Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner delårsrapporten

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning -05-10 Dnr: /148-ÄN-042 Jan Bäversten - snsjb02 E-post: jan.baversten@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Äldrenämnden Delårsrapport 1, Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner delårsrapporten Ärendebeskrivning Delårsrapport 1 beskriver utfallet för årets första fyra månader avseende ekonomi och verksamhet samt en ekonomisk prognos för hela året. Rapporten är upprättad enligt stadsledningskontorets anvisningar. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 16 maj lagt fram förslag till beslut. Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03

Dnr: /148-ÄN-042 Delårsrapport 1 Äldrenämnden Soc nämndernas förvaltning 721 87 Västerås 021-39 00 00 www.vasteras.se Bäversten, Jan jan.baversten@vasteras.se

Innehållsförteckning Nämndens ansvarsområde... 3 Sammanfattning... 3 Gemensamt... 5 STYRKORT... 5 VERKSAMHET... 7 EKONOMI... 10 Förebyggande insatser/socialt nätverk... 10 VERKSAMHET... 10 EKONOMI... 11 Stöd i ordinärt boende... 11 VERKSAMHET... 11 EKONOMI... 13 ANALYS... 14 Särskilda boenden... 17 VERKSAMHET... 18 EKONOMI... 21 VERKSAMHETSMÅTT... 21 Bilagor Bilaga 1: Sammanställning budget, utfall och prognos Bilaga 2: Följekort 2

-05-16 (rev -05-24) Nämndens ansvarsområde Äldrenämnden ansvarar för insatser till personer som fyllt 65 år och arbetet styrs främst av socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Nämnden ansvarar även för dagverksamhet, korttidsplatser och särskilt boende för personer yngre än 65 år med demenssjukdom samt handläggning av bidrag enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. För att få ett tydligare ansvar för den ekonomiska fördelningen har gränsdragningen fr.o.m. 2015 ändrats så att äldrenämnden ensam ansvarar för all hemtjänst, medan nämnden för personer med funktionsnedsättning ansvarar för allt boendestöd enligt SoL. Äldrenämnden har också hela ansvaret för hemsjukvården. Nämnden verkar för att underlätta för den enskilde att bo kvar i ordinärt boende. Detta kan innebära förebyggande åtgärder, hemtjänst, stöd till anhöriga, korttidsplats, växelvårdsplats samt dagverksamhet. Vid omfattande vård- och omsorgsbehov eller otrygghet, trots stödinsatser i det ordinära boendet, kan särskilt boende erbjudas. Handläggningen ska vara rättssäker och bemötandet gott. Sammanfattning Nämnden fastställde i mars en verksamhetsplan för. Styrkortet som antogs i anslutning till det kommer att revideras under senvåren. I juli 2015 beslutade nämnden att bilda en ny enhet inom sociala nämndernas förvaltning. Enheten har antagit namnet Stöd och utveckling och samlar ett antal olika verksamheter av stödjande, rådgivande och samordnande karaktär. Stimulansmedel utgår för ökad bemanning och kompetenshöjande och kompetensutvecklande insatser för baspersonal inklusive handläggare inom myndighetsutövningen. Nordic Healthcare Group (NHG) har på uppdrag av förvaltningen gjort en översyn av ersättningar och avgifter inom ordinärt boende. Äldrenämnden godkände i april den rapport översynen resulterat i. I rapporten föreslås ett flertal olika åtgärder för att begränsa och minska volym- och kostnadsökningen. En projektorganisation har, med befintliga resurser, bildats inom förvaltningen för att effektivare organisera arbetet med att nå en budget i balans. Projektet består av fyra olika projektdelar, riktlinjerna för biståndsbedömningen inom socialtjänsten, ersättningar och avgifter, myndighetsutövningen och förfrågningsunderlaget för hemtjänst och hemsjukvård. Arbetet förväntas pågå 3

-05-16 (rev -05-24) året ut. Projektgruppen kommer löpande under året att återkomma till äldrenämnden med berednings- och beslutsunderlag. Målet för e-hemtjänst är att bidra till trygghet i vardagen för fler. I mars var 123 nattkameror installerade vilket innebar att den samlade kostnaden (för ÄN och utförare) var väsentligt lägre än om samma antal tillsyner skulle ha gjorts med hembesök. Rekrytering av en koordinator för e-hemtjänst pågår och en uppgift för denne blir att skapa en ökad användning också av e-hemtjänst dagtid. Under 2015 utredde Servicepartner BAB-enhetens organisatoriska tillhörighet samt orsaker till den kraftiga ökningen av kostnader som skett på sikt. Nämnden har beslutat om ett antal åtgärder för att komma till bukt med kostnaderna. Hagaäng och Björkbackens äldreboende har upphandlats och Norlandia Care AB övertar driften den 1 maj. Kostnaden minskar med 3,2 mnkr (7,3 procent) på helårsbasis. Servicehusen Resmilan och Skallberget har upphandlats och det är klart att Våsterås stad fortsätter driften från den 1 september. Kostnaden minskar med 4,3 mnkr (8,0 procent) på helårsbasis. Fler lägenheter behövs i särskilt boende och fastighetskontoret har fått i uppdrag att starta upphandling av ett nytt boende i Södra Källtorp och projektera utbyggnad på Ängsklockan och Björkbacken. Äldrenämnden Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 4 mån Budget Prognos Avvikelse Gemensamt 65,0 26,4 71,5 71,9-0,3 Förebyggande vht/socialt nätverk 31,9 10,6 33,3 33,3 0,1 Stöd i ordinärt boende 642,8 211,8 564,7 624,7-59,9 Särskilda boenden 650,3 221,7 675,0 675,1-0,1 Totalt Äldrenämnden 1 390,0 470,4 1 344,6 1 404,9-60,3 Nettokostnad 4 månader Budget 4 mån Utfall 4 mån Utfall 4 mån 2015 Äldrenämnden totalt 448,2 470,4 456,8 Nettokostnaden för äldrenämnden uppgår efter fyra månader till 470,4 mnkr. Nettobudgeten för samma period är 448,2 mnkr. Prognosen för hela året är 4

-05-16 (rev -05-24) negativ och beräknas till -60,3 mnkr. Det beräknade underskottet motsvarar 4,5 procent av nämndens budgetram på 1 344,6 mnkr. Det beräknade budgetunderskottet avser främst hemtjänst i ordinärt boende (- 54,5 mnkr) och hemsjukvård (-6,0 mnkr). När det gäller utvecklingen av utförda hemtjänsttimmar så ser det ut som om de åtgärder som hittills verkställts börjar få verkan volymerna sjunker och ligger nu under 2015 års nivå. Gemensamt Under området gemensamt återfinns den politiska organisationen, förvaltningens tjänstemannaorganisation inklusive myndighetsutövningen, en del andra gemensamma verksamheter samt de insatser som inte naturligt kunnat fördelas på en huvudverksamhet. Styrkort Styrkortet med dess olika perspektiv kommer att beredas under senvåren. Vissa kritiska framgångsfaktorer och indikatorer är heller inte avsedda att redovisas annat än vid årsbokslut. I redovisningen nedan återfinns därför endast kommentarer avseende vissa framgångsfaktorer. Vi har nöjda kunder och invånare Kritisk Indikatorer framgångsfaktor Den enskilde blir meddelad förändring i god tid. Styrtal Vid personalförändringar inom hemtjänst ska försening mer än 15 min meddelas. Byte av personal meddelas minst 30 min i förväg. (värdighetsgaranti 2) Alla enskilda är trygga i sin vardag Biståndshandläggarna är tillgängliga. Trygghetslarm i ordinärt boende har modern teknik. Välfärdsteknologi bidrar till trygghet i vardagen för fler. 5 Stickprov Teknikskiftet är genomfört under. 500 personer i såväl ordinärt som särskilt boende har annan välfärdsteknologi än trygghetslarm i slutet av.

-05-16 (rev -05-24) Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat. Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Handläggningen är rättsäker Alla beslut följs upp X % av alla beslut följs upp minst 1 gång/år. Beslut som fattas följer gällande riktlinjer. Stickprov på vissa kritiska områden på beslut som avviker. Alla enskilda är delaktiga Den enskilde kan påverka vad och var man äter. Den enskilde är nöjd med hemtjänst/ särskilt boende i sin helhet. Det finns minst 2 olika rätter att välja mellan (SÄBO). Den enskilde kan påverka varifrån matlådan köps (Ord boende). 80 % av de enskilda svarar ja på frågan om de kan påverka var de äter sin mat. 90 % Vi har ekonomi i balans Kritisk Indikatorer framgångsfaktor Budget jämförs med utfall och prognos Hålla given Nämnden fattar beslut budgetram som är ekonomiskt hållbara på sikt. Styrtal Utfallet är lika med eller lägre än budget. Verksamheten är kostnadseffektiv Jämföra med jämförbara kommuner inom olika verksamhetsområden. Nettokostnader för hemtjänst/särskilt boende per invånare är lägre eller i nivå med jämförbara kommuner. Uppföljning/kommentarer Prognosen för nämnden är ett budgetunderskott på 60,3 mnkr vilket betyder att styrtalet Utfallet är lika med eller lägre än budget inte kommer att uppnås under. 6

-05-16 (rev -05-24) Uppgifter för jämförelse med andra kommuners kostnadsnivå är inte tillgängliga förrän i juni. Då kan jämförelse utifrån 2015 års utfall göras. Jämförelser kommer att redovisas i delårsrapport 2. Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal IFN med arbetsgivaransvaret formulerar den delen av styrkortet för hela förvaltningen. Verksamhet Verksamhetsplan Äldrenämnden godkände i mars en verksamhetsplan för. Planen beskriver verksamhet och ekonomi samt de aktiviteter som planeras. Ny enhet för stöd och utveckling I juli 2015 beslutade nämnden att bilda en ny enhet inom sociala nämndernas förvaltning. Enheten har antagit namnet Stöd och utveckling och samlar ett antal olika verksamheter av stödjande, rådgivande och samordnande karaktär. Dessa utgörs av anhörigkonsulenter, arosfixare, förebyggande hembesök hos äldre, syn- och hörselkonsulent, demensteam och samordnare för våld i nära relationer. På enheten samlas också ett antal utvecklingsprojekt inom välfärdsteknik och innovation samt samordnarfunktionen för e-hemtjänst. En chef för enheten rekryterades under hösten 2015. Under våren har ett arbete påbörjats för att utveckla de verksamheter som finns inom enheten. I det ingår bland annat att se över verksamheternas uppdrag och att utveckla formerna för samverkan dem emellan. Utifrån styrkorten har också mål tagits fram för de olika verksamheterna och en tydlig ambition är att de ska nå ut till och åstadkomma nytta för fler enskilda. Från augusti kommer även flera av verksamheterna samlas i en och samma lokal centralt i Västerås. Syftet är att skapa ännu bättre förutsättningar för samverkan och fortsatt utveckling samtidigt som verksamheterna blir mer tillgängliga för enskilda. Därutöver kommer två dietister att rekryteras till enheten under hösten för att tillsammans med utförarna utveckla maten och måltidsmiljön på särskilda boenden. Dessa tjänster finansieras via stimulansmedel för bemanning. 7

-05-16 (rev -05-24) Stimulansmedel för kunskapssatsning Stimulansmedel utgår för kompetenshöjande och kompetensutvecklande insatser för baspersonal inklusive handläggare inom myndighetsutövningen. För äldrenämndens del är denna satning ca 1,7 mnkr. Dessa medel har fördelats till demensteamets utbildningar, till kompetensutveckling för handläggare och till utförarna som, utifrån anvisningarna från Socialstyrelsen och medarbetarnas behov, själva avgör användningen. I satsningen ingick en vidareutbildning i diabetesvård riktad till hemsjukvårdens sjusköterskor. Dessvärre visade det sig att Mälardalens Högskola inte hade möjlighet att genomföra utbildningen enligt plan. Det berodde bland annat på den korta planeringstiden. Implementering av mobilt arbetssätt Det finns en statlig ambition att landets kommuner ska utveckla ett mobilt arbetssätt inom socialtjänstens område. Med det avses i princip att dokumentation och andra typer av registreringar ska kunna göras oavsett plats med hjälp av bärbara datorer, surfplattor eller smarta telefoner. Sociala nämndernas förvaltning har därför under 2014 genomfört ett antal pilotprojekt inom området. Projekten har också utvärderats och i september 2015 beslutade nämnden om ett fortsatt projektarbete för implementering av mobilt arbetssätt. Det arbetet pågår nu för fullt och generellt mottas det nya arbetssättet positivt. Totalt har 15 enheter inom särskilt boende fått utbildning i mobilt arbetssätt och avsikten är att fler sådana enheter ska utbildas under. När projektarbetet avslutas i december 2017 ska även hela hemsjukvården och alla biståndshandläggare som arbetar för äldrenämnden och nämnden för personer med funktionsnedsättning ha fått utbildning i mobilt arbetssätt. Projektarbetet försvåras dock av att alla utförare inte har mobil utrustning, till exempel bärbara datorer. En tydlig utmaning för projektarbetet är också att det för närvarande inte finns tillgång till mobilt bredband i den omfattning som krävs för en fullständig implementering av arbetssättet. Projektet MISTEL som permanent verksamhet Genom projektet MISTEL har en testbädd utvecklats som ger innovatörer möjlighet att få testa välfärdsteknik i en verklig miljö med tänkbara användare. Projektet är treårigt och pågår till den sista oktober, men avsikten är att projektet därefter ska övergå till en permanent verksamhet. Under har ett arbete därför inletts kring att utforma en sådan verksamhet samt en affärsplan för denna. Kvalitet Någon tertialsammanställningar av det systematiska kvalitetsarbetet görs inte. Lex Sarah och klagomål sammanställs halvårsvis och redovisas till nämnd i september. Egenkontrollerna och det totala systematiska kvalitetsarbetet sammanställs till årsbokslutet. Arbetet med egenkontroller påbörjas på enheterna vid månadsskiftet april/maj. Där pågår samtidigt implementering av arbetssättet med 8

-05-16 (rev -05-24) egenkontroller på enheterna vilket gör att det inledningsvis kan komma att ta längre tid för med sammanställningarna innan arbetssättet har satt sig. Koordinator har besökt flertalet befintliga utförare för presentation av koordinatorsrollen. Detta fortsätter som löpande rutin när nya utförare kommer till. Besök sker också i verksamheten hos befintliga utförare för att fånga upp synpunkter/klagomål som ett sätt att få in material till de halvårsvisa sammanställningarna av avvikelser. Dessa besök kommer fortsättningsvis att riktas till vissa verksamheter och kombineras med telefonsamtal, brev och enkäter till övriga. Arbete pågår med att utveckla samverkan mellan koordinator för synpunkter och klagomål samt strateger för systematiskt kvalitetsarbete kring synpunkter/klagomål som fångas upp vid myndighetskontor. Koordinator besöker myndighetskontoren för att tydliggöra rutinerna för klagomålshantering och koordinatorsrollen. Koordinator och kvalitetsstrateg ska utveckla rutiner för hur anställda vid myndighetskontor ska kunna dokumentera de brister de upplever i utförarnas verksamhet som inte har sitt grund i ett klagomål från brukare/företrädare. Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) MKHV utgör en av verksamhetsdelarna som ingår i Samhällskontraktet. De samverkande parterna inom MKHV är förutom Västerås stad, Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland, Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola (MDH). Det övergripande målet för MKHV är att främja hög kvalitet i verksamheter, utbildningar och forskning i skärningspunkten mellan de samverkande parterna. Exempel på pågående arbete: kunskapsöversikter/best practice inom daglig verksamhet och myndighetsutövning samt vård och omsorg för äldre med multisjuklighet. Inom MKHV pågår även ett doktorandprojekt kring unga människor som lever med försörjningsstöd och inom akademin för hälsa vård och välfärd, två doktorandprojekt som har anknytning till MKHV:s verksamhetsområde. En av dessa handlar om sjuksköterskors roll i den äldre patientens läkemedelsbehandling. Det andra projektet avser informations- och kommunikationsteknik i äldre och deras anhörigas dagliga liv. Hälso- och sjukvård Nämnderna har tidigare fattat beslut om att uppföljning av hälso- och sjukvårdsindikatorerna ska redovisas per den 30 juni och per den 31 december, med avrapportering till nämnderna i samband med delårsrapport 2 och årsredovisningen. Förvaltningen har alltsedan satsningen Bättre vård och omsorg om de mest sjuka äldre fortsatt arbetet med implementering av kvalitetsregistren senior alert och palliativregistret. Under januari har bland annat en utbildning i validerad smärtskattning genomförts. Processen i registren är det som sen kan utläsas som resultat i redovisningen av hälso- och 9

-05-16 (rev -05-24) sjukvårdsindikatorerna. Processen och handlingsplanerna som verksamheterna har arbetat fram utifrån sina respektive resultat diskuteras i samband med uppföljningsmöten med utförarna under april och maj. Ekonomi Gemensamt Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 4 mån Budget Prognos Avvikelse Politisk verksamhet/nämnd 1,4 0,6 1,5 1,5 0,0 Ledning/myndighetsutövning 44,3 20,3 58,4 58,4 0,0 Prestationsersättning 6,9 0,0 IT-stöd 4,2 1,6 3,9 3,9 0,0 Utvecklingsmedel 1,4 0,5 1,0 1,3-0,3 Samordning/samverkan 1,0 0,6 0,9 0,9 0,0 Föreningsbidrag 2,4 2,0 2,9 2,9 0,0 Lokalanpassning 3,5 0,8 3,0 3,0 0,0 Totalt gemensamt 65,0 26,4 71,5 71,8-0,3 Inga större budgetavvikelser befaras. Förebyggande insatser/socialt nätverk Verksamhetsområdet omfattar icke lagstadgad verksamhet och som inte kräver biståndsbeslut. Här återfinns mötesplatser, social dagverksamhet, stöd till anhöriga som vårdar en närstående, fixartjänster, restauranger och informationsinsatser. Verksamhet Arosfixare Under våren har en av arosfixarna gått i pension. Arosfixarna är en mycket uppskattad tjänst som fyller en viktig funktion i det fallförebyggande arbetet. Någon ersättare har dock inte rekryterats eftersom behovet av tjänsten tillvidare bedöms kunna tillgodoses på två fixare, i avvaktan på bedömning av på vilket sätt funktionen bäst nyttjas. 10

-05-16 (rev -05-24) Ekonomi Förebyggande vht/socialt nätverk Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 4 mån Budget Prognos Avvikelse Restaurang 9,6 3,2 9,7 9,6 0,0 Mötesplats 22,3 6,9 22,2 22,2 0,0 Öppen dagverksamhet 0,0 0,5 1,5 1,5 0,0 Totalt 31,9 10,6 33,3 33,3 33,3 Inga budgetavvikelser befaras. Stöd i ordinärt boende Med stöd i ordinärt boende avses här de insatser som är biståndsbedömda och finns inom nämndens riktlinjer. I augusti hade närmare 3000 personer hemtjänstinsatser. Antalet leverantörer av hemtjänst etc. är för närvarande 17 (inkl. kommunal och privat utförare). Verksamhet Volym- och kostnadsökningen inom hemtjänst Nordic Healthcare Group (NHG) har på uppdrag av förvaltningen gjort en översyn av ersättningar och avgifter inom ordinärt boende. Äldrenämnden godkände i april den rapport översynen resulterat i. I rapporten föreslås ett flertal olika åtgärder för att begränsa och minska volym- och kostnadsökningen. Förvaltning har fått i uppdrag att återkomma med beslutsunderlag för vilka åtgärder som ska genomföras. En projektorganisation har, med befintliga resurser, bildats inom förvaltningen för att effektivare organisera arbetet med att nå en budget i balans. Projektet består av flera olika projektdelar, riktlinjerna för biståndsbedömningen inom socialtjänsten, ersättningar och avgifter, rapportering- och verksamhetssystem, myndighetsutövningen och förfrågningsunderlaget för hemtjänst och hemsjukvård. Arbetet förväntas pågå året ut. Projektgruppen kommer löpande under året att återkomma till äldrenämnden med berednings- och beslutsunderlag. Översyn av riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen (SoL) Det pågår ett arbete som syftar till att se över både omfattningen av beviljad hemtjänst i ordinärt boende och kriterier för att bevilja särskilt boende. 11

-05-16 (rev -05-24) Modell för biståndsbedömning och uppföljning Den 4 april började biståndshandläggarna använda en ny modell för beräkning av hemtjänst i ordinärt boende (IBS Individuell Behovsbaserad Segmentering). Modellen är ett verktyg där biståndshandläggaren för in den hjälp den enskilde beviljats samt hur många gånger per dag hjälpen behövs. Modellen tar hänsyn till den tidsvinst som görs när flera insatser utförs vid samma tillfälle, vilket inte tidigare beräkningar gjorde. Förstärkning av kontroll av inrapporterad tid Kommunstyrelsen beslutade i november 2015 att ge äldrenämnden i uppdrag att förstärka uppföljningen av beslut som avser insatser inom hemtjänsten och förstärka kontrollen av inrapporterade utförda timmar. Förvaltningen kommer att förstärka kontrollen av utförd tid med en person, så att det nu blir två personer från och med augusti som tillsammans varje månad granskar och kontrollerar den inrapporterade tiden. Den nya tjänsten ska finansieras ur budgeten för hemtjänst och vi beräknar att de förstärkta kontrollerna kommer att finansiera både tjänsten samt ytterligare sänka kostnaderna för den utbetalda ersättningen. e-hemtjänst Målet för e-hemtjänst är att bidra till trygghet i vardagen för fler. Styrtal i styrkortet är att 500 personer i såväl ordinärt som särskilt boende har annan välfärdsteknik än trygghetslarm i slutet av. E-hemtjänsten ska även bidra till en minskning av hemtjänstkostnaderna. I mars var 123 nattkameror installerade vilket innebar att den samlade kostnaden (för ÄN och utförare) var väsentligt lägre än om samma antal tillsyner skulle ha gjorts med hembesök. Skillnaden uppgår till drygt 2 mnkr på årsbasis. Rekrytering av en koordinator för e-hemtjänst pågår och en uppgift för denne blir att skapa en ökad användning också av e-hemtjänst dagtid, där vi för närvarande har cirka 15 användare. Digitala trygghetslarm För närvarande pågår en upphandlingsprocess av digitala trygghetslarm, då den tekniska utvecklingen nationellt innebär en övergång från analogt nät till digitalt. En övergång behöver vara klar under. I samband med övergången till digitala larm övertar kommunen ansvaret för kostnader för kommunikationen mellan larm och larmcentral från den enskilde. Under första tertialen inleddes den praktiska prövningen och utvärderingen av inkomna anbud. Tilldelning planeras ske i juni. 12

-05-16 (rev -05-24) Bostadsanpassningsbidrag Under 2015 utredde Servicepartner Bostadsanpassningsenhetens organisatoriska tillhörighet (Enheten tillhör idag Fastighetskontoret) samt orsaker till den kraftiga ökningen av kostnader som skett på sikt. Nämnden beslutade följande åtgärder för att komma till bukt med kostnaderna: Revidering av riktlinjerna för bostandsanpassningsbidrag Uppdraget till Fastighetskontoret avslutas och att Enheten fortsättningsvis organiseras inom SNF. Enheten utökas med ytterligare en handläggare. Utredningen visade att i jämförelse med andra kommuner har handläggarna i Västerås en betydligt högre arbetsbelastning. Erfarenheter från andra kommuner visar att en förstärkning av antalet handläggare kan leda till minskade kostnader. Etablera en samverkan med intygsskrivare. Idag finns i stort sett ingen samverkan med länets intygsskrivare. Erfarenheter från andra kommuner visar att en ökad samverkan med regelbundna träffar med förskrivarna haft en positiv effekt på kostnaderna. Utreda möjligheterna att få produkter som helt eller delvis skulle kunna ersätta BAB förskrivningsbara via Hjälpmedelscentrum (HMC). Ett initiativ till detta har lämnats från Västerås stad till HMC. Gemensamma hjälpmedelsnämnden har beslutat att frågan ska utredas. En arbetsgrupp har bildats där Västerås stad är representerad. Arbete har påbörjats med samtliga punkter. En till handläggare har rekryterats och tillträder sin tjänst i början av augusti. Ekonomi Ordinärt boende Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 4 mån 13 Budget Prognos Avvikelse Hemtjänst 463,3 149,7 379,0 433,5-54,5 Hemsjukvård 36,3 14,3 38,3 44,2-6,0 Korttidsvård/korttidsvistelse 106,4 38,0 117,1 116,9 0,2 Dagverksamhet 6,3 1,7 5,3 5,3 0,0 Avlösarservice 0,0-0,1 0,2 0,0 0,2 Utskrivningsklara patienter 8,5 1,6 3,5 3,5 0,0 Bostadsanpassningsbidrag 22,2 6,5 21,3 21,3 0,0 Totalt 642,8 211,8 564,7 624,7-60,0

-05-16 (rev -05-24) Det förväntade underskottet (-54,5 mnkr) inom hemtjänsten beror på att påbörjade och planerade åtgärder inte kommer att få full effekt under. Prognosen bygger på en minskning av antalet utförda timmar med 7 procent jämfört med 2015. Därutöver beräknas ett ökat antal utförda timmar inom hemsjukvården resultera i ett budgetunderskott på -6,0 mnkr. Analys Hemtjänst 140 000 Hemtjänst LOV, utförda timmar per månad 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 2015 prognos 20 000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Tidigare år har, för varje enskild månad, antalet utförda timmar legat högre än motsvarande månad året innan. Glädjande nog kan man nu se ett trendbrott där årets utfall fr.o.m. mars ligger lägre än föregående år. Utförda timmar under april var 4,2 procent färre än i april 2015. Se diagrammet ovan. Observera att värdena avseende maj t o m december är en prognos. Att prognostisera hur stora effekterna av vidtagna åtgärder kommer att bli på antalet utförda timmar under är mycket svårt. Kostnadsprognosen bygger på 14

-05-16 (rev -05-24) antagandet att timmarna under perioden maj till december minskar med 1 procent jämfört med månaden innan, justerat för antalet dagar i respektive månad. Med ett sådant scenario skulle kostnaden för hemtjänst LOV bli 469,8 mnkr. Det är 22,5 mnkr mindre än utfallet 2015 (492,3 mnkr). Observera att dessa siffror inte är jämförbara med nettokostnaden i tabellen direkt under rubriken Ekonomi eftersom den även visar kostnader för trygghetslarm, månadsbidrag m m samt att intäkter såsom avgiftsintäkter och 6- procentsmomsbidrag ingår som en avdragspost. Trots att kostnaden förväntas minska med 22,5 mnkr så redovisas ett prognostiserat budgetunderkott på 54,5 mnkr. Det beror på att den obalans som nämnden gick in med i (88 mnkr) placerades i sin helhet i budgetposten hemtjänst. Denna obalans har huvudsakligen sin grund i 2015 års underskott på totalt 75,9 mnkr som i sin tur främst bestod av underskott avseende hemtjänst (46,3 mnkr), hemsjukvård (6,0 mnkr), utskrivningsklara (7,8 mnkr), servicehus (8,3 mnkr) m m. Den del av kostnaden som enbart avser hemtjänst LOV, d v s ersättning till utförarna för utförda timmar var 492,3 mnkr år 2015 och prognostiseras till 469,8 mnkr år, vilket är en minskning med 22,5 mnkr. Se tabellen nedan. Kostnad hemtjänst LOV, mnkr Utfall Utfall jan-april maj-dec Summa 2015 155,9 336,4 492,3 Utfall Prognos jan-april maj-dec Summa 162,3 307,5 469,8 Prognos, kostnadsminskning 22,5 Kostnadsökningen första tertialet jämfört med första tertialet 2015 är 4,1 procent. Av detta är 2,1 procentenheter den årliga prisuppräkningen och resterande 2,0 procentenheter är en blandning av förändring av antalet utförda timmar och den inbördes relationen mellan timmar i olika priskategorier (natt/dag, tätort/landsbygd, över/under 14 timmar). Hemsjukvård Under första tertialen, framför allt från mitten av mars, så har det varit låg tillströmning av kallelser till samordnad planering inför utskrivning från slutenvården (SPU). Detta medför med automatik att det blivit färre uppdrag till 15

-05-16 (rev -05-24) hemsjukvårdsutförarna. Ärenden från primärvården har dock varit relativt konstant, i snitt tio per vecka. Många ärenden aktualiseras av primärvården till hälso- och sjukvårdsenheten trots att de redan är patienter som är inskrivna i hemsjukvården. En tolkning som kan göras av detta är att primärvården inte har full kontroll över vilka patienter som är hemsjukvårdspatienter, trots att de både får meddelande via informationsöverföringssystemet Prator och särskilda meddelanden via fax från hälso- och sjukvårdsenheten. Det upptäcks också en del mer oklara utskrivningar från hemsjukvården, det vill säga att personer skrivits ut även om de har insatser som pågår och som hemsjukvården inte haft dialog med primärvården om att avsluta. Antal hjälpmedelsärenden via systemet Flexite är fortfarande högt, cirka tio ärenden per dag. Det har införts en ny administrativ rutin om att alla journaler ska avslutas då inga insatser pågår. De har tidigare legat öppna, vilket kan ha påverkat statistiken över antal pågående patienter/ärenden. Ett arbete pågår tillsammans med Västerås stad, Vård och omsorg, om att utifrån en översyn av hemsjukvårdsprocessen skaffa ett adekvat verksamhetssystem. Till dess att system finns på plats så kommer förvaltningen att genomföra två manuella uppföljningar, á två veckor, per år avseende antal besök som görs av sjuksköterska respektive arbetsterapeut alternativt sjukgymnast/fysioterapeut. Antal patienter inskrivna i hemsjukvården och antal patienter som får hembesök dessa två veckor kommer också att registreras. De delegerade hälso- och sjukvårdsinsatserna kommer att följas för samma två veckor. Förvaltningen får fortfarande signaler från både hemsjukvårds- och hemtjänstleverantörer att det är svårt att få till samverkan kring de enskilda. Hemsjukvård utförda timmar per månad 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 2014 2015 Antalet utförda timmar har ökat kraftigt sedan ansvaret för hemsjukvården togs över från landstinget i september 2012. Utförda timmar under april ligger 15 procent högre än april 2015 och 40 % högre än april 2014. 16

-05-16 (rev -05-24) 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Hemsjukvård kostnad tkr 45 500 37 429 31 705 27 739 2013 2014 2015 Utförda hemsjukvårdstimmar har ökat under de senaste åren och därmed även kostnaderna. För beräknas kostnaden uppgå till cirka 45,5 mnkr vilket är 21,6 procent högre än utfallet 2015. Ökningen mellan 2014 och 2015 var 18,1 procent och mellan 2013 och 2014 var den 14,3 procent. Den årliga ökningstakten har alltså stigit år för år. Utskrivningsklara patienter Nämndens kostnader för utskrivningsklara uppgår hittills i år till 1,6 mnkr. Kostnaderna beror till största del på två olika orsaker. Släpande kostnader från 2015 som fakturerats under början av samt att Gryta korttidsenhet upprepade gånger varit tvungen av stänga korttidsplatser till följd av utbrott av magsjuka. Flera åtgärder gjordes under förra året för att öka antalet korttidsplatser. Tillgången på platser är just nu god. Särskilda boenden I Västerås är särskilt boende ett samlingsbegrepp för 653 lägenheter i servicehus, 1 023 i äldreboende och 16 i bostad med särskild service (Tre små hus). Nämnden erbjuder särskilt boende när den enskildes behov inte kan tillgodoses på annat sätt, eller när hemtjänstinsatserna är omfattande under en större del av dygnet. Tidigare har särskilda boenden delats upp i servicehus, ålderdomshem och gruppboende. Det blir allt vanligare att ett boende innehåller flera av de förekommande boendetyperna. Det är också viktigt att en och samma benämning 17

-05-16 (rev -05-24) används i alla sammanhang för varje enskilt boende (objekt). Därför har nämnden beslutat om en förändring av benämningarna på de särskilda boendena. Innebörden av detta blir att begreppen gruppboende och ålderdomshem försvinner som beteckningar på ett helt boende. Endast begreppen servicehus och äldreboende används nu. Dock kommer även fortsättningsvis antal platser som är gruppboendeplatser avsedda för personer med demenssjukdomar att vara för denna målgrupp. Verksamhet Platser i särskilda boenden Sedan halvårsskiftet 2015 råder en brist på särskilda lägenheter som inneburit att personer med beslut om särskilt boende fått vänta mer än tre månader på att få ett erbjudande om boende. Arbete pågår med att revidera boendeplanen för de närmaste åren, 2021. Äldrenämnden har beslutat uppdra åt Fastighetskontoret att starta upphandling av ett nytt äldreboende i Södra Källtorp som beräknas ge 100 130 lägenheter. Fastighetskontoret har även fått i uppdrag att projektera utbyggnad av Ängsklockan och Björkbacken, vilket kan ge 12 lägenheter. Upphandlingar Hagaäng och Björkbackens äldreboende har upphandlats och det blev i januari klart att Norlandia Care AB övertar driften från Västerås vård och omsorg den 1 maj. Avtalstiden är till 2020-04-30 med möjlighet till ytterligare två + två års förlängning. Resultatet av upphandlingen innebär en kostnadsbesparing på 3,2 mnkr (7,3 procent) på helårsbasis. Servicehusen Resmilan och Skallberget har upphandlats och i mars blev det klart att Västerås stad Vård och omsorg fortsätter driften. Avtalstiden är -09-01 2020-08-31 med möjlighet till ytterligare två + två års förlängning. Upphandlingen gav en kostnadssänkning motsvarande 4,3 mnkr ( 8,0 procent) räknat på helår. Äldrenämnden har också fastställt förfrågningsunderlagen för upphandling av Äldreboendena Rösegården, Hagalidsgården och Södergården. Yttranden Äldrenämnden har yttrat sig över Bostäder att bo kvar i betänkande av utredningen bostäder för äldre (SOU 2015:85) Välfärdsteknologi på äldreboenden I september 2013 startade projekt Välfärdsteknologi på äldreboenden. Syftet var att kartlägga behov av, möjligheter med och konsekvenser av en ökad teknikanvändning på särskilda boenden. Projektet skulle se om ny teknik kunde bidra till en aktivare, tryggare vardag med mer kommunikation med anhöriga. Projektet har även på uppdrag från Myndigheten för delaktighet, MFD, medverkat 18

-05-16 (rev -05-24) som försöksverksamhet. Syftet var här att personer med nedsatt beslutsförmåga, gavs möjlighet att prova välfärdsteknologi och förbättrade miljöanpassningar. Kunde begränsningsåtgärder minskas med nya tekniska lösningar och förbättrad inom- och utomhusmiljö? Då projektet visat goda resultat har det förlängts och pågår nu till och med 2017. Projektet har kunnat påvisa att användning av välfärdsteknik på våra äldreboenden verkligen kan skapa nya förutsättningar för de individer som bor där. Att införa ny teknik innebär framförallt en metodförändring med nya möjligheter att förändra arbetssätt där delaktighet, aktivering och stimulans kan öka markant. Projektet har kommit att omfatta flera olika utvecklingsfrågor, men ett viktigt fokus är att minska generella begränsningsåtgärder i den fysiska boendemiljön för framför allt personer med demenssjukdom. I det ingår att implementera en strukturerad arbetsmetod, att genomföra miljöanpassningar och att öka användningen av välfärdsteknik. Projektets syfte under är att sprida och implementera de positiva erfarenheter projektet gjort till stadens övriga äldreboenden samt att utveckla metod för nattlig tillsyn med stöd av ny teknik. Effekten ska bli minskat användande av begränsningsåtgärder, ökad delaktighet hos den enskilde samt en mer aktiv vardag för den enskilde. Hittills under har projektet arbetat med att införa modellen öppna dörrar-minskade begränsningsåtgärder på Hälleborgs äldreboende, breddinföra Västeråsmodellen en riktlinje för införande av trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg, i arbetsmetoden tydliggöra dokumentationen i HSL och SoL ang individens behov av tillsyn, initierat behov av och påbörjat framtagandet av en riktlinje för Välfärdsteknologi Västerås stad, tydliggjort verksamhetskrav inför kommande upphandling gällande trygghetsskapande teknik, påbörjat upphandlingsprocess för trygghetskamera som ska genomföras som pilot på ett gruppboende. I arbetet med att minska generella begränsningsgärder i den fysiska boendemiljön finns många utmaningar. För att kunna implementera metoden måste många parter - Fastighetskontoret, fastighetsägare, SNF, utförare av vård och omsorg samverka i högre grad än i nuläget. Detta för att åtgärder i boendemiljön och installering av ny trygghetsskapande teknik alltid ska utgå från verksamhetens behov. Trådlösa nätverk Installation av WiFi (trådlösa nätverk) i särskilda boenden pågår. En stor del av äldreboendena har fullständig installation, det vill säga trådlöst nätverk i hela huset, några enheter har trådlösa nätverk i gemensamhetsutrymme. Under 2015 stoppades fortsatta installationer av besparingsskäl. Ambitionen är att under 2017 kunna fortsätta utbyggnaden. Trådlösa nätverk kommer att möjliggöra byte till 19

-05-16 (rev -05-24) moderna och effektiva larm, men även ge förutsättningar att effektivisera och säkra vården och omsorgen. Trygghetslarm Ett arbete pågår för att kunna byta ut gamla trygghetslarm i särskilda boenden. Planeringen var att under första delen av 2015 kunna testa några olika larm för att sedan göra en stor upphandling och planera för utbyte av larm under de närmaste åren. Det har inte varit möjligt att fullfölja denna planering med test. Arbete pågår nu för en upphandling som planeras ske våren. De första bytena kommer om det går enligt plan att kunna ske under hösten. Stimulansmedel för bemanning Statsbidrag utgår för ökad bemanning under åren 2015 2018. För har Västerås möjlighet att få 28 mnkr. Äldrenämnden har beslutat att dessa medel ska riktas till särskilda boenden. En satsning sker på mat och måltidsmiljö (två tjänster tillsätts på den nya enheten för stöd och utveckling), hemrehabteam och för ökad bemanning till samtliga särskilda boenden. Tillgång till personal I april trädde en förändring i socialtjänstförordningen i kraft. Av denna framgår att det i särskilda boenden ska finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. För att klara detta på ett bra sätt bedöms det viktigt att fortsätta utbyggnaden av trådlösa nätverk och installera moderna trygghetslösningar. Under de närmaste åren kan de stimulansmedel som utgår för ökad bemanning också bidra till att uppfylla de skärpta kraven i socialtjänstförordningen. INNOVERSUM Vinnova har beviljat bidrag till ett projekt INNOVERSUM INNOVvationsfrämjande modell för ERSättning, Uppföljning och Målstyrning inom vård- och omsorg. Projektet startade i maj 2014 och projektets första del resulterade i en möjlig ny ersättningsmodell för särskilda boenden, ålderdomshem och gruppboende. Projektet skulle avslutas i maj 2015 men förlängdes till oktober. Vinnova har nu beviljat medel till ett års förlängning av projektet, vilket innebär möjlighet att testa modellen i praktiken. 20

-05-16 (rev -05-24) Ekonomi Särskilda boenden Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 4 mån Budget Prognos Avvikelse Servicehus 182,1 62,1 185,2 185,5-0,3 Demensgruppboende 246,2 84,5 256,1 256,0 0,1 Ålderdomshem 221,7 74,9 233,3 233,3 0,0 Rehabilitering 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Bostadsanpassningsbidrag 0,4 0,2 0,4 0,4 0,0 Tekniska hjälpmedel -0,4-0,1 0,0-0,1 0,1 Totalt 650,3 221,7 675,0 675,1-0,1 Inga större budgetavvikelser befaras. Verksamhetsmått Särskilda boenden 2013 2014 2015 prognos Servicehus 687 687 687 653 Äldreboende 952 966 988 1 041 Korttid 129 129 140 146 Totalt 1 768 1 782 1 815 1840 I början av året har beteckningarna på särskilda boenden ändrats, varför redovisningen av Äldreboenden är sammantaget det som tidigare redovisats som Gruppboende och Ålderdomshem. Den utökning som skett av permanenta särskilda boende-lägenheter är det tillskott som blivit genom ramupphandling av Gotlandsgatan, Attendo. En utökning av korttidsplatser har under året skett på Gryta. 21

Bilaga 1 ÄN Bokslut 2015 Utfall 2015 Utfall Budget Prognos Prognos januari-april januari-april avvikelse kostnader intäkter netto kostnader intäkter netto kostnader intäkter netto kostnader intäkter netto kostnader intäkter netto netto Gemensamt 67 534 2 544 64 990 26 129 738 25 391 26 855 491 26 364 72 748 1 206 71 542 73 050 1 200 71 850-308 Politisk verksamhet 1 363 1 363 471 471 615 615 1 480 1 480 1 480 1 480 0 Ledning/myndighetsutövning 45 262 964 44 298 15 247 232 15 015 20 417 132 20 285 58 368 58 368 58 370 58 370-2 Prestationsersättn tilläggsbudg 6 899 6 899 3 933 3 933 0 0 0 0 IT-stöd 5 631 1 475 4 156 2 113 506 1 607 1 914 359 1 555 5 104 1 206 3 898 5 100 1 200 3 900-2 Utvecklingsmedel 1 532 105 1 427 236 236 515 515 1 000 1 000 1 300 1 300-300 Samordning/samverkan 966 966 627 627 630 630 930 930 930 930 0 Föreningsbidrag 2 366 2 366 2 112 2 112 2 013 2 013 2 866 2 866 2 870 2 870-4 Lokalanpassning 3 515 3 515 1 390 1 390 751 751 3 000 3 000 3 000 3 000 0 Stöd i ordinärt boende 706 624 63 787 642 837 225 282 19 656 205 626 233 404 21 598 211 806 626 419 61 690 564 729 688 170 63 500 624 670-59 941 Hemtjänst 519 419 56 166 463 253 164 887 17 360 147 527 168 634 18 887 149 747 433 275 54 300 378 975 489 000 55 500 433 500-54 525 Hemsjukvård 37 492 1 231 36 261 11 689 369 11 320 14 723 394 14 329 39 500 1 200 38 300 45 500 1 250 44 250-5 950 Korttidsvård/korttidsvistelse 111 993 5 585 106 408 37 996 1 671 36 325 40 052 2 011 38 041 122 752 5 610 117 142 122 800 5 900 116 900 242 Dagverksamhet 6 854 590 6 264 2 278 191 2 087 1 893 197 1 696 5 926 580 5 346 5 900 600 5 300 46 Avlösarservice 189 215-26 62 65-3 8 109-101 200 200 200 250-50 250 Utskrivningsklara patienter 8 457 8 457 1 790 1 790 1 606 1 606 3 500 3 500 3 500 3 500 0 Bostadsanpassningsbidrag 22 220 22 220 6 580 6 580 6 488 6 488 21 266 21 266 21 270 21 270-4 Särskilda boenden 718 516 68 211 650 305 237 570 22 481 215 089 245 454 23 786 221 668 743 400 68 400 675 000 743 900 68 753 675 147-147 Servicehus 193 660 11 579 182 081 64 056 3 919 60 137 65 927 3 835 62 092 196 772 11 600 185 172 197 100 11 600 185 500-328 Demensgruppboende 273 918 27 678 246 240 90 741 8 853 81 888 94 045 9 553 84 492 283 837 27 750 256 087 284 000 28 000 256 000 87 Ålderdomshem 250 294 28 602 221 692 82 621 9 357 73 264 85 251 10 345 74 906 262 391 29 050 233 341 262 400 29 100 233 300 41 Rehabilitering 256 256 85 85 0 0 0 0 Bostadsanpassningsbidrag 388 388 67 67 231 231 400 400 400 400 0 Tekniska hjälpmedel 352-352 352-352 53-53 0 53-53 53 Socialt nätverk/förebygg. vht 31 990 97 31 893 10 736 36 10 700 10 634 35 10 599 33 379 50 33 329 33 360 100 33 260 69 Restaurang 9 669 49 9 620 3 224 18 3 206 3 246 17 3 229 9 680 9 680 9 700 50 9 650 30 Mötesplats 22 321 48 22 273 7 512 18 7 494 6 906 18 6 888 22 239 50 22 189 22 200 50 22 150 39 Öppen dagverksamhet 0 0 482 482 1 460 1 460 1 460 1 460 0 Statliga projektmedel 16 705 16 705 0 1 662 1 662 0 9 629 9 629 0 0 25 000 25 000 0 0 Felkonterat 24-4 -4 0 0 Summa 1 541 369 151 344 1 390 025 501 403 44 573 456 806 525 972 55 539 470 433 1 475 946 131 346 1 344 600 1 563 480 158 553 1 404 927-60 327 Bilaga 1

Bilaga 2 Följekort ekonomi ÄN Indikatorer 2013 2014 2015 Progn Utveckling 2014/2015 Utveckling 2014/ Utskrivningsklara Nettokostnad, mnkr 0,2 1,0 8,5 3,5 750,0% -58,8% Bostadsanpassningbidrag Nettokostnad, mnkr 21,7 21,7 22,6 21,3 4,1% -5,8% Hemtjänst Nettokostnad, mnkr - - 463,3 433,5-6,4% Antal personer beställd insats (medel) - 2 799 2 904 3,8% Antal beställda timmar (december) - 125 221 130 889 4,5% Antal utförda timmar (december) - 106 137 111 287 97 124 4,9% -12,7% Antal utförda timmar helår - 1 180 244 1 304 911 1 213 978 10,6% -7,0% Hemsjukvård Nettkostnad, mnkr 27,0 30,3 36,3 44,2 19,8% 21,8% Antal utförda timmar 67 891 71 657 84 048 100 690 17,3% 19,8% Antal aktuella patienter per viss period Delegerad hälso- och sjukvård Antal utförda timmar Jämförelse med kommuner 65-w år, kr per person Eskilstuna 222 313 242 225 Jönköping 225 497 233 798 Linköping 158 531 194 257 Norrköping 178 821 221 863 Västerås 194 867 219 738 Örebro 300 963 286 715 Servicehus Antal tillgängliga lägenheter per 31/12 687 687 687 686 0,0% -0,1% Antal beviljade timmar Antal utförda timmar 533 826 560 311 585 371 4,5% Bilaga 2

Bilaga 2 Antal personer under 65 Antal personer 65 eller eller äldre Nettokostnad, mnkr 164,3 174,8 182,1 185,5 4,2% 1,9% Nettokostnad per lägenhet, kr 239 200 254 400 265 100 270 408 4,2% 2,0% Äldreboenden Antal tillgängliga lägenheter per 31/12 952 966 988 1 041 2,3% Antal personer under 65 Antal personer 65 eller eller äldre Nettokostnad, mnkr 409,8 427,9 467,9 489,3 9,3% 4,6% Nettokostnad per lägenhet, kr 430 500 443 000 473 600 470 000 6,9% Jämförelse med kommuner Särskilda boenden kr per person Eskilstuna 761 800 784 113 Jönköping 599 983 644 734 Linköping 471 177 487 758 Norrköping 762 934 721 555 Västerås 513 852 520 754 Örebro 918 468 1 243 431 Korttidsvård Antal korttidsplatserper 31/12 129 129 140 8,5% Nettokostnad, mnkr 94,5 97,6 106,4 116,9 9,0% 9,9% Nettokostnad per plats, kr 732 600 756 600 760 000 0,4% Följekort kvalitet ÄN Indikatorer 2013 2014 2015 Antal Lex Sarah Antal klagomål/synpunkter Antal dagar mellan ansökan och beslut Antal dagar mellan beslut och verkställighet Utveckling 2014/2015 Utveckling 2014/ Ev. källhänvisning Hemtjänst Ej verkställda beslut inom tre månader. Antal gynnande biståndsbeslut e-hemtjänst Andel omprövningar/uppföljningar av biståndsbeslut Bilaga 2

Bilaga 2 Antal avvikande gynnande beslut jfr riktlinjen, Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare 219 738 KKiK Hemtjänsttagaren erbjuds enklare matlagning i bostaden. (Ja=1, Nej=0) 0 KKiK Hemtjänsttagaren erbjuds vid behov trygghetsringning/telefonservice. (Ja=1/Nej=0) 1 KKiK Andel brukare som är ganska / mycket nöjda med sin hemtjänst % 89 KKiK SÄBO Ej verkställda beslut inom tre mån säbo Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende 39 54 88 KKiK Boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds daglig utevistelse, andel (%) 99 91 97 KKiK Boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds tid utifrån sina egna önskemål dagligen, andel (%) 100 89 93 KKiK Boendeplatser i särskilt boende där den äldre har möjlighet att välja alternativ rätt vid huvudmål, andel (%) 86 75 KKiK Boendeplatser i särskilt boende där den äldre har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten, andel (%) 45 62 95 KKiK Boendeplatser i särskilt boende där den äldre kan påverka vilka tv-kanaler utöver basutbudet som det finns tillgång till i den egna lägenheten, andel (%) 75 76 KKiK Boendeplatser i särskilt boende där den äldre kan påverka vilka tv-kanaler utöver basutbudet som det finns tillgång till i gemensamhetslokal, andel (%) 50 47 KKiK Boendeplatser i särskilt boende där den äldre serveras kvälls/nattmål, andel (%) 90 90 97 KKiK Boendeplatser i särskilt boende där den äldre själv kan välja tid för nattvila, andel (%) 100 94 98 KKiK Boendeplatser i särskilt boende där den äldre själv kan välja tid för uppstigning på morgonen, andel (%) 100 85 100 KKiK Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen, andel (%) 32 20 32 KKiK Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter under vardagar, andel (%) 76 79 70 KKiK Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder sammanboende för maka/make, andel (%) 96 90 90 KKiK Brukare i särskilt boende för äldre som har möjlighet att tala sitt modersmål (inkl. svenska) med sin kontaktman, andel (%) 100 85 KKiK Bilaga 2

Bilaga 2 Följekort kund ÄN Utveckling 2014/2015 Utveckling 2014/ Ev. källhänvisning Indikatorer 2013 2014 2015 Hemtjänst Andelen äldre som kan påverka när insatsen utförs. Socialstyrelsens undersökn Andelen äldre som kan påverka hur insatsen ska utföras. Socialstyrelsens undersökn Andelen äldre som blir meddelad förändringar i förväg. Socialstyrelsens undersökn Andel äldre som upplever att hemtjänsten håller utlovade tider. Socialstyrelsens undersökn Andelen äldre som har förtroende för hemtjänstpersonalen. Socialstyrelsens undersökn Andelen som har lätt att få kontakt med sin utförare. Socialstyrelsens undersökn Andelen äldre som upplever ensamhet. Socialstyrelsens undersökn Särskilt boende Andel äldre som trivs med sitt rum eller lägenhet 79% 77% Socialstyrelsens undersökn Andel äldre som tycker det är trivsamt i de gemensamma utrymmena 63% 64% Socialstyrelsens undersökn Andel äldre som alltid eller oftast kan påverka tider för hjälp 64% 60% Socialstyrelsens undersökn Andel äldre som känner förtroende för alla eller flertalet av personalen 85% 85% Socialstyrelsens undersökn Andel äldre som vet vart de kan framföra synpunkter eller klagomål 55% 57% Socialstyrelsens undersökn Bilaga 2