BESLUT Givet efter anslag

BESLUT Givet efter anslag Paikka/Plats Vaasa/Vasa Ympäristölupayksikkö - Miljötillståndsenheten Päiväys/Datum Dnro/Dnr 18.2.2009 LSU-2004-Y-704 (113) ÄRENDE SÖKANDE Miljötillståndsansökan enligt 35 miljöskyddslagen för ny verksamhet som berör svinhushållning. Petra Lindén Lassila Broväg 25 66850 Jeppo VERKSAMHET I det nya svinhuset kommer det att finnas plats för 3000 slaktsvin. FÖRLÄGGNINGSPLATS Djurstallet finns på del av lägenhet Kennetas RN:r 4:54 (fd. Linden II RN:r 4:42 M 601) i Lassila by, i Nykarleby stad. GRUNDER FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Djurstall som är avsedda för minst 210 slaktsvin är miljötillståndspliktiga (MiljöskyddsF 1 1 mom. punkt 11 a). TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Den regionala miljöcentralen är behörig tillståndsmyndighet i ärendet enligt 31 2 momentet i miljöskyddslagen och 6 1 mom. punkt 10 a i miljöskyddsförordningen. Enligt förordningen avgör den regionala miljöcentralen ärenden som gäller djurstall avsedda för minst 1000 slaktsvin eller andra djurstallar som med avseende på stallgödselproduktionen eller miljöverkningarna motsvarar ett djurstall för 1000 slaktsvin. Enligt IPPC direktivet är ett djurstall som är avsett att rymma mera än 2000 platser för slaktsvin en IPPC anläggning..... Koulukatu 19 PL 262, 65101 Vaasa / Skolhusgatan 19 PB 262, 65101 Vasa Puh. / Tfn 020 610 109 Torikatu 40 PL 77, 67101 Kokkola / Torggatan 40 PB 77, 67101 Karleby Puh. / Tfn 020 610 109 Torikatu 16 PL 156, 60101 Seinäjoki / Torikatu 16 PB 156, 60101 Seinäjoki Puh. / Tfn 020 610 109 kirjaamo.lsu@ymparisto.fi www.ymparisto.fi/lsu www.miljo.fi/lsu

2 ANHÄNGIGGÖRANDE AV ÄRENDET Miljötillståndsansökan har blivit anhängig 21.7.2004 då sökanden har inlämnat ansökan till Västra Finlands miljöcentral. Tillståndsansökan har kompletterats 17.2.2005, 23.5.2005, 5.1.2009,13.1.2009 angående spridningsarealer, gödselanalyser, korrigerad situationsplan, sökandes namnbyte samt korrigerad bottenplan. FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ Svinhuset är beläget på jord- och skogsbruksdominerad glesbygd. Djurstallet omges av skog. Kring djurstallet och i närområdet (500 m:s radie) finns det en bostadsfastighet. Avståndet till denna bostadsfastighet är ca 500 m. På samma lägenhet finns ett svinhus med miljötillstånd för 1200 slaktsvin som ägs av Kenneth Lindén. På grannlägenheten finns ett befintligt svinhus för 300 suggor som ägs av Monica Isaksson, svinhuset fungerar som satellit. I den närliggande miljön finns inga vattendrag, grundvatten- eller naturskyddsområden. OMRÅDETS PLANLÄGGNING Enligt delgeneralplanen för Ytterjeppo, godkänd av stadsfullmäktige 26.11.1998, befinner sig den planerade verksamheten på jord- och skogsbruksdominerat område. UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN I djurstallet kommer det att finnas plats för 3000 slaktsvin. Svinhuset kommer att anslutas till kommunalt vatten. Döda djur förs till destruktion till Findest Protein Oy i Kaustby. I svinhuset kommer man att fermentera spannmålen som ges till grisarna, för att få bättre smältbarhet av näringsämnena. Fermenteringen sker genom att spannmålen som mals till mjöl, blandas med varmt vatten och pumpas till en fermenteringstank där den fermenteras under ca 2-4 dar. Vid fermenteringen av mjöl sänks PH-talet till ca 3,7-4 av naturliga mjölksyrabakterier. När man har fermenterat fodret behövs bara lite eller inget fosfor tillsättas fodret. Ventilationen i djurstallet sker genom maskinell ventilation. Ventilationen leds ut via ventilationskanaler på taket. Behandling av gödsel Gödselhanteringen i svinhuset kommer att fungera med svämgödsel. Enligt ansökan skall gödseln från 3000 slaktsvin lagras i tre nya gödselbrunnar vars sammanlagda lagringsvolym är 4800 m 3. Gödselbrunnarnas lagringsvolym är 1600 m 3 /st. Gödselrännornas volym i svinhuset är enligt ansökan 1200 m 3 och pumpbrunnens volym är 20 m 3. Den sammanlagda lagringsvolym för svämgödsel kommer att vara 6020 m 3. Tvättvatten från svinhuset leds till gödselbrunnarna. Lägenheten har sammanlagt 165 ha åker till förfogande för spridning av gödsel, arrenderad åkermark 33 ha, och spridningsavtal 132 ha. Spridning av gödsel sker på våren och hösten. Enligt inlämnad analys på svämgödsel innehåller svämgödseln 0,64 kg/m 3 totalfosfor, 1,9 kg/m 3 kalium, 3,6 kg/m 3 totalkväve och 2,5 kg/m 3 löslig kväve.

3 BEHANDLINGEN AV ÄRENDET Kungörelse av tillståndsansökan Ansökan har kungjorts på Nykarleby stads officiella anslagstavla och vid Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavla under tiden 23.6 22.7. 2005 samt publicerats i tidningarna Vasabladet och Pohjalainen. Handlingarna har funnits till påseende under kungörelsetiden på miljöbyrån i Nykarleby stad. Sakägare som ärendet speciellt berör har informerats skilt per brev. Inspektion Sökandens lägenhet besöktes 5.2.2009 med anledning av den anhängiggjorda ansökan. Ett Vahti-protokoll har skrivits i anslutning till inspektionen, vilket är bifogat till ansökningshandlingarna. Vid inspektionen kompletterades ansökan med en ny bottenplan. Utlåtanden Miljöcentralen har med anledning av miljötillståndsansökan begärt utlåtande av stadsstyrelsen, miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby stad. Miljöcentralen har också begärt utlåtande av Miljökonsekvensmyndigheten vid Västra Finlands miljöcentral I sitt utlåtande 17.8.2005 konstaterar miljö- och byggnadsnämnden följande: Miljö- och byggnadsnämnden torde förorda miljötillstånd för Petra Backfälts gödsvinhushållning på del av Linden II RN:r 4:42 i Lassila by i Nykarleby stad förutsatt att: Svingården har säkerställt gödselhanteringen innan verksamheten inleds; Luomulannoite bör ha beviljats miljötillstånd, ha verksamheten i gång och avsättning för gödseln som tas emot. Gödselhantering, - lagring och transporter skall utföras så att det inte uppstår sanitära olägenheter, risk för förorening av miljön eller annan väsentlig olägenhet för grannarna. Enligt den till ansökan bifogade planritningen kommer svinhuset att dimensioneras för 1760 slaktsvin, medan det i ansökan och på situationsplanen nämns 3000 slaktsvin. Ansökan bör kompletteras med en planritning som överensstämmer med ansökan. I sitt utlåtande 24.10.2005 konstaterar Miljökonsekvensbedömningsmyndigheten vid Västra Finlands miljöcentral följande: Med beaktande av projektets storlek och placering, hantering av gödsel och belastning från projektet anser kontaktmyndigheten att det på ifrågavarande djurstallsprojekt inte skall tilllämpas den lagstadgade miljökonsekvensbedömningen. Anmärkningar och påminnelser Med anledning av ansökan har inga skriftliga anmärkning eller åsikter inlämnats till Västra Finlands miljöcentral.

4 Hörande av sökande Sökande har med brev daterat 30.8.2005 getts möjlighet att bemöta givna utlåtanden på ansökan. Sökanden har inte gett bemötande. MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE Västra Finlands miljöcentral har granskat miljötillståndsansökan enligt vad som framgår från tillståndsbestämmelser och motiveringar till beslutet. Västra Finlands miljöcentral beviljar Petra Lindén miljötillstånd för ny verksamhet gällande svinhushållning. Miljötillståndet beviljas i enlighet med 28 miljöskyddslagen, för 3000 slaktsvin, förutsatt att följande tillståndsbestämmelser följs. Svinhuset är beläget i Nykarleby stad i Lassila by på del av lägenhet Kennetas RN:r 4:54. Förläggningsplatsen framgår av situationsplanen i skala 1:1000 samt av kartan som medföljer beslutet. Tillstånd beviljas tillsvidare. Tillståndsbestämmelser 1. Lagring av gödsel Gödsel som uppkommer i djurhushållningen lagras i gödselbrunnarna. Gödselbrunnarna byggs enligt situationsplanen. För de djurmängder som framförts i ansökan bör det finnas lagringsvolym för svämgödsel minst 6000 m 3. I gödselbrunnar utan tak bör därtill nederbörden beaktas. Gödsellagren bör vara färdiga före verksamheten inleds i svinhuset. Tvättvatten från svinhuset skall ledas till gödselbrunn. Golvet i svinhuset, gödselrännorna och gödselbrunnarna skall vara gjorda av vattentätt material enligt Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv. Gödsellagringsutrymmena bör regelbundet kontrolleras och eventuella bristfälligheter åtgärdas omedelbart. Eventuellt avloppsvatten från djurstallets WC skall ej ledas till gödselbrunn utan ledas till separat sluten tank och transporteras till anläggning med tillstånd att behandla ifrågavarande avfall. Avloppsvattnet kan även behandlas på annat av staden godkänt sätt, i enlighet med statsrådets förordning (542/2003) om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät. 2. Hantering och nyttjande av gödsel Lastning av gödsel till fordon bör göras på tätt underlag. Byggnationer och anläggningar skall vara sådana att det under tömningen av brunnar eller under transporter inte inträffar utsläpp. Gödsel bör i första hand utnyttjas som gödsel på åker. Gödsel kan också föras för behandling till anläggning med miljötillstånd. Vid spridning av gödsel på åker får en stallgödselmängd som motsvarar 20 kg lösligt fosfor per år tillföras åkern och en stallgödselmängd som motsvarar högst 170 kg kväve per ha och år tillföras åkern, dock med beaktande av bestämmelserna i 6 i statsrådets förordning Nr 931/2000 om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Verksamhetsidkaren bör analysera svämgödseln 2 ggr/år. Analyseringen av gödseln bör göras före utspridning av gödsel på våren och hösten. I analyserna bör det analyseras total-

5 kväve (N) och lösligt kväve samt totalfosforn (P). Analysresultaten bör sändas till Västra Finlands miljöcentral årligen i samband med årsrapporteringen. Miljöcentralen kan med anledning av analysresultaten ge tilläggsbestämmelser angående spridningsarealen. Om man upphör med fermenteringen av foder bör det finnas 273 ha åker till förfogande (11 slaktsvin per 1 ha åker ) för spridning av gödsel. Om man upphör med fermenteringen av foder bör verksamhetsidkaren i god tid (3 månader innan), skriftligen anmäla till Västra Finlands miljöcentral att man kommer att upphöra med fermenteringen samt inlämna gödselavtal på den resterande spridningsarealen (108 ha). Lagringsutrymmen för gödsel bör tömmas grundligt en gång per år. Hantering och lagring av gödsel bör ske så att det inte uppstår förorening eller sanitär olägenhet eller uppkommer annan väsentlig olägenhet för grannarna. Om gödsel kommer ut i omgivningen bör gödseln omedelbart avlägsnas och området städas. Vid behov skall kalk eller annat material som förhindrar uppkomst av flugor spridas. Om det i samband med svinhuset tvättas utrustning som är avsedd för transport och spridning av gödsel eller djurtransport, bör tvättningen ske på tätt underlag. Tvättvattnet leds till gödsellager eller skild sluten behållare och utnyttjas i åkerbruk eller föres till anläggning med miljötillstånd. Gödselspridningsutrustningen bör väljas så att man med den uppnår bästa möjliga spridningsnoggrannhet. Gödsel som sprids bör nedmyllas omedelbart dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut förutom om gödseln sprids i växande gröda. Spridningstidpunkten bör väljas så att olägenheterna för grannarna är minsta möjliga vid spridningen av gödsel. Gödsel och tvättvatten får inte spridas på frusen eller snötäckt mark och inte heller på vattenmättad mark. Gödsel får inte spridas under tiden mellan den 15 oktober och den 15 april. Om marken är ofrusen och torr så att inget rinner ut i vattendrag eller det inte finns någon risk för alvförtätning, kan gödsel på hösten spridas ut högst till den 15 november och utspridningen på våren påbörjas tidigast den 1 april. När det gäller vallväxtlighet får ytgödsling inte ske efter den 15 september. På åkerområden som gång på gång översvämmas av vårfloden är kvävegödsling förbjuden under tiden mellan den 1 oktober och den 15 april, med undantag för det växtbestånd som anläggs. Gödsling med kvävegödselmedel närmare ett vattendrag än fem meter är förbjuden. Därefter är ytgödsling med kvävegödselmedel förbjuden på en sträcka av fem meter, om åkerns lutning överstiger 2 procent. Vid spridning av gödsel lämnas runt brunn för hushållsvatten ett minst 30-100 meter brett område, som inte gödslas för att förhindra att näringsämnen kommer ut i vattnet. På klassificerade grundvattenområdens bildningsområde är spridning av stallgödsel förbjuden. Mellan bildningsområdet och grundvattenområdets gräns kan man sprida fastgödsel, om spridningen sker på våren, gödseln nedmyllas omedelbart efter spridningen och gödselns näringsinnehåll motsvarar växternas näringsbehov under ett år. Annan spridning av stallgödsel är tillåten endast i specialfall, om man på grund av markundersökning eller motsvarande utredningar kan påvisa att det inte orsakar fara för grundvatten och miljöcentralen har godkänt den. Vid spridning av gödsel bör man ta i beaktande markkartering av åkern, kväve- och fosforinnehållet i gödseln samt växternas näringsbehov. Användning av gödselmedel bör ske enligt förordning 931/2000 om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket.

6 3. Döda djur Döda djur skall så fort som möjligt föras till en anläggning med tillstånd för behandling av döda djur eller till andra mottagnings- eller behandlingsplatser med ifrågavarande miljötillstånd. För lagring av döda djur på lägenheten bör det finnas ändamålsenliga kyllager. 4. Avfallshantering Problemavfall (t.ex. spillolja, lysrör och ackumulatorer) bör föras till en mottagningspunkt för problemavfall. Avfall som uppkommer bör lagras ändamålsenligt så att avfallet inte ger upphov till nedskräpning eller förorening av yt- eller grundvatten eller förorening av mark och inte heller orsakar andra olägenheter. Avfallshanteringen skall ske i enlighet med Nykarleby stads avfallshanteringsbestämmelser. Om man kommer att lagra bränsle på lägenheten bör bränslecisternen vara utrustad med tätt underlag och med ett system som förhindrar överfyllning och med hävertstopp. Bredvid bränslecisternen bör det finnas tillräckligt med torv för att suga upp bränslet vid läckage. 5. Minskning av luktolägenheter Gödselbrunnarna bör fyllas på underifrån för att minska luktolägenheterna och temperaturen hållas så låg som möjligt. Pumpbrunnen bör vara försedd med betongtak. Gödselbrunnarna förses med flytande täckning eller tak. Gödselbrunnarna utan fast tak inhägnas med staket enligt Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv. Foder och annat material skall uppbevaras i täckta byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för uppbevaring, så att inte fåglar eller andra skadedjur har möjlighet att komma i kontakt med det. 6. Övriga bestämmelser Verksamhetsidkaren bör föra dagbok över anläggningens verksamhet. Ur dagboken bör framgå följande : - uppgifter om djurmängder - uppgifter om spridningsareal samt nya och förändrade spridningsarealer och -avtal - uppgifter om antal döda djur och behandlingen av dessa - uppgifter om avfallsmängder - resultat av gödselanalyser Ett skriftligt sammandrag över uppgifterna bör årligen sändas till Västra Finlands miljöcentral och miljömyndigheten i Nykarleby stad före utgången av februari månad. Verksamhetsidkaren bör omedelbart underrätta miljömyndigheten i Nykarleby stad och Västra Finlands miljöcentral om det uppstår störningar i driften som kan orsaka betydande olägenheter. Tillståndshavaren skall tillräckligt väl känna till den för branschen bästa tillgängliga tekniken och vara beredd på att ta den i bruk.

7 Verksamhetsidkaren bör skriftligen anmäla om ibruktagande av svinhuset till Västra Finlands miljöcentral. 7. Ändring av tillstånd Vid utvidgning av verksamheten, ändring av verksamheten eller nedläggning av verksamheten bör en anmälan göras till Västra Finlands miljöcentral. Om tillståndshavaren ändras skall den nya tillståndshavaren skriftligen anmäla till Västra Finlands miljöcentral att så skett. MOTIVERING TILL BESLUTET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Verksamhet med husdjurshållning på lägenhet del av Kennetas RN: 4:54 i Lassila by i Nykarleby stad kan utövas utan att svinhuset eller verksamheten i det medför sanitära olägenheter eller förorening av yt- och grundvatten eller förorening av mark eller andra varaktiga, oskäliga besvär, under förutsättning att de tillståndsbestämmelser som getts i miljötillståndet iakttas. Miljöcentralen har vid beviljande av miljötillståndet tagit i beaktande avståndet till bosättningen. För att minska antalet fåglar och andra skadedjur omkring svinhuset har genom tillståndsbestämmelserna satts villkor på hantering och uppbevaring av gödsel, foder, döda djur och avfall vid svinhuset. Platsen för svinhuset är belägen på jord- och skogsbruksdominerad glesbygd. Verksamheten i svinhuset kan inte, med avseende på avstånd eller områdets tidigare användning, förorsaka sådana olägenheter eller sådant oskäligt besvär för omgivningen som avses i lagen. Motivering till tillståndsbestämmelserna Tillståndsbestämmelse 1. Villkor har ställts på lagring av gödsel, tvättvatten från svinhuset och ytvatten från gödselplatta så att lagringstiden motsvarar 12 månaders lagring. Kravet på lagringstid (931/ 2000) samt på att golvet i svinhuset, gödselrännor och gödselbrunn skall göras av vattentätt material (JSM C4 byggnadsdirektiv), kravet på att gödsellagringsutrymmena regelbundet bör kontrolleras och eventuella bristfälligheter åtgärdas omedelbart har givits för att förhindra förorening av mark samt yt- och grundvatten, olägenheter för hälsa och för att främja allmän trivsel i miljön. (WC-avloppsvattnet skall behandlas så att reningen motsvarar kraven i statsrådets förordning 542/2003). Tillståndsbestämmelse 2 har givits för att övervaka att spridningen och hanteringen av gödsel sker sakenligt, så att det inte uppstår förorening av yt - och grundvatten eller olägenheter för hälsan. Västra Finlands miljöcentral anser att de i ansökan framställda gödselspridningsavtalen tillsammans med framställd gödselanalys uppfyller kraven för att miljötillstånd kan beviljas. Behovet av spridningsareal grundar sig på kravet på högst 20 kg löslig fosfor per ha åker och år, på det genomsnittliga fosforinnehållet i gödsel och på åkerodlingsväxternas genomsnittliga behov av fosforgödsel per hektar " Ohje kotieläintalouden ympäristönsuojelusta " (Anvisningar om miljövården vid husdjursskötsel) 30.09.1998. Kravet på stallgöd-

8 selspridning som motsvarar högst 170 kg kväve per ha och år grundar sig på Statsrådets förordning NR 931/2000 om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Kravet på att svämgödseln skall analyseras före utspridning på våren och hösten har getts för att det skall vara möjligt att kontrollera näringsinnehållet i gödseln och vid behov ge tilläggsbestämmelser angående spridningsarealen. Kravet på utökad spridningsareal om fermenteringen av foder upphör grundar sig på miljöministeriets anvisningar "Ohje kotieläintalouden ympäristönsuojelusta" (Anvisningar om miljövården vid husdjursskötsel) 30.09.1998 där man vid beräkning av spridningsareal använder 11 slaktsvinsplatser per 1 ha åker eller 22 m 3 svämgödsel per 1 ha åker. Vid beräkningen av behovet av spridningsareal har man utgått från att från en slaktsvinsplats kommer det 2 m 3 svämgödsel ( 931/ 2000) Gödseln bör spridas på ofrusen, snöfri mark för att förhindra urlakning av näringsämnen till vattendrag. För att minska olägenheterna vid spridning av gödsel bör gödseln nedmyllas omedelbart dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut. För att trygga grundvattnets kvalitet får gödsel inte spridas närmare än 30-100 m ifrån brunn för hushållsvatten eller på något grundvattenområdes bildningsområde. Avståndet är beroende på höjdförhållandena i terrängen, brunnens konstruktion och jordarten. Tillståndsbestämmelse 3 har givits för att förhindra att det förorsakas förorening av yt- och grundvatten samt sanitära olägenheter vid hanteringen av döda djur. Enligt avfallslagen är verksamhetsidkaren skyldig att ordna en sakenlig avfallshantering. Döda djur bör så snabbt som möjligt föras till en mottagare som har tillstånd att behandla djuravfall. Enligt förordningen om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel ( EG 1774/2002) samt enligt Jord- och skogsbruksministeriets förordning (850/2005) om behandling av biprodukter från djur skall animaliskt högriskavfall behandlas vid en anläggning för förbränning av animaliskt avfall eller vid en anläggning för bearbetning av animaliskt högriskavfall. Tillståndsbestämmelse 4. Tillståndshavaren är skyldig att ombesörja att problemavfall och annat avfall inte orsakar förorening av mark, yt- och grundvatten. Tillståndshavaren är också skyldig att ordna en fungerande avfallshantering, såsom att problemavfall föres till en sakenlig behandling samt att återvinningsbart avfall hålls skilt från annat avfall och föres till en sakenlig behandling. Tillståndsbestämmelse 5 har getts för att minska luktolägenheterna från svinhuset, för att förhindra att det uppstår olägenheter för hälsa och för att främja allmän trivsel i miljön samt för att förhindra att det uppstår problem med fåglar och andra skadedjur på lägenheten. Genom att täcka gödselbrunnarna i samband med svinhuset minskas ammoniakutsläppen samt förhindras att det uppstår olägenheter för hälsa och miljö, samtidigt befrämjas allmän trivsel i miljön. Tillståndsbestämmelse 6 och 7. Myndigheterna skall även ges den information som behövs för att övervaka verksamheten. Tillståndshavaren bör ha tillräckligt med kunskaper om möjligheten att minska utsläppens skadliga inverkan och därtill följa med utvecklingen av den för branschen bästa tillgängliga tekniken. Om man utan oskäliga kostnader kan minska utsläppen med anledning av att den för branschen bästa tekniken har utvecklats, kan tillståndsbeslutet ändras.

9 BESLUTETS GILTIGHETSTID Detta beslut är i kraft tillsvidare. Om verksamheten i svinhuset väsentligt förändras, bör för svinhuset sökas nytt miljötillstånd. Detta beslut är i kraft tills beslut över ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft. JUSTERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Verksamheten bör före 30.12.2019 göra en ny ansökan för justering av tillståndsbestämmelserna. I ansökan bör det åtminstone framställas uppgifter om djurmängder, lagringsvolymer för gödsel och tillgängliga spridningsarealer för gödsel. IAKTTAGANDE AV FÖRORDNINGAR Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. TILLÄMPADE LAGRUM Miljöskyddslagen (86/2000) 2, 4, 6-8, 28,31 35-38, 41-43, 45, 52-59, 81, 96-98 och 105 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 1, 6, 8-11, 15-19, 21-23, och 37 Avfallslagen (1072/93) 4, 6, 15, 51, 52 Lag angående vissa grannelagsförhållanden (26/1920) 17 Statsrådets beslut om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) Statsrådets förordning (542/2003) om behandling av hushållsvloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät Lagen om grunder för avgifter till staten (150/1992), 8 Miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1387/2006) Därtill har tagits i beaktande följande: Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och anvisningar (JSM-BBA C4/10.1.2002) Förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel ( EG 1774/2002) Jord- och skogsbruksministeriets förordning om tillsyn över anläggningar för bearbetning av vissa animaliska biprodukter och om användning av vissa biprodukter 2005/850.

10 AVGIFT OCH GRUNDER FÖR AVGIFTEN BESLUT Avgift 1 800 Avgiften grundar sig på 8 lagen om grunder för avgifter till staten (150/1992 ) och miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1387/2006). På tillståndsansökningar som blivit anhängiggjorda före ikraftträdande av förordningen uppbärs avgiften enligt den tidigare förordningen (1237/2003). Enligt förordningen är grundavgiften beträffande miljötillstånd för djurstall av denna storlek 1800. Besvär över avgiften som uppbärs för behandlingen av ärendet anförs i samma ordning som huvudärendet. Petra Lindèn Lassila Broväg 25 66850 Jeppo BESLUT FÖR KÄNNEDOM Stadsstyrelsen i Nykarleby stad Miljö-och byggnadsnämnden i Nykarleby stad Finlands miljöcentral MEDDELANDE OM BESLUT Ikola Maj-Len Birgitta, Lääkärintie 7 as 3, 66600 Vöyri Isaksson Monika Ann-Kristin, Lassila Broväg 61, 66850 Jeppo Jungerstam Tom Matts, Jungarvägen 273, 66850 Jeppo Hongisto Leif Richard Gustav, Kyrkvägen 358, 66850 Jeppo Lindén Bror Erik och Iris Ann-Marie, Lassila Broväg 55, 66850 Jeppo Cederholm Runar Johannes och Inger Ann-Viol Birgitta, Socklotvägen 223, 66910 Soklot Lindén-Svarvar Ann-Charlotte, Lekmansgränd 3, 68600 Jakobstad Lindén Lars Jimmy, Lekmansgränd 1 A 1, 68600 Jakobstad Cederborg Bengt Göran, Handelsesplanaden 25 bost 8, 65100 Vasa Cederborg Bengt Kennet, Myggvägen 5 D 25, 65230 Vasa Lassila Birgitta Regina, Mats Förstegränd 5, 68600 Jakobstad Andersson Vivan Britta Carita, Kyrkvägen 300, 66850 Jeppo Wik Britt-Inger Helena o. Stefan Anders Viktor, Karbyvägen 14, 68690 Sundby Lindén Kenneth Jan-Erik.Lassila Broväg 25, 66850 Jeppo Lassila-Söderlund Marina Elisabet, Kyrkvägen 314, 66850 Jeppo Norrgård Rigmor Gunnevi Viola, Vörågatan 20 A 1, 65100 Vasa Nygård Saga Katarina, Kyrkvägen 308 bost 1, 66850 Jeppo Nygård Mikael Evald o. Christel Ing-Marie, Kyrkvägen 362, 66850 Jeppo Bäriholmens svin Ab. Lassila broväg 55, 66850 Jeppo Rönn Erik Mikael, Kyrkvägen 368, 66850 Jeppo Uppgift om beslutet offentliggörs på Västra Finlands miljöcentrals och på Nykarleby stad officiella anslagstavlor.

11 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Enligt besvärsanvisningen bör besvärsskriften tillställas Västra Finlands miljöcentral inom besvärstiden. Rätt att anföra besvär har den som ansökt om tillstånd och de vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, registrerad förening eller stiftelse vars syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivsel i boendemiljön och inom vars verksamhetsområde miljökonsekvenserna uppträder, samt kommunstyrelsen i den kommun där verksamheten är placerad och andra kommuner vars område verksamheten påverkar samt de myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet (MiljöskyddsL 96, MiljöskyddsL 97 ). Besvärsanvisning medföljer som bilaga. Överinspektör Mikaela Rudnäs Byggmästare Martin Stenbacka BILAGOR Besvärsanvisning Karta Situationsplan