltningen att Trafikverket och kommunen bör komma överens om hur kostnaden ska fördelas. Möjliga alternativ till att Trafikverket och kommunen står för flytten är antingen försäljning av byggnaden till privata intressenter inklusive flytt eller rivning. Förvaltningen konstaterar att om byggnaden såväl flyttas som rivs kommer rivningslov att krävas. Natur- och byggnadsnämnden föreslås anta förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt remissvar till kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet Natur- och byggnadsnämnden har av kommunstyrelsen fått remiss Antikvarisk utredning av före detta Lissma skola från Trafikverket. Anledningen till Trafikverkets remiss är att Lissma gamla skola påverkas av vägplanen Vägplan för Tvärförbindelse Södertörn och hanteras inom ramen för pågående samråd. Föreslagen sträckning av Tvärförbindelse Södertörn breddar vägen mot norra sidan, se bilagd karta med sträckning av vägen vid Lissma skola. Det innebär att fastigheten Lissma 4:150, med Lissma skolbyggnad behöver tas i anspråk och HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 Huddinge kommun Natur- och byggnadsförvaltningen 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum 2018-11-28 Diarienummer NBN-2018/1606.109 2 (3) byggnaden kommer att behöva flyttas till annan plats alternativt rivas enligt remissen. Andra lösningar för sträckning av den nya vägen har prövats men för att minimera intrång på vägens södra sida mot bebyggelsen i Granby och naturreservatet Paradiset har förslaget att bredda mot norra sidan bedömts som det bästa enligt remissen. Lissma skolbyggnad ägs av kommunen och förvaltas av natur- och byggnadsnämnden. Lissma skola ligger inom utpekat kulturmiljöområde för Lissma. Skolbyggnaden bedöms vid inventeringen som kulturellt värdefull men inte tillhöra kategorin särskilt kulturhistoriskt värdefull. Den har originalvärden eftersom det i interiören finns många originaldetaljer som kan tas tillvara. Byggnaden går att förflytta som en enhet enligt utredningen. Lissma skolbyggnad ligger inte inom detaljplanelagt område och omfattas därför inte av något skydd av kulturvärden i detaljplan. Förvaltningens synpunkter Ett internt samråd har genomförts med förvaltningens bygglovsavdelning och naturvårdsenhet. Eftersom Lissma skola i utredningen bedöms som kulturellt värdefull med originalvärden föreslår natur- och byggnadsförvaltningen i första hand att byggnaden bevaras och flyttas. Förvaltningen anser att den antikvariska utredningen är bra och instämmer i slutsatsen att byggnaden vid flytt bör placeras så att den historiska kopplingen till landsvägen och Lissmasjön så långt som möjligt bibehålls. I detta syfte är en möjlighet att genomföra en kort förflyttning av byggnaden till kommunens intilliggande fastighet Lissma 4:375 förutsatt att det är möjligt och att dispens från strandskydd beviljas. För att säkerställa att den historiska kopplingen till närområdet och tillvaratagande av det kulturhistoriska värdet föreslås kommunen i samverkan med Trafikverket i första hand ansvara för flytten. I remissen anges uppskattad kostnaden för förflyttning av byggnaden till cirka 5-6 miljoner kronor (exklusive moms). Till det tillkommer övriga kostnader för uppförande av tomt, mark och anslutningar till befintlig byggnad. Vid en flytt anser förvaltningen att Trafikverket och kommunen bör komma överens om hur kostnaden ska fördelas. Ett möjligt alternativ till att Trafikverket och kommunen står för flytten är att byggnaden läggs ut till försäljning till privata intressenter och flyttas under förutsättning att kulturhistoriska värden bibehålls. I remissen omnämns att rivning av byggnaden är ett alternativ till flytt. Förvaltningen konstaterar att om skolbyggnaden såväl flyttas som rivs kommer rivningslov att krävas. Vid ansökan om lov för rivning kan det komma att krävas ett antikvariskt utlåtande och redovisning av motivering. En bedömning enligt plan- och bygglagen görs i varje enskilt fall.

TJÄNSTEUTLÅTANDE NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum 2018-11-28 Diarienummer NBN-2018/1606.109 3 (3) Natur- och byggnadsnämnden föreslås anta förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt remissvar till kommunstyrelsen. Anders Lindelöf Teknisk direktör Daniela Fuciu Administrativ- och personalchef Susanne Wallgren Utredare Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Trafikverkets antikvariska utredning av Lissma skola Remissmissiv, kommunstyrelsens förvaltning Karta-sträckning av väg-tvärförbindelse Södertörn-vid Lissma skola Beslutet delges Kommunstyrelsen

Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2017/27 2018-09-26 Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeid NY] 1(1) Huddinge kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Tage Tillander 141 85 Huddinge Antikvarisk utredning av Lissma skola, Huddinge kommun Inom ramen för framtagande av Vägplan för Tvärförbindelse Södertörn, konstaterar Trafikverket att Lissma gamla skola påverkas av vägplanen. Detta behöver hanteras inom ramen för pågående samråd och Trafikverket översänder härmed en antikvarisk utredning om skolan. Passagen vid Lissma är trång och svår att lösa. Olika lösningar har inledningsvis prövats men för att minimera intrång på vägens södra sida mot bebyggelsen i Granby och naturreservatet Paradiset, bedöms förslaget att bredda mot norra sidan som det bästa. Detta förslag har även presenterats för Huddinge kommun. Även lösningen av gång och cykelväg kommer att placeras på vägens norra sida. På platsen finns också passagemöjlighet för gång och cykel under vägen. Det innebär att fastigheten Lissma 4:150, med Lissma skolbyggnad behöver tas i anspråk och byggnaden kommer att behöva rivas alternativt flyttas till annan plats. Lissma skola ligger inom utpekat kulturmiljöområde för Lissma och är i Huddinge kommunens översiktsplan omnämnd i kulturmiljöinventeringen från år 2004. Skolbyggnaden har inte bedömts som särskilt kulturhistoriskt värdefull vid inventeringen. Lissma skolbyggnad ligger inte inom detaljplanelagt område och omfattas därför inte av något skydd av kulturvärden i detaljplan. Trafikverket har med hjälp av vår konsult tagit fram denna antikvariska rapport där Lissma skolas antikvariska värden beskrivs. En kostnadsbedömning för en flyttning av byggnaden bifogas också. TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Trafikverket vill med detta underlag höra hur Huddinge kommun ser på frågan om byggnadens värden och önskan om att själva ta hand om byggnaden innan utbyggnad av Tvärförbindelse Södertörn. Vänliga hälsningar Johan Stålhammar Projektledare Omvärlds- och samverkansfrågor Trafikverket 172 90 Sundbyberg Texttelefon: 010-123 50 00 Telefon: 0771-921 921 trafikverket@trafikverket.se www.trafikverket.se Maria Hallesjö IVtsöd Direkt: 010-123 68 43 Mobil: 070-34 75167 maria.hallesjo@trafikverket.se

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö VÄGPLAN SAMRÅDSHANDLING 2018-04-04 0L140008_reviderad 20180921.doc Rev Ant Ändring avser Godkänd Datum Granskare Godkänd av Ort Datum Daniel Nilsson Eva Öberg Stockholm 2018-04-04

Objektnamn V259 Tvärförbindelse Södertörn Entreprenadnummer TSK01 Entreprenadnamn Framtagande av Vägplan Beskrivning 1 Utredning Beskrivning 2 Lissma skola - antikvarisk utredning Beskrivning 3 Kulturmiljö Beskrivning 4 Granskningsstatus Diarienummer Konstruktionsnummer Objektnummer 145326 Plantyp VÄGPLAN Handlingstyp SAMRÅDSHANDLING Företag Tyréns AB Författare/Konstruktör Jennifer Magnusson Externnummer 260805 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Förutsättningar... 3 2.1 Gällande planer... 3 2.2 Tidigare utredningar av kulturvärden... 4 2.2.1 Kulturmiljöprogram Huddinge... 4 2.2.2 Fördjupad kulturarvsanalys... 5 2.3 Plan- och bygglagen... 6 2.4 Miljöbalken... 7 2.5 Fornlämningar... 7 3 Historik: Folkskolebyggandet... 8 3.1 Den svenska folkskolan... 8 3.1.1 Normalritningar till folkskolebyggnader... 9 3.1.2 1920-talets upplaga av normalritningar... 10 3.1.3 Skolträdgården... 10 4 Skolan i Huddinge... 11 4.1 Huddinge... 11 4.2 Skolundervisning i Huddinge... 11 4.3 Lissma... 12 4.4 Skolundervisning i Lissma... 14 4.5 Lissmas första skolbyggnad... 14 4.6 Den nya skolbyggnaden... 15 4.7 Tillhörande skolbyggnader... 19 4.8 Skolgård och trädgård... 19 5 Nuläge... 20 5.1 Skolbyggnaden... 21 5.1.1 Verksamheten... 21 5.1.2 Exteriör och trädgård... 22 5.1.3 Interiör... 27 Källarvåning... 27 6 Kulturvärden... 40 6.1 Äldre kulturlandskap... 40 6.2 Lissma folkskola... 40 6.3 Karaktär och bevarandegrad... 41 7 Slutsatser... 42 8 Källförteckning... 43 8.1 Muntliga källor... 43 8.2 Tryckt litteratur... 43 8.3 Arkiv... 43 8.4 Bildförteckning... 43 O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / 2(43) (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö 1 Bakgrund Lissma gamla folkskola i Huddinge kommun är belägen inom den planerade korridoren för Tvärförbindelsen Södertörn. Flera vägdragningar har studerats under arbetsprocessen vilket har lett fram till den nu beslutade dragningen vilken löper genom fastigheten Lissma 4:150 och Lissma skolbyggnad. Med anledning av vägens lokalisering har Tyréns AB fått i uppdrag av Trafikverket att utreda den före detta skolbyggnadens kulturvärden inför en rivning alternativt flytt av byggnaden. Den antikvariska förundersökningen utgör en del av utredningen Tvärförbindelsen Södertörn. Den f.d. skolbyggnaden från Lissma skolväg från öster. Till vänster löper väg 259. 2 Förutsättningar 2.1 Gällande planer Lissma skolbyggnad inom fastigheten Lissma 4:150 omfattas inte av någon detaljplan. I Huddinge kommuns översiktsplan 2030 behandlas kulturmiljö i ett separat kapitel. Värdefulla kulturmiljöer i kommunen har pekats ut av Stockholms länsmuseum med utgångspunkt i inventeringen från 1986. En revidering av kulturmiljöprogrammet gjordes 2004 (Rapport 2003:20) av Stockholms länsmuseum (se kap. 2.2 Tidigare utredningar av kulturvärden). I översiktsplanen anges ett antal riktlinjer för hur kulturmiljöer ska hanteras: Vid planläggning eller bygglovgivning inom eller i anslutning till Huddinge kommuns utpekade kulturmiljöer, ska kulturmiljöinventeringen vara ett underlag. Vid konflikt mellan att bevara och att utveckla vid planeringen inom kulturhistoriskt intressanta områden ska de platsspecifika kvaliteterna i kulturmiljöinventeringen förtydligas och fungera som riktlinjer. (Källa: Huddinge kommun - Översiktsplan 2030, s. 32) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / 3(43) (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö En stor del av Lissma utgör ett utpekat kulturmiljöområde av Huddinge kommun (se karta). Utpekade kulturmiljöer i Huddinge kommun. Bildkälla: Huddinge kommun. 2.2 Tidigare utredningar av kulturvärden 2.2.1 Kulturmiljöprogram Huddinge I den reviderade kulturmiljöinventeringen för Huddinge kommun från 2004 (Rapport 2003:20), utförd av Stockholms länsmuseum, finns en områdesbeskrivning över Landsbygden i Huddinge kommun där Lissma ingår tillsammans med kommundelarna Sundby, Balingsta, Vidja, Ågesta samt stora delar av Orlångsjö, Sjödalen, Flemingsberg och Länna. För respektive kommundel finns tillhörande miljöbeskrivning och historik samt bedömning och riktlinjer för hur kulturmiljön ska hanteras: Bedömning Lissmadalgången är en av kommunens få bevarade dalgångar med hävdat odlingslandskap. Det vackra kulturlandskapet har skapats tack vare ett kontinuerlig brukande under mer än 1000 år. Lännavägens ålderdomliga sträckning utgör en väsentlig och skyddsvärd del av miljön. Riktlinjer För att värna det öppna kulturlandskapets karaktär bör dalen även i framtiden brukas för verksamheter med agrar inriktning, gärna med bete och slåtter. Ekonomibyggnaderna bör få fortsatt underhåll. Lämningarna efter Lissma gårds park bör bevaras och skötas efter en skötselplan. Nytillskott av enstaka byggnader ska lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse och anpassas till denna avseende traditionell placering i landskapet, volym, material och kulör. (Källa: Huddinge reviderad kulturmiljöutredning, 2004) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / 4(43) (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Den f.d. skolbyggnaden i Lissma omfattas inte av bedömningen eller de riktlinjer som tagits fram avseende kulturmiljön i Lissma utan omnämns endast i miljöbeskrivningen. I miljöbeskrivning skrivs följande om byggnaden: Vid sjöns södra strand finns f.d. Lissma skola (4) bevarad, nu bostad Lissma skolbyggnad är alltså inte utpekad som särskilt kulturhistoriskt värdefull eller som en byggnad av kulturhistoriskt värde men är omnämnd i kulturmiljöinventeringen och byggnadens placering har utpekats på kartan (se nedan). Karta över Lissma från kulturmiljöinventeringen (2004) där nr 4 visar placering av f.d. Lissma skola. Huddinge kommun har inte utfört någon egen inventering av byggnaden. 2.2.2 Fördjupad kulturarvsanalys En fördjupad kulturarvsanalys har gjorts för Väg 259 (Tvärförbindelse Södertörn Huddinge, Haninge och Botkyrka kommun, Stockholms län, Vägplan) utförd av Tyréns, 2017-12-15. Kulturarvsanalysen innefattar en karaktärisering av landskapet och kulturmiljön vid den berörda sträckan. Lissmaområdet utgör en del av denna. O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / 5(43) (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Flygfoto över Lissmadalen med utpekade platser. Bildkälla: Fördjupad kulturarvsanalys - Väg 259 (Tyréns, 2017). 2.3 Plan- och bygglagen I plan- och bygglagens andra kapitel preciseras ett antal allmänna intressen. Bland annat ska hänsyn tas till stads- och landskapsbilden och platsens natur- och kulturvärden. I kapitel 8 i plan- och bygglagen finns ytterligare krav på byggnader, tomter och allmänna platser. I åttonde kapitlet finns bland annat förvanskningsförbudet (8:13) som gäller för särskilt värdefull bebyggelse och det mer generella kravet på varsamhet vid ändringar och anpassat underhåll. Varsamhets kravet gäller för alla byggnader vid ändring eller flytt av byggnad. Krav på anpassat underhåll Ett byggnadsverk skall hållas i vårdat skick och underhållas så att de tekniska egenskaperna som avses i 4 i huvudsak bevaras. Underhållet skall anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. (PBL (2010:900) 8 kap 14 ) Krav på varsamhet Ändring av byggnad och flyttning av en byggnad skall utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. (PBL (2010:900) 8 kap 17 ) Förvanskningsförbud En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. (PBL (2010:900) 8 kap 13 ) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / 6(43) (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö På Boverkets hemsida finns uppräknade kriterier för vad som kan betraktas som en särskilt värdefull byggnad eller bebyggelsemiljö. Exempel på det kan vara om byggnaden/bebyggelsemiljön: tydliggör tidigare samhällsförhållanden. utgör en källa till kunskap om äldre material och teknik. tydliggör samhällsutvecklingen konstnärlig synpunkt värderas högt i lokalt sammanhang Boverket tar även upp frågan kring särskilt värdefull bebyggelse kopplat till dess ålder: Bebyggelsens ålder Bebyggelsens ålder utgör i sig inget argument för att en byggnad ska anses vara särskilt värdefull. Byggnader tillkomna före 1920-talets bebyggelseexpansion utgör dock idag en mycket begränsad del av dagens byggnadsbestånd, färre än vad som har byggts under 2000-talet. Av dessa har många genomgått genomgripande förändringar. Sannolikheten för att en till sin karaktär någorlunda välbevarad byggnad tillkommen före 1920-talets bebyggelseexpansion uppfyller något av de ovan angivna kriterierna för en särskilt värdefull byggnad är därför mycket hög. Sådana byggnader bör därför betraktas som särskilt värdefulla om man inte kan motivera varför de inte ska anses vara det. Källa: Boverket (https://www.boverket.se/sv/pbl-kunskapsbanken/allmant-om- PBL/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---och-bygglagen/krav-pa-byggnadsverk-ochtomter/forvanskningsforbudet/) 2.4 Miljöbalken I direkt anslutning till den f.d. skolbyggnaden, i nordostlig riktning, finns Lissmadalen som sedan 2014 är utpekat som naturreservat med stöd av Miljöbalken 7 kap 4. Lissmadalens naturreservat är ett område med mycket höga skyddsvärden avseende natur-, friluftsliv- och kultur. Området omfattar 186 hektar och består både av delar av kommunala fastigheter samt fastigheter i privat ägo. Syftet med naturreservatet är att bevara områdets värden för den biologiska mångfalden och det rörliga friluftslivet. I Huddinge kommuns gällande och förslag till ny översiktsplan anges Lissmadalen som bevarandeområde. (Källa: Lissmadalens naturreservat beslut om inrättande av naturreservat, 2014) 2.5 Fornlämningar Inga fornlämningar finns dokumenterade inom fastigheten men fornlämningar i närområdet visar att Lissma har anor ned i förhistorisk tid. Kring den gamla herrgårdstomten på Lissmasjöns nordöstra sida, finns anor från järnåldern bland annat genom en gravhög som tolkats vara en rest efter Lissmas gårdsgravfält. I sydöstlig riktning, söder om väg 259 inom naturreservatet Paradiset I skogen söder om väg 259 finns lämningar i form av en fossil åker och ett stenröse från bronsåldern. Längre österut, norr O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / 7(43) (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö om väg 259, finns bland annat lämningar i form av boplatser. Fornlämningskarta över området kring f.d. Lissma skolbyggnad (markerad med rödstreckad linje). Karta: Fmis, Riksantikvarieämbetet. 3 Historik: Folkskolebyggandet 3.1 Den svenska folkskolan År 1842 inrättades den kungliga stadgan om folkundervisning i Sverige som innebar att varje stadsförsamling och socken skulle upplåta minst en folkskola. Folkskolan är ursprunget till dagens grundskola och var den första obligatoriska skolformen. Skolgången började när skolstyrelsen bestämde men senast när barnet fyllt 9 år. Folkskolan undervisade bl.a. ämnena innanläsning, rätt- och välskrivning, katekesen, biblisk historia, fysik, geometri, naturlära, historia, räknekonst, gymnastik och kyrkosång. För mindre skolor begränsades vanligen ämnena till en minimumnivå med endast ett fåtal ämnen. 1843 utgavs Praktisk handbok i pedagogik och methodik för svenska folkundervisningen av Anders Odelberg där Kapitel 15 berörde Skolhuset och dess inredning. Några riktlinjer gavs kring skolbyggnadens placering och utformning. Skolans läge skulle vara fritt och sunt, en glad och trevlig plats som inte låg alltför nära allmän körväg. Det skulle även finnas en lekplats för barnen och odlingsbar jord och äng för bete om det rörde sig om landsbygden. För utformningen av skolan gällde att följande lokaler skulle finnas: 1. En stor lärosal 2. Ett gymnastikrum, som samtidigt kunde tjäna som gossarnas samlingsrum 3. Samlingsrum med egen ingång till skolsalen för flickorna 4. Ett par rum för läraren O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / 8(43) (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö I de fall det rörde sig om en större skola med fler skolbarn skulle lärosalarna delas upp på pojkar och flickor och läraren fick ofta en rymligare bostad. Fönstren fick med fördel vara stora och många utan att barnen för den delen distraherades av utsikten. 1856 utgavs Inledning till skolarkitekturen av Siljeström. Här belyses skönheten som en central del vid utformningen av skolbyggnader. Skolhusets läge bör på landet alltid väljas uti det möjligast skönaste landskap; och både på land och i stad böra det allranärmaste omgifningarna var de skönaste som, under förhandenvarande omständigheter, natur och konst kunna åstadkomma. T.v. Plan- och fasadritning till skolhus av trä, för fasta skolor med femtio barn. Ur Normalritningar till Folkskolebyggnader jemte beskrifning, 1865. Bildkälla: Lisma i Huddinge (2015). T.h. Det svenska skolhuset, The Swedish cottage i Central Park, New York. Skolhuset byggdes ursprungligen för Centennial International Exhibition 1876 i Philadelphia. Bildkälla: Wikipedia. 3.1.1 Normalritningar till folkskolebyggnader 1865 utgavs Normalritningar till folkskolebyggnader som i första hand riktade sig till landsbygden, troligtvis då den tekniska och arkitektoniska kunskapen var lägre på landsbygden än i städerna. Både när det kom till exteriör och interiör var föreskrifterna tydliga. Skolsal och lärarbostad skulle aldrig vara placerade i direkt förbindelse med varandra och utvändigt skulle de olika delarna framgå tydligt. I boken Skolhuset idé och form (2005) beskrivs dessa riktlinjer på följande sätt: Beroende på antalet barn lämnades visst spelrum rörande skolsalarnas storlek. Beträffande bänkarnas placering och till viss grad deras utformning, fastlades ett mönster som skulle bli förhärskande en lång tid framöver, ja ända in på 1960-talet. Ur ljussynpunkt var en fönsterrik vägg i sydost bäst; den elektriska belysningen hörde ännu framtiden till. Skolan skulle, liksom enligt Siljeströms riktlinjer, placeras på den vackrast möjliga plats helst uppe på en höjd med fri sikt över landskapet. Ett rimligt avstånd mellan skolan och socknens olika delar var också av stor betydelse. Skolhuset utformades vanligen som en enkelstuga eller en parstuga med skolsalen på ena gaveln och bostaden på den andra. Byggnadernas exteriör fick gärna ha en O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / 9(43) (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö återkommande utformning för att enkelt kännas igen som byggnadstyp. Skolans roll kunde på så vis stärkas som ett pedagogiskt och kulturellt centrum i socknen. 3.1.2 1920-talets upplaga av normalritningar 1920 utkom en ny upplaga av mönsterritningar Normalritningar till skolanläggningar för folkskolan jämte anvisningar och beskrivningar. Redan vid inledningen av det nya seklet hade man konstaterat att 1800-talets typhus i flera avseenden var föråldrade. Den nya normalplanen fokuserade framförallt på mindre eller mellanstora samhällen. Skolan skulle därför placeras i närhet till ett tätbebyggt område t.ex. en kyrkby, ett bruk eller ett stationssamhälle. Utformningen av skolhuset kunde enligt de nya normalritningarna liknas vid hemmet, åtminstone sett till skalan. Detta vilket skulle visa på värdighet men också ge ett vänligt och tilltalande intryck till skolbarnen. Enkelhet, harmoni utan påklistrade arkitektoniska detaljer var ledord vid utformningen. Goda proportioner var viktigt. Skolbyggnadens våningstal begränsades till ett absolut maximum om tre våningsplan. Materialanvändningen sett till fasad varierade geografiskt sett, men det kan konstateras att det fanns en större koncentration av stenbyggnader i norr och tegelhus i söder. Trähus skulle målas i lugna och med omgivningen harmonierande färger gärna i en enda färg eller en enkel kombination av två kulörer. Normalritningarna innehöll 25 förslag för A- och B-skolor. Förutom klassrummen rymde skolorna, beroende på storlek ett varierat antal komplementrum så som materialrum, badrum, slöjdsal och gymnastiksal. En särskild skolbarnsträdgård skulle också alltid finnas. Av 1920 års förslag på folkskolebyggnader var hälften avsedda för Mellansverige med olika varianter för Bergslagen och Västsverige. De resterande fördelade sig lika på Sydsverige och Norrland. Att indela byggnadssätt efter region var ett medvetet inslag som frambringats efter studier av landsbygdens byggnadskultur. Egnahemsrörelsen och den framväxande hembygdsrörelsen var också ett led i denna utveckling. Normalritningarna skulle därför ansluta till platsens äldre formskatt, dock utan direkt efterhärmande och utan att uppgiva något av sin egenart. Både allmogestil och herrgårdsklassicism skulle därmed prägla 1920-talets formspråk för folkskolebyggandet. De riktlinjer för skolhusen som förmedlades genom 1920-talets normalritningar och idéerna om att bebyggelsen skulle anknyta till ortens egen karaktär, avslutar också ett historiskt skede där arkitekturen skulle vara en helhet. Stockholmsutställningen 1930 markerade modernismens starka framväxt mot slutet av årtiondet, där funktion och teknik istället skulle bli avgörande för utformningen. 3.1.3 Skolträdgården Angående den yttre miljön var några av ledorden varm, levande, lummig och mjuk där skolhuset med fördel fick omges av vackra planteringar. En ödslig skolgård var inte att tala om. För utformningen av den yttre miljön gavs Normalritningar till folkskoleträdgårdar jämte beskrifning och kortfattade anvisningar rörande trädgårdsskötsel såsom undervisningsämne ut 1890. När det kom till skolträdgårdarnas storlek så fastställdes det år 1900 ett minimum på 1000 kvadratmeter. En skolplantering och en tjänsteträdgård för lärarna ingick i de omsorgsfullt planerade utemiljöerna. Att intresset och kunskapen om växter och vackra trädgårdar ökade vid den här tiden kan troligtvis ha ett samband med den moderna utvecklingen och de förändringar som skedde i samhället i stort under den här perioden. Behovet av att odla sina egna grödor verkade öka i takt med industrialiseringen och urbaniseringens framfart. De första koloniträdgårdarna anlades under 1880-talets slut och Egnahemsrörelsen startade även i samband med detta. 10(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö 4 Skolan i Huddinge 4.1 Huddinge Innan järnvägen anlades på 1860-talet bestod Huddinge mestadels av skogsområden och landsbygd med gårdar och torp. Nio av gårdarna och flera av torpen finns kvar än i dag.1850 hade Huddinge 1487 invånare varav de flesta arbetade inom jordbruket. Det rörde sig inte om besuttna bönder, utan om lantarbetare och dagsverkstorpare på storgårdarna. Storgårdarna hade uppkommit i samband med säteribildningen på 1600-talet och sönderbrytningen av den gamla byorganisationen. I Huddinge bildades säterier i Vårby, Glömsta, Flemingsberg, Sundby, Balingsta och Lissma. Säteriernas huvudbyggnader var placerade relativt glest längs sockenvägarna i de bördiga dalgångarna och vid de större sjöarna. Vid utkanterna av säterierna fanns tillhörande gårdar och torp där huvuddelen av arbetskraften var bosatt. Enkla tvätterier var också ett vanligt inslag. 1860 öppnade västra stambanan mellan Stockholm och Södertälje med mellanstationer i Liljeholmen, Huddinge och Tumba. En ökad utflyttning till landsbygden, bl.a. till Huddinge, blev nu märkbar vilket även påskyndades av industriutvecklingen i Stockholm där trångboddheten och hyrorna hade ökat lavinartat. 1910 hade invånarantalet i Huddinge ökat till 2574. Den agrara karaktären bibehölls trots järnvägen och den ökade inflyttningen av människor. Även skolväsendet var sedan reformerna under 1800-talet fortfarande organiserat kring den jordbrukande befolkningens försörjning. Huddinges omvandling från landskommun till förortskommun startade runt sekelskiftet 1900, därefter gick utvecklingen snabbt. 1918 fastställdes de två första stadsplanerna i Huddinge. 1930 hade Huddinge 9947 invånare. 4.2 Skolundervisning i Huddinge Den första fasta skolan i Huddinge togs i bruk 1847 i det ombyggda fattighuset i Fullersta. Skolan, som var belägen i anslutning till Huddinge kyrka, gick under namnet Kyrkskolan. Sedan Kyrkskolans inrättning ville allt fler föräldrar att deras barn skulle gå i skolan. 1860 hade sålunda ytterligare sex skolor startat i Huddinge stationerade i Vårby, Balingsta, Sundby, Lissma och Länna. Kyrkskolan var en så kallad A-skola, här tillhörde alla elever i klassen ett och samma skolår. De övriga skolorna i Huddinge var så kallade B-skolor eller hjälpskolor där undervisningen uppläts på de stora gårdarna i enklare lokaler och undervisningen endast ägde rum en gång i månaden. I B-skolorna läste klasserna 1 2, 3 4 och 5-6 tillsammans och de som undervisade saknade vanligen lärarutbildning vilket var ett krav i A-skolan. Uppdelningen av A- och B-skolor var något som framförallt förekom på landsbygden där antalet elever var färre. 1885 fanns sju lärare inom Huddinge skoldistrikt och 217 elever var inskrivna på Huddinges olika folkskolor. Ett flertal skolor med nya särskilda skolhus ska ha tagits i bruk 1886, en av dessa var Lissma folkskola (på den tiden Lisma). Skolorna var nu inte längre inhysta på gårdarna utan fick egna skolhus. 1914 invigdes Kyrkskolans nya skolbyggnad, belägen vid nuvarande Kommunalvägen. Skolhuset hade en planlösning med två lärosalar i bottenvåningen placerade på var sida om en gymnastiksal. På övervåningen fanns ytterligare två lärosalar. Detta blev en stilbildande planform för skolbyggnader i Huddinge då även Segeltorpsskolan som uppfördes fyra år senare var identisk med denna planform. Även exteriört likande de två skolhusen varandra. Vid invigningen av Segeltorpsskolan ska det ha utryckts att Huddinges behov av skolbyggnader är nu för all framtid tillgodosett. 11(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Huddinge kyrkskola, det nya skolhuset från 1914. Bildkälla: Wikipedia. 4.3 Lissma Under medeltiden fanns i Lissmaområdet två gårdar belägna på var sida om Lissmasjön, Norrlissma och Söderlissma. På 1600-talet, i samband med säteribildningen, ersattes den södra gården av en ståndsmässig herrgård med utsikt över sjön. I utkanten av herrgården och dess odlingsmarker finns vid den tiden småskaliga torp som förbands med Lissma gård genom ett småskaligt vägsystem, Lissmavägen. Både torp och vägsystem finns kvar än idag. Till mangårdsbyggnaden hörde en parkanläggning med en trädkantad infartsallé och storskaliga ekonomibyggnader. I början på 1900-talet styckades den stora egendomen Lissma gård i mindre småbruk och på 1950-talet förvärvades mark av Stockholms stad för friluftsliv. Under andra världskriget användes den då plåtklädda mangårdsbyggnaden som interneringsläger för ryssar vilket i hög grad bidrog till husets förfall. På 1960-talet brann byggnaden ner. I anslutning till några av de avstyckade småbruken söder om väg 259 etablerades på 1960-talet koloniområdena Ekedal och Granby. Den mindre bördiga åkermarken planerades för trädgårdsodling med enhetliga typhus på små täppor utmed ett småskaligt grusat vägnät. Omgivande skogspartier avsattes för friluftsliv och inbjöd till naturvistelse. 12(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Lissma gårds huvudbyggnad från 1600-talet, idag riven. Bildkälla: Wikipedia. Lissma gårds huvudbyggnad, litografi av O.J. Hagelstam, 1830-tal. Bildkälla: Wikipedia. 13(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö 4.4 Skolundervisning i Lissma Skolundervisningen i Lissma startade redan 1834 och pågick fram till 1959. Under den första perioden, med start 1834, skedde undervisningen för Lissmabarnen enbart en gång i månaden med en examinerad lärare från Kyrkskolan. Även i rotarna Ågesta och Wårby ägde undervisning rum endast en gång varje månad. Svante Hallgren var Lissmas första lärare och fick undervisa i ett upplåtet klassrum i Lissma säteri gamla huvudbyggnad som ägdes av Otto Julius Hagelstam. Hagelstam med familj hade då flyttat in i den nya herrgårdsbyggnaden vid sjön. Fram till 1860 hade skolan ytterligare två manliga lärare innan systemet med ambulerande lärare upphörde. Folkskolestadgans införande 1842 innebar att varje socken skulle få statligt bidrag till skolundervisning. Först 1860 hade dock Huddinge socken organiserat så det fanns årsundervisning i resterande sex skolor som samtliga fick varsin oexaminerad lärarinna som undervisade på heltid. I Lissma hette den första lärarinnan Amelia Hellsten. Antalet barn i Lissma folkskola var då 27 och undervisningen pågick 6 timmar om dagen. Enligt Kyrko- och skolrådsprotokollet från 1873 1900 så skulle barnen från Björksätra från och med 1878 gå i skola i Lissma. I samma protokoll från 1880 går att läsa om skollokalens (säteriets gamla huvudbyggnad) undermåliga skick och att nybyggnad borde uppföras. 1882 inkom ett förslag från skolinspektionen att Lissma skola ska omvandlas till folkskola då barnantalet numera var ansenligt. Skolrådet var positivt inställda till detta men antydde även att detta inte fick bli för dyrt. 4.5 Lissmas första skolbyggnad Lissma gård förvärvades 1880 av godsägaren Carl Gustaf Nilson från Söderby, Västerhaninge. Endast två år senare fick den övertas av änkan Johanna Nilsson. 1884 godtog hon beslutet att upplåta planteringsland vid skolhuset. 1885 tog skolbyggandet fart på riktigt i Huddinge och specialbyggda skolhus kom att uppföras ungefär samtidigt i både Lissma, Balingsta, Vistaberg och Beateberg. Samtliga skolhus byggdes efter samma ritning med undervisningslokal i bottenvåning och bostad för lärarinnan på övervåningen. Balingsta gamla skolbyggnad runt 1915, några år innan det nya skolhuset uppfördes. Balingsta och Lissma skolhus uppfördes efter samma ritningsunderlag, både vid uppförandet av den nya och den gamla skolbyggnaden. Bildkälla: Wikipedia. 14(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö I Lissma uppfördes det första skolhuset vid Lissmasjöns sydvästra sida, på tomten intill den befintliga skolbyggnaden. Nu hade alltså Lissma fått ett särskilt skolhus istället för undervisningslokalen i den gamla herrgårdsbyggnaden. Endast några år senare ska dock klagomål ha inkommit av lärarinnan Hedda Jansson som uppgivit att hon fått huvudvärk i sin bostad (på andra våningsplanet) vilket tordes bero på att tapeten varit giftig. Lärarinnorna i skolan tycktes endast stanna en kortare tid. Anledningen kan ha varit dels att bostaden inrymdes i samma hus som lärosalen och dels att skolhuset låg tämligen ödsligt. Utan varken elektricitet eller telefon lär det ha blivit både mörkt och lite ensamt. I början av 1900-talet ska skolbyggnaden ha varit i så pass dåligt skick att det regnade in. 1912 inlämnades ett ritningsförslag av arkitekten Eric Boström från Tullinge för en ny skolbyggnad i Lissma. Boström fick dock svaret att ingen hade beställt någon ritning. Ett par år senare, 1919, fattades däremot beslutet att ett nytt skolhus skulle byggas i Lissma och ett likadant i Balingsta. Eric Boström fick då uppdraget. 1919 uppköptes även Lissma gårds marker av egnahemsbolaget Egna Hem på Landet som styckade av en skoltomt vid Lissmasjön invid den gamla skolbyggnaden. Fastigheten såldes sedan till Huddinge församling. Det nya skolhuset uppfördes med gångavstånd till den gamla och man beslöt därför att den gamla skolan skulle stå kvar för att disponeras av läraren som då fick båda våningsplanen. I Balingsta ritade Boström även en ny lärarbostad i två våningsplan. Det gamla skolhuset revs 1985 när det uppnått åldern av 100 år. Då hade byggnaden använts både som lärarbostad och nödbostad efter det att den nya skolan byggdes. Härradsekonomiska kartan över Lissma från 1901. Bildkälla: Historiska kartor, Lantmäteriet. 4.6 Den nya skolbyggnaden Den nya skolbyggnaden uppfördes 1920 efter Boströms ritningar. Byggnaden ritades med små trädekorationer på gavlarna, ett så kallat tempelgavelmotiv, ett klassicerande stildrag i tidsenlig anda. Detta var dock ovanligt på små landsbygdsskolor. 15(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Flygfoto taget mellan 1955-1963 som visar hur den gamla och den nya skolbyggnaden samt uthuset var placerade gentemot varandra. Bildkälla: Eniro. Skolhuset uppfördes i trä med fasader av stående locklistpanel, sadeltak klätt med enkupigt rött tegel och höga vita träfönster med spröjs. Byggnaden försågs med två murstockar/skorstenar. Våningsantalet uppgick till ett helt våningsplan och kattvind. Vindsvåningen (1 tr) utformades som ett upphöjt mittparti med torkvind på vardera sida. Huvudentrén till skolan vändes mot söder med en farstukvist som ramade in entrédörren. Farstukvisten har på ritningarna en böljande takform i klassicerande stil men ett äldre foto visar på en utformning likt dagens. Lissma nya folkskolebyggnad under byggnation (t.v.) och den färdiga skolbyggnaden med skolbarn i ring. Bildkälla: Lisma i Huddinge (2015). Byggnaden hade ursprungligen ingen källarvåning utan denna grävdes ut i slutet av 1940-talet och försågs då med pannrum, omklädningsrum, bastu och förrådsutrymmen. Utgrävningsmassorna ska ha legat kvar länge i en hög på tomtens baksida. Tillsammans med schaktmassor från den omlagda vägen användes stenarna senare till att jämna ut tomten. Skolhuset försågs i bottenplan med en större klassrumssal för storskolan och en mindre för småskolan. Klassrummen placerades på var sida om det centrala kapprummet. Vid den här tiden hade skolan två lärare, en för storskolan och en för småskolan. Kapprummet försågs enligt ritningar och byggnadsbeskrivning med bänkar utefter väggarna samt klädhängarkrokar av den modell som finnes i gamla skolan. Längst in i kapprummet, mot husets baksida, placerades trapphuset med ett intilliggande materialrum. 16(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö På det inredda vindsplanet fanns ursprungligen en slöjdsal som enligt ritningar senare ska ha ändrat användning till gymnastiksal, huruvida detta genomfördes är inte belagt. Vindsutrymmena på var sida om salen fungerade enbart som torkvindar. Slöjdsalen var försedd med öppen spis. Ämnena som lärdes ut i Lissma på 1950-talet var kristendom, räkning, läsning och välskrivning med stålpenna. Varje bänk ska ha varit försedd med bläckhorn som stålpennan doppades i. Andra ämnen som figurerade var musik, teckning, syslöjd och gymnastik. Efter gymnastiken på övervåningen fick barnen duscha i källarvåningen och basta om de så ville. Ursprungsritning till skolhus vid Lissma och Balingsta. Ritningen visar plan över bottenvåning, fasad mot söder och sektion sett från öster. Ritning hämtad på Huddinge bygglovsarkiv. 17(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Ursprungsritning till skolhus vid Lissma och Balingsta. Ritningen visar plan över våning 1 tr, fasad mot norr och mot väster. Ritning hämtad på Huddinge bygglovsarkiv. Skolbarn utanför Lissma skola vårterminen 1952, klass 1-2 och 3-4. Bildkälla: Lisma i Huddinge (2015). Skolan stängde 1959 och barnen hänvisades då till andra skolor runt om. Byggnaden användes därefter av ungdomarna i Lissma som en fritidsgård för pingisspel. I början av 1970-talet disponerades byggnaden som behandlingshem för narkotika- och alkoholmissbrukare för att i slutet av 1980-talet överlåtas till Huddinge MCK. 18(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö 4.7 Tillhörande skolbyggnader Även uthus med dass ritades till både Lissma och Balingsta. I Balingsta finns både skolhus, lärarbostad och uthus kvar på platsen. Hur den f.d. skolbyggnaden används idag är inte utrett. Ritningar finns även på ett uthus samt en slöjdstuga. Uthuset hade en nära på kvadratisk plan med utrymmen för vedförvaring samt toaletter för både elever och lärare. Byggnaden utformades med fasader i stående träpanel och tälttak med centrerad skorsten. Slöjdstugan hade en mer rektangulär planform med tvättstuga och garage i källarplan och slöjdsal och förråd i bottenplan. Hur huset såg ut utvändigt är okänt. Uthuset och slöjdstugan revs på 1970-talet. Det första skolhuset i Lissma, senare lärarbostad. Lissmavägen löper i förgrunden. Bildkälla: Lisma i Huddinge (2015). Det idag rivna uthuset med dass och vedförvaring. Bildkälla: Lisma i Huddinge (2015). 4.8 Skolgård och trädgård Hur skolans trädgård och eventuella skolgård ursprungligen såg ut är dessvärre okänt. Att det var kuperat med utsikt över sjön och präglades av lövträd vet man däremot. Odlingsmöjligheter ska ha funnits, åtminstone i slutet av 1800-talet innan den nya skolbyggnaden uppfördes. Uthuset med dass låg en liten bit bort från skolbyggnaden, omgiven av högväxta lövträd. 19(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Ekonomiska kartan från 1951 över Lissmaområdet. Lisma skola är inringad på kartan. Bildkälla: Historiska kartor, Lantmäteriet. 5 Nuläge Miljön kring Lissmasjön präglas av ett kvardröjande herrgårdslandskap med åkrar och betade strandängar längs med en dalgång. Ekar utgör ett påtagligt inslag i miljön. Lissmasjön är en betydelsefull fågelsjö som omges av stora våtmarksområden. Lännavägens sträckning i dalgången är mer än 100 år gammal. Lissma gårds mangårdsbyggnad finns inte kvar men i dess forna läge finns säteriets park från 1800-talet kvar med tillhörande vattenkanaler, allé och stora parkträd. Vattendraget som följer dalgångens botten var ursprungligen en del av Södertörns förhistoriska system av vattenvägar. Miljön kring Lissma sjön utgör sedan 2014 Lissmadalens naturreservat som upptar en areal på 186 hektar. Förutom Lissmasjön och dalgången ingår även landskapet norr om sjön. Området söder om väg 259 utgör också naturreservat, Paradiset. I reservatet ingår torpet Paradiset, flera mindre sjöar som via åar ansluter till Lissmasjön samt Granby koloniområde. 20(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Koloniområdet Granby, söder om väg 259, mitt emot Lissma skolbyggnad. Granby ingår i naturreservat Paradiset. 5.1 Skolbyggnaden 5.1.1 Verksamheten Söder om Lissmasjön längs med Lissma skolväg och väg 259 ligger gamla Lissma folkskola. Den före detta skolbyggnaden ägs av kommunen men har sedan 1986 hyrts ut till Huddinge MCK. Klubben bildades 1985 och har cirka 35 medlemmar. Vid publika tillställningar kan det vara ett 100-tal deltagare. MC-klubben tog över lokalerna efter Narconon, ett behandlingshem för narkotika- och alkoholmissbrukare. Lokalerna ska enligt informant 1 vid den tiden varit nedgångna och en rivningsansökan gjordes i samband med det. Istället överläts lokalerna till Mc-klubben som själva rustade upp huset. 21(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Byggnadens gatufasad mot Lissma skolväg. 5.1.2 Exteriör och trädgård Den ursprungliga entrén på gatufasaden används knappt idag, istället är det entrén på norra gaveln som numera fungerar som huvudentré. Altanen och entrén på denna sida är sekundära och tillkom troligtvis under 1990-talet. För ett par år sedan gjordes källaren i ordning av klubben. Dusch, bastu och omklädningsrum var då enligt informant rejält angripna av mögel. Källaren gjordes om till verkstad, men indelningen av de mindre förrådsutrymmena behölls till stor del. Fönsterna är original från 1920-talet som för några år sedan ska ha renoverats och målats av beredskapsarbetare. Ett litet uthus på en höjd bakom skolhuset används till övernattning vid klubbens tillställningar. Toalett- och duschbod bredvid gavelentrén är sentida, tillbyggd av MC-klubben. En brunnsöverbyggnad har uppförts av klubben på västra sidan om huset, denna fyller ingen funktion. 22(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Entré på den södra fasaden, mot vägen. Ursprungligt dörrfoder och överljus, dörren är senare tillkommen, troligtvis 1970-tal. Trappa och räcken är utbytta. Ursprungligen bars farstukvistens tak upp av träpelare på var sida och trappan omgavs av kryssräcken i trä. Gavelfasaden mot väster är tillbyggd med en veranda med anslutande ramp. Entrén på den västra gaveln är sekundär, ursprungligen fanns här fyra fönster till klassrumssalen, liksom på den östra gaveln. 23(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Den östra gavelfasaden med infart till verkstad i källarvåning. Källaren grävdes ut på 1940-talet. I övrigt är fasaden bevarad i ursprunglig karaktär med renoverade originalfönster. Skolbyggnadens fasad mot baksidan. Den sparsamma användningen av fönster präglar norrfasaden. En förrådsbod skymmer delvis fönstren i bottenplan. 24(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Uthus beläget på toppen av den kuperade tomten med utsikt över Lissmasjön. Gaveln mot öster med trappa ner till garageinfart. Källaren grävdes ut på 1940-talet och inreddes med bastu, omklädnings- och duschrum. 25(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Ursprungliga träfönster är bevarade och har renoverats. Det tillbyggda uthuset med dusch och toalett byggdes på 1980-talet av MC-klubben. 26(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö 5.1.3 Interiör Bottenplan och trapphus Från gavelentrén kommer man direkt in i det tidigare mindre klassrummet som numera är inrett som bar och festlokal av MC-klubben. Plankgolvet är original från 1920-talet men väggarna har sentida ytskikt i mörka kulörer. Fönsterna är förbyggda upptill. Bakom barinredningen finns ett förrådsutrymme (f.d. materialrum), under trappan till övervåningen. Ett mindre förrådsutrymme är också byggt i rummet. Det f.d. kapprummet med trappan upp till övervåning används till biljard- och spelrum. Här finns förutom originalgolv även ursprunglig spontad väggpanel och breda profilerade taklister. Det andra klassrummet används som replokal och fest- och danslokal av medlemmarna. Ytskikten är sekundära med väggar, skåpsinredning och fönster målade i en stark lila kulör och linoleummatta på golvet. Ursprungliga detaljer finns dock kvar i form av fönster med beslag, golvlister, platsbyggt skåp och troligtvis finns brädgolvet kvar under linoleummattan. Det som nu utgör scen fanns redan innan men är utbyggd. Den upphöjda delen användes troligtvis som podium för katedern. I trapphuset finns ett väggfast, äldre elskåp. Våning 1 tr Övervåningen som tidigare fungerat som slöjdsal samt gymnastiksal används idag som en intern festoch möteslokal. Här finns också en inbyggd bar. Bakom baren finns ett mindre fönsterförsett pentry med sentida köksinredning. Detta utrymmet var ursprungligen någon form av materialrum/förrådsutrymme. Samtliga fönster är ursprungliga. Innertaket i furupanel med breda taklister är sannolikt ursprungliga och överensstämmer med den ursprungliga användningen av rummet som slöjdsal och gymnastiksal. Kaminen i hörnet med synlig murstock är ursprunglig och ska enligt uppgifter vara i fullt fungerande skick. På vardera sida om den gamla salen finns dörrar/luckor till de två vindsutrymmena. Vinden mot väster har isolerats och klätts med skivmaterial och inretts på senare tid medan vindsutrymmet mot öster har kvar sitt ursprungliga utförande som en torkvind. Källarvåning I källarvåningen finns spår kvar av de tidigare väggar som delvis har rivits. Toaletter, duschrum, bastu m.m. finns inte kvar då detta revs ut i samband med mögelsanering. Idag används källaren som förrådsutrymme och verkstad. 27(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö I den f.d. mindre klassrumssalen har bl.a. en bar byggts in med MC-tema. Trägolvet är original. Det ursprungliga plankgolvet är genomgående i hela huset. 28(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö I det gamla kapprummet finns ursprunglig pärlspontpanel på väggar och i tak. Förrådsutrymme med den inbyggda trappan klädd i pärlspontpanel. 29(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Det gamla kapprummet, numera sällskapsrum. Den stora öppningen från det f.d. klassrummet har tagits upp senare. Breda taklister pryder taket i det f.d. kapprummet, original från 1920-tal. 30(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Det större klassrummet mot öster används idag som rep- och spelningslokal av medlemmarna. Det upphöjda partiet fanns sedan innan men är utbyggt för scenen. Ytskikten är sentida. Ursprungliga fönster med spanjoletter finns även i denna del, men har målats i en lila kulör. 31(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Ursprunglig/äldre platsbyggd skåpinredning målad i lila kulör liksom väggarna. Linoleum/korkmatta som tillkommit innan MC-klubben flyttade in i slutet av 1980-talet. Troligtvis finns brädgolvet kvar under. 32(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Ursprunglig källartrappa med träräcke från 1940-talet. Ursprunglig trätrappa med linoleumsteg till övervåningen. Sockellister i trä. Kryssformat trappräcke i trä på övervåningen. 33(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Det inredda vindsplanet, f.d. slöjdrum/gymnastiksal. Fönster är ursprungliga från 1920-talet. Taket i furuplank är troligtvis också ursprungligt. Väggar klädda med pärlspontpanel och bröstlist. Till höger syns vindsluckan till vindsutrymmet mot väster. 34(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Ursprungliga träfönster med senare haspbeslag i äldre stil. Braskamin, troligtvis från 1980-talet, med gnistskydd och eldstadsplan. Bakom syns den putsade murstocken och pärlspontpanel. 35(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Murstock med ventilationsgaller, original från 1920-talet. Tak med taklist i spontad furu, sannolikt också ursprungligt. Inbyggd barinredning som gjorts av MC-klubben under 1990-talet. Vindslucka av furu som leder till vindsutrymmet i öster. 36(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Vindsutrymme mot öster används idag som förrådsutrymme. Den tegelklädda farstukvisten sedd från fönster i ovanvåningen. Busshållplatsen Lissma skolväg, vid väg 259, syns i bakgrunden. 37(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Den västra delen av vinden har isolerats och inretts på senare tid av MC-klubben. Dörröppning mellan allrummet och pentry/mindre kök mot baksidan. Spegeldörr i trä, troligtvis original. 38(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Pentry med skåpinredning och vitvaror, troligtvis från 1990-talet. Plastmatta och den målade väggbården är också sentida. Källaren med spår efter de tidigare väggarna. Märken efter toaletterna kan anas i golvet. 39(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö Del av källaren används som verkstad. I hörnet är muren mögelangripen. 6 Kulturvärden 6.1 Äldre kulturlandskap Lissma skolbyggnad är belägen invid Lissmadalen, ett värdefullt varierat natur- och kulturlandskap med åker och betesmarker, gamla ekar och Lissmasjön som är en viktig fågelsjö i området. Spår av områdets äldre kulturlandskap finns i den mer än 100 år gamla Lännavägens sträckning, resterna av Lissma säteri med park från 1800-talet, vattenkanaler, allé och stora parkträd. Några av gårdens bostadshus och ekonomibyggnader öster om Lännavägen finns kvar och brukas. 6.2 Lissma folkskola Skolor har överlag ett samhällshistoriskt värde som institutionsbyggnader av äldre snitt med pedagogisk verksamhet. Folkskolan är en viktig byggnad i det svenska samhället och utgör en symbol för framåtanda och kunskap som präglade årtiondena runt sekelskiftet då den allmänna folkskolan byggdes ut. 1920-talet har beskrivits som folkskolans grundläggningstid då skolbyggnader uppfördes i stor omfattning runt om i hela landet. Lissma folkskola uppfördes i enlighet med de principer som togs fram för folkskolan under 1800-talet och normalritningarna som utkom 1920-talet, både när det kommer till exteriör, interiör och planlösning. Byggnaden placerades i naturskön miljö i närhet till Lissmasjön vilket var ett ideal vid den här tiden. Skönheten lyftes fram som en betydelsefull aspekt vid placeringen av skolor. Skolans placering är därför av stor vikt för dess karaktär. Ett annat ideal som var vanligt för folkskolor uppförda 1920-talet var influenserna från herrgårdsarkitektur och klassicismen. Skolbyggnaden i Lissma har många klassicistiska stildrag så som den centrerade och markerade entrén, tempelgavelmotivet, de höga klassrumsfönstren och den symmetriska fönstersättningen. Detaljer som tempelgavelmotiv var dock något ovanligt för landsbygdsskolor från denna tid. Att lärarbostaden inte placerades i eller i 40(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö direkt anslutning till skolhuset var ett nytt ideal för 1920-talets folkskolor och överensstämmer även med Lissma vars lärarbostad inrymdes i den gamla skolbyggnaden när den nya uppfördes. Lissmavägen har historiskt sett fungerat som huvudstråket genom området och band samman Lissma gård med torpen och omgivande bygder. Skolbyggnadens placering invid landsvägen är därför av stor betydelse både ut ett lokalhistoriskt sammanhang och för att förstå skolans koppling till omgivande bebyggelse. Inom Stockholms län finns ett begränsat antal folkskolebyggnader av liknande slag kvar som har bevarad ursprunglig karaktär. Många av skolhusen har ändrad användning och/eller har förändrad karaktär genom ombyggnationer. Skolbyggnaden i Balingsta som uppfördes samtida med Lissmaskolan och efter samma typritning av Eric Boström finns emellertid kvar. Här finns förutom skolbyggnaden även det tillhörande uthuset och lärarbostaden bevarad. Skolbyggnaden i Balingsta ägs av en privatperson och har inte undersökts i samband med utredningen. Byggnadens skick och bevarandegrad är därför okänd. 6.3 Karaktär och bevarandegrad Byggnaden har exteriört en i huvudsak bevarad karaktär genom den ursprunglig volymen, fasadutförandet med stående lockpaneler, tegelklätt tak samt originalfönster med ursprunglig fönstersättning. Utbytta entrédörrar och entrétrappa har påverkat byggnadens karaktär negativt. Utbyggnader i form av altan med tillhörande ramp och uthus på den västra sida har också påverkat upplevelsen av byggnaden negativt men utgör samtidigt reversibla tillägg. Invändigt uppvisar byggnaden ursprunglig planlösning sedan skoltiden med bevarade rumsvolymer. Källarvåningen grävdes ut och inreddes på 1940-talet med omklädningsrum, duschrum, bastu, ångpanna med mera, av detta finns inget kvar förutom rester av väggar och märken efter toaletter. Den varierade användningen sedan skolverksamhetens slut 1959 har dock påverkat byggnadens ursprungliga karaktär negativt. Ny inredning och nya ytskikt av lägre varsamhetsgrad och anpassning till byggnadens karaktär har tillkommit under MC-klubbens tid i byggnaden. Ingrepp har även gjorts i vägg genom upptagning av en ny dörröppning. Byggnaden bedöms däremot i hög grad vara möjlig att återställa till tidsenlig utformning. Även om de interiöra ändringarna har påverkat karaktären finns många bevarade originaldetaljer kvar i byggnaden som berättar om dess ursprung. Interiöra ursprungliga detaljer finns i form av trappor, brädgolv, panelklädda väggar, taklister, fönster, dörrar och foder samt murstockar. 41(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö 7 Slutsatser Lissma skolbyggnad i Huddinge är belägen längs med Lissma skolväg och i anslutning till Lissmavägen och Haningeleden (väg 259). Byggnaden ligger inom området för den beslutade vägsträckningen för Tvärförbindelsen Södertörn. Den planerade vägdragningen innebär därför att byggnaden behöver rivas alternativt flyttas till annan plats. Byggnaden ligger inom det utpekade kulturmiljöområdet för Lissma i kommunens översiktsplan och omnämns i kulturmiljöinventeringen från 2004. Lissma skolbyggnad har dock inget konstaterat kulturhistoriskt värde i inventeringen och ingår inte i bedömningen eller riktlinjerna för kulturmiljön i Lissma som fokuserar på Lissmadalens kultur- och naturlandskap med Lisma gårds parkmiljö och Lännavägens sträckning. Lissma skolbyggnad ligger inte inom detaljplanelagt område och omfattas därför inte av något skydd av kulturvärden i detaljplan. För alla byggnader gäller plan- och bygglagens generella varsamhetskrav vid ändring och flytt av byggnad samt krav på anpassat underhåll. Förvanskningsförbudet (PBL 8:13) gäller för särskilt kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Lissma skolbyggnad är inte utpekad som särskilt värdefull och huruvida paragrafen kan tillämpas i detta fall är svårt att bedöma. Enligt Boverket bör byggnader tillkomna före 1920-talets bebyggelseexpansion som till sin karaktär är någorlunda välbevarad och uppfyller någon av kriterierna för en särskilt värdefull byggnad som räknas upp på Boverkets hemsida, betraktas som särskilt värdefulla om inte annat kan motiveras. Lissma skolbyggnad har sett till exteriör, planlösning och interiöra byggnadsdetaljer en bevarad ursprunglig karaktär. Byggnaden har dock påverkats negativt av framförallt invändiga men även utvändiga tillägg efter det att skolverksamheten flyttade från byggnaden. Många av ändringarna är däremot reversibla och möjliga att återställa till ett ursprungligt eller mer tidsenligt utförande. Den före detta skolbyggnaden har en typisk utformning och karaktär som en folkskola på landsbygden från 1920-talet med vissa utmärkande detaljer så som tempelgavelmotivet. Skolbyggnadens placering i naturskönt läge vid Lissmasjön är också en stor del av byggnadens karaktär och var betydelsefullt för skolor som anlades vid denna tid. Som skolhus besitter byggnaden både bebyggelsehistoriska och samhällshistoriska värden och utgör en representant för det svenska folkskolebyggandet när det nådde sin absoluta storhetstid. Sammantaget bedöms Lissma skolbyggnad vara kulturhistoriskt värdefull men vars karaktär har påverkats av sentida interiöra ändringar och exteriöra tillägg vilka är möjliga att återställa. Vid en eventuell flytt av byggnaden är placeringen av stor betydelse för att bibehålla den historiska kopplingen till landsvägen och Lissmasjön. 42(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

V259 Tvärförbindelse Södertörn TSK01 Framtagande av Vägplan Utredning, Lissma skola - antikvarisk utredning Kulturmiljö 8 Källförteckning 8.1 Muntliga källor Informant: Robert Soback, styrelsemedlem Huddinge MCK. 8.2 Tryckt litteratur Claëson, Harry, Huddinge skolor genom tiderna, Huddinge hembygdsförening, Huddinge, 2001 Fördjupad kulturarvsanalys för väg 259, Tvärförbindelse Södertörn Huddinge, Haninge och Botkyrka kommun, Stockholms län, Vägplan, Tyréns, 2017-12-15. Hall, Thomas & Dunér, Katarina (red.), Svenska hus: landsbygdens arkitektur: från bondesamhälle till industrialism, Carlsson i samarbete med Riksantikvarieämbetet och Sveriges radio, Stockholm, 1995 Lundström, Åsa (red.), Huddinge: reviderad kulturmiljöinventering, Stockholms läns museum, Stockholm, 2004 Kristenson, Hjördis, Skolhuset: idé och form, Signum, Lund, 2005 Jacobsen, Gunnel, Lisma i Huddinge, Huddinge hembygdsförening, Huddinge, 2015 8.3 Arkiv Bygglovsritningar, Huddinge Bygglovsarkiv. 8.4 Bildförteckning Bilder är tagna av Tyréns AB under mars och april, 2018. Övriga bilder och äldre fotografier är angivet vid respektive bildbeskrivning. 43(43) O:\STH\260805\ARBETE\N_Kulturmiljö\TEXT\14_RAPPORTER_PM_utredningar\Lissma skolbyggnad antikvarisk utredning\text\0l140008_reviderad 20180921.doc / (Utskriven 2018-09-21 15:00)

Lissma Skola, Huddinge Lissma Skola Uppdragsnr: 300-32 Tekniskt PM 1 Utredning gällande förflyttning av befintlig skolbyggnad Wellmetron AB Luntmakargatan 66 Stockholm 072-746 55 08 2018-05-27 Upprättad av: Lennart Häggbom Lennart.haggbom@wellmetron.se Rev. Ändring Datum Utförd av Granskad av Dokument-ID https://d.docs.live.net/6efbbead62eeb58a/protokoll/300-32 Lissma/PMK-1-Forlyttning.doc Avser : Wellmetron AB Mall-ID försättssida doc senast ändrad: 2010-10-10 1(5)

Lissma Skola Uppdragsnr: 300-32 Innehållsförteckning Sammanfattning.... 2 Introduktion... 3 Underlag... 3 Byggnadens stomme... 4 Förflyttning av byggnad... 5 Dokument LTH Bilaga 1... 5 Sammanfattning. - Byggnaden går att förflytta som en enhet. - Förflyttningen bör vara närbelägen - Ny grundläggning utan källare - Flyttkostnad ca 5-6 miljoner kronor + moms. Till detta tillkommer alla de kostnader som uppkommer för uppförande av tomt, mark och anslutningar till befintlig byggnad. Transporten av LTH förutsätter projekterade bygghandlingar för grundkonstruktion på ny anvisad plats. Dokument-ID https://d.docs.live.net/6efbbead62eeb58a/protokoll/300-32 Lissma/PMK-1-Forlyttning.doc Avser : Wellmetron AB Mall-ID försättssida doc senast ändrad: 2010-10-10 2(5)

Lissma Skola Uppdragsnr: 300-32 Introduktion Wellmetron har på uppdrag av Tyrens fått i uppdrag att utreda möjligheterna gällande förflyttning av befintlig skolbyggnad uppförd 1920, med anledning av utbyggnad av ny planerad vägsträckning. Underlag Som stöd för denna utredning har delar av ritningar vid uppförandet återfunnits, som kompl. med platsbesök. Dokument-ID https://d.docs.live.net/6efbbead62eeb58a/protokoll/300-32 Lissma/PMK-1-Forlyttning.doc Avser : Wellmetron AB Mall-ID försättssida doc senast ändrad: 2010-10-10 3(5)

Lissma Skola Uppdragsnr: 300-32 Byggnadens stomme Byggnaden är uppförd med en lätt trästomme som grundlagts på en traditionell krypgrund. Grundläggningen har med tiden förändrats genom att man utfört en urgrävning under huset som skapat en källarvåning. Byggnaden innehåller 2 st murstockar med tillhörande skorstenar. Till en av skorstensstammarna har hyresgästen idag en ansluten järnkamin. Eftersom byggnaden är upprättad för skolsalar finns 2 st stora salar, som inneburit att takstolarna över dessa salar är speciellt utformade. Den nyuppförda källarvåningen är utformad enl. skiss nedan som även visa ett troligt bärsystem. Dokument-ID https://d.docs.live.net/6efbbead62eeb58a/protokoll/300-32 Lissma/PMK-1-Forlyttning.doc Avser : Wellmetron AB Mall-ID försättssida doc senast ändrad: 2010-10-10 4(5)

Lissma Skola Uppdragsnr: 300-32 Förflyttning av byggnad Byggnaden förflyttas som en enhet. Att försöka dela upp huskroppen i flera delar kommer att bli mycket mer komplicerad, med stora risker för defekter. Byggnaden har intilliggande skärmtak som kommer att kopplas ifrån huskroppen och transporteras separat och återmonteras på den nya tomten. Befintlig grundkonstruktion kommer inte att förflyttas. Befintlig grundläggning rivs och ny grundläggning uppförs på ny anvisad tomtmark. Markförutsättningar på ny anvisad tomtmark är avgörande för hur grundläggningen utförs. Förutsättningarna för lämnad prisindikation i bifogad bilaga 1, är ett normalt förekommande utförande som tillämpas vid förflyttningarna av byggnader, som innebär ett uppförande med krypgrund. En betongplatta på mark som kompletteras med uppmurade socklar och grundmurar. Utrymmet under huset kommer att bli en traditionell torpargrund, vilket även är den grundläggning som byggnaden hade vid sitt ursprungliga uppförande. Byggnaden har måtten: Bredd: ca 10 m Längd: ca 19 m Höjd: ca 9 m Förflyttning av byggnaden bör vara nära belägen och vald så att transporten kan undvika viadukter där fordonshöjden är begränsad. Observera att ny anvisad tomtmark behöver angöras för stort och tungt fordon. Dokument LTH Bilaga 1 Bilaga 1 innehåller en metodbeskrivning av husets förflyttning. Vidare innehåller bilagan en prisuppskattning av kostnaden för huskroppen. Kostnaden är baserad på en plan tomt med bra grundförutsättningar, som medför uppförande av en enkel grundplatta i betong. Vidare muras grundmurar och socklar som medför att byggnaden återigen kommer att vara grundlagd på en torpargrund. Angiven kostnadsuppskattning utgör bara kostnader som avser förflyttning av byggnaden. Alla övriga kostnader för tomt, anslutningar och anläggningar runt byggnaden ingår inte i denna prisindikation. Kostnaden förutsätter att LTH erhåller bygghandlingar för grundkonstruktionen för den nya byggnaden. Wellmetron AB Lennart Häggbom Dokument-ID https://d.docs.live.net/6efbbead62eeb58a/protokoll/300-32 Lissma/PMK-1-Forlyttning.doc Avser : Wellmetron AB Mall-ID försättssida doc senast ändrad: 2010-10-10 5(5)

Trafikverket Lennart Häggbom, Wellmetron Kiruna 2018-05-24 UTREDNING/KOSTNADSANALYS- FLYTT AV LISSMA SKOLA Med hänvisning till förda samtal respektive genomgång på plats avseende möjlighet att flytta Lissma Skola presenteras utfall nedan. Utredningen syftar vid sidan om tekniska möjligheter även till identifiering av potitentiella riskområden för projektets genomförande samt samordningsfrågor och budget. Som kalkylunderlag har använts aktuellt kostnadsläge per 2018-05-24. OMFATTNING/RISKOMRÅDEN Projektet har genomgåtts med kontroll av förutsättningar för flytt av hel byggnad, vilken har beräknats vara genomförbart och antagits flyttas med SPMT-trailer inom en radie av <3km, exklusive källardel, vilken lämnas och rivs på plats (principskiss, se ritning 04-180524-01). Då alla utrymmen ej varit besiktingsbara vid platsbesök har vi även inkalkylerat kompletterande förstärkningsåtgärder i mindre omfattning. På antagen ny plats har vi inkluderat ny betongplatta med markisolering, exklusive eventuell pålning och/eller andra extraordinära markåtgärder. Anordnande av eventuellt tilfälliga transportvägar till ny plats har ej beräknats. Ej heller har beräknats några åtgärder på befintliga installationer respektive provtryckning av befintliga murstockar efter flytt. Följande moment har identifierats vara kvalitets-, Miljö och Arbetsmiljökritiska, innebärande att de kräver särskilda kontroller med åtgärder.. Inventering och dokumentation av byggnaders status. Säkerställande, kontroll av konstruktioners skick och bärighet i syfte att ge slutligt underlag för exakta bärpunkter. Val av transportväg från nuvarande plats till ny uppställningsplats. Trafikåtgärder efter transportled. Lansering och transport (säkerställande av byggdelars ingående konstruktioner) Lansering och återmontering på ny grund Härutöver tillkommer möjligen Länsantikvariens (om byggnadsmärkningen så kräver) krav och synpunkter vilka vi Ej har kännedom om idag. Här vill vi specifikt belysa fördelen med vald teknik. Genom användande av SPMT transporter med självnivellerande lastbord utsätts inte byggnaden för vridpåkänning i motsvarande omfattning som är fallet vid transport med traditionella trailer. Metoden ger Head office Local office Contact information Last & Terräng Häggroths Traktor AB Po. Box 3237 Phone +46 (0)980 824 07 Mats Helin Ställverksvägen 29 SE-600 03 Norrköping Fax +46 (0)980 679 24 mats.helin@lthtraktor.se SE-981 38 KIRUNA SWEDEN www.lthtraktor.se Cell +46 (0)70 630 66 28 SWEDEN Page 1/4

härutöver fördelen att kunna flyttas i färre delar vilket ur byggvårdssynpunkt ger minimala skador jämte återställningsbehov efter flytt. Vidare fördelar med SPMT trailers är smidigheten med det minimala manövreringsutrymme som krävs (inte minst viktigt med tanke på befintlig vegetation samt trafikanordningar efter färdväg, d.v.s. minimal åverkan på omgivning). SPMT:ns axlar är styrbara 180 grader runt egen axel vilket gör att vi helt kommer bort från det grävande som bil och konventionell trailer förorsakar. Den kan t.ex. köras helt i sidled (upp till 90 grader i förhållande till längdaxeln). Detta sammantaget gör att den är helt överlägsen konventionell teknik när det gäller att komma tillräckligt nära och i absolut rätt position för att genomföra flytt. FÖRBEREDANDE ARBETEN Projektering, dokumentation och demontering Inventering, konstruktionsberäkning och dokumentation av byggnaders status resulterande i slutliga metodval. Här ska belysas att byggnaders faktiska status kan komma att innebära viss förändring i arbetsmetoder (ingår i beräkning). Utanpåliggande trappor respektive verandor demonteras och flyttas separat. Samtliga fönsterbågar, dörrblad märks, demonteras och skyddas. Befintliga murstockar avväxlas och transporteras med byggnaderna i sina ursprungliga lägen (ingår i beräkning). Montering av provisoriska mindre förstärkningar samt skyddande av byggdelar som ska flyttas. Noteras tillika att byggnaders reella status kommer avgöra omfattning av aktuella förstärkningssystem (ingår i beräkning). Ledningar mellan bottenplan/källare kapas (demonteras) innan flytt (ingår i beräkning). BYGGÅTGÄRDER Mark Bygg- och relationshandlingar för arbeten tas fram (ej beräknat). Behov av tillfälliga vägar till flyttplats (ej beräknat) Då allting är flyttat återställs befintligt område i ursprungligt skick (ingår i beräkning). Platser invid ny placering bereds så att transportfordonen kan köra in i rät vinkel mot själva slutplaceringen (ej beräknat). Grundläggningar utförs på ny plats, VA-, EL- Opto schakter görs från erhållna anslutningspunkter in till byggnad (ej beräknat). Grunderna isoleras med 2 x 100 mm styroform i omlott, detta hindrar fuktvandring upp i betongplattorna (ingår i beräkning). www.lthtraktor.se Page 2/4

På den nya platsen gjuts en hel platta med kantbalkar samt voter under murstockar o d. Betong II C 25/30 (K30) XC3/XF1, armering B500BT. Markisolering med överlapp under plattor och socklar samt med 100 mm tjocklek 1,2 m ut från platta/sockel (ingår i beräkning). Krypgrund och stöd för murstockar och ytterväggar muras upp från betongplatta till en höjd så att man erhåller ett installationsutrymme under byggnaderna på den nya platsen (ej beräknat). Utvändiga mark och återställningsarbeten görs intill byggnaderna (ej beräknat). Installationer Utreds av Trafikverket. Inga förbättringsåtgärder i befintlig byggnad har utretts i denna rapport. LANSERING, FLYTTNING Som visas i bilaga 1 monteras balksystem med hydrauliska domkrafter i synkront lyftsystem under byggnadskroppar i syfte att överta lasten på valda bärpunkter. Efter lastövertagande fylls källardelar med förstärkningsmaterial och packas för SPMT trailer. SPMT trailer kör under last (alternativt lanseras i sida) och övertar last från provisorisk pallning. Transport till Ny placering där återplacering till grund tillgår i omvänd ordning. Beaktas att byggnad bör flyttas under sommarhalvåret i syfte att klara transportvägar respektive inte utsätta byggnaden för onödiga frys- och/eller fuktrisker. AVSLUTANDE ARBETEN Återmontering och komplettering av byggdelar på ny grund i lika utförande som tidigare (ej beräknat). Skarvning av tidigare demonterade installationer (och/-eller uppgradering mot dagens standard). Ej beräknat. BERÄKNAD TOTALKOSTNAD Med vetskap om projektet enligt ovan har vi beräknat den totala kostnaden för ett komplett utfört arbete torde ligga i spannet 5-6 000 000 SEK (exklusive lagstadgad mervärdesskatt) ÖVRIGT I syfte att uppnå ett kostnadseffektivt genomförande, bör upptagna diskussionspunkter vara lösta innan en definitiv kostnad sätts. Hoppas att redovisad kostnadsanalys ska vara till hjälp i ert arbete. Vänligen kontakta undertecknad om något skulle vara oklart eller erfordrar kompletterande uppgifter. www.lthtraktor.se Page 3/4

FÖRFRÅGNINGAR ENLIGT DENNA UTREDNING BESVARAS AV Mats Helin LTH Traktor AB Ställverksvägen 29 981 38 Kiruna telefon: 070-630 66 28, 0980-824 07 telefax: 0980-679 24 Mail: mats.helin@lthtraktor.se Webb: www.lthtraktor.se Med vänlig hälsning LTH Traktor AB Mats Helin Bilagor// Bilaga 1 Principritning 04-180524-01 Bilaga 2 Principritning 04-180524-02 www.lthtraktor.se Page 4/4

MO ME N ANMÄRKNINGAR I syfte att minimera risk för påverkan på byggnad bör transport ske med en SMP-transporter (self propelled modular transporter). MO T ME NT 1 Vald metod klarar flytt utan delning (undantaget utanpåliggande verandor) 2 FÖRDELAR Överlägsen konventionell teknik i fråga om precision och förmåga till manövrering (med full last) vilket med självnivellerade lastbord minimerar konstruktionspåverkan på hanterat gods. Alla axlar har egen drivning och är styrbara i 180 grader, innebärande att de bl.a kan köras steglöst upp till 90 grader i förhållande till längdaxeln. Manöverduglighet minimerar åtgärder respektive åverkan på omgivningen. Synkron och-/eller manuell styrning per axel, liksom sammankoppling av fler trailer. MO MO ME ME NT NT 3 4 BET ANT ÄNDRINGEN AVSER SIGN DATUM TRAFIKVERKET FLYTT AV LISSMA SKOLA LTH Traktor AB Ställverksvägen 29 981 38 Kiruna RITAD AV Mats Helin ORT OCH DATUM Kiruna 2018-05-24 PRINCIPIELL METODIKFLYTT AV BYGGNAD PÅ SPMT TRANSPORTER ARB.NR 04 SKALA RITNINGSNUMMER 04-180524-01 BET