Matematik klass 4. Höstterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 1

Relevanta dokument
Matematik klass 4. Höstterminen. Facit. Namn:

Matematik klass 4. Vårterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1

Matematik klass 4. Vårterminen FACIT. Namn:

Matematik klass 3. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1

Facit följer uppgifternas placering i häftet.

0,1 0,3 0,6 0,9 0,2 + 0,3 = 0,5 0,7 + 0,1 = 0,8 0,3 + 0,5 = 0,8 0,5 + 0,4 = 0,9 0,3 + 0,3 = 0,6 0,4 + 0,3 = 0,7

Arbetsblad 1:1. Poängkryss. Arbeta tillsammans > <

Arbetsblad 1:1. 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är. 2 Svara i decimalform hur stor andel av den stora rutan som är.

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Matematik klass 3. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 HT 1

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,1 0,5 0,9 0,2 0,8 0,3 0,8 1,1 1,5 1,6 2,1 2,4 1,1 1,4 2,6 3,2 3,8

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Matematik klass 2. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1

Arbetsblad 1:1. 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är. 2 Svara i decimalform hur stor andel av den stora rutan som är.

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

Matematik klass 2. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1

a) trettiotvåtusen femhundrasju b) femhundratusen åttiotre a) ett udda tal b) det största jämna tal som är möjligt A B C A B C 3,1 3,2

Övningsblad 1.1 A. Tallinjer med positiva tal. 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen.

Blandade uppgifter om tal

1 mindre än 2 > 3 = Hur stor andel är färgad? Sätt ut < eller > Storlek på bråk. Skriv på två sätt. Skriv i blandad form. Skriv som bråk.

Språkstart Matematik Facit. Matematik för nyanlända. Jöran Petersson

Sammanfattningar Matematikboken X

En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 327 = Alla tal ligger på en tallinje.

Södervångskolans mål i matematik

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =

KW ht-17. Övningsuppgifter

Matematikpärmen fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.

a) A = 3 B = 4 C = 9 D = b) A = 250 B = 500 C = a) Tvåhundrasjuttiotre b) Ettusenfemhundranittio

STARTAKTIVITET 2. Bråkens storlek

Matematik klass 1. Vår-terminen

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Extra-bok nummer 3. i matematik

Lathund, bråk och procent åk 7

ARBETSPLAN MATEMATIK

Extra-bok nummer 3B. i matematik

1 Boris stegmätare visar att han har gått steg. Vad visar den när Boris har gått tio steg till? Fortsätt talmönstret.

Facit Träningshäfte 9:2

Arbetsblad 5:1. Tal och tallinjer. 1 Skriv rätt tal på tallinjen. 2 Ordna talen i storleksordning med det minsta först. 3 Vilka tal kommer sen?

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Extra-bok nummer 2B i matematik

Uppfriskande Sommarmatematik

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

PLANERING MATEMATIK - ÅK 7. Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 1 Tal och räkning Kapitel : 2 Stort, smått och enheter. Elevens namn: Datum för prov

Mattestegens matematik

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: = 7 + 1

Arbetsblad 1:1. 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) a) b) c) d)

1 Julias bil har har gått kilometer. Hur långt har den gått när den har (3) körts tio kilometer till? km

Prio 9 matematik Läraranvisning Textview. Verksnummer: 31558

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Lokala mål i matematik

Arbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. 7, Bonnier Utbildning och författarna

Facit till Mattespanarna 6B Lärarboken. Facit till Mattespanarna 6B Lärarboken best.nr Får kopieras Författarna och Liber AB 1/9

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg = = = = = = =

Extramaterial till Start Matematik

Mål Blå kursen Röd kurs

Volym liter och deciliter

DOP-matematik Copyright Tord Persson Övning Bråkräkning. Matematik 1. Uppgift nr 14 Addera 9. Uppgift nr 15 Addera 3. Uppgift nr 16 Subtrahera

1 Josefs bil har gått kilometer. Hur långt har den gått när han har kört (3) tio kilometer till? km

Arbetsblad 1:1. Decimaltal på tallinjen 1 0,8 1,1 0,05. Skriv rätt tal på linjen. 0 0,1 0,2 0,3 0,5 0,6 0,9 1 1,9 2. Grundboken sid 8, 22

1Tal. Mål K 1. Tal 11

Repetitionsuppgifter 1

2-5 Decimaltal Namn: Inledning. Vad är ett decimaltal, och varför skall jag arbeta med dem?


TAL OCH RÄKNING HELTAL

Decimaltal. Matteord hela tal decimaltal tiondel hundradel. tusendel decimal decimaltecken

1 Julias bil har gått km. Hur långt har den gått när den har körts tio (3) kilometer till? Rita en ring runt det största bråket.

2-1: Taltyper och tallinjen Namn:.

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

Under läsåret arbetade jag med. Konkretion av decimaltal. En nödvändig ingrediens för förståelse. maria hilling-drath

Facit Läxor. Tal. Tian Siffrans värde blir tio gånger mindre. 40 till , 69 och a) 10, 22 och 15, 14 b) 15, 27 och 10, 9

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

Veckomatte åk 5 med 10 moment

Decimaltal Kapitel 1 Decimaltal Borggården Diagnos Rustkammaren Tornet Sammanfattning Utmaningen Arbetsblad Läxboken 1:1 Läxa 1 1:2 1:3 Läxa 2 1:4

Hanna Almström Pernilla Tengvall. matematik. Koll på. Läxbok

Positionssystemet och enheter

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Förord. Innehåll. 1 Tal 4. 4 Algebra Bråk och procent Statistik och sannolikhet Tid, hastighet och skala 60.

Arbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. år 7, Bonnier Utbildning och författarna

Rationella tal. R. Området består av följande tre delområden: Sambanden mellan delområden ser ut så här: RB Bråk. AG Grundläggande Aritmetik

Positionssystemet och enheter

Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit

Sammanfattningar Matematikboken Y

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

1. Tina köper en joggingdress som kostar 186 kr. Hon betalar med två hundralappar. Hur mycket får hon tillbaka? Svar:

Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit

Mål Aritmetik. Provet omfattar sidorna 6 41 och (kap 1 och 7) i Matte Direkt år 8.

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

Att förstå bråk och decimaltal

Namn: Hundradelar. 4 tiondelar 0, 4 17 tiondelar 1, tiondelar 298 hundradelar. Hundradelar. 98 hundradelar 875 hundradelar

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Arbetsblad 5:2. Förkorta och förlänga bråk. 1 Förkorta med 2. 2 Förkorta med 5. 3 Förkorta med 3. 4 a) 4 = b) a) 6 = b) 16.

5 Olga fyller hundra år idag. Vilket år föddes hon? (3) [Du kan muntligt tala om vilket år det är nu. Visa det inte skriftligt.

Transkript:

Matematik klass 4 Höstterminen Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 1

Minns du addition? 7+5= 8+8= 7+8= 7+7= 8+3= 7+6= 6+6= 8+5= 6+5= 9+3= 9+5= 6+9= 9+2= 8+4= 7+4= 9+4= 6+7= 9+6= 9+7= 7+9= 8+7= 6+8= 8+6= 8+9= 7+7= 9+8= 8+8= 9+9= Minns du subtraktion? 11-2= 12-3= 12-8= 11-7= 13-5= 13-7= 11-4= 13-8= 11-6= 12-5= 14-8= 11-5= 13-4= 14-5= 13-9= 12-6= 12-7= 11-3= 14-9= 12-9= 12-4= 14-6= 11-8= 14-7= 13-6= 15-6= 15-7= 11-9= 15-8= 16-9= 15-9= 16-8= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 2

Addition med ett helt tiotal 25+30= 82+10= 57+30= 30+63= 10+13= 93+20= 60+27= 58+20= 71+10= 36+40= 40+50= 80+10= 24+30= 20+57= 90+10= 35+60= 70+22= 46+40= 47+30= 50+41= 50+34= 80+10= 32+40= 69+20= Addition utan växling 46+43= 36+52= 61+34= 18+71= 54+14= 82+5= 53+24= 69+1= 78+11= 55+23= 46+22= 47+42= 73+12= 82+12= 91+8= 62+16= 32+64= 25+44= 56+41= 23+24= 33+45= 42+23= 74+14= 53+24= Öka 25 0 25 125 Öka 5 0 20 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 3

Addition med växling 46+47= 36+56= 68+34= 18+78= 54+16= 18+87= 56+26= 69+17= 78+18= 55+27= 46+27= 47+48= 73+18= 87+16= 91+18= 67+16= 32+69= 25+49= 56+45= 28+24= 33+48= 46+28= 74+18= 57+24= Tal i utvecklad form 256=200+50+6 3 877= 379= 6 405= 504= 1 037= 147= 480= 200+60+8=268 5000+50+7= 700+40+9= 700+70+5= 300+7= 4000+500+4= 500+60= 7000+600+50+4= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 4

Multiplikation tabell 2 och 3 2*2= 3*2= 2*8= 2*4= 3*5= 3*9= 3*4= 3*6= 2*9= 2*3= 3*5= 2*7= 3*1= 3*8= 3*3= 3*0= 3*7= 3*4= 2*5= 3*10= 2*6= 2*10= 3*9= 3*8= Alla 3 typer av addition blandade 26+30= 13+24= 72+12= 50+25= 40+27= 74+20= 49+51= 46+27= 21+63= 51+75= 42+38= 62+18= 56+38= 38+25= 57+39= 55+19= 24+62= 74+22= 42+24= 37+38= Division tabell 2 och 3 18/3= 12/2= 24/3= 15/3= 12/3= 9/3= 18/2= 10/2= 27/3= 14/2= 16/2= 21/3= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 5

Subtraktion med helt tiotal 65-30= 39-20= 63-50= 92-70= 53-10= 14-10= 82-50= 36-20= 75-40= 28-10= 97-40= 54-30= 47-30= 65-30= 25-20= 47-20= 73-70= 58-20= 88-40= 69-10= Minns du negativa tal? 5-8= - 3 1-6= 3-7= 6-9= 8-5=3 4-9= 8-3= 7-5= 2-7= 8-2= 5-9= 7-8= 9-8= 6-3= 9-6= 0-3= Subtraktion från ett helt tiotal, tänk tallinje eller negativa tal 90-45= 40-16= 60-17= 80-28= 20-14= 50-23= 80-73= 40-31= 70-36= 30-28= 40-27= 20-18= 50-28= 20-15= 10-8= 60-24= 30-19= 70-47= 30-15= 60-39= 90-74= 50-29= 70-46= 80-24= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 6

Multiplikation tabell 4 och 5 6*4= 5*2= 4*4= 9*4= 10*4= 4*8= 5*3= 5*9= 5*4= 5*5= 4*9= 5*4= 3*4= 4*7= 2*4= 5*6= 5*10= 5*8= 4*9= 4*8= 8*4= 8*5= 7*4= 5*7= Subtraktion utan växling 19-14= 73-61= 82-52= 66-43= 29-16= 86-54= 37-14= 54-21= 38-25= 28-12= 64-53= 46-22= 87-42= 54-32= 47-24= 94-84= 66-52= 85-51= 78-56= 62-31= 59-24= 73-41= 55-12= 48-14= Division tabell 4 och 5 45/5= 28/4= 35/5= 25/5= 36/4= 40/5= 24/4= 16/4= 30/5= 32/4= 20/5= 20/5= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 7

Negativa tal igen 4-8= 3-5= 2-5= 6-9= 6-9= 6-8= 7-9= 4-7= 8-9= 1-5= 4-7= 6-8= 7-8= 4-7= 2-5= 4-9= 6-8= 5-8= 4-6= 2-5= 2-4= 3-6= 5-7= 8-6= Jämför nu med rutan under! Sista subtraktionen, med växling 64-18= 73-65= 82-55= 66-49= 26-19= 86-58= 37-19= 54-27= 38-29= 21-15= 64-57= 46-28= 87-48= 54-37= 42-25= 94-89= 66-58= 85-58= 74-56= 62-35= 52-24= 73-46= 55-17= 48-16= Fortsätt talmönstret 3 5 7 3 5 7 3 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 8

Multiplikation tabell 6 och 7 7*4= 6*8= 6*4= 7*10= 7*2= 7*6= 7*9= 6*6= 6*3= 6*9= 7*3= 7*5= 6*0= 6*5= 7*4= 6*7= 6*7= 7*7= 6*2= 7*7= 7*8= 6*9= 7*8= 6*6= Alla 4 typer av subtraktion blandade 20-13= 68-45= 85-50= 76-23= 53-30= 51-36= 79-34= 40-18= 57-24= 60-42= 85-60= 62-20= 62-47= 74-40= 73-55= 46-12= 70-35= 37-16= 50-27= 37-19= 74-29= 72-30= 85-28= 80-64= Division tabell 6 och 7 54/6= 36/6= 49/7= 30/6= 63/7= 24/6= 48/6= 42/7= 42/6= 56/7= 35/7= 18/6= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 9

Skriv i varje ruta vilken bråkdel det är. Måla svagt så bråktalet syns. 1/2 1 Lägg en linjal lodrätt vid 1/2. Skriv alla bråk som är lika stora som en halv. 1/2 = 2*1/4 = = = = Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 10

Bråk, del av antal. Ringa in varje tredjedel av äpplena Ringa in varje fjärdedel av bananerna Ringa in varje femtedel av apelsinerna Bråk, del av helhet. Måla en tredjedel av rutan Måla en fjärdedel av rutan Måla en femtedel av rutan Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 11

Måla en tredjedel, 1/3= 1 3 i varje figur Måla en fjärdedel av varje figur, 1/4= 1 4 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 12

Dela figurerna i flera lika stora delar. Använd linjal när du mäter. Måla ett antal av delarna. Skriv med bråk hur stor del av figuren du målat. Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 13

Decimaltal Rita av i tomma rutan under tusen - 1 0 0 0 0 0 0 en miljon 1 0 0 0 0 0 hundratusental 1 0 0 0 0 tiotusental 1 0 0 0 tusental 1 0 0 hundratal 1 0 tiotal 1 ental 0, 1 tiondelar 0, 0 1 hundradelar 0, 0 0 1 tusendelar 0, 0 0 0 1 tiotusendelar 0, 0 0 0 0 1 hundratusendelar 0, 0 0 0 0 0 1 miljondelar Rita av här Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 14

Tal mindre än ett, decimaltal Ental 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Tiondelar 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Hundradelar 0 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,08 0,09 0,1 Tusendelar 0 0,001 0,002 0,003 0,004 0,005 0,006 0,007 0,008 0,009 0,01 Fortsätt talmönstret 97 94 91 58 Addition och subtraktion 68+27= 50+75= 74-32= 40-27= 74+31= 36+85= 82-58= 56-20= 60+43= 47+24= 47-30= 42-29= 66+74= 58+21= 87-62= 74-38= 27+19= 24+42= 80-67= 46-17= 82+14= 40+20= 41-39= 32-20= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 15

Multiplikation tabell 8 och9 8*8= 5*8= 2*9= 6*9= 9*8= 3*8= 9*9= 3*8= 10*9= 2*8= 0*8= 4*9= 4*9= 8*9= 3*9= 8*8= 4*8= 3*9= 7*8= 4*8= 7*9= 6*8= 5*9= 9*9= Fundera på detta! 6+3= 5+4= 9-5= 7-4= 0,6+0,3= 0,5+0,4= 0,9-0,5= 0,7-0,4= Fyll i tallinjerna (de fanns på förra sidan) Ental 0 10 Tiondelar 0 1 Hundradelar 0 0,1 Tusendelar 0 0,01 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 16

Division tabell 8 och 9 27/9= 72/8= 16/8= 56/8= 32/8= 18/9= 45/9= 40/8= 72/9= 8/8= 56/8= 54/9= 48/8= 63/9= 24/8= 36/9= 36/9= 64/8= 81/9= 80/8= Jämför addition med heltal och med decimaltal 8+6= 5+9= 8+8= 8+5= 0,8+0,6= 0,5+0,9= 0,8+0,8= 0,8+0,5= 5+7= 7+8= 6+5= 7+4= 0,5+0,7= 0,7+0,8= 0,6+0,5= 0,7+0,4= Jämför decimaltal, ge dem först lika många decimaler så de är lättare att jämföra. Sätt sedan ut = < eller > 0,51 < 0,8 0,7 0,2 0,19 0,42 0,4 0,10 0,4 0,4 0,9 0,2 0,8 0,48 0,89 0,7 0,77 0,9 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 17

Många decimaltal. Fyll i de tal som fattas! 0 0,01 0,02 0,08 0,09 0,1 0,11 0,15 0,2 0,23 0,27 0,31 0,36 0,39 0,42 0,48 0,5 0,54 0,61 0,65 0,69 0,73 0,8 0,87 0,9 0,98 1 1,01 1,09 Vilka tal finns mellan 0,1 och 0,2? 0,1 0,2 Det finns fler tal mellan 0,1 och 0,2. Ge exempel! 0,1 0,2 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 18

En sida utan facit Addition 25+37= 50+40= 42+32= 48+29= 81+19= 36+58= 27-26= 50+37= 77+21= 49+51= 55+27= 34+57= Subtraktion 75-31= 61-58= 84-25= 45-20= 86-27= 89-32= 67-29= 37-28= 47-39= 72-65= 42-39= 87-82= Multiplikation och division 3*9= 7*7= 72/8= 21/7= 5*8= 6*8= 36/6= 24/8= 7*8= 4*9= 36/9= 56/7= 5*5= 4*8= 12/4= 54/9= Decimaltal, addition 0,3+0,4= 0,7+0,2= 0,5+0,5= 6+0,5= 0,8+0,4= 0,9+0,1= 0,7+0,8= 1,6+1,2= 0,6+0,6= 0,4+0,9= 0,1+2= 1,4+1,9= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 19

Ordna decimaltal i storleksordning Ordna talen Störst först Ordna talen Minst först 0,4 0,56 0,7 0,81 0,52 0,9 0,94 0,40 0,8 0,47 0,20 0,65 Vilket tal ligger exakt mitt emellan 0,30 0,40 0,02 0,04 1,80 1,90 0,07 0,08 0,6 0,7 0,005 0,007 Skriv de tal som fattas 0,5 0,8 1,2 2,33 2,42 0,01 0,1 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 20

Addition, högre tal i algoritm 245+627= 654+852= 471+325= 1 2 4 5 + 6 2 7 8 7 2 214+368= 547+358= 524+65= 154+350= 406+841= 522+304= 456+325= 410+58= 352+74= 159+584= 71+358= 457+320= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 21

En sudoku 4 3 2 9 7 6 4 2 4 7 5 6 2 8 5 6 4 5 2 7 3 9 6 8 4 5 8 7 6 9 8 4 7 6 3 9 1 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 22

En talserie - 10-5 0 5 10 15 Mer addition i algoritm 564+324= 742+38= 540+77= 510+637= 455+374= 98+356= Decimaltal på tallinjen (här i rutform) 0 0,1 0,5 0,9 1 1,1 0,2 0,4 0,6 1 1,2 2 0,5 1 1,5 2 2,5 5 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 23

Skriv som bråk och decimaltal Tre tiondelar= Sju tiondelar= Två tiondelar= Nio tiondelar= 3 10 0,3 Fyra tiondelar= Åtta tiondelar= Sex tiondelar= En hel och två tiondelar= 2 tiondelar +4 tiondelar= 3 tiondelar + 2 tiondelar= 7 tiondelar + 1 tiondel= 2 tiondelar + 5 tiondelar= 2 + 4 10 10 0,2+0,4= 1 hel + 3 tiondelar= 2 hela + 4 tiondelar= 1 hel + 2 hela= 3 hela + 1 hel + 5 tiondelar= 1+0,3=1,3 Addition med decimaltal 0,6+0,2= 0,3+0,3= 0,1+0,7= 0,3+0,4= Subtraktion med decimaltal 0,6-0,2= 0,8-0,5= 0,4-0,3= 0,5-0,5= 0,9-0,3= 0,7-0,3= 0,5-0,3= 0,7-0,2= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 24

Subtraktion med växling. Gör så här! 634-158= 2 5 1 2 5 1 2 6 3 4 6 3 1 4 6 3 1 4 6 3 1 4-1 5 8 + 1 5 8 + 1 5 8 + 1 5 8 6 7 6 4 7 6 Växling över noll. Gör så här! 500-158= 4 4 9 5 0 0 5 1 0 0 5 1 0 1 0 + 1 5 8 + 1 5 8 + 1 5 8 3 4 2 Subtraktion med växling av ental 753-426= 451-248= 753-527= 544-27= 575-328= 632-429= En talserie 0,3 0,6 0,9 1,2 3 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 25

Subtraktion med växling av tiotal 567-382= 746-352= 327-85= 805-293= 465-274= 357-81= Subtraktion med växling av både ental och tiotal 453-187= 354-179= 453-75= 843-584= 753-187= 624-286= En talserie 0,2 0,4 0,6 1,2 2 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 26

Addera så att det blir närmaste högre heltal 1,3+0,7=2 3,5+ 6,4+ 9,9+ 1,8+ 4,2+ 7,6+ 10,5+ 1,7+ 5,1+ 8,3+ 11,1+ Subtrahera så att det blir närmaste lägre heltal 1,3-0,3=1 3,5-6,4-9,9-1,8-4,2-7,6-10,5-1,7-5,1-8,3-11,1- Avrunda decimaltalen till heltal 8,6 9 19,5 34,30 79,38 3,2 99,90 47,1 87,44 6,9 299,80 10,55 30,82 10,7 1999,50 8,29 29,25 Addition 845+210= 204+358= 48+954= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 27

Sida utan facit Storleksordna decimaltal Ordna talen Minst först Ordna talen Minst först Ordna talen 0,1 0,51 0,04 0,9 0,47 0,7 0,7 0,62 0,99 0,6 0,9 0,07 0,3 0,58 0,5 0,8 0,5 0,01 Störst först Additionsalgoritm 285+630= 753+84= 420+327= Subtraktionsalgoritm 781-85= 807-628= 546-283= Addition 0,5+0,4= 0,8+0,9= 0,4+0,2= 0,9+0,7= Subtraktion 0,8-0,2= 0,7-0,3= 0,8-0,4= 1-0,7= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 28

Sudda med miniräknaren 456- =406 472- =402 65,8- =65 1,26- =1,06 632- =32 841- =441 12,8- =10,8 0,68- =0,6 874- =870 357- =351 32,5- =2,5 0,84- =0,04 Multiplikation 2*2= 2*6= 5*5= 4*5= 7*8= 8*8= 8*9= 3*2= 3*5= 5*8= 6*8= 7*9= Division 32/8= 54/9= 12/6= 72/8= 36/9= 30/6= 45/9= 24/4= 18/6= 80/10= 36/6= 45/5= Addition med bråk. Skriv om bråket med vågrätt bråkstreck om du vill. Det blir tydligare, men är svårt på datorn! 1/2+1/2= 2/7+3/7= 1+1 3 3 1+2= 5 5 1/4+1/4= 2/6+3/6= 3/10+5/10= 1/8+5/8= Subtraktion med bråk 2/3-1/3= 4/5-2/5= 9/10-5/10= 5/8-1/8= 3/4-1/4= 5/6-2/6= 4/7-2/7= 1/2-1/2= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 29

Höga tal miljoner tusen - 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Etthundratjugotre miljoner fyrahundrafemtiosex tusen sjuhundraåttionio = 123 456 789 123 miljoner 456 tusen 789 miljarder miljoner tusen - 9 5 0 3 0 7 0 2 5 4 0 0 Niohundrafemtio miljarder trehundrasju miljoner tjugofemtusen fyrahundra = 950 307 025 400 950 miljarder 307 miljoner 25 tusen 400 Skriv miljarder miljoner tusen - Trehundrafem miljarder nio miljoner sextiofem tusen femhundraett Skriv de tal som kommer före och efter i spalterna 45 998 1 010 3 991 12 699 100 000 99 000 En talserie 150 300 450 1500 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 30

Kluringar med X 8=2+5+X X= 9+X- 4=6 X= 10-3=X+2 X= 8- X=1+2 X= Be din lärare förklara att 3 fjärdedelar är samma sak som 3 gånger en fjärdedel, alltså en fjärdedel + en fjärdedel + en fjärdedel. 3 = 3 * 1 = 1 + 1 + 1 4 4 4 4 4 Addition med bråk 2/4+1/4= 2/5+2/5= 2/6+2/6= 2/7+3/7= 3/8+4/8= 2/9+4/9= 3/10+4/10= 1/3+1/3= Subtraktion med bråk 2/3-1/3= 3/4-1/4= 4/5-2/5= 4/6-1/6= 5/7-2/7= 6/8-2/8= 8/9-3/9= 9/10-5/10= En berömd talserie 0 1 1 2 3 5 8 144 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 31

Bråk blir hela tal Hur mycket fattas? 2/2=1 och 3/3=1 1/3+ =1 2/4+ =1 3/6+ =1 4/7+ =1 1/4+ =1 4/5+ =1 1/2+ =1 5/10+ =1 1/5+ =1 2/8+ =1 3/5+ =1 3/4+ =1 Blir det fler delar än det behövs för en hel, det blir delar över, så blir det ett blandat bråk. Jämför att räkna division med rest! Nu delar du resten också! 3/2 = 1+1/2 4/3= 7/5= 20/10= 6/4= 9/8= 5/4= 22/10= 8/4= 2 9/7= 10/9= 13/5= Nu blir det tvärtom! Gör blandat bråk till ett äkta bråk. 1+2/3= 5/3 1+2/6= 2+1/2= 3+1/2= 1+1/2= 1+3/5= 2+1/8= 3+1/3= 1+1/7= 1+4/5= 2+2/5= 3+1/7= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 32

Här finns 8 rutor. Måla hälften 1/2 av åtta. Här finns 8 rutor. Måla en fjärdedel 1/4 av åtta. Här finns 12 rutor. Måla hälften 1/2 av tolv. Här finns 12 rutor. Måla en fjärdedel 1/4 av tolv. Här finns 12 rutor. Måla en tredjedel 1/3 av tolv. Här finns 20 rutor. Måla en femtedel 1/5 av 20. Här finns 20 rutor. Måla en fjärdedel 1/4 av 20. Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 33

Hur många delar, rutor, av alla 12 är tomma i rektangeln? AAAAAAAAAA AAAAAAAAAA AAAAAAAAAA AAAAAAAAAA AAAAAAAAAA AAAAAAAAAA AAAAAAAAAA Jo, 5 av 12 som skrivs 5/12 i bråkform, du säger att fem tolftedelar är tomma. SVAR: 5/12 är tomma. Hur många delar, rutor, av alla 12 är tomma i rektangeln? BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB SVAR: Hur många delar, rutor, av alla 12 är tomma i rektangeln? CCCCCCCCCCC CCCCCCCCCCC CCCCCCCCCCC CCCCCCCCCCC SVAR: Hur många delar, rutor, av alla 5 är tomma i rektangeln? XXXXXXXX XXXXXXXX XXXXXXXX XXXXXXXX XXXXXXXX XXXXXXXX SVAR: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 34

Bråk kan skrivas på olika sätt, fast de är lika stora. Måla hälften av varje kvadrat här nedanför. 1/2 är målad 2/4 är målad 4/8 är målad 8/16 är målad 1/2 = 2/4 = 3/6 = 4/8 = 5/10 = 6/12 = 7/14 = 8/16 = osv 1/3 = 2/6 = 3/9 = 4/12 = 5/15 = 6/18= osv 1/4 = 2/8 = 3/12 = 4/16 = 5/20 = 6/24 = osv Det kallas att förlänga ett bråk. Du multiplicerar täljare och nämnare med samma tal. Att förkorta ett bråk är att dividera täljare och nämnare med samma tal. Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 35

Kluringar med X 4-2+X=8 X= 9- X=2+2 X= X=2+7-3 X= 4+X=8 X= Addition i algoritm 526+482 207+355 456+654 Subtraktion i algoritm 472-251 605-257 700-235 Division 24/4= 42/7= 27/9= 35/5= 18/9= 30/10= 28/4= 32/8= 35/7= 24/8= 40/10= 40/5= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 36

En sudoku 1 6 5 9 2 9 5 8 9 3 6 4 2 1 7 7 9 2 3 5 6 3 7 4 9 3 8 1 6 8 2 5 9 1 8 7 2 En lång talserie, två rader 1000 1110 1220 1990 2210 3090 Gör ett äkta bråk till blandat bråk. 7/3= 14/5= 7/5= 9/4= Gör ett blandat bråk till äkta bråk. 1+2/3= 2+3/6= 3+4/5= 1+2/7= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 37

Bråk på tallinjen Markera 1, en fjärdedel 1/4 och en tredjedel 1/3. 0 1/2 Markera en fjärdedel 1/4 och en tredjedel 1/3 på tallinjen nedanför. 0 1 2 Markera 1, hälften 1/2 och tre fjärdedelar 3/4 på tallinjen nedanför. 0 1/4 Vilka tal pekar pilarna på? Uppskatta utan att mäta! 0 1 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 38

Decimaltal på tallinjen Markera 1 och en fjärdedel 0,25. 0 0,5 Markera en fjärdedel 0,25 och en och en halv 1,5 på tallinjen nedanför. 0 1 2 Markera 1, hälften 0,5 och tre fjärdedelar 0,75 på tallinjen nedanför. 0 0,25 Vilka tal pekar pilarna på? Uppskatta utan att mäta! 0 1 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 39

Blandade bråk blir äkta bråk. Fler att öva på finns som kopieringsunderlag. 1 1 7 = 7 3 + 2/6= 1+3/5= 2+3/6= 2+2/3= 4+1/8= 3+4/5= 1+6/9= 4+1/4= Äkta bråk blir blandade bråk. Fler att öva på finns som kopieringsunderlag. 22 = 7 7 7/2= 13/5= 10/4= 18/5= 8/3= 43/7= 82/9= 58/7= Jämför addition och multiplikation med bråk. Be din lärare förklara! 3+1/3= 1 = 10/3 = tre och en tredjedel = tio tredjedelar 3 3 3*1/3=1/3+1/3+1/3=3/3=1 = tre gånger en tredjedel = en tredjedel + en tredjedel + en tredjedel = tre tredjedelar = ett Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 40

Kluringar med X 2+X=4+3 X= 1+X+1=4+2 X= X+7=5+3 X= 10- X=4+4 X= Addition i algoritm 328+492 607+450 885+26 Subtraktion i algoritm 526-173 302-177 860-54 Multiplikation 2*6= 2*5= 7*9= 3*8= 3*5= 7*10= 2*7= 4*3= 6*7= 3*9= 6*6= 10*6= Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 41

Måla alla rutor som är lika med 1 0,4+0,6 3*0,5 1,5-1,4 0,8-0,8 7/4-3/4 0,8+0,6 10/3-7/3 7/2-6/2 5*5-24 0,9-0,2 7/8+1/8 4*6+6 2,6-1,6 1*1+1 2/3+1/3 0,6-0,3 100-99 0,5+0,6 0*8+1 0,9+0,4 1/2+1/2 20+21 3*5-16 3/4-1/4 3/5+2/5 Kluringar med X X- 5=10-7 X= 3+X=10-4 X= 3+4-2=X X= 3+5- X=4 X= Måla alla bråk som är lika med en halv 1/2 3/4 5/10 10/5 4/8 6/4 2/4 8/16 3/6 10/20 6/12 4/6 7/14 2/7 50/100 6/3 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 42

Sida utan facit Addition av bråk 1/3+1/3= 2/5+1/5= 3/6+2/6= 2/4+2/4= Subtraktion av bråk 5/3-2/3= 7/4-3/4= 5/2-3/2= 6/5-2/5= Bråk blir heltal 2/5+ =1 4/6+ =1 1/7+ =1 9/10+ =1 Blandade bråk blir äkta bråk 1+3/5= 1+2/3= 2+2/3= 4+5/6= Äkta bråk blir blandade bråk 5/2= 8/3= 9/4= 13/6= Förläng bråk, hela första raden är 1/2 skrivet på olika sätt. 1/2= 2/ 3/ 4/ 5/ 6/ 7/ 8/ 1/3= /6 /9 /12 /15 /18 /21 /30 Förkorta bråk, hela första raden är 1/4 skrivet på olika sätt. 10/40= 9/ 8/ 7/ 6/ 5/ 4/ 1/4 10/50= /45 /40 /35 /30 /25 /20 1/5 Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 43

I det här häftet har du övat på följande: Addition och subtraktion med heltal på olika sätt, huvudräkning och algoritm. Multiplikation och division upp till 10*10 respektive 100/10. Bråk som del av helhet och del av antal. Addition och subtraktion av bråk med samma nämnare. Vad fattas för att ett bråk ska bli ett heltal, 1/3+?=1. Göra blandade bråk till äkta bråk, 3+2/5=17/5 och tvärtom äkta till blandade bråk, 7/3=2+1/7. Förlänga bråk 1/2=2/4=6/12 och förkorta bråk, 5/20=1/4. Decimaltal. Ordna decimaltal i storleksordning, avrunda decimaltal till heltal. Vad fattas för att ett decimaltal ska bli ett heltal, 0,4+?=1. Addition och subtraktion av decimaltal som huvudräkning enbart tiondelar, 0,6+0,5=1,1 eller 0,8-0,3=0,5. Kunna namnge höga tal och kunna skriva dem. Tallinjer med både bråk och decimaltal. Några sudoku, talserier och kluringar. Kom ihåg! Matematik handlar om mönster, samband och några räknelagar som människan bestämt ska gälla, t.ex. 2+4=4+2 och 3*4=4*3. Men allra mest handlar matematik om att tänka och lösa problem i vardagen. Så lös problem och låt hjärnan ha roligt! Lycka till! Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 44

Enheter SI- prefix kilo hekto deca grund enhet deci centi milli SI- symbol k h da - d c m Namn tusen hun- dra tio ett tion- del hun- dra- del tusen- del Tal 1000 100 10 1 0,1 0,01 0,001 Längd km (hm) (dam) m dm cm mm Massa kg hg (dag) g (dg) (cg) mg Volym kl=m 3 hl (dal) l dl cl ml 0,001km 0,01hm 0,1dam 1m 10dm 100cm 1000mm 0,001kg 0,01hg 0,1dag 1g 10dg 100cg 1000mg 0,001m 3 0,01hl 0,1dal 1l 10dl 100cl 1000ml För större och mindre enheter, se Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/deci Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 45