Banverket UA 2030 I detta alternativ framträder de största effekterna i ett band i norra Götaland/södra Svealand, samt i ett sammanhängande område norr om Mälaren längs hela Norrlandskusten. BV 2030 Förändrad tillgänglighet % Arbetsplatser 0,00-1,00 1,00-2,00 2,00-3,00 3,00-4,00 4,00 - L:\7030\Projekt\2007\Banverket_Samlok inriktningsplanering 10092031\Leverans\Slutrapport\Slutrapport Samlok Analys & Strategi 37
BV 2030 Förändrad GK % till Storstad 0,00-0,50 0,50-1,00 1,00-1,50 1,50-2,00 2,00 - Analys & Strategi
BV 2030 Förändrad GK % till Regionalt centrum 0,00-0,50 0,50-1,00 1,00-1,50 1,50-2,00 2,00 - L:\7030\Projekt\2007\Banverket_Samlok inriktningsplanering 10092031\Leverans\Slutrapport\Slutrapport Samlok Analys & Strategi 39
BV 2030 Förändring % Befolkning 0,00-0,10 0,10-0,25 0,25-0,50 0,50-0,75 0,75 - Analys & Strategi
BV 2030 Förändring % Sysselsättning 0,00-0,10 0,10-0,25 0,25-0,50 0,50-0,75 0,75 - L:\7030\Projekt\2007\Banverket_Samlok inriktningsplanering 10092031\Leverans\Slutrapport\Slutrapport Samlok Analys & Strategi 41
VV UA 0 Förändrad tillgänglighet % Arbetsplatser 0,00-1,00 1,00-2,00 2,00-3,00 3,00-4,00 4,00 - Analys & Strategi
VV UA 0 Förändrad GK % till Storstad 0,00-0,50 0,50-1,00 1,00-1,50 1,50-2,00 2,00 - L:\7030\Projekt\2007\Banverket_Samlok inriktningsplanering 10092031\Leverans\Slutrapport\Slutrapport Samlok Analys & Strategi 43
VV UA 0 Förändrad GK % till Regionalt centrum 0,00-0,50 0,50-1,00 1,00-1,50 1,50-2,00 2,00 - Analys & Strategi
VV UA 0 Förändring % Befolkning 0,00-0,10 0,10-0,25 0,25-0,50 0,50-0,75 0,75 - L:\7030\Projekt\2007\Banverket_Samlok inriktningsplanering 10092031\Leverans\Slutrapport\Slutrapport Samlok Analys & Strategi 45
VV UA 0 Förändring % Sysselsättning 0,00-0,10 0,10-0,25 0,25-0,50 0,50-0,75 0,75 - Analys & Strategi
VV UA 25 Förändrad tillgänglighet % Arbetsplatser 0,00-1,00 1,00-2,00 2,00-3,00 3,00-4,00 4,00 - L:\7030\Projekt\2007\Banverket_Samlok inriktningsplanering 10092031\Leverans\Slutrapport\Slutrapport Samlok Analys & Strategi 47
VV UA 25 Förändrad GK % till Storstad 0,00-0,50 0,50-1,00 1,00-1,50 1,50-2,00 2,00 - Analys & Strategi
VV UA 25 Förändrad GK % till Regionalt centrum 0,00-0,50 0,50-1,00 1,00-1,50 1,50-2,00 2,00 - L:\7030\Projekt\2007\Banverket_Samlok inriktningsplanering 10092031\Leverans\Slutrapport\Slutrapport Samlok Analys & Strategi 49
VV UA 25 Förändring % Befolkning 0,00-0,10 0,10-0,25 0,25-0,50 0,50-0,75 0,75 - Analys & Strategi
VV UA 25 Förändring % Sysselsättning 0,00-0,10 0,10-0,25 0,25-0,50 0,50-0,75 0,75 - L:\7030\Projekt\2007\Banverket_Samlok inriktningsplanering 10092031\Leverans\Slutrapport\Slutrapport Samlok Analys & Strategi 51
Kompletterande bedömningar De effektberäkningar som redovisats ovan baseras helt och hållet på arbetsmarknadsrelaterade restidsvinster i form av förändrad tillgänglighet till arbetskraft respektive arbetsplatser, och dess beräknade lokaliserings- och inkomsteffekter. Men inriktningsalternativen kan förväntas ge upphov till regionala utvecklingseffekter även i andra avseenden. Positiva effekter kan förväntas för andra typer av resor, i form av minskade kostnader och restider och därmed ökad tillgänglighet. Exempel på sådana resor har nämnts tidigare i rapporten: tjänsteresor, inköpsresor, kultur- och fritidsresor, utbildningsresor och sjukvårdsresor. De positiva effekterna för dessa typer av resor baserar sig på samma resonemang som för de arbetsmarknadsrelaterade resorna. En infrastrukturinvestering förkortar dels restiden men leder också till att längre resor kan genomföras inom en given tid. Därmed leder investeringen till att såväl företagens som hushållens geografiska aktionsradier vidgas. Därmed ökar den lokala marknaden i omfång vilket skapar ett större och bredare utbud såväl som efterfrågan av varor och tjänster. De specifika effekterna för olika restyper skiljer sig något åt från varandra. Om tjänsteresor som en följd av infrastrukturinvesteringar kan genomföras med en mindre tidsåtgång bidrar dessa investeringar till att öka effektiviteten för denna typ av resor. Om denna tidsvinst investeras i produktivt arbete leder det till ökad arbetsproduktivitet. Inköpsresor kan genom att den lokala regionen vidgas, utföras på en större geografisk marknad vilket medför tillgång till ett större och mer varierat utbud av varor och tjänster. Därmed antas transaktionskostnaden för vissa inköp sjunka. Ett större och mer varierat utbud av varor och tjänster förväntas även leda till en starkare konkurrens vilket på sikt gynnar konsumenten i form lägre priser. På sikt skulle man även kunna tänka sig att en ökad lokal konkurrens stärker det lokala näringslivet genom att dessa måste verka mer effektivt och kundanpassat vilket skulle kunna skapa konkurrensfördelar gentemot andra regioner. För kultur- och fritidsresor innebär en infrastrukturinvestering som bidrar till ökad tillgänglighet att dessa resor kan genomföras inom ett större geografiskt område. Detta innebär att marknaden för kultur- och fritidsaktiviteter vidgas vilket leder till ett ökat utbud för den enskilde och en större efterfrågan av dessa aktiviteter vilket stärker det lokala kultur- och fritidsutbudets bärkraft. Man kan även tänka sig att det krävs en specifik efterfrågenivå i form av ett visst antal individer som efterfrågar en specifik aktivitet för att denna aktivitet skall kunna erbjudas lokalt. Genom en vidgad lokal marknad ökar möjligheten för att denna efterfrågenivå skall uppfyllas vilket skapar förutsättning för att nya kultur- och Analys & Strategi
fritidsaktiviteter skall kunna erbjudas lokalt. Därigenom berikas kultur- och fritidslivet vilket bidrar till att stärka regionens attraktionskraft. En infrastrukturinvestering kan också leda till att tillgängligheten till universitet och högskolor ökar. Utbildningsmöjligheterna ökar därmed för den enskilde samtidigt som universitetets eller högskolans upptagningsområde förstoras. Restiden för utbildningsresor undervärderas generellt i traditionella kalkyler. Vidare, genom att infrastrukturinvesteringar medverkar till att skapa en större region medför dessa att vissa specialiserade samhällsfunktioner som ofta kräver ett stort upptagningsområde för att fungera effektivt blir möjliga att erbjuda lokalt. För alla dessa resärenden kan den tidigare resultatredovisningen endast grovt antyda möjliga positiva regionala utvecklingseffekter - främst genom den beräknade förändringen av reskostnaden till närmaste storstad och regionala centrum. Vi har kunnat notera att dessa reskostnadsförändringar uppvisar ett delvis avvikande mönster, jämfört med den förändrade tillgängligheten till arbetsmarknaden. Vi har dock inget underlag för att bedöma hur stora dessa potentiella effekter kan tänkas vara i förhållande de effekter som ingår i modellberäkningen. Förutom positiva effekter via lägre reskostnader för persontransporter vet vi att flera av inriktningsalternativen inrymmer åtgärder av stor betydelse för näringslivets transporter. Till exempel ingår i alternativet BV UA 2030 investeringar på godsstråket genom Bergslagen och på Värmlandsbanan (Vålbergsrakan). Ett annat exempel är Norrbotniabanan, som tillsammans med Stambanan genom övre Norrland bildar ett dubbelspårsystem för de stora godstransportvolymer som idag är helt beroende av Stambanans funktion. L:\7030\Projekt\2007\Banverket_Samlok inriktningsplanering 10092031\Leverans\Slutrapport\Slutrapport Samlok Dessa investeringar kan bland annat förväntas minska sårbarheten i form av förseningar och avbrott i den nuvarande järnvägstrafiken, vilket är en viktig faktor för industrins konkurrenskraft. Men inte heller i detta avseende har vi underlag för att bedöma storleken på effekternas betydelse för den regionala utvecklingen. Analys & Strategi 53
Avslutande diskussion De regionala utvecklingseffekter som beräknas med Samlok avser både lokaliserings- och inkomsteffekter. Som underlag för trafikverkens inriktningsplanering är det framförallt de senare effekterna som är av intresse, eftersom de kan ge ett jämförbart komplement till nyttovärderingen i den traditionella samhällsekonomiska kalkylen. I Samlok beräknas en total inkomsteffekt, som inkluderar den inkomsteffekt som kan hänföras till de restidsförändringar åtgärderna i transportsystemet beräknas ge upphov till. Resterande del kan tolkas som en regional utvecklingseffekt, som inte beaktas i den traditionella nyttokalkylen. Men, metodiken för att beräkna inkomsteffekten behöver utvecklas vidare. För att indikera den osäkerhet som är förknippad med de skattade sambanden har det därför varit motiverat att redovisa de beräknade effekterna inom ett konfidensintervall. Med givna värderingar av restidsvinster återges därmed storleken på den regionala utvecklingseffekten i ett osäkerhetsintervall. Banverkets alternativ UA 2030 kan tas som exempel. Den totala inkomsteffekten beräknas ligga i intervallet 392 till 691 MSEK. Restidsvinsterna för arbetsresor uppskattas till 209 MSEK. Således beräknas den regionala utvecklingseffekten ligga i intervallet 183 till 482 MSEK. De givna värderingarna av restidsvinster har dock ifrågasatts. Mycket tyder på att tidsvärdena i den traditionella kalkylen är för lågt satta. I diskussionen har det t ex framförts att nuvarande tidsvärden kan innebära en underskattning av faktiska tidsvärden med faktor 2. Om vi tänker oss att värderingen av restidsvinster skulle höjas med faktor 2 blir konsekvensen för vårt exempel (allt annat lika) att den regionala utvecklingseffekten hamnar i intervallet noll (egentligen mindre än noll) och 273 MSEK. Det är inte alls osannolikt att den beräknade regionala utvecklingseffekten delvis fångar in en underskattning av tidsvärdena för arbetsresor. Men, av samma skäl som det är angeläget att förbättra kunskapsunderlaget för att sätta rätt tidsvärden bör metodiken vid beräkning av regionala utvecklingseffekter vidareutvecklas, såväl vad gäller data, modell som statistiska metoder. Analys & Strategi
Bilaga Skattningar av inkomstekvation Tabell 17 Skattningsresultat för inkomstekvationer skattade på grupperade individdata. (Standardfel inom parentes) Beroende variabel: log (Förvärvsinkomst 2002 / Förvärvsinkomst 1993) L:\7030\Projekt\2007\Banverket_Samlok inriktningsplanering 10092031\Leverans\Slutrapport\Slutrapport Samlok dmp, Förändring av MP: 1985-2002 1985-1997 1993-2002 (1) (2) (1) (2) (1) (2) Variabler på individnivå log (Förvärvsinkomst 1993) -0.718-0.721-0.718-0.719-0.721-0.721 (0.013) (0.013) (0.013) (0.013) (0.013) (0.013) Man 0.249 0.250 0.249 0.250 0.250 0.250 (0.005) (0.005) (0.005) (0.005) (0.005) (0.005) Ålder 21-30 0.520 0.523 0.520 0.521 0.523 0.523 (0.016) (0.016) (0.016) (0.016) (0.016) (0.016) Ålder 31-40 0.687 0.690 0.686 0.688 0.690 0.690 (0.018) (0.018) (0.018) (0.018) (0.018) (0.018) Ålder 41-50 0.776 0.779 0.776 0.778 0.780 0.779 (0.019) (0.019) (0.019) (0.019) (0.019) (0.019) Ålder 51-60 0.793 0.796 0.792 0.794 0.796 0.796 (0.019) (0.019) (0.019) (0.019) (0.019) (0.019) Ålder 61-70 0.596 0.599 0.597 0.597 0.599 0.599 (0.017) (0.017) (0.017) (0.017) (0.017) (0.017) Ålder 71+ 0.256 0.255 0.256 0.255 0.255 0.255 (0.017) (0.017) (0.017) (0.017) (0.017) (0.017) Gymnasieutbildning 0.120 0.120 0.120 0.119 0.120 0.120 (0.004) (0.004) (0.004) (0.004) (0.004) (0.004) Kort högskoleutbildning 0.128 0.129 0.128 0.128 0.129 0.129 (0.004) (0.004) (0.004) (0.004) (0.004) (0.004) Lång högskoleutbildning 0.273 0.274 0.273 0.274 0.274 0.274 (0.006) (0.006) (0.006) (0.006) (0.006) (0.006) Född i Sverige 0.131 0.132 0.131 0.131 0.132 0.132 (0.004) (0.004) (0.004) (0.004) (0.004) (0.004) Född i övriga Norden 0.121 0.120 0.121 0.120 0.120 0.120 (0.005) (0.005) (0.005) (0.005) (0.005) (0.005) Variabler på kommunnivå log(mp1985) 0.038 0.041 0.036 0.041 0.043 0.042 (0.001) (0.001) (0.001) (0.001) (0.001) (0.001) log(dmp: dsys, GK(0)) 0.078 -- 0.143 -- 0.014 -- (0.012) (0.016) (0.024) log(dmp: dgk, Sys(0)) 0.029 -- 0.022 -- 0.029 -- (0.004) (0.005) (0.004) log(dmp) -- 0.033 -- 0.032 -- 0.028 (0.004) (0.005) (0.004) log (Förväntad förvärvsinkomst) 0.190 0.183 0.189 0.189 0.182 0.183 (0.024) (0.024) (0.024) (0.024) (0.024) (0.024) Konstant 4.463 4.428 4.489 4.432 4.410 4.413 (0.087) (0.087) (0.087) (0.087 (0.087) (0.087) R 2 0.514 0.513 0.513 0.512 0.512 0.512 Anm: Skattningarna är genomförda på 14817 observationer för grupper>10 förvärvsarbetande. Variabeln Förväntad förvärvsinkomst baseras på genomsnittslön per bransch i riket år 2002 och sysselsättning per bransch i kommunen år 1993. För definitioner av MP-variabler, se sid 11-12. Analys & Strategi 55
WSP är ett globalt företag som erbjuder kvalificerade konsulttjänster för samhälle och miljö. Med drygt 100 kontor världen över och totalt 6 000 medarbetare är WSP ett av de största konsultföretagen i Europa och bland de tio största i världen. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Storbritannien och Sverige, men också i övriga Europa, USA, Afrika och Asien. I Sverige är WSP ett rikstäckande konsultföretag med ca 1900 medarbetare. Verksamheten bedrivs inom följande affärsområden: WSP Arkitektur, WSP Analys & Strategi, WSP Byggprojektering, WSP Environmental, WSP International, WSP Management, och WSP Systems. Analys & Strategi