TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 11

Relevanta dokument
TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 10

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 12

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

Föreläsning 8. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 27 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 1. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts.

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 5

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

Reglerteknik I: F10. Tillståndsåterkoppling med observatörer. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Reglerteori. Föreläsning 4. Torkel Glad

Föreläsning 9. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 30 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TSIU61: Reglerteknik. Tillståndsbeskrivning. Lite om tillstånd och återkoppling

Industriell reglerteknik: Föreläsning 2

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 10

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 22 augusti 2018, kl

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 23 augusti 2017, kl

Föreläsning 14-16, Tillståndsmodeller för kontinuerliga system

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 1

TSIU61: Reglerteknik

Föreläsning 7. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 26 september Avdelningen för Reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 1

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

A. Stationära felet blir 0. B. Stationära felet blir 10 %. C. Man kan inte avgöra vad stationära felet blir enbart med hjälp av polerna.

TENTAMEN Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Reglerteori. Föreläsning 11. Torkel Glad

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Reglerteknik AK, FRT010

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 12

Reglerteknik AK. Tentamen kl

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 12

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 17 mars 2016, kl

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

TENTAMEN Reglerteknik 3p, X3

Lösningar till tentamen i Reglerteknik I 5hp (a) Statiska förstärkningen = (0), och ( )= [ ( )].

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 15 december 2016, kl

Reglerteori. Föreläsning 3. Torkel Glad

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

Fjärde upplagan och tredje upplagan (båda 2006)

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Överföringsfunktion 21

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 3. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts.

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Reglerteori. Föreläsning 5. Torkel Glad

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 8: Olinjäriteter och stabilitet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 10. Fasplan. Olika typer av jämviktspunkter. Samband linjärt olinjärt: nära jämviktspunkt

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet

Exempel: DC-servo med styrsignalmättning DEL III: OLINJÄR REGLERTEORI. DC-servo forts.: Rampsvar och sinussvar

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 5: RGA, IMC. Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5: LQG. Föreläsning 6: LQ-reglering

Reglerteori. Föreläsning 8. Torkel Glad

Reglerteknik AK, FRTF05

Lösningsförslag TSRT09 Reglerteori

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

Reglerteknik AK Tentamen

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 3 AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET

EL1000/1120 Reglerteknik AK

F08: Tillståndsåterkoppling, Styrbarhet, Integraldel i regulator

EL1010 Reglerteknik AK

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

TENTAMEN Reglerteknik I 5hp

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Sammanfattning TSRT mars 2017

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

En allmän linjär återkoppling (Varför inför vi T (s)?)

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

ÖVNINGSTENTAMEN Reglerteknik I 5hp

Lösningsförslag TSRT09 Reglerteori

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

Transkript:

Föreläsningar / 5 TSRT9 Reglerteknik: Föreläsning Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet Inledning, grundläggande begrepp. 2 Matematiska modeller. Stabilitet. PID-reglering. 3 Specifikationer. Rotort. 4 Nyquistkriteriet. Frekvensbeskrivning. 5 Tidsdiskreta system. 6 Specifikationer i frekvensplanet. 7 Kompensering i bodediagram. 8 Bodes integralsats. Känslighet. Robusthet. 9 Regulatorstrukturer. Tillståndsbeskrivning. Lösningar. Stabilitet. Styr- och observerbarhet. Återkoppling, polplacering, LQ-optimering. 2 Rekonstruktion av tillstånd, observatörer. 3 Tillståndsåterkoppling (forts). Sammanfattning. Repetition: Tillståndsbeskrivning 2 / 5 Repetition: Lösning... 3 / 5 Tillståndsbeskrivning: Tillståndsbeskrivningen ẋ = Ax + Bu y = Cx + Du x är tillståndsvektorn (dim x = n) A, B, C och D är matriser I denna kurs är u och y oftast skalärer B kolonnvektor, C radvektor, D skalär D = är vanligt Överföringsfunktionen ges av G(s) = C(sI A) B + D har lösningen där är lösningen till ẋ(t) = Ax(t) + Bu(t), x() = x x(t) = e At x + t e A(t τ) Bu(τ)dτ e At = I + At + A2 t 2 +... + Ak t k +... 2! k! = L {( si A) } d Φ(t) = AΦ(t), dt Φ() = I

Repetition: Stabilitet 4 / 5 Repetition: Styrbarhet 5 / 5 Ett system är asymptotiskt stabilt om ẋ(t) = Ax(t), x() = x En tillståndsvektor x är styrbar om det finns en insignal som för tillståndet från origo till x på ändlig tid. Ett system är styrbart om alla tillståndsvektorer är styrbara. för varje val av x. lim x(t) = t Mängden av styrbara tillståndsvektorer spänns upp av kolonnerna i matrisen S = ( B AB... A n B ) Ett linjärt system är asymptotiskt stabilt om och endast om alla egenvärden till dess A-matris har strikt negativa realdelar. En insignal S kvadratisk, systemet styrbart omm det S Repetition: Observerbarhet 6 / 5 Repetition: Minimal realisation 7 / 5 En tillståndsvektor x är icke observerbar om utsignalen är identiskt lika med noll då initialvärdet är x och insignalen är identiskt lika med noll. Ett system är observerbart om det saknar icke observerbara tillståndsvektorer. Mängden av icke observerbara tillståndsvektorer är nollrummet till matrisen C CA O =. CA n En tillståndsbeskrivning är en minimal realisation (inga onödiga tillstånd) av en överföringsfunktion om och endast om den är både styr- och observerbar. Om en tillståndsbeskrivning av ett system är en minimal realisation ges systemets poler av A-matrisens egenvärden. En utsignal O kvadratisk, systemet observerbart omm det O

Exempel: Reglering av vagnposition 8 / 5 Tillståndsåterkoppling 9 / 5 Om systemet med u = ( 2 3.5 ) x + 2r.9.8.7.6.5.4 ẋ = Ax + Bu y = Cx återkopplas med u = Lx + r A BL kan ges godtyckliga egenvärden (symmetriskt kring reella axeln) om och endast om systemet är styrbart. och det slutna systemet har två poler i..3.2. 2 4 6 8 blir det slutna systemet ẋ = (A BL)x + B r y = Cx Styrbar kanonisk form Beräkningen av L blir särskilt enkel Linjärkvadratisk reglering / 5 Linjärkvadratisk reglering... / 5 Polplacering kan vara svårt eftersom det inte alltid är uppenbart hur man ska välja polerna för att det slutna systemet ska få en viss egenskap. Ett alternativ: Linjärkvadratisk reglering (LQ-reglering) LQ-reglering har bland annat använts för att ta fram styrsystemet till JAS 39 Gripen. Linjärkvadratisk reglering: Antag att r = och att x(t) ska styras till noll från x(). Bestäm L-vektorn som minimerar kriteriet J = där Q är en viktmatris. ( x T (t)qx(t) + u 2 (t) ) dt Kriteriet ger en avvägning mellan snabbhet (storleken på x) och insignalenergi.

Linjärkvadratisk reglering... 2 / 5 Exempel: Reglering av vagnposition... 3 / 5 Linjärkvadratisk reglering: Den optimala styrsignalen ges av tillståndsåterkopplingen u = B T P x förutsatt att denna styrlag ger ett stabilt slutet system. Här är P den positivt semidefinita symmetriska lösningen till den algebraiska riccatiekvationen A T P + P A + Q P BB T P = med LQ-reglering. x : heldragen x 2 : streckad Viktmatris: Q = ( ).2.8.6.4.2.2 2 4 6 8 Exempel: Reglering av vagnposition... 4 / 5 Sammanfattning 5 / 5 med LQ-reglering. x : heldragen x 2 : streckad Viktmatris: Q = ( ).2.8.6.4.2.2 2 4 6 8 Straffet på x har ökats för att stegsvaret ska bli snabbare. Tillståndsåterkoppling: u = Lx + r Slutet system på tillståndsform: Fås genom att man sätter in uttrycket för u i det öppna systemets tillståndsbeskrivning LQ-reglering: Bestäm L-vektorn som minimerar kriteriet J = där Q är en viktmatris. ( x T (t)qx(t) + u 2 (t) ) dt

www.liu.se